Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling 2016-2017 Finngösa förskola
Innehållsförteckning 1. Vision 3 2. Grunduppgifter 4 3. Utvärdering 5 4. Främjande arbete 9 5. Kartläggning och analys 17 6. Förebyggande insatser 19 7. Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer på förskolan 22 Bilagor Bilaga 1: Definitioner 24 Bilaga 2: Lagstöd 26 Bilaga 3: Partille kommuns årshjul för systematiskt kvalitetsarbete 29 Bilaga 4: Incidentrapport 30 2
Vår vision 2016-2017 Alla barn och elever i Ugglums område och Stora Terrassens förskola vill, vågar och kan ta huvudrollen i sitt eget liv. Vill om man kan istället för kan om man vill. Ross Greene I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att inget barn ska diskrimineras, trakasseras eller kränkas. Alla barn ska få möjlighet att söka sin identitet och vara autentiska. I ett lärande perspektiv innebär det att barn och elever från 1-16 år ska ges förutsättningar att utifrån egen förmåga kunna tillägna sig kunskaper, såväl genom att få möjlighet att göra egna erfarenheter som i samarbetsprocesser, i ett lustfyllt lärande och i en känsla av sammanhang. Ur ett vårdnadshavande perspektiv innebär det att föräldern trygg ska kunna lämna sitt barn i våra verksamheter då det finns plattformar och forum där delaktighet skapas. Rätten till likabehandling hör till de mänskliga rättigheterna. Alla barn på vår förskola har samma rättigheter och behandlas på ett likvärdigt sätt oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Dessa rättigheter regleras av Diskrimineringslagen (2014:958) där det står att alla förskolor varje år ska skriva en likabehandlingsplan. Den 1 januari 2015 skärptes Diskrimineringslagen när det gäller tillgänglighet i skolan. Lagen klassar numera bristande tillgänglighet i alla skolformer som diskriminering. Bestämmelserna innefattar såväl undervisning som lokaler. Alla barn har också rätt att vistas på förskolan utan att bli utsatt för kränkande behandling. Denna rättighet uttrycks i Skollagen (2010:800) där det står att förskolorna ska skriva en plan mot kränkande behandling. Vi har valt att slå ihop dessa båda planer till en gemensam plan eftersom de på flera sätt går in i varandra. Vi kommer systematiskt och kontinuerligt arbeta med dessa på olika forum där pedagoger möts. 3
2. Grunduppgifter Finngösa förskola med tre avdelningar Berget, Hällen och Åsen ligger i norra Sävedalen i Partille kommun, förskolan ingår i Ugglums förskolor och Stora Terrassens förskolas organisation. Ansvarig är förskolechef Ingela Martinez Löfgren som tillsammans med utvecklingspedagog Eva Svärd arbetar för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos barn som föräldrar och pedagoger. Vi som arbetar på Finngösa förskola har som målsättning att alla barn på förskolan ska erbjudas möjligheter att utveckla en större medvetenhet om hur mångfald utifrån ett likabehandlingsperspektiv kan se ut i vårt samhälle. Vi vill verka för att alla barn och vuxna på vår förskola ska kunna vara och välja utifrån sig själva och sin egen person utan att begränsas av kön, etnicitet, social ställning, religion, könsidentitet, funktionshinder eller ålder. Vi kommer att arbeta för att alla barn ska känna sig välkomna, respekterade och trygga. Vårt mål är att inget barn ska utsättas för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Utifrån förskolans unika utgångspunkter som framkommit vid kartläggningen, kommer vi att arbeta utifrån likabehandlingsplanen, teamplanen och en lokal utvecklingsplan, LUP. Rubrikerna i det systematiska kvalitetsarbetets fokusområden är gemensamma i Partille kommun, det är Utveckling och lärande, Trygghet och likabehandling och Barns delaktighet och inflytande. Utifrån dessa fokusområden och den aktuella barngruppens behov skrivs en LUP. Genom att arbeta i olika projekt med fokus på frågor och tankar som berör dessa fokuspunkter utifrån barnens intressen kommer detta ständigt vara närvarande i verksamheten. Planen gäller från 1 november 2016 till 15 oktober 2017. 4
