1 (12) BREVIKSSKOLAN 2012-08-27 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vision för Breviksskolan 12/13 På Breviksskolan ska alla barn och elever kunna känna sig trygga och ha lika rättigheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller funktionshinder. Ingen form av kränkande behandling, mobbning, rasistiska yttringar eller hedersrelaterat våld ska förekomma. Var och en har ansvar för att utifrån sina egna förutsättningar bidra till att skapa den goda lärandemiljön och arbetsplatsen. Alla elever och personal i verksamheten ska respektera detta och inte utsätta andra för något slags kränkande handlingar. Om sådana ändå sker ska varje anställd som får kännedom om detta omedelbart agera enligt skolans handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Barn och elevers rättigheter och skyldigheter Enligt FN:s Barnkonvention och skolans författningar har barn och elever rättighet att bli skyddade mot alla former av kränkande behandling. Barn och elever är skyldiga att ha åldersadekvat kunskap om kränkande behandling och reagera snabbt på alla tendenser till sådan. Elever jämställs i de flesta delar av Arbetsmiljölagen med arbetstagare. Från år 7 har eleverna rätt att välja egna elevskyddsombud med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete. From april 2006 finns en särskild Barn- och elevombudsman (BEO), som har till uppgift att tillvarata barns och elevers rättigheter. I Oxelösunds kommun är varje rektor ansvarig för att all personal känner till sina skyldigheter enligt Diskrimineringslagen och Skollagen. Rektor är ansvarig för att det finns tydliga anvisningar och rutiner för hur vi på Breviksskolan arbetar utifrån dessa lagar. OXL100 v 1.0 2006-11-13 Den nya Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Oxelögatan 26 0155-380 00 (vx) www.oxelosund.se 212000-0324 613 81 OXELÖSUND 0155-386 38 (fax) registrator-un@oxelosund.se
2 (12) trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Bestämmelserna kring annan kränkande behandling regleras från 1 januari 2009 i Skollagen 14 a kap. Enhetens utredningar ska dokumenteras och arkiveras enligt särskilda anvisningar på skolan. Undervisning, schemaläggning och läromedel Skolan granskar läromedel och anpassar till elever med särskilda behov. Elever som behöver kompensatoriska hjälpmedel får tillgång till det. Det kan vara ergonomiska hjälpmedel eller pedagogiska hjälpmedel som t ex olika dataprogram. Skolan har kontakt med Skoldatateket. Skolan tar hänsyn till elever med olika medicinska behov vid schemaläggning (t ex diabetes och allergier). Alla elever har enligt läroplan individuella utvecklingsplaner (IUP) och vid särskilda behov åtgärdsprogram. Vad är diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling? Till kränkande behandling hör negativa handlingar riktade mot annan person, medvetna eller omedvetna. Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- eller bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, SMS eller MMS) Kränkningen är subjektiv och bestäms av den som blivit kränkt. Den utsatte bär inte ansvar för att kränkningen sker. På Breviksskolan gäller nolltolerans vad det gäller alla tendenser till kränkande behandling. Detta jobbar vi med på skolan, bland annat via trygghetsgruppen. Om ytterligare åtgärder behövs har vi även ett nära samarbete med polis och socialtjänst. Vem ansvarar? Rektor är ytterst ansvarig för att motverka kränkningar på skolan. Alla måste vara med och ta ansvar, både personal och elever. Som elev skall det vara självklart att bry sig om andra, och prata med en vuxen om det förekommer kränkningar.
