STUDIEGUIDE den 15 januari 2013 LÖK10G, Lärande, utveckling och didaktik 1 för förskollärare 7.5 högskolepoäng 1
Innehållsförteckning Översikt... 3 Kursens uppläggning och struktur... 3 Innehåll... 3 Ur kursplanen: Kursens syfte och mål... 4 Egna litteraturstudier, föreläsningar, litteraturstudier i basgrupp och litteraturseminarium... 5 Kurslitteratur... 5 Egen läsning: Att läsa akademisk text frågor att ta stöd i inför litteraturseminarium och basgruppsarbete... 6 Kursens teman... 6 Tema: Historiskt perspektiv på yrkesrollen: Barn, barndom och normalitet i tid och rum... 6 Föreläsning: Teoretiska perspektiv på lärande kunskapssyn i förändring... 7 Gestaltning på HSM: Workshops... 7 Tema: Yrkesrollen:... 7 Övriga seminarier och workshops... 8 Introduktionsseminarium... 8 Seminarium 4: Kursens tema knyts ihop och hemtentan delas ut... 9 Obligatoriska moment och kompetteringsuppgifter... 9 Information om VFU... 9 Examinerande kursuppgifter... 9 Hemtenta... 9 Granskningsseminarium... 10 Gestaltande redovisning... 11 Seminarielärare ifrån HSM och UFN i respektive seminariegrupper... 11 Kursledning och administrativ personal... 12 Kursledning... 12 Studierektor... 12 Studievägledare... 12 Studerandeservice... 12 2
Översikt Denna kursinformation för LÖK 10 G är ett komplement till: kursplan för LÖK 10 G, gäller fr.o.m. vt 13 litteraturlista för LÖK 10 G, gäller fr.o.m. vt 13 schema för LÖK 10 G, ht 12. Det finns på GUL två veckor före kursstart och uppdateras kontinuerligt. På GUL finns schema, kursplan, litteraturlista anvisningar till inslag i kursen, förteckningar över grupper, lärare mm. När registrering skett kommer enbart GUL att användas. Då anvisningar, eventuella förändringar etc. läggs ut fortlöpande är det viktigt att hålla sig uppdaterad. Kursens uppläggning och struktur Kursens mål anges i kursplanen. Dessa är utgångspunkter för kursens uppläggning och innehåll och anger de kompetenser och kunskaper som ska uppnås under kursen. Det är därför viktigt att återknyta till kursplanen under kursens gång. Kursplanen finner du på GUL. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) har huvudansvar för kursen. Andra medverkande institutioner är högskolan för scen och musik, HSM samt institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS. Kursledaren (Anette Hellman) ansvarar för kursens upplägg och struktur. Vid frågor som rör innehåll och struktur inom respektive seminariegrupp kontaktas i första hand ansvarig seminarieledare. Administrativa frågor besvaras av vår administratör, Cathrine Lindquist och övergripande frågor om kursen eller förskoleprogrammet av vår studierektor, Elisabeth Mellgren. Du finner kontaktuppgifter till respektive person i slutet av detta dokument. Våren 2013 deltar ca 250 studenter i kursen som delas in i 8 seminariegrupper med ca 30 studenter i varje. Inom varje seminariegrupp delas de studerande in i basgrupper om ca 5 7 personer. En plattform för respektive seminariegrupp finner du på GUL. Du finner också en gemensam plattform för alla seminariegrupper, d.v.s. för alla 250 studenter. Ta för vana att uppdatera dig på båda dessa. Innehåll Centralt i kursen är att problematisera begreppen omsorg och lärande utifrån förskollärarens respektive ifrån barns perspektiv. Kursen utgår ifrån förskollärares professionella arbete med att stödja barns lärande och omsorg inom institutionella ramar. Detta innehåll behandlas även ur ett historiskt perspektiv där arbetsdelning mellan könen och förskolans framväxt och utbyggnad kopplas till föreställningar om barn, barndom och normalitet. I kursen ges studenten fördjupade kunskaper om teorier och aktuell forskning om lärande och utveckling i relation till en yrkesverksamhet som förskollärare. Vidare behandlas centrala delar av en förskollärares yrkeskompetens. Med detta menas kompetens som ger förutsättningar att ge barn bästa möjliga grund för kunskaps- och färdighetsutveckling för att barn skall kunna bli aktiva medskapare i sitt eget lärande. I kursen diskuteras och problematiseras 3
