Engagemang i förskolans aktiviteter för barn i behov av särskilt stöd

A research environment at Jönköping University Engagemang i förskolans aktiviteter för barn i behov av särskilt stöd Mats Granlund Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping

Förskolan skyddar och stödjer Barn som går i förskolor med hög pedagogisk kvalitet klarar skolan bättre när det gäller läsning, skrivning och matematik. Bra skolprestationer skyddar mot ohälsa. Pedagogisk kvalitet handlar om personalens lyhördhet och didaktiska kompetens Barn som går i förskola klarar gruppsituationer med andra barn bättre Barn som går i förskola är mer vana vid skolaktiviteter

Svensk förskola Nästan alla barn går på förskola Fri lek tillmäts stor betydelse Barnen tillbringar relativt många timmar på förskola redan från tidig ålder Proportionen personal med speciell utbildning (förskollärare) är hög Relativt små grupper jämfört med andra länder Lokalerna innehåller ofta flera små rum snarare än ett stort rum Mycket tid tillbringas utomhus Den stora andelen tid som barnen tillbringar i fri lek ställer stora krav på att personalen kan beta miljön på ett pedagogiskt sätt och är lyhörda för barns egna initiativ Mycket fri lek kräver att barnen själva kan styra och kontrollera sitt agerande Barnen måste kunna samspela med andra barn från tidig ålder Många barn har annat hemspråk än svenska

Förskolans uppdrag Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) 2.2 Utveckling och lärande Arbetslaget ansvara för: Ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. 2.4 Förskola och hem Förskollärare ska ansvara för: Föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan [ ]. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet [ ] Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas åt de barn som behöver särskilt stöd. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ansvarar för: Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjliget att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.

Förskolans uppdrag Enligt skollagen ska förskolan uppmärksamma enskilda barns utveckling och ge adekvat stöd 9 Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling ska ges stöd som deras speciella behov kräver. (SFS 2010:800) Hur uppmärksammar förskolan enskilda barns psykiska utveckling? Vilket stöd ges till barn som i behov av särskilt stöd?

Välbefinnande hos små barn Välbefinnande hos små barn, vad är det? Ohälsa, vad är det? Relationen mellan välbefinnande och ohälsa

Indikatorer på välbefinnande (Ryan & Deci, 2001; Seligman & Csikzentmihalyi, 2000) Hedonistiskt perspektiv: Välbefinnande i form av lycka och välbehag, tillfredsställelse ofta kortsiktig njutning? livskvalitetsmått välbefinnande självkänsla Eudaimoniskt perspektiv: När man gör något som känns värt att göra ofta ett långsiktigt välbefinnande? bemästringsmotivation engagemang självtillit (self efficacy)

Hur definieras eudaimoniskt grundade begrepp i litteraturen? Begrepp DEFINITION I ICF - Involvering i livssituation Ålder Eudamoniskt - att göra något värt göra Bemästringsmotivation Engagement Självtillit Självbestämmande Inkl. begreppet autonomi Delaktighet Egenmakt En psykologisk kraft hos en individ att, på ett fokuserat och ihärdigt sättlösa ett probelm som är utmanande för honom/henne(morgan et al, 1990) Den tid barn tillbringar med att på utifrån utvecklingsnivån, interagera med omvärlden på ett adekvat sätt(mcwilliam & Bailey, 1992) Den tillit man har till sin egen förmåga att klara en situation/lösa en uppgift på ett dakevat sätt (Bandura, 1977) Att agera som den främsta orsaken till de val och de beslut man fattar för att ha ett gott liv utan onödig påverkan från andra (Wehmeyer, 1996) Involvering i livssituationer(icf, 2001) genom att delta i de situationer livet erbjuder samt genom att vara aktivt engagerad i de aktiviteter man deltar i (Granlund, 2013) Den process genom vilken individer bemästrar och får kontroll över sina liv och deltar på ett demokratiskt sätt i samhällets aktiviteter (Zimmerman & Rappaport, 1988) Små barn Barn och ungdomar Ungdomar och vuxna Skolbarn,ungdomar och vuxna Skolbarn,ungdomar och vuxna Vuxna

