KVALITETSBERA TTELSE 2014. Vård- och omsorgsförvaltningen

KVALITETSBERA TTELSE 2014 Vård- och omsorgsförvaltningen 1

2

Vad styr kvalitetsarbetet? Förvaltningens kvalitetsarbete utgår från de olika lagar och föreskrifter som styr verksamheten. Socialtjänstlagen 1, SoL, föreskriver att Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Motsvarande krav finns i LSS- lagstiftningen 2 : var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Oavsett om verksamheten bedrivs i intern eller extern regi så gäller samma krav på god kvalitet och uppföljning. Kraven på externa utförares kvalitet styrs dessutom utifrån upprättade avtal och kontinuerliga avtalsuppföljningar. Till stöd och vägledning för kvalitetsarbetet finns Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd 3 som tydligt beskriver hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas och att det bör dokumenteras i en kvalitetsberättelse. Denna kvalitetsberättelse beskriver kvalitetsarbetet i intern regi. Berättelsen har inte medarbetarfokus då personalfrågor istället omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Tillgången på personal och kompetensen hos medarbetarna är dock viktiga kvalitetsfaktorer i verksamheten. Det är tveklöst medarbetarna i organisationen som utgör den viktigaste faktorn för att uppnå kvalitet i mötet med brukarna. Vad är kvalitet? Socialstyrelsens definition är att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst samt stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Den enskilde brukarens definition av vad som upplevs som god kvalitet är väldigt individuell. I det systematiska kvalitetsarbetet är det därför viktigt att fortlöpande och systematiskt följa upp brukarnas upplevelse av kvalitet i insatsernas utförande och ta till vara och använda resultatet av sådan uppföljning i det systematiska förbättringsarbetet. Hur arbetar vi? Förvaltningens Tidplan för uppföljning och verksamhetsplanering åskådliggör det som är förvaltningens årshjul för arbetet med ledning och styrning av verksamheten. Ett sätt att förtydliga förvaltningens kvalitetsarbete för verksamheten är att beskriva det enligt det så kallade PGSA-hjulet med de olika faserna Planera, Göra, Studera och Agera. 1 Socialtjänstlag (2001:453) 3 kapitel 3 2 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 24 a 3 SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 3

Modellen visar hur ledningsarbetet hänger samman i en helhet från det politiska beslutet och uppdraget till förvaltningen och sedan hela vägen till att verksamheten följs upp och uppföljningen leder till nya och reviderade uppdrag. Planera - Uppdragen kommer till förvaltningen genom de politiska målen från kommunfullmäktige och vård- och omsorgsnämnden. Förutsättningarna presenteras i direktiven i Ekonomi- och verksamhetsplanering (EVP) som också innehåller förutsättningarna för det långsiktiga budgetarbetet. Den tilldelning som kommer vård- och omsorgsnämnden till del styr omfattning och uppdrag i verksamheten. Det som planeras för verksamheten ska också resurssättas i budgetarbetet. Förvaltningen upprättar och nämnden fastställer sedan en Internbudget för året som innehåller de ekonomiska förutsättningarna och uppdragen till verksamheterna. Utifrån nämndens och förvaltningsledningens uppdrag upprättas verksamhetsplaner som styr hur verksamheterna ska genomföra de uppdrag som lämnats. Beslutade fokusområden för 2014 var bland annat demensvård, palliativ vård, vård av svårt sjuka. Även områden som utveckling av dokumentation och genomförandeplaner har varit fokusområden. Göra Verksamheterna arbetar utifrån mål och givna direktiv, i enlighet med fastställda processer och rutiner. Studera Uppföljning av verksamheten sker i olika former under året genom nationella kvalitets- och nyckeltalsuppföljningar, egenkontroller, intern kontroll och uppföljning av brukarnöjdhet på individnivå. Agera - Återkoppling och analys av de olika resultaten görs i delårsrapport, årsanalys, kvalitetsberättelse, patientsäkerhetsberättelse samt specifika rapporter som lämnas till förvaltningsledning, nämnd och kommunfullmäktige. Analys och åtgärd av inkomna avvikelser sker kontinuerligt. Rapporterna ger underlag för förslag till åtgärder för att förbättra verksamheten. Resultat Årets resultatsammanställning som presenterats i förvaltningens Årsanalys 2014 visar övergripande på nöjda brukare. Kommunfullmäktiges och vård- och omsorgsnämndens mål har till största delen uppfyllts. Kvalitetsnyckeltalen för hemtjänsten ligger huvudsakligen på genomsnittliga nivåer medan kvalitetsnyckeltalen för verksamhet för personer med funktionsnedsättning står sig väl, både i jämförelse med tidigare år och med andra kommuner. Brukarnöjdheten enligt Socialstyrelsens brukarundersökning visar att de flesta äldre är nöjda med sin vård och omsorg, majoriteten av samtliga brukare har förtroende för och känner sig trygg med personalen och bemötandet får överlag ett gott betyg. Naturligtvis finns det också områden som behöver utvecklas och förbättras, till exempel personalkontinuiteten inom hemvården och dokumentation av genomförandeplaner. 4