3. Utvärdering Förskolechefen är ansvarig för att planen utvärderas och att det varje år upprättas en ny. Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades på gruppreflektioner, arbetsplatsträffar och i föräldrarådet. Utemiljön. För att barnen ska hamna i mindre konflikter och kränkande situationer behöver vi utveckla vår gård och organisera stationer. Mål: Att organisera oss bättre samt skapa stationer ute på gården som stimulerar barns nyfikenhet och kunskapssökande. Åtgärd: Vi delar upp oss när vi är ute. Erbjuder barnen aktiviteter och bestämmer vart vi pedagoger ska befinna oss. Att få in ett morgonmöte på huset varje dag med pedagoger som är tidiga. Gå igenom hur dagen ser ut för respektive avdelning. Ansvarig personal: Alla pedagoger på huset Utvärdering: Vi tycker att vi har lyckats ganska bra med detta. Vi delar på barnen i mindre grupper och sammanhang. Vi utnyttjar alla uteområden på gården. Vi pedagoger erbjuder ofta olika lekar för att stimulera barnens nyfikenhet. Vi lämnar också gården för att ta med barnen ut i samhället, vilket gynnar alla. Vi delar upp oss på gården på olika stationer och är därmed mer närvarande i barnens lekar och ev. konflikter. Vi kommunicerar mellan avdelningarna för att se till att det inte blir för många barn ute samtidigt. Vi har dessutom fått hjälp av ALP-projektet, där vi önskade observation av hur vi fungerar i utemiljön. Vi fick upp ögonen för nya tankar och perspektiv. Ytterdörrarna till Hällen och Åsen. Kan vara en risk utifrån barns säkerhet och trygghet. På grund av att barnen ofta springer in utan att vi pedagoger är medvetna om detta. Mål: Att barnen alltid informerar oss pedagoger när dom behöver gå in på toaletten osv. Åtgärd: Samtala med barnen om eventuella risker som kan hända om vi inte vi vet att barnen går in utan att säga till någon av oss pedagoger. Även informera hemmet om eventuella risker så att dom kan samtala om detta hemma. Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: Vi har nya barngrupper som vi informerat och pratat med om hur viktigt det är att vi vet om när de behöver gå på toa etc. Barnen har blivit duktiga på att säga till oss innan de går in och vi fortsätter att påminna dem om de skulle glömma det. 5
Dörrar inomhus, entrédörrar och grindar ute och inomhus stängs inte alltid, vilket innebär att pedagogerna inte kan ha fullständig överblick var barnen är. Barnens säkerhet är inte trygg. Mål: Dörrar inomhus, entrédörrar och grindar måste alltid stängas vid varje passage så att pedagoger vet att barnen är trygga på rätt ställe. Åtgärd: Informera nya pedagoger, övrig personal, föräldrar och barnen om vikten av att en öppen dörr eller grind gör att barnen kan ta sig iväg dit de inte ska vara och blir otrygga. Ansvariga: All personal på förskolan är ansvariga för att informera alla berörda. Utvärdering: Vi pedagoger har uppnått målet genom att vi varit duktiga på att informera varandra om vikten av att alltid stänga efter sig, för att barnen ska vara trygga. En liten grind mellan berget och åsen har installerats för att hindra att barnen kan ta sig mellan avdelningarna utan att vi vet om detta. Vi måste fortfarande påminna föräldrar ibland om att stänga yttergrinden. Därför vill vi behålla denna punkt i nästa likabehandlingsplan. Grinden till baksidan barnen har börjat ta sig över till andra sidan utan att fråga oss pedagoger pga. att det är ett stort hål mellan grinden och väggen. Samt att barnen kan öppna och klättra över grinden själva. Detta handlar om barns säkerhet och risk för kränkande behandling när inte vi pedagoger hinner uppmärksamma att barnen befinner sig där. Mål: Att säkerställa grinden så att barnen kan känna sig trygga på gården. Åtgärd: Grinden behöver åtgärdas omgående, täppa till hålet mellan grinden och väggen. Samtala med barnen om eventuella risker som kan ske om inte vi pedagoger är med. Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: Allt detta är åtgärdat. Barnen kan inte ta sig själva genom grinden. Det finns heller inget hål kvar. Skötbordet på Berget pga. att det inte finns någon dörr, för mycket insyn. Man har svårt att ha tillsyn på övriga barn i gruppen vid blöjbyten. Detta handlar om barns integritet och trygghet. Mål: Att barn inte ska känna sig utsatta och att respekt visas för barns integritet. Att barnen ska känna sig trygga. Åtgärd: Behöver åtgärdas omgående. Mindre insyn till skötbordet. Ansvariga: I samråd med Förskolechef och pedagoger på Berget. 6
