Endometriecancer. Kristina Hellman, Onkologiska kliniken

Relevanta dokument
ENDOMETRIECANCER -VAD HÄNDER EFTER KIRURGIN?

Cervixcancer onkologisk behandling

Tillämpning av Nationellt vårdprogram Endometriecancer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Onkologisk behandling av Cervixcancer

Endometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Endometriecancer. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Utredning

Riskfaktorer för lymfkörtelmetastaser (LNM) hos kvinnor med endometriecancer: en populationsbaserad nationell registerstudie.

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016

Endometriecancer Nationellt vårdprogram

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat

Peniscancer- ovanligt

Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA

Gastrointestinal cancer

Diana Zach

Abstraheringformulär, Cahres-ovarial

Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom

Gynekologisk Cancer: cervix

TILL DIG MED HUDMELANOM

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

VULVAKURSEN Noor, Knivsta. Cancer i vulva. Överläkare Olle Frankman (em) Konsult vid Ålands Centralsjukhus och Octaviakliniken

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter

SVF livmoderkroppscancer Checklista Läkare Se även SVF Livmoderkroppscancer lokal anpassning RN.

Överblick. Punktion/dränage När? Invasiva ingrepp. Mellanålsbiopsi: Förberedelser utförande. Mellanålsbiopsi - ultraljudsledd

Fakta äggstockscancer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Behandlingsrekommendationer för endometriecancer, norra regionen. Regional tillämpning till nationellt vårdprogram för endometriecancer

Gynekologisk cancer. Validering av Corpus- och Ovarialkvalitetsregistren. Diagnosår: 2011 och 2013

LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Onkologisk behandling av kolorektal cancer. Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund

Hur mår min cancerpatient?

Lungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Validering av kvalitetsregistret. Per Rosenberg

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad

GYNEKOLOGISK CANCER. SFAM-föreläsning

TNM-klassifikation och stadieindelning

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m

Pnr: Namn: Svenska Kvalitetsregistret för Gynekologisk Cancer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker?

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM. Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Pancreascancer -onkologisk behandling

Livmoderkroppscancer. (Endometriecancer) Nationellt Vårdprogram Version: 1.1

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Hur vanligt är det med prostatacancer?

SVF livmoderhalscancer, Checklista från första besöket

Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom

Del 3_12 sidor_20 poäng

Nationellt Vårdprogram för Endometriecancer. Svenska Nationella Vårdprogramgruppen för Endometriecancer

Icke epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Sektionen för gynekologisk onkologi och bröstcancer Radiumhemmet

Vårdprogram för cervix-, och vaginalcancer

Gunvald Larsson, 72 år

Svenska lungcancerregistret verktyg för kvalitet och forskning. Gunnar Wagenius 21maj 2018

Fertilitet och Gynekologisk cancer

Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer

Lungcancer. Figur och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Lungcancer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Del 5_14 sidor_26 poäng

Testikelcancer. Stefan Sköld, spec läk Skånes Onkologiska Klinik, Lund

Germinalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN

FAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER NBW KK US

Epiteliala & Mesenkymala uterus tumörer Del 1

Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer. Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset

Tarmcancer en okänd sjukdom

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

MDK-rutin för Urotelialcancer

Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Transkript:

Endometriecancer Kristina Hellman, Onkologiska kliniken

Onkologisk behandling Innehåll: Stadieindelning Postoperativa riskfaktorer Onkologisk behandling Biverkningar Uppföljning Recidiv Överlevnad

Onkologisk behandling Primär kirurgi är hörnstenen i behandlingen vid EC (ca 80 % op enl Sv kvalreg i gyn ca) Omfattningen av den primära kirurgin grundas på en preop riskbedömning (av faktorer kända innan op) Postoperativ behandling Postoperativ riskbedömning (av faktorer som blir kända efter op) Syfte: hitta de patienter som har ökad risk för återfall och utifrån bästa evidens därefter avgöra om postoperativ behandling är indicerad

Stadieindelning Kirurgisk stadieindelning: Cancer of the corpus uteri. FIGO Stage 2009 I Tumor confined to the corpus uteri IA No or less than half myometrial invasion IB Invasion equal to or more than half of the myometrium II Tumor invades cervical stroma, but does not extend beyond the uterus III Local and/or regional spread of the tumor IIIA Tumor invades the serosa of the corpus uteri and/or adnexae IIIB Vaginal involvement and/ or parametrial involvement IIIC Metastases to pelvic and/or para-aortic lymph nodes IIIC1 Positive pelvic nodes IIIC2 Positive para-aortic nodes with or without positive pelvic lymph nodes IV Tumor invades bladder and/or bowel mucosa, and/or distant metastases IVA IVB Tumor invasion of bladder and/or bowel mucosa Distant metastasis, including intra-abdominal metastases and/or inguinal nodes) Icke-operabla: klinisk stadieindelning enligt FIGO 1971

