PLU 16. Planeringsunderlag Kommunstyrelsen

Transkript

1 PLU 16 Planeringsunderlag 2016 Kommunstyrelsen

2 1(14) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Innehåll FÖRSLAG TILL PLANERINGSUNDERLAG 2016 (PLU 16)... 2 INLEDNING... 2 DEN POLITISKA VILJEINRIKTNINGEN... 3 EKONOMI... 3 TILLVÄXT... 4 NÄRINGSLIVSUTVECKLING... 5 KOMMUNIKATIONER... 5 UTBILDNING... 6 MILJÖ- OCH KLIMAT... 7 SOCIAL OMSORG... 7 KULTUR OCH FRITID... 7 TÄBYS STYRMODELL... 8 GEMENSAMMA UTVECKLINGSOMRÅDEN... 9 EKONOMI OMVÄRLDEN SKATTEUNDERLAGSPROGNOS TÄBYS EKONOMI STYRANDE POLICYS OCH RIKTLINJER PLANERINGSPROCESS, BUDGETANVISNINGAR OCH TIDPLAN... 13

3 2(14) Förslag till planeringsunderlag 2016 (PLU 16) Planeringsunderlaget är kommunstyrelsens direktiv för arbetet med förslag till verksamhetsplan 2016 (VP 16) med utblick över mandatperioden. Planeringsunderlaget anger inriktningen för den långsiktiga och strategiska verksamhetsplaneringen. Planeringunderlaget är en del i politikens redan fattade beslut om politiskt program för mandatperioden med tillägg för kommunledningskontorets analys och rekommendationer. I planeringsunderlaget ska inriktningsmålen, som ska gälla för mandatperioden, samt övriga förutsättningar för planeringsarbetet och ekonomiska ramar för nämnderna fastställas. Förslagret till verksamhetsplanen som ska utarbetas utifrån planeringsunderlagets ska innehålla mål och budget för 2016 med plan för samt investeringsplan för perioden Inledning Det råder ingen tvekan om att Täby kommun befinner sig i början av en mycket expansiv period av tillväxtarbetet som spänner över många områden. Det är därför mycket glädjande att detta arbete kan ta sin utgångspunkt i att befintliga invånare i Täby är mycket nöjda med sin kommun och gärna rekommenderar till andra att bo och leva här 1. Nya spännande bostadsområden planeras. Befolkning och arbetstillfällen kommer att öka. Inflyttning av personer i yrkesverksam ålder medför ökade skatteintäkter, men också ökade anspråk på offentligt finansierade välfärdstjänster och infrastruktur. En av målsättningarna med Täbys tillväxtarbete är att kommunen även framgent ska kunna erbjuda kommuninvånarna välfärdstjänster med hög kvalitet. Det ställer krav på ett strategiskt arbete med verksamhets- och tjänsteutveckling i kombination med effektiviseringar och fortsatt god ekonomisk hushållning. Arbetssätt, processer och system måste ständigt prövas och omprövas. Riktade besparingar kan bli nödvändiga, outsourcing, liksom omprövning av verksamheter som inte når ekonomisk balans. För att öka möjligheterna att rätt tjänster erbjuds kommunens invånare ska ett nytt kvalitetsledningssystem införas i kommunal verksamhet och en ny målstyrningsmodell implementeras under perioden Arbetet med kontaktcenter för ökad tillgänglighet har påbörjats. 1 Medborgarundersökningen 2014

