Verksamhetsplan 2017 (VP 17)

Transkript

1 1(90) Verksamhetsplan 2017 (VP 17)

2 2(90) Innehållsförteckning Alliansen... 4 I Täby... 4 Verksamhetsplan 2017 (VP 17)... 8 Inledning... 9 Den politiska beslutade inriktningen Täbys styrmodell Gemensamma utvecklingsområden Ekonomi Finansiella mål Resultatbudget 2017 och plan Investeringar Finansiering och likviditet Kassaflödesanalys Täbys Kommunala bolag Täbys befolkning aktuell situation och prognos Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ansvar och uppgifter Kommunstyrelsens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Stadsbyggnadsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Taxor och avgifter Lantmäterinämnden Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Budget Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Taxor och avgifter Kultur- och fritidsnämnden... 39

3 3(90) Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Taxor och avgifter Socialnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Taxor och avgifter Barn- och grundskolenämnden Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Taxor och avgifter Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Överförmyndarnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Budget Täbys kommunala bolag Mål och indikatorer för bolagen Bolagets ansvar och uppgifter Koncerngemensamma ägardirektiv Täby Fastighetsaktiebolag Bolagets ansvar och uppgifter Ägardirektiv Täby MIljövärme AB Bolagets ansvar och uppgifter Ägardirektiv Investeringsplan Bostadsförsörjningsplanering för perioden

4 4(90) I Täby I budgeten för 2015 samt tilläggsbudgeten för 2016 fastställdes Alliansens politiska prioriteringar för hela mandatperioden och stor andel av innehållet är nu på väg att bli verklighet. Utvecklingen står emellertid inte stilla varför de politiska prioriteringarna och det politiska händelseförloppet kompletteras för arbetet under Detta dokument är en överenskommelse mellan Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i Täby. Övergripande Täby kommun står starkt med ordning och reda i den gemensamma ekonomin och god budgethållning. Utmaningarna i form av en akut flyktingkris ställer höga krav på Täby kommun. Tack vare en effektiv och lösningsorienterad organisation klarade vi av att hantera den inledande krisen. Det läge vi nu står inför kommer att kommer att prägla Sverige och Täby för under en lång tid framöver. De största utmaningarna är kopplade till att lösa bostadsfrågan som följer av anvisningslagen. Det finns även betydande utmaningar i form av att ordna sysselsättning och försörjning till de nyanlända. Bostadsbristen kopplar ett allt hårdare grepp om Stockholmsregionen och det finns ingen tydlig lösning i närtid. Täby kommun planerar för en expansiv tillväxt de närmsta 20 åren med ca nya bostäder med en mångfald av olika boendeformer. Dessa kommer främst att finnas i våra fyra stora utbyggnadsområden, Täby Centrum, Arninge- Ullna, Täby Park och Västra Roslags Näsby. Täby är en populär kommun där många väljer att bo kvar, upplever sig vara trygga och som har en hög inflyttning. Kommunen ska erbjuda möjlighet till blandade boendeformer där du som Täbybo ska kunna välja boende under hela livets skede. Skolresultaten är bland de bästa i Sverige. I årskurs nio har vi näst högst andel elever som går ut med godkända betyg i alla ämnen. Täby ska ha fortsatt höga skolresultat och utveckla skolan. De utmaningar Täby står inför ställer höga krav på att noggrant bevaka kommunens utveckling och säkerställa att Täby även i framtiden ska vara en trygg kommun.

5 5(90) Integration Till kommunen kommer i huvudsak tre typer av nyanlända, asylsökande som bor på Täby Park Hotell, ensamkommande barn som bor i HVB hem och kommunplacerade nyanlända med uppehållstillstånd. Migrationsverket har inte tagit sitt ansvar att ordna sysselsättning och aktiviteter för de asylsökande på Täby Park Hotell. Kommunen har därför ordnat en lokal på Kemistvägen där frivilligorganisationer och andra erbjuder Prata svenskacafé, läxläsningshjälp, svenskundervisning för analfabeter m.m. Täby har gjort och gör stora insatser för att välkomna de nyanlända och påbörja integrationen. Alla asylsökande barn och elever har erbjudits plats inom förskola, skola eller gymnasieförberedande språkintroduktion. Ett samarbete har inletts med Kompis Sverige. Ungdomar har erbjudits arbete som Sommarvärdar på våra utomhusbad. De barn som bor på asylboendet har och ska även i framtiden placeras i den mån det är möjligt på olika skolor i kommunen för att skapa en bättre integration. Vi har även ställt krav på Migrationsverket att de nyanlända med uppehållstillstånd som ska fördelas till Täby i första hand ska komma från Täby Park Hotell av vår kvot från anvisningslagen. Det skulle ge större trygghet för barnen, som då kan gå kvar i samma skolor och det underlättar också integrationsarbetet om kommun och näringsliv vet att de som bor i Täby även får stanna här. Den stora utmaningen är att få fram bostäder för de nyanlända som erhållit uppehållstillstånd och som kommer till Täby. Kommunen har inga tomma lägenheter till sitt förfogande. Alla bostadsmöjligheter prövas inklusive etablerandet av modulhus på olika håll i kommunen. Nyanlända med uppehållstillstånd ska snabbt komma i arbete. Den politiska utgångspunkten är att Täby ska ha Sveriges bästa integration. För det krävs olika samverkande insatser. En god utbildning med fokus på att lära sig svenska språket är en viktig utgångspunkt för att snabbt etablera sig i det svenska samhället. När etableringsfasen är över ska de nyanlända själva ordna boende. Kommunen ska aktivt arbeta för att motverka bidragsberoende. Ekonomiska utgångspunkter Täby kommun ska ha en stabil ekonomi och låg skattesats. Vi ska hushålla med våra gemensamma skattepengar. Genom att trygga ekonomin skapar vi reserver för framtiden. Det är de svagaste i samhället som drabbas hårdast när ekonomin inte håller. Därför är det viktigt att ha trygga och stabila kommunala finanser med ett överskott för framtida investeringar och god välfärd.

6 6(90) Regeringen försämrar förutsättningarna för Täbys fortsatta utveckling genom att ytterligare beskatta Täbyborna med en utjämningsskatt på 57 miljoner under mandatperioden. Totalt uppgår nu utjämningsskatten för Täby kommun ca 520 miljoner, vilket motsvarar mer än budgeten för all förskoleverksamhet per år i Täby kommun. Av regeringens riktade statsbidrag till kommunerna på 10 miljarder så får Täby kommun 32 miljoner i budgeten för Ett mer effektivt resursutnyttjande skulle vara att kommunerna i högre grad fick behålla skatteintäkterna inom kommunen. Den röd-gröna regeringen inför också betydande inskränkningar inom LSS och personlig assistans samt sänker ersättningar för ensamkommande flyktingbarn vilket får ytterligare negativa budgetkonsekvenser för kommunen Budgetutrymme Trots betydande försämringar från regeringen står Täbys ekonomi stabil. Kommunens överskott gör att Täby långsiktigt kan stå starkt och trygga framtida investeringar. Genom att hela tiden effektivisera organisationen och se över kostnader möjliggör vi budgetsatsningar. Sänkt skatt i Täby Vi hanterar Täbybornas skattepengar och kommunen ska därför inte ta in mer pengar i skatt än nödvändigt. En politisk utgångspunkt är att medborgarna i första hand ska disponera över sina pengar i så stor utsträckning som möjligt, inte politikerna. Skattemedel måste användas på ett så effektivt sätt som möjligt. När Täby utvecklas är det av stor vikt att ha en stark ekonomi i balans. Tack vare kloka investeringar, god hushållning och de effektiviseringar som genomförts finns nu utrymme också för en skattesänkning som kommer alla Täbybor till del. Skatten sänks med 10 öre under Utveckling av förskolan Förskolan har en viktig pedagogisk roll samtidigt som den frigör tid för sysselsättning för föräldrarna. För att skapa goda förutsättningar för detta såg alliansen över förskolepengens nivå under 2015 och beslutade med den utredningen som grund av en höjning av pengen för Barn- och grundskolenämnden beslutade även under 2015 om en ändring i kriterierna för fördelning av den kvalitetspeng som betalas ut vid hög andel pedagogiskt utbildad personal. Såväl beslutet om höjning av pengen som kriterier för densamma är led i att skapa förutsättningar för en hög andel förskollärare i verksamheterna och att skapa möjligheter för en mångfald av utförare att driva förskola. Totalt satsades 22 miljoner kronor på förskola och skola under Några förskolor har haft utmaningar med att hantera det bortfall av pengen som juli månad innebär när barn som ska börja förskoleklass avslutar sin förskoletid i juni. Vi vill därför förändra ersättningen så förskolorna även får ersättning för juli

7 7(90) månad. Som ett led i vårt arbete att fortsätta stärka förskoleverksamheten gör vi återigen en riktad satsning på förskolepengen och tillför 5,9 Mkr i budgeten för Närmare detaljer om hur denna kompensation kommer att konstrueras och genomföras utreds under hösten 2016 Utveckling av biblioteken Biblioteken i Täby ska ligga i framkant och erbjuda ett brett utbud av media, men vi vill också se en utveckling mot att göra biblioteken mer publika, genom ökad tillgänglighet och olika former av kulturevenemang. Täbyborna utnyttjar också biblioteken i större omfattning än invånare i andra kommuner. Vi vill därför genomföra en satsning på utökade öppettider, tillgänglighet och en utökad programverksamhet. Genom att utöka Huvudbibliotekets och Näsbyparks biblioteks öppettider även till söndagar så ökar tillgängligheten på de platser där många människor rör sig. Vi vill även införa ett system med meröppet, vilket gör biblioteken tillgängliga utöver ordinarie öppettider för t.ex. studier och läsning. Vi tillför i budget 2017 kultur- och fritidsnämnden 2,6 miljoner i ramhöjning, vilket möjliggör en bibliotekstruktur av minst nuvarande omfattning och satsningar på bl. a söndagsöppet, meröppet och utökad programverksamhet. I avvaktan på att bibliotekens i Täby kyrkby och Skarpäng flyttas till respektive centrum behålls nuvarande lokaler. I väntan på att Hägernäs biblioteks flyttas till en mer publik plats upprätthålls verksamheten. Täby en mer effektiv och smartare kommun Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället. Digitaliseringen är också en av de främsta möjliggörarna för att höja kvaliteten, förbättra effektiviteten och möta upp förväntningarna på välfärden. Undersökning (SIFO) visar att tre av fyra tillfrågade är positiva till att kommuner erbjuder service digitalt och nästan lika många, sju av tio, är positiva till att digitala pedagogiska verktyg används i skolundervisning, vård, konsultation och behandling med digital teknik. Betydligt färre anser, bara två av tio, att kommuner lever upp till detta. Med detta som utgångspunkt ska Täby kommun utveckla digitaliseringsarbetet och sträva efter att bli en mer effektiv, smart och hållbar kommun genom att se digitaliseringens möjligheter nämndövergripande. För att Täby kommun ska bli mer tillgänglig för medborgare, företagare och besökare vill vi utveckla vår kommuns möjligheter att ge digital service. Vi ser gärna att den utvecklingen sker i samarbete med näringslivet. Vi vill ta fram verksamhetsövergripande digitala lösningar utifrån ett företagarperspektiv. På så sätt bidrar vi till ett bättre företagsklimat. Det ska vara enkelt att driva företag i Täby. Det är en viktig förutsättning för att ligga i framkant med en hög kvalitet och effektivisera för såväl de offentliga som de privata verksamheterna.

8 8(90) Täby kommun har idag tillgång till många gemensamhetslokaler, fritidsanläggningar, kulturlokaler mm. Idag får man söka och boka dessa på olika sätt. Behov finns att få en helhetssyn över tillgängligheten för olika grupper och verksamheter inom Täby kommun oavsett om det är ungdomsverksamhet, seniorverksamhet, kultur eller privat verksamhet. Därför vill vi utreda ett gemensamt digitalt bokningssystem av våra gemensamhetslokaler, fritidsanläggningar, kulturlokaler m.fl. Genom att utveckla en digital infrastruktur i Täby så möjliggör vi bättre service. Science park - Täby ska utvecklas med innovativa företag Täby står inför en snabb tillväxt med tusentals nya bostäder och arbetsplatser och vi har idag ett starkt strategiskt läge i regionen med direktförbindelser via Roslagsbanan till KTH och Stockholms universitet. Just nu pågår förhandlingar inom ramen för Sverigeförhandlingen om att förlänga Roslagsbanan till Stockholm city via Odenplan. Dessutom arbetar vi för att bygga ut Roslagsbanan till Arlanda. Det gör att det ur ett näringslivsperspektiv finns mycket goda förutsättningar för kommunen att ligga i framkant och vara en geografiskt strategisk plats för innovativa företag att etablera sig på och därmed skapa goda förutsättningar för ett framtida företagskluster. Vi vill därför utreda förutsättningarna för att etablera en Science Park i kommunen där utbildning, forskning och näringsliv kan samverka. Miljön är viktig för Täby kommun Täby är en föregångskommun på många områden och ska även vara en föregångskommun inom miljöområdet. Vi har i dagsläget ett miljöprogram som utgår ifrån våra 16 nationella miljömål. Miljöprogrammet pekar ut fem fokusområden, begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, god vattenmiljö, det gröna Täby och god bebyggd miljö. I det nya miljöprogrammet har vi också lyft fram hur Täbyborna och företagarna själva kan bidra till en bättre miljö. Kommunen utvecklar kontinuerligt sina miljömål och genomför ett flertal förbättringar. Till 2050 ska Täby kommun vara koldioxidfri. För att ytterligare stärka vår miljöposition vill vi inrätta en årlig miljödag riktad till Täbyborna, föreningar och företag i Täby, med inspiration och erfarenhetsutbyte samt utdelning av Täbys miljöpris. Leif Gripestam gruppledare (M) Hans Ahlgren gruppledare (L) Annica Nordgren gruppledare (C ) Camilla Brodin gruppledare (KD) Verksamhetsplan 2017 (VP 17) Verksamhetsplanen är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument. Verksamhetsplanen innehåller kommunfullmäktiges mål och indikatorer till nämnder

9 9(90) och de kommunala bolagen samt budget för år 2017 med plan för åren samt investeringsplan för åren Utgångpunkten för VP 17 är Kommundirektörens förslag till VP 17 med kompletteringar av den politiska majoritetens tillägg samt förändringar till följd av ytterligare genomgång av investeringsplanen för perioden samt volymer inom social omsorg. Volymerna inom utbildningsområdet har inte reviderats eftersom befolkningsprognosen från mars 2016 fortfarande gäller. Inledning Täby kommun befinner sig fortsatt i en mycket expansiv period av tillväxtarbetet. En kommuns växande inbegriper bostadsbyggande, kollektiv- och vägtrafikutveckling, utbyggnad av förskolor och skolor, behov av gruppbostäder och äldreboenden, olika typer av specialbostäder för personer inom socialtjänstens individoch familjeomsorg, bostäder för nyanlända, ytor för spontanidrott med mera. Stockholmsregionen är en mycket stark tillväxtregion och enligt mätningar den region i landet som har störst påverkan på landets samlade tillväxt. För Täby innebär detta både en draghjälp och en utmaning att hålla uppe takten i utvecklingen och att möta förväntningarna från marknaden. Nya spännande bostadsområden planeras. Befolkning och arbetstillfällen kommer att öka. Inflyttning av personer i yrkesverksam ålder medför ökade skatteintäkter, men också ökade anspråk på offentligt finansierade välfärdstjänster och infrastruktur. Den nya regionala utvecklingsplanen för Stockholms regionen, RUFS, tar fasta på fortsatt stark befolknings- och näringslivstillväxt. En av målsättningarna med Täbys tillväxtarbete är att kommunen även framgent ska kunna erbjuda kommuninvånarna välfärdstjänster med hög kvalitet. Det ställer krav på ett strategiskt arbete med verksamhets- och tjänsteutveckling i kombination med effektiviseringar och fortsatt god ekonomisk hushållning. Arbetssätt, processer och system måste ständigt prövas och omprövas. Riktade besparingar kan bli nödvändiga, outsourcing, liksom omprövning av verksamheter som inte når ekonomisk balans. Arbetet med kontaktcenter för ökad tillgänglighet har påbörjats och utvecklas i samverkan med verksamhetsområden och kommunledningskontoret. Nyanlända Arbete och utbildning är viktiga fundament för alla invånare beroende av ålder och tid i livet. Detsamma gäller för de nyanlända personer som kommer till Täby enligt den nya bosättningslagen. Kommunens förmåga att tillsammans med arbetsförmedlingen och näringslivet omgående erbjuda någon form av sysselsättning/praktik/arbetsträning kommer att vara helt avgörande för framtida integration, kostnader och möjlighet att nå målen för kommunen där också utbildningsresultat för eleverna är centralt. Adekvata insatser i förskola, grundskola och gymnasium kommer att bidra till att arbete eller högre studier blir möjliga val för nyanlända barn och ungdomar allt eftersom de växer upp. Samverkan med frivilliga och organisationer/föreningar ska hjälpa såväl enskilda personer som grupper att nå de ambitioner de har för sitt liv i Sverige och Täby. Kommunen kommer på olika sätt att bidra till att frivilliga insatser möter de behov som finns kopplat till

10 10(90) mottagande av nyanlända. Kommunen kommer att fortsatt informera om såväl planer för bebyggelse för att tillhandahålla bostäder i den takt som krävs utifrån fördelningstalen kopplat till nya lagen, som fullgörande av uppdragen att tillhandahålla platser i förskola och de olika skolformerna. Information ges dels förtroendevalda vid sammanträden för de olika berörda nämnderna samt kommunstyrelsen, dels via taby.se där ständig uppdatering sker. Informationsmöten har hållits och kommer fortsatt hållas i takt med att bostadsplaneringen fortgår. Kommunens strategier kopplat till mottagandet består dels i att ett antal områden i kommunen planeras för modulbostäder med början vid Karby gård, parallell planering vid Arninge och fortsatta studier av tomter på andra håll i kommunen. Här erbjuds även ungdomar/studenter boende. Vidare återsöks medel i olika former och effektiva lösningar i samverkan eftersträvas. Den politiska beslutade inriktningen Utgångspunkten för år 2017 och kommande år är en kommun med fortsatt god livsmiljö för invånarna. God hushållning samt ordning och reda i ekonomin ska vara kännetecken för Täby. En hållbar tillväxt och en växande befolkning är prioriterat. Individens behov av valfrihet ska tillgodoses. Kvaliteten ska vara hög i kommunens gemensamt finansierade verksamheter och förskola, skola och äldreomsorg, välfärdens kärna, ska prioriteras. Mandatperioden ska kännetecknas av ordning och reda i kommunens gemensamma ekonomi. Mottagningen av nyanlända innebär såväl personella, organisatoriska som ekonomiska utmaningar. Kommunen är inne i en period av stark utveckling i form av bostadsbyggande, utvecklad kollektivtrafik. och investeringar i skolor, förskolor och vård- och omsorgsboenden, simhall mm. Prioriteringar måste därför göras såväl bland övriga investeringsbehov som bland verksamhetsutvecklingsinsatser. Den politiska majoritetens prioriteringar för mandatperioden finns redovisade i inledningen av verksamhetsplan 2015 (VP 15) samt med kompletteringar i verksamhetsplan 2016 (VP 16) och verksamhetsplan 2017 (VP 17). Den politiska majoriteten lägger följande tillägg till kommundirektörens förslag till verksamhetsplan Sänkt skatt med 10 öre Förstärkt förskolepeng Bevara och utveckla biblioteken Utredning om Science Park Skapande av en miljödag

