Husum Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling



Relevanta dokument
Husum Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Husum Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hemlings förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Ekenäs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trolldungens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fagerås förskola. Blåklinten och Vallmon. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Läsår

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Storängsparkens förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Fiskens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Fågelstas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bryggans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Stentägtens förskola

Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kryssets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Knoppens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Havskorallen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Pumpmakargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolhagens förskola

Förskolan Charlottenborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Mo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fiskens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdals Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Boda förskola. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Läsår

Snöveltorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västertorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Toftagården

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

KILS KOMMUN. Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88. Fax Plusgiro Kil

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Fjällripans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Utterns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

1 av :33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

Trygghetsplan. Nyckelpigans Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Transkript:

Page 1 of 6 Husum Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen All pedagogisk personal Vår vision "Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas". (Lpfö 98, rev-10) På vår förskola ska allas förhållningssätt spegla den Gyllene Regeln: "Du ska vara mot andra som du vill att andra ska vara mot dig". Alla barn ska känna sig trygga och bli respekterade för den dom är oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling". Vårt mål är att alla ska få vara med vilket innebär att barnen ska känna trygghet, utveckla sin identitet och känna en social tillhörighet i gruppen. Barnen ska också utveckla en förståelse för allas lika värde samt förmåga till empati och omtanke om andra. Planen gäller från 2014-01-01 Planen gäller till 2014-12-31 Barnens delaktighet Genom att personalen finns nära barnen och deltar eller observerar barnens lek eller andra aktiviteter på förskolan kan vi i konkreta situationer stötta och ge barnen feedback på deras handlingar. Genom intervjuer och samtal med barnen. Vi försöker där fånga och stödja deras tankar om allas lika värde och om hur vi ska vara mot varandra. Vårdnadshavarnas delaktighet Innan planen för året fastställs ges vårdnadshavarna möjlighet att lämna åsikter och tankar genom att vi lägger ut den för revidering under ett par veckor. Har vårdnadshavarna tankar och/eller synpunkter kan de också lämna dem när som helst under året. Personalens delaktighet Utifrån utvärderingen som görs årligen, sammanställs alla avdelningars lärdomar och utvecklingsmöjligheter kring likabehandlingsarbetet. Dessa lärdomar och utvecklingsmöjligheter ligger sedan till grund för utformningen av den nya planen. Förankring av planen Den färdiga likabehandlingsplanen presenteras på föräldramöten och/eller utvecklingssamtal. Vi lägger också ut den på hemsidan och föräldramötet på webben. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Varje avdelning på förskolan har i den årliga kvalitetsredovisningen i juni beskrivit och utvärderat hur man jobbat med likabehandlingsarbetet och vilka framgångsfaktorer och förbättringsområden man sett. Under hösten har varje avd tittat igenom och utvärderat planen, i dec görs en utvärdering och revidering av planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechefen och all pedagogisk personal på förskolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan På samtliga avdelningar har likabehandlingsarbetet ingått i den dagliga verksamheten så som i de dagliga rutinerna, leken och olika aktiviteter. Det grundläggande har varit att prioritera barnens trygghet. Stor vikt har lagts vid att bekräfta varje barn dagligen, exempelvis vid lämning, hämtning, samling och kring vardagsrutiner. Det har också varit viktigt att implementera känslan av samhörighet mellan barnen och skapa en vi-känsla i grupperna. Medvetet har vi lånat böcker som handlat om känslor och relationer, konkret visat, använt oss av stopphanden, massage, rytmik, foton. Vi har sett att ett gruppstärkande arbete resulterar i att barnen blir mer hjälpsamma och omtänksamma mot varandra. Arbetet har resulterat i att barnen blivit mer hjälpsamma och omtänksamma mot varandra. Vi har uppmärksammat att många barn behöver stöttning i det sociala samspelet. Vi har också sett vilka positiva effekter vuxnas närvaro i leken gett både för barnen och oss vuxna. Vi pedagoger upptäckte hur vi kunde stötta barnen och ta tillvara på deras styrkor. Våra utvecklingsmöjligheter är att att fortsätta arbeta i den dagliga verksamheten med värdegrunden som bas och byggsten i förskolans arbete. Vi har sett att det är bra att redan vid terminstarten lägga tyngpunkt på att svetsa samman

