Befolkningsprognos för Uppsala län

Befolkningsprognos för Uppsala län 2018-2040

1 (25) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 2018-09-25 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Ekonomidirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år 2018-2040 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Modellen... 2 Komponenterna bakom befolkningsutvecklingen... 3 Utvärdering av tidigare prognoser... 3 Flyttningar... 4 Migration... 4 Inrikes flyttningar... 5 Slutsatser... 5 Befolkningsutvecklingen i Uppsala län, 1968 2017... 6 Naturlig folkökning... 6 Inrikes flyttning... 8 Utrikes flyttning... 11 Sammanlagda befolkningsutvecklingen... 12 Befolkningsutvecklingen i Uppsala län, 2018 2040... 13 Naturlig folkökning, 2018 2040... 13 Utrikes flyttningar, 2018 2040... 14 Inrikes flyttningar, 2018 2040... 15 Befolkningen, 2018 2040... 16 Åldersfördelningen på befolkningen, 2018 2040... 16 Litteraturförteckning... 17 Bilaga 1: Befolkningsutvecklingen i länet 2017 2040... 19 Antal... 19 Förändring... 19 Bilaga 2: Befolkningsutvecklingen i länets kommuner, 2017-2040... 20 Bilaga 3: Modellens regionindelning av Sverige... 21 Bilaga 4: Modellens konsistens med SCB:s riksprognos... 22 Regionkontoret Region Uppsala

2 (25) Bilaga 5: Resultat av flerregionala modellen... 24 Bilaga 6 Figur och tabellförteckning... 25 Figurer... 25 Tabeller... 25 Sammanfattning Fram till 2040 prognostiseras Uppsala län öka antalet invånare med 78 700 till 447 700. Det motsvarar en årlig befolkningsökning med 0,84% vilket är mer än de 0,59% som SCB:s prognostiserar för riket. I prognosen är det den inrikes inflyttningen som driver befolkningsutvecklingen. Bortsett från åren fram till 2025 är inrikes nettoinflyttningen större än födelseöverskottet. En bidragande orsak till att inflyttningen är betydelsefull är den ökade inflyttningen från Stockholms län. Sedan 2020 har inflyttningen från Stockholms län ökat från 4 000 personer till 6 500 personer. I prognosen antas den ökade inflyttningen bestå, även om de senare årens stora inflyttning minskas något. Migrationen har varit en viktig del av befolkningsutvecklingen de senaste åren. Prognosen för antalet immigranter har kontinuerligt justerats ner av SCB sedan 2015 vilket inneburit en lägre befolkningsutveckling i riket och länen. I denna prognos kommer utvandringen öka medan invandringen minska och under senare delen av prognosperioden kommer nettomigrationen vara försumbar. Inledning En befolkningsprognos syftar till att ge en vägledning för verksamheten och dess planering. På kort sikt, uppemot fem år, är det en prognos där hänsyn tages till kända och förväntade händelser. På längre sikt blir prognosen en framskrivning av kända trender. Prognosen omfattar en beräkning av befolkningen i länet och dess kommuner uppdelat på ålder och kön. I rapporten redovisas befolkningen och förändringskomponenter för länet samt totalbefolkningen i länet och kommunerna för perioden 2017 till 2040. Modellen Det centrala valet i prognosarbetet är modellvalet. Det finns flera olika modeller, mer eller mindre komplexa. Denna prognos bygger på samma sorts modell som SCB använder för sin riksprognos. Modellen utgår från komponenterna bakom befolkningsutvecklingen, födda, döda, inflyttade och utflyttade. Sambandet brukar sättas upp enligt följande; Bef t = Bef t 1 + Födda t 1 Döda t 1 + Inflytt t 1 Utflytt t 1. Denna beräkning görs för varje födelseår. Födelsetal och dödstal för länet har beräknats och sedan har den trend som SCB räknar med applicerats. Beräkningen av in- och utflyttning har gjorts