11 11(90) Täbys styrmodell Täbys styrmodell innebär att kommunfullmäktige utifrån visionen och de kommungemensamma inriktningsmålen fastställer kommunfullmäktiges mål till styrelsen, nämnderna och bolagen samt indikatorer för styrelsen, nämnderna och bolagen i verksamhetsplanen. Visionen ska gälla på lång sikt upp till 20 år Inriktningsmålen är på fyra år som mandatperioden Nämndmålen 1-2 år eller 4 år Enhetsmålen 1 år, men kan vara fleråriga Särskilda aktiviteter kan vara insatser som beslutas för att nå målen Täby kommuns vision Täby utvecklas med trygghet och frihet för en hållbar framtid Kommunens inriktningsmål Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun Verksamhet finansierad av Täby kommun håller hög kvalitet oavsett utförare Gemensamma utvecklingsområden För planeringsperioden har följande utvecklingsområden som är av betydelse för kommunen som helhet identifierats: Hållbar utveckling som innebär att den fysiska planeringen är ett verktyg i hållbar utveckling kommunen växer på ett sätt som får människor att vilja flytta hit samhällsplanering ses som ett verktyg för såväl byggande som trafikoch kollektivtrafiklösningar det skapas möjligheter för individer att leva ett självständigt liv beslutad nivå gäller för kostnader för kommunens utveckling såväl vid investeringar som tillkommande drift av verksamheter Kvalitetsfrågor som innebär att sätta dem vi är till för i centrum och förstå deras fokus oavsett vem som tillhandahåller tjänster och insatser ska dessa hålla hög kvalitet till avtalad ersättning/budget valfrihet för individer med beaktande av god ekonomisk hushållning för kommunens samlade budget information, dialog och kommunikation för att möta invånarnas och företagarnas behov av transparens och delaktighet Analysarbete för bättre beslutsunderlag och möjlighet att möta framtiden som innebär att utveckla metoder för att söka/skaffa relevant uppföljning av genomförd verksamhets resultat

12 12(90) dra slutsatser av befintligt underlag som möjliggör alternativa sätt att lösa nuvarande uppgifter med nya arbetsmetoder eller att föreslå nya uppdrag och fasa ut befintliga för att uppnå ökad effektivitet kommunens roll, vad måste kommunen ansvara för och vad vill kommunen därutöver ansvara för Tryggheten är viktig för invånare, företagare och besökare i kommunen och det arbete som Trygg i Täby bedriver bidrar till en lugnare och tryggare kommun fokusområdet för Trygg i Täby år 2017 är det tobaksförebyggande arbetet Ekonomi Finansiella mål Kommunens finansiella mål innebär att kommunens resultat ska uppgå till två procent av skatteintäkterna (netto) samt att skattefinansieringsgraden 1 av investeringar ska överstiga 30 procent under planperioden. Därutöver föreslås att fr.o.m. år 2019 ska minst 25 mnkr avsättas årligen för att möta kommande infrastruktursatsningar. Den ökande investeringsvolymen under planperioden kommer att innebära behov av nyupplåning och därmed ökade kapitalkostnader. Investeringarna är en förutsättning för att Täby ska växa. Det finansiella utrymmet som skapas genom att det finansiella målet uppnås ska ses som ett minimum för att begränsa behovet av nyupplåning. En viktig förutsättning för detta arbete är Försörjningsplanen för anläggningar, bostäder och lokaler vars syfte är att underlätta det strategiska arbetet så att kostnader om möjligt undviks samtidigt som risken minimeras för att kommunen står utan nödvändiga anläggningar, bostäder och lokaler när dessa behövs. Enligt prognosen i resultatbudgeten uppnås inte två procentsmålet under planperioden. Men mot bakgrund av de senaste årens överskott i förhållande till budget bedöms målet kunna uppnås. Resultatbudgeten visar dock att det finns en risk att målet inte kommer att uppnås. Det kommer därför att krävas fortsatt god budgetdisciplin och att kostnadsökningarna minimeras för att kommunen ska uppnå de finansiella målen för planperioden För att tvåprocentmålet ska uppnås behöver det årliga resultatet öka med ca mnkr. 1 Skattefinansieringsgraden är ett mått på hur stor andel av skatteintäkterna som återstår för att kunna finansiera årets investeringar. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100 % eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året.

13 13(90) Prognos finansiella mål enligt resultatbudgeten i VP 17 för planperioden År Resultat i procent av skatteintäkterna (netto) 3% 1% 1% 1% Skattefinansieringsgrad av investeringar 35% 31% 24% 34% Kommunens ökade ansvar för mottagning av nyanlända i form av ensamkommande barn, plats i förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola är några områden där kommunen inte ekonomiskt får täckning för de kostnader som statens beslut om ansvar innebär. Det är viktigt att kostnadsökningar inom alla verksamheter bromsas där det är möjligt och att samtliga verksamheter i kommunen ser över effektiveringsmöjligheter så att insatserna för barn och vuxna kan tillgodoses med fortsatt ekonomi i balans i relation till målen för kommunens tillväxt på den övergripande nivån. Tillväxtmöjligheterna måste kvarstå och säkras inte minst utifrån ambitionen att inom ramen för den s.k. Sverigeförhandlingen driva Roslagsbanans förlängning till city, via Odenplan. Detta förutsätter ett överskott årligen på minst två procent för att kunna genomföras utan alltför stor risktagning för kommande generationer. Resultatbudget 2017 och plan Enligt resultatbudgeten uppgår det budgeterade resultatet för år 2017 till 47 mnkr. Resultaträkning Budget Plan Plan (mnkr) Nämndernas nettokostnader Avgår interna kostnader Gatukostnadsersättningar (periodiserade) Pensionskostnad Maxtaxa Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, brutto Finansnetto Resultat efter skatteintäkter (brutto) och finansnetto Statlig utjämning, struktur Regleringsbidrag (per invånare) Införandebidrag Kommunal fastighetsavgift Årets resultat

14 14(90) Följande förutsättningar ingår i resultatplanen enligt VP 17: Verksamhetsplanen förutsätter att ett utrymme ska skapas inom respektive nämnd/styrelse på två procent för kostnadsökningar år Effektiviseringar genomförs på delegation, organisationsförändringar beslutas vid behov av respektive nämnd/styrelse. Skatteintäkterna är beräknade enligt SKL:s prognos (5 oktober 2016) avseende skatteunderlagets tillväxt för planperioden Pensionskostnaderna har beräknats enligt den senaste prognosen från KPA (juni 2016). Exploateringsintäkterna är uppdaterade enligt den senaste utfallsprognosen (september 2016). Avskrivningarna har beräknats med utgångspunkt från den senaste investeringsplanen (september 2016). Internräntan är beräknad med tre procent Volymförändringar för åren är beräknade enligt befolkningsprognosen per mars I tabellen nedan redovisas en sammanställning av nämndernas nettokostnader för planperioden. Nettokostnader Utfall Budget BUDGET Plan Plan (mnkr) Kommunstyrelsen Stadsbyggnadsnämnden Lantmäterinämnden Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddsnämnd Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Barn- och grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Överförmyndarnämnden Summa nämnder

15 15(90) Investeringar Investeringsplanen omfattar investeringar på drygt 1-1,5 miljarder kronor per år Investeringsplan redovisas i slutet av dokumentet. Finansiering och likviditet Kommunen hade vid utgången av år 2015 en långfristig låneskuld på 850 mnkr. Vid slutet av år 2016 bedöms låneskulden uppgå till mnkr. Under perioden ökar investeringsvolymen vilket innebär att nyupplåning och låneskulden bedöms öka med ca mnkr till totalt ca mnkr. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys BUDGET Plan Plan (mnkr) Årets resultat Justeringar för ej likvidpåverkande poster Avskrivningar Avsättningar Övriga justeringar Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+) eller minskning (-) utlämnade lån Ökning (+) eller minskning (-) koncernkontokredit Ökning (+) eller minskning (-) av långfristiga skulder (banklån) Ökning (+) eller minskning (-) av långfristiga skulder (anslutningsavgifter) Ökning (-) eller minskning (+) kortfristiga placeringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 0 0 0

16 16(90) Balansräkning Balansräkning BUDGET Plan Plan (mnkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Lager Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav periodens resultat Avsättningar Avsättning för pensioner och särskild löneskatt Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (VA, gatukostnadsersättning) Banklån Koncernkredit Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Intäkter och investeringar för exploatering har exkluderats i balansräkningen

17 17(90) Budgetpropositionen Den 20 september presenterade regeringen 2017 års budgetproposition och 2016 års höständringsbudget. Nedan sammanfattas några satsningarna: Mer resurser till välfärden 10 miljarder till kommuner och landsting, varav 7,7 miljarder till kommunerna år Avsikten med de 10 miljarderna är att ge kommuner och landsting långsiktiga planeringsförutsättningar för ökad kvalitet och fler anställda i välfärden. Många kommuner står också inför stora investeringar i nya skolor och förskolor när Sverige växer. Statsbidragen till kommunsektorn kommer dels att fördelas på samma sätt som via det kommunalekonomiska utjämningssystemet dvs. i kronor per invånare, dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. Från år 2021 planeras att hela tillskottet ska ligga i anslaget för den kommunalekonomiska utjämningen som generellt statsbidrag och fördelas kronor per invånare. Lovskola införs från år 2017 och kommunerna tillförs 30 miljoner, år 2018 tillförs 60 miljoner. Ingår i det kommunala utjämningssystemet och motsvarar 3 kr per invånare år En läsa skriva räkna-garanti genomförs från år 2018 och kommunerna tillförs 130 miljoner per år. Ingår i det kommunala utjämningssystemet och motsvarar 13 kr per invånare fr.o.m. år Rätt till Komvux innebär en förstärkning med cirka 530 miljoner per år. Inför 2017 planeras att införas så kallade behörighetsgivande utbildningar. Den består dels av en rättighet för elever som saknar grundläggande behörighet för högskolestudier att läsa in den inom vuxenutbildning. Hittills har en sådan rättighet varit förbehållet elever som efter den senaste gymnasiereformen fullföljt ett yrkesprogram i gymnasieskolan utan att uppnå sådan behörighet. Den består också i en rätt att läsa in särskild behörighet för högskola och särskilda förkunskapskrav för yrkeshögskola inom vuxenutbildningen. Ingår i det kommunala utjämningssystemet och motsvarar 54 kr per invånare. Nivån för klimatklivet är för perioden årligen 700 miljoner. Klimatklivet förstärks något och förlängs till 2020, för att stötta regionala och lokala initiativ som ska minska utsläppen av växthusgaser. Stöd ges bland annat till laddningsinfrastruktur för elfordon, biogasanläggningar, konvertering från fossil olja, lustgasdestruktion. Kompetensutveckling för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård, 50 miljoner 2017 och därefter 200 miljoner åren Detta statsbidrag ska sökas av kommunerna.

18 18(90) Regeringens bedömning av den makroekonomiska utvecklingen september 2016 Regeringen pekar på osäkerhet om såväl internationella som inhemska faktorer. Bland de inhemska faktorerna nämns de stora rekryteringsbehoven i kommunsektorn, som redan har brist på personal. Regeringen pekar också på att utvecklingen av den offentliga konsumtionen kan bli svagare än enligt prognosen om kommuner och landsting inte kan rekrytera personal i tillräcklig omfattning. Svensk ekonomi växte snabbt 2015 och tillväxten väntas bli hög även 2016 för att avta Resursutnyttjandet fortsätter därmed att stiga. BNP beräknas till 3,2 procent år 2016 och till 2,5 procent år Arbetslösheten beräknas gå ner från 6,8 procent år 2016 till 6,3 procent år Konjunkturläget bedöms vara i det närmaste balanserat och de kommande åren präglas av en mer normal tillväxttakt. Sysselsättningstillväxten väntas bromsa in 2018 till följd av lägre BNPtillväxt. Från och med 2018 väntas ett förhållandevis stort antal nyanlända komma in i arbetskraften. Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer i höstens ekonomirapport, som presenterades den 5 oktober, att utvecklingen nu går in i ett skede som innebär att kostnaderna för demografin ökar snabbare än intäkterna. SKL skriver att det kräver ett nytt synsätt på kommunal välfärd och en rad åtgärder från stat, kommuner och landsting. SKL har tidigare bedömt att det demografiska trycket förväntats komma efter 2020, och framförallt till följd av många fler äldre, vilket främst skulle påverka äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Det har dock tidigarelagts främst genom den historiskt stora flyktinginvandringen, men är också en följd av ett ökat barnafödande. Den kraftiga befolkningsökningen fram till 2020, totalt cirka , påverkar förutom skolan en rad andra verksamheter; hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, socialtjänst, bostadsförsörjning med flera verksamheter. Den förhållandevis höga tillväxten i den svenska ekonomin, med en snabb ökning av antalet arbetade timmar, har gett bra skjuts åt skatteunderlaget i reala termer de senaste åren. Den utvecklingen fortsätter ytterligare en tid, men dämpas redan under nästa år när konjunkturen går in i en lugnare fas med mindre sysselsättningsökning. I år och nästa år förstärks skatteunderlaget dessutom av extra höjningar av pensionsinkomsterna. Bortom 2017 blir skatteunderlagets reala tillväxt lägre. Det är främst en konsekvens av att sysselsättningsutvecklingen försvagas när konjunkturen viker ner mot normalläge. Effekten blir då att de demografiskt betingade kostnaderna för kommunernas och landstingens verksamhet växer snabbare än skatteunderlaget från och med 2017.

19 19(90) Utveckling av skatteunderlaget SKL:s prognos per oktober för utveckling av skatteunderlaget år 2016 är oförändrad jämfört med den prognos de presenterade i april medan utvecklingen för är reviderad nedåt som en konsekvens av nedjusterad timlöneutveckling. Både regeringen och Ekonomistyrningsverket (ESV) har gjort en mer positiv tolkning än SKL. Ekonomistyrningsverkets prognos för år 2016 bygger på lite större ökning av både arbetade timmar och timlöner än SKL:s, och visar därmed starkare skatteunderlagstillväxt i år. För åren framöver gör ESV och SKL en likartad bedömning av skatteunderlagets förändring. De bygger dock på olika bilder av arbetsmarknaden. SKL utgår från en mer positiv utveckling av arbetade timmar medan ESV förutsätter högre löneökningstakt. Regeringens prognos visar större ökning av skatteunderlaget än SKL:s vart och ett av åren En förklaring är att antalet arbetade timmar växer mer i regeringens prognos än i SKL:s alla åren utom De båda första åren räknar regeringen också med större lönehöjningar. År 2017 tilltar pensionsinkomsterna dessutom snabbare i regeringens prognos. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, okt ,8 5,0 4,5 3,9 3,8 3,9 28,9 SKL, apr ,0 5,0 5,2 4,3 4,3 Reg, sept ,2 5,0 5,2 4,2 4,2 4,1 31,4 ESV, sep ,0 5,2 4,6 4,1 3,9 3,8 29,7 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL Kommunen använder sig av SKL:s prognoser när det gäller att bedöma utvecklingen av skatteunderlaget och förändringar i utjämning och statsbidrag. SKL gör en sammanvägning av olika bedömares och regeringens uppfattning om den samhällsekonomiska utvecklingen samt kommer därefter fram till en prognos över utvecklingen för kommunsektorn. Täbys Kommunala bolag Ägardirektiven för bolagen har setts över i syfte att utifrån de koncerngemensamma ägardirektiven sätts ägardirektiven för Täby Fastighets AB (TFAB) och Täby Miljövärme AB (TMAB). Bolagen redovisas i slutet av dokumentet.

20 20(90) Täbys befolkning aktuell situation och prognos Prognos av befolkningsutveckling Årets prognos pekar på en totalbefolkning på cirka invånare till årsskiftet 2025/2026. Prognosen bygger bland annat på stora bostadsbyggnadsprojekt under prognosperioden; Arninge (drygt lägenheter), Täby Park (2 200 lägenheter) och Roslags Näsby (drygt lägenheter). Befolkningsprognos för Täby kommun I jämförelse med förra årets befolkningsprognos tyder årets prognos på en något större befolkning på tio års sikt, vilket följer justeringar i årets bostadsbyggnadsprognos jämfört På kortare sikt, fram till 2020, är dock befolkningsökningen något lägre än i förra årets prognos, även detta i linje med att tidigare planerade bostäder skjuts något på framtiden. Diagrammet nedan visar en jämförelse av befolkningsutvecklingen i åldersklasser på kort och lång sikt.

21 21(90) Volymutvecklingen inom olika verksamheter under prognosperioden framgår av diagrammen nedan.

22 22(90)

23 23(90) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ansvar och uppgifter Kommunstyrelsen har ansvaret att leda och styra kommunens utveckling. De centrala uppgifterna är: att leda samhällsutvecklingen genom översiktsplanering, mark- och bostadspolitik, miljöfrågor samt genom näringslivsutveckling att ansvara för den ekonomiska planeringen att samordna kommunens målstyrning att ha uppsikt över nämndernas och bolagens verksamheter samt den verksamhet som bedrivs i kommunalförbund att leda och samordna kommunens personalpolitik och förvaltningsorganisation I kommunstyrelsens verksamhet ingår den politiska organisationen, kommunledningskontoret med de centrala ledningsresurserna och det administrativa stödet. Kommunstyrelsen har anslag för kommunens personalomstruktureringskostnader och oförutsedda behov, liksom för räddningstjänst och totalförsvarsplanering. Särskilda resurser finns också avsatta för Trygg i Täbys brotts- och drogförebyggande arbete. Dessutom ingår kostnader för bl. a. medlemsavgifter till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och KSL (Kommunförbundet Stockholms län). Kommunstyrelsens utvecklingsområden Tillväxt Täby kommun växer bl.a. genom utveckling av Stockholm Nordosts regionala stadskärna Täby centrum- Arninge. Kommunen ska utvecklas på ett långsiktigt socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. Detta innebär bland annat att människor som redan bor här ska känna att de vill bo kvar och att andra lockas att flytta hit. För detta krävs bostäder anpassade efter människor i olika livssituationer, utvecklad kollektivtrafik som gör att människor lätt kan ta sig till och från kommunen, möjligheter till arbetstillfällen samt att av kommunen finansierade verksamheter erbjuds med hög kvalitet. När Täby planerar för ny bebyggelse är hållbarhetsaspekterna viktiga och dessa ska därför beaktas i alla planskeden. Utbyggnad av bostäder sker framför allt i fyra områden och i övrigt genom en förtätning. Vid planering av nybyggnation ska en mångfald av bostadsformer uppmuntras. Den övergripande fysiska planeringen är ett verktyg för hållbar utveckling och ska också ses som ett verktyg för såväl byggande som trafik- och kollektivtrafiklösningar. Fokus under mandatperioden ligger på utveckling i stationsnära lägen och fortsatt förtätning. Detta ger underlag för en utökad närservice, en förbättrad kollektivtrafik och en ökande andel kollektivtrafikresande. Arbetet med en fördjupad översiktsplan för den sydvästra delen av stadskärnan pågår och slutförs Vidare pågår arbetet med ett utvecklingsprogram för Skarpäng centrum och under 2016 startas arbete med Täby kyrkby och därefter Gribbylund 2017-