Page 2 of 6 barngruppen. På hösten är det bra att göra en grovplanering över hur man rent praktiskt ska jobba med likabehandlingsplanen över förskolan samt förankra den Gyllene Regeln, då allas förhållningssätt skall spegla den. Det är också bra att lägga ut planen på hemsidan. Vi har sett i vår kartläggning och utvärdering av förra årets plan att arbetet med att medvetet stärka barnens självkänsla har gett resultat. Barnen är tryggare, vågar ta för sig mer, säga ifrån och göra egna val. Årets plan ska utvärderas senast 2014-12-01 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje avdelning på förskolan ska i den årliga kvalitetsredovisningen i juni beskriva och utvärdera hur man jobbat med likabehandlingsarbetet och vilka framgångsfaktorer och förbättringsområden man sett. Material från kvalitetsavstämningen i juni och höstens kartläggning utvärderas i november på en utvecklingsdag. för att årets plan utvärderas Förskolechefen och all pedagogisk personal. Främjande insatser Allas lika värde BARNEN SKA UTVECKLA EN FÖRSTÅELSE FÖR ALLAS LIKA VÄRDE, SAMT FÖRMÅGA TILL EMPATI OCH OMTANKE OM ANDRA BARNEN SKA UTVECKLA OMSORG OM OCH HÄNSYN TILL ANDRA MÄNNISKOR, LIKSOM RÄTTVISA OCH JÄMSTÄLLDHET Förankra den "Gyllene regeln", Att man ska vara mot andra som man vill att andra ska vara mot en själv. På hösten introducerar vi för barn och föräldrar en konkret symbol "Den gyllene ringen" och "Stopphanden" som ska finnas synlig på alla avdelningar. Att vi tillsammans med barnen bestämmer gemensamma regler för avdelningen. För att tydliggöra för barnen sätter vi upp lappar med text och bild på de gemensamma reglerna. Uppmuntra barnen att hjälpa varandra och uppmärksamma deras positiva handlingar. Samtal om värdegrund/kompisskap, lika-olika med mera. I vardagssituationer tränar vi på att visa varandra respekt och hänsyn. Exempelvis vid måltider då barnen skickar mat till varandra, säger tack, väntar på sin tur. på förskolan Alla ska få vara med ALLA SKA FÅ VARA MED ALLA SKA KÄNNA TRYGGHET ALLA SKA KÄNNA EN SOCIAL TILLHÖRIGHET I GRUPPEN Alla barn ska känna att de är viktiga som individer, likväl att de är med och är viktiga för gruppen. Alla barn ska känna sig trygga i förskolan och känna en samhörighet och ha en känsla för att att de är viktiga i sammanhanget.

Page 3 of 6 Som pedagoger ska vi finnas med i leken för att stimulera, stötta och se samspelet i gruppen, likaså för att kunna uppmärksamma stämningen och se och förhindra att något otillbörligt händer. När samspelet mellan barnen fungerar utvecklas också leken och nya relationer skapas. Lekar och samarbetsövningar. Tillsammans med barnen ska vi utforma positiva kompisregler som sedan "tummas" på. "Tummandet" sker från cirka tre års ålder när pedagogerna bedömer att barnen vet vad det är de lovar när de tummar. Detta är något konkret och bra att kunna återkoppla och reflektera kring med barnen. Kompisregler kan vara som exempel: "Vi ska hjälpa varandra" eller "Alla ska få vara med" Trygghet ALLA BARN SKA KÄNNA SIG TRYGGA, VÄRDEFULLA OCH RESPEKTERADE FÖR DEN DOM ÄR ALLA BARN SKA KÄNNA ATT DE LYCKAS UTIFRÅN SINA FÖRUTSÄTTNINGAR ALLA BARN SKA KOMMA TILL TALS OCH GES MÖJLIGHET ATT UTTRYCKA SINA ÅSIKTER OCH TANKAR Det viktigaste arbetet sker i den dagliga verksamheten där trygghet, lärande och hälsa går hand i hand. Trygghet ger nyfikna, utforskande barn som utvecklar sin förmåga att leka må bra. Fasta rutioner gör att barnen känner sig trygga och delaktiga, Vi lägger stor vikt vid att bekräfta varje barn dagligen, till exempel vid hämtningar, lämningar, samlingar och så vidare. Pedagoger och vuxna uppmärksammar barnens positiva sidor och handlingar. Vi genomför regelbundet utvecklingssamtal där vi lägger fokus på det kompetenta, lärande barnet. Vi pedagoger ska finnas med och ge barnen stöd i det sociala samspelet. Vi ger också varje barn uttrymme och möjlighet att säga sin mening både i leken och vid exempelvis samlingar. Vi ska också anpassa lärmiljöer och verksamhet utifrån barnens enskilda behov/förutsättningar likväl som gruppens behov och förutsättningar så att alla kan delta på lika vilkor. Röd tråd genom förskolan Grunden i likabehandlingsarbetet ska vara likadant över alla avdelningarna på förskolan. På arbetslagsplaneringarna och vid husmötet ges utrymme för att delge varandra om hur arbetet fortlöper på respektive avdelning. Tidigt på höstterminen görs en grovplanering över hur man ska arbeta med likabehandlingsplanen. Syftet är att underlätta det kontinuerliga arbetet och skapa en röd tråd över hela förskolan.

