Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning

Elevens utvecklingsmål

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni Grundskola årskurs 1-5

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Lokal arbetsplan 14/15

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Arbetsplan för Ängen,

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Montessorifriskolans fritidshem

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Planen upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Lokal arbetsplan för förskolan

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Arbetsplan för Galaxens fritidshem

Teamplan Ugglums skola F /2012

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Plan för fritidsverksamheten

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Fritidshemmets uppdrag

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Vision Definitioner Vad är mobbning? Vad är kränkande behandling? Trakasserier Annan kränkande behandling Diskriminering:

Nya styrdokument för fritidshemmet

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Vår verksamhet under läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Alla avdelningar har en verkstad för skapande verksamhet. Fritids har även tillgång till skolans lilla idrottssal.

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

Karlshögs Fritidshem

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Transkript:

Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter i gruppen och en del elever har inte hittat några kompisar än. Av denna anledning kommer vi fritidspedagoger under hösten framförallt att arbeta med tema normer och värdegrund på samlingarna Syftet är att skapa ett bra klimat på fritids och för att stärka barnens relationer i ett kompisskap där respekt, empati, gemenskap och lyhördhet är viktiga begrepp både för vänskapen barnen emellan men också för att i allmänhet öka trivseln för alla på fritids. 1. Syfte: Ur Lgr 11( Skolverket, 2011, s 12) är Skolans mål: Att varje elev ska respektera andra människors värde Att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen Att eleven ska utveckla en känsla av gemenskap och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen Att eleven kan påverka och ta ansvar (Skolverket, 2011, s 15) Att eleven ökar sitt inflytande i verksamheten utifrån sin ålder, erfarenhet och mognad enligt Allmänna råd (Skolverket, 2007) 2.Elevens långsiktiga mål är: Att lära sig att respektera sitt och andra människors värde Att utveckla en känsla av empati, solidaritet och ansvarstagande för andra Att motverka diskriminering och kränkande behandling av individer och grupper Att förstå varför regler är viktiga i en grupp och i relationer och kamratskap Att öka sin delaktighet och sitt inflytande och utvecklar sin förmåga till inlevelse och förmåga att lära sig en värdegrund. Att utveckla förståelse, kommunikativa och sociala förmågor 3.Elevens konkreta mål är: Att kunna förstå fritids regler och kunna följa dem. Att kunna lära sig att räcka upp handen och vänta på sin tur tills andra har pratat färdigt Att kunna använda ett vårdat språk med sina kompisar Att kunna respektera vad andra tycker och tänker i gruppen.

Att kunna förstå att alla har lika värde fast vi är olika. Att låta andra barn få vara med i leken. 4. Undervisning/ Arbetssätt Pedagogen ska ha samling med barnen två gånger i veckan. På måndagssamlingen leder pedagogen samlingen och har en dialog med barnen för att träna barnen på att lyssna på varandra, räcka upp handen och vänta på sin tur utan att avbryta varandra. Pedagogen frågar barnen vilka aktiviteter de är intresserade av samt om de vill vara med och planera, dessutom uppmuntrar pedagogen barnen att använda förslagslådan. Under samlingen diskuterar pedagogen tillsammans med eleverna om fritids regler. Efter samlingen låter sedan pedagogen gestalta fritids regler med bilder och teckningar som barnen gör själv. Pedagogen använder även olika grupplekar för att träna barnen att uttrycka sina tankar praktiskt t.ex. fyrahörnsövning. I lekarna ska pedagogen vara uppmuntrande, lyhörd och objektiv och barnen ska kunna tycka vad de vill och de kan även avstå från leken om de vill det. Pedagogerna kan även gestalta olika problemställningar om kompisskap via drama sedan låta barnen diskutera och reflektera över olika möjliga lösningar, barnen kan sedan gestalta lösningarna i smågrupper. Aktiviteterna under samling sker i lagom takt under höstterminen beroende på barnens framsteg. Fritidspedagogen kommer att understödja själva processen, ge utmaningar som barngruppen kan klara och hjälpa till vid behov. 5. Bedömning: Arbetet kan vi utvärdera genom samtal som sker enskilt med eleven eller i grupp. Bedömning kan omfatta två delar, gruppbedömning och en bedömningsmatris för varje elev. Gruppbedömning: På fredagssamlingen utvärderar pedagogen tillsammans med barnen hur veckans aktiviteter gått på fritids. Vad som utvärderas är samlingarna och aktiviteter t.ex. hur gruppen har fungerat, vad som har gått bra och vad som gruppen behöver förbättra. Pedagogen fyller i en bedömningsmatris med observationer av olika aktiviteter. I detta bedömer vi även om klimatet i gruppen har förbättras. Vi noterar antal barn som deltar i fritidshemmets diskussioner på samlingarna eller i de aktiviteter fritidshemmet har. Pedagogerna träffas på planeringstiden och diskuterar vissa frågor om barngruppen t.ex. Hur är samspelet mellan barnen i gruppen? Svagt, lagom, bra Hur är kamratrelationerna mellan barnen i gruppen? Svagt, lagom, bra

Varje termin får barnen fylla i en enkät om sin trivsel på fritids. Exempel på enkätfrågor: Trivs du på fritids? Har du fått nya vänner? Känner du dig delaktig? Känner du att personalen lyssnar på dig? Bedömningsmatris för eleven: Pedagogen fyller i dialog med eleven i en bedömningsmatris. Eleven skriver sin självbedömning och kan få hjälp av pedagogen om eleven vill. Kommunikativ förmåga Bild Förståelse förmåga Elevens självbedömning Du har deltagit i alla Du kan gestalta Du förstår regler Du kan reflektera kring diskussioner och varit aktiv i självständigt en regel och kan alltid följa ditt arbete både små och stora samlingar med teckningar och bilder. Du kan reflektera upp dem Vad är jag bra på? kring din och andras gestaltning Du har delvis deltagit i diskussionen och varit delvis aktiv i små och stora samlingar Du kan delvis gestalta en regel med teckningar och bilder. Du kan delvis Du förstår regler och du kan delvis följa upp regler. Vad jag behöver bli bättre på? reflektera kring din och andras gestaltning Du behöver engagera dig mer i diskussioner och vara mer aktiv Du kan gestalta en regel med teckningar och bild Du behöver hjälp av andra för att Och hur? i små och stora samlingar med hjälp av andra. Du förstå och följa upp behöver arbeta mer kring regler reflektion och andras gestaltning 6. Dokumentation Dokumentationen sker genom observation under samlingar, genom att skriva upp fritidsreglerna och genom de sammanställda enkätresultaten. Fritidsregler och elevernas bilder och teckningar sätts upp på väggen och vi tar foton på eleverna under samlingar/ aktiviteter som kan presenteras på en digital bildvisare i entrén, vilket synliggör samlingen för föräldrarna. Föräldrarna får hem information om samlingens syfte via e-post.

Referenslista Skolverket (2007). Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer. Stockholm. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm