ALLA SKA TRIVAS KARLSTADSMODELLEN FÖR GENUSSMART ÖPPEN FRITID

Relevanta dokument
26. Välkommen till den genussmarta fritidsgården! ONSDAG ZARAH LEANDER

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLA SKA TRIVAS. Alla ska TRIVAS 1 KARLSTADSMODELLEN FÖR GENUSSMART ÖPPEN FRITID

alla ska TRIVAS Karlstadmodellen för genussmart öppen fritid

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Genusrond. För fritidsgårdarna i Örebro kommun. orebro.se

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bidrar vår förening till mångfald?

DISKUSSIONSFRÅGOR VISION VÄGVAL. utveckling. lärande glädje. för den öppna ungdomsverksamheten

Ungdoms och Fritidsverksamheten Öppen fritidsverksamhet. Omr Malmslätt Malmengården och Vikingstad fritidsgård

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

Genusrond. För fritidsgårdarna i Örebro kommun. orebro.se

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pukslagargårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSGÅRDEN. ht vt 2017 FRITIDSGÅRDENS VISION

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergsprängarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Trivselenkät Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus hos Fryshuset Skärholmen.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Broby Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår gemensamma värdegrund.

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät

Förskolan Bergmansgården

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trädkryparens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Rågsved Förskolors Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Lännäsbacken 5

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Vår gemensamma målbild

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Förskolan Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergmanska Förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

Sticklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Svar på remiss från kommunstyrelsen

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkgläntans och Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolledningens ställningstagande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna. Rapport Sida 1 (17) Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

ALLA SKA TRIVAS KARLSTADSMODELLEN FÖR GENUSSMART ÖPPEN FRITID

T R I V A S rygghet elationer nflytande ärdegrund ktiviteter pridning INLEDNING I maj 2016 inkom ett politiskt initiativ till Karlstads kommuns kultur- och fritidsnämnd, gällande genussmart öppen fritidsverksamhet för barn och unga. Kultur- och fritidsförvaltningen fick i uppdrag att ta fram en arbetsmodell för att verksamheterna inom all öppen fritidsverksamhet ska rikta sig till alla barn och unga, oavsett exempelvis könsidentitet, kulturell eller etnisk bakgrund och/eller intressen. TRIVAS TAR FORM Arbetsmodellen skulle i grunden uppfylla två kriterier; den skulle fungera för all barn- och ungdomsverksamhet inom öppen fritid och den skulle leda till att verksamheten riktar sig till alla inom målgruppen. För att se var vi står gjordes under hösten 2016 ett arbete med att samla in material. Bland annat genomfördes djupintervjuer med personal på samtliga verksamheter och fokusgrupper med barn och ungdomar i alla målgrupper med särskilt fokus på tjejer samt på besökare som idag inte besöker våra verksamheter. Material samlades också in från studier och rapporter som berör vår verksamhet. 2