4 3(14) Den politiska viljeinriktningen Utgångspunkten för planeringsunderlag 2016 och kommande år en kommun med fortsatt god livsmiljö för invånarna. God hushållning samt ordning och reda i ekonomin ska vara kännetecken för Täby. En hållbar tillväxt och en växande befolkning är prioriterat. Individens behov av valfrihet ska tillgodoses. Kvaliteten ska vara hög i kommunens gemensamt finansierade verksamheter och förskola, skola och äldreomsorg, välfärdens kärna, ska prioriteras. Mandatperioden ska kännetecknas av ordning och reda i kommunens gemensamma ekonomi. Det innebär god budgethållning för att undvika underskott. Samtidigt kännetecknas den närmaste tiden av en ekonomisk osäkerhet i relation till staten med anledning av det parlamentariska läget Kommunen är inne i en period av stark utveckling i form av bostadsbyggande, utvecklad kollektivtrafik och investeringar i skolor, förskolor och vård- och omsorgsboenden. Både utvecklingen av verksamheterna och kvalitetssäkringsarbetet måste därför prioriteras och förstärkas i en högre utsträckning än hittills. Den politiska viljeinriktningen för den kommande mandatperioden finns redovisad i sin helhet i inledningen av verksamhetsplan 2015 (VP 15). Ekonomi Det råder fortsatt osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen. Risken för en svagare utveckling dominerar alltjämt. Det är därför viktigt med fortsatt god budgetdisciplin och försiktighet med utgifterna. Inriktningen är att skatten ska vara oförändrad. För inledningen av den nuvarande mandatperioden måste alla kommuner dra upp riktlinjerna i en rikspolitiskt oklar situation I nuläget är en rimlig hållning att inte förutse några omfattande tillskott, däremot att ha beredskap för kommande ytterligare omfördelningar av skattemedel mellan kommuner. I januari 2015 kom förslag till ändrad inkomstutjämning för kommuner och landsting (FI2015/379) på remiss till kommunen. Förslaget innebär att Täby får betala ytterligare 57 mnkr i inkomstutjämningsavgift. Förslaget föreslås träda i kraft 2016 och får full effekt för Täbys del fr.o.m Avgiften kommer att successivt öka med drygt 17 mnkr per år till totalt 57 mnkr. Kommunens finansiella mål ändrades i VP 15 till att kommunens resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkterna (netto) inom planperioden. Befolkningen ökar och den kommunala servicen behöver byggas ut. Investeringsnivån är betydligt högre än årets avskrivningar vilket skapar ett finansieringsbehov. Kommunen behöver ett starkt resultat för att kunna självfinansiera investeringar i önskvärd omfattning. Resultatmålet krävs också för att kommunen ska kunna parera oförutsedda kostnader för befolkningsökningar som kan uppstå i en tillväxtfas. Detta ser ut att bli en mycket tuff utmaning när skatteutjämningssystemet nu förändras.

5 4(14) Den ökande investeringsvolymen under planperioden kommer att innebära behov av nyupplåning och därmed ökade kapitalkostnader. Investeringarna är en förutsättning för att Täby ska växa. Det finansiella utrymmet som på sikt skapas genom att det finansiella målet uppnås under planperioden ska ses som ett minimum för att begränsa behovet av nyupplåning. En viktig förutsättning för detta arbete är Försörjningsplanen för anläggningar, bostäder och lokaler vars syfte är att underlätta det strategiska arbetet så att kostnader om möjligt undviks samtidigt som risken minimeras för att kommunen står utan nödvändiga anläggningar, bostäder och lokaler när dessa behövs. De ekonomiska förutsättningarna enligt VP 15 innebär att kommunens ekonomi är i balans men aviserade förändringar av den statliga inkomstutjämningen och en lägre utveckling av skatteunderlaget än tidigare prognos innebär ytterligare påfrestningar för kommunens ekonomi. För att en fortsatt god ekonomisk hushållning ska uppnås finns det därför inte något utrymme för ofinansierade kostnadsökningar. Det innebär att kostnadsökningar utöver volymökningar ska finansieras genom effektiviseringar, omprioriteringar, sänkta kostnader eller genom förbättrad ekonomisk utveckling. Tillväxt Täby kommun växer och är den regionala stadskärnan i nordöstra Stockholm. Täby ska utvecklas på ett långsiktigt socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt samt erbjuda en stadsmiljö i nära kontakt med naturen. Utbyggnad av bostäder ska främst ske i fyra nya områden och genom i övrigt en förtätning. Vid planering av nybyggnad skall en mångfald av olika bostadsformer uppmuntras i Västra Roslags-Näsby, galoppfältet och Arninge -Ullna. Området Arninge -Ullna kommer att bli en del av den nya regionala stadskärnan. Här ska rymmas både bostäder och handelsplats liksom ett värmeverk och ett rekreationsområde som kommer samtliga Täbybor tillgodo. Med sitt nya resecenter blir området också en knutpunkt för resenärer från omgivande kommuner. Samtidigt som det byggs i nya områden ska ett utvecklingsprogram för lokala stadsdelscentra tas fram för Täby kyrkby centrum, Skarpängs centrum, Gribbylunds centrum och Näsby Parks centrum. Täbys omfattande tillväxtarbete är prioriterat. Då det krävs stora investeringar blir det än viktigare att ett kontinuerligt analysarbete genomförs så att effektivitet och rätt finansieringstakt uppnås. Planering av både projektarbete och driftverksamhet måste ske på ett sådant sätt att tidsplaner hålls och de ekonomiska beräkningarna och beräkningar stämmer med fattade beslut. Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS) Landstingets förvaltning Trafik, miljö och regionplanering (TMR) har påbörjat arbetet med en ny Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS). En planhandling ska vara klar för antagande våren Detta medför att ett program ska tas fram under våren 2015 och en samrådshandling finnas klar för samråd våren 2016.

6 5(14) Den nya RUFS:en kommer ha en tidshorisont på med utblick Arbetet med underlag till RUFS blir även underlag till ny Översiktsplan 2018 för Täby kommun samt i förlängningen underlag till revidering av VISION Stockholm Nordost. I arbetet med RUFS kommer kommunen bl.a. att: - Se över möjligheter att arbeta med befolkningsprognoser och bebyggelseutveckling som blickar fram till 2070 Näringslivsutveckling Täby är en aktiv småföretagarkommun där andelen större företag är mindre än genomsnittet i Sverige. Nyföretagandet är, och har varit under ett antal år, mycket högt. Det avspeglar sig bland annat även i intresset för att driva UF-företag på gymnasiet. Inom ramen för tillväxtarbetet står kommunen inför ett antal utmaningar på näringslivsområdet: I den nu gällande visionen för Stockholm Nordost slås fast att Täby ska skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen. Såvida det inte ska röra sig som arbetstillfällen som består av personer som bedriver egen verksamhet från hemmet finns det i planerna för kommunen ingen fysisk möjlighet att uppfylla visionen. Ett arbete med att identifiera nya områden och se över planbestämmelserna i redan befintliga områden är därför nödvändigt. Kommunens service till och förståelse för näringslivets villkor behöver förbättras. Redan existerande företag måste ges möjlighet att expandera inom kommunen men ett arbete med aktivt marknadsföra Täby som ett attraktivt etableringsalternativ i Stockholmsregionen är också nödvändigt. Det förutsätter i sin tur bra kommunikationer och tillgänglig mark för expansion. I ett växande Stockholm kommer det att bli allt mer tidsödande att pendla till arbetet. För att skapa förutsättningar för en attraktiv boendekommun krävs att vi också kan erbjuda goda arbetsmöjligheter lokalt, anpassat för befolkningens utbildningsnivå. Vi behöver därför på olika sätt verka för att det är ekonomiskt lönsamt att bygga kontor i kommunen. Kommunikationer Roslagsbanan är under utbyggnad. För nordostsektorns utveckling är den planerade dubbelspårsutbyggnaden, nya vagnar och depå oerhört viktig. Under de närmaste 20 åren kommer de sex kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker att utveckla nya bostads- och verksamhetsområden. Under denna period kommer Roslagbanan att ha en central betydelse som pulsåder för den spårbundna kollektivtrafiken. Det är särskilt viktigt att planerna nu realiseras med högsta möjliga hastighet. Roslagsbanans utveckling, inklusive en förlängning till Arlanda, är ett prioriterat