3 (25) genom att beräkna den riktade utflyttningen mellan sex regioner i riket, för regionindelningen se Bilaga 3: Modellens regionindelning av Sverige. Eftersom utflyttning från en region blir inflyttning till en annan är det möjligt att också beräkna inflyttningen till en region. Utvandring har skattats som utflyttningsrisker till utlandet och invandring som länets andel av tidigare invandring. SCB:s totalprognos för invandring bestämmer storleken. Komponenterna bakom befolkningsutvecklingen Demografi består av relativt fasta beteende i form av familjebildning, födelse, flyttning och död. Befolkningsutvecklingen bestäms till stor del av samhällets ålderstuktur. Befolkningsutvecklingen kan delas upp i tre komponenter; - Naturlig folkökning: Födda minus döda. - Inrikes nettoinflyttning: Inflyttade till länet från riket minus utflyttade från länet till riket. - Utrikes nettoinflyttning: Inflyttade till länet från utlandet minus utflyttade från länet till utlandet. Den naturliga folkökningen är skillnaden mellan födda och döda. Detta är en relativt stabil relation. En kvinna i Sverige föder två barn under sin livstid. Detta gäller i princip samtliga åldersgrupper sedan 1910. Dödligheten minskar kraftigt i alla åldrar, främst i åldrarna under 75 år. Detta innebär en ökande medelålder och fler äldre. Denna trend har varit stabil under hela 1900-talet och är relativt lätt att prognostisera. Inrikes flyttningar är relativt stabilt utifrån åldersgrupper. De flesta flyttningar sker i tjugoårsåldern med en topp mellan tjugo och tjugofyra. Sedan 1990 har andelen som flyttar i dessa åldrar ökat, troligen på grund av den ökande andelen högskolestuderande. Den komponent som är svårast att prognostisera är migration. Delvis bestäms den av arbetsmarknaden och då till stor del av EU:s integration. Den stora variationen är flyktinginvandringen. Den bestäms av krig och katastrofer samt av migrationspolitiken. Samtliga komponenter är svåra att prognostisera. Prognosen av utrikes inflyttningen bygger på SCB:s riksprognos. Utvärdering av tidigare prognoser Utvärderingen av den befolkningsprognos som Region Uppsala gjorde 2017 ger insikter som används i utformningen av årets prognos. I sitt första steg gör modellen en prognos över befolkningen i ett antal regioner i riket, se Bilaga 3: Modellens regionindelning av Sverige. Befolkningen i dessa regioner skall summera till SCB:s prognos. Skillnaden i 2017 års prognos är mindre än 100 personer vilket förklaras av avrundningsfel. I Tabell 1 visas prognos och utfall för prognosregionerna. Prognosfelet är mellan -0,2 och 0,2 procent, vilket är acceptabelt. Ett bra riktmärke är att andelen födda motsvarar ungefär 1,2 till 1,4 procent av befolkningen. Det

4 (25) största felet är oroväckande nog för Uppsala län där felet motsvarar ett halvt års födslar. Tabell 1 Jämförelse prognos och utfall för befolkningen i prognosregionerna, 2017 Prognos region Prognos Utfall Prognosfel Prognosfel i procent Uppsala län 366 882 368 971-2 089-0,6% Stockholms län 2 370 920 2 366 738 4 182 0,2% Mälardalen 1 317 271 1 318 839-1 568-0,1% Norra grannlän 819 271 817 770 1 501 0,2% Norra Sverige 648 002 649 566-1 564-0,2% Södra Sverige 4 596 573 4 598 358-1 785 0,0% 10 118 918 10 120 242-1 324 0,0% I Tabell 2 redovisas prognosfelen för Uppsala län, uppdelat på prognosens komponenter. De stora prognosfelen är för inrikes flyttning och migration. Födelsenettot bidrar ytterst lite till prognosfelet. Tabell 2 Jämförelse prognos och utfall för Uppsala län 2017 Prognos Utfall Prognosfel Andel av prognos Befolkning 366 882 368 971-2 089-0,6% Födda 4 376 4 149 227 0,1% Döda 2 793 2 829-36 0,0% Födelsenetto 1 583 1 320 263 0,1% Inrikes inflyttning 18 433 16 287 2 146 0,6% Inrikes utflyttning 16 897 13 460 3 437 0,9% Inrikes nettoflyttning 1 583 2 827-1 244-0,3% Invandringar 4 627 5 030-403 -0,1% Utvandringar 2 223 1 645 578 0,2% Migrationsnetto 2 404 3 385-981 -0,3% Flyttningar Migration Prognosen underskattade migrationsnettot med nästan 1 000 personer. Invandringen underskattades med 400 personer och utvandringen överskattades med 600 personer.

5 (25) SCB:s prognos skattade också invandringen fel, fast de överskattade invandringen. Det innebär att modellen kraftigt underskattade invandringen. Invandringen 2017 var 5 030 personer mot modellens 4 600. Figur 1 visar att länets andel av invandrare ökade kraftigt 2017 samtidigt som utvandringsrisken minskade. Modellen använder ett femårigt glidande medelvärde, den röda linjen, i prognoserna. Jämfört med aktuella värdet, den blå linjen, har andelen av invandrare ökat och utvandringsrisken minskat. Detta förklara prognosfelen av migrationsnettot. Figur 1 Uppsala läns andel av rikets invandrare och utvandringsrisk Inrikes flyttningar Inrikes inflyttning har underskattats i modellen. Nettoinflyttningen skattades till 1 244 personer mindre än utfallet. Uppenbart har det skett en förändring i flyttbenägenheten till Uppsala län. Detta bekräftas i Figur 2 där det syns tydligt att det blivit en kraftig ökning i utflyttningsriskerna till Uppsala län sedan 2011. Däremot har utflyttningsriskerna från Uppsala län inte förändrats. Figur 2 Inrikes utflyttningsrisker till och från Uppsala län. Slutsatser Förra årets prognos slog fel på befolkningen med 0,6%, vilket motsvarar ungefär ett halvt års befolkningstillväxt. Orsaken är en större inflyttning till regionen än vad prognosen angav.

