1(84) Förslag till verksamhetsplan 2016 VP 16
2(84) Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2016 (VP 16)... 4 Inledning... 4 Den politiska beslutade inriktningen... 5 Täbys styrmodell... 5 Gemensamma utvecklingsområden... 6 Ekonomi... 7 Täbys ekonomi... 7 Finansiell strategi... 7 Resultatbudget 2016 och plan 2017-2018... 9 Finansiering och likviditet... 10 Investeringar... 13 Täbys befolkning aktuell situation och prognos... 17 Kommunstyrelsen... 20 Kommunstyrelsens ansvar och uppgifter... 20 Styrelsens utvecklingsområden... 20 Mål och indikatorer... 25 Budget... 27 Stadsbyggnadsnämnden... 29 Nämndens ansvar och uppgifter... 29 Nämndens utvecklingsområden... 29 Mål och indikatorer... 30 Uppdrag... 30 Budget... 30 Taxor och avgifter... 34 Lantmäterinämnden... 35 Nämndens ansvar och uppgifter... 35 Budget... 35 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd... 36 Nämndens ansvar och uppgifter... 36 Nämndens utvecklingsområden... 36 Mål och indikatorer... 37 Budget... 37 Taxor och avgifter 2016... 38 Kultur- och fritidsnämnden... 39 Nämndens ansvar och uppgifter... 39 Nämndens utvecklingsområden... 39 Mål och indikatorer... 40 Budget... 41
3(84) Socialnämnden... 44 Nämndens ansvar och uppgifter... 44 Nämndens utvecklingsområden... 44 Mål och indikatorer... 45 Budget... 46 Nyckeltal och volymer... 47 Taxor och avgifter 2016... 50 Barn- och grundskolenämnden... 54 Nämndens ansvar och uppgifter... 54 Nämndens utvecklingsområden... 54 Mål och indikatorer... 55 Budget... 55 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden... 60 Nämndens ansvar och uppgifter... 60 Nämndens utvecklingsområden... 60 Mål och indikatorer... 61 Budget... 62 Överförmyndarnämnden... 64 Nämndens ansvar och uppgifter... 64 Budget... 64 Kommunkoncernen De kommunala bolagen... 65 Investeringsplan 2016-2018... 67 Bilaga - Bostadsförsörjningsplanering 2016-2025... 74 Bilaga - Övergripande styrande dokument (förutom verksamhetsplan)... 83
4(84) Verksamhetsplan 2016 (VP 16) Verksamhetsplanen är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument. Verksamhetsplanen innehåller resultatbudget för år 2016 med plan för år 2017-18, investeringsplan för 2016-18, inriktnings- och nämndmål med indikatorer, målen för kommunens bolag, utvecklingsområden samt taxor och avgifter. Vidare ingår bostadsplaneringsförutsättningar för år 2016-25. Inledning Det råder ingen tvekan om att Täby kommun befinner sig i början av en mycket expansiv period av tillväxtarbetet som spänner över många områden. Det är därför mycket glädjande att detta arbete kan ta sin utgångspunkt i att befintliga invånare i Täby är mycket nöjda med sin kommun och gärna rekommenderar till andra att bo och leva här 1. Nya spännande bostadsområden planeras. Befolkning och arbetstillfällen kommer att öka. Inflyttning av personer i yrkesverksam ålder medför ökade skatteintäkter, men också ökade anspråk på offentligt finansierade välfärdstjänster och infrastruktur. En av målsättningarna med Täbys tillväxtarbete är att kommunen även framgent ska kunna erbjuda kommuninvånarna välfärdstjänster med hög kvalitet. Det ställer krav på ett strategiskt arbete med verksamhets- och tjänsteutveckling i kombination med effektiviseringar och fortsatt god ekonomisk hushållning. Arbetssätt, processer och system måste ständigt prövas och omprövas. Riktade besparingar kan bli nödvändiga, outsourcing, liksom omprövning av verksamheter som inte når ekonomisk balans. För att öka möjligheterna att rätt tjänster erbjuds kommunens invånare ska ett nytt kvalitetsledningssystem införas i kommunal verksamhet och en ny målstyrningsmodell implementeras under perioden 2016-18. Arbetet med kontaktcenter för ökad tillgänglighet har påbörjats. Kommunstyrelsen gav den tidigare politiskt tillsatta referensgruppen för målstyrningsmodellen ett nytt uppdrag i det att ta fram ett förslag till vision för kommunen. Gruppen har tillsammans med kommundirektören och ekonomichefen kommit fram till förslag som redovisas i verksamhetsplanen under Täbys styrmodell nedan. Under vintern kommer en dialog att föras internt med medarbetare och chefer kring innebörd och tolkning av visionen och alla privata utförare kommer att informeras och ges tillfälle till dialog. I nästa skede ska visionen föras ut till kommunens invånare och företagare så att de kan se vad förtroendevalda i kommunen vill uppnå på längre sikt. En ytterligare spännande fråga som kommit en bit på väg handlar om spårbunden kollektivtrafik. Inom ramen för den sk Sverigeförhandlingen har kommunen lämnat in ett underlag med tänkbara ytterligare bostäder i kommunen under för- 1 Medborgarundersökningen 2014
5(84) utsättning att antingen en tunnelbana mellan Odenplan och Arninge tillkommer eller att Roslagsbanan förlängs till City och till Arlanda. Några förhandling har inte genomförts och kommer enligt uppgift inte att starta före mars månad 2016. Underlaget för möjliga ytterligare bostäder har redovisats för kommunstyrelsen i den delårsrapport som lämnades för beslut i september månad. En utmaning som växer i omfattning avser flyktingmottagningen i landet. Detta har också påverkar Täby kommun. En planering för såväl ensamkommande barn som för vuxna pågår i väsentligt större omfattning än tidigare och nya insatser krävs för att klara de åtaganden som staten antingen genom lag eller genom avtal förväntar sig att kommunerna bidrar med. Denna fråga och dessa uppdrag kommer att växa i omfattning även under 2016. Den politiska beslutade inriktningen Utgångspunkten för verksamhetsplan 2016 och kommande år är en kommun med fortsatt god livsmiljö för invånarna. God hushållning samt ordning och reda i ekonomin ska vara kännetecken för Täby. En hållbar tillväxt och en växande befolkning är prioriterat. Individens behov av valfrihet ska tillgodoses. Kvaliteten ska vara hög i kommunens gemensamt finansierade verksamheter och förskola, skola och äldreomsorg, välfärdens kärna, ska prioriteras. Mandatperioden ska kännetecknas av ordning och reda i kommunens gemensamma ekonomi. Det innebär god budgethållning för att undvika underskott. Samtidigt kännetecknas den närmaste tiden av en ekonomisk osäkerhet i relation till staten med anledning av det parlamentariska läget Kommunen är inne i en period av stark utveckling i form av bostadsbyggande, utvecklad kollektivtrafik och investeringar i skolor, förskolor och vård- och omsorgsboenden. Både utvecklingen av verksamheterna och kvalitetssäkringsarbetet måste därför prioriteras och förstärkas i en högre utsträckning än hittills. Den politiska viljeinriktningen för den kommande mandatperioden finns redovisad i sin helhet i inledningen av verksamhetsplan 2015 (VP 15). Täbys styrmodell En ny styrmodell gäller inför arbetet med VP 16. Den nya styrmodellen innebär förändringar av målen till år 2016 och även uppföljningen kommer att ändras med anledningen av den nya styrmodellen. Uppföljningen ska genomföras genom utvalda indikatorer och nyckeltal. Den nya styrmodellen utarbetades under år 2014 av en politisk referensgrupp med representanter från samtliga partier under kommundirektörens ledning. Täbys nya styrmodell innebär att kommunfullmäktige utifrån visionen och de kommungemensamma inriktningsmålen fastställer kommunfullmäktiges mål till
6(84) nämnderna och indikatorer för kommunstyrelsen och nämnderna i verksamhetsplanen. Visionen ska gälla på lång sikt upp till 20 år Inriktningsmålen är på fyra år som mandatperioden Nämndmålen 1-2 år eller 4 år Enhetsmålen 1 år, men kan vara fleråriga Särskilda aktiviteter kan vara insatser som beslutas för att nå målen Förslag till vision för Täby kommun Täby utvecklas med frihet och trygghet för en hållbar framtid Kommungemensamma inriktningsmål Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun Verksamhet finansierad av Täby kommun håller hög kvalitet oavsett utförare Gemensamma utvecklingsområden För planeringsperioden har följande utvecklingsområden som är av betydelse för kommunen som helhet identifierats: Hållbar utveckling som innebär att den fysiska planeringen är ett verktyg i hållbar utveckling kommunen växer på ett sätt som får människor att vilja flytta hit samhällsplanering ses som ett verktyg för såväl byggande som trafikoch kollektivtrafiklösningar de skapas möjligheter för individer att leva ett självständigt liv beslutad nivå gäller för kostnader för kommunens utveckling såväl vid investeringar som tillkommande drift av verksamheter Kvalitetsfrågor som innebär att sätta dem vi är till för i centrum och förstå deras fokus oavsett vem som tillhandahåller tjänster och insatser ska dessa hålla hög kvalitet till avtalad ersättning/budget valfrihet för individer med beaktande av god ekonomisk hushållning för kommunens samlade budget information, dialog, kommunikation och service för att möta invånarnas och företagarnas behov av transparens och delaktighet Analysarbete för bättre beslutsunderlag och möjlighet att möta framtiden som innebär att utveckla metoder för att söka/skaffa relevant uppföljning av genomförd verksamhets resultat dra slutsatser av befintligt underlag som möjliggör alternativa sätt att lösa nuvarande uppgifter med nya arbetsmetoder eller att föreslå nya uppdrag och fasa ut befintliga för att uppnå ökad effektivitet kommunens roll, vad måste kommunen ansvara för och vad vill kommunen därutöver ansvara för
7(84) Tryggheten är viktig för invånare, företagare och besökare i kommunen och det arbete som Trygg i Täby bedriver bidrar till en lugnare och tryggare kommun fokusområdet för Trygg i Täby år 2016 är det tobaksförebyggande arbetet Ekonomi Täbys ekonomi Resultatbudgeten för år 2016-18 är i balans. Det budgeterade resultatet uppgår år 2016 till 35 mnkr. Budgeten är finansierad med oförändrad skatt 17,65 per skattekrona (inklusive skatteväxling med landstingen om 2 öre). Enligt resultatplanen uppgår det budgeterade resultatet år 2017 till plus 36 miljoner kronor respektive plus 57 miljoner kronor år 2018. Jämfört med budget 2015 tillförs verksamheten ytterligare resurser på 124 miljoner kronor (4,0 %) år 2016, 107 miljoner kronor (3,3 %) 2017 och ytterligare 118 miljoner kronor (3,5 %) 2018. I budget 2016 görs en satsning på verksamheterna förskola och grundskola som tillförs 22 mnkr. Samtliga nämnder erhåller kompensation för ökade volymer och kapitalkostnader. För att det finansiella målet ska nås under planperioden förutsätter förslaget att ett utrymme skapas inom respektive nämnd/styrelse om minst 2 procent för kommande lönerörelse. Effektiviseringar genomförs på delegation, organisationsförändringar beslutas vid behov av respektive nämnd/styrelse. Det ställer krav på ett strategiskt arbete med verksamhets- och tjänsteutveckling i kombination med effektiviseringar och fortsatt god ekonomisk hushållning. Arbetssätt, processer och system måste ständigt prövas och omprövas. Nya samverkansformer kommer att behöva utvecklas, stödfunktioner som kan bidra till att effektivisera och utveckla verksamhetens processer (t.ex. IT) måste prövas. Riktade besparingar kan bli nödvändiga, liksom omprövning av verksamheter som inte når ekonomisk balans. Finansiell strategi Kommunens utgångspunkt för den finansiella strategin är att uppnå en styrka i ekonomin så att den kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Syftet är att säkerställa kommunkoncernens betalningsförmåga samt kapitalförsörjning på kort och lång sikt. Inriktning för den finansiella strategin Den övergripande inriktningen för finansverksamheten är att uppnå bästa möjliga finansnetto inom ramen för ett bedömt och bestämt risktagande. Medelsförvalt-
8(84) ningen skall medverka till att kapitalanskaffning och kapitalanvändning i kommunen och dess företag blir effektiv. Verksamheten skall bedrivas utan spekulativa inslag, så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls. Följande fokusområden är väsentliga inom den finansiella strategin och långsiktig god ekonomisk hushållning. Ekonomi i balans som innebär att budget, resultat- och finansiella mål uppnås. Låg ränterisk och refinansieringsrisk. God avkastning på det förvaltade kapitalet till lägsta möjliga risk. Långsiktig likviditetsplanering för att säkerställa betalningsförmåga och kapitalförsörjning. Styrning och prioritering av kommunens investeringsprojekt. Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige ska besluta om Finansiell strategi uppdateras årligen i verksamhetsplanen Finansiella mål revideras vid behov i verksamhetsplanen Kommunens och de helägda kommunala bolagens totala låneram årligen i verksamhetsplanen Upplösning av de särskilda förvaltade kapitalet vid behov Finanspolicy revideras vid behov Övriga finansiella frågor hanteras av kommunstyrelsen. Finansiella mål Kommunens finansiella resultat i förhållande till skatteintäkter ska under planperioden nå målet om 2 procent av skatteintäkterna (netto). Skattefinansieringsgraden 2 av investeringar ska inte understiga 30 % under planperioden Kommunens finansiella mål ändrades i VP 15 till att kommunens resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkterna (netto) inom planperioden. Befolkningen ökar och den kommunala servicen behöver byggas ut. Resultatmålet krävs för att kommunen ska kunna parera oförutsedda kostnader för befolkningsökningar som kan uppstå i en tillväxtfas. Kommunen behöver dessutom ett starkt resultat för att kunna skattefinansiera investeringar i önskvärd omfattning. En ökad lånefinansiering ökar kommunens räntekostnader som inte direkt kan mötas av intäkter. En målsättning är därför att på längre sikt åstadkomma en högre grad av egenfinansiering av kommunens investeringar för att minska belastningen av räntekostnader. I och med att kom- 2 Skattefinansieringsgraden är ett mått hur stor andel av skatteintäkterna som återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100 % eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året.