24 24(90) Ett utvecklingsprogram för Näsbypark kan då inledas Under 2016 slutförs arbetet med en trafikstrategi och en kollektivtrafikplan för Täby kommun. Som alla strategier program och planer är de underordnade KFs mål till nämnderna och utgör i första hand inriktning för de mer verksamhetsnära arbetet. Arbetet med att utveckla kollektivtrafiken pågår, dels genom en dubbelspårsutbyggnad av Roslagsbanan och dels genom utredning av en eventuell förlängning av Roslagsbanan till Arlanda. Den s.k. Sverigeförhandlingen 2 presenterade den 8 februari 2016 de möjliga alternativen för kommande utbyggd spårtrafik till nordostsektorn. Alternativen var utbyggd tunnelbana till Täby centrum eller förlängd Roslagsbana till city. Den 22 mars 2016 meddelade Sverigeförhandlingen att endast förlängd Roslagsbana till city/centralen utreds. Arbetet med framtagande av underlag till ny regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2050) med framför allt ett kraftigt ökat bostadsbyggande som gemensam nämnare pågår. Planen ska vara klar för antagande våren Den kommer att ha en tidshorisont med utblick för befolkningsprognoser och bebyggelseutveckling. Arbetet med underlag till RUFS blir även underlag till ny Översiktsplan 2018 för Täby kommun, samt i förlängningen underlag till en eventuell revidering av VIS- ION Stockholm Nordost. Att kommunen befinner sig i ett skede av snabb tillväxt ställer stora krav på ekonomisk planering och budgetuppföljning så att beslutade kostnadsnivåer kan säkras. Nämnderna uppmanas därför att säkerställa att den långsiktiga planeringen sker inom beslutade ekonomiska ramar. I bilagan Bostadsförsörjningsplanering redovisas planen för att skapa planeringsmässiga förutsättningar för bostadsbyggnation under tioårsperioden samt en beskrivning av planerade bostadsprojekt under perioden Näringsliv Idag finns cirka arbetstillfällen i Täby. I den vision som de sex nordostkommunerna antog 2012 är Täbys ambition att öka antalet arbetstillfällen i kommunen med fram till år I arbetet med att förverkliga den regionala stadskärnan Täby centrum-arninge är därför utvecklingen av antalet arbetstillfällen ett högt prioriterat område. Täby park är ett annat område där en stor del arbetsplatser ges plats. För att skapa förutsättningar för ett rikt näringsliv ställs krav på service och förståelse för företagarnas behov såväl för nyföretagare som företag som verkat länge i kommunen och vill utveckla sin verksamhet här. Kommunen behöver identifiera möjligheter till och planera för verksamhetslokaler i såväl nya som befintliga områden. Likaså behöver kommunen verka för en utveckling av kollektivtrafiken samt marknadsföra kommunen som ett bra etableringsalternativ om målet om nya arbetstillfällen ska nås. Kommunens positionering i relation till 2 Regeringsdirektiv om utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna (DIR. 2014:106)

25 25(90) andra delar inom länet blir viktig kopplat till att Roslagsbanan blir förlängd till Arlanda. Kvalitetsutveckling och kommunikation En viktig uppgift för kommunen är att tillhandahålla tjänster av god kvalitet och hushålla väl med kommunens resurser. För att detta ska kunna ske behöver de som kommunen är till för invånare och företagare - sättas i fokus. Kommunens medarbetare behöver förstå invånares, näringsidkares samt besökares behov så att det arbete som utförs skapar värde för dem. Genom en tydlighet kring vad som kan åstadkommas inom ramen för det offentliga uppdraget och ett lyhört förhållningssätt i relation till invånare och företagare kan kommunen också hushålla med de ekonomiska resurserna. Kommunstyrelsens arbete med att föra dialog och kommunicera med invånare och företagare för att möta och förstå deras behov är ett prioriterat område i det kvalitetsutvecklande arbetet. Att tillgängliggöra information är därför ett utvecklingsområde. Lättillgänglig information om de tjänster som erbjuds är viktigt också för att individens valfrihet ska fungera ändamålsenligt. Kommunstyrelsens uppdrag är att ta det strategiska ansvaret för kommunikation av fattade beslut och inriktningar på övergripande nivå, liksom för marknadsföring av kommunens verksamhet i egen regi. Kommunikationen ska vara integrerad, planerad, samstämmig, samordnad och ha ett tydligt mottagarperspektiv Kommunikationen ska bidra till en samlad bild av kommunen. Kommunikationen ska göra att invånare, företagare och besökare enkelt kan hitta den informationen de söker, komma i kontakt med kommunen och få svar på sina frågor. I uppdraget ingår arbetet med utveckling av kommunens kommunikationskanaler. De ska anpassas och utvecklas efter mottagarnas behov, där exempelvis den ökade användningen av mobila enheter ställer nya krav. Fokus under året är att utveckla kommunens digitala kanaler för att underlätta för invånare, företagare och andra intressenter att hitta, förstå och uträtta ärenden digitalt. Att systematiskt arbeta med olika former av invånare- och näringslivsdialoger för att ta tillvara invånarnas synpunkter och idéer är fortsatt ett viktigt insatsområde. Under året lanseras kommunens kontaktcenter för att öka tillgängligheten och underlätta för invånare, företagare och andra intressenter att komma i kontakt med kommunen för att snabbt få svar på frågor och hjälp med sina ärenden. För att fortsatt tillhandahålla välfärdstjänster av bästa kvalitet i de delar kommunen driver verksamhet i egen regi behöver kommunen behålla kompetenta medarbetare och locka nya duktiga medarbetare att söka sig till kommunen. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare stärks av ett bra ledarskap i den befintliga organisationen så att nuvarande medarbetare sprider till andra att det är utvecklande, stimulerande och ansvarstagande att arbeta i Täby. Det innebär också ett uppdrag att nå ut med information om utbildningar, arbets- och karriärmöjligheter

26 26(90) till den framtida arbetskraften. IT-stödet till kommunens verksamheter ska främja kvalitetsutveckling och stödja mötet med privatpersoner och företag. Arbetet med att inrätta ett kontaktcenter i kommunen är här ett av flera viktiga steg mot en bättre, snabbare och effektivare dialog. Miljö och klimat Bilden av Täby som en attraktiv kommun som värnar miljön, behöver ytterligare stärkas såväl genom ett fortsatt systematiskt miljö- och hållbarhetsarbete, som genom en målinriktad kommunikation. Planarbetet behöver ges en fortsatt tydlig hållbarhetsinriktning. Miljö och klimat, men även social hållbarhet, ska ges hög prioritet och hållbarhetsprogram ska tas fram för större detaljplaner. Arbetet med olika publika projekt och aktiviteter med inriktning på bl.a. invånarengagemang i hållbarhetsfrågor såsom energieffektivisering, klimateffektiva transporter, hållbar konsumtion och giftfri vardag fortsätter. Strategisk lokalförsörjning Täby kommun står inför stora utmaningar vad gäller behov av fastigheter för olika ändamål. Det rör sig om allt från nya äldreboenden och lokaler för utbildningsverksamhet till upprustningsbehov av befintliga lokaler, ombyggnationsbehov samt ordinarie planerat underhåll. Samtidigt pågår utvecklingen av stora bostadsoch arbetsplatsområden i kommunen där lokaler för kommunalt finansierad verksamhet kan komma att behövas eller redan är beställda. Målet med en effektiv lokalanpassning innebär bl.a. att arbetet för samtliga involverade i lokalfrågor och rollfördelningar inom kommunen ska underlättas. Ett reviderat förslag till lokalförsörjningsplan, förslag till hyressättningsmodell samt förslag till lokalförsörjningsprocess tas fram under 2016 för att i huvudsak kunna implementeras under Detta innebär att arbetet avseende strategiska fastighetsfrågor blir mer inriktat mot en effektiv styrning och uppföljning av investeringsprojekt. För att uppnå målet om ett effektivt lokalutnyttjande måste varje investeringsbeslut motiveras med en hög nyttjandegrad av såväl kommunala som privata verksamheter. Det måste också skapas incitament och tydliga regler att lämna lokaler som inte behövs för den egna verksamheten. Därför bör huvudmannaskapet och förvaltningen avseende kommunens lokaler renodlas och samordningen av friställda lokaler utvecklas. Exempelvis bör kultur-och fritid ta över ansvaret för uthyrning av skolornas idrottslokaler. Trygg i Täby Trygg i Täbyrådet, som består av politiker från kommunstyrelsen, chefstjänstemän och Täby närpolischef, samordnar kommunens trygghets- och drogförebyggande arbete så att alla kan känna trygghet och trivsel i hela kommunen. För att lyckas i det brotts- och drogförebyggande arbetet är det angeläget att alla som bor och verkar i Täby är med och deltar.

27 27(90) Visionen för Trygg i Täby är att Täby ska vara Sveriges tryggaste kommun att leva och verka i. De insatser som planeras 2017 fokuseras mot det tobaksförebyggande området. Tobaksanvändningen bland unga har ökat under senare år, både i Täby och i andra delar av länet. Organisation, ledarskap och medarbetarskap Behovet av att rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens är stort inom flera yrkesområden i Täby kommun. Behovet ökar i takt med kommunens tillväxt, pensionsavgångar och konkurrens om arbetskraft. Även det ökade mottagandet av nyanlända innebär såväl personella som organisatoriska utmaningar. Mer specifikt är socialsekreterare och behöriga lärare bristkompetenser. Flera insatser genomförs för att möta behoven. bl.a. pågår ett projekt inom social omsorg med syfte att skapa förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare för socialsekreterare och biståndshandläggare, exempelvis genom att underlätta vid rekrytering och minska glappet mellan utbildning och arbetsliv. En ny mätning införs för att, kontinuerligt under året, följa upp hälsa och arbetsmiljö. En samlad plan inom likabehandlingsområdet kommer att tas fram vilket bidrar till att tydliggöra dessa frågor för kommunen som arbetsgivare. En del i arbetet under 2017 handlar om att ta fram relevanta nyckeltal/indikatorer för styrning och måluppföljning inom ledarskap och medarbetarskap. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för kommunstyrelsen enligt nedan för Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Invånarna ska vara nöjda med av kommunen finansierade insatser Nöjd region index (helhet) - Ett helhetsbetyg på kommunen som en plats att bo och leva på, skala (mätning 2014 = 73) Nöjd region index (trygghet) - Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen, skala (mätning 2014 = 69) Antagning i enlighet med förstahandsval Nämndens indikatorvärde minst 74 minst 70 minst 94%

28 28(90) Inriktningsmål Nämndmål Indikator Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet Täby uppfattas som en kommun som värnar om miljön Det ska vara enkelt att driva företag i Täby I Täby finns förutsättningar för utmärkta verksamheter och företag inom grundskola (mätning läsår 14/15 = 93%) Nöjd medborgarindex miljöarbete, skala SBA:s NKI undersökning Svenskt näringslivs företagsklimatranking Nöjd Kund Index Företagsklimat SKL - sammanfattande omdöme om kommunens service för företag, skala (mätning 2013 = 67) Andel företag med verksamhet finansierad av Täby kommun som uppfattar Täby som en bra avtalspart Hållbart medarbetarengagemang, HME Mäter medarbetarnas motivation till sitt arbete samt uppfattning om närmaste chefens ledarskap och verksamhetens styrning. Nämndens indikatorvärde minst 60 Minst 75 minst plats 10 minst 68 minst 70 % minst 81 Arbetsmiljömål gäller för kommunstyrelsen och nämnderna Vi skapar arbetsglädje Hur stor är din arbetsglädje just nu? 65 Ingen skadlig arbetsrelaterad stress får förekomma Hur är din koncentrationsförmåga just nu? Arbetsmiljömålen redovisas till kommunstyrelsen och nämnderna i delårsrapport och årsredovisning. 70

29 29(90) Budget Kommunstyrelsens budget för 2017 uppgår till 148,4 mnkr (netto) vilket motsvarar 4 % av kommunens totala budget. Engångsanslaget för eftersatt underhåll av fastigheter är oförändrat och uppgår 2017 till 20 mnkr. Anslaget för Storstockholms brandförsvar är utökad med 0,5 mnkr i 2017 års budget på grund av ökat antal invånare i kommunen. Kommunstyrelsens budget är också utökad med ett engångsanslag för perioden på 3,6 mnkr för valnämndens administration av allmänna val 2018 och valet till Europarlamentet Ett anslag för oförutsedda behov av volymjusteringar, säkerhetsarbete och köp av tjänster från Storstockholms brandförsvar finns inlagt under kommunstyrelsen. För att möta kostnadsökningar utöver ram år 2017 kommer behov av nyrekryteringar vid alla typer av vakanser att prövas samt finansiering genom omprioriteringar inom befintlig budget. Driftbudget 2017, plan KS Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Nettokostnader -121,8-139,2-148,4-152,1-155,8 Förändring i mnkr -17,4-9,2-3,7-3,7 Förändring i % 14 % 7 % 2 % 2 % Investeringar Kommunstyrelsens investeringar under perioden uppgår till totalt 423 mnkr, se investeringsplan.

30 30(90) Stadsbyggnadsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Stadsbyggnadsnämnden svarar för drift och underhåll samt byggande av kommunens gator, torg, parker samt vatten- och avloppsledningar. Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Kommunal renhållning samt trafiksäkerhetsfrågor ingår också i stadsbyggnadsnämndens verksamhetsområde. Nämndens utvecklingsområden Täby planerar för en stor tillväxt (bostäder, verksamheter och kollektivtrafik) och stärker genomförandet avseende organisation och arbetssätt. Parallellt med tillväxten utvecklas förvaltning och upprustning av befintliga miljöer för att nå en effektiv drift med kvalitet för Täby som helhet. Planering för stark tillväxt Planeringen av nya stadsdelar ska bygga på långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser. Inom planering och stadsutveckling är hållbar utveckling ett övergripande mål. Det gäller såväl byggande som samspelet bebyggelse och trafikstruktur. Ett hållbart byggande har hög prioritet. I samtliga större planprojekt ska behovet av hållbarhetsprogram prövas parallellt med detaljplanearbetet. Medverkan i nätverk för hållbara kommuner fortsätter inom stadsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Täby park är ett projekt som ingår i det nationella Citylabprojektet med avsikt att kunna hållbarhetscertifiera stadsdelar. Arbetet bedrivs tillsammans med byggherrar, forskare och andra kommuner. Trafikstrategin för Täby, som planeras antas under 2016, kommer leda till fortsatt arbete med planer för att uppnå och genomföra strategins mål för kollektivtrafikutveckling, mobility management, utbyggt cykelvägnät, hastighetsefterlevnad och trafiksäkerhet osv. Sverigeförhandlingen kommer i hög grad påverka Täbys framtida trafik- och bebyggelsestruktur. Uppdragen att utveckla den centrala stadskärnan, befintliga kommundelscentra, Sverigeförhandlingens resultat, en tänkt stråkstrategi för kopplingar och samband mellan utvecklingsområdena kommer leda till en aktualisering av översiktsplanen. Alla strategier, program och planer är underordnade kommunfullmäktiges mål till nämnderna och utgör i första hand en inriktning för det mer verksamhetsnära arbetet. Kommunen ska utvecklas, för att med attraktivitet och kvalitet, få fler boende, företag och besökare till kommunen. Fokus ligger på att nå en helhetssyn på stadsutveckling med inriktningen att nå ett gott stadsliv för alla och att skapa förutsättningar för högkvalitativa välfärdstjänster, en blandning av bostäder och arbetsplatser, kultur och handel samt en trygg och upplevelserik stadsmiljö liksom närhet till parker och natur.

31 31(90) Genomförande av nya stadsdelar och kollektivtrafiksatsningar En effektiv organisation och effektiva arbetssätt för att genomföra de stora utbyggnadsprojekten är av största vikt för att säkerställa kvalitet och kostnadsstyrning. Detta arbete pågår och fortsätter för att klara av vidare utbyggnad av Roslagsbanan, trafikplats Roslags-Näsby och utvecklingsområdena Arninge-Ullna, Västra Roslags-Näsby och Täby park. Effektiv och långsiktig förvaltning av allmän plats och kommunalteknik I ett skede av stark tillväxt växer även förvaltningsuppdraget. Det är viktigt att utveckla entreprenadformer, underhållsplaner och arbetsmetoder för att säkerställa anläggningar med god livslängd som också möjliggör en effektiv skötsel av gator, parker, naturparker och kommunaltekniska anläggningar. Inom miljöområdet satsar nämnden bland annat på att bygga ut cykelplanen, ta fram en dagvattenpolicy och samverkan kring de gröna kilarna. Stark tillväxt ställer krav på utveckling och förändring av verksamheten Ett expansivt tillväxtarbete innebär fortsätt fokus på att ompröva arbetssätt, processer och system för nämndens verksamheter och att i det nå fördjupad samverkan med exploatörer och inom kommunen. Det är viktigt med en stärkt samverkan mellan fysisk planering och försörjningsplanen för anläggningar, bostäder och lokaler inom kommunens hela ansvarsområde liksom arbetet med näringslivsutveckling. Fokusområden 2017: Medverkan i förnyelse av handlingsplanen för regionala stadskärnan Utvecklingsprogram för lokala stadsdelscentrum i Skarpäng och Täby kyrkby Hållbarhetsprogram för större detaljplaner och särskilt Citylab-arbetet för Täby park Utveckling av en effektiv projektstyrning från stadsbyggnadsprocessens tidiga idéskede till förvaltning och drift Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för stadsbyggnadsnämnden enligt nedan för Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer.

32 32(90) Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun Täby erbjuder möjlighet till attraktiva bostäder Täby erbjuder möjlighet till välfungerande miljöer Antal bostäder i antagna detaljplaner under (snitt 750 per år) Andel kollektivtrafikresande ökar minst 750 Öka med minst sex procentenheter från år 2015 till år 2020 Nöjd regionindex. minst 75 Mål fastställda av nämnd Stadsbyggnadsnämnden fastställer för egen del nämndmål enligt nedan för Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till stadsbyggnadsnämnden, liksom utfall och prognos för indikatorer. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Täby har hög effektivitet i sin stadsbyggnadsprocess. Väntetid för planbesked Handläggningstid för bygglov inom 4 månader max 10 veckor NKI enligt Stockholm Business Alliance brukarundersökning minst 75 Andel överklagade detaljplaner som håller i överordnad instans minst 85% Andel överklagade bygglov som håller i överordnad instans minst 85% Budget Stadsbyggnadsnämndens budget för 2017 uppgår till 236,6 mnkr (netto) vilket motsvarar 7 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader minskar med 4 % jämfört med 2016.

33 33(90) De väsentliga förändringarna är lägre kapitalkostnader som beror på lägre internränta. Nämndens kapitalkostnader är beräknade utifrån förslag till investeringsplan för VP17. Kapitalkostnaderna minskar jämfört med VP16, till följd av förskjutningar av investeringsvolymen och sänkt internränta. Inom nämndens verksamhetsområde pågår en översyn av kompetens- och resursbehov för att möta en period av stark tillväxt med ett flertal stora projekt, planuppdrag och nya uppdrag. Förslaget innehåller ingen utökning av budgetramen år Kostnadsökningarna förutsätts täckas inom nämndens budgetram. Utökningarna kommer att genomföras genom effektiviseringar, kostnadssänkningar och intäktsökningar. De taxefinansierade verksamheterna förutsätts finansieras av taxeintäkter. Verksamheterna ska bära sina egna resultat och över- respektive underskott regleras inom en 3-årsperiod. Driftbudget 2017, plan SBN Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Nettokostnader -222,9-246,4-236,6-256,8-291,5 Förändring i mnkr -23,5 9,8-20,2 34,7 Förändring i % 11 % -4 % 9 % 14 % Investeringar Investeringar inom stadsbyggnadsnämnden under perioden uppgår till totalt mnkr varav ca 600 mnkr utgörs av investeringar i befintlig miljö, drygt 800 mnkr i nya utbyggnadsområden samt knappt 100 mnkr av årliga anslag. Se investeringsplan.