6 (25) Den ökade andelen invandringar är ett trendbrott vilket är svårt att förutspå. Förändringen i den inrikes inflyttningen är däremot en trend sedan 2011. Frågan är om den kvarstår och hur länge uppgången kommer ske. Befolkningsutvecklingen i Uppsala län, 1968 2017 Naturlig folkökning Antalet födda i Uppsala län har varierat mellan 3 000 och 4 500 födda om året. Det största antalet födslar var 1991 med 4 518 barn när 40-talistgenerationens barnbarn föddes. Därefter sjönk antalet tillbaka till 1980-talets nivå på knappt 3 000 barn. Efter millenniumskiftet ökade antalet födslar igen och stabiliserades 2005 kring 4 000 barn. Födelsetalen är antalet barn en kvinna i en viss ålder förväntas föda under ett år. Summeras födelsetalen för alla åldrar ett år fås den summerade fruktsamheten. Detta tal visar hur många barn en kvinna skulle födda om hon haft det årets födelsetal under hela sin fertila tid. För att populationen skall kunna reproduceras krävs det fruktsamhetstal på strax över 2. Förutom omkring 1970 och 1990 har fruktsamhetstalen i länet varit mycket under 2. En förklaring är att många kvinnor flyttar in i länet för att studera och skaffar inte barn förrän efter studierna och då ofta efter att ha etablerat sig i ett annat län. Figur 3 Antal födslar och fruktsamhetstal för Uppsala län Medelåldern för en föderska har ökat från 27 år 1970 till 32 år 2017. Förändringen innebär att födelsetalen för kvinnor under 30 år har minskat fram till 2000. Födelsetalen för kvinnor över 30 år var oförändrade under perioden, men ett undantag för åldrarna 30 till 35 år som hade en ökning av födelsetalen mellan 1970 och 1985. Efter 2000 har födelsetalen för kvinnor över 30 år ökat. Fruktsamhetstalen och moderns ålder har varit i stort oförändrade sedan 2005.

7 (25) Figur 4 Födelsetal per ålder och moderns ålder vid barnets födelse Det dog 2 800 personer i Uppsala län 2017, vilket är en uppgång med 500 personer sedan 1970-talet. Andelen av befolkningen som dör har minskat från omkring en procent till 0,8 procent. Främst är det männens dödlighet som minskat. Det har fört med sig att antalet män som dött varit oförändrat medan antalet kvinnor som dött har ökat. Detta är ett resultat av att dödligheten har varit i stort sett konstant för kvinnor medan den minskade kraftigt för män mellan 1970 och 1995. Sedan 1995 är det inga skillnader i dödlighet mellan män och kvinnor. Figur 5 Antal döda och andelen döda av befolkningen i Uppsala län Utvecklingen av dödligheten speglas av dödsriskerna för respektive ålder. Individer under 65 år löper i princip ingen risk att dö. Detta är resultatet av en utveckling under större delen av 1900-talet. Av de barn som föddes 1910 upplevde 85 procent sin 20-årsdag, jämför med 97 procent av de som föddes 1960. Över 90 procent av de som föddes 1960 upplevde sin 50-årsdag, medan endast 75 procent av de som föddes 1910 upplevde sin 50-årsdag (SCB, 2010). Detta har inneburit att allt fler får möjlighet att leva längre och därmed har vi fått en allt äldre befolkning. Den tidigare befolkningspyramiden har blivit en befolkningskub.

8 (25) Figur 6 Dödsrisker för respektive ålder i Uppsala län Uppsala län har haft en positiv naturlig folkökning, födelseöverskott, under hela perioden från 1968. Det betyder att antalet födda varit större än antalet döda varje år. Länet kan därför öka sin folkmängd utan inflyttning. Variationen i födelseöverskottet har varit stor, mellan 450 personer till över 2 000 personer, vilket främst beror på variationen i antalet födda. Figur 7 Naturlig folkökning i Uppsala län Inrikes flyttning Inrikes inflyttning är relativt stabila. Den kan variera beroende på konjunktur och arbetsmarknad. Inflyttningen, och viljan att flytta till Uppsala län är relativt konstant för de undersökta regionerna, med undantag av Stockholms län. Inflyttningen från Stockholms län har ökat kraftigt sedan 2011. Detta är, som vi konstaterat tidigare, en bidragande orsak till att förra årets prognos slog fel. Förutom Stockholms län har även de norra grannlänen en ökad inflyttning och för båda länen är utflyttningsrisken till Uppsala län större än tidigare perioder. En förklaring till ökad flyttning från Stockholms län till Uppsala län är den allt större integreringen av länen. Under de senaste 25 åren har inpendlingen till