Uppdraget Vård- och omsorgsförvaltningen har i uppgift att ge stöd, service och omvårdnad till äldre och personer med funktionsnedsättning. Uppdraget kommer från vårdoch omsorgsnämnden. Nämnden sätter mål för verksamheten och följer, genom förvaltningen, hur verksamheten bedrivs och vilka resultat som uppnås. Syftet med förvaltningens kvalitetsarbete är att skapa en verksamhet som innebär att brukarna är nöjda med det stöd, den service och den omvårdnad de får. Den lokala värdegrunden beskriver de värderingar som medarbetarna arbetar efter och som ska återspeglas i deras förhållningssätt. Värdegrund Den vård, omsorg, stöd och service som vi erbjuder ska anpassas efter den enskildes behov och ge möjlighet till god livskvalitet. Den ska ge förutsättningar för ett aktivt och innehållsrikt liv med möjlighet till social gemenskap. Den vård, omsorg, stöd och service som vi erbjuder kännetecknas av delaktighet, valfrihet, flexibilitet och kvalitet med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Vår personal har ett gott bemötande och är kompetent, ansvarstagande och lyhörd för varje enskild brukares behov. Kvalitet Kvalitetsberättelsen ska ge en samlad bild av hur det systematiska förbättringsarbetet bedrivits under det gångna året, vilka åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet och vilka resultat som uppnåtts. Kvalitetsberättelsen omfattar de områden som styrs av SoL och LSS. Kvaliteten inom hälso- och sjukvårdens område redovisas av medicinskt ansvarig sjuksköterska i patientsäkerhetsberättelsen. Kvalitetsberättelsen baseras på det fokus förvaltningen haft för kvalitetsarbetet under 2014. Målen har hämtats från dokumentet Internbudget och verksamhetsplan 2014. Många av de områden som redovisas i rapporten redovisas mer ingående för nämnden i separata rapporter. Utfallet av kommunfullmäktiges mål för nämnden samt nämndens egna mål redovisas i Årsanalys 2014 tillsammans med redovisningar av ekonomi, personal och miljöarbete. 5

Fokusområden för 2014 Ledningssystem Den 1 januari 2012 började nya föreskrifter och allmänna råd gälla för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Hösten 2013 konstaterade revisionsbyrån PwC i samband med en granskning av äldreomsorgen att det fanns brister i måluppfyllelsen av den faktiska kvaliteten och rekommenderade en översyn av förvaltningens kvalitetsledningssystem. Mål 2014 Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom förvaltningen ska uppdateras. Under 2014 har förvaltningen påbörjat arbetet med att revidera och utveckla ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9. Ledningssystemet ska ge stöd för förvaltningen att arbeta långsiktigt, målmedvetet och systematiskt med siktet inställt på ständiga förbättringar. I centrum för kvalitetsledningssystemet står processkartläggningar som beskriver en process olika delar och hur de förhåller sig till varandra. Vad som ska göras och hur aktiviteten ska genomföras ska vara beskrivet i riktlinjer och rutiner. Processerna ska sedan planeras, genomföras, kontrolleras och förbättras. I planeringen ska riskanalyser göras och när verksamheten kontrolleras ska egenkontroll och klagomålshantering användas som verktyg. Huvudprocessen för beslut genomförande uppföljning är kartlagd och arbete pågår med att kartlägga och beskriva delprocesserna. Reviderade rutiner och processer för ansvar och hantering av Lex Sarah trädde i kraft 2014-01-01. I mars kompletterades de med en handbok för tillämpning av Lex Sarah. Arbetet med att uppdatera och utveckla kvalitetsledningssystemet kommer att fortsätta under 2015. Kvalitetsmätningar Det systematiska kvalitetsarbetet baseras på analyser av resultaten av olika uppföljningar, redovisningar av nyckeltal och jämförelser över tid och med motsvarande verksamheter. Mål 2014 Möjligheten till jämförbarhet mellan kommuner och enheter ska förbättras. Metoder och system för olika kvalitetsmätningar och brukarundersökningar ska fortsätta utvecklas. I öppna jämförelser kan kommunen jämföra sin verksamhet med andra verksamheter utifrån ett antal indikatorer och bakgrundsmått. Kommunen kan också jämföra med läns- och riksgenomsnitt. Uppgifterna baseras på nationell och allmänt tillgänglig statistik och andra uppgifter som belyser vården och omsorgen och ger underlag för verksamhetsutveckling. I kommun- och landstingsdatabasen Kolada redovisas kvalitetsnyckeltal för vård och omsorg om äldre samt nyckeltal avseende bostad med särskild service, 6