34 34(90) Taxor och avgifter Avgiftstyp Belopp Markupplåtelse KF beslut november 2009 Tomträtter Gatukostnadsbidrag Fastställs i varje enskilt fall Enligt föreskrifter för uttag av gatukostnader. Beloppen varierar område för område. Brukningsavgifter VA- bebygg fastighet. Enligt KF beslut 28 november Utan moms (kr) 2017 Med moms (kr) Fast grundavgift per år för spillvatten 264,00 329,99 Avgift per m 3 levererat vatten 17,60 21,99 Avgift för dagvatten för varje påbörjat 100-tal m 2 tomtyta per fastighet eller 99,74 124,67 För en- och två familjs fastigheter avgift per år 527,99 659,99 Anläggningsavgift VA Enligt KF beslut 28 november 2016 Avfallstaxa Enligt KF beslut 23 november 2016 Taxa för plan och byggnadsverksamheten Enligt KF beslut 14 november 2014 Uppdrag - husutstakning, höjd o plankontroll, nybyggnadskartor Förrättningsavgifter Enligt särskild taxa Enligt särskild taxa Anmärkning I anslutning till att fullmäktiges behandling av verksamhetsplan för 2017 behandlads följande taxor i särskilda ärenden: Taxor för va-verksamheten Taxa för avfallshanteringen

35 35(90) Lantmäterinämnden Nämndens ansvar och uppgifter Lantmäterinämnden fullgör kommunens uppgifter inom områdena fastighetsbildning och fastighetsregistrering enligt fastighetsbildningslagen och utövar därigenom huvudmannaskapet för den kommunala lantmäterimyndigheten som kommunen har fått tillstånd att inrätta enligt lagen om kommunal lantmäterimyndighet (1995:1393). Nämnden ansvarar även för myndighetsservice inom lantmäteriverksamheten enligt följande: Upprättande av och ansvar för digital registerkarta Upprättande av förslag till fastighetsindelningsbestämmelser Utförande av fastighets och gränsutredningar Fastighetsrättslig service och rådgivning till enskild och kommun Plantolkningar Administration för namn- och adressfrågor samt registrering Värdeintyg Upprättande av fastighetsförteckningar Nämndens utvecklingsområden Nämndens kvalitetsarbete fokuserar på att ge invånare, företagare och verksamhetsutövare en god service. Den stora planerade tillväxten i Täby kommer att innebära fler och mer komplicerade lantmäteriförrättningar. För att utveckla arbetssätten för att uppnå målet med en god service, bedriver nämnden ett kontinuerligt lean-arbete. Budget Lantmäterinämndens budget för 2017 uppgår till 2.5 mnkr (netto) vilket motsvarar 0,1 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 25 % jämfört med Med den höga servicegrad som lantmäterinämnden förväntas hålla, är det inte möjligt att uppnå 100 % kostnadstäckning, genom taxeintäkter. Lantmäterimyndigheten kommer i allt större grad att behöva medverka i planprojekt, samtidigt som antalet lantmäteriförrättningar förväntas öka. Nämnden har sedan 2014 visat ett underskott årligen. För att få en ekonomi i balans utökas budgeten med 0,5 mnkr. Driftbudget 2017, plan LMN Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Nettokostnader -2,9-2,0-2,5-2,6-2,6 Förändring i mnkr 0,9-0,5-0,1 0,0 Förändring i % -31 % 25 % 4 % 0 %

36 36(90) Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Nämndens ansvar och uppgifter SRMH:s uppgift är att svara för Täby kommuns och Vaxholms stads kontroll enligt livsmedelslagen, tillsyn enligt miljöbalken, strålskyddslagen, alkohollagen och tobakslagen samt kontroll av läkemedelsförsäljningen i detaljhandeln. Nämnden ska även svara för information och expertkunskap inom verksamhetsområdet, besvara remisser samt delta i kommunernas krishantering. SRMH ansvarar även för miljöövervakning avseende sina kontrollobjekt. SRMH utför även tillsyn med stöd av alkohollagen och tobakslagen samt kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel på uppdrag av Norrtälje och Vallentuna kommun. Besluten fattas av ansvarig nämnd i respektive kommun. Sedan 2016 har överenskommelse även träffats mellan Lidingös miljö- och stadsbyggnadsnämnd och SRMH om handläggning och tillsyn enligt alkohollagen. Livsmedelskontrollen ska säkerställa att de livsmedel som produceras, säljs och på andra sätt hanteras i kommunerna ska vara säkra och att redligheten är god. Livsmedelskontrollen följer nationella riktlinjer och strävar mot de nationella målen. Tillsynen enligt miljöbalken är riskbaserad och bygger på en behovsutredning. De områden som bland annat på grund av EU-direktiv fått ökat fokus är vattenkvalitet samt kemiska produkter med avseende på märkning, säkerhet och hälsorisker. Miljöbalkstillsynen handlar om att förhindra eller undanröja olägenheter för människors hälsa och miljön. Alkohollagen och tobakslagen är skyddslagar med syfte att begränsa alkoholens och tobakens skadeverkningar, där människors hälsa går före ekonomiska intressen. Syftet med lagen om handel med vissa receptfria läkemedel är att minska risken för att läkemedel skadar människors hälsa eller miljön. Nämndens utvecklingsområden Nämndens kärnuppdrag, att utöva kontroll och bedriva lagstyrd tillsyn, ligger helt i linje med kommunernas gemensamma utvecklingsområden kring hållbar utveckling och god livskvalitet. Nämnden arbetar med ett stort antal indikatorer och nyckeltal för att följa utvecklingen och rapportera till centrala myndigheter och andra organisationer. Omvärldsanalys i kombination med uppföljning och analys av indikatorerna och nyckeltalen utgör underlag för hur tillsynen ska prioriteras långsiktigt. Sammanfattningsvis konstaterar nämnden att många av nyckeltalen visar en positiv utveckling utsläppen till luft, mark och vatten, som tidigare orsakat miljöproblem och hälsorisker, minskar successivt. Det finns dock en del orostecken vad gäller kemikalier i bland annat konsumentprodukter. Resultatet från 2015 års kontrollköp ger också en oroväckande indikation på att tobaksförsäljning sker till underåriga, speciellt i Täby. I Vaxholm finns fortfarande många enskilda avlopp som inte

37 37(90) klarar lagkraven. Nämnden behöver därför fortsatt arbeta med att skapa en ännu större förståelse och kunskap om aktuell lagstiftning. Berörda företagare, invånare och tjänstemän ska förstå lagkraven, varför de ställs och vad som förväntas för att uppfylla dessa. I den senaste kundnöjdhetsmätningen fick SRMH ett gott resultat (NKI mellan 68 och 82 beroende på myndighetsområde och kommun). Nämnden behöver dock fortsätta det långsiktiga arbetet med kundnöjdheten, med målnivån NKI 75. Ett led i arbetet för en förbättrad kundnöjdhet är införandet av ett kontaktcenter i Täby som nämnden kommer att nyttja. Nämnden ska även fortsatt medverka i nätverk och tillsynsprojekt för att öka samsynen mellan kommunala miljönämnder och på olika sätt verka för en ökad rättssäkerhet. Nämnden kommer att prioritera arbetet med att minska utsläppen från de enskilda avloppen. Målet är att senast 2017 ha inventerat samtliga ca 2100 stycken enskilda avloppsanläggningar och att merparten av dessa ska klara lagkraven. SRMH är en renodlad myndighetsnämnd med fokus på lagstyrda tillsyns- och kontrollinsatser. Nämnden anser dock att det finns anledning att även ägna sig åt förebyggande informations- och kunskapsspridning. Insatser planeras för förskola och skola i syfte att öka medvetandet kring kemikalier och det nationella miljömålet Giftfri miljö. Särskilda informationsinsatser ska även göras för att stärka kunskapen kring tobakslagen. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd enligt nedan för Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby God lagefterlevnad ska uppnås Andel allvarliga avvikelser vid tillsyn av hälsoskyddsverksamheter med stöd av miljöbalken Andel allvarliga avvikelser vid tillsyn av miljöskyddsverksamheter med stöd av miljöbalken Högst 5 % Högst 5 % Andel föreläggande, Högst 5 %

38 38(90) Inriktningsmål Nämndmål Indikator stängning eller förbud vid livsmedelskontroll. Andel återkallelser av serveringstillstånd i Täby och Vaxholm. Nämndens indikatorvärde Högst 5 % Budget Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnds budget för 2017 uppgår till 7,9 mnkr (netto). Täbys del är 6,0 mnkr vilket motsvarar 0,2 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 1,3 % jämfört med Den starka tillväxten och befolkningsökningen som sker i kommunerna innebär ett ökat tillsynsbehov. Utifrån detta bedöms kostnaderna öka under perioden Merparten av kostnadsökningen täcks av taxor och avgifter. Driftbudget 2016, plan SRMH Utfall Budget BUDGET Plan Plan (mnkr) Täbys del -6,0-6,0-6,0-6,1-6,1 Vaxhoms del -1,8-1,8-1,9-1,9-1,9 Nettokostnader -7,8-7,8-7,9-8,0-8,0 Taxor och avgifter Taxa inom miljöbalkens område KF beslut 28 november 2016 Taxa för kontroll enligt livsmedels- och foderlagstiftningen Taxa för verksamhet inom strålskyddslagens område Taxa för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen Taxa för kontroll av handel med vissa receptfria läkemedel KF beslut 28 november 2016 KF beslut 28 november 2016 KF beslut 26 november 2012 KF beslut 26 november 2012

39 39(90) Kultur- och fritidsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kulturell verksamhet, idrotts-, frilufts- och annan fritidsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Nämnden ansvarar också för musikskoleverksamheten och svarar för driften av specialanläggningar för fritids- och kulturändamål samt för ekonomiskt stöd till barn- och ungdomsverksamhet inom föreningar och organisationer. Verksamheten ska bedrivas i samråd och i samverkan med ideella föreningar i kommunen. Nämnden handhar även tillståndsärenden enligt lotterilagen. Nämndens utvecklingsområden Ökad andel aktiva ungdomar Kultur- och fritidsnämnden kommer under 2017 att fortsätta satsningen på att få unga mer aktiva inom kultur- och fritidsarenan. Till grund för satsningen ligger livsstilsstudien som visar att ungdomar deltar mindre i fritidsaktiviteter ju äldre de blir. Det är därför angeläget att hitta aktiviteter som kan stimulera ungdomar att både röra sig mer och att upptäcka spännande aktiviteter inom det kulturella området. En viktig del i det arbetet är att låta ungdomar komma till tals och få dem att bli delaktiga i val av utbud, vilket också speglar sig i FN:s barnkonvention. Det leder i sin tur till en förbättrad kvalité genom en ökad kunskap om ungdomars önskemål. Satsningen innebär en större samverkan både internt och externt, fokusgrupper med ungdomar, nya aktiviteter samt ett vidareutvecklande av sociala medier för att nå ungdomarna på deras egna arenor. Ung fritid Live har som målsättning att engagera ungdomar i att planera och leda olika arrangemang så att de kan utveckla sin egen drivkraft och känna ansvar. Verksamheten är påbörjad och fortsätter under året. Kommunens fritidsklubbar för unga mellan år kommer att utvecklas i samråd med inskrivna barn och deras föräldrar för att få en verksamhet som är eftertraktad och ligger i tiden. Det gäller även fritidsgårdarna som behöver förändras så att de möter de behov och önskemål som finns hos unga i kommunen. Projektet "En jämställd mötesplats för ungdomar" övergår under 2017 till permanent verksamhet. Mötesplatsen ligger i Esplanaden vid Täby torg och är tänkt att erbjuda ungdomar en nyskapande och kreativ miljö med ett varierat innehåll av aktiviteter. Ungdomars delaktighet och möjlighet till inflytande löper som en röd tråd genom projektet, bland annat genom deras medverkan i fokusgrupper. Arbetet sker i samverkan mellan Ung fritid, biblioteket, kulturskolan och kulturenheten. Nyanlända kommer även framöver att ges tillgång till biblioteksservice i form av datorer och litteratur.

40 40(90) Utbud av anläggningar Antalet aktiviteter i Täbys föreningsliv ökar, vilket innebär behov av anpassade idrottsanläggningar för de föreningar som växer. För att kunna ta ställning till vilka idrotter som har störst behov av nya lokaler kommer en inventering av förutsättningar och möjligheter att genomföras. Under året fortsätter arbetet med att färdigställa en fullstor idrottshall med en läktarkapacitet på 500 personer i Hägerneholm, Arninge. I projektet ingår även en 5- manna konstgräsplan. Båda kommer att ligga i anslutning till den planerade Hägerneholmsskolan. Detaljplaneringen av den nya simhallen fortskrider. Placeringen av simhallen är planerad till kvarteret Rospiggen, invid Bergtorpsrondellen. Projektet har försenats något, bland annat på grund av att trafikförhållandena är komplicerade vid Rospiggen. Målsättningen är fortfarande att simhallen ska vara färdigställd till slutet av 2018 eller början av Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för kultur- och fritidsnämnden enligt nedan för Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Unga i Täby är fysiskt aktiva Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv år minst 66 Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv år minst 21 Täby kommun möjliggör kulturupplevelser Andel deltagare som beskriver att de upplevt kommunens kulturaktivitet som positiv minst 50 % Budget Kultur- och fritidsnämndens budget för 2017 uppgår till 132,0 mnkr (netto) vilket motsvarar 4 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 5 % jämfört med I budgeten ingår utveckling och bevarande av biblioteken enligt den politiska majoritetens tillägg till kommundirektörens förslag. Samtliga dessa medel ska an-

41 41(90) vändas på avsett vis enligt tillägget. De övriga större förändringarna är ökade kostnader för hyra och drift av Täby IP samt kostnader vid samnyttjande av Sollentuna friidrottshall. Driftbudget 2017, plan KFN Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Nettokostnader -117,8-125,3-132,0-133,3-134,6 Förändring i mnkr -7,5-6,7-1,3-1,3 Förändring i % 6 % 5 % 1 % 1 % Nettokostnad per verksamhet KFN Utfall Budget BUDGET Plan Plan Mnkr Idrott, föreningar och hallar Sport- och friluftsanläggningar -38,7-41,8-41,8-42,2-42,6-23,8-29,3-32,7-33,1-33,4 Kulturenheten -4,8-4,9-5,2-5,2-5,3 Bibliotek -20,4-20,0-22,4-22,7-23,0 Kulturskola -13,1-12,7-13,0-13,2-13,4 Ung fritid -11,3-11,5-11,3-11,5-11,6 Centralt anslag -5,6-5,1-5,7-5,5-5,3 Nettokostnader -117,8-125,3-132,0-133,3-134,6 Investeringar Investeringar inom kultur- och fritidsnämnden under perioden uppgår till totalt 608 mnkr, se investeringsplan. För ytterligare satsningar som har direkt påverkan på kultur- och idrottslivet i Täby, se Täby fastighets AB (TFAB).

42 42(90) Taxor och avgifter Avgifterna är oförändrade jämfört med beslutade avgifter höstterminen 2016 Ung Fritid fritidsgårdarna Avgift Mellanstadieverksamhet (per månad) Enl. maxtaxa * Kulturskoleverksamheten Peng finansierad verksamhet Ämneskurs 7-20 år Ensemble och kör 7-20 år Terminsavgift kr 150 kr Anslagsfinansierad verksamhet Instrumentutlåning ** Teaterlek, 7-9 år Teater, år Teater, år Teater, Scenen är din Konst 7-20 år * enligt avgifterna för fritidshem ** gäller alla elever som går hos någon av Täby kommuns utförare inom musik 500 kr kr kr kr kr kr

43 43(90) Socialnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Socialnämndens verksamhet vänder sig till personer som behöver stöd och/eller skydd i utsatta livssituationer. Det kan vara barn och ungdomar som riskerar att fara illa i sin hemmiljö och i sin utveckling, ungdomar med riskbeteende eller personer med beroendeproblematik. Nämndens verksamhet vänder sig även till personer med fysiska och/eller psykiska funktionshinder som är i behov av kommunens stöd och insatser. Nämndens uppgifter regleras bl.a. i socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälsooch sjukvårdslagen (HSL). Nämnden har ansvar för myndighetsutövningen inom socialtjänstens område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Verksamheten ska kännetecknas av rättssäker handläggning med hög tillgänglighet och service. Nämndens verksamhet ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet samt den enskildes delaktighet. Socialnämnden är huvudman för verksamheten inom området som bedrivs i kommunens egen regi eller på uppdrag av nämnden. Nämndens utvecklingsområden Nämndens utvecklingsområden Utöver de mål som fastställs av kommunfullmäktige och socialnämnden egna mål har socialnämnden i planeringsunderlaget för 2017 (PLU) lyft fram tre fokusområden: Rätt stöd och rättssäker handläggning Ökad tillgänglighet och service Förebyggande arbete Dessa fokusområden kommer på olika sätt att genomsyra socialnämndens arbete under Huvuddragen anges i den följande redovisningen. Kravet på god kvalitet inom socialtjänsten gäller såväl i myndighetsutövning som i utförandet av insatser. I myndighetsutövningen handlar god kvalitet om rättssäkra och effektiva handläggningsprocesser samt att målsättningen med beslutade insatser uppnås. I utförandet innebär god kvalitet att insatser som beslutats av socialnämnden utförs enligt fastställda krav och inom fastställd ersättning/budget oavsett vem som är utförare. Socialnämnden ska, för att säkerställa kvaliteten, utveckla den systematiska uppföljningen och analysen inom samtliga områden på såväl individ- som verksamhetsnivå. Gemensamma kvalitetsparametrar för socialnämndens verksamheter är hög tillgänglighet och god service. E-tjänster inom socialnämnden kommer att utvecklas i linje med detta och resurser för utvecklingen reserveras inom budgetram. Kvalitet ur ett brukarperspektiv uppstår främst i det som inom tjänsteforskningen

44 44(90) kallas "sanningens ögonblick", d.v.s. i det direkta mötet mellan brukare och medarbetare. Kvalitetsförbättring uppstår genom att fokusera på faktorer som har betydelse för kvaliteten i mötet, t.ex. bemötande och förhållningssätt. En modell för verksamhetsnära kvalitetsobservation, som tar fasta på dessa faktorer med möjlighet att återföra resultatet till verksamheten, ska därför utarbetas för äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden. Tillgång till personal med lämplig utbildning och erfarenhet är en förutsättning för god kvalitet. Utformning av arbetsvillkor, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, chefsstöd och kompetensutvecklingsinsatser är väsentliga faktorer för att kunna rekrytera och behålla kompetenta och erfarna medarbetare. Ett arbete med att se över biståndshandläggares och socialsekreterares arbetssituation pågår och kommer även vara ett fokuserat område under 2017 tillsammans med att utveckla Täby kommun som attraktiv arbetsgivare för yrkesgruppen. Som ett led i att främja goda levnadsförhållanden ska socialnämnden bedriva ett förebyggande arbete inriktat på att frigöra enskildas och gruppers egna resurser. Syftet med det förebyggande arbetet, som alltid bedrivs på frivillig basis, är att förhindra eller fördröja behov av insatser och möjliggöra förändring och utveckling. För att till en del möta behovet av det förebyggande arbetet med barn och unga kommer kommunens fältverksamhet att förstärkas och utvecklas under Samverkan med andra aktörer är en framgångsfaktor och en förutsättning för att Täbyborna ska få rätt stöd och hjälp av rätt verksamhet och huvudman. Särskilda uppdrag Mottagandet och integrationen av nyanlända och ensamkommande barn kommer att vara centrala för socialnämndens arbete även under Vård- och omsorgsboendet Attundagården kommer att övergå i kommunal regi under september 2017 vilket kräver en plan för verksamhetsövergång. Socialnämnden ska, i egenskap av beställare, utforma dialogfora med utförare (oavsett regiform) i syfte att utveckla valfrihetssystemet, stimulera kvalitets- och verksamhetsutveckling samt sprida goda exempel. Socialnämnden ska utveckla den uppsökande verksamheten för att upplysa om socialtjänsten och erbjuda både grupper och enskilda sin hjälp. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för socialnämnden enligt nedan för Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer.