9 (25) Uppsala län från Stockholm ökat från 7 000 till 20 000 personer och under samma tid har utpendlingen från Uppsala län ökat från 37 000 till 63 000 personer. En sådan förändring bör påverka flyttmönstret i regionen. Det vi kunde förvänta oss då är en trendmässig förändring över hela tiden och inte ett plötsligt hopp mellan 2011 och 2012. En annan förklaring för flyttning till Uppsala län beror på en större nybyggnation. Uppsala läns nybyggnadstakt har följt Stockholms läns, vilket tyder på att nybyggnation inte kan förklara hela förändringen. En ytterligare förklaring är de ökade möjligheterna att pendla mellan länen ökade 2012. Frågan är om en sådan relativt liten åtgärd verkligen kan få så stora effekter? Inflyttningen från Stockholms län till Uppsala län sker främst från Norrtälje kommun, kommunerna längst Ostkustbanan/E4:an och kommunerna längst Mälarbanan/E18. Kommunikationerna verkar ha en stor betydelse för möjligheten att flytta till Uppsala län. Invånarna i Vallentuna och Täby kommun är fysiskt nära Uppsala län, men med dåliga kommunikationer till Uppsala. Dessa invånare har en lägre benägenhet att flytta till Uppsala län jämfört mot de som flyttar från Sollentuna och Solna kommun. En förklaring kan vara att man först pendlar till ett jobb i Uppsala län för att sedan flytta. En alternativ förklaring är att man flyttar till Uppsala län för att det är billigare med bostäder och pendlar till Stockholms län.

10 (25) Figur 8 Flyttning från kommuner i Stockholms län till Uppsala län, 2017 Andelen som flyttar från Uppsala län har varit konstant till samtliga regioner utom Stockholm län. Det skett en trendmässig ökning av både antalet och andelen som flyttar från Uppsala län till Stockholms län. Detta avspeglar den ökade integrationen av länen, samtidigt som det inte skett något liknande i motsatta riktningen. Figur 9 Utflyttning från Uppsala län, antal och andelar Uppsala län har en positiv nettoinflyttning från samtliga regioner. Inflyttningsöverskottet från norra Sverige har varit konstant. Inflyttningen från södra Sverige har gått från underskott till överskott medan inflyttningen från Stockholm har varierat kraftigt. Ett överskott 2000 till 2005 blev underskott fram till 2013 för att sedan bli en mycket stor nettoinflyttning.

11 (25) Figur 10 Nettoflyttning till Uppsala län Utrikes flyttning Utvandringen från Uppsala län har ökat i långsam takt. Mellan åren 1970 och 1995 var antalet utvandrare runt 1 000 personer. Därefter ökade den till 1 500 för att sedan 2010 vara omkring 2 000 personer. Utvandringen har följt invandringens trender med ett antal års eftersläpning. Figur 11 Utrikes flyttning till och från Uppsala län Invandringen låg på omkring 1 500 personer till 1985 för att därefter öka till drygt 2 000 med en topp mellan 1988 och 1994 på omkring 2 500 personer. Efter 2005 har invandringen ökat trendmässigt till dagens 5 000 personer. Migrationsströmmarna till Uppsala län domineras av individer från länder med mycket hög utvecklingsnivå. Eftersom det är både en stor in- och utvandring av dessa individer blir gruppens dominans mindre i nettomigrationen. Tillsammans med personer från länder med hög utvecklingsnivå står dessa personer för halva invandringen, i princip hela utvandringen och knappt halva nettomigrationen.

12 (25) Tabell 3 Utrikes flyttning efter födelselandets Human Development Index, HDI Födelselandets HDI Invandring Utvandring Nettomigration 2016 2017 2016 2017 2016 2017 Låg 520 1097 61 46 459 1 051 Medel 1441 781 118 132 1 323 649 Hög 693 798 217 168 476 630 Mycket hög 2 053 2 250 1 180 1 265 873 985 Okänt 128 104 26 34 102 70 Totalt 4 835 5 030 1 602 1 645 3 233 3 385 Sammanlagda befolkningsutvecklingen Befolkningen har sedan 1970 blivit allt mer åldersmässigt jämt fördelat. Det finns dock ett antal generationer som har en mycket hög andel av befolkningen, det är de som är födda efter de båda världskrigen, 1920 och 1945, och deras barn och barnbarn, 1970 och 1990. En annan generationskedja är den lilla generationen som föddes 1925 till 1935 och deras barn som föddes 1955 till 1960. Andelen äldre i befolkningen har ökat. Detta särskilt i åldersgruppen 65 till 75 år. Andelen i åldersgruppen var särskilt låg 2000 beroende på de små barnkullarna mellan 1925 och 1935. Under senare år har 40-talets stora barnkullar kommit i denna ålder och därmed har åldersgruppens andel av befolkningen ökat. Figur 12 Befolkning efter ålder, utvalda årtal Det har funnits fler män i åldrarna under 60 år sedan 1970. Då dödligheten för män minskat kraftigt under perioden har andelen män ökat 2017 är de ungefär hälften av åldersgrupperna fram till 80 år. En grupp där åldersfördelningen varierar är ungdomar i 20-års åldern där det är ett kvinnoöverskott. Detta kan bero på att fler unga kvinnor än unga män flyttar in till länet för att studera. Uppsala län har en befolkningsutveckling där alla tre komponenterna bidrar positivt till utvecklingen. Undantagen är två år av nettoutvandring på 1970-talet och två år av ett födelseunderskott på 1990-talet. De senaste årens