daglig verksamhet och utrednings- och verkställighetstid för vissa LSS-insatser. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) ansvarar för insamling och sammanställning av nyckeltal och inriktningen är att ge kommunerna möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid. Nationella krav på uppföljning och redovisning av kvalitet ökar vilket bland annat innebär att nya kvalitetsindikatorer formuleras och nya nyckeltal tillkommer. Förvaltningen rapporterar sina resultat och följer utvecklingen. Behov i centrum Behov i centrum, BIC, är en modell för handläggning och dokumentation som grundar sig på Socialstyrelsens modell ÄBIC äldres behov i centrum. Modellen ska stärka ett behovs- och målinriktat systematiskt arbetssätt som omfattar hela processen, det vill säga både handläggare och utförare. Förvaltningen vill använda modellen för alla brukare och Lund är referenskommun till Socialstyrelsen i framtagandet av BIC inom funktionshinderområdet. Mål 2014 Socialstyrelsens modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen ska införas. Arbetet med att förbereda verksamheten för implementering av BIC har pågått under hela 2014. Myndighetsfunktionen är först med att arbeta i enlighet med modellen och arbetssättet ska enligt verksamhetsplaneringen införas inom alla verksamhetsområden under 2015 och 2016. Utveckling av demensvården Socialstyrelsen publicerade 2010 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Förvaltningen har därefter utarbetat en modell för demensvården baserad på de nationella riktlinjerna. Utbildning och handledning för personalen är en viktig del i en god demensvård. Mål 2014 Demensvården ska fortsätta utvecklas i enlighet med de nationella riktlinjerna. Demens ABC är en webbaserad utbildning med olika inriktningar som utgår från de nationella riktlinjerna. Under året har en stor del av personalen i hemvården äldre och i särskilt boende genomfört utbildningen och även haft möjlighet att delta i studiecirklar kring demensvården. Samtliga handläggare har genomfört Demens ABC plus för biståndshandläggare. Lund ligger på 112:e plats av Sveriges 290 kommuner när det gäller antal utbildad personal och trenden är stigande. 7

Bemanning i särskilt boende Socialstyrelsens föreskrift om personalbemanning, kompetens och arbetssätt i särskilda boenden skulle ha trätt i kraft 31 mars 2015 men blev uppskjuten i avvaktan på regeringens medgivande. Mål 2014 Under 2014 ska nattbemanningen i särskilt boende för äldre öka. Det ska finnas en personal nattetid per demensenhet i såväl intern som extern verksamhet. Förvaltningen har under 2014 förberett verksamheterna genom utökad nattbemanning inom demensvården och individuell biståndsbedömning i särskilt boende. Förändringen i nattbemanningen har inneburit ökad trygghet för de boende och de individuella biståndsbesluten ger bättre förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad. Mat och måltidsmiljö Maten är viktig för oss alla såväl ur närings- som livskvalitetsperspektiv. Under 2014 antog kommunfullmäktige en kostpolicy för Lunds kommun. Förvaltningen har dessutom särskilda riktlinjer och rutiner för mat och måltidsmiljö för äldre. Maten som serveras i särskilt boende ska smaka så nära hemlagad som möjligt och tillagningen ska vara en naturlig del i de äldres vardag. Mål 2014 I enkäten Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014 är det 66 procent av de svarande som tycker att maten i särskilt boende smakar bra, jämfört med 75 procent i riket. Frågan om måltiden är en trevlig stund på dagen får också sämre resultat än på riksnivå i Lund är det 69 procent som svarar ja jämfört med 75 procent i riket. Nöjdheten har minskat sedan 2013 års undersökning. Delaktighet Delaktighetsmodellen är ett sätt att arbeta för att förstärka brukarens egenmakt, främja en jämlik dialog och öka kunskap och förståelse hos alla deltagare. Modellen används ofta inom LSS- verksamheten, till exempel för verksamhetsutveckling eller för att stödja en diskussion kring vardagliga frågor. Mål 2014 Verksamheten ska möta brukarnas krav på ökat inflytande och delaktighet i planering och utformning av verksamheten. Boende och habilitering har i flera år arbetat med delaktighetsmodellen. Under 2014 har arbetet fått en nystart och en tydlig struktur har skapats för hur detta ska kunna utföras och utvecklas. Syftet är att ge brukarna möjlighet att kunna ge synpunkter på bemötande, påverka sitt boende och sina fritidsaktiviteter, utgöra stöd för boenderåd, med mera. Maten och måltidsmiljön ska anpassas efter de äldres behov, vanor och önskemål. 8