Utvärdering: Detta är inte åtgärdat. Det har tagits upp på skyddsronden i samband med LSG. Vaktmästare har varit här och tittat på situationen, men ännu har inget hänt, därför måste detta mål vara kvar. I skötrummet på Hällen har vi fönster som ger insyn när man byter blöjor på barnen, detta behöver åtgärdas eftersom det är pga. av barns integritet och trygghet. Mål: Att barn inte ska känna sig utsatta och att respekt visas för barns integritet. Att barnen ska känna sig trygga. Åtgärd: Behöver åtgärdas omgående. Vi köper in plast och täcker hela fönstren med fönsterplast så att ingen kan se in till skötrummet. Ansvariga: I samråd med Förskolechef och pedagoger på Berget. Utvärdering: Detta är åtgärdat. Det finns numera insynsskydd på fönstren. Lilla rummet på Hällen dåligt med uppsyn viktigt att det alltid är en pedagog därinne när barnen befinner sig där. Mål: Att det alltid är en pedagog med inne i rummet som kan stödja barnen i leken så att alla barn kan känna sig trygga. Åtgärd: Att alltid ha en närvarande pedagog med inne i rummet. Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: Vi måste ha kvar denna punkt, för att alltid ha uppsikt i alla utrymmen. Den närvarande pedagogen måste alltid vara AKTIVT närvarande. Alla vikarier måste informerats om detta. Korridoren mellan Åsen och Berget skapar oro då barnen gärna gömmer sig utanför bergets dörr och det ibland har skett fysiskt kränkande behandling sinsemellan barnen som varit där. Svårt att ha bra uppsyn då det är en lång korridor som svänger av. Samtidigt ska barnen som sover i rummet intill korridoren få en lugn och rofylld vila. Mål: Förebygga kränkande behandling. Skapa en lugn atmosfär i korridoren. Åtgärd: Samtala med barnen om varför vi inte alltid kan leka i korridoren. Finns andra lekytor på förskolan som gärna får nyttjas. Ansvariga: Alla pedagoger. Utvärdering: Detta är åtgärdat genom att en grind är uppsatt mellan Berget och Åsen. 7
Inne i Åsens mysrum behöver det alltid finnas tillsyn då det kan ske kränkande behandling mellan barnen där. Rummet ligger i en korridor med en dörr som går att stänga. Det är ett område vi är medvetna om och arbetar med återkommande. Mål: Skapa trygghet för barnen så att ingen kränkande behandling sker. Åtgärd: Viktigt att det alltid är en vuxen som har tillsyn när barn befinner sig i rummet för att säkerställa att barnen känner sig trygga. Ansvariga: Åsens pedagoger. Utvärdering: Vi har inga problem med detta nu. Vi fortsätter att ha tillsyn i alla utrymmen. Tidsplan: Den nya planen kommer att följas upp och utvärderas under 2016/2017 med frågeställningarna, Hur blev det? och Vart ska vi? Arbetet sker kontinuerligt under läsåret och en första utvärdering görs i december 2016. En stor utvärdering för hela årets arbete görs i maj 2017. Vi tar vid varje reflektion, en gång per vecka, upp hur arbetet fortskrider. De mål som gäller miljö och material ser vi till att beställa och organisera för så snart som möjligt. 8
4. Främjande Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet återspeglas i förskolans miljö, förhållningssätt och pedagogiskt material. Mål: På Finngösa förskola ska alla barn ha möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Föräldrar ska tryggt kunna lämna sina barn på vår förskola med visshet om att barnet inte kommer att utsättas för ensidig påverkan till förmån för den ena eller andra åskådningen. Vi vill skapa en atmosfär på vår förskola där vi alla ser olikheter som en tillgång! Insats: Genom att vi synliggör normer och värden både hos de vuxna och tillsammans med barnen, eftersom våra värderingar styr våra handlingar. Genom att ge barnen verktyg för att kunna kommunicera och socialisera med varandra, i olika sammanhang och konstellationer. Genom samtal med barnen om vad det innebär att visa respekt och om vad det betyder att alla är lika mycket värda. Genom att vi ser oss som medforskare tillsammans med barnen och kan på det sättet fånga upp olika händelser i barnens vardag och i deras relationer. Genom att vi ger alla barn möjlighet att sätta sina egna gränser och öva på konflikthantering. Hjälpa barnen att ta ansvar för varandra, visa solidaritet och tolerans. Genom att vi visar respekt gentemot alla, barn, kollegor, föräldrar och diskutera vårt gemensamma förhållningssätt kring hur vi bemöter varandra på huset. Genom att gruppera barnen på olika sätt för att möta olikheter och nya utmaningar. Genom att vi erbjuder barnen att vara delaktiga och utöva inflytande över sin vardag på förskolan på olika sätt. Vi bjuder in och erbjuder föräldrar att utöva delaktighet i vårt arbete med verksamheten genom daglig kontakt, information i Unikum om verksamhetsinnehåll, föräldramöten, samtal, föräldraråd mm. 9
