Ungas påverkan och egenmakt: PEAK i Burlöv

Transkript

1 Ungas påverkan och egenmakt: PEAK i Burlöv På PEAK pratar de om jobb som jag inte ens visste fanns. Man får berätta vad man tycker och fundera på vad som händer om man byter skola eller program. Ebba är 16 år och deltar i ESF-projektet PEAK. Tillsammans med andra ungdomar i åldern år hoppas hon få hjälp att skaffa sig ett jobb eller fortsätta sin utbildning. Inga ungdomar får falla mellan stolarna Ett problem för arbetslösa ungdomar i Burlöv har varit att samarbetet mellan olika myndigheter och instanser inte fungerat. Ungdomar har slussats runt mellan olika verksamheter som saknar kunskap om vad övriga inblandade har gjort. Därför ville initiativtagarna till PEAK hitta en bra metod att sätta ungdomarna i centrum. Nu ser man till att ungdomarna får ett individnära och gott bemötande och snabb kontakt med andra samhällsinstitutioner. Men att bygga relationer tar tid. Vi kan inte gå för fort fram om vi ska lyckas med att nå det långsiktiga målet. Det viktigaste för ungdomarna är att få och behålla ett arbete, säger samordnaren Uliana Hellberg. Många arbetslösa ungdomar i Burlöv Ungdomarna i PEAK har olika bakgrund, men många är långtidsarbetslösa eller riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet. Flera har avbrutit gymnasiet eller slutat utan fullständiga betyg. De flesta saknar ekonomiskt stöd i form av arbetslöshetsunderstöd eller kommunalt bistånd. Majoriteten är unga män och många har föräldrar med utländsk bakgrund. En fjärdedel är födda utomlands. Sedan starten 2015 har 126 deltagare skrivit in sig hos PEAK. Av de 65 som slutfört PEAK finns i dag 80 procent i utbildning eller jobb. Vill underlätta kontakter med myndigheter Grundtanken på PEAK är att samla medarbetare med olika yrken och kompetenser i ett nätverk runt varje ungdom. På så sätt blir det lättare för ungdomarna att ta kontakt med myndigheterna. Till exempel samarbetar kommunen och Arbetsförmedlingen om varje ungdom, som lotsas vidare till lämplig sysselsättning med en skräddarsydd individuell handlingsplan. Handlingsplanen följs upp genom besök på ungdomarnas jobb eller utbildning, möten, telefonsamtal och hembesök om så krävs. Allt i samråd med ungdomarna. Projektledaren Monika Skowronski Amaral intygar att alla medarbetare har varit tvungna att tänka om på flera punkter. Vi är vana att slussa in personer i vissa moduler eller processer. Det kan vara en arbetsmarknadsåtgärd eller ekonomiskt bistånd. Men på PEAK lyssnar vi in och erbjuder det ungdomarna behöver. Ibland kan det räcka att få sitta i en soffa och prata i några timmar. Biologdesignern en metod att komma i jobb eller utbildning PEAK arbetar enligt metoden Biologdesignern. Det en välkänd metod med strukturerad utbildning under 6 8 veckor, och sedan praktik, utbildning eller jobb. Ungdomarna får mycket vägledning som är inriktad mot att fundera på sina styrkor och önskemål och undervisningen anpassas efter ungdomarnas eget individuella lärande. Genom att bygga relationer med arbetsmarknaden skapar man möjligheter till nya jobb. Biologdesignern kan användas individuellt eller i grupp, men är kraftfullast som en individuell process i grupp. 1

