Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering av investeringar från (29,5 mkr). Jämfört med prognosen för år minskar den långfristiga låneskulden med 9,4 mkr till 50,1 mkr år och år beräknas den vara noll kronor. Jämfört med prognosen för år ökar soliditeten med 0,2 procentenheter till 25,6 procent år. RESULTAT OCH KAPACITET Bild 1: Intäkter och kostnader (procentuell förändring) Nettokostnadsutveckling 5,8 9,9 2,9 3,3 3,4 3,6 varav jämförelsestörande poster -0,4 4,6 Nettokostnadsutveckling Exklusive jämförelsestörande poster 6,2 5,3 7,4 3,4 3,5 3,6 Skatte- o statsbidragsutveckling 4,9 5,0 4,0 4,2 3,3 3,4 Verksamhetens nettokostnader ökar med 2,9 procent jämfört med prognosen för och skatteintäkter och generellt statsbidrag ökar sammantaget med 4,0 procent. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar därmed i snabbare takt än verksamhetens nettokostnader och därmed ökar kommunens resultat. Om jämförelsestörande poster räknas bort år ökar verksamhetens nettokostnader år med 7,4 procent, d.v.s. 3,4 procentenheter mer än skatteintäkter och generella statsbidrag. Under år ökar intäkterna med 0,8 procentenheter mer än nettokostnaderna Under perioden är det i stort sett balans mellan intäktsökningen och nettokostnadsökning. Bild 2: Driftkostnadsandel (Procentandel) 87,4 87,2 89,8 89,4 89,4 89,8 Verksamhetens andel av skatteintäkter Avskrivningarnas andel av skatteintäkter 5,2 5,5 5,6 5,7 5,7 5,7 Finansnettots andel av skatteintäkter 2,5 2,5 3,3 3,3 3,2 2,9 och statsbidrag Jämförelsestörande poster 4,1 Driftkostnadsandel 95,1 99,3 99,0 98,4 98,3 98,4 Driftkostnadsandel exklusive jämförelsestörande post 95,1 95,2 99,0 98,4 98,3 98,4 Driftkostnadsandel: löpande kostnaders andel av skatteintäkter. Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkterna och det generella statsbidraget. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatter och statsbidrag som den löpande driftsverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas för amortering av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande. Av bild 2 framgår att verksamheten inklusive avskrivningar och finansnetto tar i anspråk 99,0 procent av skatter och statsbidrag under år. Om jämförelsestörande poster räknas bort är 27
det är en försämring med 3,8 procentenheter jämfört med år. Trendmässigt förbättras dock nyckeltalet successivt under planeringsperioden till 98,4 procent år. Bild 3: Årets investeringar Nettoinvesteringar (mkr) 57,3 57,3 80,5 51,6 55,9 34,9 Investeringsvolym/ verksamhetens nettokostnader (%) 10 10 13 8 8 5 Nettoinvesteringar/ avskrivningar (%) 188 169 220 134 140 85 Den genomsnittliga investeringsnivån under planeringsperioden ligger på 56 mkr per år. Bild 4: Självfinansieringsgrad av investeringarna (procent) Självfinansieringsgrad 107 108 68 119 118 178 Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Under år understiger självfinansieringsgraden 100 procent vilket innebär att en del av investeringarna måste finansieras med lån. Under planeringsperioden - är självfinansieringsgraden över 100 procent och därmed skattefinansieras nettoinvesteringarna. Bild 5: Årets resultat FULLFONDERINGSMODELL Årets resultat (mkr) 29,1 4,1 6,2 11,1 11,6 11,8 Årets resultat/skatteintäkter och generellt statsbidrag (%) 4,9 0,7 1,0 1,6 1,7 1,6 BLANDAD MODELL Årets resultat (mkr) 29,2 29,5 15,3 20,9 20,0 19,1 Årets resultat/skatteintäkter och generellt statsbidrag (%) 4,9 4,6 2,4 3,1 2,9 2,7 Med fullfonderingsmodellen redovisar kommunen år ett positivt resultat på 6,2 mkr. I relation till skatteintäkter betyder det att resultatet motsvarar 1,0 procent. Resultatet tangerar därmed den undre delen av det intervall som kommunen har som finansiellt mål, d.v.s. resultatet skall vara 2 procent av skatter +/- 1 procent. Bild 6: Soliditet Soliditet 25,3 25,4 25,6 26,7 27,8 29,7 Tillgångsförändring 5 2 3 2 2-1 Förändring eget kapital 22 2 4 7 6 6 Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, d.v.s. skatteintäkter. Soliditeten uppgår år till 28
25,6 procent, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med prognosen för år. Soliditeten förstärks successivt under planeringsperioden och ligger på 29,7 procent år. Soliditeten ökar främst p.g.a. resultatutvecklingen under perioden -. I Västra Götalandsregionen och i riket ligger kommunernas soliditet i genomsnitt på 8 procent (bokslut ). Bild 7: Skuldsättningsgrad Total skulsättningsgrad 75 75 74 73 73 70 - varav avsättningsgrad 44 47 47 48 49 50 - varav kortfr skuldsättningsgr 21 19 19 20 21 20 - varav långfristig skuldsättningsgrad 10 9 8 5 3 0 Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens skuldsättningsgrad minskar successivt till 70 procent år. Den långfristiga skuldens andel av skuldsättningsgraden minskar i takt med att låneskulden amorteras. P.g.a. en engångskostnad om 20,8 mkr ökar avsättningsgraden med 3 procentenheter mellan år och år och pensionsskulden ökar med motsvarande belopp. Engångskostnaden beror på sänkt ränta för värdesäkring av pensioner med 0,5 procentenheter från 3,0 procent till 2,5 procent. Bild 8: Kommunalskatt () Procent Vara kommun Västra Götaland Riket Kommunens skattesats 20,90 21,57 20,83 Regionens skattesats 10,45 10,45 10,77 Total skattesats 31,35 32,02 31,60 En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t.ex. ett större handlingsutrymme att generera en intäktsökning denna väg. Den totala skattesatsen i Vara kommun inklusive regionskatten uppgår år till 31,35 procent, vilket är 0,67 procentenheter lägre än genomsnittet i Västra Götalands län. Kommunens skattesats uppgår år till 20,90 procent vilket är 0,07 procentenheter högre jämfört med rikets genomsnitt. Den totala skattesatsen i Vara kommun är 0,25 procentenheter lägre jämfört med riket vilket förklaras av lägre regionskatt. RISK - KONTROLL Bild 9 Likviditet ur ett riskperspektiv Likvida medel (mkr) 37 27 0 0 0 0 Balanslikviditet (%) 55 51 27 26 25 28 Rörelsekapital (mkr) -58-59 -94-100 -108-101 Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet. Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. Målsättningen är att hålla så låg likviditet som möjligt med hänsyn till tillräcklig kortsiktig betalningsberedskap. Eventuell överlikviditet används till att amortera på den långfristiga låneskulden. Balanslikviditeten sjunker till 27 procent år. Utöver de likvida medlen har kommunkoncernen en checkkredit på 50 mkr varav kommunens limit för närvarande är 20,5 mkr. 29
Bild 10 Finansiella nettotillgångar (mkr) Nettolåneskuld resp. nettolikviditet -28-33 -50-35 -20 0 Övriga fordringar och skulder -89-80 -89-95 -88-95 Finansiella nettotillgångar -117-113 -139-130 -108-95 Man kan säga att måttet finansiella nettotillgångar uttrycker betalningsstyrka på medellång sikt. De finansiella nettotillgångarna försvagas tillfälligt under år för att fram till år förstärkas med 44 mkr. Förbättringen av de finansiella nettotillgångarna beror på ett relativt starkt kassaflöde under perioden fram till år. Den långfristiga låneskulden amorteras av i sin helhet och de likvida medlen förstärks. Bild 11: Pensionsåtagande (mkr) Avsättningar intjänade före 1998 215 236 243 251 258 264 Avsättningar intjänade efter 1998 9 8 9 11 13 14 Löneskatt 54 58 62 64 66 68 Total pensionsskuld 278 302 314 326 337 346 Pensionskostnad, fullfondering 27 49 38 40 41 41 Merkostnad vid fullfondering 0 25 10 10 8 7 Pensionskostnad, blandad modell 27 24 28 30 33 34 Enligt fullfonderingsmodellen ökar kommunens totala pensionsskuld (inklusive löneskatt) med i genomsnitt 13,6 mkr (4,9 %) under perioden. I den kommunala redovisningslagen (KRL 5 kap 4 ) behandlas pensionskostnaderna. Bestämmelserna preciserar hanteringen av de pensionsåtaganden som intjänats före 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen med pensionsförmåner intjänade efter 1997 redovisas över resultaträkningen och skuldförs som avsättning i balansräkningen. Utbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade såväl före som efter 1998 skall liksom tidigare redovisas som en kostnad. Vid övergången skedde en justering direkt i balansräkningen mot eget kapital, som minskade med ett belopp motsvarande utgående pensionsskuld 1997. Vara kommun har fr.o.m. år 2003 en högre målsättning för kommunens resultat i budget och bokslut än vad balanskravet kräver. Det innebär att alla kostnader för pensioner skall ingå i kommunens eget balanskrav. Dessutom skall hela pensionsåtagandet redovisas som avsättning i balansräkningen. Balanskravet skall prövas såväl enligt den blandade modellen som enligt kommunens fullfonderingsmodell. 30
FINANSIELLA MÅL De finansiella målen är antagna av kommunfullmäktige och återfinns i den strategiska planen 2003-. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter skall uppgå till 2 % +/- 1 % inkl pensionskostnader enligt fullfonderingsmodellen. Resultatet redovisas och prövas för såväl den blandade modellen som fullfonderingsmodellen. Under mandatperioden skall soliditeten förbättras i förhållande till den beräknade nivån år 2002. Denna uppgick enligt fullfonderingsmodellen till 17,8 procent år 2002. Skattesatsen skall ha en sådan nivå att lagstadgad och politiskt prioriterad verksamhet kan bedrivas. Likviditeten skall anpassas till kommande utbetalningar av pensioner. Amortering av lån skall i första hand prioriteras. Därefter skall kommunens likviditet anpassas till det framtida kassaflödet. Investeringsnivån skall anpassas till en balanserad utveckling. Sammanfattande kommentar Sammanfattande iakttagelser om kommunens ekonomi: Kommunen uppfyller det lagstadgade balanskravet perioden - såväl med blandad redovisningsmodell som fullfonderingsmodell. I lagd budget och plan för perioden - uppfylls de finansiella målen i strategiska planen. För år är dock resultatet svagt och motsvarar endast 1 procent av skatteintäkter Kommunens utdebitering år är lägre än genomsnittet i Västra Götalands län och i nivå med genomsnittet för riket. Soliditeten (den långsiktiga betalningsstyrkan) förstärks under planeringsperioden och ligger över genomsnittet i både riket och i Västra Götalands län. Kommunen har ett starkt kassaflöde perioden - som finansierar planerade nettoinvesteringar (223 mkr) och amorterar/löser lån om (60 mkr). Pensionsförpliktelserna är omfattande och uppgår totalt till 346 mkr år. Hela pensionsförpliktelsen är upptagen som avsättning i balansräkningen och har återlånats i sin helhet. Kommunen bedöms under kommande fyraårsperiod uppfylla det lagstadgade begreppet god ekonomisk hushållning som är fastställt i kommunallagen 8 kap 1. 31