Flera studier visade tydliga skillnader mellan vad killar och vad tjejer önskar göra på fritiden samt på fritidsgård, där mycket av det som killar uppger återfinns inom öppen fritid idag. Liknande mönster gick att finna i de lokala fokusgrupper som genomfördes i Karlstad. Det blev tydligt vilka områden som var både önskvärda och nödvändiga att arbeta kring. Det handlade om trygga miljöer, tydlighet, inbjudande kommunikation, samverkan, en markering av våra värderingar, barn- och ungdomsinflytande och ett ökat utbud av intressanta aktiviteter som utmanar normer. Bland målgruppen lyftes särskilt ett blandat utbud av aktiviteter och en känsla av glädje och gemenskap upp. De områden som lyftes upp kategoriserades och fångades in i sex fokusområden som tillsammans bildar ordet TRIVAS: Trygghet, Relationer, Inflytande, Värdegrund, Aktiviteter och Spridning. Eftersom vi ville att dessa mjuka frågor skulle tas på stort allvar bestämde vi att dessa fokusområden skulle ligga i ett systematiskt arbete inspirerat av brandskyddsronder och liknande. MODELLEN Modellen TRIVAS är sex identifierade områden som vi behöver fokusera på för att skapa verksamheter som lockar många olika typer av besökare. Varje område är kopplat till interna mål och riktlinjer för verksamheten. Inom området finns förväntningar på resultat, några diskussionspunkter samt några tips eller exempel på metoder eller tankesätt inom området som redan används i några av våra verksamheter. Till varje fokusområde finns även övningar och metoder som kan göras på arbetsplatsträff eller med besökare i verksamheten. Arbetet med fokusområdena följs upp enligt ett årshjul. Årshjulet startar med att en TRIVAS-rond genomförs där arbetsgruppen kollar av hur arbetet med fokusområdena slagit igenom i verksamheten. Detta görs genom en checklista. Checklistan jämförs sedan med andra tillgängliga mätinstrument, exempelvis statistik och besökarenkäter, och arbetsgruppen upprättar en handlingsplan med de punkter där arbetet behöver förbättras. Implementeringen av handlingsplanen pågår till det är dags för TRIVAS-ronden igen. Modellen är genussmart då den tar hänsyn till makthierarkier, könsmaktsordning samt har ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv. Ett av målen med en genussmart arbetsmodell är att öka andelen tjejer i verksamheterna, men i TRIVAS fokuseras det inte på kön utan på en förändring av de normer som kan hindra och begränsa våra besökare, oavsett könstillhörighet. 3

4

T FOKUSOMRÅDENA Trygghet Trygghet handlar dels om de personer som är i verksamheten och dels om de som inte besöker våra verksamheter. Vi ska skapa ett klimat där våra besökare känner sig avslappnade och har utrymme att vara sig själva och samtidigt bygga en tillit gentemot de som av olika skäl inte väljer våra verksamheter. Det första besöket hos oss ska inge trygghet. Trygghet handlar om bemötande och ordning: att alla blir hälsade på, att personalen har optimal översyn över verksamheten, att inga kränkningar accepteras och att åtgärder för kränkningar är förankrade i personalgrupperna. Trygghet handlar också om tydlighet, att besökaren ska kunna skapa en överblick och kunna förstå och orientera sig i vår verksamhet. Detta kräver bland annat information som alla kan ta till sig och att det syns vilka som är personal. Trygghet handlar dessutom om hur lokalerna ser ut. Vi behöver ha rum där besökare känner sig välkomna, som är tillgängliga och där besökarna upplever att de kan vara sig själva. Detta gör vi bland annat genom att öppna rum för olika aktiviteter och eftersträva neutral eller normbrytande inredning. Tips! Hitta strategiska punkter varifrån det finns maximal uppsyn över verksamheten och placera personal där, kanske kan man ställa dit ett bord med en aktivitet? Rensa utrymmen på information bara den viktigaste informationen behöver sitta uppe och gärna på samma ställe. Att se olika lappar med instruktioner över hela verksamheten kan stressa många. Att ändra inredningen med jämna mellanrum kan vara ett sätt att visa förändringsbenägenhet och att olika intressen och smaker är viktiga. Tänk på att inte möblera om för ofta då det kan skapa otrygghet för personer som behöver stabilitet. R Relationer Relationer är den metod vi har för att uppfylla våra mål och riktlinjer. Relationer i detta sammanhang handlar om besökarnas relation till varandra, relationen till våra besökare och deras vårdnadshavare eller andra vuxna, men också relationen till andra förvaltningar, 5

civilsamhället och varandra. Våra verksamheter ska möjliggöra för besökare att skapa nya och goda relationer med jämnåriga men även till exempel civilsamhället. Vi arbetar med relationer genom att arbeta uppsökande i skola, samarbeta med skola, samverka med civilsamhället, bjuda in och synliggöra våra verksamheter för vårdnadshavare och andra vuxna samt göra aktiviteter tillsammans inom öppen fritid. Tips! Om ni ska starta en ny aktivitet, grupp eller liknande, kan ni inkludera personer från fler verksamheter i den? Kolla intresset hos dina kollegor. Har ni besökare som vill utvecklas utanför den egna verksamheten? Kanske kan de göra något inom sitt intresseområde i en annan verksamhet och/eller för en annan målgrupp. I Inflytande För att kunna ha en besöksstyrd verksamhet där delaktighet och inflytande används för att forma innehållet krävs en insats både från besökare och från personal. Besökare behöver informeras om sina möjligheter att utöva inflytande, uppmuntras att vara delaktiga i verksamheten och få hjälp och stöd att producera verksamhet. Personalen behöver därför ha kunskap att möta upp besökarnas behov av handledning samt ha kunskaper i hur man driver projekt och söker pengar. Viktigt att tänka på är att alla besökare inte utövar inflytande på samma sätt. Personalen behöver därför vara lyhörd för att kunna se olika typer av försökt till delaktighet från besökare. Att ta upp förslag under ordnade former som till exempel ungdomsråd är bra, men det kan inte vara det enda sättet att få utöva inflytande på. Tips! Arbeta med inflytande i samarbete med skola eller andra berörda verksamheter för att visa upp möjligheterna. Kanske vill elever inom ramen för till exempel estetiska ämnen ordna utställning eller uppträdande i er verksamhet? Eller erbjud möjligheten att ordna aktiviteter för att få in pengar till klasskassan. Utnyttja möjligheten att ta emot feriearbetare, praktikanter och prao och ge dem i uppgift att producera verksamhet. 6

V Värdegrund Att arbeta i en värdestyrd verksamhet innebär att vår värdegrund ska märkas. Det är vi som bär upp värdegrunden genom vårt dagliga arbete och vårt bemötande. Vi ska vara goda förebilder gällande den grundläggande tryggheten genom att stå upp mot sexism, homofobi och andra kränkningar och alltid försvara de mänskliga rättigheterna. Vi ska också själva vara förebilder och exempel på att normbrytande val är möjliga, genom att till exempel alla i personalen turas om att utföra olika arbetsuppgifter och vara med i olika aktiviteter. Tips! Sätt upp värdegrunden, riktlinjerna och barnkonventionen synligt så att personal påminns om den. När ni planerar verksamheten kolla av så era planer stämmer mot värdegrund, riktlinjer och barnkonvention. Ha en turordning eller rutin för hur ni delar upp sysslor, till exempel står i café, är med på idrott, bakar och så vidare så att alla syns i olika sammanhang. A Aktiviteter För att så många som möjligt ska kunna känna sig hemma i våra verksamheter och hitta något att göra behöver vi ha ett brett utbud av aktiviteter. Med aktiviteter menas både sådant som alltid finns att göra i verksamheten och tillfälliga aktiviteter. Aktiviteter i både den öppna verksamheten och gruppaktiviteter ska innehålla olika delar, allt från idrott och lek till kultur. Det behöver också finnas en blandning mellan olika aktivitetsformer. Den helt öppna verksamheten fungerar inte lika bra för personer som behöver och vill ha struktur och tydlighet. Innehållet i utbudet behöver också spegla trender i samhället och behoven hos våra besökare såväl som potentiella besökare, varför utbudet kan behöva förändras över tid. Att göra normbrytande aktiviteter handlar om att utmana våra besökare. Det normbrytande kan vara att introducera en aktivitet för en grupp som vanligtvis inte utövar den eller att blanda till exempel maskulina och feminina uttryck i samma aktivitet. 7

