Träningsplanering Juniorgruppen En liten introduktion med introduktion till varför och därefter förslag på upplägg

Relevanta dokument
Västerås skidklubb Karin Spets

Oskars Svärds Vasaloppsguide

Kom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Träning av kondition och uthållighet: - Kort & hårt eller Långt & lätt?

Träningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Vad innebär konditionsträning?

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Metoder att träna kondition på!

Genomförande i stort Tankar bakom upplägget Periodisering Träningsstyrning hur ska det kännas? Viktiga begrepp

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Sommarträning 2015 AIK Innebandy P01

Planera din konditionsträning

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Anders Szalkai. 32 år som löpare Vann Sthlm Mara 2001 OS/VM/EM (3.08 min/km) Tränare Elit Motionärer. Format min träningsfilosofi

En ovanlig s p o rt d ry c k

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Återhämtningsmål direkt efter träning

Det är många testlopp, alltså träningstävlingar,

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Agenda. Introduktion. Effekter av uthållighetsträning på maxstyrka, hypertrofi och explosivitet. Effekter av styrketräning på uthållighet

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Kondition uthållighet

Vägen till framgång. Mika Lehtonen. Replot Oy Endurance For Life Ab Sports Testing & Power Wear

Lilla. för årskurs 8 & 9

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador

Helena Andersson PhD Fysansvarig A-Dam, SvFF

Grundläggande styrkeprogram att köra 3 gånger i veckan:

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Tränar man på stressad tröskel (AT+) Borg ca 17, fixar man bara ungefär 20 min.

TRÄNINGSPROGRAM INFÖR LIDINGÖLOPPET

Alviks IK U-17. Träningsupplägg

TSM TRÄNINGSUPPLÄGG

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Kondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet

Varför skall vi träna/röra på oss?

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Intervallträningen som ger guld

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

9 FAKTA OM PULSTRÄNING

En kort löpträningsguide

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Kondition och uthållighet

Härryda Handbollsklubb

Träna med Låg Puls från Lidingö till Sälen

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Nu är det dags för vinterns träning som skall se till att ni kommer i toppform till våren så vi kan ta nästa steg i vår utveckling!

Spin distans. Aktuellt. Träningsupplevelsen

Allt arbete som sträcker sig över

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Spin giro 4, säsong

14 min. löpning i lugnt temp o, Tempot ska vara så du orkar föra ett samtal.

BARMARKSTRÄNING. Övningar & teori

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

Den nödvändiga distansträningen

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

PERIODISERA DIN TRÄNING

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Testad för. Dags att börja testa

Från 6 reps till 1 reps lades det på 2,5 kg från 1 reps till 6 reps togs det av 2,5 kg.

Ilir Latifi T2 Idrottshögskolan Stockholm Tränarlinjen. kurs Träningslära Träningsplanering för brottning

Bästa konditionsträningen på 30 min

Varför mäta träningens intensitet?

Konditionsträning. Total löpsträcka med olika intensitet Skillnad mellan olika positioner och olika nivåer Repeated sprint ability

Vägen till milen med Metro Mode

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Hur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träningsprogram för Lidingö Ultra 50 km

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Träningsprogram för sluttid 2.30h på Lidingöloppet 30K.

Hur går kost och träning ihop? Frågor Hur ska sammansättningen av maten se ut?

Vägen till milen med Metro Mode

Träningssupport inför hinderlopp

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Sommarträning 2014 AIK Innebandy P99

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Träning och Tävling 2014

Klubbträning våren 2010

Hälsa/Skola/Träning & Match. DJ-verksamheten säsongen 2017/2018

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Analys av ett träningspass i sittande latsdrag till bröstet

FORMARE Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen

Transkript:

Träningsplanering Juniorgruppen En liten introduktion med introduktion till varför och därefter förslag på upplägg Förbättra prestationsförmågan Det finns flera delar som bidrar till konditionen, uthållighetsförmågan. Dessa tre delar går att särskilja som tillsammans bestämmer uthållighetsprestationen. 1. Maximalt syreupptag VO2 max = aeroba effekt 2. Nyttjandegraden (anaerob tröskel) = hur hårt du kan arbeta under en längre tid 3. Arbetsekonomi = hur effektiv du kan utnyttja syret t ex om du förbättrar din arbetsekonomi går det att ta sig framåt snabbare med samma syreförbrukning Prestationsförmågan i konditionsidrotter är ett samspel mellan dessa 3 delar Träningen brukar vara upplagd så att man tränar någon/några av de ovanstående punkterna vid träningspasset. Inom skidåkningen brukar man prata om olika intensitet på träningen utifrån den belastning man gör, grovt delar man upp det i 4 delar: 60-75 % av max F (JÄRTFREKVENS) prat tempo, går i uppförsbackar. Tränar arbetsekonomin A2: 75-85 % av max F - ansträngt prattempo. Typisk intensitet för motionärer, denna intensitet var mer vanlig 80-talet och tidigare. Sliter på kroppen om man kör för mycket av denna intensitet. A3: 85-95 % av max F fart känsla, orkar inte prata. Ökar syreupptagningsförmågan A3+: Mer än 90 % av max F - fart känsla, orkar inte prata. Inför formtoppning. Ökar syreupptagningsförmågan Principen om belastning och återhämtning Det är under vilan efter träningspassen som kroppen byggs upp till en högre nivå och därför är det viktigt att planera sin träning och vila så att kroppen byggs upp. Bilderna nedan visar från vänster: Bra planerad träning där träningen bryter ner kroppen, röda linjen, och vilan bygger upp, gröna linjen. mitten: Bra träning men för lång vila mellan passen höger: årda pass med för kort återhämtning bryter ner kroppen kan köras på träningsläger men för många sådana perioder ger skador och sliten kropp.

