Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1

Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan 3 Förskolan förutsättningar... sidan 3 Barngrupp... sidan 3 Personal.. sidan 3 Lokaler & Utemiljö sidan 4 Arbetet i förskolan Språklig och matematisk utveckling... sidan 4 Social och emotionell utveckling sidan 5 Barns nyfikenhet och lust att lära sidan 5 Samverkan mellan förskola och hem. sidan 6 Resultat i förskolan sidan 6 Prioriterat område... sidan 6 Bedömning, åtgärder som genomförts och åtgärder för utveckling... sidan 7 2

Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån verksamhetsmålen i förskolan har arbetats med och vilka åtgärder som behövs för att ytterligare utveckla kvalitén i förskolan, utifrån Läroplan för förskolan Lpfö-98, Kvalitet i förskolan, allmänna råd och kommentarer från Skolverket, samt lokal arbetsplan. Kvalitetsredovisningen är ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av målen. I denna redovisning fokuserar vi på: Hur förskolan arbetat med barns språkliga och matematiska utveckling. Hur förskolan arbetat med barns sociala och emotionella utveckling. Hur förskolan arbetat med att utmana barns nyfikenhet och lust att lära. Hur förskolan har samverkat med hemmen. Organisation Organisationen på Ekens förskola har under året 2009 bestått av tre avdelningar med ca 52 barn i åldern 1 5 år inskrivna. Barnen är fördelade på 3 avdelningar. Två avdelningar med barn i åldern 3-5 år och en avdelning med barn i åldern 1-2 år. Från hösten reducerades antalet barn i den ena gruppen för att bereda plats för barn i behov av särskilt stöd. På förskolan arbetar tre förskollärare och sex barnskötare under våren och fyra förskollärare och två barnskötare under hösten.. Förutsättningar Barngrupp Eken är den förskola i kommunen som har flest barn, ca 40%, med annat modersmål än svenska. I gruppen med barn i åldern 3-5 år har ca 40 barn varit inskrivna under våren och ca 35 barn under hösten. Under våren fanns många 5-åringar i gruppen och närvaron var hög detta gjorde att man kunde föra en dialog med barnen runt temat och fördjupa deras kunskaper. Det positiva klimatet har hållit i sig under hösten trots att medelåldern sjunkit. Den ena avd. har haft många barn som endast har 15 timmar/vecka i förskolan och ändå knappt varit närvarande. Detta påverkar gruppdynamiken och det är även svårt att tillgodose det enskilda barnets behov. Det blir mycket svårare för barnen att lära känna varandra och bli trygga med tillvaron i förskolan. Det pedagogiska arbetet under hösten har anpassats till yngre barn och man har arbetat mycket konkret och visuellt med temaarbetet. Under våren var det hög närvaro i barngruppen med de yngsta barnen och gruppen upplevdes stor, små barn behöver egen yta och utrymme. Hösten följdes av minskad barngrupp och inskolningar av nya barn under hela hösten. Förutsättningar Personal Inledningen på året var mycket rörig i det ena arbetslaget p g a många olika vikarier och detta medförde att de två ordinarie fick dela på huvudansvaret, vilket upplevs slitsamt under en längre period. Hösten startade med helt andra förutsättningar med tre heltidsarbetade pedagoger och det känns utvecklande med ett fungerande arbetslag. De två övriga arbetslagen har varit konstanta under året. 3