Tips! Planera aktiviteter tillsammans med besökare för att få fler ögon på verksamheten då blir det inte bara sådant som en person tycker är kul, det blir istället en medveten blandning som kan attrahera flera. Prova att ta bort aktiviteter och ersätt med nya. Om det blir protester skapas en bra grund för besökarna att utöva inflytande. Tidsbegränsa aktiviteter. Antingen till vissa dagar (exempelvis att spela pingis på torsdagar) eller till en tidsperiod (under april finns tillgång till pingis, under maj ersätts detta med dansmatta). S Spridning Det absolut bästa sättet att nå ut med vår verksamhet är mun-till-mun och genom personliga kontakter med barn, vuxna och yrkesverksamma. Detta gör vi genom relationskapande och genom att etablera ett bra rykte som ett tryggt, inkluderande och roligt fritidsalternativ. Som ett komplement till detta behöver vi marknadsföra oss. När vi arbetar med marknadsföring, oavsett om det är trycksaker eller digitalt, så ska de bilder vi väljer inkludera ett så brett urval av vår potentiella målgrupp som möjligt. Våra besökare ska kunna känna igen sig i vår marknadsföring. Bilder ska också vara normbrytande inte stereotypa. Det räcker alltså inte med att till exempel se till att det är lika många killar som tjejer på våra olika affischer, de ska också göra saker som inte spär på fördomar och könsstereotyper. Bilder är inte bara foton föreställande människor, fundera också på hur ert övriga bildspråk (färg, form med mera) ser ut och vem som lockas av det. Tips! Gör normbrytande affischer genom att blanda formspråk och innehåll, exempelvis en rosa affisch om en Fifa-turnering. Olika målgrupper behövaer olika sätt att nås. Kanske är det större chans att nå vissa genom personliga brev medan andra lättast hittas i olika nätforum? Fundera över er målgrupp och hur den bäst nås. Ge chansen till besökare att få regelbundna uppdateringar om er verksamhet. Kanske kan man skicka ut månadens aktiviteter per post, brev till skolan, sms eller mail till de som önskar? 8

9

EXEMPEL PÅ CHECKLISTA: Såhär ser delen för Aktiviteter ut i TRIVAS-ronden: AKTIVITETER Olika aktiviteter Ja Nej Kommentar: Det är lätt att få en överblick över utbudet när man kommer in i lokalen Det är lätt att få en överblick över utbudet på hemsida och sociala medier Vi har lika mycket gruppverksamhet som öppen verksamhet Vi har ett blandat utbud av aktiviteter Omväxlande aktiviteter Ja Nej Kommentar: Nya aktiviteter har introducerats senaste året Aktiviteter skiljer sig mellan vardag och helg Normbrytande aktiviteter Ja Nej Kommentar, om ja, hur? Olika uttryck blandas i våra aktiviteter Vi uppmuntrar och introducerar besökare att delta i för dem nya aktiviteter Inflytande och delaktighet Ja Nej Kommentar: Besökare är med och producerar aktiviteter Besökare utövar inflytande över aktiviteter 10

BRA ÖVNINGAR: Fotopromenad En övning för att få besökarnas perspektiv på trygghet och inredning. Ge besökarna en kamera och låt dem går runt i verksamheten och fota det som de reagerar på. Det kan vara sådant de tycker är extra bra, sånt de inte gillar, där de brukar vara, där de skulle vilja vara med mera. Titta på bilderna tillsammans och låt dem berätta hur de tänker. Normdykning En övning där personal, i grupp eller tillsammans med besökare får arbeta med och synliggöra destruktiva normer i verksamheten. Fundera på begreppen rasism, sexism, homo-, bi- och transfobi, våld och andra kränkningar. Brainstorma kring vilka normer i samhället som ligger bakom förekomsten av vart och ett av begreppen och alltså möjliggör dem. Gör en lista eller mind map över normerna kopplade till begreppen. Vilka av dessa normer finns i er verksamhet eller bland besökarna i er verksamhet? Diskutera i personalgruppen och/eller med besökarna. Fundera kring vad ni kan göra för att bryta eller få bort dessa normer. Vad syns? En koll på hur vår marknadsföring ser ut och om den signalerar de värden vi önskar. Titta på er senaste marknadsföring kring den generella verksamheten, i tryck och i flödet på sociala medier, hemsida med mera utifrån fokusområdena i TRIVAS. Använd punkterna nedan. Trygghet Relationer Inflytande Värdegrund Aktiviteter Spridning Signalerar text och/eller bild: En trygg verksamhet? Trevligt bemötande? Gemeskap? Möjligheten att träffa nya vänner? Möjlighet till inflytande? Ungdomledd verksamhet? Vår värdegrund? Normkritisk metod? Ett brett utbud av aktiviteter? Normbrytande aktiviteter? Att alla inkluderas i verksamhet, oavsett kön, bakgrund, intresse, funktion med mera? Närvaro av personal? 11

Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00 E-post: kulturochfritidsforvaltningen@karlstad.se Webbplats: karlstad.se November 2017