45 45(90) Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Socialnämndens verksamheter bidrar till trygghet Andel brukare (65 år - w) som är trygga med sin hemtjänst minst 88% Andel brukare (65 år - w) som är trygga med sitt särskilda boende minst 89% Antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar (medelvärde) högst 12 Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet Verksamheter finansierade av socialnämnden håller hög kvalitet Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn minst 80% minst 92% Smärtskattning vid palliativ vård inom vård- och omsorgsboende i Täby kommun minst 81% Informationsindex för socialnämndens verksamheter på kommunen webbplats (ovägt medelvärde) minst 79 Mål fastställda av nämnd/styrelsen Socialnämnden fastställer för egen del nämndmål enligt nedan för Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till socialnämnden, liksom utfall och prognos för indikatorer. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun Socialnämndens verksamheter stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - inflytande och tillräckligt med tid, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - inflytande och tillräckligt med tid, andel (%) minst 62% minst 40%

46 46(90) Inriktningsmål Nämndmål Indikator Ej återaktualiserade personer inom försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd Ej återaktualiserade vuxna med missbruksvård 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats Nämndens indikatorvärde minst 76% minst 80% Budget Socialnämndens budget för 2017 uppgår till 1 110,3 mnkr (netto) vilket motsvarar 34 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 1 % jämfört med Nettokostnadsökningen 2017 beror främst på ökade kostnader för priser och volymer. Inom verksamheterna omsorg om personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg, har anpassningar av vissa volymer gjorts för att möta ett ökat behov av kommunens insatser. Anledningen är att Försäkringskassan inlett en omfattande omprövning av alla fattade beslut om personlig assistans och sjukersättning. Ny rättspraxis tillämpas också efter en dom där definitionen av vad som ska räknas som grundläggande behov för att få personlig assistans har förändrats. För individ- och familjeomsorg bedöms det ökade mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn, kräva tillskott av resurser från 2018 och framåt. Det råder osäkerhet både avseende vilket antal kommunen kommer att ta emot samt vilken ersättning som kommer att erhållas från Migrationsverket. Hyresnivåerna på tillkommande bostäder för nyanlända är oklar och kan leda till ökade kostnader inom ekonomiskt bistånd. Driftbudget 2017, plan SON Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Nettokostnader , , , , ,9 Förändring i mnkr -91,1-12,6-70,1-63,4 Förändring i % 9 % 1 % 6 % 5 %

47 47(90) Nettokostnad per verksamhet SON Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Äldreomsorg -523,5-578,8-576,9-605,8-629,2 Funktionsnedsättning -324,6-354,9-367,7-392,1-425,7 IFO -131,5-147,8-150,0-167,6-174,7 Samordnad verksamhet -27,0-16,2-15,7-15,0-14,3 Nettokostnad , , , , ,9 Nyckeltal och volymer I detta avsnitt redovisas budget för volymer och nyckeltal. Äldreomsorg Volymer SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Äldreomsorg Vård- och omsorgsboende (årsplatser) 494,4 511,5 535,9 556,5 575,4 Korttidsboende (årsplatser) 16,3 30,0 10,0 10,4 10,8 Hemtjänst (timmar per år) À-pris, kr SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Äldreomsorg Vård- och omsorgsboende (per årsplats) Korttidsboende (per årsplats) Hemtjänst (per timme)

48 48(90) Funktionsnedsättning Volymer SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Funktionsnedsättning Boende vuxna LSS (årsplatser) Boende barn LSS (årsplatser) Personlig ass LSS (timmar) Personlig ass SFB (timmar) Daglig verksamhet LSS (dagar) Korttidstillsyn LSS (dagar) Korttidsvistelse LSS (dagar) Avlösarservice LSS (timmar) Ledsagarservice LSS (timmar) Hemtjänst SOL (timmar) Boendestöd SOL & LSS (timmar) Vård- och omsorgsboende SOL (årsplatser) HVB SOL (årsplatser)

49 49(90) À-pris, kr SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Funktionsnedsättning Boende vuxna LSS (per årsplats) Boende barn LSS (per årsplats) Personlig ass LSS (per timme) Personlig ass SFB (per timme) Daglig verksamhet LSS (per dag) Korttidstillsyn LSS (per dag) Korttidsvistelse LSS (per dag) Avlösarservice LSS (per timme) Ledsagarservice LSS (per timme) Hemtjänst SoL (per timme) Boendestöd (per timme) Vård- och omsorgsboende SoL (per årsplats) HVB SOL (per årsplats)

50 50(90) Individ- och familjeomsorg Volymer SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Individ- och familjeomsorg Försörjningsstöd (antal hushåll) À-pris, kr SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Individ- och familjeomsorg Försörjningsstöd (årskostn hushåll) Investeringar Investeringar inom Socialnämnden under perioden uppgår till totalt 153 mnkr, se investeringsplan. Taxor och avgifter Avgifterna inom socialnämndens verksamhetsområde beräknas i huvudsak som en andel av prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet fastställs årligen utifrån bestämmelser i socialförsäkringsbalken 2010:110). År 2017 har prisbasbeloppet ökat med 500 kronor till kronor. Riksdagen har beslutat om en höjning av det lagreglerade tak som gäller för omsorg, service och visst biståndsbedömt boende. Avgifterna avseende dessa insatser är därför justerade med stöd av den förändrade beräkningsgrunden. Med anledning av den nya modell för behovsbedömning som införs inom hemtjänsten, där beslut om bistånd uttrycks i insats och inte i tid, kommer avgiften för tillfällig omsorg att tas ut per insats. Avgiften för fönsterputs inkluderas i avgiften för städning, som även den tas ut per tillfälle. Taxa för avgifter inom socialtjänstområdet fastställdes av kommunfullmäktige den 24 november 2014 (dnr KS 2014/104:04).

51 51(90) Omsorgsavgift (kr) Belopp 2017 Maxtaxa 2016 Per månad Omsorg Omsorg abonnemang Per månad Omsorg enstaka insats Per insats 161 Trygghetslarm abonnemang Per månad 282 För person som är 80 år eller äldre är trygghetslarm avgiftsfritt Service Städning abonnemang (per hushåll) Per månad 403 Tvätt abonnemang (per hushåll) Per månad 403 Skaffa förnödenheter och handla (per hushåll) Per månad 403 Korttidsboende (kr) Belopp 2017 Omsorg och service Per dygn 66 Avgift för boende som inte omfattas av hyreslagen (boendeavgift) (kr) Belopp 2017 Boendeavgift Per månad Måltider (kr) Belopp 2017 Måltidsavgift t.o.m. 15 år samt fr.o.m. 65 år Per månad Per dygn 108 Per frukost 22 Per lunch 43 Per mellanmål 11 Per middag 32

52 52(90) Måltidsavgift fr.o.m. 16 år t.o.m. 64 år Per månad Per dygn 119 Per frukost 24 Per lunch 48 Per mellanmål 12 Per middag 36 Placering i HVB-hem samt viss annan heldygnsvård korttidsboende (kr) Belopp 2017 Avgift för uppehälle vid vård och behandling i HVB-hem Avgift för boende och måltider vid placering i HVB-hem (ej vård och behandling) eller hem för viss annan heldygnsvårdkorttidsboende Per dygn Boendeavgift per dygn Måltidsavgift per dygn Föräldrars ersättningsskyldighet när barn är placerade i boende utanför det egna hemmet (kr) Belopp 2017 Föräldrars ersättning Per månad Avgift tas ut med belopp motsvarande högsta belopp för underhållsstöd enligt socialförsäkringsbalken 18 kap. 20. För 2016 är beloppet kr. Familjerådgivning (kr) Belopp 2017 Familjerådgivning Per besök Ännu ej fastställt Avgiften för familjerådgivning uppgår till det belopp som motsvarar Stockholms läns landstings avgift för specialistläkarvård. För 2016 är avgiften för specialistläkarvård 350 kr per besök.

53 53(90) Kolonivistelse (kr) Kolonivistelse för barn med ADHDdiagnos Per dygn Belopp Minimibelopp Generella minimibelopp per månad Belopp 2017 Ensamstående Sammanboende (per person) Särskilt boende Individuellt tillägg för personer med funktionsnedsättning t.o.m. 64 år (10 %) 506

54 54(90) Barn- och grundskolenämnden Nämndens ansvar och uppgifter Barn- och grundskolenämnden är styrelse för och har ansvar för driften av den kommunala skolan som omfattar förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola och fritidshem, kommunal förskola och öppna förskolan. Utöver de kommunala verksamheterna finansierar nämnden, genom bidrag i form av peng, verksamheten för täbybarn och elever i fristående skolor, fritidshem, förskolor och annan pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem) i och utanför Täby kommun. Skolinspektionen utövar tillsyn och granskar skolväsendets kvalitet oavsett huvudman. Barn- och grundskolenämnden i Täby ansvarar för de kommunala verksamheterna och har en insynsrätt i de fristående skolverksamheterna. Nämnden ansvarar vidare för tillsynen av fristående förskola, annan pedagogisk verksamhet och fristående fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt, ett tillsynsansvar som är kopplat till nämndens godkännande. Skolinspektionen kontrollerar i sin tur att kommunen uppfyller sitt tillsynsansvar. Nämndens utvecklingsområden Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet Täby ska ha Sveriges högsta utbildningskvalitet. För barn- och grundskolenämnden riktas ett särskilt fokus på systematiskt kvalitetsarbete. På huvudmanna- och enhetsnivå ska processen innefatta att mål, arbetssätt och uppföljning planeras, genomförs och redovisas på ett enhetligt och systematiskt sätt som bidrar till transparens och ständiga förbättringar. Utveckling av tillgängligt lärande med effekter på didaktik och organisation Arbetet fortsätter avseende att all utbildning i Täbys pedagogiska verksamheter genomsyras av och organiseras utifrån förhållningsättet tillgängligt lärande. Varje elev ska ha fysisk och kognitiv möjlighet att lära utifrån sin egen fulla potential i ett gemensamt sammanhang. En väl utbyggd digital kompetens är angeläget för att skapa ett tillgängligt lärande för alla barn och elever. Digitala verktyg ska stödja alla barns och elevers möjligheter att nå högre kunskapsnivåer utifrån sina förutsättningar. Fokus på adekvat kompetens för det pedagogiska uppdraget Under 2017 kommer ett fortsatt fokus för barn- och grundskolenämnden att vara att skapa förutsättningar för att behålla och attrahera skickliga pedagoger och andra medarbetare. Kontinuerlig fortbildning, tydliga karriärvägar med utvecklingsledaruppdrag och fördjupade försteläraruppdrag ska erbjudas, och ökad lönespridning ska tillämpas. Varje undervisningspass ska ledas av en lärare med adekvat behörighet. Andelen förskollärare i kommunens förskolor ska öka genom genomförda strate-

55 55(90) giska satsningar i syfte att stärka attraktionskraften. Verksamheten i förskolan ska utgå ifrån varje barns möjligheter och behov och präglas av glädje och lust. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för barn- och grundskolenämnden enligt nedan för Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet Eleverna når högt ställda kunskapskrav Andel elever som efter årskurs 9 uppnått kunskaper motsvarande minst betyget E i alla skolämnen 100% Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 minst 255 Andel elever som anger att de genom skolarbetet blir nyfikna på att lära sig mer minst 65% Andel elever som anger att de kan påverka sitt val av arbetssätt minst 75% Andel elever som upplever att fritidshemmet bidrar till deras lärande minst 80% I förskolan ger undervisningen varje barn möjlighet till utveckling utifrån sina förutsättningar och behov Andelen förskolor med ett pedagogiskt index om minst 3 100% Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Andel vårdnadshavare som anger att de kan rekommendera sitt barns förskola minst 92% Andel elever som anger att de kan rekommendera sin skola minst 80%

56 56(90) Budget Barn- och grundskolenämndens budget för 2017 uppgår till 1 398,4 mnkr (netto) vilket motsvarar 42 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 3 % jämfört med Merparten av nämndens budget består av kostnader för bidrag till fristående och kommunala utförare och förändringen beror på prognostiserat fler barn i grundskolan. Budgeten för förskolan utökas med 5,9 mnkr år 2017 för utbetalning av peng till förskolorna under sommaren enligt den politiska majoritetens tillägg till kommundirektörens förslag till VP 17. Nämndens ram har också utökats med särskilda statsbidrag för lovskola och utökad undervisningstid i matematik. Driftbudget 2017, plan BGN Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Nettokostnader , , , , ,4 Förändring i mnkr -50,8-36,6-46,7-42,3 Förändring i % 4 % 3 % 3 % 3 % Nettokostnad per verksamhet BGN Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Öppen förskola -4,1-4,1-4,1-4,1-4,2 Förskola -397,8-408,3-411,2-428,3-446,3 Pedagogisk omsorg -5,6-7,0-4,8-4,7-4,9 Fritidshem -134,4-146,1-145,3-147,7-149,8 Förskoleklass -45,9-49,6-49,8-49,3-50,4 Grundskola -700,1-725,2-757,3-784,0-804,3 Särskola -23,1-21,5-26,0-26,9-27,6 Nettokostnad , , , , ,4 Nyckeltal och volymer Beräkningen av antalet barn och elever baseras på befolkningsprognosen per mars Antaganden om hur stor andel av barnen och eleverna som deltar i verksamheten baseras på bedömningar utifrån tidigare utfall. Den största förändringen finns inom grundskola där antalet barn i åldersgruppen beräknas öka de kommande åren. Antalet barn i förskoleåldern beräknas öka från och med 2018.

57 57(90) BGN Utfall Budget Budget Plan Plan Antal barn och elever Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Särskola Nettokostnaderna per barn och elev framgår av nedanstående sammanställning. Uppräkningen av budgetramar påverkar nettokostnaden per barn och elev. Uppräkningen är en procent per år från och med BGN Utfall Budget Budget Plan Plan Nettokostnad per barn och elev Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Särskola Definition: Nettokostnad per barn och elev är beräknad med utgångspunkt från den totala nettokostnaden för verksamheten exklusive Täbys kommunala verksamhet dividerat med antalet barn och elever. Förändringar av antalet barn och elever i åldersgrupperna påverkar utfallet vid en jämförelse mellan åren. Investeringar Investeringarna inom barn- och grundskolenämnden under perioden uppgår till mnkr, se investeringsplan.

58 58(90) Taxor och avgifter Avgift för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Avgift per månad (kr) Dock högst kronor/månad Förskola och pedagogisk omsorg 1-2 år 1:a barnet 3 % av inkomsten :a barnet 2 % av inkomsten 908 3:e barnet 1 % av inkomsten 454 4:e barnet Ingen avgift 0 Förskola och pedagogisk omsorg 3-5 år 1:a barnet 2,25 % av inkomsten :a barnet 1,50 % av inkomsten 681 3:e barnet 0,75 % av inkomsten 340 4:e barnet Ingen avgift 0 Förskola och pedagogisk omsorg för föräldraledig 1-5 år 1:a barnet 2,25 % av inkomsten :a barnet 1,50 % av inkomsten 681 3:e barnet 0,75 % av inkomsten 340 4:e barnet Ingen avgift 0 Fritidshem 1:a barnet 2 % av inkomsten 908 2:a barnet 1 % av inkomsten 454 3:e barnet 1 % av inkomsten 454 4:e barnet Ingen avgift 0 Barn i behov av särskilt stöd Plats i förskola eller pedagogisk omsorg är avgiftsfri upp till 15 timmar/vecka eller 525 timmar/år under skolans läsår Allmän förskola, 525 timmar per år under skoldagar Ingen avgift 0 Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter. Förskola och pedagogisk omsorg för föräldraledig 1-5 år: Barnen går 15 timmar per vecka under året eller 25 timmar per vecka under skoldagar. Avgift betalas för 12 månader per år. Det yngsta barnet räknas som 1:a barn. Vid en hushållsinkomst på kr före skatt, eller däröver per månad betalas högsta månadsavgifterna enligt ovan. För barn 3-5 år har avgiften reducerats med motsvarande tid för avgiftsfri allmän förskola.

59 59(90) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är styrelse för det offentliga skolväsendet gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning (komvux), svenska för invandrare (Sfi), gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna (särvux). Nämnden svarar inom sitt verksamhetsområde för att utbildningen erbjuds antingen i kommunens regi, i fristående gymnasieskolor eller genom avtal med annan kommun/utförare eller på annat sätt enligt gällande lagstiftning. Täby kommun har två gymnasieskolor, Åva gymnasium och Täby gymnasiesärskola. Nämnden ska tillse att verksamheten genomförs i enlighet med skollag, förordningar och läroplaner. Den politiska vilja som uttrycks i skolplaner, de av fullmäktige fastställda målen i verksamhetsplanen och alliansens kvalitetsdokument utgör den kommunala styrningen av utbildningen. Skolinspektionen har tillsynsansvar över all gymnasie- och vuxenutbildning som bedrivs i kommunen. Täby gymnasiesärskola bedriver även korttidstillsyn för gymnasieelever enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade efter skoldagens slut och under studie- och lovdagar. Nämndens utvecklingsområden Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet Täby ska ha Sveriges högsta utbildningskvalitet och ett tydligt fokus på kunskapsutveckling. För gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden riktas ett särskilt fokus på systematiskt kvalitetsarbete. På huvudmanna- och enhetsnivå ska processen innefatta att mål, arbetssätt och uppföljning planeras, genomförs och redovisas på ett enhetligt och systematiskt sätt som bidrar till transparens och ständiga förbättringar. Trygghet, trivsel och inflytande För att ge alla elever förutsättningar för lärande och förbättrade kunskapsresultat kommer trygghet, trivsel och inflytande vara prioriterade områden på huvudmanna- och enhetsnivå i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens pedagogiska verksamheter. Eleven har rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade. Vidare är det viktigt att skolpersonal utbildas för att tidigare upptäcka elever som far illa och anmäla i tid. Utveckling av tillgängligt lärande med effekter på didaktik och organisation Arbetet fortsätter avseende att all utbildning i Täbys pedagogiska verksamheter genomsyras av och organiseras utifrån förhållningsättet tillgängligt lärande. Varje

60 60(90) elev ska ha fysisk och kognitiv möjlighet att lära utifrån sin egen fulla potential i ett gemensamt sammanhang. En väl utbyggd digital kompetens är angeläget för att skapa ett tillgängligt lärande för alla elever. Digitala verktyg ska stödja alla elevers möjligheter att nå högre kunskapsnivåer utifrån sina förutsättningar. Fokus på adekvat kompetens för det pedagogiska uppdraget Under 2017 kommer ett fortsatt fokus för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att vara att skapa förutsättningar för att behålla och attrahera skickliga pedagoger och andra medarbetare. Kontinuerlig fortbildning, tydliga karriärvägar med utvecklingsledaruppdrag och fördjupade försteläraruppdrag ska erbjudas, och ökad lönespridning ska tillämpas. Varje undervisningspass ska ledas av en lärare med adekvat behörighet. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer nämndmål och indikatorer för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden enligt nedan för Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet Eleverna når högt ställda kunskapskrav Genomsnittlig betygspoäng på de studieförberedande programmen minst 15 Genomsnittlig betygspoäng på minst 13,2 Yrkesprogrammen Andel elever på de nationella programmen som tar gymnasieeller yrkesexamen inom fyra år minst 83% Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Andel elever som anger att de kan rekommendera sin minst 85% Gymnasieskola Andel elever som anger att de kan rekommendera sin minst 85% Vuxenutbildning

61 61(90) Budget Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budget för 2017 uppgår till 294,6 mnkr (netto), vilket motsvarar 9 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 4 % jämfört med Förändringarna för 2017 beror på en beräknad ökning av gymnasieskolans programpeng i Stockholms län på 4,8 mnkr och ökade kostnader för antalet elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan på 4,5 mnkr respektive 1,3 mnkr, s.k. volymer. Nämndens ram har också utökats med särskilda statsbidrag för rätt till komvux. Täby kommun är ansluten till KSL:s (kommunförbundet Stockholms Län) gemensamma gymnasieregion och tillämpar den av KSL framräknade programpengen. Detta innebär att kommunen har begränsade möjligheter att på egen hand påverka kostnadsutvecklingen för programpengen. För programpengen inom gymnasiesärskola, centrala anslag och anslag för vuxenutbildning görs ingen uppräkning. Driftbudget 2017, plan GVN Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Nettokostnader -269,4-283,6-294,6-315,0-336,4 Förändring i mnkr -14,2-11,0-20,4-21,4 Förändring i % 5% 4 % 7 % 7 % Nettokostnad per verksamhet GVN Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Gymnasieskola -237,0-251,8-261,2-281,3-302,3 Gymnasiesärskola och särvux -18,7-17,4-18,7-18,9-19,1 Vuxenutbildning -13,7-14,3-14,7-14,8-15,0 Nettokostnad -269,4-283,6-294,6-315,0-336,4 Nyckeltal och volymer Beräkningen av antalet gymnasielever baseras på befolkningsprognosen per mars Antaganden om hur stor andel av eleverna som deltar i verksamheten baseras på en bedömning utifrån tidigare års utfall. Beräkningarna utgår från historiska kostnader gällande elever på språkintroduktionsprogrammet med en beräknad kostnadsökning för 2017 på 2,0 mnkr. Antalet elever på detta program i de verksamheter som organiserar språkintroduktion beräknas öka. I dagsläget är ökningen svår att förutsäga och hur stora kostna-

62 62(90) derna blir för kommunen beror på flera faktorer. Under asylprocessen täcks kommunens kostnader till stor del av bidrag från migrationsverket. I samband med att den asylsökande får uppehållstillstånd upphör bidraget. Hur många personer som får uppehållstillstånd och när detta sker påverkar därmed kommunens kostnader. GVN Utfall Budget Budget Plan Plan Antal gymnasieelever Nettokostnad per elev (kr) Nettokostnad per elev är beräknad på kostnader för volymer gymnasiet (exklusive kostnadsökning språkintroduktion) plus centrala kostnader dividerat med antalet gymnasieelever. Investeringar Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens investeringar under perioden uppgår till totalt 18 mnkr, se investeringsplan.