13 (25) befolkningstillväxt förklarar främst av en stor inflyttning, både från Sverige och från utlandet. Figur 13 Befolkningsutvecklingen i Uppsala län Sammantaget innebär den positiva utvecklingen i samtliga delkomponenter att Uppsala län har växt från 225 000 invånare 1970 till 360 000 2017, vilket är en ökning på nästan 40 procent. Tillväxten har inte varit jämn över åren. Det har varit tre toppar på två procent vilka sammanfaller med de stora kullarna i tjugoårsåldern, 1970, 1990 och 2017. Befolkningsutvecklingen i Uppsala län, 2018 2040 Förutsättningarna för 2018 års befolkningsprognos skiljer sig från 2017 års på två punkter. Invandringspolitiken har förändrats kraftigt vilket innebär att SCB minskat prognosen för invandringar. Under de senaste åren har nybyggnadstakten i länet varit hög. Detta har lett till ökad inflyttning, främst från Stockholms län. Både på kort sikt och lång sikt är byggbranschens utveckling svår att förutse. I prognosen antar vi att byggandet kommer minska till genomsnittet för de senaste tio åren. Naturlig folkökning, 2018 2040 Prognosens födelsetal bygger på genomsnittet av de faktiska födelsetalen för länet de senaste fem åren. Den trend SCB använder i sin riksprognos har sedan använts för att skapa utvecklingen av födelsetal. De faktiska födelsetalen sätter nivån, medan SCB:s prognos sätter trenden. Födelsetalen multipliceras sedan med antalet kvinnor i respektive ålder. Summan av dessa multiplikationer blir antalet födda under året. Under de kommande fem åren kan vi räkna med ett ökat barnafödande som sakta börjar minska 2025. Detta beror på att generationen som är född runt 1990 kommer upp i åldrar med högt barnafödande. Fram till 2024 kommer antalet födda barn öka med 500 till 4 800 för att sedan stabiliseras kring 4 500.

14 (25) Figur 14 Antalet döda per år Prognosen över antalet döda görs med samma metod som antalet föda. Nivån sätts av dödligheten i regionen, genomsnittet av de fem senaste åren, och trenden följer SCB:s riksprognos. Antalet döda kommer öka med 40 procent till 3 900 personer 2040. Detta beror på en sedan länge minskad dödlighet. Under det senaste ett hundra åren har dödligheten i åldrarna under 80 år minskat kraftigt. Detta har lett till att antalet döda inte följt folkökningen. När dödligheten minskar i de lägre åldrar kommer allt fler dö av ålder. På sikt när dödligheten i lägre åldrar blivit mycket låg kommer antalet döda följa befolkningsutvecklingen. Utrikes flyttningar, 2018 2040 Utvecklingen av antalet invandrade bestäms av SCB:s prognos för riket. Genomsnittet av den andel av invandringen som Uppsala län haft de senaste fem åren används sedan för att bestämma antalet invandrade till länet. Detta förutsätter att sammansättningen av invandringen i länet motsvarar sammansättningen i riket. I denna prognos antar vi att sammansättningen av invandringen inte påverkar fördelningen. Omläggningen av invandringspolitiken 2015 har inneburit att antalet invandringar minskat kraftigt. Detta har främst påverkat flyktinginvandringen, medan arbetskrafts- och studieinvandringen inte skall ha påverkats. SCB:s prognos visar på en minskad invandring från 135 000 idag till 105 000 år 2040. Detta innebär i sin tur en minskad invandring till Uppsala län. Figur 15 Migrationen till och från Uppsala län