9(84) munen befinner sig i en stark tillväxtfas gör att skattefinansieringsgraden bör ses över en längre tidsperiod. Enligt tabellen nedan är det år 2018 som kommunen kommer att uppnå det finansiella målen på 2 %. Prognos resultat VP 16 (mnkr) och resultat i procent av skatteintäkterna År 2016 2017 2018 Prognos resultat enligt VP 16 mnkr 35 37 60 Årets resultat i procent av skatteintäkterna (netto) 1% 1% 2% Prognos skattefinansieringsgrad av investeringar under planperioden 2016-18 År 2016 2017 2018 Skattefinansieringsgrad 25% 27% 37% Resultatbudget 2016 och plan 2017-2018 Enligt resultatbudgeten uppgår det budgeterade resultatet för år 2016 till 25 mnkr. Enligt planen kommer kommunen att nå det finansiella målet motsvarande 2 procent av skatteintäkterna (netto) år 2018. Resultaträkning (mnkr) Budget Plan Plan 2016 2017 2018 Nämndernas nettokostnader -3265-3338 -3443 Avgår interna kostnader 360 353 395 Gatukostnadsersättningar (periodiserade) 20 21 21 Pensionskostnad -153-158 -163 Maxtaxa 31 31 31 Avskrivningar -202-226 -275 Verksamhetens nettokostnader -3210-3317 -3435 Skatteintäkter, brutto 3601 3782 3947 Finansnetto -10-21 -28 Resultat efter skatteintäkter (brutto) och finansnetto 381 444 484 Statlig utjämning, struktur -494-524 -506 Regleringsbidrag (per invånare) -2-14 -33 Införandebidrag 45 25 7 Kommunal fastighetsavgift 105 105 105 Årets resultat 35 36 57 Förändring nettokostnad (mnkr) -124-107 -118 Förändring nettokostnad (%) 4,0% 3,3% 3,5% Förändring skatteintäkter brutto 6,5% 5,0% 4,4%
10(84) Följande förutsättningar ingår i resultatplanen enligt VP 16: Skatteintäkterna är beräknade enligt SKL:s prognos (oktober 2015) avseende skatteunderlagets tillväxt för planperioden Pensionskostnaderna har beräknats enligt den senaste prognosen från SPP (juni 2015). Exploateringsintäkterna är uppdaterade enligt den senaste utfallsprognosen (juni 2015). Avskrivningarna har beräknats med utgångspunkt från den senaste investeringsplanen (september 2015). Volymförändringar för åren 2016-18 är beräknade enligt befolkningsprognosen per mars 2015. För kostnadsökningar till följd av ökade kapitalkostnader i ny- och ombyggda fastigheter mm reserveras ca 30 mnkr 2016 och ytterligare ca 30 mnkr 2017 under finansförvaltningen. I tabellen nedan redovisas en sammanställning av nämndernas nettokostnader och verksamhetskostnaderna för planperioden. Nettokostnader Utfall Budget BUDGET Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Kommunstyrelse -139,2-139,5-138,0-132,0-132,0 Stadsbyggnadsnämnd -212,1-237,8-246,4-260,8-279,9 Lantmäterinämnd -2,5-2,0-2,0-2,0-2,0 SRMH -6,4-5,9-6,0-6,0-6,0 Kultur- och fritidsnämnd -116,7-121,7-125,3-126,4-145,7 Socialnämnd -1 018,5-1 067,2-1 098,9-1 119,7-1 137,3 Barn- och grundskolenämnd -1 275,3-1 316,5-1 361,8-1 395,4-1 428,1 Gymnasie- och vuxenutb. nämnd -270,3-277,0-283,6-292,9-309,3 Överförmyndarnämnden -3,0-3,0-3,0 Summa nämnder -3 041,0-3 167,6-3 264,9-3 338,2-3 443,3 *) KS anslag sjunker mellan år 2016 till år 2017 pga. av att reserven för eftersatt underhåll minskar från 20 mnkr till 15 mnkr Finansiering och likviditet Kommunen hade vid utgången av år 2014 en långfristig låneskuld på 600 mnkr. Vid slutet av år 2015 bedöms låneskulden uppgå till 900 mnkr. Under perioden 2016-18 ökar investeringsvolymen vilket innebär att nyupplåning och låneskulden bedöms öka med ca 1,7 miljarder kronor till totalt ca 2,6 miljarder kronor underplanperioden. Det verkliga utfallet är beroende av i vilken takt investeringsplanen genomförs, konjunkturutveckling och utveckling av kommunens ordinarie verksamhet. Det finansiella utrymmet som på sikt skapas genom att det finansiella målet uppnås under planperioden ska ses som ett minimum för att begränsa be-
11(84) hovet av nyupplåning. En viktig förutsättning för detta arbete är Försörjningsplanen för anläggningar, bostäder och lokaler vars syfte är att underlätta det strategiska arbetet så att kostnader om möjligt undviks samtidigt som risken minimeras för att kommunen står utan nödvändiga anläggningar, bostäder och lokaler när dessa behövs. Kassaflödesanalys (mnkr) Budget Plan Plan 2016 2017 2018 Årets resultat 35 36 57 Justeringar för ej likvidpåverkande poster Avskrivningar 202 226 279 Avsättningar 21 24 16 Övriga justeringar 0 0 0 Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar 0 0 0 Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga skulder 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 258 286 352 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -1 026-1 068-951 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 026-1 068-951 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+) eller minskning (-) utlämnade lån 0 0 0 Ökning (+) eller minskning (-) koncernkontokredit 0 0 0 Ökning (+) eller minskning (-) av långfristiga skulder (banklån) 644 715 386 Ökning (+) eller minskning (-) av långfristiga skulder (anslutningsavgifter) 140 85 229 Ökning (-) eller minskning (+) kortfristiga placeringar -16-17 -17 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 767 783 598
12(84) Balansräkning Budget Plan Plan TILLGÅNGAR 2016 2017 2018 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 5 528 6 395 7 120 Avskrivningar -202-226 -279 Finansiella anläggningstillgångar 73 73 73 Summa anläggningstillgångar 5 399 6 242 6 914 Bidrag till statlig infrastruktur 38 37 36 Omsättningstillgångar Lager 0 0 0 Fordringar 200 200 200 Kortfristiga placeringar 554 570 588 Kassa och bank 0 0 0 Summa omsättningstillgångar 754 770 788 SUMMA TILLGÅNGAR 6 191 7 049 7 737 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 2 772 2 808 2 865 därav periodens resultat 35 36 57 Avsättningar Avsättning för pensioner och särskild löneskatt 327 350 366 Andra avsättningar 0 0 0 Summa avsättningar 327 350 366 Skulder Långfristiga skulder (VA, gatukostnadsersättning) 871 956 1 184 Banklån 1 521 2 235 2 621 Koncernkredit 300 300 300 Kortfristiga skulder 400 400 400 Summa skulder 3 092 3 891 4 505 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKUL- DER 6 191 7 049 7 736
13(84) Investeringar Planeringsperioden kännetecknas av tillväxtarbetet med omfattande investeringar i framför Arninge, Täby park och Roslags-Näsby. Utbyggnaden avser investeringar i kommunaltekniska anläggningar såsom vägar, gång- och cykelvägar, anslutningar för VA samt att nya lokaler för kommunalt finansierad verksamhet kan komma att behövas eller redan är beställda. Kommun står också inför stora utmaningar avseende behov av fastigheter för olika ändamål. Det rör sig om allt från äldreboenden, lokaler för utbildningsverksamhet, upprustningsbehov, ombyggnationsbehov och ordinarie planerat underhåll. Budget Plan Plan Investeringar (mnkr) 2016 2017 2018 Totalt 1 465 1 573 1 359 Kommunstyrelse 347 236 90 Stadsbyggnadsnämnd 412 474 420 Socialnämnd 173 173 138 Barn- och grundskolenämnd 389 318 344 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 32 72 152 Kultur- och fritidsnämnd 112 300 215 För att tydliggöra förutsättningarna för en effektiv och långsiktigt hållbar investeringsplanering i kommunen fastställde kommunfullmäktige vid sammanträdet 2014-04-22 Riktlinjer för investeringar. Riktlinjerna innehåller ett övergripande ramverk för planering, beslut, genomförande redovisning och ansvarsfördelning avseende större investeringar Med större investeringar menas projekt som är strategiskt viktiga för tillväxten eller projekt som överstiger 40 mnkr i budget. Det här innebär att investeringsplanen i verksamhetsplanen framförallt avser att sätta ramen för det kommande finansieringsbehovet då beslutsordningen för investeringar kommer att hanteras i särskild ordning enligt riktlinjerna. Investeringsplan 2016-18 redovisas i slutet av dokumentet. Regeringens inriktning och satsningar Vårpropositionen 2015 Den 15 april presenterade regeringen 2015 års ekonomiska vårproposition och vårändringsbudget för år 2015. Beslut togs av riksdagen i juni 2015. Nedan sammanfattas några av de större satsningarna: 1 miljard avsätts till äldreomsorgen 2015 och 2 miljarder årligen 2016 2018 (riktat statsbidrag). Satsningen görs för att öka bemanningen som kan förväntas förbättra arbetsmiljön och därmed öka attraktionskraften för yrken inom äldreomsorgen. Täby kommun erhåller år 2015 6,8 mnkr och år 2016 13,6 mnkr i statsbidrag för att öka bemanningen inom äldreomsorgen.
14(84) Det generella statsbidraget ökar med 734 miljoner för 2015 och 2,2 miljarder år 2016 och 2,6 miljarder från 2017 som kompensation för att nedsättning av socialavgifterna för unga slopas. Ingår i beräkningen av den statliga utjämningen för perioden. Satsningen på lågstadiet med 2 miljarder per år från 2015 (riktat statsbidrag). För Täby kommunala skolor uppskattas detta till ett bidrag på ca 13,8 mnkr för läsåret 2015/16. Minskade barngrupper i förskolan, 415 miljoner 2015 och 830 miljoner från år 2016 (riktat statsbidrag). För Täby kommunala förskolor uppskatttas detta till ett bidrag på ca 2 mnkr för läsåret 2015/16. För att stimulera klimatinvesteringar i kommuner och regioner anslås med 125 miljoner år 2015 och därefter 600 miljoner per år (riktat statsbidrag). Upprustning av skollokaler/energieffektiviseringar, 15 miljoner år 2015 och 330 miljoner 2016 2018 (riktat statsbidrag). Budgetpropositionen 2016 Budgetpropositionen som regeringen presenterade den 21 september innebär att de riktade statsbidragen ökar med 18 miljarder år 2016. Budgetpropositionen kommer att beslutas av riksdagen i december. I redovisningen nedan görs en uppskattning av hur de föreslagna förändringarna ka komma att påverka Täbys ekonomi. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att den reducering av inkomstutjämningsavgiften ändras till de regler som gällde för beräkning av inkomstutjämningsavgifter fram till utgången av 2013. Det medför att femton kommuner och ett landsting (Stockholms läns landsting) får höjda avgifter. Avgiftshöjningarna kommer att ske successivt. Därför införs ett införandebidrag för att mildra effekterna för de som får högre avgifter. För Täby innebär detta en ökad avgift till inkomstutjämningen på drygt 17 mnkr (netto) år 2016. Om den förändrade avgiften hade införts utan införandebidrag så skulle Täby redan år 2016 ha förlorat 62 mnkr. År 2019 får förändringen full effekt för Täby. Nedan sammanfattas några av de större satsningarna: Höjt tak för högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen föreslås införas 1 juli 2016 och finansieras genom en minskning av det generella statsbidraget med 74 miljoner 2016 och 148 miljoner 2017. Från höstterminen 2016 avsätts 1,5 miljarder i ett riktat statsbidrag för höjda lärarlöner och 3 miljarder årligen från 2017. Det genomsnittliga lönepåslaget utgör 3 000 kr per månad och lärare. Reformen beräknas fullt ut utbyggd omfatta cirka 60 000 lärare på årsbasis. Reformen bygger på att skolhuvudmännen lokalt fattar beslut om lönehöjningar. Huvudmännen bestämmer utifrån vissa kriterier, som kommer att anges i stasbidragsförordning, hur många och vilka lärare som ska erhålla lönehöjningen och hur mycket dessa ska få i höjd lön. Minst 90 procent av medlen kommer
15(84) att avsättas för förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer samt gymnasieskola och gymnasiesärskola. I övrigt kommer medel att även kunna användas för lönehöjningar inom förskola och fritidshem. För Täby kommunala skolor uppskattas detta till ett bidrag på ca 6-8 mnkr för höstterminen 2016 och med helårseffekt fr.o.m. år 2017 på 12-16 mnkr. För fritidshemmen införs ett riktat statsbidrag om 250 miljoner 2016 och 500 miljoner 2017 2019. För Täby kommunala skolor uppskattas detta till ett bidrag på ca 1,5-3 mnkr för höstterminen 2016 och med helårseffekt fr.o.m. år 2017 på ca 3-6 mnkr. Rätt till Komvux införs och ett riktat statsbidrag införs från 2017 om 537 miljoner. Förbättrad utemiljö föreslås som ett engångsbidrag om 500 miljoner år 2016. Regeringen verkställer från år 2016 sparbetinget på gymnasieskolan och 470 miljoner dras från det generella statsbidraget med motsvarande ett belopp per invånare. För Täby betyder förändringen ett avdrag på 3,2 mnkr från det generella statsbidraget. Inom utbildningsområdet ska bidraget sökas av respektive huvudman, det innebär att kommunerna endast kan söka för den verksamhet som bedrivs i egen regi. De riktade statsbidragen innebär också att verksamheten måste anpassas de kriterier som ska följas upp samt att återbetalningsansvar finns för statsbidrag som inte använts för avsatt ändamål. De riktade statsbidragen är inte inlagda i kommunens budget, däremot en uppskattning av vad de större satsningarna innebär för Täbys verksamheter. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) SKL bedömning i oktober 2015 är inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent. De följande åren (dvs. åren 2017 2019) beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, dvs. ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda. Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och KPIX-inflationen (dvs. inflationen exklusive hushållens räntekostnader) ligger stabil på strax under 2 procent. Höjda räntor drar dock upp tillväxttakten för KPI. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent. I år och nästa år växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. När den konjunkturella återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen och inte minst den kommunala konsumtionen att växa i
16(84) snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb befolkningstillväxt. Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen till denna skillnad en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den snabbt växande befolkningen innebär att kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg behöver växa snabbt. Utveckling av skatteunderlaget SKL bedömer att i år tar skatteunderlagstillväxten ett tydligt steg uppåt jämfört med 2014. Det är flera faktorer som bidrar till den tilltagande ökningstakten. Dels beräknas både löner och pensioner stiga mer i år än förra året, dels påverkas skatteunderlaget på olika sätt av ändrade avdragsregler de båda åren. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare och beräknas visa den största ökningen sedan år 2008. Efter 2016 räknar SKL också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med 2017. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2014 2019 SKL, okt 3,2 4,7 5,4 4,4 4,6 4,3 29,8 Reg, sep 2,9 5,0 5,3 5,2 4,7 3,9 30,3 ESV, sep 3,2 5,4 4,7 4,4 4,5 4,2 29,3 SKL, aug 3,2 4,7 5,4 4,4 4,6 4,3 29,8 SKL, apr 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2 23,9 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL Regeringens räknar med betydligt mindre ökning av skatteunderlaget 2014 än såväl SKL som Ekonomistyrningsverket. Skillnaden förklaras av att regeringen gör en försiktigare bedömning på flera punkter, bland annat när det gäller utvecklingen av lönesumman, arbetsmarknadsersättningar och pensionsinkomster. Regeringen räknar vidare med högre ökningstal för skatteunderlaget än SKL under flera av prognosåren, främst till följd av större sysselsättningsökning och snabbbare ökning av pensionsinkomster. Även Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar större ökning av skatteunderlaget i år än SKL:s. Det beror delvis på att ESV räknar med något fler arbetade timmar och större lönehöjningar, men också på större pensionsinkomster och större effekt av utfasningen av avdrag för pensionssparande. Kommunen använder sig av SKL:s prognoser när det gäller att bedöma utvecklingen av skatteunderlaget och förändringar i utjämning och statsbidrag. SKL gör en sammanvägning av olika bedömares och regeringens uppfattning om den
17(84) samhällsekonomiska utvecklingen samt kommer därefter fram till en prognos över utvecklingen för kommunsektorn. Täbys befolkning aktuell situation och prognos Prognos av befolkningsutveckling Årets prognos pekar på en totalbefolkning på cirka 81 500 invånare till årsskiftet 2024/2025. Prognosen bygger på stora bostadsbyggnadsprojekt under prognosperioden ibland annat Täby centrum (drygt 700 lägenheter), Arninge (knappt 1 800 lägenheter), Galoppfältet (1 150 lägenheter) och Roslags Näsby (drygt 1 300 lägenheter). Befolkningsprognos för Täby kommun I jämförelse med förra årets befolkningsprognos tyder årets prognos på en något större befolkning på 10 års sikt. De kommande fem, sex åren är befolkningstillväxten i jämförelse med förra årets prognos något mindre, vilket följer justeringar i årets bostadsbyggnadsprognos jämfört 2014. Efter år 2020 beräknas bostadsbyggandet öka i jämförelse med förra årets prognos och befolkningsutvecklingen följer denna utveckling.
18(84) Diagrammet nedan visar en jämförelse av befolkningsutvecklingen i åldersklasser på kort och lång sikt. Volymutvecklingen inom olika verksamheter under prognosperioden framgår av diagrammen nedan.
19(84)
20(84) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ansvar och uppgifter Kommunstyrelsen har ansvaret att leda och styra kommunens utveckling. De centrala uppgifterna är: att leda samhällsutvecklingen genom översiktsplanering, mark- och bostadspolitik, miljöfrågor samt genom näringslivsutveckling att ansvara för den ekonomiska planeringen att samordna kommunens målstyrning att ha uppsikt över nämndernas och bolagens verksamheter samt den verksamhet som bedrivs i kommunalförbund I kommunstyrelsens verksamhet ingår den politiska organisationen, kommunledningskontoret med de centrala ledningsresurserna och det administrativa stödet. Kommunstyrelsen har anslag för kommunens personalomstruktureringskostnader och oförutsedda behov, liksom för räddningstjänst och totalförsvarsplanering. Särskilda resurser finns också avsatta för Trygg i Täbys brotts- och drogförebyggande arbete. Dessutom ingår kostnader för bl. a. medlemsavgifter till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och KSL (Kommunförbundet Stockholms län). Styrelsens utvecklingsområden Tillväxt Täby kommun växer och är den regionala stadskärnan i nordöstra Stockholm. Kommunen ska utvecklas på ett långsiktigt socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. Detta innebär bland annat att människor som redan bor här vill bo kvar, och att andra lockas att flytta hit. För detta krävs bostäder anpassade efter människor i olika livssituationer, en utvecklad kollektivtrafik som gör att människor som bor eller arbetar i Täby lätt kan ta sig till och från kommunen, möjligheter till arbetstillfällen samt att kommunens verksamheter erbjuder tjänster av hög kvalitet. När Täby planerar för ny bebyggelse är hållbarhetsaspekterna viktiga och dessa ska därför systematiskt beaktas i alla planskeden. Utbyggnad av bostäder sker framför allt i fyra områden och i övrigt genom en förtätning. Vid planering av nybyggnad ska en mångfald av bostadsformer uppmuntras. Den övergripande fysiska planeringen är ett verktyg för hållbar utveckling och ska också ses som ett verktyg för såväl byggande som trafik- och kollektivtrafiklösningar. Fokus under mandatperioden ligger på utveckling i stationsnära lägen. Detta ger underlag för en utökad närservice, en förbättrad kollektivtrafik och en ökande andel kollektivtrafikresande. Arbetet med en fördjupad översiktsplan för den sydvästra delen av stadskärnan pågår och slutförs 2017. Vidare pågår arbetet med ett utvecklingsprogram för Skarpäng centrum. När det programmet slutförs under 2016 läggs fokus på Täby kyrkby och därefter Gribbylund 2017-2018. Ett utvecklingsprogram för Näsby Park kan då inledas 2018. Under 2016 slutförs arbetet med en trafikstrategi och en kollektivtrafikplan för Täby kommun.