3 (12) Mål På Breviksskolan ska ingen elev utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vårt mål är en skola med trygghet och trivsel det är för oss: att elever och personal gör sitt bästa för att alla ska trivas. att alla visar respekt och hänsyn för varandra, skolans lokaler och material. att det är tillåtet att uttrycka sina åsikter och visa sina känslor utan att kränka någon. att alla ges chansen att kunna ta tillvara sina möjligheter. att alla blir sedda och bekräftade. att alla känner sig välkomna. Nulägesbeskrivning och åtgärder På Breviksskolan har vi en Trygghetsgrupp som jobbar både förebyggande och när det framkommer att elev blir utsatt för kränkningar eller mobbing. Trygghetsgruppen består av personal från samtliga arbetslag på skolan. Gruppen träffas 3-4 tillfällen per termin och pratar trygghet och trivsel. Under läsåret 2012-2013 fortsätter arbetet med att utveckla trygghetsgruppen. Tanken är av gruppen ska jobba mer aktivt utifrån trivselenkäten och vara med och ta fram skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. (Hantering av ärenden se stycket Åtgärder när trakasserier och kränkningar uppstått s.7). Läsåret 12/13 fortsätter vi jobbat lite extra med att överlämningen och starten på Brevik ska bli så bra som möjligt. Ht-11 införde vi hemklassrum för alla som börjar år 6. Vår kurator och aktivitetspedagog samarbetar med lärarna i lag 6 och har tjej- och killgrupper med alla klasser vid några tillfällen i år 6. Detta för att hjälpa eleverna att lära känna varandra och jobba ihop klasserna genom samarbetsövningar m.m. Under vt-12 utökade vi detta arbete med hjälp av en dramapedagog som jobbade med alla 6:or. Detta då vi såg ett behov av att jobba mer med trygghet, trivsel och arbetsro i dessa klasser. 11/12 års 6:or var stora grupper, nästan 30 elever i varje klass. Eleverna i åk 6 uttryckte också själva i 2012 års enkät att de flesta trivs i skolan och klassen men de önskade mer arbetsro då det var pratigt och stökigt i klassen.
4 (12) Under 2011 inträffade några händelser med rasistiska inslag (se förra läsårets likabehandlingsplan). Det jobb vi gjorde då gav resultat och dessa tendenser har vi inte sett detta läsår. I årets enkät fanns heller inga kommentarer om att rasism skulle förekomma. Som en del i trivsel- och trygghetsarbetet på skolan får alla elever en gång per år anonymt fylla i en trivselenkät. Elevernas svar ger oss en inblick i vad som fungerar bra på skolan och vad vi behöver jobba mer med. Elevernas svar blir också en viktig del i vårt fortsatta arbete och utformningen av nya likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. När resultatet är sammanställt presenteras det för all personal under de gemensamma studiedagarna i augusti. Ambitionen är att all personal sedan på ett tydligare sätt ska finnas med i diskussioner om hur vi ska jobba vidare och stärka det eleverna tycker är bra och åtgärda det som är mindre bra. I senaste enkäten framkom att 93,5 % av eleverna trivs mycket bra eller bra på skolan, jämfört med 92 % förra året. 92,5 % trivs mycket bra eller bra i klassen, jämfört med 91 % förra året. 97 % av eleverna känner sig alltid eller ibland trygga på skolan, jämfört med 98,5 % förra året. De som uppger att de ibland känner sig otrygga nämner främst korridoren och området vid skåpen. Eleverna svarar också i enkäten på frågor om vad de tycker är bra med skolan och vad de skulle vilja ändra på. Utifrån perspektivet trygghet, trivsel och likabehandling kan man se många positiva svar. Många elever svarar att: man känner sig trygg, man trivs, kan vara sig själv och accepteras som den man är, kan ha på sig vad man vill, alla är snälla och pratar med varandra, många kompisar, rektorn lyssnar på en och är mycket i korridorerna, ingen mobbning, vuxna man alltid kan prata med, man får en glad känsla när man kommer hit. Många elever önskar dock fler vuxna i korridoren. Utifrån detta fortsätter vi vår satsning med vuxna i korridoren och med vårt café där det finns vuxna varje skoldag. I elevrådets årliga utvärdering av denna plan framkom att eleverna inte tycker att klassråden utnyttjas maximalt. Flera elever upplever att det känns som att lärarna inte tycker att klassråden är viktiga. Detta får vi i personalen ta med oss och fundera över hur vi kan förändra under kommande läsår. Förebyggande och trygghetsskapande arbete i punktform Så här vill vi åstadkomma en trygg miljö: Personal och elever signalerar tydligt i ord och handling att alla har lika värde, rätt att yttra sig och rätt till tid. Ansvarig: rektor, alla på skolan. Personal från arbetslagen finns på plats i korridorerna under raster. Ansvarig: rektor, all personal.