7 6(14) projekt. Enligt den tidigare beslutade s.k. Sverigeförhandlingen 2 ska frågan om tunnelbana till fler kommuner utredas. Täby är en av de kommuner dit en framtida tunnelbana skulle kunna sträckas, genom olika dragningar beroende på reseunderlag och ekonomiska förutsättningar. Denna möjlighet till deltagande i samtal och förhandlingar kommer att tas när det blir aktuellt. Utbildning Barn och elever i Täby ska erbjudas pedagogiska förutsättningar för bästa tänkbara start i livet, och därför är det angeläget att kvalitetsutvecklingen i verksamheten fortskrider kontinuerligt med utgångspunkt i analys av resultaten i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet. I nationella resultatjämförelser är de pedagogiska resultaten i Täby synnerligen goda, men i motsvarande nationella studier är Täbys resultat låga avseende elevernas upplevelse av lärarnas förväntningar och förmåga att motivera. På samma sätt är resultaten avseende elevernas upplevelse av trygghet på en låg nivå, liksom deras medvetenhet om vilka mål de ska uppnå i sitt lärande. Eftersom det enligt relevant forskning finns tydliga kopplingar mellan å ena sidan trivsel, målmedvetenhet och förväntningsnivå och å andra sidan studieresultat är skillnaderna i Täby en viktig signalom ett utvecklingsarbete som måste genomföras. Det är därför angeläget att under den kommande fyraårsperioden prioritera analys av dessa resultat och utifrån den analysen vidta åtgärder för ökad trivsel, målmedvetenhet och förväntansnivå ytterligare förbättra kunskapsresultaten. För kommunal förskola, grundskola (med förskoleklass och fritidshem), gymnasieskola, grundsärskola och gymnasiesärskola finns dessutom andra centrala utvecklingsområden under den kommande fyraårsperioden. Arbetet med dessa har pågått sedan tidigare och kommer att fortsätta och intensifieras. Dessa är: - Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet - Utveckling av ett inkluderande förhållningssätt med effekter på didaktik och organisation - Utveckling av digitala verktyg för lärande - Fokus på adekvat kompetens för det pedagogiska uppdraget, genom o att skapa förutsättningar för att behålla och attrahera skickliga pedagoger o att säkra att varje undervisningspass leds av pedagog med adekvat behörighet o Ytterligare professionalisering i genomförandet av det pedagogiska uppdraget o Ökad andel förskollärare i kommunens förskolor. Sammantaget förväntas utvecklingsarbetet påverka elevernas skoldag i positiv riktning. 2 Regeringsdirektiv om utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna (DIR. 2014:106)

8 7(14) Miljö- och klimat Ett systematiskt miljöarbete har inletts i kommunen bland annat utifrån Miljöplanen. Även om arbetet utifrån planen och andra beslut inte pågått under någon lång tid är det viktigt att analysera och dra de slutsatser som går så här långt. En analys av Täbys strategiska miljöarbete visar att åtgärder under kommande mandatperiod bör inriktas på: 1. Miljöplanen ska breddas och inte enbart rikta insatser på kommunal verksamhet 2. Miljöplanen ska göras mer känd i kommunen (såväl internt som externt) för att få önskad verkan. 3. Medverkan i nätverk för hållbara kommuner och uppstart av ett större hållbarhetsprojekt. När Täby växer måste miljön värnas. Ett hållbart byggande har högsta prioritet. Diskussionerna om detta pågår intensivt med anledning av de stora utbyggnadsområden som planeras och inom kort realiseras. Ett gott samarbete med de privata byggherrarna är viktigt, liksom kommunens egen plan för samarbetet. Social omsorg Social omsorg har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Verksamheten ska kännetecknas av rättssäker handläggning med hög tillgänglighet och service. Social omsorgs verksamhet ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet samt den enskildes delaktighet. Äldreomsorgen i Täby ska år 2018 vara i länets absoluta toppklass. Social omsorgs verksamheter ska; Vidareutveckla metoder för uppföljning och analys av verksamhet och ekonomi på individ- och handläggarnivå för att uppnå en kostnadseffektivare användning av kommunens skattemedel. I enlighet med alliansens politiska program för utreda förutsättningarna för en ny ersättningsmodell som ska stimulera till förbättrad kvalitet inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden (kvalitetspeng). Tillgängliggöra resultat från uppföljningar, kvalitetsmätningar och enkäter på kommunens hemsida. Verka för att tillgodose behovet av adekvat boende för socialtjänstens olika målgrupper. Inspirera till en hälsofrämjande livsstil med fokus på att utveckla de förebyggande insatserna för Täbys seniorer. Kultur och fritid Efter en inventering av kommunens anläggningar för idrott kan konstateras att kommunen är väl försörjt vad gäller de flesta idrotter. Det finns dock "nya" idrotter och idrotter som växer i antal deltagare där tillgången på anläggningar inte svarar mot behovet. Exempel på detta är gymnastik, friidrott, elitfotboll, klättring och motionsidrott. Det är viktigt att deltagarna i idrottsföreningarna, som till största delen är barn och unga, har rimliga förutsättningar att kunna börja träna och fortsätta träna, så länge de själva vill. Utmaningen framöver vad gäller ungas delta-