21(84) Arbetet med att utveckla kollektivtrafiken pågår. Dels genom en dubbelspårsutbyggnad av Roslagsbanan och dels utreds även en eventuell förlängning av Roslagsbanan till Arlanda. Enligt den tidigare beslutade s.k. Sverigeförhandlingen 3 ska frågan om tunnelbana till fler kommuner utredas. Täby är en av de kommuner dit en framtida tunnelbana skulle kunna sträckas. I detta arbete blir framtagande av underlag till ny regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS) särskilt viktigt. Planen ska vara klar för antagande våren 2018. Den kommer ha en tidshorisont med utblick 2060-2070 för befolkningsprognoser och bebyggelseutveckling. Arbetet med underlag till RUFS blir även underlag till ny Översiktsplan 2018 för Täby kommun samt i förlängningen underlag till revidering av VISION Stockholm Nordost. Att kommunen befinner sig i ett skede av snabb tillväxt ställer stora krav på ekonomisk planering och budgetuppföljning så att beslutade kostnadsnivåer kan säkras. Regeringsdirektiv om utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna (DIR. 2014:106) Förutsättningar för bostadsproduktion 2016-2025 Täby kommun är inne i ett skede av stark tillväxt och upplever en stadig befolkningsökning. En förutsättning för fortsatt befolkningstillväxt i regionen är att tillgången på attraktiva och ändamålsenliga bostäder byggs ut i takt med behovet. Täby upplever i likhet med övriga kommuner i länet ett underskott på bostäder för samtliga målgrupper. Från och med den 1 januari 2014 har lagen som reglerar kommunernas bostadsförsörjningsansvar gett kommunerna ett tydligare kommunalt ansvar för bostadsförsörjningen. Lagen syftar till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer skall antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod, eller oftare om de förändras. Riktlinjerna ska minst innehålla information om: 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål 3. På vilket sätt kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Utvecklade riktlinjer för bostadsförsörjning kommer att utarbetas under mandatperioden. 3 Regeringsdirektiv om utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna (DIR. 2014:106)
22(84) I bilagan Bostadsförsörjningsplanering 2016-2025 redovisas planen för att skapa planeringsmässiga förutsättningar för bostadsbyggnation under perioden 2016-2025 samt en Beskrivning av planerade bostadsprojekt under perioden 2016-2025. Förutsättningar för företagsetableringar och arbetsplatstillväxt i Täby 2016-2025 Idag finns cirka 23 000 arbetstillfällen i Täby. I den vision som de sex nordostkommunerna antog 2012 är Täbys ambition att öka antalet arbetstillfällen i kommunen med 20 000 fram till år 2040. En förutsättning är att vi under perioden får regionalt, kapacitetsstark spårburen kollektivtrafik. I den näringslivsstrategi som kommunfullmäktige beslutade om 2015 slås fast att Täby ska vara en näringslivsvänlig kommun med expansiva företag där förutsättningar finns för att skapa fler arbetstillfällen. Nya företag är välkomna samtidigt som befintliga ges förutsättningar att växa. Under 2016 kommer särskild fokus att läggas på tillgången på mark för verksamheter samt service och bemötande. På Täby park planeras för 4-500 arbetsplatser. I övrigt finns i dagsläget inte några större utvecklingsområden för verksamheter i kommunen i och med att all mark i Arninge i princip är exploaterad. Det finns en utvecklings- och förtätningspotential i vissa verksamhetsområden men frågan om tillgång för mark till verksamheter behöver aktualiseras, i syfte att skapa en attraktiv regional stadskärna i Täby och möta den efterfrågan som finns om att kunna arbeta i närheten av boendet. Likaså behöver kommunen verka för en utveckling av kollektivtrafiken samt marknadsföra kommunen som ett bra etableringsalternativ om målet om 20 000 nya arbetstillfällen ska nås. Marknadsförutsättningarna för kontorsetableringar i Täby är för närvarande sämre pga. låga hyresnivåer i kommunen. Efterfrågan på mark för handel och lager i kombination med kontor är dock god. För att skapa förutsättningar för ett rikt näringsliv ställs krav på service och förståelse för företagarnas behov, såväl för nyföretagare som företag som verkat länge i kommunen och vill utveckla sin verksamhet här. I det arbetet involveras flera verksamhetsområden i kommunen. Flera rankings och NKI-undersökningar görs årligen vilket tjänar som bra indikatorer för hur kommunens service och bemötande utvecklas. Kvalitetsutveckling En viktig uppgift för kommunen är att tillhandahålla tjänster av god kvalitet och hushålla väl med kommunens resurser. För att detta ska kunna ske behöver de som kommunen är till för medborgare och företagare - sättas i fokus. Kommunens medarbetare behöver förstå medborgares, näringsidkares samt besökares behov så att det arbete som utförs skapar värde för dem. Genom en tydlighet kring vad som kan åstadkommas inom ramen för det offentliga uppdraget och ett lyhört förhållningssätt i relation till medborgare och företagare kan kommunen också hushålla med de ekonomiska resurserna. Enligt tidigare uppdrag har ett nytt kvalitetsledningssystem för kommunen tagits
23(84) fram, vilket ska implementeras under 2016 och bidra till följande: Fokus på uppdraget Att skapa en effektiv styrning och uppföljning. Effektiva processer med kundens/ invånarens/ företagarens behov i fokus Tydlighet i organisationen vad gäller ledarskap och medarbetarskap Kvalitetssäkring, enhetlighet och ständiga förbättringar Rättssäkerhet Tydlighet på det egna uppdraget genom hela organisationen Kommunstyrelsens arbete med att föra dialog och kommunicera med invånare och företagare för att möta och förstå deras behov är ett prioriterat område i det kvalitetsutvecklande arbetet. Att tillgängliggöra information är därför ett utvecklingsområde. Lättillgänglig information om de tjänster som erbjuds är viktigt också för att individens valfrihet ska fungera ändamålsenligt. För att fortsatt tillhandahålla välfärdstjänster av bästa kvalitet i de delar kommunen driver verksamhet i egen regi behöver kommunen behålla kompetenta medarbetare och locka nya duktiga medarbetare att söka sig till kommunen. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare stärks av ett bra ledarskap i den befintliga organisationen så att nuvarande medarbetare sprider till andra att det är utvecklande, stimulerande och ansvarstagande att arbeta i Täby. Det innebär också ett uppdrag att nå ut med information om utbildningar, arbets- och karriärmöjligheter till den framtida arbetskraften. IT-stödet till kommunens verksamheter ska främja kvalitetsutveckling och stödja mötet med privatpersoner och företag. Arbetet med att inrätta ett kontaktcenter i kommunen är här ett av flera viktiga steg mot en bättre, snabbare och effektivare dialog. Kommunikation Kommunstyrelsens uppdrag är att ta det strategiska ansvaret för kommunikation av fattade beslut och inriktningar på övergripande nivå, liksom för marknadsföring av kommunens verksamhet i egen regi. Kommunikationen ska vara integrerad, planerad, samstämmig, samordnad och ha ett tydligt mottagarperspektiv Kommunikationen ska bidra till en samlad bild av kommunen. Kommunikationen ska göra att medborgare, företagare och besökare enkelt kan hitta den informationen de söker, komma i kontakt med kommunen och få svar på sina frågor. I uppdraget ligger även arbetet med utveckling av kommunikationskanalerna. De ska anpassas och utvecklas efter mottagarnas behov, där exempelvis den ökade användningen av mobila enheter ställer nya krav. Att systematiskt arbeta med olika former av medborgardialog för att ta tillvara medborgarnas synpunkter och idéer är fortsatt ett viktigt insatsområde.
24(84) Miljö och klimat Ett systematiskt miljöarbete har inletts i kommunen bland annat utifrån Miljöplanen. Efter en analys av Täbys strategiska miljöarbete har tre viktiga utvecklingsområden identifierats, vilka ska åtgärdas under mandatperioden. Miljöplanen ska breddas och inte enbart rikta insatser på kommunal verksamhet Miljöplanen ska göras mer känd i kommunen (såväl internt som externt) för att få önskad verkan. Medverkan i nätverk för hållbara kommuner och uppstart av ett större hållbarhetsprojekt. Parallellt med att klimat- och energirådgivningen intensifierats har ett arbete redan inletts för att söka stöd (bl a från EU och Energimyndigheten) för olika profilprojekt med inriktning på bl a medborgarengagemang i hållbarhetsfrågor såsom klimateffektiva transporter, hållbar konsumtion och giftfri vardag. Kommunen ska se över fordonsflotta i samband med flytten till nya kommunhuset och valet ska då vara fordon som går på el eller 100% förnybart, där detta är möjligt. Strategisk lokalförsörjning Täby kommun står inför stora utmaningar avseende behov av fastigheter för olika ändamål. Det rör sig om allt från nya äldreboenden och lokaler för utbildningsverksamhet, upprustningsbehov av befintliga lokaler, ombyggnationsbehov samt ordinarie planerat underhåll. Samtidigt pågår utvecklingen av stora bostads- och arbetsplatsområden i kommunen där lokaler för kommunalt finansierad verksamhet kan komma att behövas eller redan är beställda. Målet med en effektiv lokalanpassning innebär bl.a.är att arbetet för samtliga involverade i lokalfrågor och rollfördelningar inom kommunen ska underlättas. Ett reviderat förslag till lokalförsörjningsplan, förslag till hyressättningsmodell samt förslag till lokalförsörjningsprocess tas fram under 2015 för att kunna implementeras med början 2016. Detta innebär att arbetet avseende strategiska fastighetsfrågor blir mer inriktat mot en effektiv styrning och uppföljning av investeringsprojekt. För att uppnå målet om ett effektivt lokalutnyttjande måste varje investeringsbeslut motiveras med en hög utnyttjandegrad av såväl kommunala som privata verksamheter. Det måste också skapas incitament och tydliga regler att lämna lokaler som inte behövs för den egna verksamheten. Därför bör huvudmannaskapet och förvaltningen avseende kommunens lokaler renodlas och samordningen av friställda lokaler utvecklas. Exempelvis bör kultur-och fritid ta över ansvaret för uthyrning av skolornas idrottslokaler.
25(84) Trygg i Täby Trygg i Täbyrådet, som består av politiker från kommunstyrelsen, chefstjänstemän och Täby närpolischef, samordnar kommunens trygghets- och drogförebyggande arbete så att alla kan känna trygghet och trivsel i hela kommunen. För att lyckas i det brotts- och drogförebyggande arbetet är det angeläget att alla som bor och verkar i Täby är med och deltar. Visionen för Trygg i Täby är att Täby ska vara Sveriges tryggaste kommun att leva och verka i. De insatser som planeras 2016 fokuseras mot det tobaksförebyggande området. Tobaksanvändningen bland unga har ökat under senare år, både i Täby och i andra delar av länet. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för kommunstyrelsen enligt nedan för 2016. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet Täby kommun ska ha nöjda invånare I Täby finns förutsättningar för utmärkta verksamheter Nöjd region index (helhet) - Ett helhetsbetyg på kommunen som en plats att bo och leva på, skala 1-100 (mätning 2014 = 73) Nöjd region index (trygghet) - Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen, skala 1-100 (mätning 2014 = 69) Antagning i enlighet med förstahandsval inom grundskola (mätning läsår 14/15 = 93%) Nöjd Kund Index Företagsklimat SKL - sammanfattande omdöme om kommunens service för företag, skala 1-100 (mätning 2013 = 67) Indikatorvärde minst 74 minst 70 minst 94% minst 68
26(84)
27(84) Arbetsmiljömål Kommunstyrelsen fastställde i juni 2015 arbetsmiljömålen följande arbetsmiljömål för år 2015 och år 2016. Vi skapar arbetsglädje Ingen skadlig arbetsrelaterad stress får förekomma Arbetsmiljömålen redovisas till kommunstyrelsen och nämnderna i den årliga arbetsmiljörapporten. Uppdrag Policy och riktlinjer för kommunens jämställhetsarbete ingår idag i olika styrdokument. För att samla och tydliggöra jämställdhetsfrågorna ges kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram en Jämställdhetsplan för 2016-18. Budget Kommunstyrelsens budget för 2016 uppgår till 138,0 mnkr (netto) vilket motsvarar 4 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 1 % jämfört med 2015. Budgeten för överförmyndarkansli och arvoden för uppdrag har flyttats till den nybildade överförmyndarnämnden från och med 2016. I övrigt ligger nettokostnaderna på samma nivå jämfört med 2015. För att möta beräknade kostnadsökningar inom verksamheten kommer behov av nyrekrytering vid alla typer av vakanser att prövas. För det pågående projektet omtag fjärrvärme avsätts 1 mnkr under kommunstyrelsen år 2016. Totalt bedöms kostnaden för projektet uppgå till ca 2 mnkr år 2016. Täby Miljövärme står för halva kostnaden, 1 mnkr. Ett särskilt engångsanslag för eftersatt underhåll av fastigheter har reserverats i 2013 års bokslut. Engångsanslaget för år 2016 uppgår i likhet med 2015 till 20 mnkr. År 2017 uppgår motsvarande anslag till 15 mnkr. Reservationen på totalt 65 mnkr löper under åren 2014-2017. Driftbudget 2016, plan 2017-2018 Nedan redovisas kommunstyrelsens budget för nettokostnader. KS Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Nettokostnader -139,2-139,5-138,0-132,0-132,0 Förändring i mnkr -0,3 1,5 6,0 0,0 Förändring i % 0 % 1 % 4 % 0 % Budget 2015 inkluderar kostnader för överförmyndarnämndens verksamhet med 2,5 mnkr
28(84) Investeringar 2016-2018 Kommunstyrelsens investeringar under perioden 2016-2018 uppgår till totalt 627 mnkr. KS Budget Plan Plan mnkr 2016 2017 2018 Nytt kommunhus (inkl. inventarier) 154 47 0 Modernisering och upprustning av fastigheter och anläggningar 176 172 71 Övriga investeringar i fastigheter 3 3 3 Summa övergripande investeringar i fastigheter och anläggningar 333 175 74 Fysisk planering 4 4 4 IT-investeringar 8 8 11 Inventarier och övrigt 2,3 2,3 1,3 Summa övriga investeringar 14,3 14,3 16,3 Summa investeringar 347,3 236,3 90,3 Nytt kommunhus Beslutet att bygga nytt kommunhus fattades av kommunfullmäktige i november 2012. Budgeten uppgår till totalt 530 mnkr. I budgeten ingår även utgifter för inventarier, konstnärlig utsmyckning och IT-investeringar (40 mnkr). Byggstarten skedde i februari 2014 och projektet beräknas vara klart första kvartalet 2017. Upprustning och modernisering av fastigheter Investeringar i upprustning och modernisering av fastigheter uppgår under perioden 2016-2018 till totalt 419 mnkr. Åtgärderna avser främst fastighetstekniska investeringar, modernisering av fastigheter utifrån myndighetskrav, energieffektiviseringar samt upprustning av kök. En utökning av budgeten föreslås för åtgärder i form av modernisering enligt myndighetskrav. Ett eftersatt underhåll har lett till ett stort behov av insatser under de närmaste åren för att fastigheterna ska leva upp till de krav som ställs av myndigheter. Bibliotekshuset i Täby centrum är i behov av renovering. Projektet planeras till perioden 2015-2017.
29(84) Stadsbyggnadsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Stadsbyggnadsnämnden svarar för drift och underhåll samt byggande av kommunens gator, torg, parker samt vatten- och avloppsledningar. Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Kommunal renhållning samt trafiksäkerhetsfrågor ingår också i stadsbyggnadsnämndens verksamhetsområde Nämndens utvecklingsområden Planeringen av ny stadsmiljö ska bygga på långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser. Inom planering och stadsutveckling är hållbar utveckling ett övergripande mål. Det gäller såväl byggande som samspelet bebyggelse och trafikstruktur. I samtliga större planprojekt ska behovet av hållbarhetsprogram prövas parallellt med detaljplanearbetet. I den fysiska planeringen finns också möjligheten att inordna arbetet med ekosystemtjänster 4. Ett systematiskt miljöarbete har också inletts i kommunen, bland annat utifrån miljöplanen och under 2016 och under 2016 fortsätter arbetet med Vallentunasjön. Genom att kommunen växer kan fler som vill flytta hit. Fokus ligger på att utveckla en helhetssyn på stadsutveckling med inriktningen att nå ett gott stadsliv för alla och att skapa förutsättningar för högkvalitativa välfärdstjänster, en blandning av bostäder och arbetsplatser, kultur och handel samt en trygg och upplevelserik stadsmiljö liksom närhet till parker och natur. För tillväxtarbetet ska särskilt poängteras att beslutad nivå för kostnader för kommunens utveckling gäller, såväl vid investeringar som tillkommande drift av verksamheter. Fokus ligger på planering, kontroll och uppföljning av budget i pågående stora projekt som Täby centrum, Västra Roslags-Näsby, Täby park (tidigare Galoppfältet) och Arninge-Ullna liksom kommunens åtagande vid Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad. I ett skede av stark tillväxt är det viktigt att i den fysiska planeringen tydliggöra kommunens utökade ansvar för drift och underhåll av nya gator, vägar och parker och säkerställa anläggningar med god livslängd som också möjliggör en effektiv skötsel. Stadsbyggnadskontoret måste focusera på att ompröva arbetssätt, processer och system i det förändringsarbete som kontoret befinner sig i med anledning av ett expansivt tillväxtarbete. Fokusområden 2016: Stadsbyggnadsprojekten Täby centrum, Västra Roslags-Näsby, Täby Park och Arninge-Ullna Stadsutvecklingsprogram för Skarpängs centrum Roslagsbanan dubbelspårsutbyggnad 4 Ekosystemtjänster är ett begrepp som försöker fånga alla de produkter, tjänster och värden som vi får från naturen. Luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter, mediciner, bränslen, pollinering, men också de immateriella och känslomässiga värden vi får av naturen.
30(84) Hållbarhetsprogram för större detaljplaner Inkludera ekosystemtjänster i arbetet med den fördjupade översiktsplanen för regionala stadskärnan Restaurering av Vallentunasjön Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för stadsbyggnadsnämnden enligt nedan för 2016. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun Täby erbjuder möjlighet till attraktiva bostäder Täby erbjuder möjlighet till välfungerande miljöer Antal bostäder i antagna detaljplaner under 2015-2024 (snitt 750 per år) Andel kollektivtrafikresande ökar Nöjd regionindex. Värde över 75 (2014:73) Ta fram ev specifika frågor inför nästa enkätomgång Indikatorvärde minst 750 minst 12 % minst 75 Uppdrag Stadsbyggnadsnämnden ger stadsbyggnadschefen i uppdrag att planera för en stegvis ökning av investeringsanslagen för cykelplanen under år 2017-2018 i avsikt att verkställa intentionerna i cykelplanen i snabbare takt och återkomma med förslag i samband med arbetet med VP 17. För år 2016 har nämnden beslutat att utöka budgeten för cykelplanen med 3 mnkr till totalt 10 mnkr genom omfördelning från anslaget för investeringar i befintlig miljö. Budget Stadsbyggnadsnämndens budget för 2016 uppgår till 246,4 mnkr (netto) vilket motsvarar 7 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 4 % jämfört med 2015. De väsentliga förändringarna är högre kapitalkostnader, ökade kostnader för drift av nya investeringar. Nämndens kapitalkostnader är beräknade utifrån förslag till investeringsplan för VP16. Kapitalkostnaderna minskar jämfört med VP15, till följd av förskjutningar av investeringar och ramen har sänkts. För att möta beräknade kostnadsökningar utöver ovan nämnda inom verksamheterna behövs kostnadssänkningar eller intäktsökningar motsvarande ca 3 mnkr
31(84) genomföras årligen år 2016 och 2017. Kostnadssänkningar kommer främst genomföras genom effektiviseringar och omprövning av verksamheter inom nämndens budgetram. Inom nämndens verksamhetsområde pågår också en översyn av kompetensoch resursbehov för att möta en period av stark tillväxt med ett flertal stora projekt, planuppdrag och nya uppdrag kommer. Faktorer som kan påverka nämndens budget utöver ovan är bl.a.: Den nya driftentreprenaden gata och park kan ge delårseffekt på 2016 års driftbudget. Den pågående upphandlingen av ett hjälpmedel för tillståndsbedömning av gator. Kan påverka budgeten på länge sikt. De taxefinansierade verksamheterna förutsätts finansieras av taxeintäkter. Verksamheterna ska bära sina egna utfall och över- respektive underskott regleras inom en 3-årsperiod. Driftbudget 2016, plan 2017-2018 SBN Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Nettokostnader -212,1-237,8-246,4-260,8-279,9 Förändring i mnkr -25,7-8,6-14,4-19,1 Förändring i % 12 % 4 % 6 % 7 % Investeringar 2016-2018 Investeringar inom stadsbyggnadsnämnden under perioden 2016-2018 uppgår till totalt ca 1,3 miljarder kronor varav 547 mnkr utgörs av investeringar i befintlig miljö, 644 mnkr i nya utbyggnadsområden samt 114 mnkr av årliga anslag. SBN Budget Plan Plan mnkr 2016 2017 2018 Investeringar i befintlig miljö 125 202 220 Investeringar i nya utbyggnadsområden 250 233 161 Årliga anslag 37 39 39 Summa investeringar 412 474 420 Investeringar i befintlig miljö Under perioden sker stora investeringar i infrastruktur. De större projekt projekten är Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad samt ombyggnad av trafikplatserna i Roslags-Näsby och Viggbyholm. Trafikplatserna byggs om enligt avtal med Trafikverket och de delar som kommu-
32(84) nen bekostar har enligt tidigare beslutats till maximalt 136 mnkr inklusive anslutningen till Täby allé vid trafikplats Roslags-Näsby. Trafikplats Viggbyholm färdigställs under 2015 och trafikplats Roslags-Näsby beräknas stå färdig under 2018. Vid trafikplats Roslags-Näsby sker även investeringar i anslutande gång- och cykelvägar där den del av kostnaden som avser gång- och cykelväg över Centralbron lyfts in i projektet Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad för samordning. Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad etapp 2 omfattar sträckorna Roslags- Näsby-Tibble, Tibble-Visinge, Täby Kyrkby-kommungräns samt Viggbyholm- Visinge. SL svarar i huvudsak för att ta fram järnvägsplaner samt att projektera och bygga ut både järnvägsanläggning och kommunala anläggningar. Kommunen ansvarar i huvudsak för att ta fram detaljplaner samt finansiera följdinvesteringar i anslutande kommunala gång- och cykelvägnät. Inför verksamhetsplan 2015 identifierades behov av tilläggsbeställning för förstärkning av gång- och cykelbro över Roslagsbanan på Centralvägens södra sida vilket nu lyfts in i projektet för samordning med avstängning av Roslagsbanan. I detta tidiga skede har även tilläggsbeställning vad gäller en trappa vid Stockholmsvägen liksom en upprustning av Östra Banvägens lågfartszon identifierats. Under perioden sker även reinvesteringar i gator och vägar samt upprustning och utveckling av kommunens parker. I planen ingår likaså upprustning av allmänna platser och stråk som exempelvis Tibble torg och Biblioteksgången. Det genomförs även satsningar på gång- och cykelvägar, belysning och tillgänglighetsanpassningar. Även miljösatsningar sker genom en fortsatt restaurering av Vallentunasjön. Åtgärder lokaliserade till Ullnaån planeras också för att reducera näringstillförseln till Stora Värtan. Likaså sker satsningar inom avfallshantering. Under perioden planeras för ett detaljplanearbete med syfte att pröva utveckling av området kring Täby idrottsplats (Täby IP) i Täby Kyrkby. Arbetet omfattar även en ny tillfart till området. Nytillkomna investeringsprojekt i investeringsplanen För en ökad trafikkapacitet och säkerhet vid Centralvägen-Herkulesvägen utreds möjligheter till en om- eller utbyggnad. Eventuell om-/utbyggnad beräknas ske 2017/2018. En infartsparkering och lokalgata med gång- och cykelväg planeras vid Hägernäs station. Investeringen genomförs som en åtgärd för en förbättrad tillgänglighet till Roslagsbanan samt för en tryggare väg för gång- och cykeltrafikanter till och från Hägernäs strand. Parkeringen vid stationen kommer även kunna nyttjas för besökare till kolonilotterna norr om järnvägen. Investeringar i nya utbyggnadsområden Investeringar i utbyggnadsområden finansieras främst genom försäljningsintäkter, gatukostnadsersättningar, VA-taxa eller andra intäkter genom avtal. Hur investeringarna finansieras framgår av investeringsplanen. Större investeringar i nya utbyggnadsområden pågår i Täby centrum och Arninge/Ullna och planeras i Västra Roslags-Näsby samt Täby park (Galoppfältet). Sammanlagt planeras mellan ca 8 000-12 000 nya bostäder samt nya skolor, förskolor, bostäder inom social omsorg, mm.
33(84) Området Täby park planeras och byggs ut i etapper. Investeringsplanen har under perioden utökats med budget för fyra detaljplaner. Budgeten för Spaken 1 & 2 har utökats år 2016. Syftet med projektet är att möjliggöra för ytterligare bostäder i Hägernäs. Projektet medför kostnader för iordningställande av mindre anläggningar inom allmän plats. Samtliga anläggningar inom allmän plats som påverkas av projektet ska bekostas av exploatören och regleras genom exploateringsavtalet. Skarpäng centrum inkl kv Nyckelpigan Utvecklingen av Skarpängs centrum utgår från det politiska målet att formulera utvecklingsprogram för kommunens lokala stadsdelscentrum. Det har även påtalats ett behov av att se över skollokaler och att integrera dem med centrumutvecklingen. När Citylink tas i drift 2016 kan befintlig kraftledning genom Skarpäng nedmonteras och ytterligare mark frigörs för utveckling av bostäder och centrum med nödvändig infrastruktur. Ett arbete med ett program för detaljplaner tas fram under 2015 för fortsatt planläggning under 2016. Ullna park (Ullnabacken) Utgifterna i detta projekt är inledningsvis en följd av Ullna strands utbyggnad, vars genomförande har förutsatt en utbyggnad av väg och VA-anläggningar via Ullnabacken. I enlighet med målsättningar i fördjupad översiktsplan för Arninge-Ullna från 2009 och inriktningsbeslut i kommunstyrelsen i november 2014 prövas möjligheter till utveckling av bostadsbebyggelse och rekreationsanläggning. Nytillkomna investeringsprojekt i investeringsplanen Näsby slottsområdet - Utifrån den förstudie som togs fram under 2013 prövas genom detaljplan möjlighet till förtätning av området vid Näsby slott med bostäder, seniorboende samt vård- och omsorgsboende. Utformningen av området ska ske varsamt och anpassas till den kulturhistoriska och rekreativa miljön. Näsbypark, Jollen 4, Näsbypark 73:5 Projektet omfattar än så länge framarbetande av detaljplan för ca 210 bostäder. Planen omfattar även en bekräftelse av befintlig skolanvändning som idag bedrivs med stöd av tidsbegränsat bygglov. Det är ännu osäkert om projektet kommer att omfatta allmän plats. Infart industritomt Ullna park Projektet innebär utbyggnad av lokalgata vid Ullnabacken enligt gällande detaljplan. Utbyggnaden aktualiseras i och med att försäljning av en av industritomterna skett för värmeverksändamål. Ullna strand kanalkvarteren Detaljplan har vunnit laga kraft och omfattar ca 350 bostäder, strandpark, strandpromenad samt kommunala gator. Försäljningen av markområdet avvaktar Hägerneholmskvarteren och beräknas kunna inledas tidigast 2016. Kvarstående kostnader omfattar utbyggnad av allmänna anläggningar. Sågtorp 2 Projektet innebär detaljplanearbete som omfattar utbyggnation av bostäder, kontor samt eventuellt andra verksamheter. Det är ännu osäkert om
34(84) projektet utmynnar i utbyggnation av allmänna anläggningar. Årliga anslag Investeringar utgörs framför allt av omläggningar och kompletteringar av VAanläggningar samt årliga investeringar i gata, park, trygghet och trafiksäkerhet. Taxor och avgifter Avgiftstyp Belopp Markupplåtelse KF beslut 23-24 november 2009 Tomträtter Gatukostnadsbidrag Fastställs i varje enskilt fall Enligt föreskrifter för uttag av gatukostnader. Beloppen varierar område för område. Brukningsavgifter VA- bebygg fastighet. Enligt KF beslut 23 november 2015 2016 Utan moms (kr) 2016 Med moms (kr) Fast grundavgift per år för spillvatten 272,16 340,20 Avgift per m 3 levererat vatten 18,14 22,68 Avgift för dagvatten för varje påbörjat 100-tal m 2 tomtyta per fastighet eller 102,82 128,52 För en- och två familjs fastigheter avgift per år 544,32 680,40 Anläggningsavgift VA Enligt KF beslut 24 november 2014 Avfallstaxa Enligt KF beslut 23 november 2015 Taxa för plan och byggnadsverksamheten Enligt KF beslut 24 november 2014 Uppdrag - husutstakning, höjd o plankontroll, nybyggnadskartor Förrättningsavgifter Enligt särskild taxa Enligt särskild taxa Anmärkning I anslutning till att fullmäktiges behandling av verksamhetsplan för 2016 behandlads följande taxor i särskilda ärenden: Taxor för va-verksamheten Taxa för avfallshanteringen
35(84) Lantmäterinämnden Nämndens ansvar och uppgifter Lantmäterinämnden fullgör kommunens uppgifter inom områdena fastighetsbildning och fastighetsregistrering enligt fastighetsbildningslagen och utövar därigenom huvudmannaskapet för den kommunala lantmäterimyndigheten som kommunen har fått tillstånd att inrätta enligt lagen om kommunal lantmäterimyndighet (1995:1393). Nämnden ansvarar även för myndighetsservice inom lantmäteriverksamheten enligt följande: Upprättande av och ansvar för digital registerkarta Upprättande av förslag till fastighetsindelningsbestämmelser Utförande av fastighets och gränsutredningar Fastighetsrättslig service och rådgivning till enskild och åt kommun Plantolkningar Administration för namn- och adressfrågor samt registrering Värdeintyg Upprättande av fastighetsförteckningar Budget Lantmäterinämndens budget för 2016 uppgår till 2 mnkr (netto) vilket motsvarar 0,1% av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader är oförändrade jämfört med 2015. Driftbudget 2016, plan 2017-2018 LMN Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Nettokostnader -2,5-2,0-2,0-2,0-2,0 Förändring i mnkr 0,5 0,0 0,0 0,0 Förändring i % 20 % 0 % 0 % 0 %
36(84) Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Nämndens ansvar och uppgifter Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnds (SRMH) uppgift är att svara för Täbys och Vaxholms tillsyn och kontroll enligt miljöbalken, livsmedelslagen, strålskyddslagen, alkohollagen, tobakslagen samt kontroll av läkemedelsförsäljning i detaljhandeln. Nämnden ska även svara för information och expertkunskap inom verksamhetsområdet, besvara remisser samt delta i kommunernas krishantering. SRMH ansvarar även för miljöövervakning avseende sina kontrollobjekt. Dessutom utför SRMH tillsynen med stöd av alkohollagen och tobakslagen samt kontrollen enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel på uppdrag av Norrtälje och Vallentuna. Besluten fattas av socialnämnderna i respektive Norrtälje och Vallentuna kommun. Livsmedelskontrollen ska säkerställa att de livsmedel som produceras, säljs och på andra sätt hanteras i kommunerna ska vara säkra och att redligheten är god. Kontrollen är riskbaserad både när det gäller säkerhet och redlighet. Livsmedelskontrollen följer i sin kontrollplan nationella riktlinjer och strävar mot de nationella målen. Tillsynen enligt miljöbalken är riskbaserad och bygger på en behovsutredning. De områden som bl a pga EU-direktiv fått ökat fokus är vattenkvalitet (badvatten, sjöar och vattendrag samt dricksvatten) samt kemiska produkter med avseende på märkning och säkerhet. Tillsynen handlar om att förhindra eller undanröja olägenheter för människors hälsa samt miljön. Inom tillståndsenhetens område sker tillsyn av både nya och befintliga tillståndsinnehavare enligt en särskilt fastställd tillsynsplan. Alkohollagen och tobakslagen är skyddslagar med syfte att begränsa alkoholens och tobakens skadeverkningar, där människors hälsa går före ekonomiska intressen. Syftet med lagen om handel med vissa receptfria läkemedel är att säkerställa att läkemedel inte skadar människor eller miljö. Nämndens utvecklingsområden Nämnden behöver fortsatt arbeta med att skapa en ännu större förståelse och kunskap om aktuell lagstiftning. Berörda företagare, invånare och tjänstemän ska förstå vilka krav som ställs, varför de ställs och vad som förväntas för att uppfylla kraven. Företagen och invånare ska vara nöjda med SRMH:s myndighetsutövning. Förståelsen för de krav som ställs ökar om enskilda upplever att samma krav ställs även i andra kommuner. Kontoret har därför en viktig uppgift att medverka i olika nätverk och projekt som leder till en ökad samsyn mellan myndigheter. Trygg i Täby har för 2015 och 2016 satt särskilt fokus på tobaksförebyggande insatser. Ett prioriterat område för nämnden under år 2016 är därför tillsynen av att skolgårdarna är rökfria och att försäljning av tobak inte sker till underåriga.
37(84) Nämnden arbetar med ett stort antal indikatorer och nyckeltal för att följa utvecklingen och rapportera till centrala myndigheter och andra organisationer. Uppföljning och analys av indikatorerna och nyckeltalen utgör ett viktigt underlag för hur tillsyn och kontroll ska utföras och prioriteras framöver. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd enligt nedan för 2016. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby God lagefterlevnad ska uppnås Andel allvarliga avvikelser vid tillsyn av hälsoskyddsverksamheter med stöd av miljöbalken Andel allvarliga avvikelser vid tillsyn av miljöskyddsverksamheter med stöd av miljöbalken Andel föreläggande, stängning eller förbud vid livsmedelskontroll. Andel återkallelser av serveringstillstånd i Täby och Vaxholm. Indikatorvärde högst 10% högst 10% högst 10% högst 10% Budget Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnds budget för Täby 2016 uppgår till 6,0 mnkr (netto) vilket motsvarar 0,2 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 2 % jämfört med 2015.