2 Bland annat med hjälp av baklängesintervjuer lär sig ungdomarna att hitta styrkor och önskemål, så att de sedan kan planera studier eller arbete. En baklängesintervju går ut på att intervjua någon inom den bransch man är intresserad av. Man ringer upp, presenterar sig och frågar vad som krävs för att få det jobb som personen har. Det blir ett avspänt sätt att skaffa sig kunskap om de yrken som intresserar ungdomarna. Ungdomarna ska göra minst tre baklängesintervjuer Det finns risk att någon säger nej när vi ringer och ber om en intervju. Men då kan man fråga en gång till och tala om att man verkligen behöver träffa personen. Får man nej då så är det nej, säger Kieran. Får struktur i vardagen Bemötandefrågan är central och valet av små och hemtrevliga lokaler är medvetet. Deltagarna ska känna sig välkomna, men inte fastna på PEAK. Ungdomarna tycker ofta att projektet hjälpt dem att få struktur i vardagen. Jag är slarvig med att komma på möten, men sedan jag började på PEAK har jag blivit mycket bättre. Nu är jag här varje dag kl. 9.00, säger Sebastian. Navigera om i studie- och yrkesliv Ibland kommer ungdomarna fram till att de vill arbeta med något annat än det de en gång utbildade sig till. Då får de stöd att omformulera sig, bli nyfikna och våga tänka i nya banor. Metoden Biologdesignern och samtalen med medarbetarna på PEAK är viktiga. Adam var inte riktigt nöjd med Arbetsförmedlingen, och tycker att PEAK hjälpt honom att hitta rätt yrkesinriktning. Jag är utbildad VVS-montör, men nu har kommit på att jag inte alls vill jobba inom det yrket. Jag vill bli socionom och arbeta med människor. Får fatt på sina drömmar Att sakna betyg från gymnasiet och inte få fotfäste på arbetsmarknaden betyder inte att drömmarna tagit slut. Tack vare PEAK får många ungdomar fatt på sina drömmar igen. De tycker att de får en andra chans. Nu kompletterar jag svenska och naturkunskap på komvux. Jag har vaknat till och funderar nu på studier på högre nivå, kanske med anknytning till teater i USA eller Storbritannien. Det finns fler jobb inom skådespeleriet än jag hade tänkt: röstskådespelare och rollbesättare till exempel, säger Kieran. Jag vill hitta en lärlingsplats inom snickeri och hoppas att det inte är för sent eftersom det är tre år sedan jag tog studenten på bygg- och anläggningsprogrammet. Nu har jag börjat tänka lite bredare, inte bara på snickeri. Och jag har börjat söka jobb, säger Sebastian. Ta igen och återvända till skolan Projektet ger konkret stöd till ungdomar som behöver ta igen missade kurser i gymnasiet, till exempel genom att de gör sina läxor i lokalerna. En del får också lust att återvända till skolan. Ebba hoppade av tvåan i gymnasiet i höstas, utan betyg i matematik. Nu har hon deltagit i PEAK i en månad och har fått hjälp att läsa in matematiken. Nu vill jag tillbaka till skolan, säger hon. 2

3 Mentorprogram ger kontakt med arbetsgivare PEAK har samlat företag i sitt mentorprogram. Akzo Nobel, Skånska Dagbladet, Burlövs kommun och Attendo är några av dem. Mentorskapet ska ge ungdomarna ett arbetsgivarperspektiv, som bland annat handlar om hur arbetsuppgifterna ser ut och om hur man beter sig på företaget. Viktigt med röd tråd och krav Man kartlägger noggrant ungdomarnas utbildning, arbetslivserfarenhet, kompetens, önskningar och behov inför framtiden. Många av ungdomarna har arbetat eller praktiserat, men ofta under mycket korta perioder eller på tillfälliga kontrakt. PEAK strävar efter att komma bort från traditionell praktik och studiebesök utan en röd tråd. Ungdomarna måste förstå sammanhanget som de ingår i. Samtidigt är det viktigt för dem att göra studiebesök, delta i mässor och praktisera för att få möjligheten att orientera sig mot ett yrke eller vidare studier. När ungdomarna väl är ute på en praktik har handledaren på arbetsplatsen en viktig roll och projekten måste ställa krav på dem som att sätta tydliga ramar, definiera arbetsuppgifter och följa upp och återkoppla hur det går. Tony Peltola från Arbetsförmedlingen menar att den röda tråden behövs eftersom ungdomarna har så liten erfarenhet av arbetslivet. Han är kritisk till hur Arbetsförmedlingen och kommunen arbetat tidigare. Ungdomarnas tidigare misslyckanden beror på att det inte har funnits en röd tråd. Skälet till att många ungdomar tycker att de blir utnyttjade är ofta att de själva inte har involverats när insatsen planerades. Ungdomarna måste vilja själva Utan förberedelser kan även praktik hos en bra arbetsgivare med bra bemötande bli misslyckat. Att skicka ut ungdomar på praktik utan stöd och sammanhang är meningslöst. Vi måste följa upp, justera, anpassa och samtala både med ungdomar och med arbetsplatsen. Ungdomarna måste känna sig sedda och motiverade, säger arbetsmarknadssekreteraren Petra Strandkvist. Adam håller med. Han har tidigare praktiserat inom VVS och som fastighetsskötare hos kommunen. När man kommer ut på arbetsplatser blir man oftast bra bemött. Men arbetsledningen ser dig ofta som ett barn, du får inte göra samma saker som de anställda. Jag skulle vilja att den som praktiserar får pröva på olika uppgifter och ta ansvar. Flexibilitet är nyckeln Monika Skowronski Amaral har sett alltför många exempel på unga som snurrat runt mellan olika praktikplatser. Ibland behövs snabba lösningar för att motivera och undvika frustration. En av våra ungdomar fick ett förslag om praktik, men uppfattade den som meningslös. Vi lyckades snabbt hitta ett alternativ med en skyddad anställning som hen upplever som närmare arbetsmarknaden. Handledarna på arbetsplatserna har stor betydelse för ungdomarna, och kan avgöra en ung persons fortsatta intresse för yrket. Ibland känner ungdomarna sig utnyttjade. Sebastian har haft både bra och dåliga erfarenheter. 3