9 8(14) gande i kultur- och fritidsaktiviteter handlar om att få äldre ungdomar att kunna börja med aktiviteter och att få yngre att inte sluta, och att trösklarna för deltagande inte är för höga. Det finns ett omfattande och intressant analysunderlag att arbeta utifrån genom den livsstilsstudien som genomfördes under 2013/2014. Utifrån gjorda analyser är ett önskat läge att utbud och innehåll av organiserad och oorganiserad kultur- och fritidsverksamhet förnyas. Det kan innebära att en ny inriktning på verksamheten och att nya satsningar behöver göras. Ett önskat resultat är att fler äldre ungdomar än i dag är fysiskt aktiva. Täbys styrmodell I verksamhetsplan 2014 fick kommunstyrelsen i uppdrag att se över styrmodellen. Bakgrunden till uppdraget var att uppföljning och utvärdering av de mål som redovisats till kommunfullmäktige visat på att målstyrningen behöver bli tydligare. Ett förslag till ny styrmodell har utarbetats under våren och hösten 2014 av en politisk referensgrupp med representanter från samtliga partier under kommundirektörens ledning. Den nya styrmodellen som arbetats fram har färre nivåer (steg). Det påbörjade arbetet med styrmodellen har redan lett till att målen i verksamhetsplan 2015 blivit färre. Den nya styrmodellen kommer att innebära ytterligare förändringar av målen till år 2016 och även uppföljningen ska justeras med anledningen av den nya styrmodellen. Uppföljningen ska genomföras genom utvalda indikatorer och nyckeltal. Den nya styrmodellen ska vara införd under år Täbys nya styrmodell innebär att kommunfullmäktige utifrån visionen och de kommungemensamma inriktningsmålen fastställer kommunfullmäktiges mål till nämnderna och indikatorer för kommunstyrelsen och nämnderna i verksamhetsplanen. Visionen ska gälla på lång sikt upp till 20 år Inriktningsmålen är på fyra år som mandatperioden Nämndmålen 1-2 år eller 4 år Enhetsmålen 1 år, men kan vara fleråriga Särskilda aktiviteter kan vara insatser som beslutas för att nå målen (Visionen för Täby kommun är Täby alltid tryggt i ständig utveckling. Förslag för vidare diskussion.) Kommungemensamma inriktningsmål Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun Verksamhet finansierad av Täby kommun håller hög kvalitet oavsett utförare

10 9(14) I arbetet med VP 16 ska nämnden om behov finns ta fram förslag till nämndmål och indikatorer. I VP 15 finns det mål som saknar målvärde och mått. Dessa skulle kompletteras och redovisas till KS och KF i PLU 16. Eftersom målvärdena i första hand avser 2015 års uppföljning kommer kompletteringen av målen att redovisas till KS och KF i samband med budgetuppföljningen per mars. Gemensamma utvecklingsområden För planeringsperioden har följande utvecklingsområden som är av betydelse för kommunen som helhet identifierats: Hållbar utveckling som innebär att den fysiska planeringen är ett verktyg i hållbar utveckling kommunen växer på ett sätt som får människor att vilja flytta hit samhällsplanering ses som ett verktyg för såväl byggande som trafikoch kollektivtrafiklösningar de skapas möjligheter för individer att leva ett självständigt liv beslutad nivå gäller för kostnader för kommunens utveckling såväl vid investeringar som tillkommande drift av verksamheter Kvalitetsfrågor som innebär att sätta dem vi är till för i centrum och förstå deras fokus oavsett vem som tillhandahåller tjänster och insatser ska dessa hålla hög kvalitet till avtalad ersättning/budget valfrihet för individer med beaktande av god ekonomisk hushållning för kommunens samlade budget information, dialog och kommunikation för att möta invånarnas och företagarnas behov av transparens och delaktighet Analysarbete för bättre beslutsunderlag och möjlighet att möta framtiden som innebär att utveckla metoder för att söka/skaffa relevant uppföljning av genomförd verksamhets resultat dra slutsatser av befintligt underlag som möjliggör alternativa sätt att lösa nuvarande uppgifter med nya arbetsmetoder eller att föreslå nya uppdrag och fasa ut befintliga för att uppnå ökad effektivitet kommunens roll, vad måste kommunen ansvara för och vad vill kommunen därutöver ansvara för Tryggheten är viktig för invånare, företagare och besökare i kommunen och det arbete som Trygg i Täby bedriver bidrar till en lugnare och tryggare kommun fokusområdet för Trygg i Täby är för 2016 är det drogförebyggande arbetet