15 (25) Utvandringen prognostiseras utifrån genomsnittet av utvandringens andel av befolkningen, utvandringsrisker, de senaste fem åren. Nivån har sedan justerats med SCB:s prognos av utvandring. SCB:s prognos visar på en ökad andel utvandrare. Detta beror på att stor invandring leder till större utvandring då många flyttar tillbaka efter några år. Utländska studenter flyttar ofta hem efter att de avslutat studierna. Nettomigrationen minskar från 3 400 personer 2018 till 200 år 2040, vilket leder till en kraftigt minskad befolkningstillväxt. Inrikes flyttningar, 2018 2040 Den inrikes flyttningen har ökat kraftigt under de senaste åren. Främst är det inflyttningen som ökat. Detta innebär att nettoinflyttningen till länet kommer att öka. Under 2014 till 2017 ökade inflyttningen till länet kraftigt. I prognosen antas att denna ökning är tillfällig och beror till stor del på en stor bostadsefterfrågan i norra Stockholms län. På lång sikt kommer dagens situation inte fortsätta, däremot är det svårt att spekulera i när en nedgång kommer. I prognosen antas att 2017 var toppåret och att inflyttningen minskar under kommande år. På lång sikt har detta antagande ingen större effekt, men på kort sikt är det väsentligt för prognosen. Grunden för prognosen är den genomsnittliga utflyttningsrisken de senaste tio åren. Detta tonar ner flyttningen de senaste åren. För att anpassa prognosen till de senaste årens stora flyttning har 2018 års flyttal till Uppsala län ökats med en faktor av 1,2 vilken sedan har minskat med 0,05 per år. Från och med 2022 motsvarar utflyttningsrisken det beräknade genomsnittet. Figur 16 Inrikes flyttning, faktisk och prognos Utflyttningen från länet har ökat trendmässigt. Detta beror dels på ökad befolkning och dels ålderssammansättningen med ett stort antal ungdomar i 25 årsålder. Dessa har avslutat sina studier och flyttar till arbeten. En ökad inflyttning bidrar också till en ökad utflyttning i närtid. I modellen har utflyttningsriskerna från Uppsala län korrigerats för de närmaste åren så att de är 1,1 högre 2018 och 1,05 högre 2019. Från och med 2020 motsvarar utflyttningsriskerna genomsnittet för de senaste tio åren. Resultatet är ett flyttnetto som är högre än det historiska. Sedan 1995 har flyttnettot varit runt 500 personer medan prognosen visar på en

16 (25) nettoinflyttning på 1 500 personer. Trendbrottet motiveras med att Stockholms län antas komma växa under hela prognosperioden och att arbetsmarknaderna i norra Stockholms län och södra Uppsala län kommer bli allt mer integrerade. Den södra länsändan blir en fortsättning på Stockholms län och blir ett alternativ till att bosätta sig i norra Stockholms län. Befolkningen, 2018 2040 Länets befolkning beräknas öka med 78 700 personer fram till 2040, vilket innebär att länet då har 447 700 invånare. Prognosen ger därmed en lägre utveckling än de prognoser som gjort under de senaste åren. Den främsta orsaken till att prognosen justerats ner är omläggningen av flyktingpolitiken. SCB har som en följd av detta reviderat ner invandringen kraftigt. Detta har i sin tur minskat migrationsnettot och därmed länsprognosen från 461 000 personer i 2017 års prognos till 448 000 personer i årets prognos. Figur 17 Befolkningsutveckling, faktiskt och prognos Den största komponenten i länets befolkningsutveckling är en hög nettoinflyttning. År 2021 bidrar nettoinflyttningen till en tredjedel av befolkningsökningen, medan födelsenetto och migrationsnetto bidrar med en tredjedel var. Födelsenettots och migrationsnettots bidrag till tillväxten minskar och vid prognosperiodens slut står nettoinflyttningen för 60 procent av befolkningsökningen medan födelsenettot står för 30 procent och invandringen för knappt 10 procent. Åldersfördelningen på befolkningen, 2018 2040 Befolkningsutvecklingen i länet påverkar också åldersstrukturen. En viktig faktor är antalet födslar som sedan påverkar åldersstrukturen under de kommande 100 år. Ett bra exempel är den stora barnkullen som föddes runt 1990, vars föräldrar var barnen till den stora barnkullen under andra hälften av 1940-talet. År 2000 syns den som en topp för barn runt 10 år. Denna puckel i åldersstrukturen följer sedan med under hela prognosperioden. År 2020 finns den vid 30-års åldern, 2030 vid 40-års åldern och 2040 toppar den kring 50 år. Bortsett från dessa toppar är åldersstrukturen relativt jämn från noll år fram till 60 års åldern. År 2000 var det få personer som var 60 till 80 år, vilket speglade de små barnkullarna vid slutet av 1920-talet och under 1930-talet. År 2020 är antalet personer över 80 år ungefär lika många som 2000, däremot har antalet