Utveckling och delaktighet Mänsklig utveckling sker genom en process där barnet deltar I över tid mer och mer komplext samspel med personer, föremål och symboler i den närmaste omgivningen För att vara effektivt måste samspelet ske relativt regelbundet över längre tidsperioder. Sådant samspel kallas proximala processer (Bronfenbrenner & Morris, 1998 in Bronfenbrenner & Evans, 2000). Att vara i situationer som uppmuntrar till sådant samspel är en förutsättning för utveckling Barns aktiva engagemang i aktiviteter är en ögonblicksbild av sådant samspel

Svårigheter med att bedöma psykisk hälsa hos barn Utvecklingsförändringar det som är typiskt för en tidig del av utvecklingen kan sedan betraktas som avvikande t ex stereotypier Samma grundläggande begrepp, t ex engagemang tar sig olika uttryck i olika åldrar hur vet vi då att det är samma sak vi bedömer i olika åldrar? Situation och miljö styr delvis vad som är ett lämpligt beteende vilken miljö har barnet lärt sig att agera i?

Behov av särskilt stöd hos små barn Punktprevalens: Personalen angav antal barn iåldern1 till 6 år på avdelningen som hade svårigheter med språk, samspel med vuxna respektive andra barn, hyperaktivitet, störande beteende, blyghet, syn, hörsel eller medicinska problem. Enligt personalen hade17.3% (n = 1574) barn behov av särskilt stöd för att fungera på förskolan, varav 3,7% var formellt identifierade och 13,6% endast identifierats av personalen. De två gruppernas svårighetsgrad i kamratsamspel gick inte att särskilja I observationer. Båda gruperna hade svårare än barn med typisk funktion Språkproblem rapporterades för 70.9% av de formellt identifierade barnen och för 65.9% av barnen identifierade av personal. Andra vanliga problem var problem i kamratsamspel samt uppmärksamhet, 54.8% och 53.2% av de formellt identifierade barnen samt 59.6% and 48.8% av barnen identifierade av personal. (Lillvist, A. (2010). Observations of social competence of children in need of special support based on traditional disability categories versus a functional approach. Early Child Development and Care. Lillvist, A., & Granlund, M. (2010). The preschool child in need of special support Prevalence of traditional disability categories and functional difficulties. Acta Paediatrica 99, 131 134)

Att barnet är närvarande Är barnet i samma aktiviteter som andra barn Lika ofta? Lika länge? I samma sammanhang? Är samma personer närvarande i aktivteterna som för andra barn Bara barn? Bara vuxna? Barn och vuxna?

Children Observation in Preschool. (Farran,2003) Verbal Nej Ja Lyssnar Till vem, Lärare, Barn, Grupp, Sig själv, Ingen Kontext Samling, Bord, Dockhörna, Kök, Fantasi, Utomhus, Närhet Lärare Ensam, Barn, Grupp, Typ av samspel Parallel Associativ Samarbete, Ensam, Inget, Åskådare Typ av aktivitet Social Inget Fantasi Sekventiell, Inte sekventiell Engagement Högt, medelmåttigt, lågt Material Läs/skriv, Spel/leksaker Bild Drama Inget Lärares kommunikation Initiera barn Svara barn Initiera grupp Svara grupp Inget Lärares typ av kommunikation Uppmuntra/kommentera Socialt samspel Instruktion Sjunga Läsa Tillsägelse Inget

Resultat (Luttropp & Granlund, 2010) Det är fler likheter än skillnader, 33 av 45 koder samma nivå (85 %). Barn i behov av särskilt stöd finns I samma aktiviteter som andra barn och är lika engagerade som andra barn Skillnader: Barn i behov av stöd finns oftare närmare en vuxen och samspelar sällan med andra Lärare pratar oftare med, och initierar oftare samspel med barn i behov av särskilt stöd Aktiviteterna är mindre sociala och mindre samarbetsinriktade Barn i behov av särskilt stöd deltar oftare i strukturerade aktiviteter och sällan i fri lek