38(84) Driftbudget 2016, plan 2017-2018 SRMH Totalt Belopp i mnkr SRMH Utfall Budget BUDGET Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Intäkter 8,7 9,6 9,6 9,6 9,6 Kostnader -17,1-17,3-17,4-17,4-17,4 Nettokostnader -8,4-7,7-7,8-7,8-7,8 Täbys del Belopp i mnkr SRMH Utfall Budget BUDGET Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Nettokostnader -6,4-5,9-6,0-6,0-6,0 Vaxholm del Belopp i mnkr SRMH Utfall Budget BUDGET Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Nettokostnader -2,0-1,8-1,8-1,8-1,8 Taxor och avgifter 2016 Taxa inom miljöbalkens område utifrån risk- och erfarenhetsbedömning Taxa för livsmedelskontroll Taxa för verksamhet inom strålskyddslagens område Taxa för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen Taxa för kontroll av handel med vissa receptfria läkemedel KF beslut 24 november 2014 KF beslut 24 november 2014 KF beslut 26 november 2012 KF beslut 26 november 2012 KF beslut 26 november 2012
39(84) Kultur- och fritidsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kulturell verksamhet, idrotts-, frilufts- och annan fritidsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Nämnden ansvarar också för musikskoleverksamheten och svarar för driften av specialanläggningar för fritids- och kulturändamål samt för ekonomiskt stöd till barn- och ungdomsverksamhet inom föreningar och organisationer. Verksamheten ska bedrivas i samråd och i samverkan med ideella föreningar i kommunen. Nämnden handhar även tillståndsärenden enligt lotterilagen. Nämndens utvecklingsområden Satsning på ungdomar Kultur- och fritidsnämnden kommer under 2016 att göra en särskild satsning på ungdomar baserad på resultatet ifrån den livsstilsstudie som gjordes inom kultur och fritid under 2013. Resultatet från livsstilsstudien visar att ungdomar deltar mindre i fritidsaktiviteter ju äldre de blir. En viktig del i arbetet med att få ungdomar att engagera sig i olika fritidsaktiviteter och uppleva aktiviteten som meningsfull, är förmågan att lyssna på ungdomar och få dem att bli delaktiga i val av utbud. Det ligger också i linje med FN:s barnkonvention där barns rätt att uttrycka sig och vara delaktiga regleras. Satsningen innebär en större samverkan både internt och externt, fokusgrupper med ungdomar, nya aktiviteter samt ett vidareutvecklande av sociala medier för att nå ungdomarna på deras egna arenor. Målsättningen är också att engagera ungdomar att ta del av, planera och leda olika arrangemang som riktar sig till unga för att på så sätt få dem att utveckla sin egen drivkraft och känna ansvar. Arbetet med att utforma en jämställd mötesplats i Täby centrum för ungdomar fortsätter under året. Projektet genomförs med stöd av bidrag från Boverket och omfattar både kompetensutveckling av personal samt ombyggnad av Föreningsgården i Täby centrum. Mötesplatsen är tänkt att nå många ungdomar genom en nyskapande och kreativ miljö som erbjuder ett varierat innehåll av aktiviteter. En central del i projektet är ungdomars delaktighet. Personalen kommer att leda fokusgrupper med ungdomar som får vara med och påverka ombyggnaden samt nya arbetssätt och aktiviteter. Det leder i sin tur till en förbättrad kvalité genom en ökad kunskap om ungdomars önskemål. Utbud av anläggningar Det är angeläget att det finns anläggningar tillgängliga för olika sorters idrotter i kommunen. Under 2016 kommer bland annat Vikingavallen att vidareutvecklas genom installation av markvärme och belysning. Åvatriangeln är tänkt att vara en öppen och jämställd plats för ungdomar och utvidgas genom att en kick-bike bana anläggs. En friluftsplan är under framtagande. Planen kommer att vara vägledande för de
40(84) satsningar som ska göras framöver. Kultur- och fritidsnämnden avser även att anlägga en skolidrottsplats efter norsk modell, Friplassen, samt att belysa 5-kilometersspåret vid Ensta. Ett arbete pågår med att utreda förutsättningarna för en alternativ placering av ett nytt badhus på Galoppfältet. Den nya simhallen beräknas stå klar 2018. Under 2016 kommer också en upprustning av sportcentrum att ske. Trygghet En viktig uppgift är att få barn och unga i kommunen att känna sig trygga på sin fritid. Mot bakgrund av det har kultur- och fritidsnämnden beslutat att alla bidragsberättigade barn- och ungdomsföreningar ska anta policys mot droger och brott mot barn. Under 2016 beräknas arbetet vara klart och alla föreningar ska då ha antagit policys. Ett arbete kommer under året att inledas för att utveckla nattvandringen i Täby kommun. Dialog med aktörer såsom föreningar och skolor ska inledas för att stimulera till fler nattvandringar som i sin tur leder till ökad trygghet och en säker miljö för unga. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för kultur- och fritidsnämnden enligt nedan för 2016. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Målvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Unga i Täby är aktiva Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 13-16 år minst 64 Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 17-20 år minst 21 Antal besök på fritidsgårdar minst 35 000 Täby kommun möjliggör upplevelser Andel av deltagande som, vid minst 8 aktiviteter/upplevelser anordnade av kommunen, svarar att de upplevt aktiviteten/upplevelsen som meningsfull/i nivå med förväntan minst 50%
41(84) Budget Kultur- och fritidsnämndens budget för 2016 uppgår till 125,3 mnkr (netto) vilket motsvarar 4 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 3 % jämfört med 2015. Kultur och fritidsnämnden har under planeringsperioden kostnadsökningar till följd av verksamhetsförändringar och ökade driftskostnader utifrån planerade investeringar. Kostnadsökningarna ska mötas av förändringar i verksamheten som till exempel uppsägning av lokal för fritidsverksamheten som minskat bidrag till verksamheten på Karby gård. Därutöver ska Täbys bibliotek utvecklas och få mer framtidsinriktade och moderna möjligheter, vilket biblioteket i Näsbypark är ett exempel på. En plan för detta ska tas fram och under tiden görs inga förändringar av biblioteksstrukturen. Under 2016 finansieras detta så långt möjligt via överskott från 2015. De kommande åren ska utvecklingen fullföljas och arbetet såväl innehållsmässigt som ekonomiskt i möjligaste mån hanteras av kultur- och fritidsnämnden. Satsningar kommer att göras på tre bibliotek och fritidsgårdsverksamheten. Driftbudget 2016, plan 2017-2018 KFN Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Nettokostnader -116,7-121,7-125,3-126,4-145,7 Förändring i mnkr -5,0-3,6-1,1-19,3 Förändring i % 4 % 3 % 1 % 15 % Nettokostnad per verksamhet Belopp i mnkr KFN Utfall Budget BUDGET Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Idrott, föreningar och hallar Sport- och friluftsanläggningar -39,9-41,0-41,8-41,8-61,5-23,5-25,0-29,4-30,4-30,2 Kulturenheten -3,7-5,7-4,9-5,5-5,4 Bibliotek -20,4-20,3-19,9-18,7-18,6 Kulturskola -12,3-12,3-12,6-13,0-12,9 Ung fritid -11,6-12,0-11,6-11,8-11,8 Centralt anslag -5,2-5,3-5,1-5,2-5,2 Nettokostnader -116,7-121,7-125,3-126,4-145,7
42(84) Investeringar 2016-2018 Investeringar inom kultur- och fritidsnämnden under perioden 2016-2018 uppgår till totalt 627 mnkr. KFN Budget Plan Plan mnkr 2016 2017 2018 Upprustning lokaler i bibliotekshuset 1 x Täby IP 20 Idrottshall och konstgräsplan Arninge/Ullna 6 30 30 Nytt sportcentrum - simhall 20 205 120 - sporthallar 60 60 60 Verksamhetsanpassningar 3 3 3 Inventarier 2 2 2 Summa investeringar 112 300 215 Upprustning av lokaler i bibliotekshuset För att uppnå ett flexibelt och optimalt resursutnyttjande samordnas utredningen om upprustning av bibliotekshuset med övriga projekt i Täby centrum, såsom upprustning av Täby Sportcentrum, ett nytt kommunhus samt Täby Torg och Esplanaden. Täby IP För att leva upp till kraven för superettan krävs en utveckling av Täby IP. Arbetet med anpassningarna har påbörjats under 2015 och omfattat läktare och omklädningsbyggnad. Arbetet fortsätter under 2016 och kostnaden för samtliga anpassningar beräknas uppgå till 40 mnkr. Idrottshall och konstgräsplan Arninge/Ullna I anslutning till den skola som byggs i Arninge/Ullna planeras en fullskalig idrottshall och konstgräsplan. Idrottshallen beräknas stå färdig 2018. Nytt sportcentrum Simhall Arbetet med utformning och placering av en ny simhall pågår. Budgeten uppgår till totalt 350 mnkr. Anläggningen beräknas stå klar år 2018. Sporthallar Sporthallarna, med en total budget på 200 mnkr, beräknas färdigställda under 2019. Verksamhetsanpassningar För verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer avsätts årligen en budgetram på 3 mnkr. Inventarier I investeringsplanen avsätts årligen 2 mnkr för inventarier.
43(84) Taxor och avgifter 2016 Ung Fritid - fritidsgårdarna Avgift 2015 Avgift 2016 - Mellanstadieverksamhet (per månad) Enl. maxtaxa * Enl. maxtaxa * * enligt avgifterna för skolbarnsomsorg Höstterminen 2015 From höstterminen Vårterminen 2016 2016 Musikskola Terminsavgift Terminsavgift Peng finansierade kurser Ämneskurs 7-20 år 1 700 kr 1 700 kr Ensemble och kör 7-20 år 150 kr 150 kr Ej pengfinansierade kurser Babyrytmik, 3 mån-1 år 850 kr 1 700 kr Musiklek, 4-5 år 850 kr 1 700 kr Musikverkstad, 6 år 850 kr 1 700 kr Anslagsfinansierad verksamhet Instrumentutlåning * 500 kr 500 kr Teater Terminsavgift Terminsavgift Teaterlek, 7-9 år 1 210 kr 1 700 kr Teater, 10-12 år 1 430 kr 1 700 kr Teater, 13-20 år 1 650 kr 1 700 kr Teater, Scenen är din 1 210 kr 1 700 kr Konst Terminsavgift Terminsavgift Konst 7-20 år 1 700 kr 1 700 kr Kortkurser Avgift per kurs Avgift per kurs Konst 7-20 år 600 kr 600 kr Teater 7-20 år 500 kr 500 kr Musik 7-20 år 500 kr 500 kr Läger Avgift per läger Avgift per läger Teaterläger, 10-12 år 1 870 kr 1 870 kr Teaterläger, 13-17 år 2 300 kr 2 300 kr * gäller alla elever som går hos någon av Täby kommuns utförare inom musik
44(84) Socialnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Socialnämndens verksamhet vänder sig till personer som behöver stöd och/eller skydd i utsatta livssituationer. Det kan vara barn och ungdomar som riskerar att fara illa i sin hemmiljö och i sin utveckling, ungdomar med riskbeteende eller personer med beroendeproblematik. Nämndens verksamhet vänder sig även till personer med fysiska och/eller psykiska funktionshinder som är i behov av kommunens stöd och insatser. Nämndens uppgifter regleras bl.a. i socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälsooch sjukvårdslagen (HSL). Nämnden har ansvar för myndighetsutövningen inom socialtjänstens område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Verksamheten ska kännetecknas av rättssäker handläggning med hög tillgänglighet och service. Nämndens verksamhet ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet samt den enskildes delaktighet. Socialnämnden är huvudman för verksamheten inom området som bedrivs i kommunens egen regi eller på uppdrag av nämnden. Nämndens utvecklingsområden Vidareutveckla metoder för uppföljning och analys av verksamhet Social omsorg ansvarar för barn och ungdomar som riskerar att fara illa eller som riskar att skada sin egen hälsa och utveckling. Tidiga insatser är av central betydelse. Social omsorgs utredningar ska hålla hög kvalitet och insatser som ges ska vila på evidens och beprövad erfarenhet. Barnperspektivet ska alltid genomsyra utredningarna och barnets bästa sättas i fokus. Ett fortsatt utvecklingsarbete med evidensbaserade metoder är nödvändigt för att öka kvaliteten, rättssäkerhten och delaktigheten. För att ta fram mer tillförlitliga prognoser och kunna följa den ekonomiska utvecklingen behövs metoder som kan förbättra uppföljningen av insatser och dess mål samt kostnaden på individ- och gruppnivå. En ny ersättningsmodell ska stimulera till förbättrad kvalitet inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden (kvalitetsbonus) I enlighet med alliansens uppdrag har en utredning genomförts. Denna föreslår en kvalitetsbonus som ska se till att Täby hamnar i länets topp till 2018. Målsättningen är att införa en ny ersättningsmodell med kvalitetsbonus år 2016. Tillgängliggöra resultat från uppföljningar, kvalitetsmätningar och enkäter på kommunens hemsida. Programmet för uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet innebär att allmänheten ska tillförsäkras insyn i verksamhet som kommunen finansierar. Programmet fastställdes av kommunfullmäktige i samband med verksamhetspla-
45(84) nen för 2015 och gäller för mandatperioden. Nämnden ska med kommunfullmäktiges program som grund upprätta en plan för den årliga uppföljningen där bl.a. formerna för återkoppling av resultat till nämnd, till utförare och till allmänhet ska anges. Resultat och redovisningar från uppföljningar, kvalitetsmätningar och enkäter publiceras redan idag på kommunens hemsida. Tillgängligheten till resultaten behöver dock utvecklas och förbättras genom bland annat enklare sökvägar på hemsida, anpassade redovisningar av resultaten för olika målgrupper. Verka för att tillgodose behovet av adekvat boende för socialtjänstens olika målgrupper. I socialnämndens ansvar ingår att på strukturell nivå delta i samhällsplaneringen genom att beskriva de behov som nämndens målgrupper förväntas ha. Hur behoven hos många målgrupper ska tillgodoses är inte enbart ett ansvar för socialnämnden, det ingår som en del i den kommunövergripande, strategiska planeringen. Behovsprognosen är en del av underlaget till kommunens verksamhetsplanering och den strategiska planeringen för utveckling och tillväxt. Prognosen ska också bidra till att förtydliga för olika aktörer vilka behov av omfattande omsorgsinsatser de äldre Täbyborna förväntas ha i framtiden. Inspirera till en hälsofrämjande livsstil med fokus på att utveckla de förebyggande insatserna för Täbys seniorer. Förebyggande insatser är ett samlingsbegrepp för sådana insatser som kan skjuta upp funktionsnedsättningar och beroende, vilket förbättrar eller kan förbättra äldre personers välbefinnande och livskvalitet men också minska kostnaderna för vård och omsorg. Det finns numera en rad studier som t ex visar på positiva effekter av att börja träna även vid hög ålder. Studier från Finland visar att förändringar i levnadsvanor även kan påverka insjuknandet i demenssjukdomar. Erfarenheter visar att det framför allt är fyra områden som är särskilt viktiga för att äldre ska må bra: fysisk aktivitet, bra mat, sociala kontakter och att känna sig behövd. Många äldre Täbybor har god hälsa och lever ett aktivt och socialt rikt liv. Dessa personer tar naturligt del av det aktivitetsutbud som finns och behöver i allmänhet inte hjälp för att motiveras. Den stora utmaningen är att nå de grupper som är i störst behov av insatser, som är fysiskt inaktiva och socialt isolerade. Därför ska kommunen fortsätta utveckla den sociala dagverksamheten. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för socialnämnden enligt nedan för 2016. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer.
46(84) Inriktningsmål Nämndmål Indikator Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet Budget Socialnämndens verksamhet bidrar till Täbybornas trygghet Socialnämndens verksamheter är kostnadseffektiva Verksamheter finansierade av socialnämnden håller hög kvalitet Andel brukare som är trygga i sin livssituation Indikatorvärde minst 90% Avvikelse från budget +/-1% Andel nöjda brukare minst 90% Socialnämndens budget för 2016 uppgår till 1 098,9 mnkr (netto) vilket motsvarar 34 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 3 % jämfört med 2015. Nettokostnadsökningen 2016 beror främst på ökade kostnader för priser och volymer samt förändrat ersättningssystem med ca 32 mnkr. Ansvaret för hemsjukvården inom boende och daglig verksamhet LSS, togs den 1 september över av kommunerna i Stockholms län, från landstinget. Nämnden kompenseras i budget 2016 med 3,2 mnkr för övertagandet. Det regleras med en skatteväxling på 2 öre mellan kommunerna i länet och landstinget år 2016. Inom äldreomsorgen pågår en översyn av ersättningssystemen. Beroende av översynen och politiska beslut i kommunfullmäktige med anledning av social omsorgs förslag till kvalitetsbonus, kan det ekonomiska utfallet komma att påverkas under 2016 och framåt. Inom verksamheten omsorg om personer med funktionsnedsättning föreslås oförändrade pengbelopp. I förslaget ingår en anpassning av avgifterna inom äldreomsorgen till ett förslag om höjd maxtaxa från och med den 1 juli 2016, enligt regeringens budgetproposition. Driftbudget 2016, plan 2017-2018 SON Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Nettokostnader -1 018,5-1 067,2-1 098,9-1 119,7-1 137,3 Förändring i mnkr -48,7-31,7-20,8-17,6 Förändring i % 5 % 3 % 2 % 2 %
47(84) Nettokostnad per verksamhet SON Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Äldreomsorg -536,5-558,9-573,3-576,8-584,5 Funktionsnedsättning -322,7-332,9-351,8-367,6-378,4 Individ- och familjeomsorg -131,6-145,4-143,9-146,0-146,0 Samordnad verksamhet -27,7-30,0-29,8-29,3-28,4 Nettokostnad -1 018,5-1 067,2-1 098,9-1 119,7-1 137,3 Nyckeltal och volymer Äldreomsorg Volymer SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Äldreomsorg 2014 2015 2016 2017 2018 Vård- och omsorgsboende (årslatser) 458,0 500,9 511,5 528,6 549,7 Korttidsboende (årsplatser) na 64 30 30 30 Dagverksamhet (dagar per år) na 12 600 15 140 15 630 16 252 Hemtjänst (timmar per år) 578 124 573 400 579 874 563 422 549 235 À-pris, kr SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Äldreomsorg 2014 2015 2016 2017 2018 Vård- och omsorgsboende (per årsplats) 521 595 519 363 530 885 530 111 530 193 Korttidsboende (per årsplats) na 708 012 689 599 689 599 689 599 Dagverksamhet (per dag) na 567 391 391 391 Hemtjänst (per timme) 292 296 311 310 310 Funktionsnedsättning Volymer SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Funktionsnedsättning 2014 2015 2016 2017 2018 Boende vuxna LSS (årsplatser) na 131,0 130,6 143,6 149,6 Boende barn LSS (årsplatser) na 11,0 11,0 11,0 11,0 Personlig ass LSS (timmar) na 7 200 11 000 11 000 11 000
48(84) Personlig ass SFB (timmar) na 119 600 119 016 120 060 121 104 Daglig verksamhet LSS (dagar) na 48 190 49 836 52 366 54 896 Korttidstillsyn LSS (dagar) na na 15 000 15 000 15 000 Korttidsvistelse LSS (dagar) na na 6 200 6 300 6 600 Avlösarservice LSS (timmar) na 7 112 10 800 10 800 10 800 Ledsagarservice LSS (timmar) na 9 098 12 000 12 000 12 000 Hemtjänst SOL (timmar) na 33 400 25 000 25 000 26 800 Boendestöd SOL & LSS (timmar) na 26 500 32 000 33 500 35 000 Vård- och omsorgsboende SOL (årsplatser) na 6 7 7 7 HVB SOL (årsplatser) na na 14 14 14 À-pris, kr SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Funktionsnedsättning 2014 2015 2016 2017 2018 Boende vuxna LSS (per årsplats) na 887 882 888 838 894 441 898 643 Boende barn LSS (per årsplats) na 1 475 101 1 571 209 1 571 209 1 571 209 Personlig ass LSS (per timme) na 284 290 290 290 Personlig ass SFB (per timme) na 290 296 296 296 Daglig verksamhet LSS (per dag) na na 862 861 860 Korttidstillsyn LSS (per dag) na na 674 674 674 Korttidsvistelse LSS (per dag) na na 4 274 4 274 4 274 Avlösarservice LSS (per timme) na 274 274 274 274 Ledsagarservice LSS (per timme) na 286 286 286 286 Hemtjänst SOL (per timme) na 308 318 318 318 Boendestöd SOL & LSS (per timme) na 363 367 367 367 Vård- och omsorgsboende SOL (per årsplats) na 921 190 683 453 683 453 683 453 HVB SOL (per årsplats) na na 913 604 913 604 913 604 Individ- och familjeomsorg Volymer SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Individ- och familjeomsorg 2014 2015 2016 2017 2018 Försörjningsstöd (hushåll per månad) 222 220 220 240 240 Familjerådgivning (besök per år) na 1 400 1 050 1 050 1 050
49(84) SIS placeringar barn & unga (antal dygn) na 1 095 1 095 1 095 1 095 SIS placeringar missbruk (antal dygn) na 730 365 365 365 À-pris, kr SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Individ- och familjeomsorg 2014 2015 2016 2017 2018 Försörjningsstöd (kostnad per år och hushåll) 101 892 105 955 105 955 105 955 105 955 Familjerådgivning (per besök) na 1 199 1 217 1 217 1 217 SIS placeringar barn & unga (kostnad per dygn) SIS placeringar missbruk (kostnad per dygn) na 4 234 4 500 4 500 4 500 na 3 780 3 850 3 850 3 850 Investeringar 2016-2018 Investeringar inom socialnämnden under perioden 2016-2018 uppgår till totalt 484 mnkr. SON Budget Plan Plan mnkr 2016 2017 2018 Vård- och omsorgsboende i egen regi 50 45 45 Särskilt boende för äldre Västra Roslags-Näsby 10 30 55 LSS servicebostäder 8 15 15 LSS gruppbostäder 70 55 Bostäder inom socialpsykiatri 12 3 HVB-hem för ensamkommande barn 10 10 10 Verksamhetsanpassningar 3 3 3 Inventarier 10 12 10 Summa investeringar 173 173 138 Vård- och omsorgsboende/särskilt boende för äldre För att tillgodose behovet av vård- och omsorgsboenden utreds möjligheten att renovera Allégården och Ångaren. Under perioden planeras även för ett särskilt boende för äldre i kommunal regi i Västra Roslags-Näsby. Boendet kommer att rymma 54 platser och beräknas stå klart 2019. LSS servicebostäder Flera möjliga lösningar studeras för att uppfylla behovet av servicebostäder.