Ansvar: All personal ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Vi utvärderar konternuerligt och systematiskt denna plan och kopplar även till vår Teamplan och Partille kommuns årshjul. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på förskolan. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/16 står bland annat följande skrivet: Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Lpfö98/16 Skolverket skriver följande: Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden för ett växande ansvar och intresse hos barnen för att på sikt delta aktivt i samhällslivet. (skolverket.se) 10
Diskrimineringsgrunderna Kön Mål: Ingen på Finngösa förskola ska diskrimineras på grund av sitt kön. Insats: Genom att synliggöra normer för könsskapande i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på förgivet taganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. En levande dialog kring vad vi erbjuder för material och vad det signalerar, hur vi talar till barnen, vad vi benämner dem som, hur vi tillsammans kan utmana de bilder av män och kvinnor som finns i vårt samhälle. Vi vill att barnen gör sina egna val utifrån nyfikenhet och intresse som människor och inte utifrån sin könstillhörighet. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen i deras lekar och stödjer dem att välja utanför normen, använder ord som det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar. Med de yngsta barnen handlar detta mycket om de vuxnas bemötande. Hur bemöter de pojkar respektive flickor och hur påverkar det barnet och de andra barnens uppfattning. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 11
Etnisk tillhörighet Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sin etniska tillhörighet. Insats: Genom att synliggöra mångkulturella perspektiv i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på etnicitet. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm hos oss. Vi arbetar med vår pedagogiska miljö så den ska ge barnen möjlighet att få syn på individer med olika etnicitet. Det är viktigt att barn oavsett etniskt ursprung känner igen sig på vår förskola i materialet och i dialogen. Vi belyser andra perspektiv/ andra sätt att tänka och handla i diskussioner som vi har med barnen. Vi ser till att det finns litteratur som belyser olika sätt att leva och vara. För barn med annat modersmål skall det finnas böcker på barnens hemspråk och översättningar av material som behövs för föräldrainformation. Här har vi en öppen dialog med föräldrar för att veta hur vi kan mötas, vad som behövs. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 12
Religion eller annan trosuppfattning Mål: Ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Insats: Genom att synliggöra normer för religion eller annan trosuppfattning i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen, använder ord som det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja likadant som de själva. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om t.ex. livet och döden när barnen initierar och låta barnen uttrycka sina tankar likväl som att vi lyfter olika perspektiv. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 13
Funktionshinder Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. Insats: Genom att synliggöra normer för funktionshinder i teamet så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på förgivet taganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi använder ord som man behöver olika, man kan vara olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte alltid kan göra samma saker som de själva och insikt i hur det kan påverka. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om olika funktionshinder och gör barnen medvetna om att alla har olika förutsättningar och att det inte alltid behöver synas utanpå. Vi organiserar vår verksamhet utifrån en syn där alla barn ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. Utifrån behov av kommunikationsstöd använder vi tecken och bilder som stöd i hela barngruppen. Vi får stöd och kompetensutveckling från Stödenheten i Partille. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 14