Aktiviteter och social gemenskap Aktiviteter och social gemenskap är lika viktiga som god mat. Oavsett boendeform kan det finnas behov av att få stöd till stimulans och ett innehåll i vardagen. Mål 2014 Växelvården ska i högre grad uppmärksamma brukarnas behov av stimulans. Äldre brukares sociala behov ska uppmärksammas i större utsträckning i särskilt boende för äldre och i bostäder med särskild service. Enligt enkäten Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är 63 procent av brukarna i särskilt boende nöjda med de aktiviteter som erbjuds, vilket är en ökning sen 2013 och överensstämmer med nöjdhetsgraden i riket. När det gäller utevistelse har Lund ett bättre resultat (66 procent) än riket (58 procent) men det är sämre än föregående år (70 procent). Fler utvecklingsarbeten ehälsa Under året pågick det flera projekt inom förvaltningen gällande ehälsa i socialtjänsten enligt konceptet Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. Digital teknik kan bidra till att äldre personer och personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning får möjlighet att bo kvar hemma och känna sig trygga och delaktiga i samhället. En del projekt är genomförda och avslutade medan andra fortsätter under 2015. De projekt som verksamheterna arbetade med under året var: Projekt Digitala trygghetslarm inom ordinärt boende Digitala trygghetslarm inom särskilt boende Mobil dokumentation för sjuksköterskor Mobil dokumentation för handläggare Tillsyn nattetid för brukare med epilepsi Tillsyn via kamera Värdighetsgarantier En uppföljning av nämndens värdighetsgarantier visade att garantierna i stor utsträckning var okända av brukare och närstående och dåligt förankrade hos personalen. Synpunkter på introduktionen och att språket var svårt att förstå framfördes. Förändringar i lagstiftning och arbetssätt har också medfört att garantierna behöver ses över och revideras, ett arbete som påbörjades under hösten 2104. Trygg hemgång Verksamhet HRSS SBÄ SBÄ Myndighetsfunktionen Bo & Hab HRSS Projektet Trygg hemgång, med syfte att förbättra och strukturera vård och omsorg för nya brukare som skrivs ut från sjukhuset, startade i november 2012. Utvärderingarna visade på goda effekter av arbetssättet som därför implementerades i hemvården för äldre 2014 och även utvidgades till att omfatta hemvården yngre och Höjeågårdens korttidsenhet. 9

Systematiskt förbättringsarbete Det systematiska förbättringsarbetet består av olika delar som riskanalys och riskbedömning, egenkontroll och utredning av avvikelser. Sammanställning och analys av underlaget i olika rapporter skapar möjligheter att se trender eller mönster som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Förbättringsområden kan identifieras och processer och rutiner kan revideras så de blir mer lämpade för verksamheten. Förebyggande åtgärder Förvaltningen arbetar med tre nationella kvalitetsregister Senior alert, Svenska palliativregistret och BPSD-registret (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens) som stöd för att arbeta förebyggande men också undvika vårdskador och missförhållanden. Under 2014 har det funnits stödpersoner som hjälp för att införa de systematiska arbetssätt som kvalitetsregistren förutsätter. Positiva effekter kan konstateras men det krävs mer tid för att arbetssätten ska vara helt implementerade. Egenkontroll Socialstyrelsen definierar egenkontroll som systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Kvaliteten i verksamheten kontrolleras på flera sätt, till exempel genom Granskning av journaler, akter och annan dokumentation Jämförelse av årets resultat med tidigare resultat. Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i öppna jämförelser Jämförelse av verksamhetens resultat med resultat för andra verksamheter. Utförarnas insatser granskas och följs upp på olika sätt, såväl på individnivå som på en övergripande verksamhetsnivå. Interna och externa utförare följs upp på samma villkor. Uppföljningarna sker till exempel genom enkäter, besök i verksamheterna, granskning av dokumentation och sammanställning av statistiska uppgifter. Kvalitetsutvecklarna inom de olika verksamhetsområdena arbetar kontinuerligt med att bland annat följa upp dokumentationens kvalitet, avvikelser samt personalkontinuitet. Biståndsbeslut och genomförandeplaner Myndighetsfunktionen följer fortlöpande upp biståndsbeslut och genomförandeplaner på individnivå. Kvaliteten på biståndsbesluten för 538 brukare har följts upp under 2014 och majoriteten av brukarna upplever att de får de insatser de anser sig behöva. 88 procent av brukarna känner sig trygga med personalen, samma resultat som 2013. Det är färre brukare än föregående år som anser att de inte får vissa insatser utförda som de är beviljade. Genomförandeplanerna följs på flera nivåer och med olika fokus, bland annat genom redovisning i Kolada och som en uppföljning av kommunfullmäktiges och nämndens mål. I nämndens verksamheter som helhet hade 73 procent av brukarna en aktuell genomförandeplan som var upprättad 10