Engagemang (CEQ) I det här formuläret är vi intresserade av att veta i vilken grad barnet är aktivt engagerat i olika situationer som förekommer i förskolan. Kryssa för det svarsalternativ vid varje påstående som bäst överensstämmer med hur barnet brukar göra. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa endast för ett alternativ vid varje påstående. Beteende 1. Tittar eller lyssnar på vuxna Exempel: Vid samlingen följer barnet med och verkar förstå vad man pratar om 1. Leker med vuxna som tar initiativ till lek Exempel: Barnet är med i leken när någon i personalen vill leka med barnet 1. Försöker få vuxna att göra saker Exempel: Barnet försöker få en personal att hämta ner en bok från hyllan 1. Försöker få andra barn att göra saker Exempel: Barnet försöker få ett annat barn att vara med och gunga 1. Leker med leksaker Exempel: När barnet har tillgång till leksaker är det intresserat och leker med dem 1. Försöker göra klart saker trots att det tar lång tid Exempel: Barnet vet hur man lägger enkla pussel, och fortsätter tills det är klart 1. Pratar om saker som hänt eller ska hända Exempel: Barnet pratar om när man var på biblioteket sist. Händelsen ska ha inträffat minst ett dygn tidigare. 1. Prövar nya sätt att leka med saker Exempel: Barnet vet redan hur man får en boll att rulla och försöker studsa bollen istället 1. Leker på ett sätt som motsvarar barnets mognadsnivå Exempel: Barnet som gör de flesta andra saker (t ex äter, klär sig) på en 2 årings mognadsnivå leker också på ett sätt som motsvarar en 2 åringsmognadsnivå Händer nästan aldrig Händer ibland Händer ganska ofta Händer mycket ofta

Förskollärarens upplevelse av samspel med barnet I det här formuläret kryssar du det alternativ som du tycker stämmer bäst med påståendet till vänster, d v s endast ett alternativ per påstående är möjligt. Påstående 1. Barnet påbörjar samspelet 1. Barnet avslutar samspel på lämpligt sätt 1. Barnet svarar på min kommunikation 1. Barnet förstår vad jag menar 1. Barnet kommenterar eller visar intresse för det jag gör 1. Barnet kan rikta min uppmärksamhet mot ett gemensamt innehåll Sällan Ganska sällan I 50% Ganska ofta Oftast 1. Barnet stannar tillräckligt länge i en aktivitet/situation 1. Barnet bestämmer innehåll i samspelet 1. Barnet avgör hur länge vi skall sysselsätta oss med ett material, en lek, ett ämne 1. Barnet anpassar sitt tempo i samspelet 1. Jag svarar på barnets kommunikation 1. Jag förstår vad barnet menar 1. Jag använder ett språk som är lämpligt för vårt samspel 1. Jag kommenterar eller visar intresse för det barnet gör 1. Jag kan rikta barnets uppmärksamhet mot ett gemensamt innehåll 1. Jag vet hur jag skall hålla kvar barnets koncentration på det vi sysselsätter oss med tillsammans 1. Jag bestämmer innehåll i samspelet (vad vi kommunicerar om) 1. Jag engagerar mig i aktiviteter och anv. material som passar för barnets ålder, utvecklingsnivå och intressen 1. Jag anpassar min kommunikation efter barnets tempo 1. Jag vet vilken situation som lockar barnet till samspel och kan vid behov skapa sådana situationer