Page 4 of 6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Redan vid inskolningen ta del av vårdnadshavarnas berättelse om sitt barn och andra saker som dom tycker är viktiga för oss att veta, exempelvis familjesituation, kultur med mera. Detta för att kunna möta dem och deras barn på bästa sätt och förhindra att någon form av diskriminering eller kränkande behandling uppkommer. Dagliga dialoger och regelbundna utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare kring barnens trivsel, samt vårdnadshavarnas syn på förskolans bemötande utifrån likabehandlingsplanens kriterier. En annan typ av kartläggning är enkäter som skickas ut till vårdnadshavarna där de kan ge synpunkter på verksamhetens kvalitet och barnens trivsel i förskolan. En del av kartläggningen utgörs också av regelbundna planerade samtal och eller intervjuer med barn, enskilt eller i grupp. Likaså genom våra observationer av bernens lek och samspel. Syftet är att få information om stämningen i barngrupperna och på förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling. När det gäller personal så genomförs samtal i arbetslagen kring värdegrund och barnsyn för att upptäcka om någon inte delar dessa grundläggande värderingar. Regelbundna psykosociala rundor vid våra arbetsplatsträffar där var och en har möjlighet att uttrycka sin känsla kring arbetssituationen och lyfta eventuella problem. Utvecklingssamtal för personalen med förskolechefen enskilt och/eller i grupp. Personalen deltar årligen i kommunens medarbetarenkät för att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Se kartläggningsmetoder Hur personalen har involverats i kartläggningen Se kartläggningsmetoder Resultat och analys Förskolans arbete ska vila på demokratins grund. En förutsättning för lärande är att barnen är trygga både i sig själva, i gruppen och i den miljö de vistas i. Det är ett ständigt pågående arbete på förskolan att jobba för att barnen ska känna sig trygga och känna att de kan, får och ska ta plats. Det förekommer att barn känner sig rädda och osäkra inför det som är nytt och främmande. Till exempel kan någon vara osäker inför människor från andra länder eftersom det är något nytt som inte barnet varit med om tidigare. Då får vi arbeta med individ och gruppstärkande övningar för att bygga upp en självförtroende och självinsikt hos barnen. Förebyggande åtgärder Förebyggande arbete med barnen Områden som berörs av åtgärden ALLA BARN SKA BEMÖTAS PÅ ETT BRA SÄTT VÅR POSITIVA BARNSYN SKA GENOMSYRA VERKSAMHETEN, SITUATIONER OCH MILJÖER ALLA BARN SKA GES MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEKAR UTIFRÅN SINA INTRESSEN UTAN ATT BLI BEGRÄNSADE AV TRADITIONELLA KÖNSMÖNSTER Åtgärd Vi finns med i barnens aktiviteter och lekar. Vi observerar barnen och varandra för att säkerhetsställa att värdegrunden genomsyrar verksamheten. Vi har regelbundet diskussioner och samtal kring det vi sett i verksamheten. Vi funderar tillsammans kring värdegrunden, vad vi vill uppnå i verksamheten, vilka situationer och miljöer vi vill skapa tillsammans med barnen. Vi möblerar om och tänker till kring vilka miljöer och leksaker vi erbjuder barnen, vi vill att barnen ska kunna kombinera olika lekar. Likaså arbetar vi med gruppstärkande lekar och aktiviteter för att hjälpa och stötta barnen i deras samspel med kamraterna. Motivera åtgärd Vi har sett att ett gruppstärkande arbete resulterar i att barnen blir mer hjälpsamma och omtänksamma mot varandra. Vi pedagoger upptäcker hur vi på bästa sätt kan stötta barnen och ta tillvara på deras styrkor. När samspelet mellan barnen fungerar utvecklas också leken och nya relationer skapas. Vi delar barnen i olika grupper för att lättare kunna se det enskilda barnet och dess förmåger.