tillsammans med brukaren och/eller närstående och dokumenterad i Procapita den 1 oktober 2014. En förbättring jämfört med föregående år med en (1) procent men målet på 95 procent har inte uppnåtts. Socialstyrelsens publicerade resultat för Kommun- och enhetsundersökningen visade att 82 procent av de äldre i särskilt boende har en aktuell genomförandeplan som beskriver personens önskemål och behov i samband med måltid, ett resultat som är bättre än riksgenomsnittet på 77 procent. Myndighetsfunktionens uppföljningar på individnivå visar att endast 40 procent av genomförandeplanerna upprättas inom 4 veckor. Intern kontroll Intern kontroll syftar till att säkra kvaliteten och att verksamheten arbetar mot de fastställda målen. Kontrollen grundas på en risk- och konsekvensanalys. I 2014 års plan för intern kontroll fanns två kontrollmål som var direkt förknippade med kvalitetsutveckling i enlighet med SoL och LSS. Kontroll av Dokumentation under rubriken Händelse av vikt i Procapita. Kontrollmålet är överfört från intern kontroll 2013. Frågeställning: Förs viktig information över från löpande arbetsanteckningar till journal var 14:e dag? Granskningen gjordes genom ett slumpmässigt urval av journaler och visade att 53 procent av enheterna hade fört över information till journalerna, en förbättring från 2013 då resultatet var 41 procent. Kontroll av att Personuppgiftslagen, PuL, följs. Kontrollen gjordes genom intervjuer med personal i ledande ställning inom förvaltningen samt kontroll av tre personregister för att bedöma lagligheten. Frågeställningar: Finns rutiner för begäran om samtycke? Finns rutiner för begäran av registerutdrag? Finns rutiner för att hjälpa registrerade med rättelser? Granskningen visade att ändamålet med behandling av personuppgifter i de tre registren är dokumenterade i respektive avtal samt att de granskade uppfyller kraven enligt PuL. Däremot saknas kommunövergripande direktiv kring hantering av PuL. Det finns behov av stöd till förvaltningarna genom förtydligande information, direktiv och eventuellt någon form av checklista kring personuppgiftsbehandling och registerhantering i Lunds kommun. Öppna jämförelser Jämförelserna inom äldreomsorgen baseras på: Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre presenterar jämförelser på läns-, kommun- och stadsdelsnivå och riktar sig främst till beslutsfattare inom äldreomsorgen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? är en nationell undersökning där alla äldre över 65 som har hemtjänst eller särskilt boende tycker till om kvaliteten på den omsorg de får. Kommun- och enhetsundersökningen där sammanlagt cirka 5 000 kontaktpersoner och uppgiftslämnare från kommuner, hemtjänstverksamheter och särskilda boenden svarat på frågor om äldreomsorgen. Äldreguiden riktar sig till äldre och deras anhöriga och kan användas inför val av hemtjänst eller äldreboende. 11

Nedan redovisas ett utdrag ur Socialstyrelsens brukarundersökning som är riktad till äldre som har hemvård eller som bor i särskilt boende. Socialstyrelsens nationella undersökning 2014, utdrag. 2013 års resultat inom parentes Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Bemötande Hemvård Lund % Hemvård Riket % Särskilt boende Lund % Särskilt boende Riket % Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? 96 (97) 97 (97) 93 (93) 94 (94) Känner du förtroende för personalen? 90 (92) 91 (92) 83 (83) 87 (88) Information Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete? 67 (68) 69 (70) 44 (41) 50 (49) 82 (82) 82 (82) 65 (69) 72 (72) Inflytande Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer/vilka tider du får hjälp? Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? 63 (64) 61 (61) 56 (57) 60 (59) 87 (86) 87 (86) 77 (76) 79 (79) Trygghet Hur tryggt känns det att bo hemma med stöd av hemtjänsten/att bo på ditt äldreboende? 82 (86) 86 (87) 87 (87) 89 (90) Nöjdhet Hur nöjd är du sammantaget med din hemtjänst/ditt äldreboende? 89 (88) 89 (89) 81 (80) 83 (83) Lunds resultat överensstämmer i stort med resultaten för riket, även om det finns skillnader till exempel när det gäller information om tillfälliga förändringar i särskilt boende och personalens tid för att utföra sitt arbete eller hur tryggt det känns att bo hemma med stöd av hemtjänsten. Det är också för de områdena som variationen i utfall mellan åren varit störst. 12