också vad det innebär att arbeta målinriktat och långsiktigt i pedagogiska miljöer, hur förskollärare kan skapa förutsättningar för lärande, förutsättningar att utmana barns förståelse av sin omvärld och förutsättningar att följa barns lärande och utveckling. Ett annat sätt att uttrycka vad som står i detta stycke är att vi i kursen kommer att arbeta med hur du i din kommande roll som förskollärare, utifrån förskollärarens uppdrag utifrån läroplanen, didaktiskt bör arbeta liksom vilka didaktiska kompetenser detta kräver i yrket av dig som kommande förskollärare. I kursens undervisningsformer läggs stor vikt vid att introducera arbetsformer för att studenten ska ges möjligheter att utveckla sina kommunikativa förmågor. Litteraturstudier, föreläsningar, seminariediskussioner och gestaltande används som arbetsformer under kursens gång. Ur kursplanen: Kursens syfte och mål Kursens syfte är att göra synligt lärares betydelse för barns lärande i förskolan och vad det innebär att arbeta målinriktat med att utveckla barns förståelse för sin omvärld och hur förmågan att ta den lärandes perspektiv är avgörande för denna utveckling. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse förklara de övergripande ramarna för hur arbetet med barn i förskolan ser ut i relation till förskolans läroplan beskriva hur synen på barn och barndom historiskt har förändrats i förskolans styrande dokument diskutera det professionella uppdraget i förskolan och förskoleklassen Färdighet och förmåga kunna kommunicera kursens innehåll såväl skriftligt som muntligt använda sig av gestaltande uttrycksformer Värderingsförmåga och förhållningssätt med stöd i kurslitteraturen diskutera skillnaden mellan lärarens och den lärandes perspektiv och förklara varför detta är centralt att beakta i pedagogisk verksamhet utifrån begreppen lärande och omsorg resonera kring vad didaktisk kompetens i förskolans verksamhet kan betyda i förskolans verksamhet 4
Egna litteraturstudier, föreläsningar, litteraturstudier i basgrupp och litteraturseminarium Denna kurs behandlas utifrån ett par olika teman som med fördel kan behandlas genom att du som student läser de böcker som är kopplade till föreläsningen innan denna och behandlar böckerna själv eller tillsammans med din basgrupp. På föreläsningen har du då möjlighet att ställa frågor direkt till föreläsaren som är en forskare inom det ämne som temat behandlar. Efter föreläsningen kommer vi att arbeta vidare med litteraturen och frågor som väckts under föreläsningen i mindre grupper. Dessa är din seminariegrupp som består av ca 25-30 studenter, vilken i sin tur är uppdelad i mindre basgrupper om ca 5 7 studenter. Dessa grupper kommer att arbeta under seminarietiden men kan utöver detta med fördel träffas utan lärare för att tillsammans förstå texterna bättre. Tid för detta ligger inlagt i schemat. 1) Skumma aktuell litteratur innan föreläsningen (i avsnittet om teman ser du vilken litteratur som är kopplad till en viss föreläsning/ visst litteraturseminarium). Frågor som stöd i detta läsande ser du nedan. 2) Ställ gärna frågor på föreläsningen om det du inte förstår eller vill veta mer om! Föreläsningarna i kursen uppmärksammar centrala punkter i kursinnehållet genom att behandla teorier, perspektiv och sammanhang. Några föreläsningar är huvudsakligen introduktion till kurslitteratur medan andra utgör utvidgning och komplement till texter och teman i kursen. 