4 Vissa arbetsgivare är riktiga svin. Den som är lärling ska ju lära sig, inte bara utföra en massa saker. Men jag har träffat på en bra handledare som är murare, och verkligen vill lära mig yrket. Trygghet och en juste arbetsmiljö på praktiken är viktigt PEAK:s medarbetare arbetar ibland som pendlingscoacher. Då åker de fram och tillbaka till arbetsplatserna tillsammans med ungdomarna på buss eller tåg för att på så sätt ge dem stöd att pendla ut ur den vanliga trygghetszonen. De ser att arbetet har effekt och skapar ny trygghet för ungdomar som inte är vana att resa längre sträckor på egen hand. Ebba har praktiserat i ett stall och en djuraffär. Nu jobbar hon i stallet på helgerna, hennes första jobb. I framtiden vill hon arbeta inom tull eller polis, och ska därför snart på studiebesök på polishögskolan i Växjö. Det är viktigt att arbetsgivarna tänker på arbetsmiljöfrågor och ergonomi när de tar emot unga och att inte fysiskt överbelasta någon. Prata gärna snällt med praktikanten, jag har vänner som har blivit illa behandlade. Viktigt att kommunikationen internt i projektet fungerar Projektets interna kommunikation är avgörande för att uppnå kontinuitet och långsiktighet i de insatser som erbjuds. Ulrika Eklund tyckte att det var en stor omställning att arbeta mindre uppstyrd av lagar och regler än hon annars gör inom socialtjänsten. Det uppfattades som förlösande när jag efterlyste struktur även här på PEAK. Men jag har också ändrat mig lite som person. Jag är fortfarande socialsekreterare, men det är särskilt viktigt att vi förstår varandras uppdrag. Att olika yrkesgrupper i projektet kan kommunicera bra med varandra är avgörande. En socialsekreterare, en arbetsförmedlare och en studievägledare kan lösa situationer som en enskild tjänsteman inte klarar av. Och det finns många exempel på att konceptet fungerar. En ungdom har börjat studera och är i dag självförsörjande. En annan hade missbruksproblem, men fick bra kontakt med arbetsförmedlaren och är nu självförsörjande genom en skyddad anställning. En tredje gick från att vara klient på BUP till att bli anställd där. Förändringsagenter för jämnare könsfördelning och bättre uppföljning Med hjälp av så kallade förändringsagenter vill PEAK locka fler tjejer till projektet. Hittills har killarna varit i majoritet. Förändringsagenterna är själva ungdomar med erfarenheter som liknar projektets ungdomar. Monika Skowronski Amaral berättar att de inom kort anställer två unga förändringsagenter från målgruppen. Vi vill se om vi kan förändra arbetssätt och metoder genom att nå ut till unga genom förändringsagenterna. På så sätt hoppas vi nå ut till de tjejer som finns enligt statistiken. Förändringsagenterna kan också vara ett stöd i att utveckla andra delar av arbetssätten inom projektet. Till exempel vill man bli bättre på att förbereda arbetsgivare och handledare. Man vill också kunna följa upp mer under praktikperioderna för att kunna förändra och ge arbetsgivare och deltagare återkoppling. Petra Strandkvist önskar att de hade fler möjligheter att skugga de som jobbar på olika arbetsplatser. Då följer man med på jobbet under en dag eller två. Något annat jag drömmer om är att arbetsgivarna inte utgår från att unga människor är på ett visst sätt. Utan att de funderar igenom vilka hemliga koder som exkluderar ungdomar. 4

5 Referensgrupp ska garantera ungdomsperspektivet Parallellt med att nyanställa förändringsagenter har projektet bildat en referensgrupp med ungdomar.. Där ingår både deltagare från projektet och förändringsagenten. Gruppen ska hämta in ungdomarnas egen syn på hur projektet kan utvecklas. Vad som är ungdomsperspektiv och vad som är vuxenperspektiv analyseras i gruppen när handlingsplaner, kartläggningar och närvarorapporter till Svenska ESF-rådet tas fram. Monika Skowronski Amaral är hoppfull. Referensgruppen behövs som bollplank för att stärka ungdomsperspektivet i verksamheten, se till att vi gör rätt saker och att vi svarar mot de ungas behov. Projektet lever vidare i kommunens regi Att projektledaren också är chef för kommunens arbetsmarknadsenhet är ett medvetet grepp som borgar för att projektets arbetssätt tas in i den ordinarie verksamheten när det upphör Ansvarig för det kommunala aktivitetsansvaret arbetar heltid på PEAK och använder dess verktyg. Det innebär att projektet oftast får en snabb signal om en elev är på väg att avbryta studier eller redan har gjort det. 5