Öppna jämförelser av kommunernas stöd till personer med funktionsnedsättning omfattar totalt resultaten för 96 indikatorer på riks- och länsnivå. Jämförelserna visar bland annat att endast 12 procent av kommunerna följer upp samtliga beslut om bostad med särskild service inom ett år. Motsvarande siffra för daglig verksamhet är 14 procent. Resultaten har i princip varit konstanta under tre år. Lund avviker dock genom att alla LSS-beslut - 100 procent - följs upp under året i enlighet med myndighetsfunktionens årshjul. 16 dagliga verksamheter i Lund, varav tio drivs i kommunal regi och sex i enskild regi, har redovisat sina resultat till öppna jämförelser. Samtliga anger att brukarna varit delaktiga i upprättandet av genomförandeplanen. När det gäller personalens kompetens så erbjuder sex av enheterna (fem i enskild regi, en i kommunal regi) kontinuerlig handledning och tre anger att de har en samlad plan för kompetensutveckling (två i enskild regi, en i kommunal regi). För att undersökningarna ska bidra till en god vård och omsorg använder samtliga verksamheter i Lund (internt och externt) resultaten i sitt systematiska förbättringsarbete. Det är särskilt viktigt att studera de resultat som är mindre positiva eftersom de indikerar att verksamheten inte fungerar optimalt. Kommun- och landstingsdatabasen Kolada För sjätte året i rad har vård- och omsorgsförvaltningen redovisat kvalitetsnyckeltal för vård och omsorg om äldre i kommun- och landstingsdatabasen, Kolada. Socialtjänstens uppdrag när det gäller äldreomsorgen är att främja de äldres möjligheter att leva och bo självständigt, under trygga förhållanden och att ha en aktiv och meningsfull tillvaro. Nyckeltalen visar att Lund i jämförelse med andra kommuner i genomsnitt har samma utbud av insatser inom hemtjänsten. Liksom föregående år finns det skillnader när det gäller möjlighet att följa med vid dagligvaruinköp (Lund lägre resultat) och hur ofta tvätt beviljas samt möjlighet att få hjälp av personal som talar brukarens språk (Lund högre resultat). Särskilt boende i Lund har genomgående bättre värden än jämförbara kommuner och flera nyckeltal uppnås till 100 procent. Sedan 2010 redovisar vård- och omsorgsförvaltningen även nyckeltal avseende bostad med särskild service, daglig verksamhet samt utrednings- och verkställighetstid för vissa LSS-insatser i Kolada. Socialtjänstens uppdrag när det gäller personer med funktionsnedsättning är att främja deltagande i samhällets gemenskap och ge förutsättningar för att leva som andra. 13

Nedan redovisas ett utdrag ur Koladas kvalitetsnyckeltal i verksamhet som avser personer med funktionsnedsättning och med resultaten från Helsingborgs och Västerås kommuner som jämförelse. Utdrag ur Kolada - Kvalitetsnyckeltal 2014 (2013 års siffror inom parentes) Boendeplatser enligt LSS 9 9 Delta i samhällets gemenskap: Den boende ges möjlighet att vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter kl 21.00 minst en gång per månad. Lund % Helsingborg % Västerås % Alla kommuner % 94 (88) 100 (93) 98 (97) 92 (89) Den boende har möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden. 93 (93) 81 (81) 89 (58) 67 (68) Den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl 21.00. 100 (98) 100 (100) 100 (100) 99 (99) Leva som andra: Det är möjligt att bli sambo eller få hjälp att hitta gemensam lägenhet på annat boende. 100 (99) 100 (100) 100 (100) 92 (91) Den boende har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till. 84 (89) 96 (97) 84 (89) 85 (80) De kvalitetsnyckeltal som lämnats visar att brukare i Lunds kommun har möjlighet att leva och bo som andra människor, att delta i samhällets gemenskap och att ha en meningsfull sysselsättning. 14