Tid har funnits till reflektion runt verksamheten. Dokumentationsarbetet har också fått ett lyft. Planeringstiden på arbetslagsnivå har fungerat bra och även den enskilda planeringen har till största delen kunnat genomföras. Kompetensutveckling under året har tyvärr inte kunnat genomföras arbetslagsvis p g a att inga medel fanns i budget. Utan det som genomförts har bekostats av tex. Avtal med Innovatum och samarbetet med V.8 kommunerna, samt utbildningar via fackförbund. Genomförda enskilda dagar för pedagoger. Teknik i förskolan. Innovatum/ Trollhättan Systemteoretiskt förhållningssätt och utomhuspedagogik, V 8 Språk och religion, Lärarförbundet Grund kurs, Stegvis. Lokaler & Utemiljö Förskolan har fortsatt sitt aktiva och medvetna arbete med inomhusmiljön. Tillgängligheten av material och möjligheter att uppleva lek och lärande med alla sinnen är grundtanken. För att uppnå detta är inredning och utformning av rummen viktiga, samt personalens insikt att se möjligheter och inte begränsningar. Skapa rum i rummet för att möjliggöra lek för mindre grupper av barn, samt att miljön kan ändras under dagen utifrån behov är ett viktigt förhållningssätt. Ett komplement till förskolans lokaler är gymnastiksalen på Valemyrsskolan som besöks varje vecka. Under året har Strömstadsbyggen utfört en genomgripande satsning på förskolans utemiljö. Personalen har varit med i processen och tagit fram ritningar utifrån önskemål på förändring. Fokus har varit att använda hela gården och baksidan har utvecklats till en mera utmanande miljö för barnen. Resultatet är ett lyft för hela förskolan. Arbetet i förskolan Språklig och matematisk utveckling: Att stimulera barns språkutveckling går som en röd tråd genom förskolans verksamhet. Att bjuda in barnen till mycket språk och kommunikation i de olika rutinsituationerna är en mycket viktig del av vardagen. Närvarande vuxna samtalar hela tiden med barnen för att sätta ord på deras upplevelser, tankar och känslor. I alla rutinsituationer är beröm en viktig och naturlig del. Under samlings-stunden försöker man alltid använda konkret material för att tydliggöra språket för alla sinnen, ex. sagopåsar, sånger, rim & ramsor. På förskolan finns ett stort antal tvåspråkiga barn och för dem är det viktigt att personalen även tänker på sitt kroppsspråk för att förtydliga och fördjupa ordens betydelse. Man arbetar även med tecken som stöd. På förskolan finns arbetsmaterial för pedagogerna som ger stöd för arbetet med barns språkutveckling. Nästan alla våra 5-åringar har löst läs- och skrivkoden. Förra årets gemensamma tema matematik i huset har lagt grunden för en medvetenhet för det grundläggande arbetssättet med matte i förskolan. Man väver in det matematiska i den dagliga verksamheten, tema-arbetet och samlingarna, samtidigt som det finns mycket konkret material tillgängligt för barnen att arbeta med. Exempelvis har man fokuserat mycket på konstruktion när man valde att utifrån temat bygga en egen helikopter. 4

Social och emotionell utveckling: Den vuxnes delaktighet i vardagen är viktig för att stärka social samvaro och att finnas till hands för att hjälpa att vägleda barnen vid konflikter. Att få barnet/barnen att förstå konsekvenser och känslor som kan uppstå av en handling samt hjälpa och stödja barnen i att sätta ord på sina känslor är grundläggande arbete vad gäller utvecklingen av de äldre barnens sociala och emotionella kompetens. Bland de yngsta börjar man med att positivt bemöta barnen när de hjälper varandra och uppmuntrar till goda sociala handlingar. Benämna och bekräfta barnets känslor är viktiga delar i arbetet samt stärka barnens självkänsla genom att uppmuntra till att de klarar saker själv. De vuxna är modeller för hur vi behandlar varandra. Mycket arbete har lagts ner på att skapa en trygg barngrupp. Viktiga moment i vardagen återkommer regelbundet t ex hur man deltar i leken, vänta på sin tur, prata och ta kontakt med andra. 4 5 årsgruppen har arbetat med materialet Stegvis som är utvecklande för deras sociala och emotionella kompetens. Den yngre gruppen har arbetat med Start som är materialet anpassat för de yngre barnen. Det har upplevts lätt att arbeta med och barnen har varit mycket delaktiga. Barns nyfikenhet och lust att lära: Förskolans verksamhet präglas av en pedagogik där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Ett tema-inriktat arbetssätt ger baren möjlighet att utveckla sitt kunskapssökande. Under året har det gemensamma temat varit Alfons Åberg. Genom att välja en saga som utgångspunkt har alla barnens behov av utveckling och lärande tillgodosetts. För att kunna fokusera ytterligare på de äldres utveckling och ge ytterligare utmaningar har man indelat de äldsta barnen i en grupp. Viktigt är att ge tid för och som vuxen stimulera och utmana barnen i den fria leken. En genomtänkt miljö som lockar till lek och utforskande ex. upplevelse och rörelse-rum, skapa rum i rummet för ex. roll-lekar, tillgängligt material ger barnen möjligheter att utvecklas sin egen lek. Leken är en förutsättning för lärande i förskolan. Man arbetar sedan flera år med portfolio som dokumentationsmodell och förhållningssätt i verksamheten. Att dokumentera barnets utveckling genom foto, samt barnets egna kommentarer av upplevelser, synliggör barnets verkliga utveckling. En viktig del av dokumentationen finns tillgänglig i en egen pärm för varje enskilt barn, här kan barnet själv uppleva sin egen kunskapsutveckling jag kan och skapa förutsättningar för samtal med den vuxne om vad jag lärt och hur jag lär, vilket ger en grundläggande tillit till inlärning. Nytt detta året är en hel dokumentationvägg med upplevelser runt Alfons Åberg. Samverkan mellan förskola och hem Inskolningsperioden är det första viktiga mötet för personal med barn och föräldrar. Här läggs grunden för en god kontakt som ska bygga på ömsesidig tilltro för varandras kompetenser. Mötet varje dag i tamburen är viktigt, här har föräldrar möjlighet att berätta om det är något speciellt runt barnets behov och vid dagens slut berättar personalen hur barnets dag sett ut. Även rutiner och förhållningssätt när barnen ska flyttas över till den äldre gruppen har varit i fokus under året, allt för att underlätta och skapa framförhållning för barn och föräldrar. Utvecklingssamtalet sker under våren, då tas utgångspunkt i portfoliopärmen och de individuella 5