Påstående Barnets samspel med andra barn I det här formuläret kryssar du det alternativ som du tycker stämmer bäst med påståendet till vänster, d v s endast ett alternativ per påstående är möjligt. 1. Barnet påbörjar samspel med andra barn 1. Barnet avslutar samspel med andra barn på ett lämpligt sätt 1. Barnet svarar på andra barns kommunikation Sällan Ganska sällan I 50% Ganska ofta Oftast 1. Barnet förstår vad andra barn menar 1. Barnet visar intresse för det andra barn gör 1. Barnet kan rikta andra barns intresse mot ett gemensamt föremål, aktivitet eller person 1. Barnet stannar tillräckligt länge i aktivitet/lek tillsammans med andra barn 1. Barnet säger ifrån till andra barn 1. Barnet förstår när andra barn säger ifrån 1. Barnet anpassar sitt tempo i samspelet med andra barn 1. Barnet fullföljer samspel med andra barn 1. Andra barn svarar på barnets kommunikation 1. Andra barn förstår vad barnet menar 1. Andra barn visar intresse för det barnet gör 1. Andra barn kan rikta barnets intresse mot ett gemensamt föremål, aktivitet eller person 1. Andra barn anpassar sitt tempo i samspelet med barnet

Uppvisar barn i förskolor högt engagemang (mår de bra) i förskolans aktiviteter? (Gustafsson et al, in prep.) Barns engagemang skattades av personalen utifrån en fyrgradig skala: 1= händer nästan aldrig, 2= händer ibland, 3= händer ofta och 4= händer nästan alltid. Frågorna handlade om barnets förmåga att stanna kvar i en aktivitet, barnets ihärdighet vid problemlösning, koncentrationsförmåga, fantasiförmåga och flexibilitet. Mer än 80% procent av barnen skattades i genomsnitt ha ett högre engagemang än 2 på skalan, dvs händer ibland. Barns som skattades högt i engagemang skattades också ofta högt i hur samspelet med kamraterna fungerade. Barn som bedömdes ha svårigheter i samspel med kamrater och/eller lärare eller bedömdes vara hyperaktiva skattades generellt lägre i engagemang. Att barn har lågt engagemang ökar inte sannolikheten för speciella åtgärder pga beteendeproblem

Mått på beteendeproblem Styrkor och svårigheter (SDQ Sve) Var vänlig kryssa för det alternativ som du tycker passar bäst Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Ej relevant 1. Omtänksam, tar hänsyn till andra människors känslor 1. Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla länge 1. Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen eller illamående 1. Delar gärna med sig till andra barn (t ex godis, leksaker, pennor) 1. Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör 1. Ganska ensam, leker eller håller sig ofta för sig själv 1. Som regel lydig, följer vanligtvis vuxnas uppmaningar 1. Oroar sig över mycket, verkar ofta bekymrad 1. Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig 1. Svårt att sitta stilla, rör och vrider jämt på sig 1. Har minst en god vän (kamrat) 1. Slåss/bråkar ofta med andra barn eller mobbar dem 1. Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd 1. Vanligtvis omtyckt av andra barn 1. Lättstörd, tappar lätt koncentrationen 1. Nervös och klängig i nya situationer, blir lätt otrygg 1. Snäll mot yngre barn 1. Säger ofta emot vuxna 1. Blir retad eller mobbad av andra barn 1. Ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare, barn) 1. Kan stanna upp och tänka sig för innan hon/han gör olika saker 1. Kan vara elak mot andra 1. Kommer bättre överens med vuxna än med andra barn 1. Rädd för mycket, är lättskrämd 1. Fullföljer uppgifter bra, bra koncentrationsförmåga

Relationen välbefinnade och ohälsa hos små barn Sambanden mellan välbefinnande operationaliserat som engagemang och ohälsa, operationaliserat som hög poäng på mått på beteendestörning varierar ngt över tid vid mätning en gång /år men är i genomsnitt.40.50. Ohälsa relativt stabilt över tid, gäller speciellt raseriutbrott, plötsliga förändringar i humör, kan inte sitta stilla, samt trött som alla har samband över.40 Vanligast förekommande symptomen: Kan inte koncentrera sig, tål inte att vänta trotsig, samt krävande/pockande på uppmärksamhet. Tretton procent av barnen hade utvecklingsförseningar, språkförsening vanligast. Även engagemang relativt stabilit (Almqvist, L. (2006) Children s health and developmental delay: positive functioning in everyday life. Örebro: Dissertation, Örebro Studies in Psychology, 8)