Avvikelser Enligt Socialstyrelsens föreskrift för systematiskt kvalitetsarbete ska verksamheterna i intern och extern regi årligen sammanställa och analysera alla avvikelser för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i kvaliteten. Begreppet avvikelser avser inom vård- och omsorgsförvaltningen tre områden. Tabellen nedan visar antalet avvikelser under år 2014 fördelade per område: Avvikelseområde Antal Klagomål och synpunkter 106 SoL- och LSS-avvikelser 1 104 Lex Sarah-ärenden 45 Det registrerades totalt 106 klagomål och synpunkter under perioden vilket är en ökning med ca 10 procent från förra året. Knappt hälften av de inkomna klagomålen handlade om omvårdnad/service. Antalet SoL- och LSS-avvikelser minskade med 27 procent under året från 1 519 till 1 104. De registrerade SoL- och LSSavvikelserna gällde främst uteblivna insatser. Lex Sarah styr skyldigheten att rapportera och utreda missförhållanden och risker för missförhållanden i en verksamhet. Om ett ärende bedöms vara allvarligt ska det anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under året rapporterades totalt 45 lex Sarah-ärenden varav 14 bedömdes vara allvarliga. Det är en liten ökning sedan 2013 då det rapporterades 42 ärenden varav 12 allvarliga till IVO. De allvarliga missförhållandena bestod bland annat av stöld av pengar och att brukare förflyttades på ett felaktigt sätt. Händelserna resulterade främst i att verksamheterna upprättade nya rutiner samt förtydligade och reviderade instruktioner och checklistor. Verksamheternas sammanställda avvikelser finns i en årsrapport. För att kunna arbeta aktivt med systematiskt kvalitetsarbete måste det finnas ett tillräckligt stort underlag av avvikelser att analysera. De flesta verksamheterna anger att underlaget är för litet och att det därför inte går att se mönster som indikerar brister i kvaliteten. Under hösten 2014 pågick ett arbete för att inför nästa år göra det möjligt att slå samman de tre avvikelseområdena i analysarbetet och på så sätt få ett bredare underlag för analys. 15

Tillsyn IVO har under 2014 gjort tillsynsbesök vid två av nämndens enheter. I februari 2014 granskades hur avvikelsehanteringen fungerade på Värpinge särskilda boende för äldre. Granskningen var en uppföljning av IVO:s oanmälda inspektion 2013 på samma enhet. I beslutet konstaterar IVO att avvikelsehanteringen på enheten inte är implementerad fullt ut. IVO anser att vårdoch omsorgsnämnden aktivt måste bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete för att uppnå föreskrifternas intentioner så att kvalitetsarbetet blir en naturlig del av personalens arbete. Efter genomförd anmäld inspektion på Vevrehemmet 2014-08-27 har IVO beslutat att begära vård- och omsorgsnämndens redovisning för hur de boende på demensenheten Lilla Sandstugan får sina individuella behov av omsorg och tillsyn tillgodosedda under dygnets alla timmar. 16

Fokusområden för kvalitetsutveckling 2015 Ett Lund Ett Lund är ett utvecklingsprojekt för den interna styrningen och ledningen i kommunen. Målet är gemensamma system inom kommunen, tydligare ledning, styrning och strukturer samt förbättrad planering och uppföljning. Arbetet med att genomföra utvecklingsprojektet Ett Lund intensifieras under 2015 och de delar som kommer att beröra förvaltningens systematiska förbättringsarbete är främst - Ledningsprocess - ett gemensamt och systematiskt arbetssätt med en ledningsprocess som består av strategi-, planerings- och uppföljningsprocess i kommunen. - Roller, ansvar, mandat och befogenheter - översyn av nuvarande modellen för roller, ansvar, mandat och befogenheter i kommunen, med hänsyn till den nya ledningsmodellen - IT-stöd; ledningsinformation och beslutsstöd - gemensamt lednings- och informationsstöd för ledningsmodellen med verktyg till chefer och beslutsfattare för att underlätta ledning och styrning av verksamheten på ett effektivt sätt. Stratsys, som är ett operativt verktyg som fungerar som stöd för verksamhetsplanering, styrning och uppföljning, ska implementeras och arbetet med det påbörjas under 2015. Behov i centrum BIC Socialstyrelsens modell för behovs- och målinriktat systematiskt arbetssätt (BIC) ska införas i samtliga verksamheter och implementering av arbetssätt och metod kommer att fortgå under 2015. Med stöd av den prestationsersättning kommunen erhållit från Socialstyrelsen förstärks verksamheterna med resurser till extra handledning och metodstöd. Dokumentation Utifrån resultatet av de uppföljningar som skett och de identifierade utvecklingsområden som finns kommer det att göras fortsatta satsningar på arbetet med att säkra och utveckla dokumentationen inom samtliga verksamheter. Kvalitetsutvecklande projekt Förvaltningen har fått prestationsersättning från Socialstyrelsen för utfört arbete 2014 i enlighet med satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Under 2015 genomförs med hjälp av prestationsersättningarna stora satsningar på olika kvalitetshöjande projekt inom områdena förebyggande arbetssätt, god läkemedelsbehandling, god vård vid demenssjukdom och god vård i livets slutskede. En stor satsning görs också på att utveckla en förvaltningsgemensam webbaserad introduktionsutbildning för att utveckla och säkra den grundläggande introduktionsutbildningen för nyanställda medarbetare. Delaktighetsmodellen Verksamhetsområde Stöd & Aktivering ska börja arbeta med delaktighetsmodellen under 2015 med syfte att skapa bättre möjligheter för brukarna att kunna påverka och lämna synpunkter med mera. 17