5 (12) Personalen erbjuds pedagogisk lunch, varje dag äter de flesta i personalen lunch tillsammans med eleverna för att skapa lugn, trivsel och trygghet. I korridoren finns ett café som är bemannat varje skoldag. Där kan man fika, låna spel och bollar och det finns ytterligare en vuxen att prata med. Ansvariga: aktivitetspedagogerna. På skolan används schemalagd tid (ex. mentorstid) till relationsskapande samtal mellan mentor och elev. Ansvariga: mentorer. På skolan finns trivsel- och ordningsregler som gäller både personal och elever. Ansvariga: alla på skolan. Eleverna får varje år på våren fylla i en anonym trivsel- och trygghetsenkät. Ansvarig: kurator. Föräldrar uppmanas att alltid omgående ta kontakt med personalen om de misstänker att någon elev inte har det bra. Ansvarig: mentor. Klassråd. Ansvarig: mentor. Elevråd och elevskyddsombud. Utifrån elevernas önskan att få vara med och bestämma mer finns representanter från elevrådet från ht -10 också med i ett matråd på skolan. Ansvarig: aktivitetspedagog. Rutiner finns för att underlätta övergången när eleverna börjar på Breviksskolan Ansvarig: rektor. Som ett led i detta jobbar vi med tjej- och killgrupper i år 6. Ansvariga: kurator och aktivitetspedagog. Eleverna ska aldrig välja lag, varken på idrottslektionerna eller vid andra vuxenledda aktiviteter. Andra sätt att indela ska användas. Ansvarig: undervisande lärare.
6 (12) Planens förankring - Rektor ansvarar för att nyanställd personal informeras om planen. - Mentorer ansvarar för att eleverna får ett exemplar av planen och förstår innebörden av den. Detta arbete ska ske årligen i början av höstterminen på mentorstid. - Mentorer ansvarar för att planen tas upp på föräldramöte på höstterminen varje år. - Aktivitetspedagog ansvarar för att planen finns tillgänglig för alla på skolans hemsida. Elevrådet utvärderar planen i maj månad. I samband med detta utvärderar rektor planen med skolrådet på skolan. Under sommaren utvärderar personalen planen. Vid varje vårtermins slut ansvarar rektor för att ny plan tas fram. Den nya planen tas fram med utgångspunkt i en nulägesanalys på skolan utifrån de utvärderingar och enkäter som elever och personal deltagit i under våren samt eventuella synpunkter från föräldrar.
7 (12) Åtgärder när trakasserier och kränkningar uppstått Vid tillfällen som bedöms vara av lindrigare art Personal pratar genast med berörda parter Arbetslaget diskuterar situationen och gör tillsammans med sina trygghetsgruppsrepresentanter en bedömning. Om det handlar om upprepade allvarliga kränkningar kopplas trygghetsgruppen in. I annat fall hanterar arbetslaget situationen och pratar med de inblandade. Vid trakasserier/kränkningar som bedöms vara av grövre art Trygghetsgruppen kontaktas och vidtar åtgärder enligt fastställd arbetsgång vid kränkning.
8 (12) Arbetsgång vid kränkningar mellan elever i skolan 1. När något händer: Personal som får kännedom om trakasserier/mobbing kontaktar trygghetsgruppen. Kurator kontaktar minst två samtalsledare från ett annat arbetslag än det som eleven tillhör. Dessa får ansvar för ärendet. Samtalsledarna samlar information och utarbetar en individuell plan. Samtalsledarna informerar även mentor som i sin tur kontaktar vårdnadshavarna. Rektor ska informeras. Dokumentation förs fortlöpande av samtalsledarna. 2. Samtal Samtal med den trakasserade/kränkte för att få veta vad som hänt och få konkreta händelser att tala om med de elever som kränker. 3. Detta ska ske snarast: När de aktuella eleverna finns på skolan, hämtas de en i taget till ett samtal. Eleverna ska inte känna till detta i förväg eller veta att skolan uppmärksammat fallet. Om möjligt informeras undervisande lärare i förväg så att hämtningen inte blir tydlig för övriga elever. Mentor informeras fortlöpande om läget. Om det är flera inblandade ska de inte kunna prata med varandra mellan samtalen. Personalens förhållningssätt i samtalet ska vara neutral.