Sexuell läggning Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sexuell läggning. Insats: Genom att synliggöra normer för sexuell läggning i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi ifrågasätter stereotypa familjebildningar i leken, belyser att familjekonstellationer kan se olika ut, att man har rätt att älska vem man vill. Vi ger barnen möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja likadant som de själva men att alla måste respekteras för sina val. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 15
Ålder Mål: Ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av ålder Insats: På Finngösa förskola arbetar vi med åldersindelade grupper. En grupp med 1-2 åringar på Berget, en grupp med 2-4 åringar på Hällen och en grupp med 3-5 åringar på Åsen. Detta för att miljö och material på bästa möjliga sätt ska kunna tilltala och vara tillgängligt för en särskild åldersgrupp. I detta är vi medvetna om att barnen är olika och har olika behov av att överbygga dessa antaganden och få möjlighet att upptäcka och utforska över gränserna. Därför arbetar vi för att barnen ska mötas både utomhus på våra gemensamma gårdar och inomhus i olika sociala sammanhang. Med barnen arbetar vi för att skapa en gemenskap över avdelningarna och låta dem få syn på hur de behöver varandra på olika sätt oavsett ålder. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. Vi tänker, Alla barn på förskolan är alla pedagogers barn! 16
5. Kartläggning och analys Vi kartlägger för att få syn på och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Resultatet från kartläggningen ligger sedan till grund för planering av åtgärder som ska genomföras i förebyggande syfte i 2016/2017 års plan för likabehandling och plan mot kränkande behandling. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kartläggningsmetoder som vi använder oss av: Vi tittar igenom vad vi har för material på avdelningarna med fokus på likabehandling och diskrimineringsgrunderna, t.ex. vilka böcker, material erbjuder vi barnen? Hur ser miljön inom- och utomhus ut ur diskriminerings och kränkningsperspektiv? Hur ser miljön ut utifrån tillgänglighet? Vi vill göra både barn och föräldrar delaktiga i detta arbete. Husvandringar eller andra metoder för att få syn på var det kan ske kränkande behandling och i vilka områden barn känner sig otrygga på förskolan. Genom barnobservationer, barnintervjuer, dokumentation. Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt både bland barn och vuxna och hur vi kan bemöta varandra med respekt och lyhördhet. Tillsammans med barnen ska vi använda materialet Stopp min kropp från Rädda Barnen och Kompisböckerna av Linda Palm. Vi erbjuder föräldrar att utöva delaktighet och inflytande genom att bjuda in dem och delta i diskussioner kring likabehandling på föräldramöten, dropin, föräldraråd mm. Vi använder oss av kollegialt lärande för att hålla likabehandlingsarbetet levande. Litteratur som är aktuella just nu är: - Vad berättas om mig?, Bente Svenning - Pedagogisk miljö i tanke och handling, Linda Linder - Det synliga barnet, Martina Lundström 17
Analys: Kartläggningen har gjorts utifrån pedagogers och föräldrars reflektioner samt barnintervjuer. Via kartläggning upptäcktes följande riskområden på förskolan. Dessa riskområden tar vi med oss från förra årets likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Utemiljö. För att barnen ska hamna i mindre konflikter och kränkande situationer behöver vi utveckla vår gård och organisera stationer. Skötbordet på Berget är utan dörr och därmed för mycket insyn vid blöjbyte. Lilla rummet på Hällen. Dåligt med uppsyn viktigt att det alltid är en pedagog därinne när barnen befinner sig där. Utifrån årets analys ska vi också fokusera på dessa riskområden. Lilla gula träförrådet har brutits upp av någon/några nattetid. Skåpet går därför att öppna av barnen. Barnen gömmer sig gärna i skåpet och dessutom är det svårt att se vad som händer bakom hörnet på skåpet. Spetsen uppe vid sandlådan upplever vi som riskområde, eftersom barn blivit inträngda där och haft svårt att ta sig därifrån. 18