63 63(90) Överförmyndarnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förordnade gode män, förvaltare och förmyndare. Nämndens tillsynsansvar regleras framförallt i föräldrabalken och förmynderskapsförordningen. Tillsynsansvaret innebär att nämnden ska tillse att god man/förvaltare handhar huvudmannens tillgångar på ett sådant sätt att lagstiftningen efterlevs och huvudmannens rätt och egendom säkerställs. För att fullgöra sina åtaganden har nämnden i samverkan med Norrtälje, Vallentuna och Österåker sedan 2012 ett gemensamt överförmyndarkansli som administrerar, bereder, beslutar och verkställer besluten. Budget Överförmyndarnämndens budget för 2017 uppgår till 3,0 mnkr (netto) vilket motsvarar 0,1 % av kommunens totala budget. Driftbudget 2017, plan ÖFN Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Nettokostnader -3,3-3,0-3,0-3,0-3,1 Förändring i mnkr 0,3 0,0 0,0-0,1 Förändring i % -9 % 0 % 1 % 1 %

64 64(90) Täbys kommunala bolag Mål och indikatorer för bolagen Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer mål och indikatorer för de kommunala bolagen enligt nedan för Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige liksom utfall och prognos för indikatorer. Inriktningsmål Bolagens mål Indikator Indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Bolagskoncernen ska bidra till kommunens tillväxt genom markförsäljning och utbyggnad av fjärrvärmenät. Såld mark i antal bostäder (TFAB) Såld mark i kvm (TFAB) Antal nya anslutna fastigheter/leveranspunkter till fjärrvärmenätet. (TMAB) >200 bostäder år > kvm år Minst 110 kontrakterade leveranspunkter år 2018 Täby är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun. Bolagens verksamhet ska bedrivas på ett för kommunen långsiktigt hållbart sätt. Resultat efter finansiella poster. Minst 0 Antal kontrakterade GWh från bolagets fjärrvärmenät. (TMAB) Minst 100 kontrakterade GWh år 2018 Täby Holding AB Bolagets ansvar och uppgifter Täby Holding AB är moderbolag i Täby kommuns bolagskoncern. Samtliga aktier i bolaget ägs av Täby kommun. Bolaget äger i sin tur samtliga aktier i dotterbolagen Täby Fastighets AB och Täby Miljövärme AB. Täby Holding AB har en sammanhållande funktion för Täby kommuns aktiebolag och ansvarar för styrning och uppföljning av dotterbolagens verksamhet utifrån kommunfullmäktiges mål och direktiv. Bolagskoncernens syfte är att äga, köpa och sälja samt förvalta och utveckla fastigheter och därmed sammanhängande verksamheter samt att utveckla och bedriva fjärrvärmeverksamhet i Täby kommun samt bedriva därmed förenlig verksamhet.

65 65(90) Ägardirektiv Svara för koncernens övergripande utveckling och strategiska planering. Styra finansiella resurser på ett för ägaren och koncernen optimalt sätt. Svara för löpande kontroll och uppföljning inom koncernen. Tillse att kommunfullmäktiges beslut som är av ägarkaraktär verkställs. Tillse att det finns ett väl fungerande samspel mellan ägaren, koncernledningen och dotterbolagen avseende verksamhetens resultat, budgethållning, effektivitet och kvalitet. Tillse att det finns effektiva styrformer med målstyrning mot ägarens krav. Tillse att den verksamhet som bedrivs inom koncernen faller inom ramen för Täby kommuns kompetens. Koncerngemensamma ägardirektiv Principiella ärenden Ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut. Detta gäller ärenden rörande ändring av bolagsordning, ändring av aktiekapital, fusion av företag, förvärv eller bildande av dotterbolag, förvärv av aktier i annat företag samt i övriga frågor av principiell art. Ärenden av stor ekonomisk betydelse ska också föreläggas kommunfullmäktige för beslut. Detta avser ärenden som gäller förvärv, försäljning eller investeringar, som överstiger 30 mnkr. I ärenden av principiell eller ekonomiskt större vikt ska ärendet beredas och beslutas av berörd dotterbolagsstyrelse och därefter hänskjutas till moderbolagets styrelse för beslut, varefter kommunstyrelse och slutligen kommunfullmäktige fattar beslut. Alla förvärv, försäljningar och investeringar ska ske på affärsmässiga principer. Mål, policy och program Kommunfullmäktige fastställer årligen kommungemensamma mål för verksamheterna. Bolagen ska årligen fastställa indikatorer som svarar upp mot kommunfullmäktiges mål. Bolagen ska följa och i förekommande fall anta de policys, riktlinjer eller andra direktiv som fastställs av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ska, om inte sekretess föreligger, ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget för att kunna utöva sin uppsiktsskyldighet över verksamheten i bolaget. Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder, som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100). Ekonomi och organisation Bolagen ska ingå i kommunens koncernkontosystem och finansieringsbehovet hanteras på kommunkoncernnivå.

66 66(90) Bolagens behov av personal ska i första hand tillgodoses genom att bolagen köper erforderliga tjänster avseende förvaltning, teknik, ekonomi et.c. inom kommunkoncernen. Bolagen ska samverka med berörda inom kommunkoncernen för att alltid söka åstadkomma det bästa för Täbys kommuninvånare och kommunkoncernen. Bolagen har att följa ägarens föreskrifter avseende revision. Täby Fastighetsaktiebolag Bolagets ansvar och uppgifter Täby Fastighets AB är ett helägt dotterbolag till Täby Holding AB, som ägs av Täby kommun. Bolaget äger en betydande del av Täby kommuns markareal och verksamheten omfattar köp och försäljning av mark och byggnader, förvaltning av verksamhetsfastigheter samt skogs- och jordbruksfastigheter. En viktig uppgift är att i samverkan med kommunen utveckla och förädla exploateringsfastigheter till byggklar mark för boende och näringsliv. Ägardirektiv I samverkan med stadsbyggnadsnämnden verka för att tillgodose behovet av mark, anläggningar och byggnader inom Täby kommun för boende, näringsliv, kommunal och kommersiell service samt rekreation. I samverkan med stadsbyggnadsnämnden aktivt verka för att få fram exploaterbar mark i syfte att främja Täbys utveckling. Löpande pröva fastighetsförvärv och fastighetsförsäljningar i syfte att främja Täbys utveckling. Äga, förvalta och utveckla fastigheter med syfte att tillgodose kommuninvånarnas behov. Skogs- och jordbruksmark ska förvaltas på ansvarsfullt sätt så att rekreations- och kulturhistoriska värden bevaras. Fortlöpande arbeta med att öka effektiviteten med fokus på kärnverksamheten och förbättrade resultat. Fortlöpande pröva möjligheterna att avyttra delar i fastighetsbeståndet som ur ett förvaltningsperspektiv inte bör behållas. Fortlöpande pröva fortsatt omstrukturering och renodling av verksamheten för en förvaltning som är effektivare och mer ändamålsenlig ur ett kommunkoncernperspektiv. Täby MIljövärme AB Bolagets ansvar och uppgifter Täby Miljövärme AB är ett helägt dotterbolag till Täby Holding AB, som ägs av Täby kommun. Bolagets verksamhet omfattar att utveckla och bedriva fjärrvärmeverksamhet i Täby kommun i syfte att öka valfrihet och konkurrens samt minska miljöpåverkan från uppvärmning. Målet är att på lite sikt skapa ett fjärr-

67 67(90) värmenät som ägs av kommunen och som är öppet för konkurrens. Ägardirektiv Utveckla och bedriva distribution av fjärrvärme i Täby kommun. Arbeta för en fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet i Täby kommun för att kunna erbjuda fler invånare fjärrvärme. Arbeta för att fjärrvärmeverksamheten på sikt ska bedrivas i ett öppet nät som möjliggör konkurrens i leveranserna och valfrihet för kunderna. Fortlöpande pröva möjligheterna att minimera affärsrisken för bolaget. Arbeta för att fjärrvärmeverksamheten ska bedrivas på ett för kommunen och miljön långsiktigt hållbart sätt. Säkerställa att tom kanalisation för fiber förläggs i nybyggnadsområden och infrastrukturprojekt där färre än två ledningsägare lägger fiber.

68 68(90) Investeringsplan En översyn av invetseringsplanen i verksamhetsplan 2017 har genomförts. Syftet är attt säkerställa att planerade investeringar i investeringsbudgeten och utfall ska överenstämma i mycket högre grad. Budgeten för år 2017 har sänkt från mnkr till mnkr. Kommunens investeringar under perioden uppgår till mnkr. Investeringar Utfall Prognos Likviditetsplan (mnkr) Kommunstyrelsen Stadsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Barn- och grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Summa investeringar Planeringsperioden kännetecknas av tillväxtarbetet med omfattande investeringar i framförallt Arninge, Täby park och Roslags-Näsby. Utbyggnaden avser investeringar i kommunaltekniska anläggningar såsom vägar, gång- och cykelvägar, anslutningar för VA samt att nya lokaler för kommunalt finansierad verksamhet kan komma att behövas eller redan är beställda. Kommunen står också inför stora utmaningar avseende behov av fastigheter för olika ändamål. Det rör sig om allt från äldreboenden, lokaler för utbildningsverksamhet, upprustningsbehov, ombyggnationsbehov och ordinarie planerat underhåll. För att tydliggöra förutsättningarna för en effektiv och långsiktigt hållbar investeringsplanering i kommunen fastställde kommunfullmäktige vid sammanträdet Riktlinjer för investeringar. Riktlinjerna innehåller ett övergripande ramverk för planering, beslut, genomförande redovisning och ansvarsfördelning avseende större investeringar Med större investeringar menas projekt som är strategiskt viktiga för tillväxten eller projekt som överstiger 40 mnkr i budget. Det här innebär att investeringsplanen i verksamhetsplanen framförallt avser att sätta ramen för det kommande finansieringsbehovet då beslutsordningen för investeringar kommer att hanteras i särskild ordning enligt riktlinjerna.

69 69(90) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens investeringar under perioden uppgår till 423 mnkr. Investeringar Total Ack utfall Prognos Likviditetsplan (mnkr) Övergripande investeringar fastigheter projekt budget tom 2015 Nytt kommunhus (exkl. inventarier) 490,0 217,0 150,0 47,0 Upprustning bibliotekshuset 150,0 0,0 10,0 80,0 Energieffektiviseringar 100,0 40,0 15,0 27,0 Taby.se (ny VP-17) 2,5 0,0 2,5 Ärende- och dokumenthanteringssystem 4,0 2,0 1,0 1,0 E-arkiv 3,0 1,0 0,3 1,7 Årliga anslag Investeringar i uthyrda lokaler 1,0 1,0 1,0 1,0 Förberedande investeringsutredningar 3,0 3,0 3,0 3,0 Fastighetstekniska investeringar 30,0 30,0 30,0 30,0 Modernisering av fastigheter enl myndighetskrav 30,0 30,0 30,0 30,0 Upprustning av kök 10,0 10,0 10,0 10,0 Översiktlig fysisk planering 3,0 3,0 3,0 3,0 Markförvärv/reglering (fysisk planering) 1,0 1,0 1,0 1,0 IT-investeringar 8,0 8,0 11,0 8,0 Inventarier 1,0 1,0 1,0 1,0 Summa 263,3 246,2 90,0 87,0 Den totala projektbudgeten innehåller för vissa projekt även prognos för ombudgterade medel från 2016 och budget för senare år än Övergripande investeringar i fastigheter och anläggningar Nytt kommunhus Beslutet att bygga nytt kommunhus fattades av kommunfullmäktige i november Budgeten uppgår till totalt 490 mnkr, exklusive inventarier. Byggstarten skedde i februari 2014 och projektet beräknas vara klart första kvartalet Upprustning av bibliotekshuset Bibliotekshuset i Täby centrum är i behov av renovering. Totalbudgeten som uppgår till 150 mnkr avser upprustning av fasader, rör, el, ventilation och ny hiss. Projektet planeras vara klart till Investeringsbudget för anpassningar till verksamhetensbehov finns redovisad under kultur- och fritidsnämnden. Energieffektiviseringar Investeringarna avser främst anslutningar till fjärrvärme och effektivare ventilationslösningar. Investeringar avser även nyare och energisnålare belysningssy-

70 70(90) stem, tilläggsisoleringar samt uppdaterade styrsystem. Gemensamt E-arkiv, ärende- och dokumenthanteringssystem Investeringar i gemensamt E-arkiv, ärende- och dokumenthanteringssystem beräknas slutföras under Årliga anslag Investeringarna avser främst fastighetstekniska investeringar, modernisering av fastigheter utifrån myndighetskrav samt upprustning av kök. I investeringsplanen avsätts 4,0 mnkr årligen för fysisk planering. I investeringar ingår översiktlig fysisk planering och markreglering i samband med detaljplanearbete. Investeringar i IT inrymmer förnyelse av datorer avseende utbildning och administration, förnyelse av brandväggar och nätverksutrustning, förnyelse och utbyggnad av trådlösa nät samt utökning av lagringsnät och VDI-lösning. Stadsbyggnadsnämnden Investeringar inom stadsbyggnadsnämnden under perioden uppgår till ca mnkr varav ca 600 mnkr omfattar investeringar i befintlig miljö, drygt 800 mnkr i nya utbyggnadsområden samt knappt 100 mnkr av årliga anslag. Investeringar Prognos Likviditetsplan (mnkr) Befintlig miljö 134,0 168,6 243,4 213,5 Nya utbyggnadsområden 136,2 153,4 352,2 303,3 Årliga anslag 36,9 25,8 28,3 28,3 Summa 307,1 347,8 623,9 545,1 Investeringar i befintlig miljö Under denna period sker stora investeringar i infrastruktur. De större projekten är följdinvesteringar i samband med Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad samt ombyggnad av trafikplatsen i Viggbyholm. I planen under perioden ingår investeringar avseende cykelplan, Biblioteksgången, Täby IP inklusive infart.

71 71(90) Investeringar i befintlig miljö Total Ack utfall Prognos Likviditetsplan Finansiering (mnkr) projekt budget tom Skatt Övrig Stadsmiljö lek och aktivitet 27,0 21,4 2,0 1,5 27,0 0,0 Belysningsprogrammet 44,0 16,8 5,0 4,0 4,0 4,0 44,0 0,0 Utbyte natriumljuskällor 16,0 1,3 6,7 4,0 4,0 16,0 0,0 Reinvesteringar belysning (mark och anläggning) 80,0 17,5 10,5 8,0 8,0 8,0 80,0 0,0 Tillgänglighet 42,0 19,5 7,5 3,0 3,0 3,0 42,0 0,0 Brounderhåll, reinvesteringar 26,0 11,8 0,1 3,0 26,0 0,0 Bullerskyddsåtgärder (utökning VP 17) 22,0 11,6 2,4 2,0 2,0 3,0 22,0 0,0 Strandprom./cykelv. Vallentunasjön (utökn. VP 17)* 13,6 1,5 2,0 3,5 13,6 0,0 Cykelplan inkl utbyggnad (utökning VP17) 173,0 13,5 10,1 12,0 12,0 12,0 173,0 0,0 Biblioteksgången 30,0 0,0 1,4 2,0 10,0 10,0 x x Reinvesteringar gata 40,0 6,6 5,4 4,0 4,0 4,0 40,0 0,0 Ombyggn. tpl Roslags-Näsby och Viggbyholm (inkl anslutn Täby allé) 136,0 42,5 20,0 20,0 49,5 136,0 0,0 Anslutande gång-/cykelvägar tpl. R-N * 6,0 0,0 2,0 1,0 6,0 0,0 Dubbelspårsutbyggnad etapp 2 (utökning VP17)* 467,0 6,3 35,0 96,3 114,0 150,0 304,0 163,0 Infartspark./lokalg./gc-väg Hägernäs stn, detaljproj. 1,0 0,5 0,5 x 1,0 0,0 Stadsmiljö parkpolicy 65,0 0,3 2,0 6,5 6,5 6,5 65,0 0,0 Trygghetsanslag 6,0 1,0 1,0 1,0 6,0 0,0 Hälsopark Libbyvägen 10,0 3,0 7,0 10,0 0,0 Täby torg* 2,0 0,2 0,5 0,5 2,0 0,0 Åva aktivitetspark 1,0 1,0 1,0 1,0 0,0 Ny infart Skavlöten 15,0 0,3 14,7 15,0 0,0 Täby IP, inkl infart 16,0 0,7 1,8 7,0 6,5 x x Avfallshantering 9,0 3,3 1,4 1,4 1,4 1,5 9,0 Omläggning Karbyån* 1,5 0,0 1,5 0,0 Åtgärder Ullnaån 0,7 0,0 0,7 0,7 0,0 Restaurering Vallentunasjön 13,0 7,5 2,5 1,0 1,0 1,0 13,0 0,0 Prästgårdsdammen (VA) Dagvattenanläggningar (Ny VP17) 10,0 3,0 5,0 2,0 10,0 Viggbyholms båtklubb upprustning (Ny VP17) 20,0 4,0 4,0 4,0 20,0 Justering** -22,0 Summa befintlig miljö 134,0 168,6 243,4 213,5 Den totala projektbudgeten innehåller för vissa projekt även prognos för ombudgterade medel från 2016 och budget för senare år än x Finansiering inte klar. * 2017 års budget är lägre än planerad förbrukning det beror på att prognosen för år 2016 visar på att det finns medel att ombudgetera från år 2016 till år ** Bedömd justering är en uppskattad risk för tidsförskjutningar och andra osäkerhetsfaktorer som finns i alla projekt. Justeringen görs på totalnivå eftersom det inte går att förutse exakt hur varje projekt kommer att påverkas av tidsförskjutningar.