Stadieindelning och spridningsvägar 80% av fallen är begränsade till uterus vid diagnos IA IB Sprids per continuitatem genom muskelväggen, ut i parametrierna eller bukhåla. Till vagina och längs parauretralrännorna. IIIC1 och IIIC2 Spridning kan ske lymfatiskt (bäcken, paraaortalt) och hematogent (lungor, lever, hjärna, skelett) 5

Stadiefördelning Stad I+II: ca 80-85% Stad III+IV ca 15-20% Antal fall: 237 (2015 i Sthlm/Gotl) Data från Sv Kvalitetsregistret i Gynekologisk Onkologi (Högberg)

Patologi - histologisk typ (WHO) Endometroida adenocarcinom (vanligast, 80%) Mucinösa adenocarcinom 1-9% Serös adenocarcinom (UPSC) 5-10% Klarcelliga adenocarcinom 2% Adenoskvamösa adenocarcinom Odifferentierade carcinom Blandade carcinom Carcinosarkom 7

Etiologi Typ 1 (80%) Östrogenrelaterad Högt/Medelhögt diff Endometroid histologi Progredierar via atypisk hyperplasi PTEN mutationer Mutation av MMR genes K-Ras, B-catenin Ofta hormonreceptor positiva Typ 2 (5-10%) Icke-östrogen relaterad Lågt diff/aneuploida endometroida, UPSC/Klarcelliga histologier Serösa uppkommer från atrofiskt endometrium precursor serös EIC Kan förorsaka extrauterin spridning utan myometrie invasion P53 mutationer, HER-2Neu varierar Blandade typ1 och typ 2 är inte ovanligt, och kan uppkomma gnm p53 mutation God prognos Sämre prognos 8

Onkologisk behandling Postoperativ behandling Primär onkologisk beh Inoperabel pat (komorbiditet, ålder, tumörspridning) Strålbehandling Extern strålbehandling Brachyterapi Adjuvant vaginal brachyterapi Primär intrauterin brachyterapi Cytostatikabehandling

Vilka patienter har nytta av postoperativ behandling? Vilken typ av postop beh är bäst?

Onkologisk behandling Postoperativ riskbedömning Prognostiska faktorer: stadium histopatologi (non-endometrioid, dvs serös, klarcellig) differentieringsgrad (FIGO grad 3) myometrieinvasion (djup) cervikal stromainvasion (ploidi) (LVSI)

Vad finns det för evidens för postop beh och typ av beh? Stad I-II: -Adjuvant postoperativ ERT (extern strålbehandling) och BT (brachyterapi) har använts länge i stad I-II i syfte att minska risken för lokala körtelrecidiv i bäckenet och vaginala metastaser, och förbättra överlevnaden. -Ett flertal randomiserade studier har samstämmigt visat att strålbehandlingen minskar risken för lokala recidiv men inte påverkar 5-årsöverlevnaden. -Vid djupväxt och låg differentieringsgrad (stadium IB grad 3) har man dock viss evidens för att adjuvant strålbehandling kan förlänga 5-årsöverlevnaden. - Postop cytostatika kan ge en överlevnadsvinst för icke-endometroida tumörer, men oklart i nuläget Stad III-IV: -Vid stad III-IV finns evidens att postop cytostatika ger förlängd överlevnad med ca 25% (jmf med postop RT)

ENGOT EN 2 Endometrioid: Stad I (Grad 3) Stad II Non-endometrioid: Stad I-II n=678 Kemoterapi Karboplatin AUC5 iv q21d Paklitaxel 175mg/m2 iv q21d 6 kurer +/- brachyterapi Observation +/- brachyterapi NSGO, C Lundgren

Onkologisk behandling - behandlingsriktlinjer enligt NVP i stad I - II Stadium I II (endometroid): Ingen postoperativ adjuvant behandling/alt studie om högrisk om korrekt op: dvs. hysterektomi + SOEB för patienter i den preoperativa lågriskgruppen och med tillägg av lymfkörtelutrymning för högriskgruppen Stadium I - II (icke-endometroid): Cytostatikabehandling (paklitaxel/karboplatin x 4) alt studie Om korrekt op: dvs adekvat körtelutrymd och radikalt opererad Stadium I II (högrisk, ej körtelutrymd) MDK Ej korrekt initial kirurgisk behandling finns det endera en anledning (exempelvis hög ålder eller komorbiditet) eller så bör en ny operation övervägas (restaging).