6. Förebyggande Förebyggande åtgärder för de problem/riskområden som identifierats vid kartläggningen på förskolan samt målen från föregående plan. Utemiljö. För att barnen ska hamna i mindre konflikter och kränkande situationer behöver vi utveckla vår gård och organisera stationer.. Mål: Att organisera oss bättre samt skapa stationer ute på gården som stimulerar barns nyfikenhet, kunskapssökande och fortsatt trivsel utan kränkningar. Åtgärd: Vi delar upp oss när vi är ute. Erbjuder barnen aktiviteter och bestämmer vart vi pedagoger ska befinna oss. Pedagogerna fortsätter att kommunicera med varandra om hur vi delar upp oss, vilka regler vi har osv. Att få in ett morgonmöte på huset varje dag med pedagoger som är tidiga. Gå igenom hur dagen ser ut för respektive avdelning. Vi inkluderar barnen i allt detta. Ansvarig personal: Alla pedagoger på huset Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2016 och maj 2017. Skötbordet på Berget är utan dörr och därmed för mycket insyn vid blöjbyte. Mål: Att barn inte ska känna sig utsatta och att respekt visas för barns integritet. Åtgärd: Mindre insyn till skötbordet behöver åtgärdas. Ansvariga: I samråd med Förskolechef och pedagoger på Berget. Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2016 och maj 2017. Lilla rummet på Hällen. Dåligt med uppsyn viktigt att det alltid är en pedagog därinne när barnen befinner sig där. Mål: Att det alltid är en pedagog med inne i rummet som kan stödja barnen i leken så att alla barn kan känna sig trygga utan att det sker kränkningar. Åtgärd: Att alltid ha en närvarande pedagog med inne i rummet. Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2016 och maj 2017. 19
Lilla gula träförrådet har brutits upp av någon/några nattetid. Skåpet går därför att öppna av barnen. Barnen gömmer sig gärna i skåpet och dessutom är det svårt att se vad som händer bakom hörnet på skåpet. Mål: Ett nytt förråd på en annan plats på gården. Åtgärd: Vi har blivit lovade att ett nytt förråd ska levereras sedan juni 2016. Under tiden tills det nya förrådet kommer måste det alltid vara en närvarande pedagog vid det gula trädförrådet. Ansvariga: Alla pedagoger, förskolechef och kommunansvariga i frågan. Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2016 och maj 2017. Spetsen uppe vid sandlådan upplever vi som riskområde, eftersom barn blivit inträngda där och haft svårt att ta sig därifrån. Mål: Inga barn ska kunna bli inträngda i det hörnet. Åtgärd: En pedagog ska alltid finnas däruppe. Samtal med barnen om detta och förklara allas lika värde. Ansvariga: Alla pedagoger Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2016 och maj 2017. 20
7. Rutiner för akuta situationer 7.1 Policy På Finngösa förskola vill vi att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Det ska vara en trygg och säker miljö överallt på förskolan. Vi vill vara nära barnen för att kunna upptäcka vad som sker i barnens interagering med andra barn och för att säkerställa att våra värden lever. Vi ska ha en levande dialog mellan barn och pedagoger, mellan barn och barn och mellan pedagoger och vårdnadshavare om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling. När en pedagog får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten är denne skyldig att anmäla detta till förskolechef. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att anmäla till huvudman senast dagen efter händelsen. 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I organisationen se till så att det ständigt går att ha god uppsikt där barn vistas inom och utomhus. Pedagoger och föräldrar ska vara uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Det är en stående punkt vid arbetslagets reflektion att diskutera hur det ser ut på förskolan. Skapa forum där barns tankar tas till vara och på allvar samt att värdegrunden hålls levande hos både barn och vuxna. 7.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn ska känna trygghet att kunna vända sig till all personal på förskolan. 7.4 Rutiner när barn kränks av andra barn Vi pratar med barnen om det som har hänt och hjälper dem att reflektera över det som har hänt. Det är viktigt att alla parter kommer till tals. Fokus ligger på hur vi går vidare. För att kunna förebygga att detta inte inträffar igen är det viktigt att vi ser över miljö och struktur/organisation och samtalar med vårdnadshavaren. Pedagogerna dokumenterar och informerar förskolechefen som i sin tur är skyldig att föra vidare informationen till huvudmannen. 21