11 10(14) I verksamhetsplanen ska framgå om behov finns hur nämnden/styrelsen avser att styra för att åstadkomma önskad utveckling av de gemensamma utvecklingsområdena, genom nämndmål eller särskild aktivitet. Ekonomi Omvärlden Sveriges kommuner och landsting, SKL, skriver i december 2014 att i USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Av detta kan man utläsa att omvärldens ekonomier går i otakt och att det fortfarande är osäkert hur den ekonomiska tillväxten kommer att se ut i omvärlden. Svensk ekonomi utvecklades relativt svagt Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP växte med 1,9 procent år År 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten ligger kvar på ca 8 procent. Den bedöms successivt minska ned till omkring 6,5 procent Skatteunderlagsprognos Det slutliga taxeringsutfallet för år 2013 visade att skatteunderlagstillväxten var lite lägre än SKL räknade med i prognosen från oktober Prognosen för år bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattats ovan. Skatteunderlagsprognos från SKL, procentuell förändring SKL, dec 3,4 3,3 5,2 4,7 4,5 4,2 28,0 SKL, 2 okt 3,5 3,5 5,1 5,1 4,8 4,5 29,5 Reg, okt 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 4,6 30,2 ESV, sep 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 27,4 Nationalräkenskaperna visar att produktivitetsutvecklingen i ekonomin har varit betydligt svagare de senaste åren än enligt tidigare statistik och i princip är kvar på 2006 års nivå. Detta indikerar att förutsättningarna för produktivitetsökningar i svensk ekonomi, och därmed utrymmet för lönehöjningar, är mindre än vad SKL tidigare trott. Mot den bakgrunden bygger SKL:s aktuella kalkyl på lägre lönehöjningar än den förra under åren fram till 2018, vilket är huvudförklaringen till att

12 11(14) SKL reviderat ner skatteunderlagstillväxten I viss mån bidrar även en svagare sysselsättningsutveckling och lägre inflationstal till nedrevideringen. Regeringens prognos visar mindre ökning av skatteunderlaget år 2015 än SKL:s (baserad på den budgetmotion från Alliansen som riksdagen beslutat). Regeringens prognos bygger på bland annat en höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år, i enlighet med regeringens budgetproposition för år Åren visar regeringens prognos snabbare skatteunderlagstillväxt än SKL:s, främst till följd av en snabbare ökning av arbetade timmar, lägre grundavdrag och en större ökning av pensionsinkomsterna. Jämfört med den prognos Ekonomistyrningsverket (ESV) presenterade i september visar SKL:s prognos högre ökningstal Främsta förklaringen är att SKL prognostiserar snabbare sysselsättningsuppgång och större ökning av pensionsinkomster, samt att ESV inte räknat med avvecklingen av avdragsrätten för pensionssparande Efter 2015 visar ESV:s prognos snabbare skatteunderlagstillväxt än SKL. Det förklaras delvis av större löneökningar i ESV:s kalkyl och delvis av mindre ökningar av grundavdragen. Ändringar i inkomstutjämningen I budgetpropositionen för 2015 framhöll regeringen att det är angeläget att det kommunalekonomiska utjämningssystemet förändras så att en rättvisare fördelning kan åstadkommas. Ett förslag till förändring har nu skickats ut på remiss till kommuner och landsting. Förändringen kommer att beröra de 14 kommuner som har högts skattekraft (beskattningsbar inkomst per invånare). Förslaget innebär att Täby får betala ytterligare 57 miljoner kronor inkomstutjämningsavgift. År 2015 betalar kommunen 520 miljoner kronor eller kr per invånare i utjämningsavgift och skulle om förändringen gällde i år betalat 577 mnkr eller kr per invånare. Förslaget föreslås träda i kraft 2016 och får full effekt för Täbys del fr.o.m Avgiften kommer att successivt öka med drygt 17 mnkr per år. Täbys ekonomi Täby står inför en fortsatt utmaning vad gäller den kommunala ekonomin. De nya ekonomiska förutsättningarna med lägre skatteunderlagstillväxt och konsekvenser av förslaget till förändringar i inkomstutjämningen motsvarar drygt 30 mnkr år 2016 och drygt 40 mnkr år 207 i minskat utrymme jämfört med prognosen i Verksamhetsplan Målsättningen är att kommunen ska uppnå de finansiella målen. De finansiella målen innebär dels att resultatet ska uppgå till 2 % av skatteintäkterna (netto) inom planperioden, dels att verksamhetens nettokostnader ska täckas av nettoskatteintäkterna. Det innebär att kommunens resultat bör uppgå till ca 70 mnkr vid planperiodens slut och att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (netto) inte får överstiga 100 %.