3) Diskutera litteraturen med dina basgruppsmedlemmar. Var inte rädd att ta upp det du inte förstår, eller sådant som du inte håller med om. 4) Arbeta med texten tillsammans med din seminarielärare och seminariemedlemmar vid litteraturseminariet. Kom förberedd och spara dina anteckningar ifrån läsning och diskussioner de kan vara nyttiga att bygga vidare på vid hemtentan. Ordet Seminarium härstammar från latinets semen som betyder sådd, frö och skulle kunna översättas med en tankens plantskola. Dessa har huvudsakligen två syften: Dels att bidra till den vetenskapliga förståelsen av perspektiv och begrepp i kurslitteraturen. Dels att bidra till den gemensamma och personliga förståelsen av vad perspektiv och begrepp som lyfts fram i kurslitteraturen har för betydelse och konsekvenser för barns lärande samt för lärares arbete. Deltagande i litteraturseminarium och i basgruppsarbete utgör ett viktigt stöd för det gemensamma lärandet. Olika former för redovisning och diskussion kommer att användas och både den enskildes och gruppens bidrag är viktiga. Studenten förväntas vara väl förberedd och delta i diskussionen vid seminarier och basgruppsarbete. Först då blir dessa meningsfulla och uppfyller sina syften. Kurslitteratur Litteraturlistan anger obligatorisk litteratur. Den obligatoriska litteraturen utgör den teoretiska kärnan i kursen och ska behandlas i litteraturseminarier och examination. Läroplaner och andra styrdokument utgör också viktiga referenser och man bör förhålla sig till dessa på ett självständigt vis vid seminarier och examinationer. Böcker köpes på egen hand, finns på nätet, (en bra sökmotor är bokfynd.se) eller hos Göteborgs Studentbokhandel, http://www.gotebok.se/. Övriga artiklar kan hämtas som pdf-filer via länkar som anges i litteraturhänvisningarna till respektive seminarium. 5
Egen läsning: Att läsa akademisk text frågor att ta stöd i inför litteraturseminarium och basgruppsarbete Att läsa en akademisk text ställer andra krav än då du läser andra typer av texter. Läs först igenom texten för att bilda dig en uppfattning om innehållet. Läs sedan ännu en gång och fundera över följande frågor: 1. Vilka är författarens/författarnas centrala frågeställningar, argument och slutsatser? 2. Vad kan dessa få för konsekvenser för förskollärarens yrkesroll? (t.ex. konsekvenser för det sätt man menar att man som förskollärare bör bemöta barn, andra pedagoger eller organisera verksamheten i förskolan). 3. Vad anser du stödjer argumenten och slutsatserna? Varför? 4. Vad tycker du inte stämmer? Varför? För egna anteckningar med stöd av ovanstående frågor och ta med dig dessa för diskussion vid dina basgruppsträffar och litteraturseminarium. Kursens teman För datum, plats och tid: Se schema på GUL. Tema: Historiskt perspektiv på yrkesrollen: Barn, barndom och normalitet i tid och rum Föreläsning: Anette Hellman Föreläsningen kommer att behandla hur syn på barn och barndom är kontextuellt bestämt och kopplat till vad man på samhälls och kulturell nivå anser vara bra för barn och familjer. Framväxten av svensk förskola kommer att diskuteras liksom hur uppdraget som förskollärare då liksom nu är kopplade till vad samhället anser vara en god barndom. Seminarium 1. Behandling av följande litteratur: Lundgren, Ulf, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (2012). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur. (s 99-198.) Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur. Koppling till kursmål vid detta tema: beskriva hur synen på barn och barndom historiskt har förändrats i förskolans styrande dokument diskutera det professionella uppdraget i förskolan och förskoleklassen 6