72 72(90) Cykelplanen omfattar både den översiktliga och detaljerade planeringen av utvecklingen av cykelvägar i kommunen, cyklandet ska öka och det ska bli säkrare att cykla i kommunen. Cykelplanen är beslutad i SBN Investeringsramen har höjts till 12 mnkr från och med 2017 för att intentionerna i cykelplanen ska kunna genomföras i snabbare takt. Trafikplatserna Roslags-Näsby och Viggbyholm har byggts och kommer att bygggas om enligt avtal med Trafikverket. De delar som kommunen ska bekosta inklusive medfinansiering om 40 mnkr uppgår enligt tidigare beslut till maximalt 136 mnkr inklusive anslutningen till Täby allé vid trafikplats Roslags-Näsby. Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad etapp 2 omfattar sträckorna Roslags- Näsby-Tibble, Tibble-Visinge, Hägernäs- Ullna kvarnväg samt Täby kyrkby- Kragstalund. SL svarar i huvudsak för att ta fram järnvägsplaner samt att projektera och bygga ut både järnvägsanläggning och kommunala anläggningar. Kommunen ansvarar i huvudsak för att ta fram detaljplaner samt finansiera följdinvesteringar i anslutande kommunala gång- och cykelvägnät. Projektet beräknas vara klart Hälsopark Libbyvägen en hälsopark riktat mot äldre ska anläggas. Den har tagits fram i samarbete med forskare på Sveriges lantbruksuniversitet. Under perioden sker även reinvesteringar i gator och vägar samt upprustning och utveckling av kommunens stadsmiljö och parker. I planen ingår likaså upprustning av allmänna platser och stråk som exempelvis biblioteksgången. Det genomförs även satsningar på gång- och cykelvägar, belysning, tillgänglighetsanpassningar, brounderhåll och bullerskydd. Miljösatsningar pågår genom en fortsatt restaurering av Vallentunasjön. Åtgärder lokaliserade till Ullnaån planeras också för att reducera näringstillförseln till Stora Värtan. Under perioden genomförs investeringar avseende området kring Täby idrottsplats (Täby IP) i Täby kyrkby. Arbetet omfattar även en ny infart till området. Även en ny infart till Skavlöten planeras. En ny dagvattenanläggning Prästgårdsdammen planeras att genomföras under perioden. En upprustning av Viggbyholms båtklubbs hamnanläggning planeras under en femårsperiod. Kapitalkostnaderna från investeringen finansieras av intäkter från båtklubben. Investeringar i nya utbyggnadsområden Investeringar i utbyggnadsområden finansieras främst genom försäljningsintäkter, gatukostnadsersättningar, VA-taxa eller andra intäkter genom avtal. Hur investeringarna finansieras framgår av investeringsplanen. Större investeringar i nya utbyggnadsområden pågår i Täby centrum, Arninge/Ullna och Hägerneholm. Områden planeras i Västra Roslags-Näsby och

73 73(90) Täby park (Galoppfältet). Sammanlagt planeras mellan ca nya bostäder samt nya skolor, förskolor, bostäder inom social omsorg, mm. Investeringar Total Ack utfall Prognos Likviditetsplan Finansiering (mnkr) Investeringar i nya utbyggnadsområden projekt budget tom Skatt Övrig Täby centrum* 1 100,0 965,4 30,0 69,6 413,0 687,0 Hägerneholm* 148,0 46,7 50,0 20,7 9,5 8,0 162,5 Ullna strand Kanalkvarteren (etapp 2) utredning* 5,0 1,0 1,0 1,0 x x Arninge handelsområde och resecentrum (Förändring kostnad och intäkt VP 17)* 410,0 4,0 7,0 53,0 79,0 162,0 117,0 x Västra Roslags-Näsby resecentrum (Förändring kostnad och intäkt VP 17)* 568,0 17,7 17,0 76,0 98,0 79,0 920,0 Täby park (tidigare Galoppfältet etapp 1 och 2) Detaljplan 1-3* x 13,0 38,8 16,2 x x x Rospiggen* x 2,0 11,2 3,8 x x Stansen & Degeln* 43,0 15,7 8,0 9,7 3,3 43,0 Ullna park (Ullnabacken)* x 11,1 2,0 1,0 x x x x Infart industritomt Ullna park 5,0 5,0 5,0 Näsbypark, Jollen 4, Näsbypark 73:5* x 0,5 2,0 x x x Näsby slottsområdet, Näsbypark 57:1 (Djursholmsvägen)* 115,1 0,7 10,4 52,4 41,3 2,3 112,8 Sågtorp 2 (endast förprojektering)* 2,3 0,3 0,5 0,5 0,4 2,3 Skarpäng centrum inkl Kv. Nyckelpigan (Planprogram)* 4,0 0,3 1,3 0,7 0,7 1,2 2,8 Spaken 1 & 2 * 7,0 3,5 3,0 7,0 Viggbyholm 74:2 mfl* 36,9 0,2 0,9 11,0 10,9 3,2 33,7 Gribbylund 5:1 (ny VP 17) (VA) 0,4 0,2 0,2 0,4 Pentavägen (ny VP 17) x 2,0 x x x Justering** -74,0 Summa nya utbyggnadsområden 136,2 153,4 352,2 303,3 Den totala projektbudgeten innehåller för vissa projekt även prognos för ombudgterade medel från 2016 och budget för senare år än x Finansiering inte klar.. * 2017 års budget är lägre än planerad förbrukning det beror på att prognosen för år 2016 visar på att det finns medel att ombudgetera från år 2016 till år ** Bedömd justering är en uppskattad risk för tidsförskjutningar och andra osäkerhetsfaktorer som finns i alla projekt. Justeringen görs på totalnivå eftersom det inte går att förutse exakt hur mycket varje projekt kommer att påverkas av tidsförskjutningar. Täby centrum - färdigställande av Attundafältet och Marstorget. Hägerneholm en ny stadsdel med 1100 bostäder skapas i två till tio våningar och möjliggör handel, kontor, förskola och skola. Kommunen skall anlägga och bygga ut gator, VA och torg. Ullna strand kanalkvarteren omfattar bostäder, strandpark, strandpromenad samt kommunala gator. Försäljningen av markområdet avvaktar slutförande av

74 74(90) Hägerneholmskvarteren och beräknas kunna inledas tidigast Kvarstående kostnader omfattar utbyggnad av allmänna anläggningar. Arninge Handelsområde och Resecentrum - innehåller en komplettering och utveckling av befintligt handelsområde samt ett nytt resecentrum vilket även innebär en utbyggnad av allmänna anläggningar och resecentrum. Budgeten har ökats jämfört med VP16 och beräknas finansieras av ökade intäkter. Västra Roslags-Näsby - innebär att skapa en hållbar, stadsmässig stadsdel med fokus på ekologiskt uppförande av ca nya bostäder, ca 350 arbetsplatser samt förskola med mera. Området Täby park kommer att byggas ut i etapper. I investeringsplanen ingår fyra detaljplaner, till viss del planering inför genomförandet samt vissa grundarbeten av entreprenaden. De två första detaljplanerna beräknas antas under andra kvartalet Första byggstart för markarbeten och bostäder beräknas ske i slutet av Stansen och Degeln Projektet innebär utbyggnad av allmänna anläggningar i samband med exploatering av Stansen och Degeln. Den första etappen av två är slutbesiktigad. Ullna park (Ullnabacken) Utgifterna i detta projekt är inledningsvis en följd av Ullna strands utbyggnad, vars genomförande har förutsatt en utbyggnad av väg och VA-anläggningar via Ullnabacken. I enlighet med målsättningar i fördjupad översiktsplan för Arninge-Ullna från 2009 och inriktningsbeslut i kommunstyrelsen i november 2014 prövas möjligheter till utveckling av bostadsbebyggelse och rekreationsanläggning. Infart industritomt Ullna park Projektet innebär utbyggnad av lokalgata vid Ullnabacken. Utbyggnaden aktualiseras i och med att försäljning av en av industritomterna skett för värmeverksändamål. Åtgärden bör genomföras när utbyggnad av värmeverket skett för att inte skadas av byggtrafik. Näsbypark, Jollen 4, Näsbypark 73:5 Projektet omfattar framtagande av detaljplan för ca 210 bostäder. Planen omfattar även en bekräftelse av befintlig skolanvändning som idag bedrivs med stöd av tidsbegränsat bygglov. Det är ännu osäkert om projektet kommer att omfatta allmän plats eller om det enbart är kvartersmark som omfattas. Näsby slottsområdet området kring Näsby slott ska utvecklas med bostäder, park och strandpromenad. Sågtorp Projektet innebär detaljplanearbete som omfattar utbyggnation av bostäder, studentbostäder, förskola, kontor samt eventuellt andra verksamheter. Det är ännu osäkert om projektet utmynnar i utbyggnation av allmänna anläggningar. Projektet befinner sig i samrådsskedet för detaljplanering. Spaken - Syftet är att möjliggöra för ytterligare bostäder i Hägernäs. Projektet medför kostnader för iordningställande av mindre anläggningar inom allmän plats. Projektet ska bekostas av exploatören och regleras genom exploateringsavtalet. Skarpäng centrum inkl kv Nyckelpigan Utvecklingen av Skarpängs centrum utgår från det politiska målet att formulera utvecklingsprogram för kommunens

75 75(90) lokala stadsdelscentrum. Det har även påtalats ett behov av att se över skollokaler och att integrera dem med centrumutvecklingen. När Citylink tas i drift 2016 kan befintlig kraftledning genom Skarpäng nedmonteras och ytterligare mark frigörs för utveckling av bostäder och centrum med nödvändig infrastruktur. Detaljplaneprogram tas fram under Därefter påbörjas arbete med detaljplanering. Viggbyholm 74:2 Projektets syfte är att detaljplan tas fram för att möjliggöra verksamheter och möjlighet till bostadsbebyggelse prövas. Samråd planeras våren Nytillkomna investeringsprojekt i investeringsplanen är Gribbylund 5:1, Pentavägen samt Prästgårdsdammen. Projektet Gribbylund 5:1 syftar till att möjliggöra uppförandet av ca 24 bostäder. Utbyggnaden beräknas vara klar 2018 förutsatt att detaljplanen vinner laga kraft Kostnaderna som är medtagna i investeringsplanen avser förbättringar av diket samt återställning av grönyta. Pentavägen: Området kommer att utvecklas till blandstad där vissa verksamheter successivt ersätts med bostäder. Området bedöms kunna inrymma ca bostäder och en första detaljplan beräknas påbörjas Årliga anslag Investeringarna utgörs framför allt av omläggningar och kompletteringar av VAanläggningar samt årliga investeringar i gata, park, trygghet och trafiksäkerhet och stadsmiljö finparker. Investeringar Prognos Likviditetsplan Finansiering (mnkr) Skatt Övrig Årliga anslag Årliga anslag: trafiksäkerhet, trygghet, gata, park 16,8 8,0 8,0 8,0 Eftersläpande utgifter, väg 1,4 0,7 0,7 0,7 Ledningar (dricks-, spill- och dagvatten) 15,0 15,0 15,0 15,0 x Dagvattenanläggningar 0,7 3,0 3,0 3,0 x Pumpstationer 2,4 1,0 1,0 1,0 x Inventarier VA 0,3 0,3 0,3 x Eftersläpande utgifter VA 0,4 0,1 0,1 0,1 x Inventarier SBN 0,2 0,2 0,2 0,2 Justering** -2,5 Summa årliga anslag 36,9 25,8 28,3 28,3 Den totala projektbudgeten innehåller för vissa projekt även prognos för ombudgeterade medel från budget försenare år än x VA finansieras med taxor avgifter ** Bedömd justering är en uppskattad risk för tidsförskjutningar och andra osäkerhetsfaktorer som finns i alla projekt. Justeringen görs på totalnivå eftersom det inte går att förutse exakt hur mycket projekten kommer att påverkas av tidsförskjutningar.

76 76(90) Kultur- och fritidsnämnden Investeringar inom kultur- och fritidsnämnden under perioden uppgår till 608 mnkr. Investeringar Total Ack utfall Prognos Likviditetsplan (mnkr) projekt budget tom Upprustning lokaler i bibliotekshuset (utökn VP17) 6,0 1,0 5,0 Idrotts- och konstgräsplan Arninge/Ullna (utökn VP17) 84,0 24,0 30,0 30,0 Nytt sportcentrum - simhall (utökn VP17 402,0 4,0 5,0 61,0 140,0 140,0 Nytt sportcentrum - sporthallar 200,0 1,0 4,0 49,0 50,0 49,0 Upprustning av konstgräsplaner och idrottsanläggningar (utökn VP17) Årliga anslag 18,5 11,5 3,5 Verksamhetsanpassningar (mindre ombyggnad) 3,0 2,6 3,0 3,0 Bibliotek (meröppet) 0,5 Inventarier mm 2,0 2,0 2,0 2,0 Summa KFN 15,0 155,6 228,5 224,0 Den totala projektbudgeten innehåller för vissa projekt även prognos för ombudgeterade medel från 2016 och budget försenare år än Upprustning av lokaler i bibliotekshuset För att uppnå ett flexibelt och optimalt resursutnyttjande samordnas utredningen om upprustning av kultur- och fritidsverksamhetens lokaler i bibliotekshuset med övriga projekt i Täby centrum, såsom upprustning av Täby Sportcentrum, ett nytt kommunhus samt Täby torg och Esplanaden. En upprustning av lokalerna i bibliotekshuset genomförs i samband med den tekniska upprustningen av fastigheten. Ytterligare 5 mnkr (totalt 6 mnkr) avsätts år 2017 för att utveckla och modernisera huvudbibliotekets lokaler. Dessutom har lokaler för projektet "En jämställd mötesplats för ungdomar" byggts om. Projektet övergår under 2017 till permanent verksamhet. Sammantaget innebär detta en utveckling av de publika delarna i huset. Idrottshall och konstgräsplan Arninge-Ullna En idrottshall med läktarkapacitet och en konstgräsplan byggs intill nya Hägerneholmsskolan i Arninge-Ullna. Idrottshallens läktarkapacitet har ökats från 300 till 500 platser, vilket medfört en ökad investeringsbudget. Anläggningen beräknas står klar Nytt sportcentrum Simhall - Arbetet med utformning av en ny simhall pågår. Anläggningen beräknas stå klar år Sporthallar - Renovering av Sporthallarna beräknas vara färdigställda under 2019.

77 77(90) Upprustning av konstgräsplaner och idrottsanläggningar Flera av Täbys konstgräsplaner och idrottsanläggningar är i behov av upprustning. Under 2017 planeras utbyte av konstgräs och belysning på Tibblevallen samt förberedelser för värme på Tibblevallens konstgräsplan. Under 2017 planeras också en renovering av sportbeläggningen på Tibblevallens friidrottsarena. Under 2018 planeras utbyte av konstgräset på Täby IP:s sjumannaplan. Verksamhetsanpassningar För verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer avsätts årligen en budgetram på 3 mnkr. Under denna post ingår även mindre utredningar. Inventarier I investeringsplanen avsätts årligen 2 mnkr för inventarier. Socialnämnden Investeringar inom Socialnämnden under perioden uppgår till 153 mnkr. Investeringar Total Ack utfall Prognos Likviditetsplan (mnkr) projekt budget tom LSS servicebostäder 50,0 0,0 25,0 LSS gruppbostäder 130,0 16,0 39,0 25,0 44,0 HVB-hem för ensamkommande barn 44,0 10,0 3,0 31,0 Inventarier nya boenden x 0,0 2,0 5,0 5,0 0,0 Årliga anslag Verksamhetsanpassning (mindre ombyggnad) 3,0 3,0 3,0 3,0 Inventarier mm 5,0 3,0 3,0 3,0 Summa 52,0 67,0 55,0 31,0 Den totala projektbudgeten innehåller för vissa projekt även prognos för ombudgterade medel från 2016 och budget försenare år än X Total projektbudget för nya boenden är inte klar. LSS servicebostäder Flera möjliga lösningar studeras för att uppfylla behovet av servicebostäder. LSS gruppbostäder Fyra boenden om sex lägenheter vardera planeras i Lövbrunna (klart 2017), Libbyvägen och Löttingelund (klart 2018). Skogberga ingår i totala projektbudgeten och blev klar Bostäder inom socialpsykiatri Inom socialpsykiatrin planeras för boenden.

78 78(90) HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn För att möjliggöra ett ökat mottagande av ensamkommande barn planeras boenden för åren Verksamhetsanpassningar För verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer finns 3 mnkr årligen avsatta. Inventarier I planen avsätts 3 mnkr årligen för inventarier. Barn- och grundskolenämnden Investeringarna inom barn- och grundskolenämnden under perioden uppgår till mnkr. Investeringar Total Ack utfall Prognos Likviditetsplan (mnkr) projekt tom budget Nya skolor och förskolor Ny skola och Fsk Arninge/Ullna (utökning VP17) 336,0 2,0 6,0 100,0 163,0 50,0 Utökn. Fsk- och skolkapacitet Ö Täby 50,0 10,0 40,0 Utökn. Fsk- och skolkapacitet V Täby 50,0 10,0 40,0 Utökn. Fsk- och skolkapacitet N Täby 50,0 10,0 40,0 Utökn. Fsk- och skolkapacitet C Täby 50,0 10,0 40,0 Tillbyggnader/ombyggnader Ombyggnad Skolhagenskolan 130,0 0,0 1,0 5,0 73,0 51,0 Om- och tillbyggnad Kyrkskolan 140,0 15,0 18,0 7,0 70,0 30,0 Kapacitetsökning Ellagård - Skarpäng 100,0 1,0 40,0 40,0 19,0 Ombyggn./utökad kapac. skolor kring Täby park 170,0 3,0 50,0 87,0 30,0 Inventarier Inventarier nya skolor och förskolor 3,0 3,0 0,0 13,0 Årliga anslag Verksamhetsanpassning (mindre ombyggnad) 5,0 5,0 5,0 5,0 Inventarier mm 5,0 5,0 5,0 5,0 Summa 42,0 245,0 573,0 243,0 Den totala projektbudgeten innehåller för vissa projekt även prognos för ombudgeterade medel från 2016 och budget försenare år än Nya skolor och förskolor Hägerneholmsskolan i Arninge-Ullna beräknas stå klar Skolans kapacitet har ökats från 400 till 600 barn och därmed har investeringsbudgeten ökat. I investeringsplanen finns medel avsatta för kapacitetsökning i förskolor och skolor i samtliga delar i Täby. Befolkningsprognosen, inflyttningsmönster samt utbyggnadstakten innebär även ytterligare behov av förskole- och skolplatser i östra, västra, norra samt centrala Täby. Därför finns investeringsbudget för respektive område med 50 mnkr. Tillbyggnader/ombyggnader

79 79(90) Om- och tillbyggnaden av Kyrkskolan har försenats på grund av överklagade bygglov. En ombyggnad och utökning planeras för Skolhagenskolan för att kunna möta det ökade behovet av skolplatser i Täby kyrkby. Ytterligare en förstärkning av skolplatser och om-, till- och nybyggnad av skolor i Skarpäng, Ellagård och Näsbydal kommer att behövas de närmaste åren. Verksamhetsanpassningar För verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer finns 5 mnkr årligen avsatta. Inventarier I investeringsplanen avsätts en årlig budget för inventarier. För 2019 har den tillfälligt höjts för att täcka utgifter för inventarier till ny förskola och skola i Hägerneholm. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens investeringar under perioden uppgår till 18 mnkr. Investeringar Total Ack utfall Prognos Likviditetsplan (mnkr) projekt budget tom 2015 Åva ombyggnad restaurang linjen (Ny VP17) 12,0 12,0 Årliga anslag Verksamhetsanpassning 1,0 1,0 1,0 1,0 Inventarier mm 1,0 1,0 1,0 1,0 Summa 2,0 14,0 2,0 2,0 Åva ombyggnad restauranglinjen Restauranglinjen på Åva gymnasium ska flyttas till Åva gymnasiums huvudbyggnad. Ombyggnad av lokalerna har påbörjats och kommer att färdigställas under Verksamhetsanpassningar och in inventarier För verksamhetsanpassningar och inventarier finns 2,0 mnkr årligen avsatta.