Vardagspåverkan (från SDQ supplement) Sammantaget tycker du att detta barn har svårigheter på ett eller flera av följande områden: med känslor, koncentration, beteende eller med att komma överens och umgås med andra människor? Nej Ja, små svårigheter Ja, klara svårigheter Ja, allvarliga svårigheter Om du svarade Ja, var vänlig besvara de följande frågorna: Hur länge har svårigheterna funnits? Mindre än 1 månad 1 5 månader 6 12 månader Mer än 1 år Oroas eller lider barnet av sina svårigheter? Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket Stör svårigheterna barnets vardagsliv på något av följande områden? I FRI LEK Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket I ORG. SITUATIONER I RUTINER Är svårigheterna en belastning för dig eller för barngruppen som helhet? Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket

Hur många barn i förskolan som skattats ha beteendeproblem får någon slags specifik insats eller hjälp? Av barnen som kartlades vid tp 1 hade 203 (av 663) ngn form av beteendeproblem, enligt svaren på minst en av delskalorna i SDQ. Av dessa 203 barn är det ca 70% (142) som inte anses lida av sina problem. Beteendeproblem är relativt stabila över tid enligt personalens skattningar. Svårigheter i vardagen är relativt stabila över tid. Speciella åtgärder kan göras under handledning av någon expert utanför förskolan, t ex BHV, BUP eller habilitering. Speciella åtgärder kan också beslutas av personalen själva och genomföras utan handledning från en utomstående expert. Av de 18 barn för vilka man får handledning av någon expert utanför förskolan (8% av samtliga med beteendeproblem) är 16 identifierade formellt som barn i behov av särskilt stöd. För 56 av de 203 barnen med beteendeproblem (26%) genomför personalen speciella åtgärder på eget initiativ utan handledning.

Insatser för små barn på förskolan Enskilda professionella på förskolan: Självskattad lyhördhet hos personalen predicerar barns engagemang på samtidigt och över tid Personalens självskattade lyhördhet minskar över tid om barnen har beteendestörningar Förskolemiljöer som stärker barns engagemang kännetecknas av att de: Uppmuntrar och följer barns initiativ Prata mycket med barnen, utvidgar och utvecklar barnens tankar Ge språkmodeller, ge tillfällen till språkupplevelser genom att arrangera fysisk miljö Uppmuntrar och stödjer barns samspel i par och små grupper Erbjuder många olika varierade aktiviteter Organisering av förskolan Andelen personal med förskollärarutbildning Personalomsättning Andelen barn i behov av särskilt stöd Almqvist, L., & Granlund, M. (in prep.) Pathways of engagement for children with and without developmental delay. Sandberg, A., Lillvist, A., Björck Åkesson, E., Eriksson, L., & Granlund, M (2010) Special support in preschools in Sweden Preschool staffs definition of the construct. International Journal of Disability, Development and Education,57,43 57. Norling, M., & Almqvist, L. (2014). Qualitative aspects of emergent literacy skills and children s engagement in Swedish preschools

Skyddande insatser i förskolan forts Specifika insatser för barnen i behov av särskilt stöd: Vanligast är speciella träningsprogram för språk samt motoriska problem Speciella program för socialt samspel med kamrater förekommer relativt sällan Generella, ibland intuitiva, insatser för barn i behov av särskilt stöd Anpassning av vuxens agerande närmare, mer instruktion individualiserade rutiner Smågrupper Planerade stunder med barn som är lekmotorer (Björck Åkesson, E., Granlund, M., Sandberg, A., Lillvist, A., & Norling, M. Deskriptiv statistik, datainsamling 1PEGS, Västerås: Mälardalens Högskola. Sandberg, A., Norling, M., & Lillvist, A. (2009) teacher s view of Educational support. International Journal of Early Childhood Special Education, 1, 102 116.)