Onkologisk behandling - behandlingsriktlinjer enligt NVP i stad III - IV Stad III A- IIIC2: Cytostatikabehandling (paklitaxel/karboplatin x 4 6 och /eller ERT 45 46 Gy/23 25 fraktioner bör övervägas inkluderande paraaortala körtelstationer (IIIC2). Stad IV: Individuell behandling beroende på lokalisation och omfattning av fjärrmetastasering samt om det finns kvarvarande tumör efter kirurgi. MDK Primär cytostatikabehandling är vanligtvis paklitaxel/karboplatin x 6 (och ev strålbeh el hormonell beh) Inoperabla pat (komorbiditet, ålder, tumörutbredning) Intrakavitär brachybeh +/- ERT+/- cytostatika alt antihormonell beh

Kirurgi som enda beh har ökat från 60% till 80% från 2011 till 2015 i stad IA-B OBS behandlingarna byter färg mellan diagrammen (Sv Kvalreg, Högberg)

Extern strålbehandling Indikering: CT och ev MR utan kontrast Strålfältet ritas in Dosplan

Extern strålbehandling Bäckenfält (45-46Gy/23-25 fraktioner, 5d/v) Postoperativ/Primär RT

Extern strålbehandling

Extern strålbehandling

Brachyterapi - vaginalcylinder Adjuvant (förebyggande) postop beh sterilisera mikrometastaser HDR 3Gyx6 (medelhögrisk, stad I) HDR 5Gyx2 (i komb med extern strålbeh) Minskad användning, studieresultat! Vid snäva resektionsränder eller vis små recidiv i vagina Fördelar med BT: Hög stråldos mot tumören Låg stråldos till närliggande organ Intrakavitär teknik LDR/PDR/HDR Radioaktiva källor (cesium, iridium) Efterladdningsteknik

Brachyterapi - corpuspackning Inoperabla patienter 2-3 beh med 3v intervall Ibland komb med extern strålbeh

Biverkningar vid strålbehandling mot bäcken och vagina Akuta: tarmbesvär, diarré, illamående, trötthet Sena: Vaginal fibros/stenos/nekros (25-40%) Komplikationer från urinblåsa (cystit, inkontinens, blödningar, uretra/uretär strikturer) Komplikationer från tarm (diarré, blödningar, strikturer i rectum, colon, tunntarm) Fistlar mellan vagina och tarm/urinblåsa Skelettpåverkan (mikrofrakturer i bäcken och höftleder, caputnekros)

Biverkningar vid strålbehandling mot bäcken och vagina Akuta: under strålbeh till 1-2 mån efter avslutad behandling Sena: oftast inom 5 år ( 15år), relaterat till stråldos/volym, tumörstorlek/stadium Biv relaterade till: -pat AT, ålder och andra sjukdomar (dålig cirkulation, tidigare bukkirurgi, inflammatorisk tarmsjukdom, bindvävssjukdom) -stråldos/volym -Strålbehteknik: IMRT/VMAT

Uppföljning/kontroll Var 3:e - 4:e månad till 2 år efter avslutad behandling, därefter utremittering till ÖPV gyn för kontroll: var 6:e månad upp till 5 år efter avslutad behandling 27

Uppföljning/kontroll Syftet med uppföljningen är i första hand att finna behandlingsbara recidiv, då tidig upptäckt och behandling minskar morbiditet och mortalitet följa upp och lindra behandlingsrelaterade biverkningar, psykosociala besvär, sexuell dysfunktion m.m. Anamnes (symtom recidiv + biverkningar huvudsakligen tarm efter RT) Status + gynekologisk undersökning 28

Problem under uppföljningsperioden Diarré, förstoppning Efter strålbeh, hysterektomi (nervpåv) Åtg: Loperamid, laktos-, fett-reducerad kost, dietistkontakt Urinläckage/trängningar Efter strålbeh, hysterektomi (nervpåv) Åtg: Bäckenbottenträning, lokal östrogenbeh Lymfödem Efter strålbeh (fibros, skada på lymfkärl), op med lymfkörtelextirpation Åtg: Viktigt tidig upptäckt, kompressionsbeh, diuretika tveksamt Hormonstörningar Prematur menopaus (pga strålbeh/op/cytostatika) ev HRT (beakta risk bröstcancer) Sexualitet och samliv Vaginal stenos - vaginal dilatator

Recidiv Ca 15% risk för recidiv i stad I-II, vanligen inom 2-3 år efter primärbeh 50-60% har symtomatiska recidiv Lokala recidiv vanligast (50%) vagina, bäcken Fjärrmetastaser (30%) lunga (vanligast), lever, skelett Behandling beror på tidigare given beh/lokalisation av recidiv MDK Op, RT, CT Prognos vid recidiv kurativ/palliativ beh

EC diagnos 2010-2014 Sv Kvalregistret Gynca, P Rosenberg

Konklusion De flesta patienter med EC upptäcks på tidigt stadium > 80% beh med enbart kirurgi (ökning från 60% 2010) Oklarhet ang nytta och typ av postop beh för högriskpat Resultat från randomiserade studier inväntas First, do no harm! primum non nocere