Bilden nedan visar pass med superkompensation det är pass där man tränar så bra så att kroppen efter vilan blir bättre än tidigare. Bilden nedan visar hur lång återhämtningen ska vara efter olika typer av belastning. Under året är fördelningen mellan de olika intensiteterna ungefär som nedan. % av träningstid under året 80 70 60 50 40 30 20 10 0 A1 A2 A3 A3+

Mat Vid träning är det viktigt att äta rätt och det därför är det viktigt att äta rätt. Inom alla konditionsidrotter är det bästa att följa den traditionella kostcirkeln då får man i sig de näringsämnena man behöver. Kolhydraterna är hjärnans och musklernas bränsle. Snabba kolhydrater direkt efter passet lagrar bättre energireserverna i musklerna, ta tex en skiva vitt bröd ångsamma kolhydrater ca 1 timme efter passet Gå inte och lägg dig hungrig blodsockret sjunker, stressar kroppen, kan börja bryta ner proteiner Träna efter frukost, innan är ni tom på energi och även detta stressar kroppen, kan börja bryta ner proteiner Ät efter kostcirkeln och ät ordentligt Risk att inte äta ordentligt Man blir lättare sjuk Skador Sämre form Tjejer utebliven/oregelbunden mens Undvik: Kosttillskott, de är onödiga kan även innehålla substanser som kan ge framtida problem såsom lever och njurproblem. Vissa kan även innehålla rester av dopingämnen. Extra proteiner detta behövs inte enligt den senaste forskningen ät enligt kostcirkeln får ni i er mer än tillräckligt med proteiner. Proteinpulver mm kan ge lever- och njurproblem. Exempel på träningsupplägg på årsbasis Tänk på att den största delen av träningen sker på intensitet A1 då den nivån bygger upp hur effektiv du kan utnyttja syret t ex om du förbättrar din arbetsekonomi går det att ta sig framåt snabbare med samma syreförbrukning, den intensiteten sliter inte heller lika mycket på kroppen och du behöver inte lika lång återhämtning innan nästa pass. A3 pass är även viktiga i träningen då den flyttar din tröskel uppåt och gör att man kan arbeta hårt under en längre tid, A3 passen sliter mer på kroppen och dessa kör man 2 gånger i veckan. Under säsong när man vill driva formen kör man även A3+ pass. Under sommaren mer A1 pass och den tiden är en bra tid att köra långa lågintesitetspass på, Bra med variation då det sliter mindre på kroppen. För många pass på hög intensitet bryter ned kroppen och den hinner inte återhämta sig, ger skador och man blir lättare sjuk 1. Träningsåret delas in i 13 perioder 2. Startar i v 17 och slutar i v 16 3. Uppbyggnadsfas mellan vecka 20 till ca 46-48 4. Tävlingsfas från ca vecka 46-48 till ca v 15 5. Återhämtningsfas mellan v 15 till v 20

Period 1 V 17 20 öpning Rullskidor Tex öpning, A2- A3 2-3 h Tex öpning Rullskidor Tex öpning, A2- A3 2-3 h Tex öpning Rullskidor Tex öpning, A2- A3 2-3 h Tex öpning Rullskidor Tex öpning, A2- A3 2-3 h Tex

Period 2 till 8 V 21-49 Mer under första delen till hösten mer än - sommaren 60/40, hösten 40/60. När snön kommer byts passen till skidor. I början kan man med fördel köra A3 passen som och A1 på skidor för att få in skidvana och inte stressa skidåkningen (riskerar sämre teknik) lågintensiv vecka högintensiv vecka V 0,5 - A 1 2h A2: 1-2 h För 17 år och äldre A3: 30 till 45 min öpning Tex öpning, Tex 0,5 - A 1 2h A2: 1-2 h För 17 år och äldre A3: 30 till 45 min öpning Tex öpning, Tex

Period 9 V 50-53 V 2-3 h A 1 1-2h tyrka A2: 1-2 h För 17 år och äldre A3: 45 min A3 2-3 h A 1 1-2h tyrka A2: 1-2 h För 17 år och äldre A3: 45 min A3

Period 10 V 1-4 Under tävlingssäsongen lägg in A3+ pass för att driva formen V A3+: 45 min A3 tävling 2 h A3+: 45 min A3 tävling 2 h A3+: 45 min A3 tävling 2 h A3+: 45 min A3 tävling 2 h

Period 11 V 5-8 är kan en toppning ske innan en viktig tävling en ökning av träningsdosen med ca 20 % under 4 veckor. Ca 10 dagar innan start sker en träningsminskning enligt modellen exponentiell träningsminskning ner till ca 50% träningsmängd. V A3+: A3 tävling A3: 40 min A3+: A3 tävling A2: 1-2 h A3+: A3 tävling A3: 40 min A3+: A3 tävling

Period 12 V 9-12 är kan en toppning ske innan viktig tävling en ökning av träningsdosen med ca 20 % under 4 veckor. Ca 10 dagar innan start sker en träningsminskning enligt modellen exponentiell träningsminskning ner till ca 50% träningsmängd. V A3+: 30 min + A1 30 min Testa valla 30-60 min Viktig tävling A3+: 45 min A3 tävling A3+: 30 min + A1 30 min A3 tävling A3+: 45 min A3 tävling

Period 13 V 13-16 V A3+: 45 min 1-2 h A3 tävling A 1 1-2,5 h A3+: 45 min A3 tävling 2 h A3+: 45 min 1-2 h A3 tävling A 1 1-2,5 h A3+: 45 min A3 tävling 2 h