13 12(14) För att kommunen ska uppnå de finansiella målen för planperioden krävs att kostnadsökningarna minimeras. För att en fortsatt god ekonomisk hushållning ska uppnås finns det inte något utrymme för ofinansierade kostnadsökningar. Det innebär att kostnadsökningar utöver volymökningar ska finansieras genom effektiviseringar, omprioriteringar, sänkta kostnader eller genom förbättrad ekonomisk utveckling. Arbetssätt, processer och system måste ständigt prövas och omprövas. Riktade besparingar kan bli nödvändiga, outsourcing, liksom omprövning av verksamheter som inte når ekonomisk balans. Nämndernas planeringsramar Uppdraget till nämnderna är att ta fram ett förslag till budget för år 2016 och plan för år 2017 inom nedan angivna planeringsramar. Det ställer krav på nämnderna att se över arbetssätt, processer, ompröva verksamheter mm. enligt beskrivningen ovan. I arbetet ingår också en översyn av de områden som går med överrespektive underskott samt taxor och avgifter. Nämnderna tillförs ytterligare resurser på 118 mnkr (4 %) år 2016, 145 mnkr (4 %) år 2017 och 149 mnkr (4 %) år Nämndernas nettokostnader uppgår därmed till drygt 3,6 miljarder kronor år De utökade resurserna motsvarar kompensation för volymökningar och kapitalkostnader (enligt beslutad investeringsplan i VP 15). (nettokostnader mnkr) Budget Plan Plan Kommunstyrelse Stadsbyggnadsnämnd Lantmäterinämnd SRMH Kultur- och fritidsnämnd Socialnämnd Barn- och grundskolenämnd Gymnasie- och vuxenutb.nämnd Summa nämnder Ej utlagda kapitalkostnader (KS) o övrigt Nämndernas nettokostnader Förändring i mnkr Förändring i procent 5% 4% 4,4% Styrande policys och riktlinjer Följande policys och riktlinjer ingår i arbetet med VP 16: Finansiell strategi och Finanspolicyför Täby kommun Försörjningsplanen för anläggningar, bostäder och lokaler

14 13(14) Riktlinjer för investeringsverksamhet Vision för Stockholm Nordost 2040 Handlingsplan för regional stadskärna Miljöplan Klimat och energistrategi för Täby kommun Policy om full delaktighet för personer med funktionsnedsättning (beslut av kommunfullmäktige väntas i april 2014) Personalpolitiskt program Planeringsprocess, budgetanvisningar och tidplan Planeringsprocess för budgetperiod Under våren 2015 ska kommundirektören tillsammans med verksamhetscheferna utarbeta förslag till verksamhetsplan Den ska innehålla: 1. Förslag till nämndernas verksamhetsplan för perioden , nämndmål, särskilda aktiviteter för att uppnå målen, ekonomiska ramar för nämnderna åren , taxor och avgifter mm. 2. Förslag till investeringsplan för perioden Budgetanvisningar Förslag till budget för nämnderna ska utarbetas inom angivna planeringsramar. Planeringsramarna för nämnderna innehåller kompensation för volymer och kapitalkostnader. Volymförändringar ska beräknas enligt befolkningsprognosen per mars Fastighetsinvesteringar ska prövas och prioriteras utifrån angelägenhetsgrad, alternativa finansieringsformer, omfattning samt tidplanering. Tidplan 2015 V 11 9 mars KS Beslut om PLU 16 V mars Anmälan av PLU 16 i KF V Utarbetande av kommundirektörens förslag till VP 16 V 15 Tjänstemannaförslag klart per verksamhetsområde/nämnd, investeringsplan mm V Kommundirektörens förslag till VP 16 sammanvägning V april Sammanvägt förslag till VP 16 klart V maj MBL 11 Beslut - nämndernas yttrande om kommundirektörens förslag till VP 16: V 23 1 juni KS V 24 3 juni SRMH V juni BGN V 24 3 juni GVN V 24 9 juni KFN V juni SBN, LMN

15 14(14) V juni SON Beredning VP 16 hösten 2015 V oktober KS Beslut om förslag till skattesats V oktober MBL 11 V 46 9 november KS Beslut om förslag till VP 16 V november KF Beslut om förslag till VP 16 Bilagor: Förtydligande av planeringsprocessen Målstyrningsmodell