9 (12) 4. Uppföljning Enskilda uppföljningssamtal vid ett eller flera tillfällen med alla inblandade och återkoppling till vårdnadshavare via mentor. Har kränkningarna upphört avslutas ärendet enligt punkt 5 annars vidtas åtgärder enligt punkt 6. 5. Utvärdering och uppföljning Berörd personal utvärderar ärendet efter uppföljningssamtalen. Ärendet avslutas eller: 6. Om vi ej lyckas stoppa trakasserierna eller kränkningarna kontaktar teamet rektor eller elevhälsoteamet, som vidtar ytterligare åtgärder. Anmälan till polis eller socialtjänst kan bli aktuell.
10 (12) Arbetsgång då elev kränker personal Berörd personal kontaktar vårdnadshavare. Mentor underrättas. Vid behov kontaktas rektor. Denne tar i sin tur kontakt med vårdnadshavare. Om utsatt personal behöver stöd, ansvarar rektor för att det tillgodoses. Arbetsgång då personal kränker elev Den som får kännedom om att en personal kränkt en elev måste alltid kontakta rektor. Personal som kränkt en elev måste alltid kontakta rektor innan vidare åtgärder vidtas. Rektor ansvarar för utredningen, återkopplingen till vårdnadshavare och/eller elev samt för uppföljningen. Arbetsgång då personal kränker personal Den som får kännedom om att en personal kränkt en annan personal, eller som själv känner sig kränkt, kontaktar rektor. Rektor ansvarar för utredning och uppföljning. Arbetsgång när elev blir utsatt för diskriminering Vid misstanke om att en elev blir utsatt för diskriminering kontaktas alltid rektor. Rektor ansvarar för utredning och uppföljning samt kontaktar mentor.
11 (12) Arbetsgång vid våld mot elev Tillkalla fler vuxna för att hjälpa till i den akuta situationen. Bedöm de fysiska skadorna och vidta åtgärder. Den drabbade får ej lämnas ensam. Arbetslaget bestämmer vem som ska ta hand om klassen och ger information för att undvika spekulationer. Mentor kontaktar hemmet. Skolan ansvarar för att boka läkarbesök för bedömning och dokumentation av skadan. Skriv händelserapport. Rektor gör anmälan till polis och/eller socialtjänsten. Den drabbade erbjuds samtal av kurator. Vårdnadshavarna tar kontakt med försäkringsbolag om det behövs. Mentor har uppföljningsansvar. Detta gäller för den angripande om det är en elev: Eleven avskiljs t.ex. genom att föräldrar hämtar efter att skolan kontaktat hemmet, eller att eleven får möjlighet att sitta själv med en vuxen. Rektor samtalar snarast med eleven. Eleven erbjuds kuratorssamtal. Rektor kallar till möte med berörd personal och vårdnadshavare för att planera elevens fortsatta skolgång. Om den angripande är en vuxen görs en polisanmälan snarast.
12 (12) Arbetsgång vid våld mot vuxen Tillkalla fler vuxna för att hjälpa till i den akuta situationen. Bedöm de fysiska skadorna och vidta åtgärder. Den drabbade får ej lämnas ensam. Arbetslaget bestämmer vem som ska ta hand om klassen och ger information för att undvika spekulationer. Rektor kontaktar den drabbade. Rektor ansvarar för att boka läkarbesök för bedömning och dokumentation av skadan. Skaderapport skrivs (blankett TFA7TFA-KL). Vid allvarligare skada görs även anmälan till Arbetsmiljöinspektionen. Skriv händelserapport. Rektor gör anmälan till polis och/eller socialtjänsten. Den drabbade erbjuds samtal på företagshälsovården. Rektor har uppföljningsansvar. Detta gäller för den angripande om det är en elev: Eleven avskiljs t.ex. genom att föräldrar hämtar efter att personal kontaktat hemmet, eller att eleven får möjlighet att sitta själv med en vuxen. Rektor samtalar snarast med eleven. Eleven erbjuds kuratorssamtal. Rektor kallar till möte för att tillsammans med berörd personal och vårdnadshavare planera elevens fortsatta skolgång. Uppföljning sker enl. planering. Om den angripande är en vuxen görs en polisanmälan snarast.