80 80(90) Bostadsförsörjningsplanering för perioden Inledning Täby kommun är inne i ett skede av stark tillväxt och upplever en kontinuerlig befolkningsökning. En förutsättning för fortsatt befolkningstillväxt i regionen är att tillgången till attraktiva och ändamålsenliga bostäder byggs ut i takt med behovet. Täby har i likhet med övriga kommuner i länet ett underskott på bostäder för samtliga målgrupper. Planen har inte tagit hänsyn till den nu pågående s.k. Sverigeförhandlingen. Täby kommun redovisar nedan en plan för att skapa planeringsmässiga förutsättningar för bostadsbyggnation under perioden Planen omfattar till viss del bostadsförsörjning enligt socialtjänstlagen eller i övrigt lokalförsörjning för kommunalt finansierade välfärdstjänster. Bostadsförsörjningsplanering I Täby finns strax under bostäder enligt Statistiska Centralbyråns uppgifter, varav drygt hälften utgörs av småhus. Under 2015 färdigställdes 187 nya bostäder jämfört med prognos om cirka 350 bostäder, under 2014 färdigställdes 267 bostäder jämfört med prognos om 300. Merparten (ca 90 %) av nyproduktionen i Täby utgörs under de senaste åren av flerbostadshus helt i linje med kommunens målsättning om förtätning av den regionala stadskärnan Täby centrum-arninge. I tabell 1 anges takt för framtagande av detaljplaner för bostäder, med en bedömning av när bostäderna tidigast kan börja produceras. Täby har en genomsnittlig planeringstakt om cirka 900 bostäder per år under den kommande tioårsperioden. Detta givet att detaljplaneprocessen löper enligt tidplan liksom att byggherrarna får tillträde till mark och övriga tillstånd. Dessutom ska marknadsförutsättningar finnas för produktionen så att byggherrarna fattar beslut om investering och byggnation. Redovisningen tar inte hänsyn till exempelvis risker för överklaganden eller minskad efterfrågan på bostäder.

81 81(90) Tabell 1: Tabell över genomsnittlig planeringstakt Mot bakgrund av risker för påverkan på tidplaner tillämpar Täby kommun en planeringsbuffert om cirka %. Med en planeringstakt om i snitt cirka 900 bostäder per år under tioårsperioden, bedöms i snitt över 700 bostäder per år kunna stå färdiga för inflyttning. För att nå kommunens åtaganden i regional planering krävs en utbyggnadstakt om cirka bostäder per år, vilket Täby då bör klara. En bedömning av utbyggnadstakten ingår i kommunens befolkningsprognos som utgör underlag för planering av kommunal service och infrastruktur med mera. Täbys bostadsförsörjningsplanering tillsammans med naturlig befolkningstillväxt innebär att befolkningen bedöms öka med i genomsnitt nästan personer per år under tioårsperioden till över personer. Detta motsvarar en genomsnittlig befolkningstillväxt om nästan 2,3 % per år under tioårsperioden. Varierade boendeformer I linje med målsättningar om att förtäta kring den regionala stadskärnan Täby Centrum och Arninge liksom i övriga stationsnära lägen, ökar andelen nybyggda flerbostadshus jämfört småhus sedan några år. Cirka 90 % av det totala antalet nytillkommande bostäder utgörs av flerbostadshus. Av dessa utgör cirka 15 % hyresrätt.

82 82(90) Täby är medlem i föreningen Stockholm med syfte att säkerställa en tillräcklig försörjning med studentbostäder. I Täby finns idag cirka 60 studentbostäder. Inom planeringsperioden förväntas detaljplaner för ytterligare drygt 260 studentbostäder tas fram och utöver det några ytterligare projekt med smålägenheter som också har unga som målgrupp. En regelbunden avstämning mot kommunens lokalförsörjningsprogram sker för att avgöra behov av kommande markanvisningar för till exempel vårdboende och andra särskilda ändamål. Planeringsperioden omfattar i nuläget bland annat cirka 210 platser i vårdboende. Beskrivning av bostadsprojekt under perioden Här nedan beskrivs pågående bostadsprojekt i Täby, uppdelat per kommundel. En sammanställning av antalet bostäder framgår av tabell 1. Projektens geografiska lokalisering framgår av karta i bild 1. TÄBY KYRKBY Bylegård 37 (Jarlabankes väg) Fastigheten Bylegård 37 ligger vid Jarlabankes väg och ägs av privat fastighetsägare. Planarbetet inleddes januari 2015 med syfte att möjliggöra utbyggnad av vårdverksamhet med 54 platser. Tidigaste byggstart Täbyberg (Täbybergsvägen) Området, är beläget väster om Täby kyrkby och anges i kommunens översiktsplan som ett möjligt område att pröva för småhusbebyggelse. Byggstart bör, med nuvarande planeringstakt, ske omkring 2023 för att erhålla en jämn utbyggnadstakt i kommunen. Program för centrala Täby kyrkby Ett utvecklingsprogram för att utreda hur Täby kyrkby kan förstärkas som stadsdelscentrum med bostäder och verksamheter inleds under mandatperioden. ARNINGE-ULLNA Arninge-Ullna kommer etappvis att omvandlas till ett blandat arbets- och bostadsområde med över bostäder. Planering och utbyggnad kommer att pågå i många år och obebyggda fastigheter ägs främst av det helägda kommunala bolaget Täby Fastighets AB. Ullna strand (Ullna allé) Den första detaljplanen inom området omfattar Ullnasjöns sydvästra strand och möjliggör cirka 700 lägenheter liksom en förskola. Detaljplanen vann laga kraft i

83 83(90) januari Mark för cirka 250 bostäder inom Skogskvarteren i väster har sålts och utbyggnad av kommunalteknik i den första etappen skedde under Byggstart för bostäderna skedde hösten 2014 och inflyttning pågår sedan hösten För resterade del - Kanalkvarteren pågår utredning och planering av de omfattande markarbeten som anläggande av kanal och kaj utgör. Markförsäljning och utbyggnad av allmänna anläggningar anpassas till den totala utbyggnadstakten i Arninge-Ullna. Hägerneholm (Ullnavägen/Arningevägen) Med Hägerneholm avses det område som är beläget väster om befintligt verksamhetsområde i Arninge och söder om Ullna strand. Hägerneholm bedömdes inledningsvis kunna rymma cirka 700 lägenheter i gruppbyggda hus och flerbostadshus samt ett fåtal arbetsplatser. En markanvisningstävling genomfördes 2013 och ett slutligt planförslag utvecklades tillsammans med byggherrarna som bl. a omfattar fler mindre lägenheter och resulterade i totalt cirka 1100 bostäder. Detaljplanen vann laga kraft 2015 och parken och övriga allmänna anläggningar har färdigställts under Bostadsbyggherrarna inom etapp 1 fick tillträde till marken under Tillträde till etapp 2 sker under 2017 och till etapp 3 under Ullna park (Slalomvägen) I början av 2016 inleddes arbete med en detaljplan för bostäder och en rekreationsanläggning för utomhusaktiviteter året runt med bland annat utförsåkning. Parallellt med planarbetet genomförs en markanvisningsprocess för både rekreationsanläggning och bostadsmark. Handelskvarteren och resecentrum (Kundvägen/Ullnavägen) Med Handelskvarteren avses det befintliga handelsområdet på båda sidor, men främst öster om Kundvägen. Området blir den kommersiella kärnan i det nya Arninge-Ullna och ska utvecklas i riktning mot en mer blandad stadsbebyggelse där handeln fortfarande är dominerande, men som också har inslag av annan verksamhet och upp till cirka 500 bostäder. I projektet ingår Arninge resecentrum, en viktig pusselbit i den framtida utvecklingen med en ny station för Roslagsbanan och en bussterminal för regional och lokal busstrafik. Planläggning pågår för att möjliggöra byggstart för delar av handelsområdet under 2017 liksom för Arninge resecentrum under 2018 med målsättning att resecentret kan öppna 2019/2020. Företagskvarteren Området omfattar det befintliga verksamhetsområdet i Arninge väster om Kundvägen. Målsättningen är en långsiktig utveckling och omvandling av området från ett renodlat verksamhetsområde till en mer blandad stadsdel. Industriverksamhet av störande karaktär eller som utgör risker för hälsa och säkerhet ersätts av kontor, handel och bostäder. Bebyggelsen förtätas med utgångspunkt i befintligt ga-

84 84(90) tunät. En viktig fråga är hur störningar och risker från befintliga verksamheter ska kunna begränsas och hur tillgänglighet för gång- och cykeltrafik ska kunna förbättras. Tidpunkterna för detaljplaneläggning och byggstart inom området är beroende av områdets fastighetsägare då omvandlingen avses ske på initiativ av nuvarande och framtida fastighetsägare. Viss omvandling från industri till kontor och handel inom området pågår för närvarande och ett bredare programarbete ska, om möjligt, inledas under GRIBBYLUND Petunian 1 (Gribbylundsvägen/Löttingevägen) Fastigheten Petunian 1 ägs av Täby Fastighets AB. Beslut om att upprätta en ny detaljplan för att möjliggöra cirka 100 lägenheter för vård- och omsorgsbostäder har fattats. Planarbete avses påbörjas 2017 och byggstart bedöms kunna ske Tidplanen stäms kontinuerligt av mot kommunens lokalförsörjningsprogram och behov av vård- och omsorgsplatser i kommunen. Program för centrala Gribbylund Ett utvecklingsprogram för att utreda hur centrala Gribbylund kan förstärkas som stadsdelscentrum med bostäder och verksamheter inleds under mandatperioden. VIGGBYHOLM Viggbyholm 74:2 (Bergtorpsvägen) Området är beläget sydost om Viggbyholms trafikplats. Detaljplanearbete pågår där syftet är att pröva möjligheten att planlägga för bostäder, handel samt idrottsändamål. Hälften av planområdet omfattar mark som långt tillbaka överlåtits som gåva till kommunen med särskilda villkor. Eftersom planläggning av gåvobrevsmarken är en förutsättning för att få till en bra boendemiljö ur bullersynpunkt krävs att Kammarkollegiet genom permutationsbeslut avgör om gåvobrevets villkor kan upphävas. Antalet bostäder kan då uppgå till cirka 230 lägenheter. HÄGERNÄS Hangarvägen Området är beläget öster om Hangarvägen i Hägernäs. Kommunen är markägare till området som i gällande detaljplan är utlagt som ett område för skyddsrum och garage. Denna del av detaljplanen är inte genomförd. Skyddsrum för områdets befintliga flerbostadshus har istället anordnats i byggnadernas källarvåningar. Intill Hangarvägen föreslås nya punkthus. Angivet antal lägenheter om 50 är en grov uppskattning. I ett kommande detaljplanearbete får frågan om antal lägenheter preciseras, bland annat beroende på hur parkeringen kan lösas. Detaljplanen bedöms kunna starta under 2020 med byggstart kring 2023.

85 85(90) Spaken 1 och 2 (Sjöflygvägen/Sjökårsvägen) Kommunen sålde i samband med antagandet av detaljplanen 2015 sin andel av marken till privat fastighetsägare som ska uppföra 136 hyresrätter vid infarten till Hägernäs. Bostäderna kommer att uppföras med beräknad inflyttning Byggstart för bostäderna har skett under hösten Projektet innebär också att trottoar, trädplantering och kantstensparkering längs Sjöflygvägen ska uppföras. NÄSBY PARK Näsby slott (Djursholmsvägen) Arbete med en detaljplan för det privatägda området kring Näsby slott inleddes med en medborgardialog under hösten Projektet omfattar en varsam utveckling av slottsområdet, omvandling av befintliga kaserner till seniorbostäder och ytterligare tillskott med bostadsbebyggelse med runt 370 bostäder samt en byggrätt for ett vård- och omsorgsboende (54 rum). Vårdboendet planeras för byggstart Stansen och Degeln (Nytorpsvägen) Projektet är beläget inom Nytorps industriområde i Näsbypark, nära Centralparken. Privata fastighetsägare. Detaljplanen för cirka 300 bostäder i flerbostadshus har vunnit laga kraft och byggnation av allmänna anläggningar sker parallellt med bostäder under perioden Bostäderna byggstartades under 2015/2016. Program för centrala Näsby park Ett utvecklingsprogram för att utreda hur centrala Näsby park kan förstärkas som stadsdelscentrum med bostäder och verksamheter inleds under mandatperioden, förutsatt att övriga utvecklingsprogram kunnat färdigställas. TÄBY CENTRUM Täby centrum inkl. Mars 1 Detaljplanen för Täby centrum vann laga kraft i oktober 2009 och byggstart skedde 2010 av bostäder, ny handelsyta, parkeringsgarage och ett nytt stadstorg. Bostadsbyggnationen sker etappvis på Attundafältet och även på andra sidan Roslagsbanan vid Marstorget. Cirka 300 bostäder kvarstår att färdigställa av totalt ca 850. Slutliga åtgärder på allmän plats bedöms kunna färdigställas 2018/2019 när byggnation av nytt kommunhus och slutliga bostadskvarter är klara.

86 86(90) Täby park (Galoppfältet) Under 2015 antogs program för cirka bostäder och arbetsplatser på det tidigare galoppfältet. Nu kommer en etappvis och parallell planläggning och utbyggnad att ske under minst år framöver. Projektet omfattar flera större infrastrukturkopplingar till omgivningen liksom etablering av en stor stadspark. Storstugan (Tibble 9:1, Åkerbyvägen)) Arbete med detaljplan inleds under 2018 för att pröva möjlighet till upp mot 400 lägenheter i nytt bostadshus och verksamhetslokaler inom bostadsrättsföreningen Storstugans fastighet. Marknaden 1 (Biblioteksgången) Arbete med detaljplan inleds under 2018 för att utöka byggrätt vid befintligt närsjukhus och äldreboende till att även omfatta seniorbostäder, studentbostäder, handel och kontor. Fördjupad översiktsplan för Täby stadskärna Arbete med en fördjupning av översiktsplanen för centrala Täby pågår. Projektet ska resultera i en verksamhetsövergripande och långsiktig inriktning för markanvändning och samhällsbyggande i Täbys stadskärna. Inriktningen är att utveckla Täbys centrala delar till en stadsmässig och långsiktigt hållbar regional stadskärna, med syfte att möjliggöra för fler bostäder, verksamheter och servicefunktioner än vad översiktsplanen anger. Planen ska antas ROSLAGS-NÄSBY Sågtorp 2 (Ytterby skolgränd) Projektet omfattar totalt cirka 450 mindre bostadsrättslägenheter och studentbostäder/forskarbostäder med hyresrätt. Inom området ska även en förskola för cirka 100 barn och ca 5000 kvm BTA kontor inrymmas, liksom eventuellt andra verksamheter som kan kombineras med bostäder. Tidplan för detaljplanearbetets avslut är i dagsläget osäker. Sågtorp 3 (avstyckad ny fastighet: Sågtorp 5, Näsbyvägen) Projektet omfattar cirka smålägenheter på samma fastighet som Scandic Hotell. Byggstart sker Roslags-Näsby 29:1 (Kanalvägen) Projektet omfattar cirka 45 seniorbostäder. Detaljplanen har vunnit laga kraft och byggstart planeras till årsskiftet 2016/2017.

87 87(90) Västra Roslags-Näsby (Stationsvägen) Projektet avser området söder om Centralvägen mellan Roslagsbanan och Stockholmsvägen. Täby kommun äger området som bedöms kunna inrymma cirka bostäder i flerbostadshus och radhus liksom verksamhetslokaler. Detaljplanearbete pågår i samråd med de byggherrar som vann markanvisningstävlingen Byggstart för bostäder bedöms kunna ske 2018 för del av området, så snart detaljplanen vunnit laga kraft och parallellt med rivning av befintligt kommunhus och utbyggnad av kommunaltekniska anläggningar. Pentavägen Ägarna till ett antal fastigheter i anslutning till Pentavägen inkom 2011 med en förfrågan om upprättande av detaljplan. De önskade utveckla fastigheterna till ett område med ca bostäder kombinerat med verksamhetsyta. En förstudie över området slutfördes 2015 och planläggning väntas kunna påbörjas 2018 efter det att arbete med en fördjupad översiktsplan för den centrala stadskärnan slutförts. SKARPÄNG Program för centrala Skarpäng inkl. kv Nyckelpigan Utvecklingen av Skarpängs centrum utgår från det politiska målet att formulera utvecklingsprogram för lokalt stadsdelscentrum. En av de privata fastighetsägarna har för avsikt att utveckla bostäder och verksamheter i kvarteret Nyckelpigan. Här har också påtalats ett behov av att se över skollokaler och att integrera dem med centrumutvecklingen. En förutsättning för utbyggnad är nedmontering av befintlig kraftledning, vilket beräknas ske under 2016/2017. Antalet lägenheter är osäkert och prövas inom ramen för programmet och i därefter följande detaljplan(er). Byggstart bedöms tidigast kunna ske Viveln 102 m.fl. (Fjätursvägen/Täbyvägen) Detaljplanearbete för cirka 55 bostäder i korsningen Fjätursvägen-Täbyvägen påbörjades i början av Byggstart bedöms kunna ske under Privat fastighetsägare. Bromsen 11 (Täbyvägen) Planläggning inleds 2016 med ett detaljplaneprogram för fastigheten Bromsen 11, Täbyvägen 27, i syfte att möjliggöra för cirka 40 lägenheter i radhus. En viktig förutsättning är att den kraftledning som går över fastigheten tas ur bruk enligt plan 2016/2017. I planarbetet ska hänsyn tas till spårreservat för framtida tvärspårväg (Solna Roslags Näsby). Byggstart bedöms tidigast kunna ske 2018.

88 88(90) Gripsvall (Täbyvägen/Fjätursvägen) En utredning, i kombination med en medborgardialog, om utveckling av Gripsvallsområdet ska genomföras under mandatperioden, i syfte att förstärka den gröna kilen, skapa en grön entré samt kunna bygga längs Täbyvägen och Fjätursvägen med villor och radhus FÖRTÄTNING VILLOR Utöver kommunens utbyggnadsprojekt sker en förtätning av befintliga villaområden genom fastighetsdelning. Renovering av äldre detaljplaner kan stödja denna förändring. Under 2016 påbörjas arbetet med renovering av tre större detaljplaner i Lahäll, Ensta och Ella Park.

89 89(90) Tabell 1: Tabell över genomsnittlig planeringstakt

90 90(90) Bild 1: Karta över projekt för bostadsproduktion