17 (25) individer mellan 60 och 80 år ökat kraftigt. Från 2020 fram till 2040 ser i en ökning av individer som är 80 år eller äldre. Figur 18 Befolkning efter åldersgrupper prognos Fördelningen mellan kvinnor och män förändras under prognosperioden. Utgår vi från 2000 så var männen fler i alla åldersgrupper yngre än 65 år, bortsett från gruppen 20 till 25 år. Det sista beror på att Uppsala har en hög inflyttning till universitetsstudier i den åldersgruppen. Övervikten av antalet män i varje åldersgrupp blir allt mer markant för varje år och 2040 är männen flest i alla åldersgrupper, utom de som är 80 år och äldre. Figur 19 Andel individer per åldersgrupp Under prognosperioden är andelen ungdomar under 20 år någorlunda konstant. Andelen yrkesverksamma kommer minska med fem procentenheter från 60 procent till 55 procent. I den äldre befolkningen kommer gruppen 65 till 80 år vara någorlunda konstant, medan det blir en kraftig ökning av andelen över 80 år från mitten av 2020-talet. Litteraturförteckning SCB. (2010). Kohortdödligheten i Sverige. Örebro: SCB.

18 (25)

19 (25) Bilaga 1: Befolkningsutvecklingen i länet 2017 2040 Antal År Befolkning Födda Döda Inrikes Inrikes inflyttning utflyttning InvandringarUtvandringar 2017 369 000 4 100 2 800 16 300 13 500 5 000 1 600 2018 374 800 4 300 2 800 15 000 12 600 4 200 2 000 2019 380 500 4 400 2 800 14 400 12 100 4 000 2 200 2020 386 100 4 500 2 800 13 800 11 500 4 100 2 300 2021 391 100 4 700 2 900 13 300 11 600 4 200 2 500 2022 395 400 4 800 2 900 12 700 11 500 4 000 2 600 2023 399 600 4 800 3 000 12 800 11 500 3 900 2 700 2024 403 700 4 800 3 000 12 900 11 500 3 800 2 700 2025 407 600 4 800 3 100 12 900 11 500 3 700 2 700 2026 411 400 4 800 3 100 13 000 11 600 3 600 2 800 2027 415 000 4 700 3 200 13 100 11 600 3 600 2 800 2028 418 400 4 700 3 300 13 200 11 700 3 500 2 800 2029 421 600 4 600 3 300 13 200 11 800 3 500 2 900 2030 424 600 4 600 3 400 13 300 11 800 3 500 2 900 2031 427 400 4 500 3 500 13 400 11 900 3 500 2 900 2032 430 000 4 500 3 500 13 400 12 000 3 400 3 000 2033 432 600 4 500 3 600 13 500 12 100 3 400 3 000 2034 434 900 4 500 3 700 13 500 12 100 3 400 3 000 2035 437 200 4 500 3 700 13 600 12 200 3 400 3 000 2036 439 400 4 500 3 800 13 600 12 300 3 400 3 000 2037 441 500 4 500 3 800 13 700 12 300 3 400 3 000 2038 443 600 4 600 3 900 13 700 12 300 3 300 3 100 2039 445 700 4 600 3 900 13 700 12 400 3 300 3 100 2040 447 700 4 600 3 900 13 800 12 400 3 300 3 100 Förändring Netto inrikes Migrations Befolknings År Födelsenetto flyttning netto förändring 2017 1 300 2 800 3 400 7 500 2018 1 500 2 300 2 100 5 900 2019 1 600 2 300 1 800 5 700 2020 1 700 2 300 1 800 5 800 2021 1 800 1 700 1 700 5 200 2022 1 800 1 200 1 400 4 400 2023 1 800 1 300 1 300 4 400 2024 1 800 1 400 1 100 4 300 2025 1 700 1 400 1 000 4 100 2026 1 600 1 500 900 4 000 2027 1 500 1 500 800 3 800 2028 1 400 1 500 700 3 600 2029 1 300 1 500 600 3 400 2030 1 200 1 500 600 3 300 2031 1 100 1 500 500 3 100 2032 1 000 1 500 500 3 000 2033 900 1 400 400 2 700 2034 800 1 400 400 2 600 2035 800 1 400 400 2 600 2036 700 1 400 300 2 400 2037 700 1 400 300 2 400 2038 700 1 400 300 2 400 2039 700 1 300 300 2 300 2040 700 1 300 200 2 200