Vilka problem har barnen som får stöd 700 stöd? Antal barn som får stöd av totala antalet barn 600 500 400 300 Number of grey zone boys 200 100 0 Number of grey zone boys receiving support

Vilka instanser ger barnen stöd? Frekvensen stöd, antal respondenter som anger olika alternativ 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Community team Child health care Sociual services Habilitation services Child psychiatry

Vad ökar sannolikheten att barnen får särskilda åtgärder? Att ett barn skattas ha beteendeproblem ökar bara till en liten grad sannolikheten barnet erhåller särskilda åtgärder. Totalt ca 80 barn erhåller åtgärder När det gäller åtgärder som genomförs under handledning av expert utanför förskolan är det framförallt att barnet stör fri lek (OR 17.45) och/eller stör rutiner (OR 2.74) som ökar sannolikheten att barnet erhåller åtgärder. När det gäller åtgärder som personalen genomför på eget initiativ utan handledning är det framförallt att barnet är berättigat till modersmålsundervisning (OR 19.18), att barnet oroas eller lider av sina svårigheter (OR 4.90) samt att barnet stör gruppen (OR 2.45) som ökar sannolikheten att barnet erhåller åtgärder.

Vilka åtgärder gör man? Åtgärder med handledning Åtgärder utan handledning Anpassning av förskolemiljön 3 16 Anpassning av den fysiska miljön 1 6 Anpassning av den psykosoc. miljön 2 10 Individuellt stöd 3 a 24 Stöd i lekaktiviteter 0 7 Lyhördhet för barnets behov 1 10 Språkstöd 2 8 Samarbete 8 b 6 a Samarbete med föräldrar 1 2 Samarbete med kollegor 0 2 Samarbete med externa team 8 b 2 a Särskild uppmärksamhet av personal 10 35 Uppmärksammar positivt beteende 1 2 Personalen håller sig nära barnet 6 21 Uppmärksammar negativt beteende 4 17 b a= görs mer sällan än förväntat b= görs oftare än förväntat

Förskolepersonalens uppfattning av samverkan med föräldrar Här fyller ni i hur ni ser på samverkan med föräldrarna till barnet. Påstående Stämmer inte alls Stämmer i liten utsträckning Stämmer ganska bra Stämmer helt 1. Jag/vi får ta del av föräldrarnas kunskaper om barnet 1. Föräldrarna ger information som är tydlig och användbar 1. Jag/ vi deltar aktivt och inte bara som lyssnare vid träffar med föräldrarna 1. Jag/vi kan påverka när, var och hur kontakt med föräldrarna sker 1. Jag/vi och föräldrarna diskuterar gemensamt synsätt, pedagogisk verksamhet, mål och förväntningar

Samverkan med föräldrar Påstående Jag/vi får ta del av föräldrarnas kunskaper om barnet Föräldrarna ger information som är tydlig och användbar Jag/ vi deltar aktivt och inte bara som lyssnare vid träffar med föräldrarna Jag/vi kan påverka när, var och hur kontakt med föräldrarna sker Jag/vi och föräldrarna diskuterar gemensamt synsätt, pedagogisk verksamhet, mål och förväntningar Procent pers. som instämmer helt 51 53 82 68 40 Om åtgärder görs med handledning från utomstående expert upplevs samverkan mer positivt. Samverkan upplevs inte mer positivt om åtgärder görs på personalens eget initiativ

Mina grundantaganden Problem definieras delvis utifrån sin kontext Problem går i stim Negativa för mycket problem har alltid en positiv för lite motsats Alla problem har flera förklaringar För att lösa ett problem måste man ta hänsyn till flera förklaringar

Åtgärdscirkeln Problem Metod Problemförklaring Mål

Vad är problemet målet? Barnet har svårigheter i samspelet med kamrater samspelar funktionellt med kamrater Barnet har svårt att styra sin uppmärksamhet och låg intelligens styr uppmärksamhet, normal intelligens Barnet har diagnosen ADHD barnet har ingen diagnos Barnet har en hjärnskada barnet har ingen hjärnskada Barnet lever i en social utsatt miljö barnet lever i en stimulerande miljö