7.5 Rutiner när barn kränks av personal I dessa situationer tar vi alltid barnens parti. När barnen inte är närvarande diskuteras den uppkomna situationen med berörd personal. Förskolechefen skall alltid informeras och händelsen dokumenteras. Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till vårdnadshavare och huvudmannen. 7.6 Rutiner för uppföljning När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavaren ska ett uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphör upprättas en handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Förskolechef och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp. När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som utfört den kränkande behandlingen. Om situationen inte förbättras kontaktar chefen återigen huvudmannen. 7.7 Rutiner för dokumentation Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar dokumenterar och att handlingsplan upprättas när så krävs. 7.8 Ansvarsförhållande Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet när en kränkande handling har uppstått. 22
Bilagor Bilaga 1: Definitioner Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets allmänna råd 2009 och är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (2007/08:95). Fler definitioner finns i Skolverkets allmänna råd 2009. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. I skolan och förskolan är det personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Ett barn eller en elev får inte direkt diskrimineras och missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Inte heller indirekt diskriminering får ske, det vill säga att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler eller liknande, tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. 2. Trakasserier Uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. 3. Kränkande behandling Handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och som inte hänger samman med diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras i verksamheten eller utanför. Kränkningar och trakasserier kan vara: Fysiska - till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar. Verbala - till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög. Psykosociala - till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning. Text- och eller bildburna - till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms. 23
Mobbning som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer flera gånger och under en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. 4. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån kartläggningen. Åtgärdande arbete Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 24
Bilaga 2: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; Förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier. Utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier. Krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med; Kön Könsöverskridande identitet Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Kraven på en likabehandlingsplan är att; Det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. Upprättas årligen. Delaktighet av barn och elever. Redovisning av uppföljning av fjolårets åtgärder. Översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning. Klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet. Redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året. Rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation. 25
Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; Bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året, en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. (6 kap.10 ) Arbetsgång; När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. 26
Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp 27
Bilaga 3: Partille kommuns årshjul för systematiskt kvalitetsarbete 28
Bilaga 4: Incidentrapport ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Elev: Personnummer: Skola: Läsår: Grupp/klass. Klasslärare/mentor: Anmälare: Beskrivning av händelsen: Inlämnat till rektor (datum): Rektor översänder anmälan till rektorschef inom ett dygn från inlämnad anmälan. Huvudmannens anteckningar: 29
UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Elev: Skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Beskrivning av händelsen datum, plats etc. Inblandade Vilken typ av kränkning rör utredningen? Trakasserier kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. 30
Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Kränkningen avser: Elev elev Elev - personal Kontaktade inblandades föräldrar, elevhälsoteamet etc. Åtgärder Utredning upprättad av Datum Planerat uppföljningssamtal 31
32