20 (25) Bilaga 2: Befolkningsutvecklingen i länets kommuner, 2017-2040 År Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar 2017 43 800 13 900 21 100 18 100 20 900 219 900 9 400 21 900 2018 44 400 13 900 21 200 18 400 21 000 224 500 9 400 22 000 2019 44 900 14 000 21 400 18 800 21 100 228 900 9 400 22 000 2020 45 400 14 000 21 500 19 100 21 200 233 300 9 500 22 100 2021 45 800 14 000 21 600 19 400 21 300 237 400 9 500 22 100 2022 46 200 14 000 21 600 19 700 21 300 241 000 9 500 22 100 2023 46 600 14 000 21 700 20 000 21 300 244 500 9 500 22 100 2024 46 900 14 000 21 700 20 200 21 400 247 900 9 500 22 100 2025 47 300 14 000 21 800 20 500 21 400 251 300 9 400 22 100 2026 47 600 14 000 21 800 20 700 21 400 254 500 9 400 22 000 2027 47 800 14 000 21 800 21 000 21 400 257 600 9 400 22 000 2028 48 100 13 900 21 800 21 200 21 400 260 600 9 400 21 900 2029 48 300 13 900 21 800 21 400 21 400 263 400 9 400 21 900 2030 48 600 13 900 21 800 21 600 21 300 266 200 9 300 21 800 2031 48 800 13 800 21 800 21 800 21 300 268 800 9 300 21 700 2032 49 000 13 800 21 800 22 000 21 200 271 300 9 300 21 600 2033 49 100 13 800 21 800 22 200 21 200 273 700 9 300 21 600 2034 49 300 13 700 21 800 22 400 21 100 276 000 9 200 21 500 2035 49 400 13 600 21 700 22 500 21 100 278 300 9 200 21 400 2036 49 600 13 600 21 700 22 700 21 000 280 500 9 100 21 300 2037 49 700 13 500 21 600 22 900 20 900 282 600 9 100 21 200 2038 49 800 13 500 21 600 23 000 20 900 284 800 9 000 21 100 2039 49 900 13 400 21 600 23 200 20 800 286 900 9 000 20 900 2040 50 100 13 300 21 500 23 400 20 700 289 000 8 900 20 800

Bilaga 3: Modellens regionindelning av Sverige 21 (25)

22 (25) Bilaga 4: Modellens konsistens med SCB:s riksprognos Modellen bygger på de antagande som SCB gör i sin riksprognos. Därför förväntas modellens aggregeradeprognos överensstämma med riksprognosen. Det kommer inte finnas en perfekt passning, eftersom det finns avrundningsfel

23 (25) och att regionaggregaten kan i sig ge resultat som avviker från en modell av riket. Den största avvikelsen är att modellen beräknar ett något högre födelseöverskott än riksprognosen. Detta beror på att antalet döda underskattas och antalet födda överskattas. Det är dock mycket små avvikelser från riksprognosen. Modellen uppfyller förväntningarna att vara konsistent med riksprognosen.

24 (25) Bilaga 5: Resultat av flerregionala modellen Syftet med den flerregionala modellen är att skapa in- och utflyttning till Uppsala län på ett sätt som gör att befolkningsutvecklingen i riket i stort följer SCB:s riksprognos. För Uppsala län har prognosen anpassats till de faktorer som redovisas i texten medan utvecklingen i de övriga regionerna har följt grundantagandena. Detta blir tydligt för inrikes flyttnetto, där samtliga län, förutom Uppsala län, har en stor skillnad 2018. För Uppsala gjordes en anpassning som redovisas tidigare. Inflyttningen till Uppsala län kommer främst från Stockholms län. Denna inflyttning kommer att öka under prognosperioden. Inflyttningen från norra Sverige kommer vara konstant medan inflyttningen från övriga regioner i landet ökar något. Den kraftiga inflyttningen från Stockholms län ligger i linjen med en ökad integration mellan norra Stockholms län och södra Uppsala län.

25 (25) Bilaga 6 Figur och tabellförteckning Figurer Figur 1 Uppsala läns andel av rikets invandrare och utvandringsrisk... 5 Figur 2 Inrikes utflyttningsrisker till och från Uppsala län.... 5 Figur 3 Antal födslar och fruktsamhetstal för Uppsala län... 6 Figur 4 Födelsetal per ålder och moderns ålder vid barnets födelse... 7 Figur 5 Antal döda och andelen döda av befolkningen i Uppsala län... 7 Figur 6 Dödsrisker för respektive ålder i Uppsala län... 8 Figur 7 Naturlig folkökning i Uppsala län... 8 Figur 8 Flyttning från kommuner i Stockholms län till Uppsala län, 2017... 10 Figur 9 Utflyttning från Uppsala län, antal och andelar... 10 Figur 10 Nettoflyttning till Uppsala län... 11 Figur 11 Utrikes flyttning till och från Uppsala län... 11 Figur 12 Befolkning efter ålder, utvalda årtal... 12 Figur 13 Befolkningsutvecklingen i Uppsala län... 13 Figur 14 Antalet döda per år... 14 Figur 15 Migrationen till och från Uppsala län... 14 Figur 16 Inrikes flyttning, faktisk och prognos... 15 Figur 17 Befolkningsutveckling, faktiskt och prognos... 16 Figur 18 Befolkning efter åldersgrupper prognos... 17 Figur 19 Andel individer per åldersgrupp... 17 Tabeller Tabell 1 Jämförelse prognos och utfall för befolkningen i prognosregionerna, 2017... 4 Tabell 2 Jämförelse prognos och utfall för Uppsala län 2017... 4 Tabell 3 Utrikes flyttning efter födelselandets Human Development Index, HDI... 12