Föreläsning: Teoretiska perspektiv på lärande kunskapssyn i förändring Annika Lanz Andersson ger en bred översikt till olika inriktningar inom pedagogisk psykologi. Syftet med föreläsningen är att ge en inledande orientering när det gäller teorier om lärande. Annika belyser de tre övergripande perspektiven på lärande, kunskap och undervisning i sin föreläsning, behaviorism, kognitivism och pragmatism. Dessa teorier har påverkat skolans utveckling men också vårt sätt att se på undervisning och lärande. Under föreläsningen förklaras de viktigaste utgångspunkterna inom respektive perspektiv och vad de har för konsekvenser för synen på undervisning och lärande Gestaltning på HSM: Workshops En del i kursen handlar om att arbeta med kursens teman utifrån estetiska uttrycksformer. I den gestaltande workshopen och den efterföljande handledning ges en introduktion i hur pedagogiskt arbete utifrån estetiska uttrycksformer kan se ut och hur man kan arbeta med att utveckla sina estetiska förmågor, inte enbart för att utveckla förmågan till lärande utan även som ett mål i sig. Vid dessa workshops behandlas följande mål och innehåll ur kursplanen: Färdighet och förmåga använda sig av gestaltande uttrycksformer Tema: Yrkesrollen: Föreläsning Ingrid Pramling Samuelsson: Att arbeta som förskollärare Förskolans reviderade läroplan, ny skollag och nya teorier ställer nya krav och ger nya utmaningar för förskollärare i sin vardag med barn. Detta betyder att förskolläraren roll har väsentligt förändrat under historiens gång, och det som nu förväntas är något som forskning och lärare i praktiken måste utveckla tillsammans. I dag talas det om didaktik, lärande, lek och omsorg, begrepp som får sin innebörd just i ljuset av teoretiska perspektiv och samhällets intention. Det är runt dessa frågor som föreläsningen kommer att handla. Workshop Vid workshopen kommer vi att arbeta med förskolans styrdokument med fokus på begreppen omsorg och lärande. Regeringen (2010) Skollagen SFS: 2010:800 www.skolverket.se Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö98 Reviderad 2010. www.skolverket.se UNICEF FN:s konvention om barnets rättigheter www.unicef.se Sidan 1 Litteraturseminarium 2 Pramling Samuelsson, Ingrid, & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund (2:a utg.). Lund: Studentlitteratur. (140s.) 7
Artikel på GUL: Omsorg, en central aspekt av förskolepedagogiken: Exemplet måltiden. Föreläsning Torgeir Alvestad: Förskollärarens yrkesroll Föreläsningen är en fördjupning av kursens tematik om förskolans mandat. Med utgångspunkt i FN konventionen om barns rättigheter, skollagen och läroplanen för förskolan vill föreläsningen fokusera på vad det inbär att ha en yrkesroll, vilka kompetenser det förväntas att en förskollärare har, samt vad som kännetecknar den professionella yrkesutövaren. Seminarium 3 Behandling av följande litteratur: Johansson, Eva (2011). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Kunskaps översikt. Andra reviderade upplagan. Stockholm: Fritzes. (250 s.) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2694 Vid seminarium 2 och 3 behandlas följande mål och innehåll ur kursplanen : 1. Förklara de övergripande ramarna för hur arbetet med barn i förskolan ser ut i relation till förskolans Läroplan. 2. Nyckelbegreppen i arbete didaktik och didaktisk kompetens. Det vill säga förutsättningar för att ge barn bästa möjliga grund för kunskaps- och färdighetsutveckling inom olika innehållsområden för att barn skall kunna bli aktiva medskapare i sitt eget lärande. 