Page 5 of 6 Förebyggande arbete med vuxna -personal och vårdnadshavare Områden som berörs av åtgärden ALLA VUXNA SKA VARA GODA FÖREBILDER SKAPA ETT GOTT SAMARBETE MED HEMMET VERKA FÖR EN GEMENSAM VÄRDEGRUND HOS ALLA - BÅDE PERSONAL OCH VÅRDNADSHAVARE Åtgärd Återkommande samtal och reflektioner kring värdegrund, etik och barnsyn på arbetslagsträffar. Lägga vikt på att förankra och medvetandegöra vårdnadshavarna om förskolans värdegrund och likabehandlingsarbete. Samt framhålla deras viktiga roll som förebilder för barnen och vikten av att vi strävar mot samma mål och har en öppen dialog. Motivera åtgärd Genom att alla vuxna runt barnen samarbetar och delar samma grundläggande värderingar underlättas det förebyggande arbetet. Förskolechef, all personal och vårdnadshavare Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskola har vi nolltolerans mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen finns bland barnen. Genom en daglig dialog med barnens vårdnadshavare. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrarna kan vända sig till all pedagogisk personal när de har frågor och funderingar. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn på förskolan har ansvar för att uppmärksamma och reagera när något barn blir utsatt för trakasserier, diskrimineras eller blir kränkt. Personalen vid det utsatta barnets avdelning har extra ansvar för att händelsen utreds och ansvar för samtal med båda parter, både den som blivit kränkt och den som kränker den andra. Vid allvarliga incidenter skall händelsen dokumenteras. Se nedan bifogad länk till Gideälvens Skolområdes likabehandlingsplan. http://www.ornskoldsvik.se/download/18.7bea80cd12af07132158000683/likabehandlingsplan+.pdf Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal på förskolan har ansvar för att uppmärksamma och reagera när någon bland personalen kränker/diskriminerar barn. I första läget bryter man den pågående kränkande situationen för barnet. Vi undviker känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. Uppföljning sker med samtal för den som har kränkt och den som observerat kränkningen. Vid återkommande kränkningar krävs flera samtal gällande värdegrund och barnsyn. Utbildning i förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling bör ske regelbundet. skall verka för att handlingsplanen blir ett effektivt och levande instrument, konkreta mål utarbetas att använda i den dagliga verksamheten. ska ha läst likabehandlingsplanen och känna till hur vi arbetar med den. Den skall vara ett instrument som uppmuntras att läsa och diskuteras. Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument som diskuteras på arbetslagsträffar en gång på hösten och en gång på våren. Förskolechefen har övergripande ansvar för att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Nyanställda, barn, praktikanter, personal och vårdnadshavare ska informeras om likabehandlingsplanen. Uppföljning, utvärdering och revidering sker årligen. Det juridiska ansvaret har Bildningsnämnden, Örnsköldsviks kommun. Alla som arbetar i vår verksamhet är skyldiga att främja likabehandling och att förebygga och motverka kränkande behandling. Rutiner för uppföljning

Page 6 of 6 Åtgärder ska följas upp snarast av pedagogisk samordnare och/eller förskolechefen. Enligt den nya skollagen (SFS 2010:800) som kommer att tillämpas från och med den 1 juli 2011 är personal i förskolan som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Denne är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Rutiner för dokumentation Åtgärder ska dokumenteras omgående. a är de som uppmärksammat händelserna. Ansvarsförhållande Förskolechefen och all personal.