Problem formuleras utifrån sin kontext Barnet har svårigheter i samspelet med kamrater i förskole/skolsituationen Barnet har svårt att styra sin uppmärksamhet och låg intelligens jämfört med andra barn Barnet har diagnosen ADHD uppfyller diagnoskriterierna Barnet har en hjärnskada hjärnans funktion/struktur avviker Barnet lever i en social utsatt miljö barnet påverkas av sin hemomgivning i negativ riktning

Typer av problem Något det finns för lite av Något som inte finns som borde finnas Något det finns för mycket av Något som inte borde finnas/förekomma

Problemförklaringar Något som förklarar att problem finns. Förklaringarna kan ligga i personen, i omgivningen eller i både och. Oftast finns fler förklaringar. Det som kan vara problem på en nivå kan vara förklaring på en annan nivå

Problem Barnet har svårigheter i samspel Barnet har svårt styra sin uppmärksamhet Barnet har ADHD Barnet har en hjärnskada Förklaring Barnet har svårt styra sin uppmärksamhet Barnet har ADHD Barnet har en hjärnskada Missbrukande mamma

Problemval styr åtgärdscirkelns mål Problem Problem i klassrumskontext Ingen diagnos Inga extra resurser Mål Mål i klassrumskontext Utredd för diagnos Har extra resurser

Problemförklaring styr åtgärd Problemförklaring Gör inte klart uppgift Har svårt styra uppmärksamhet ADHD Åtgärd strukturera uppgift tydlig instruktion, modalitet etc medicinering

Mål Tydligt formulerade och utvärderingsbara Positivt formulerade Möjliga nå på kort tid Viktiga att nå för inblandade personer

Åtgärder måste genomföras för att ha en effekt Åtgärder bör bygga på de förklaringar som finns till problemen Flera förklaringar flera åtgärder Åtgärder måste passa i den kontext de ska genomföras Åtgärder ska vara enkla att utföra och helst bygga på det som redan görs Alla behöver inte göra lika så länge det man gör har samma effekt Åtgärder måste ha snabba effekter för att man ska fortsätta genomföra dem

Problem i åtgärdsarbete Problemet otydligt formulerat vet ej hur förändring ska märkas Mål och metod blandas ihop tror att målet är nått när metoden är gjord Problemglidning, problemförklaring blir problem når inte målet Nivåbyte av problem från individ i kontext till individ

Instrument och struktur i utredning Instrument och förfaringssätt i utredning styrs av det syfte utredningen har Problem i vardagsfungerande utredningen måste täcka in person, samspels och miljöfaktorer i den kontext problemet förekommer Barnet behöver extra resurser utredningen måste täcka in de kriterier som finns för att få resurser, alt vilka resurser behövs utifrån vardagsproblemet? Barnets problem kan bero på diagnos utredningen måste undersöka om barnets agerande, egenskaper etc motsvarar diagnoskriterierna

Vilket individuellt stöd behöver barnen för att fungera bättre? Stöd i att påbörja aktivitet och socialt samspel? Stöd i att genomföra aktivitet och socialt samspel? Stöd i att avsluta aktivitet och socialt samspel?

Hur ska stödet se ut? Uppmärksamma barnens egna initiativ Utvidga barnens tankar och språk (scaffolding) Beta miljön Nalle Puh principen Undvik instruktion Resurser ska ge stöd utan att dominera aktiviteter Involvera andra barn som terapeuter

Vad behöver göras? Fördela resurser utifrån barnens funktion i sin vardag Se till att en naturlig koppling finns mellan de instanser som beviljar stöd och de vardagsmiljöer där barnen finns Fokusera stödet på de problem i vardagsfungerande som identifieras Ge personalen handledning mer konkret Personal och föräldrar bör vara aktiva deltagare i att definiera problemen mats.granlund@hhj.hj.se