3. Problematisera vad det innebär att arbeta målinriktat och långsiktigt i pedagogiska miljöer och hur förskollärare kan skapa förutsättningar för lärande, att utmana barns förståelse av sin omvärld och följa deras lärande och utveckling. Övriga seminarier och workshops Introduktionsseminarium Detta seminarium är det första i kursen och det följer efter introduktionsföreläsningen. Vid detta kommer dina seminarielärare att gå igenom hur man hittar information på GUL, gå igenom delar av studieguiden, visa er schema, och berätta om kursens litteratur. De kommer också att berätta om vilka examinerande delar som finns i kursen och hur dessa kommer att gå till. Vid detta seminarium kommer ni att delas in i mindre grupper, basgrupper. Dessa läggs sedan in i GUL av era seminarielärare. Era seminarielärare kommer att gå igenom vad ett seminarium är och vad man förväntas göra på detta, vad som är basgruppens funktion och de kommer att gå igenom vårt förslag på studieteknik som står i studieguiden på sid 5 6. 8
Seminarium 4: Kursens tema knyts ihop och hemtentan delas ut Den 11 februari har vi ett seminarium där kursens tre teman knyts ihop och diskuteras. Vid detta seminarium delas också hemtentan ut, tentan finns även tillgänglig på GUL ifrån klockan 15 detta datum. Obligatoriska moment och kompetteringsuppgifter OBS! Alla seminarium, granskningsseminariet och workshops är obligatoriska. Detta innebär att du måste komplettera dem om du är frånvarande. Du kompletterar litteraturseminarium genom att skriva ett paper på ca 800 ord (ca 3 sidor) som du lämnar in via mail till din seminarielärare. Mail adresser till seminarielärare finner du längst bak i detta dokument. Utgå ifrån följande frågor: o o o o Vilka är författarens/författarnas centrala frågeställningar, argument och slutsatser? Vad kan dessa få för konsekvenser för förskollärarens yrkesroll? (t.ex. konsekvenser för det sätt man menar att man som förskollärare bör bemöta barn, andra pedagoger eller organisera verksamheten i förskolan). Vad anser du stödjer argumenten och slutsatserna? Varför? Vad tycker du inte stämmer? Varför? Vad gäller seminarium 4, examinationer samt workshops på HSM, kontakta respektive seminarielärare för att få en kompletteringsuppgift. Information om VFU Denna termin kommer ni att ha verksamhetsförlagd utbildning, så kallad VFU. Information om denna ges den 22 januari klockan 8.00 9.00. Se schema! Examinerande kursuppgifter Examinerande delar i kursen är dels en hemtenta, betyget U, G eller VG och dels en gestaltande redovisning på högskolan för scen och musik (HSM), betyg U eller G. Hemtenta Hemtentans syften: Denna uppgift har två syften. För det första ett som handlar om kursens innehåll vilket innebär att du ska diskutera olika aspekter av ditt kommande uppdrag som förskollärare utifrån kurslitteratur. För det andra ett syfte som handlar om språkliga färdigheter, vilket innebär att du förväntas skriva en akademisk text. Texten ska visa på Detta innebär en allmänt god språklig förmåga men även att du styrker dina påståenden och att du förhåller dig granskande till det du läser/ hör på föreläsningar och sedan använder i din text. Uppgiften: Uppgiften läggs ut på GUL:s allmänna plattform för LÖK 10 G liksom plattformen för din respektive seminariegrupp. Vi kommer att ha ett seminarium, nr 4 den 11 februari klockan 9-12, där 9
din lärare delar ut och går igenom hemtentan och svarar på frågor. Den 11 februari läggs också hemtentan ut på GUL s två plattformar för LÖK 10 G. Omfattning: Texten du skriver bör vara 3-5 sidor, Times New Roman 12 punkter, enkelt radavstånd exklusive referenser. Litteraturreferenser ska anges enligt APA manualen. Struktur: Strukturera din text genom att först göra en kort inledning där du berättar om vad texten kommer att handla om. Efter detta skriver du om det resultat du kommit fram till (dvs. de svar du funnit på uppgiften) och avslutningsvis gör du en