50(84) LSS gruppbostäder Boenden om 6 lägenheter vardera planeras vid Libbyvägen, Lövbrunna, Löttingelund samt Skogberga. På grund av dåliga markförhållanden ökar beräknad investeringsbudget. Bostäder inom socialpsykiatri Under perioden finns budget avsatt för att kunna tillgodose behovet av stödboenden inom socialpsykiatrin. HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn För att möjliggöra ett ökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn planeras ett boende per år 2016, 2017 och 2018. Verksamhetsanpassningar För verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer finns 3 mnkr årligen avsatta. Inventarier I planen avsätts 5 mnkr årligen för inventarier och allmän förnyelse. I samband med att nya boenden byggs utökas budgetramen för inventarier från och med 2016. Taxor och avgifter 2016 Avgifterna inom socialnämndens verksamhetsområde utgörs i huvudsak av en andel av prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet fastställs årligen utifrån bestämmelser i socialförsäkringsbalken 2010:110). År 2016 har prisbasbeloppet minskat med 0,45 procent till 44 300 kronor. Som framgår av tabellerna nedan föreslås en höjning av vissa avgifter från och med den 1 juli 2016. Höjningen förutsätter att riksdagen fattar beslut i enlighet med förslaget i regeringens budgetproposition att höja taket för maxtaxan inom äldreomsorgen. Taxa för avgifter inom socialtjänstområdet fastställdes av kommunfullmäktige den 24 november 2014 (dnr KS 2014/104:04). Omsorgsavgift (kr) Belopp jan-juni 2016 Belopp juli-dec2016 Maxtaxa 2016 Per månad 1 772 1 991 Omsorg Omsorg abonnemang Per månad 886 995 Omsorg tillfällig insats Per timme 266 299 Trygghetslarm abonnemang Per månad 248 279
51(84) För person som är 80 år eller äldre är trygghetslarm avgiftsfritt Service Belopp jan-juni 2016 Belopp juli-dec2016 Städning abonnemang (per hushåll) Per månad 354 398 Tvätt abonnemang (per hushåll) Per månad 354 398 Inköp, post/bank abonnemang (per hushåll) Per månad 354 398 Fönsterputs 1 r.o.k. Per tillfälle 266 299 Fönsterputs 2 r.o.k Per tillfälle 354 398 Fönsterputs 3 r.o.k Per tillfälle 443 498 Korttidsboende (kr) Belopp jan-juni 2016 Belopp juli-dec 2016 Omsorg och service Per dygn 58 65 Avgift för boende som inte omfattas av hyreslagen (boendeavgift) (kr) Belopp jan-juni 2016 Belopp juli-dec 2016 Boendeavgift Per månad 1 846 2 045 Måltider (kr) Måltidsavgift t.o.m. 15 år samt fr.o.m. 65 år Per månad Belopp 2016 3 249 Per dygn 107 Per frukost 21 Per lunch 43 Per mellanmål 11 Per middag 32 Måltidsavgift fr.o.m. 16 år t.o.m. 64 år Per månad 3 581
52(84) Per dygn 118 Per frukost 24 Per lunch 47 Per mellanmål 12 Per middag 35 Placering i HVB-hem samt viss annan heldygnsvård - korttidsboende (kr) Belopp till 30/6 2016 Belopp från 30/6 2016 Avgift för uppehälle vid vård och behandling i HVB-hem Per dygn 80 80 Avgift för boende och måltider vid placering i HVB-hem (ej vård och behandling) eller hem för viss annan heldygnsvårdkorttidsboende Boendeavgift per dygn 61 67 Måltidsavgift per dygn 118 118 Föräldrars ersättningsskyldighet när barn är placerade i boende utanför det egna hemmet (kr) Belopp 2016 Föräldrars ersättning Per månad 1 573 Avgift tas ut med belopp motsvarande högsta belopp för underhållsstöd enligt socialförsäkringsbalken 18 kap. 20. För 2015 är beloppet 1 573 kr. Familjerådgivning (kr) Belopp 2016 Familjerådgivning Per besök Ännu ej fastställt Avgiften för familjerådgivning uppgår till det belopp som motsvarar Stockholms läns landstings avgift för specialistläkarvård. För 2015 är avgiften för specialistläkarvård 350 kr per besök. Kolonivistelse (kr) Belopp 2016
53(84) Kolonivistelse för barn med ADHDdiagnos Minimibelopp Generella minimibelopp per månad Per dygn 261 Belopp 2016 Ensamstående 5 001 Sammanboende (per person) 4 225 Särskilt boende 4 401 Individuellt tillägg för personer med funktionsnedsättning t.o.m. 64 år (10 %) 500
54(84) Barn- och grundskolenämnden Nämndens ansvar och uppgifter Barn- och grundskolenämnden är styrelse för och har ansvar för driften av den kommunala skolan som omfattar förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola och fritidshem, kommunal förskola och öppna förskolan. Utöver de kommunala verksamheterna finansierar nämnden, genom bidrag i form av peng, verksamheten för täbybarn och elever i fristående skolor, fritidshem, förskolor och annan pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem) i och utanför Täby kommun. Skolinspektionen utövar tillsyn och granskar skolväsendets kvalitet oavsett huvudman. Barn- och grundskolenämnden i Täby ansvarar för de kommunala verksamheterna och har en insynsrätt i de fristående skolverksamheterna. Nämnden ansvarar vidare för tillsynen av fristående förskola, annan pedagogisk verksamhet och fristående fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt, ett tillsynsansvar som är kopplat till nämndens godkännande. Skolinspektionen kontrollerar i sin tur att kommunen uppfyller sitt tillsynsansvar. Nämndens utvecklingsområden För barn- och grundskolenämnden riktas ett särskilt fokus på systematiskt kvalitetsarbete i förskola och grundskola. På såväl huvudmannanivå som enhetsnivå ska processen som innefattar att mål, arbetssätt och resultatuppföljning planeras, genomförs och redovisas på ett enhetligt sätt i en process som på ett systematiskt sätt bidrar till transparens och ständiga förbättringar. Under året kommer den nya årscykeln för systematiskt kvalitetsarbete att genomföras med tillämpning av nya enhetliga arbetssätt och dokumentationsmallar. Utveckling av tillgängligt lärande med effekter på didaktik och organisation Arbetet med att säkra att all utbildning i Täbys pedagogiska verksamheter genomsyras och organiseras utifrån förhållningsättet tillgängligt lärande fortsätter under året. Syftet är att varje elev ska ha fysisk och kognitiv möjlighet att lära utifrån sin egen fulla potential i ett gemensamt sammanhang. Utveckling av digitala verktyg för lärande En väl utbyggd digital kompetens inom utbildningsområdet är fortsatt angeläget för att skapa ett tillgängligt lärande för alla barn och elever. De digitala verktygen ska stödja alla barns och elevers möjligheter att nå högre kunskapsnivåer utifrån var och ens förutsättningar. Fortbildning i digital kompetens i kombination med kollegialt lärande är centralt för att på bästa sätt kunna stötta varje barn och elev att nå sin fulla potential. Fokus på adekvat kompetens för det pedagogiska uppdraget Under 2016 kommer ett fortsatt fokus för barn- och grundskolenämnden att vara att skapa förutsättningar för att behålla och attrahera skickliga pedagoger och andra medarbetare till förskola och grundskola. Tydliga karriärvägar ska finnas i skolan och kommunen, genom att försteläraruppdraget fördjupas, att lokala ut-
55(84) vecklingsledare bidrar till den pedagogiska utvecklingen och att ökad lönespridning tillämpas. Varje undervisningspass i skolan ska ledas av en lärare med adekvat utbildning med behörighet för det ämne och för den åldersgrupp läraren undervisar. Lärare ska erbjudas kontinuerlig fortbildning och ha möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. Andelen förskollärare i kommunens förskolor ska öka genom strategiska satsningar i syfte att stärka attraktionskraften. Verksamheten i förskolan ska utgå ifrån varje barns möjligheter och behov och präglas av glädje och lust Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för barn- och grundskolenämnden enligt nedan för 2016. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer Inriktningsmål Nämndmål Indikator Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet Eleverna når högt ställda kunskapskrav I förskolan ger undervisningen varje barn möjlighet till utveckling utifrån sina förutsättningar och behov Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Andel elever som har kunskaper motsvarande betyget minst E i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9 Andelen förskolor (granskade 2015/16) med ett pedagogiskt index om minst 3. Andel vårdnadshavare som anger att de kan rekommendera sitt barns förskola Andel elever som anger att de kan rekommendera sin skola Indikatorvärde minst 93% minst 242 100% minst 92% minst 75% Budget Barn- och grundskolenämndens budget för 2016 uppgår till 1 361,8 mnkr (netto) vilket motsvarar 42 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 3 % jämfört med 2015. Merparten av nämndens budget består av kostnader för bidrag till fristående och kommunala utförare. En satsning görs på förskola och grundskola och nämnden får ett tillskott på 22
56(84) mnkr år 2016. Därutöver beror kostnadsökningarna på att antalet barn och elever, sk. volymer, i verksamheten beräknas bli fler. Den större kostnadsökningen för volymer 2016-2018 finns inom grundskolan. Inom förskola och fritidshem beräknas kostnaderna för volymer öka men i mindre grad. Bidragsbeloppen, pengen, kommer i och med satsningen att förändras inför 2016 samt att omfördelningar kommer att göras inom nämndens budgetram i och med införandet av den nya resursfördelningsmodellen. Merparten av nämndens budget består av kostnader för bidrag till fristående och kommunala utförare. Driftbudget 2016, plan 2017-2018 BGN Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Nettokostnader -1 275,3-1 316,5-1 361,8-1 395,4-1 428,1 Förändring i mnkr -41,2-45,3-33,6-32,7 Förändring i % 3 % 3% 2% 2 % Nettokostnad per verksamhet BGN Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Öppen förskola -4,1-4,1-4,1-4,1-4,1 Förskola -399,9-403,1-410,0-418,1-429,5 Pedagogisk omsorg -6,8-7,1-7,0-7,2-7,4 Fritidshem -129,3-143,1-150,0-154,2-157,6 Förskoleklass -45,4-47,5-48,6-49,1-49,2 Grundskola -668,9-690,4-720,6-739,8-757,7 Särskola -20,8-21,2-21,5-22,9-22,7 Nettokostnad -1 275,3-1 316,5-1 361,8-1 395,4-1 428,1 Nyckeltal och volymer Beräkningen av antalet barn och elever baseras på befolkningsprognosen per mars 2015. Antaganden om hur stor andel av barnen och eleverna som deltar i verksamheten baseras på en bedömning utifrån tidigare års utfall. Den största förändringen finns inom grundskola där antalet barn i denna åldersgrupp beräknas öka de kommande åren. Även antalet barn inom förskola och fritidshem beräknas öka. Ökningen av antalet barn i fritidshem för de äldre åldrarna är beroende av hur många barn som väljer att delta i denna verksamhet som är under uppbyggnad.
57(84) BGN Utfall Budget Budget Plan Plan Antal barn och elever 2014 2015 2016 2017 2018 Förskola 4 033 4 061 4 013 4 073 4 177 Pedagogisk omsorg 76 77 76 77 80 Fritidshem 4 485 4 613 4 932 5 137 5 320 Förskoleklass 1 006 1 028 1 025 1 036 1 027 Grundskola 8 242 8 599 8 829 9 096 9 340 Särskola 39 36 36 39 38 Nettokostnaden per barn och elev framgår av nedanstående sammanställning. Uppräkning av budgetramar 2016 återfinns främst inom förskola och skola, vilket påverkar ökningen av nettokostnad per barn och elev. Nettokostnaden per elev i särskolan påverkas av elevernas behov av stöd och kan variera mellan åren. BGN Utfall Budget Budget Plan Plan Nettokostnad per barn och elev (kr) 2014 2015 2016 2017 2018 Förskola -99 028-99 265-102 154-102 670-102 815 Pedagogisk omsorg -89 769-92 345-92 902-92 638-92 374 Fritidshem -30 647-31 029-30 419-30 016-29 617 Förskoleklass -45 264-46 214-47 347-47 364-47 938 Grundskola -80 092-80 292-81 617-81 333-81 127 Särskola -537 110-588 427-605 236-595 493-596 703 Definition: Nettokostnad per barn och elev är beräknad med utgångspunkt från den totala nettokostnaden för verksamheten exklusive Täbys kommunala verksamhet dividerat med antalet barn och elever. Förändringar av antalet barn och elever i åldersgrupperna påverkar utfallet vid en jämförelse mellan åren. Investeringar 2016 2018 Investeringar inom barn- och grundskolenämnden under perioden 2016-2018 uppgår till totalt ca 1,1 miljard. BGN Budget Plan Plan mnkr 2016 2017 2018 Nya skolor och förskolor 100 165 214 Tillbyggnader/ombyggnader 276 140 120 Verksamhetsanpassningar 5 5 5 Inventarier 8 8 5 Summa investeringar 389 318 344
58(84) Nya skolor och förskolor I investeringsplanen finns medel avsatta för nya skolor i Arninge och Täby park (tidigare Galoppfältet). I anslutning till dessa skolor ska även förskolor uppföras. Skolorna ska byggas flexibelt med lokaler som kan anpassas för den verksamhet som har störst behov. Det är särskilt viktigt i de nya tillväxtområdena där lokalerna behöver anpassas utifrån de målgrupper som väljer att bosätta sig där. I planeringen av skolor beaktas behovet av tillgång till sporthallar. Förutom de förskolor som är planerade i anslutning till nya skolor, finns även medel avsatta för en förskola i Västra Roslags-Näsby och en i Täby park. Befolkningsprognosen, inflyttningsmönster samt utbyggnadstakten innebär även ytterligare behov av förskole- och skolplatser i östra, västra, norra samt centrala Täby. Tillbyggnader/ombyggnader Om- och tillbyggnaden av Kyrkskolan har försenats på grund av överklagade bygglov. Budgeten uppgår till 140 mnkr. En utökning av kapaciteteten planeras i Täby Kyrkby genom en tillbyggnad på Byleskolan. Utbyggnaden beräknas kosta 30 mnkr och vara klar under 2016. En ombyggnad och utökning planeras för Skolhagenskolan för att kunna möta det ökade behovet av skolplatser i Täby kyrkby. Kostnaden uppgår till 130 mnkr och ombyggnaden beräknas vara klar under 2018. En om-, till- och nybyggnation planeras i Ellagårds- och Skarpängsområdet för att säkra befintligt samt kommande kapacitetsbehov. Likaså planeras för ombyggnation och kapacitetsökningar i området kring Täby park. Verksamhetsanpassningar För verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer finns 5 mnkr årligen avsatta. Inventarier I investeringsplanen avsätts 8 mnkr för åren 2016-2017 och 5 mnkr för 2018 för inventarier och allmän förnyelse.
59(84) Taxor och avgifter 2016 Avgift för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Avgift per månad (kr) Dock högst kronor/månad Förskola och pedagogisk omsorg 1-2 år 1:a barnet 3 % av inkomsten 1 313 2:a barnet 2 % av inkomsten 875 3:e barnet 1 % av inkomsten 438 4:e barnet Ingen avgift 0 Förskola och pedagogisk omsorg 3-5 år 1:a barnet 2,25 % av inkomsten 985 2:a barnet 1,50 % av inkomsten 656 3:e barnet 0,75 % av inkomsten 328 4:e barnet Ingen avgift 0 Förskola och pedagogisk omsorg för föräldraledig 1-5 år 1:a barnet 2,25 % av inkomsten 985 2:a barnet 1,50 % av inkomsten 656 3:e barnet 0,75 % av inkomsten 328 4:e barnet Ingen avgift 0 Fritidshem 1:a barnet 2 % av inkomsten 875 2:a barnet 1 % av inkomsten 438 3:e barnet 1 % av inkomsten 438 4:e barnet Ingen avgift 0 Barn i behov av särskilt stöd Plats i förskola eller pedagogisk omsorg är avgiftsfri upp till 15 timmar/vecka eller 525 timmar/år under skolans läsår Allmän förskola, 525 timmar per år under skoldagar Ingen avgift 0 Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter. Förskola och pedagogisk omsorg för föräldraledig 1-5 år: Barnen går 15 timmar per vecka under året eller 25 timmar per vecka under skoldagar. Avgift betalas för 12 månader per år. Det yngsta barnet räknas som 1:a barn. Vid en hushållsinkomst på 43 760 kr före skatt, eller däröver per månad betalas högsta månadsavgifterna enligt ovan. För barn 3-5 år har avgiften reducerats med motsvarande tid för avgiftsfri allmän förskola.