Mat och måltidsmiljö Utifrån ett något försämrat resultat i Socialstyrelsens brukarundersökning för särskilt boende 2014 pågår en fördjupad analys och förbättringsarbete inom området mat och måltidsmiljö. Under hösten 2015 kommer förvaltningen göra en särskild uppföljning av resultatet av åtgärderna. Demensvård Ett fortsatt fokus på utvecklingen av demensvården finns även under 2015 genom satsningar på utbildning, implementering av arbetsmetoder i enlighet med de nationella kvalitetsregistren Senior alert och BPSD samt revidering av den demensmodell verksamheten arbetar efter. ehälsa och teknikutveckling Ett växande utvecklingsområde inom vård och omsorg är ehälsa och teknikutveckling. Målen är att öka patienters och brukares delaktighet och trygghet, ge personal tillgång till rätt information på rätt plats i rätt tid och att ge beslutsfattare möjlighet att följa verksamhetens resultat. Under 2015 påbörjas arbetet med utbyte av alla trygghetslarm till digital teknik. Övergången till digital teknik innebär högre kvalitet och säkerhet i tjänsten trygghetslarm. Andra utvecklingsområden under året är mobil dokumentation för sjuksköterskor och handläggare, tillsyn via kamera samt teknikstöd i uppföljningsarbetet. Värdighetsgarantier Inom nämndens olika verksamhetsområden finns ett antal värdighetsgarantier som bottnar i den värdegrund som antogs av nämnden 2012. Förvaltningen har tilldelats 2,9 mkr för arbetet med värdighetsgarantierna och dessa medel kommer att kunna användas för olika utvecklingsarbeten och för att implementera värdegrund och värdighetsgarantier. Systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Arbetet med att uppdatera ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom förvaltningen intensifieras under 2015 och omfattar både arbetssätt och metoder liksom teknik och system till stöd för arbetet. Systematisk kvalitetsuppföljning Utvecklingsarbete pågår gällande metoder och system för systematisk kvalitetsuppföljning inom vård- och omsorgsverksamheten. Arbetet omfattar både uppföljning av den upplevda kvaliteten på individnivå och kvaliteten på verksamhetsnivå där också modeller för egenkontroller och arbetssätt ska utarbetas. Intern kontroll Målen för den interna kontrollen fattas både på kommunövergripande nivå och för varje nämnd. Fokusområden i de kommunövergripande målen för intern kontroll 2015 är nämndernas följsamhet mot kommunfullmäktiges mål och uppdrag och kvalitet i offentlig statistik. För förvaltningen är fokus inställt på uppföljning av implementeringen av nya rutiner för hantering av SoL- och LSS avvikelser, riskbedömningar, dokumenthantering och systematiskt förbättringsarbete. 18

Länkar För dig som är intresserad av att få veta mer: På www.lund.se finner du Vård- och omsorgsnämndens mål, värdegrund och värdighetsgarantier Årsanalys 2014 Internbudget och verksamhetsplan 2014 Internbudget och verksamhetsplan 2015 Uppföljning av intern kontroll 2014 Intern kontrollplan 2015 Rapporter, t ex Avvikelser år 2014, Nationella kvalitetsregister 2014, Anhörigenkät särskilt boende, m fl Sveriges Kommuner och Landsting: www.skl.se Kommun- och landstingsdatabasen: www.kolada.se Socialstyrelsen: www.sos.se Nationella kvalitetsregister Svenska palliativregistret: www.palliativ.se Senior alert: www.senioralert.se BPSD: www.bpsd.se 19

20