sammanfattande diskussion där du sammanfattar dina resultat. Hemtentans inlämning, inlämningsmapp: Du skickar in din hemtentamen via hemtentamens inlämningsmapp för din seminariegrupp, senast torsdag den 14 februari klockan 17 Granskningsseminarium Ett av hemtentans två syften handlar om att skriva akademiskt. Detta skrivande är i fokus vid detta seminarium. Vi kommer att arbeta med vissa mönster som återkommer i hemtentorna och diskutera förslag på hur texten kan förbättras. Det är alltså inte individens text som står i centrum utan snarare vissa förbättringsområden. Ett exempel skulle kunna vara hur man kan låta olika författares argument brytas mot varandra i texten, hur man kan skriva en bra inledning eller en tydlig sammanfattning. Granskningen sker enligt särskilt schema, som läggs upp på GUL ca en vecka före examinationen. Utöver detta skall du vara diskutant på en av tentorna. Fördelning skrivs fram på schemat en vecka innan granskningsseminariet. Schema och fördelning av diskutantinsats läggs upp av seminarieläraren på er seminariesida på GUL. Diskutantförfarande Att vara diskutant på en av tentorna innebär att du skall göra en kort sammanfattning av innehållet. Det är alltid värdefullt för den som skrivit att få sammanfattat hur någon annan ser på innehållet och för övriga studenter att få en repetition av innehållet. Det är viktigt att lyfta fram andemeningen i arbetet, vad som är bra och varför. Vad som kan förbättras och hur detta kan ske. Försök förstå skrivarens utgångspunkter. Referenslitteratur: Dysthe, Olga, Frøydis, Løkensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära.2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (229 s.) Svenska skrivregler utgivna av Språkrådet 2008. 3 uppl. (Språkrådets skrifter 8.) Stockholm: Liber. (264 s) 10
Gestaltande redovisning Den gestaltande redovisningen kommer att vara en förlängning av den gestaltande workshopens arbete där studenterna genom att använda sig av en, gärna flera estetiska uttrycksformer (musik, drama, dans, bild, poesi) kommer att lyfta ett av kursens innehållsliga teman. Redovisningen sker i respektive seminariegrupp där varje projektgrupp förberett sig genom att välja ett område/en fråga inom ramen för kursens teman (se studieguide). Valt område/fråga redovisas i gestaltande form där var och en i gruppen har möjlighet att nå upp till lärandemålet: kunna använda sig av gestaltande uttrycksformer. Seminarielärare ifrån HSM och UFN i respektive seminariegrupper UFN Seminariegrupp A1 Torgeir Alvestad (IPKL) torgeir.alvestad@ped.gu.se Seminariegrupp A2 Thorbjörn Johansson (IPKL) thorbjörn.johansson@ped.gu.se HSM Göran Omnéus (HSM) goran.omneus@hsm.gu.se Anna Larsson HSM anna.larsson@hsm.gu.se UFN Seminariegrupp B1 Jenny Bengtsson jenny.bengtsson@ped.gu.se Cecilia Björk (IPKL) cecilia.bjorck@gu.se Seminariegrupp B2 Kristina Melker (IPKL) kristina.melker@gu.se HSM Benedikte Esperi HSM benedikte.esperi@hsm.gu.se Benedikte Esperi HSM benedikte.esperi@hsm.gu.se UFN HSM Seminariegrupp C1 Ann- Charlotte Mårdsjö (IPKL) ann charlotte.mardsjo@ped.gu.s Margareta Andersson margareta.andersson@hsm.gu.se Seminariegrupp C2 Rauni Karlsson (IPKL) rauni.karlsson@ped.gu.se Margareta Andersson margareta.andersson@hsm.gu.se 11
UFN Seminariegrupp D1 Christina Ekelund (IPS) christina.ekelund@ped.gu.se Seminariegrupp D2 Maria Reis maria.reis@ped.gu.se HSM Ulla Tanggaard ulla.tanggaard@hsm.gu.se Ulla Tanggaard ulla.tanggaard@hsm.gu.se Kursledning och administrativ personal Kursledning Anette Hellman anette.hellman@ped.gu.se Studierektor Elisabeth Mellgren elisabeth.mellgren@ped.gu.se Studievägledare Eva Bergström eva.bergström@ped.gu.se Studerandeservice Cathrine Lindqvist cathrine.lindqvist@gu.se 12