60(84) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är styrelse för det offentliga skolväsendet gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning (komvux), svenska för invandrare (Sfi), gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna (särvux). Nämnden svarar inom sitt verksamhetsområde för att utbildningen erbjuds antingen i kommunens regi, i fristående gymnasieskolor eller genom avtal med annan kommun/utförare eller på annat sätt enligt gällande lagstiftning. Täby kommun har två gymnasieskolor, Åva gymnasium och Täby Gymnasiesärskola. Nämnden ska tillse att verksamheten genomförs i enlighet med skollag, förordningar och läroplaner. Den politiska vilja som uttrycks i skolplanen samt de av fullmäktige fastställda målen i verksamhetsplanen utgör den kommunala styrningen av utbildningen. Skolinspektionen har tillsynsansvar över all gymnasieoch vuxenutbildning som bedrivs i kommunen. Täby gymnasiesärskola bedriver även korttidstillsyn för gymnasieelever enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade efter skoldagens slut och under studie- och lovdagar. Nämndens utvecklingsområden Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet Täby ska ha Sveriges högsta utbildningskvalitet. För gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden riktas ett särskilt fokus på systematiskt kvalitetsarbete. På såväl huvudmannanivå som enhetsnivå ska processen som innefattar att mål, arbetssätt och resultatuppföljning planeras, genomförs och redovisas på ett enhetligt sätt i en process som på ett systematiskt sätt bidrar till transparens och ständiga förbättringar. Under året kommer den nya årscykeln för systematiskt kvalitetsarbete att genomföras med tillämpning av nya enhetliga arbetssätt och dokumentationsmallar. Trygghet, trivsel och inflytande Trygghet, trivsel och inflytande kommer vara prioriterade områden på huvudmanna- och enhetsnivå i Täbys pedagogiska verksamheter. Satsningar på dessa områden syftar till att ge alla barn och elever förutsättningar för lärande och förbättrade kunskapsresultat. Utifrån FN:s barnrättskommitté är det också viktigt att det tas ett helhetsgrepp kring barnets rätt att komma till tals och att barnets åsikter beaktas. Vidare är det viktigt att skolpersonal utbildas för att tidigare upptäcka barn som far illa och anmäla i tid. Utveckling av tillgängligt lärande med effekter på didaktik och organisation Arbetet med att säkra att all utbildning i Täbys pedagogiska verksamheter ge-
61(84) nomsyras av och organiseras utifrån förhållningsättet tillgängligt lärande fortsätter under året. Syftet är att varje elev, oberoende av sina individuella förutsättningar och erfarenheter, styrkor och behov, har fysisk och kognitiv möjlighet att lära utifrån sin egen fulla potential i ett gemensamt sammanhang. Utveckling av digitala verktyg för lärande En väl utbyggd digital kompetens inom utbildningsområdet är fortsatt viktigt för att skapa ett tillgängligt lärande för alla elever. De digitala verktygen ska stödja alla elevers möjligheter att nå högre kunskapsnivåer utifrån var och ens förutsättningar. Fortbildning i digital kompetens i kombination med kollegialt lärande ökar möjligheten att på bästa sätt kunna stötta varje elev att nå sin fulla potential. Fokus på adekvat kompetens för det pedagogiska uppdraget Under 2016 kommer ett fortsatt fokus för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att vara att skapa förutsättningar för att behålla och attrahera skickliga pedagoger. Tydliga karriärvägar ska finnas i skolan och kommunen, genom att försteläraruppdraget fördjupas, att lokala utvecklingsledare bidrar till den pedagogiska utvecklingen och att ökad lönespridning tillämpas. Varje undervisningspass ska ledas av en pedagog med adekvat utbildning med behörighet för det ämne och för den åldersgrupp pedagogen undervisar. Lärare ska erbjudas kontinuerlig fortbildning och ha möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för gymnasie- och vuxenutbildningnämnden enligt nedan för 2016. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet Eleverna når högt ställda kunskapskrav Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Genomsnittlig betygspoäng på studieförberedande program Genomsnittlig betygspoäng på yrkesprogram Andel elever som tar gymnasie- eller yrkesexamen inom fyra år Andel elever som anger att de kan rekommendera sin skola Indikatorvärde minst 15,3 minst 13 minst 92% minst 79,6%
62(84) Budget Driftbudget 2016, plan 2017-2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budget för 2016 uppgår till 283,6mnkr (netto), vilket motsvarar 9 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 2 % jämfört med 2015. Förändringarna för 2016 beror på en beräknad ökning av gymnasieskolans programpeng i Stockholms län på 2,8 mnkr och ökade kostnader för antalet elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan på 1,3 mnkr respektive 2,5 mnkr, s.k. volymer. Täby kommun är anslutna till KSL:s (kommunförbundet Stockholms Län) gemensamma gymnasieregion och tillämpar de av KSL framräknade programpriser. Detta innebär att kommunen har begränsade möjligheter att på egen hand påverka kostnadsutvecklingen för gymnasiepengen. För programpengen inom gymnasiesärskola görs ingen uppräkning. För de anslagsfinansierade verksamheterna som omfattas av särskild vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning samt svenska för invandrare görs ingen uppräkning av anslaget. Någon uppräkning av anslaget för centrala medel görs inte. För att klara kostnadsökningar kommande år med oförändrade anslag måste de verksamheter som inte får någon uppräkning se över sina kostnader. GVN Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Nettokostnader -270,3-277,0-283,6-292,9-309,3 Förändring i mnkr -6,7-6,6-9,3-16,4 Förändring i % 2 % 2 % 3 % 6 % Nettokostnad per verksamhet GVN Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Gymnasieskola -238,0-247,8-251,8-261,2-277,6 Gymnasiesärskolan och särvux -16,0-14,9-17,4-17,4-17,4 Vuxenutbildning -16,3-14,3-14,3-14,3-14,3 Nettokostnad -270,3-277,0-283,6-292,9-309,3
63(84) Nyckeltal och volymer Nettokostnaden per elev framgår av nedanstående sammanställning. GVN Utfall Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Antal gymnasieelever 2 543 2 537 2 550 2 597 2 712 Nettokostnad per elev (kr) -95 088-97 674-98 750-100 580-102 358 Beräkningen av antalet elever baseras på befolkningsprognosen per mars 2015. Antaganden om hur stor andel av barnen och eleverna som deltar i verksamheten baseras på en bedömning utifrån tidigare års utfall. Investeringar 2016-2018 Investeringar inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden under perioden 2016-2018 uppgår till totalt 256 mnkr. GVN Budget Plan Plan mnkr 2016 2017 2018 Campus Åvatriangeln 30 70 150 Verksamhetsanpassningar 1 1 1 Inventarier 1 1 1 Summa investeringar 32 72 152 Campus Åvatriangeln För att förbättra lokaleffektiviteten och kvaliteten på gymnasielokaler i Täby utreds och planeras för ett Campus i centrala Täby vid Åva. Kostnaden beräknas uppgå till 350 mnkr och ombyggnaden beräknas vara klar under 2019. Verksamhetsanpassningar För verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer finns 1 mnkr årligen avsatta. Inventarier I investeringsplanen avsätts 1 mnkr årligen för inventarier och allmän förnyelse.
64(84) Överförmyndarnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Överförmyndarens uppgift är att med stöd i bl. a. föräldrabalken (FB) fullgöra en effektiv och rättssäker tillsyn över ställföreträdare dvs gode män, förvaltare och förmyndare. Verksamheten styrs av lagbestämmelser och kännetecknas av myndighetsutövning. Överförmyndarnämnden inrättades fr. o m. år 2015. Budget ÖFN Budget Plan Plan mnkr 2016 2017 2018 Nettokostnader -3,0-3,0-3,0 Budgeten för överförmyndarnämndens verksamhet består av kostnader för överförmyndarkansli samt utbetalning av arvoden för uppdrag som god man.
65(84) Kommunkoncernen De kommunala bolagen THAB Täby Holding AB är moderbolaget i koncernen Täby Holding. Samtliga aktier i bolaget ägs av Täby kommun. Bolaget äger samtliga aktier i Täby Fastighets AB och Täby Miljövärme AB. Bolagskoncerns syfte är att äga, förvalta och utveckla verksamheter med inriktning inom köp, förvaltning, förädling och försäljning av fastigheter och därmed sammanhängande verksamhetsområden, samt utveckla och bedriva fjärrvärmeverksamhet i Täby kommun samt idka därmed förenlig verksamhet. TFAB Täby Fastighets AB är ett helägt dotterbolag till Täby Holding AB som ägs av Täby kommun. Täby Fastighets AB:s verksamhet omfattar köp och försäljning av mark och byggnader, förvaltning av verksamhetsfastigheter samt skogs- och jordbruksfastigheter. En viktig uppgift är att i samverkan med kommunen förädla exploateringsfastigheter till byggklar mark för boende och näringsliv. Större försäljningar under 2016 avser mark för handel och kontor i Arninge. TMAB Täby Miljövärme AB är ett helägt dotterbolag till Täby Holding AB som ägs av Täby kommun. Bolagets verksamhet innebär att utveckla och bedriva fjärrvärmeverksamhet i Täby kommun i syfte att öka valfrihet och konkurrens. Fjärrvärmeutbyggnaden påbörjades under 2012. Ett koncessionsavtal avseende fjärrvärmenät har tecknats med E.ON, som ger exklusiv leveransrätt under en övergångsperiod. Målet är ett fjärrvärmenät som ägs av kommunen men som är öppet för konkurrens. Mål och indikatorer för bolagen Kommungemensamma inriktningsmål Fullmäktigemål i VP (bolagen) Indikator Indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Bolagen ska bidra till kommunens tillväxt. Såld mark antal bostäder 2016-2018. >200 bostäder Såld mark i kvm för verksamhet, handel och kontor 2016-2018. >29 000 kvm Antal nya leveranspunkter till fastigheter 2016-2018. (maj 2015:91 leveranspunkter) 110 leveranspunkter kontrakterade 2018 Täby är ekonomiskt, socialt Bolagens verksam- Antalet kontrakte- Minst 100 kontrak-
66(84) och miljömässigt hållbar kommun. het ska bedrivas på ett för kommunen långsiktigt hållbart sätt. rade GWh från bolagets fjärrvärmenät 2016-2018. (år 2014: 71 GWh) terade GWh år 2018 TFAB:s resultat (inklusive koncernbidrag och boksluts-dispositioner) >0 kr TMAB:s resultat efter finansiella poster. >0 kr
67(84) Investeringsplan 2016-2018 Investeringar 2016-2018 (mnkr) Kommunstyrelse (KS) Total Ack. utfall tom Likviditetsplan Finansiering Projekt projektbudget 2015 (prognos) 2016 2017 2018 Skatt Taxa/ avtal VA Bidrag Nytt kommunhus (exkl. inventarier) 490 319 124 47 490 Inventarier, IT, konstnärlig utsmyckning nytt kommunhus 40 10 30 40 Upprustning bibliotekshuset 150 10 70 70 150 Energieffektiviseringar 100 60 20 20 100 Ombyggnad/renovering Blåklinten 28 2 15 11 28 Gemensamt ärende- och dokumenthanteringssystem 4 2 1 1 4 E-arkiv (minskning VP16) 3 1 0,3 0,3 0,3 3 Budget Plan Plan Finansiering Årliga anslag 2016 2017 2018 Skatt Taxa/ avtal VA Bidrag Investeringar i uthyrda lokaler löpande 1 1 1 x Förberedande investeringsutredningar löpande 3 3 3 x Fastighetstekniska investeringar löpande 30 30 30 x Modernisering av fastigheter enl myndighetskrav (utökning VP16) löpande 30 30 30 x Upprustning av kök löpande 10 10 10 x Översiktlig fysisk planering löpande 3 3 3 x Markförvärv/reglering (fysisk planering) löpande 1 1 1 x IT-investeringar löpande 8 8 11 x Inventarier löpande 1 1 1 x Summa KS 347 236 90 varav investeringar i fastigheter 303 222 74 varav fysisk planering 4 4 4 varav inventarier 40 10 12
68(84) Socialnämnd (SON) Total Ack. utfall tom Likviditetsplan Finansiering Projekt projektbudget 2015 (prognos) 2016 2017 2018 Skatt Taxa/ avtal VA Bidrag Vård- och omsorgsboende i egen regi 150 10 50 45 45 150 Särskilt boende för äldre Västra Roslags-Näsby 150 10 30 55 150 LSS servicebostäder x 8 15 15 x LSS gruppbostäder (utökning VP16) 130 5 70 55 130 Bostäder inom socialpsykiatri 18 3 12 3 18 HVB-hem för ensamkommande barn (utökning VP16) 44 14 10 10 10 44 Inventarier nya boenden x 5 7 5 x Budget Plan Plan Finansiering Årliga anslag 2016 2017 2018 Skatt Taxa/ avtal VA Bidrag Verksamhetsanpassningar (mindre ombyggnationer) löpande 3 3 3 x Inventarier mm löpande 5 5 5 x Summa SON 173 173 138 varav investeringar i fastigheter 163 161 128 varav inventarier 10 12 10
69(84) Barn- och grundskolenämnd (BGN) Total Ack. utfall tom Likviditetsplan Finansiering Projekt projektbudget 2015 (prognos) 2016 2017 2018 Skatt Taxa/ avtal VA Bidrag Nya skolor och förskolor Ny skola och förskola Arninge/Ullna (minskning VP16) 263 4 100 130 29 263 Ny skola och förskola Täby park (tidigare Galoppfältet) 305 10 50 305 Ny förskola Västra Roslags-Näsby (ny VP16) 50 10 50 Ny förskola Täby park (tidigare Galoppfältet) 50 5 25 50 Utökning förskole- och skolkapacitet östra Täby (ny VP16) 50 10 40 50 Utökning förskole- och skolkapacitet västra Täby (ny VP16) 50 10 50 Utökning förskole- och skolkapacitet norra Täby (ny VP16) 50 10 50 Utökning förskole- och skolkapacitet centrala Täby (ny VP16) 50 10 40 50 Tillbyggnader/ombyggnader Ombyggnad Näsbyparksskolan 300 265 35 300 Ombyggnad Skolhagenskolan (utökning VP16) 130 3 27 50 50 130 Om- och tillbyggnad Kyrkskolan 140 11 129 140 Utökning Byleskolan 30 25 5 30 Kapacitetsökning Ellagård - Skarpäng (ny VP16) 100 40 40 20 100 Ombyggnad/utökad kapacitet i skolor kring Täby park (ny VP16) 170 40 50 50 170 Inventarier Inventarier nya skolor och förskolor x 3 3 x x Budget Plan Plan Finansiering Årliga anslag 2016 2017 2018 Skatt Taxa/ avtal VA Bidrag Verksamhetsanpassningar (mindre ombyggnationer) löpande 5 5 5 x Inventarier mm löpande 5 5 5 x Summa BGN 389 318 344 varav investeringar i fastigheter 381 310 339 varav inventarier 8 8 5
70(84) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd (GVN) Total Ack. utfall tom Likviditetsplan Finansiering Projekt projektbudget 2015 (prognos) 2016 2017 2018 Skatt Taxa/ avtal VA Bidrag Campus Åvatriangeln (ny VP16) 350 30 70 150 350 Budget Plan Plan Finansiering Årliga anslag 2016 2017 2018 Skatt Taxa/ avtal VA Bidrag Verksamhetsanpassningar (mindre ombyggnationer) löpande 1 1 1 x Inventarier mm (minskning VP16) löpande 1 1 1 x Summa GVN 32 72 152 varav investeringar i fastigheter 31 71 151 varav inventarier 1 1 1 Kultur- och fritidsnämnd (KFN) Total Ack. utfall tom Likviditetsplan Finansiering Projekt projektbudget 2015 (prognos) 2016 2017 2018 Skatt Taxa/ avtal VA Bidrag Upprustning lokaler i bibliotekshuset x 1 x x Täby IP (utökning VP16) 40 20 20 40 Idrottshall och konstgräsplan Arninge/Ullna (ny VP16) 66 6 30 30 66 Nytt sportcentrum - simhall 350 5 20 205 120 350 Nytt sportcentrum - sporthallar 200 10 60 60 60 200 Budget Plan Plan Finansiering Årliga anslag 2016 2017 2018 Skatt Taxa/ avtal VA Bidrag Verksamhetsanpassningar (mindre ombyggnationer) löpande 3 3 3 x Inventarier mm löpande 2 2 2 x Summa KFN 112 300 215 varav investeringar i fastigheter 110 298 213 varav inventarier 2 2 2
71(84) Stadsbyggnadsnämnd (SBN) Total Ack. utfall tom Likviditetsplan Finansiering Projekt projektbudget 2015 (prognos) 2016 2017 2018 Skatt Taxa/ avtal VA Bidrag Investeringar i befintlig miljö Stadsmiljö lek och aktivitet (extra anslag) 27 24 1,5 1,5 27 Belysningsprogrammet 40 20 4 4 4 40 Utbyte natriumljuskällor 16 4 4 4 4 16 Reinvesteringar belysning (mark och anläggning) 48 20 8 8 8 48 Tillgänglighet 27 24 3 27 Brounderhåll, reinvesteringar 20 13,6 3,4 3 20 Bullerskyddsåtgärder 15 14 1 15 Strandpromenad/cykelväg Vallentunasjön (minskning VP16) 13 8 2 3 13 Cykelplan inkl utbyggnad x 14 10 7 7 x Biblioteksgången x 1 x x x x x Tibble Torg 22 1 1 10 10 22 Reinvesteringar gata 20 8 4 4 4 20 Ombyggn. Tpl Roslags-Näsby och Viggbyholm (inkl anslutn Täby allé) 136 41 20 40 35 136 Anslutande gång-/cykelvägar Tpl. R-N (minskning VP16) 6 1 1 2 2 6 Dubbelspårsutbyggnad etapp 2 (utökning VP16) 425 14 40 110 145 304 121 Infartsparkering/lokalgata/gc-väg Hägernäs stn (ny VP16) x 0,5 0,5 x x Centralvägen Herkulesvägen (ny VP16) x 3 x x Ny infart Skavlöten 15 2,5 12,5 15 Täby IP, inkl infart x 1 1,5 3,5 x x Avfallshantering 9 3 1,4 1,4 1,4 9 Omläggning Karbyån 1,5 1,5 1,5 Åtgärder Ullnaån 0,7 0,3 0,2 0,2 0,7 Restaurering Vallentunasjön x 9 1 x x
72(84) SBN forts. Total Ack. utfall tom Likviditetsplan Finansiering Projekt projektbudget 2015 (prognos) 2016 2017 2018 Skatt Taxa/ avtal VA Bidrag Investeringar i nya utbyggnadsområden Täby centrum 1 100 980 80 40 413 541 146 Hägerneholm (utökning VP16) 148 76 30 10 10 125 23 Ullna strand Kanalkvarteren (etapp 2) (ny VP16) x 5 x x x x Arninge handelsområde och resecentrum 252 4 4 50 100 117 105 30 Västra Roslags-Näsby 363 31 72 109 51 305 58 Täby park (tidigare Galoppfältet etapp 1 och 2) x 25 35 x x x x x Stansen & Degeln 47 24 6 17 39 8 Arninge resterande handelskvarter x 0,1 1 x x x x Ullna park (Ullnabacken) x 12 2 x x x x x Infart industritomt Ullna park (ny VP16) 5 5 5 Näsbypark, Jollen 4, Näsbypark 73:5 (ny VP16) x 0,5 2 x x x Näsby slottsområdet, Näsbypark 57:1 (Djursholmsvägen) (ny VP16) x 1 x x x x x Sågtorp 2 (ny VP16) x 0,8 x x x x Skarpäng centrum inkl Kv. Nyckelpigan x x x x x Spaken 1 & 2 (utökning VP16) x 7 x x x Viggbyholm 74:2 mfl x 6 x x x Budget Plan Plan Finansiering Årliga anslag 2016 2017 2018 Skatt Taxa/ avtal VA Bidrag Årliga anslag: trafiksäkerhet, trygghet, gata, park löpande 11 12 12 x Stadsmiljö finparker löpande 5,5 6,5 6,5 x Eftersläpande utgifter, väg löpande 0,7 0,7 0,7 x Servisventiler löpande 2 2 2 x x Dagvattenrening löpande 2 2 2 x x Inventarier VA löpande 0,3 0,3 0,3 x x Omläggningar VA löpande 12 12 12 x x Kompletteringar VA löpande 3 3 3 x x Eftersläpande utgifter VA löpande 0,1 0,1 0,1 x x Inventarier SBN löpande 0,2 0,2 0,2 x Summa SBN 412 474 420 varav investeringar i befintlig miljö 125 202 220 varav investeringar i nya ubyggnadsområden 250 233 161 varav årliga anslag 37 39 39
73(84) Budget Plan Plan Investeringar (mnkr) 2016 2017 2018 Totalt 1 465 1 526 1 359 Kommunstyrelse 347 189 90 Stadsbyggnadsnämnd 412 474 420 Socialnämnd 173 173 138 Barn- och grundskolenämnd 389 318 344 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 32 72 152 Kultur- och fritidsnämnd 112 300 215 *Investeringsposter där utgiften angetts med X, innebär att investeringsutgiften kommer beslutas senare i ett särskilt ärende enligt kommunens riktlinjer för investeringar.