dokumentationen på varje barn. De äldsta barnen har även ett utarbetat TRAS schema, detta är en tidig kartläggning av barns språkutveckling som är ett viktigt komplement i samtalet. Specialpedagog och talpedagog finns som stöd för personal och föräldrar där behov förekommer. Föräldramöte genomförs under hösten och under året förekommer andra familjeaktiviteter. För att få föräldrarna mer delaktiga så har en Alfons-bok fått följa med barnen hem över helgen. I den har de fått rita och berätta vad de gjort under helgen. Det har sedan varit spännande att följa upp det tillsammans med barnen. En god ide för ökat föräldraengagemang var delaktigheten i konstruerandet av ett pepparkakshus under pysselkvällen. Resultat i förskolan: Den språkliga kunskapsutvecklingen har gått framåt hos samtliga barn, likaså vad gäller matematiken i vardagen,man räkna konkreta material och inte bara fokusera på siffror, detta har resulterat i att vissa barn kan se antal/mängd utan att räkna. Vad gäller den sociala och emotionella utvecklingen så har både grupper och barn utvecklats positivt. Barnen har utvecklats mot att bli självständiga och viljestarka individer. Att alla barn blir sedda och är medvetna om sin betydelse i gruppen är ett medvetet förhållningssätt hos personalen vilket medverkar till att skapa trygga grupper. Överlag har vi nyfikna barn som undrar, frågar och undersöker saker och ting i sin omgivning. Man ser på barnen att de är självständiga och trygga, vill pröva på nya saker och är duktiga på roll-lekar. Prioriterat område: Gemensamt tema i hela huset Utveckla förhållningssätt enligt metoden Marte Meo (av egen kraft) Åtgärder som genomförts: Utveckling av utemiljön för att stimulera och öka barnens tillgänglighet samt stimulera deras nyfikenhet och lust att utforska och röra på sig.. Kompetensutveckling Teknik i förskolan via Innovatum i Trollhättan Utomhuspedagogik, samarbete med v 8 kommunerna Genomfört TRAS för samtliga barn från ca 2-års ålder. Reviderat arbetsplanen. 6

Bedömning: Rektors bedömning är att förskolan arbetat väl mot såväl Läroplanens mål att sträva mot som lokal arbetsplan. Rektor arbetar kontinuerligt tillsammans med ansvariga förskollärare med utveckling/ kvalitets arbete i förskolan vilket ökat förutsättningarna för måluppfyllelse. Hela arbetslaget har höga ambitioner när det gäller förskolans utveckling både på organisations-, gruppnivå samt barnens individuella nivå. Processen med att inkludera barnen i behov av särskilt stöd har fungerat bra. Föräldrarna är i hög grad nöjda med verksamheten vilket enkätresultat visar. Åtgärder för utveckling: Fördjupa samarbetet över avdelningarna Få in mera av det mångkulturella i verksamheten Modersmålstöd i förskolan Likabehandlingsplan 7