74(84) Bilaga - Bostadsförsörjningsplanering 2016-2025 I Täby finns strax under 27 500 bostäder enligt Statistiska Centralbyråns uppgifter från 2014 varav drygt hälften utgörs av småhus. Under 2014 färdigställdes 267 nya bostäder, jämfört med prognos om cirka 300 bostäder. Merparten av nyproduktionen i Täby utgörs under de senaste åren av flerbostadshus i linje med kommunens målsättning om förtätning av den regionala stadskärnan Täby centrum-arninge. I tabell 1 anges planerad genomsnittlig takt för framtagande av detaljplaner för bostäder, med en bedömning av när bostäderna tidigast kan börja produceras. Detta givet att detaljplaneprocessen löper enligt tidplan liksom att byggherrarna får tillträde till mark och övriga tillstånd. Dessutom ska marknadsförutsättningar finnas för produktionen så att byggherrarna fattar beslut om investering och byggnation. Redovisningen tar inte hänsyn till exempelvis risker för överklaganden eller minskad efterfrågan på bostäder. Tabell 1: Tabell över genomsnittlig planeringstakt 2016-2025 Mot bakgrund av risker med påverkan på tidplaner tillämpar Täby kommun en planeringsbuffert om cirka 15-20 %. Med en planeringstakt om i snitt cirka 900 bostäder per år under tioårsperioden, bedöms i upp mot 700 bostäder per år kunna stå färdiga för inflyttning. För att nå kommunens åtaganden i regional planering krävs en utbyggnadstakt om cirka 350-650 bostäder per år, vilket Täby då bör klara.
75(84) En bedömning av utbyggnadstakten ingår även i kommunens befolkningsprognos som utgör underlag för planering av kommunal service och infrastruktur med mera. Täbys bostadsförsörjningsplanering tillsammans med naturlig befolkningstillväxt innebär att befolkningen bedöms öka med minst 1400 personer per år under tioårsperioden till strax över 80 000 personer. Detta motsvarar en total befolkningstillväxt om cirka 1,7 % per år. Varierade boendeformer I linje med målsättningar om att förtäta kring den regionala stadskärnan Täby Centrum och Arninge liksom i övriga stationsnära lägen, ökar andelen nybyggda flerbostadshus jämfört småhus sedan några år. Cirka 90 % av det totala antalet bostäder utgörs av flerbostadshus. Av dessa utgör cirka 10-15 % hyresrätt. Täby är medlem i föreningen Stockholm 6000+ med syfte att säkerställa en tillräcklig försörjning med studentbostäder. I Täby finns idag cirka 60 studentbostäder och inom planeringsperioden 2016-2025 förväntas detaljplaner för ytterligare 300 studentbostäder tas fram. En regelbunden avstämning mot kommunens lokalförsörjningsprogram sker för att avgöra behov av kommande markanvisningar för till exempel vårdboende och andra särskilda ändamål. Planeringsperioden omfattar i nuläget drygt 250 platser i vårdboende. Beskrivning av bostadsprojekt per kommundel under perioden 2016-2025 TÄBY KYRKBY Bylegård 37 Fastigheten Bylegård 37 ligger vid Jarlabankes väg 46-52 och ägs av en privat fastighetsägare. Planarbetet inleddes januari 2015 med syfte att möjliggöra utbyggnad av vårdverksamhet med 54 platser. Tidigaste byggstart 2016. Täbyberg Området, är beläget väster om Täby kyrkby och anges i kommunens översiktsplan som ett möjligt område att pröva för småhusbebyggelse. Detaljplan bör med nuvarande planeringstakt möjliggöra byggstart kring 2023 för att erhålla en jämn utbyggnadstakt i kommunen. Program för centrala Täby kyrkby Ett utvecklingsprogram för att utreda hur Täby kyrkby kan förstärkas som stadsdelscentrum med bostäder och verksamheter inleds under mandatperioden. ARNINGE-ULLNA Arninge-Ullna kommer etappvis att omvandlas till ett blandat arbets- och bostadsområde med totalt cirka 2 000 bostäder. Planering och utbyggnad kommer
76(84) att ske över många år och obebyggda fastigheter ägs idag främst av det helägda kommunala bolaget Täby Fastighets AB. Ullna strand Den första detaljplanen inom området omfattar Ullnasjöns sydvästra strand och möjliggör cirka 700 lägenheter liksom en förskola. Detaljplanen vann laga kraft i januari 2011. Mark för cirka 250 bostäder inom Skogskvarteren i väster har sålts och utbyggnad av kommunalteknik i den första etappen skedde under 2013-2014. Byggstart för bostäderna har skett under hösten 2014 och inflyttning sker från och med hösten 2015. För resterade del - Kanalkvarteren pågår utredning och planering av de omfattande markarbeten som anläggande av kanal och kaj omfattar. Parallellt tas en markförsäljningsstrategi fram och försäljning kan inledas tidigast 2016. Hägerneholm Med Hägerneholm avses det område som är beläget väster om befintligt verksamhetsområde i Arninge och söder om Ullna strand. Hägerneholm bedömdes inledningsvis kunna rymma cirka 700 lägenheter i gruppbyggda hus och mindre flerbostadshus samt ett fåtal arbetsplatser. En markanvisningstävling genomfördes 2013 och ett slutligt planförslag utvecklades tillsammans med byggherrarna som omfattar fler smålägenheter och totalt cirka 1100 bostäder. Detaljplanen vann laga kraft 2015 och byggstart för parken och övriga allmänna anläggningar sker 2015 och för bostäderna 2016. Ullna park Under slutet av 2015 inleds arbete med en detaljplan för 200-400 bostäder och utvecklade rekreationsmöjligheter året runt med bland utförsåkning. Parallellt med planarbetet avses en markanvisningsprocess för både rekreationsanläggning och bostadsmark att genomföras. Handelskvarteren och resecentrum Med Handelskvarteren avses det befintliga handelsområdet öster om Kundvägen. Området blir den kommersiella kärnan i det nya Arninge-Ullna och ska utvecklas i riktning mot en mer blandad stadsbebyggelse där handeln fortfarande är dominerande, men som också har inslag av annan verksamhet och även upp till cirka 500 bostäder. I projektet ingår även det resecentrum som anläggs med en ny station för Roslagsbanan och bussterminal för regional och lokal busstrafik. Resecentrum är en viktig pusselbit i Arninge-Ullnas framtida utveckling. Planarbete för handelsområde och resecentrum ska möjliggöra byggstart 2016 med målsättning om att resecentrum ska kunna tas i drift senast årsskiftet 2018/2019. Företagskvarteren Området omfattar det befintliga verksamhetsområdet i Arninge väster om Kundvägen. Projektet innebär en långsiktig utveckling och omvandling av området från ett renodlat verksamhetsområde till en mer blandad stadsdel. Industriverksamhet av störande karaktär eller som utgör risker för hälsa och säkerhet ersätts av kontor, handel och bostäder. Bebyggelsen förtätas med utgångspunkt i befintligt gatunät. En viktig fråga är hur störningar och risker från befintliga verksamheter ska kunna begränsas. Tidpunkterna för detaljplaneläggning och byggstart inom området är beroende av områdets fastighetsägare då omvandlingen avses ske på
77(84) initiativ av nuvarande och framtida fastighetsägare. Viss omvandling från industri till kontor och handel inom området pågår för närvarande och ett bredare programarbete inleds under 2017. GRIBBYLUND Petunian 1 Fastigheten Petunian 1 är belägen vid Löttingelundsvägen/Gribbylundsvägen och ägs av Täby Fastighets AB. Beslut om att upprätta ny detaljplan för att möjliggöra ca 100 lägenheter för vård- och omsorgsbostäder har fattats. Planarbete påbörjas 2017 och byggstart bedöms kunna ske under 2019. Tidplanen stäms kontinuerligt av mot kommunens lokalförsörjningsprogram och behov av vård- och omsorgsplatser i kommunen. Gribbylund 5:1 Ägarna till fastigheten Gribbylund 5:1 har ansökt om upprättande av ny detaljplan för fastigheten i syfte att ändra användning från handelsträdgård till bostäder. Planarbete pågår för cirka 24 villalägenheter i två/tre våningar med antagande och möjlig byggstart beräknat till inledningen av 2016. Program för centrala Gribbylund Ett utvecklingsprogram för att utreda hur centrala Gribbylund kan förstärkas som stadsdelscentrum med bostäder och verksamheter inleds under mandatperioden. VIGGBYHOLM Viggbyholm 74:2 Området är beläget sydost om Viggbyholms trafikplats. Detaljplanearbete pågår där syftet är att pröva möjligheten att planlägga för bostäder, handel samt idrottsändamål. Hälften av planområdet omfattar mark som långt tillbaka överlåtits som gåva till kommunen med särskilda villkor. Eftersom planläggning av gåvobrevsmarken är en förutsättning för att få till en bra boendemiljö ur bullersynpunkt krävs att Kammarkollegiet i granskningsskedet avgör om de godkänner att gåvobrevets villkor upphävs. Antalet bostäder kan då uppgå till cirka 170 lägenheter. HÄGERNÄS Hangarvägen Området är beläget öster om Hangarvägen i Hägernäs. Kommunen är markägare till området som i gällande detaljplan är utlagt som ett område för skyddsrum och garage. Denna del av detaljplanen är inte genomförd. Skyddsrum för områdets befintliga flerbostadshus har istället anordnats i byggnadernas källarvåningar. Intill Hangarvägen föreslås nya punkthus. Angivet antal lägenheter om 50 är en grov uppskattning. I ett kommande detaljplanearbete får frågan om antal lägenheter preciseras, bland annat beroende på hur parkeringen kan lösas. Detaljplanen bedöms kunna starta under 2018 med byggstart kring 2021.
78(84) Spaken 1 och 2 Kommunen säljer i samband med antagandet sin andel av marken till privat fastighetsägare som ska uppföra cirka 125 hyresrätter vid infarten till Hägernäs. Detaljplanen antogs 2015 med planerad byggstart 2016. Bostäderna kommer att uppföras i en större huskropp i vinkel mot Sjöflygvägen för att stänga ute buller från motorvägen. Mot söder ordnas en ljus och ostörd bostadsgård. Parkering kommer att finnas under mark på gården och i markplan. Projektet innebär också att trottoar, trädplantering och kantstensparkering längs Sjöflygvägen ska uppföras. NÄSBY PARK Näsby slott Arbete med en detaljplan för området kring Näsby slott inleds hösten 2015 och omfattar en varsam utveckling av slottsområdet med mellan 250 och 500 bostäder, varav ett vårdboende och seniorbostäder. Privat fastighetsägare. Parkmiljön kring slottet utvecklas och allmänhetens tillgång till området förstärks. Vårdboendet planeras för byggstart 2018. Stansen och Degeln Projektet är beläget inom Nytorps industriområde i Näsbypark, nära Centralparken. Privat fastighetsägare. Detaljplanen för cirka 300 bostäder i flerbostadshus har vunnit laga kraft och byggnation av allmänna anläggningar sker parallellt med bostäder från och med 2015. Program för centrala Näsby park Ett utvecklingsprogram för att utreda hur centrala Näsby park kan förstärkas som stadsdelscentrum med bostäder och verksamheter inleds under mandatperioden, förutsatt att övriga utvecklingsprogram kunnat färdigställas. TÄBY CENTRUM Täby centrum inkl Mars 1 Detaljplanen för Täby centrum vann laga kraft i oktober 2009 och byggstart skedde 2010. Bostadsbyggnationen sker etappvis på Attundafältet och inom fastigheten Mars 1 och cirka 500 bostäder kvarstår. Totalt omfattar projektet ca 850 lägenheter i flerbostadshus, arbetsplatser, utbyggt köpcentrum och parkeringsanläggningar samt förbättrad infrastruktur. Slutliga åtgärder på allmän plats bedöms kunna färdigställas 2017 när byggnation av nytt kommunalhus och slutliga bostadskvarter är klar. Täby park Samråd kring förslag till program för cirka 6 000 bostäder och 4 000-5 000 arbetsplatser på det tidigare galoppfältet genomfördes under sommaren 2015. Programmet godkänns tidigast hösten 2015 vartefter en etappvis planläggning och utbyggnad kommer att ske under 20-30 år framöver. Projektet omfattar flera större infrastrukturkopplingar till omgivningen liksom etablering av en stor stadspark.
79(84) Fördjupad översiktsplan för Täby centrum (sydvästra regionala stadskärnan) Arbete med en fördjupning av översiktsplanen Det nya Täby 2030 för den regionala stadskärnans sydvästra del, Täby stadskärna, pågår. Projektet ska resultera i en verksamhetsövergripande och långsiktig inriktning för markanvändning och samhällsbyggande i Täby stadskärna. Inriktningen är att utveckla Täbys centrala delar till en stadsmässig och långsiktigt hållbar regional stadskärna, med syfte att möjliggöra för fler bostäder, verksamheter och servicefunktioner än vad översiktsplanen anger. Planen beräknas antas under 2017. ROSLAGS-NÄSBY Sågtorp 2 Projektet omfattar totalt cirka 450 mindre lägenheter om ca14 000 kvm BTA med upplåtelseformen bostadsrätt och minst 4000 kvm BTA studentbostäder/forskarbostäder som hyresrätt. Inom området ska även en förskola för ca 100 barn och ca 5000 kvm BTA kontor och eventuellt andra verksamheter som kan kombineras med bostäder inrymmas. Målsättningen är att detaljplanearbetet avslutas 2016 med bedömd möjlig byggstart vid årsskiftet 2016/2017. Sågtorp 3 Projektet omfattar cirka 140-150 smålägenheter på samma fastighet som Scandic Hotel, som fastighetsägaren avser sälja som studentbostäder. Detaljplanearbete avslutas 2015 med bedömd möjlig byggstart 2016. Roslags-Näsby 29:1 Projektet omfattar cirka 45 trygghetsbostäder vid Kanalvägen. Detaljplanen är antagen och fastighetsägaren avser att söka kommunens godkännande för försäljning till annan aktör under hösten 2015. Byggstart kan då tidigast ske under 2016. Västra Roslags-Näsby Projektet avser området söder om Centralvägen mellan Roslagsbanan och Stockholmsvägen. Täby kommun äger området som bedöms kunna inrymma cirka 1 000 bostäder i flerbostadshus liksom verksamhetslokaler. Detaljplanearbete pågår i samråd med de byggherrar som vann markanvisningstävlingen 2014. Byggstart bedöms tidigast kunna ske under 2018 efter genomförd planeringsprocess och utbyggd kommunalteknik. Pentavägen Ägarna till ett antal fastigheter i anslutning till Pentavägen inkom 2011 med en förfrågan om upprättande av detaljplan. Man önskar utveckla fastigheterna till ett område med ca 600-700 bostäder kombinerat med verksamhetsyta. En förstudie över området slutfördes 2015 och planläggning väntas kunna påbörjas 2018 efter det att arbete med en fördjupad översiktsplan för den centrala stadskärnan slutförts.
80(84) SKARPÄNG Program för centrala Skarpäng inkl kv Nyckelpigan Utvecklingen av Skarpängs centrum utgår från det politiska målet att formulera utvecklingsprogram för lokalt stadsdelscentrum. Här har också påtalats ett behov av att se över skollokaler och att integrera dem med centrumutvecklingen. Med bakgrund av att Kopparhus fastigheter AB har för avsikt att utveckla bostäder och verksamheter i kvarteret Nyckelpigan samt kommunens avsikt att utveckla stadsdelscentrum i kommunen har stadsbyggnadskontoret tagit fram ett underlag för att påbörja arbetet med ett planprogram för området. En förutsättning för utbyggnad är den markförläggning av kraftledningen som beräknas utföras under 2016. Antalet lägenheter är osäkert och prövas inom ramen för programmet och därefter detaljplan(er). Byggstart bedöms tidigast kunna ske 2019 och områdets bedöms komma att ske i etapper. Viveln 102 mfl Detaljplan påbörjas 2015 för cirka 55 bostäder i korsningen Fjätursvägen- Täbyvägen. Byggstart bedöms kunna ske under 2018. Privat fastighetsägare. Bromsen 11 Ägaren till fastigheten Bromsen 11, Täbyvägen 27, har inkommit med ansökan om upp-rättande av ny detaljplan för fastigheten med syftet att ändra tillåten markanvändning från småindustri till bostadsändamål. Detaljplanen inleds 2015 och omfattar cirka 40 lägenheter i radhus. En viktig förutsättning är att den kraftledning som går över fastigheten tas ur bruk enligt plan 2016/2017. I planarbetet behöver också hänsyn tas till spårreservat för framtida tvärspårväg (Solna Roslags Näsby). Gripsvall En utredning, i kombination med en medborgardialog, om utveckling av Gripsvallsområdet ska göras i syfte att förstärka den gröna kilen, skapa en grön entré samt ev. kunna bygga längs Täbyvägen och Fjätursvägen med villor och radhus FÖRTÄTNING VILLOR Utöver kommunens utbyggnadsprojekt sker en förtätning av befintliga villaområden genom fastighetsdelning. Renovering av äldre detaljplaner kan stödja denna förändring.
81(84) Tabell 1: Tabell över genomsnittlig planeringstakt 2016-2025
82(84)