Kallelse/föredragningslista /17 Medel för kompetensförsörjningsåtgärder LS Hälso- och sjukvård 102/17 Patientsäkerhetsberättels

Kallelse/föredragningslista 2017-04-06 Föredragningslista regionstyrelsen den 25 april 2017 Nr Ärenden Dnr 84/17 Val av justerare LS2017-0186 85/17 Fastställelse av föredragningslista LS2017-0110 86/17 Regiondirektörens rapport LS2017-0003 Planer, regelverk, styrning m.m. 87/17 Regionstyrelsens delegationsordning LS2016-0537 88/17 Regionstyrelsens samt styrelser och nämnders interna kontrollplaner 2017 LS2017-0012 89/17 Reglemente för regionens läkemedelskommitté 2017 LS2017-0178 90/17 Riktlinjer för hantering av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling LS2017-0192 91/17 Landstingsarkivets verksamhetsberättelse 2016 LS2017-0116 92/17 Länsbarnombudsmannens verksamhetsberättelse 2016 och plan 2017 LS2017-0173 93/17 Årsredovisning 2016 - Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling LS2016-0581 94/17 Verksamhetsplan och budgetram 2018 - Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling LS2017-0114 95/17 Ombildning av gemensamma kostnämnden LS2017-0215 96/17 Funktionshinderpolitiskt program LS2016-0267 97/17 Genusrelaterad budgetering LS2017-0135 Ekonomi 98/17 Fördelning av folkhälsomedel 2017 LS2017-0032 99/17 Upphandling av HR-systemlösning LS2016-0419 Arbetsgivarfrågor 100/17 Oberoende av inhyrd personal LS2017-0194

Kallelse/föredragningslista 2017-04-06 101/17 Medel för kompetensförsörjningsåtgärder LS2017-0230 Hälso- och sjukvård 102/17 Patientsäkerhetsberättelse Landstinget i Uppsala län 2016 LS2016-0136 103/17 Ramverk för journalen - ålderssänkning från 18 till 16 år gällande åtkomst till Journalen via nätet LS2017-0199 104/17 Val av ledamöter till Region Uppsalas läkemedelskommitté LS2017-0180 Yttranden 105/17 Remissyttrande avseende Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande För Sveriges landsbygder LS2017-0068 106/17 Remissyttrande avseende Boverkets rapport En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet LS2017-0048 107/17 Remissyttrande avseende Nationell läkemedelslista LS2017-0038 108/17 Remissyttrande avseende Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg LS2017-0148 109/17 Revisionssvar avseende Granskning av upphandlade och ingångna avtal av förbrukningsvaror LS2017-0149 110/17 Valärenden LS2017-0005 111/17 Anmälan av beslut enligt delegation LS2017-0007 112/17 Skrivelser för kännedom LS2017-0016

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-31 Regionkontoret Mikael Landsten Tfn 076 495 47 72 E-post mikael.landsten@regionuppsala.se Dnr LS2017-0194 Regionstyrelsen Oberoende av inhyrd personal Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Regionstyrelsen ställer sig bakom Sveriges kommuner och landstings strategi Oberoende av inhyrd personal senast 2019-01-01 enligt bilaga. 2. Regiondirektören får i uppdrag att arbeta med frågan om oberoende av inhyrd personal utifrån Region Uppsalas kompetensförsörjningsprocess samt återrapportera till personalutskottet två gånger per år. Ärendebeskrivning Samtliga landsting och regioner har fattat en gemensam överenskommelse om projektet Oberoende av inhyrd personal. Målet med projektet är att uppnå ett oberoende av inhyrd personal innan 2019-01-01. Projektet bedrivs på uppdrag av landstings/regiondirektörer, och stöds av Sveriges kommuner och landsting (SKL) som i sina inriktningsmål för kongressperiod 2016-2019: En mer tillgänglig och säker vård fått i uppdrag att utarbeta en hållbar samlad och gemensam strategi för att minimera användandet av hyrpersonal inom hälso- och sjukvården. Med oberoende av inhyrd personal menas att hälso- och sjukvården har en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare för den löpande verksamheten, men att det kan finnas tillfällen när det av olika skäl finns behov av att hyra in personal. Region Uppsala har en kostnad för inhyrning av personal som år 2016 uppgick till 1,83 procent av de totala personalkostnaderna. Detta är lågt i förhållande till flertalet av landets övriga landsting och regioner (se bilaga) men Region Uppsala ökade dock sina kostnader för inhyrning av personal med över 20 procent jämfört med år 2015. Samtidigt är det viktigt att betona att Region Uppsala inte har överskridit den totala personalbudgeten. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Bakgrund I den nationella strategin från 2012 sattes målet att landstingen skulle halvera sin inhyrning från bemanningsföretag till 2014 samt att det långsiktiga beroendet helt skulle avvecklas senast 2016. Det målet uppnåddes inte, utan inhyrningen ökar istället och därmed också beroendet av bemanningsföretag. Den totala kostnaden har ökat med cirka 1,5 miljarder kronor mellan 2011 och 2015 och uppgår nu till cirka 4 miljarder kronor per år. Landstings och regioners direktörsnätverk initierade i augusti 2016 projektet Oberoende av inhyrd personal, där samtliga landsting och regioner nu har målsättningen att uppnå ett oberoende av inhyrd personal genom att arbeta utifrån en gemensam strategi. Det handlar främst om inhyrda läkare och sjuksköterskor, och oberoende ska ha uppnåtts senast den 1 januari 2019. Projektet genomförs med stöd av SKL, som i sina inriktningsmål för kongressperiod 2016 2019: En mer tillgänglig och säker vård, har fått i uppdrag att utarbeta en hållbar samlad och gemensam strategi för att minimera användandet av hyrpersonal inom hälso- och sjukvården. SKL:s förbundsstyrelse ställde sig den 20 januari 2017 bakom strategin för oberoende av inhyrd personal. Det finns flera anledningar till varför regioner och landsting vill bli oberoende av inhyrd personal. Främst handlar det om en kvalitetsfråga. Vården ska vara säker, vilket förutsätter kontinuitet. Patienter och brukare ska uppleva trygghet i sitt möte med hälsooch sjukvården, vilket enklare uppnås om det finns förutsättningar att möta samma personal. Andra viktiga faktorer för kvalitet är att det skapas bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt utvecklingsarbete med egna medarbetare. Även ekonomiska skäl är av betydelse. Regionstyrelsen föreslås ställa sig bakom den landstings- och regiongemensamma strategin Oberoende av inhyrd personal, senast 2019-01-01, samt arbeta med frågan om oberoende av inhyrd personal utifrån Region Uppsalas kompetensförsörjningsprocess och kontinuerligt återrapportera arbetet till personalutskottet. Beredning Ärendet är beretts i regionstyrelsens personalutskott. Bilagor SKL:s styrelsebeslut, Oberoende av inhyrd personal Statistik från SKL:s Bemanningstrend i hälso- och sjukvården Kopia till HR-direktören

Personalutskottet Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-03-31 18/17 Dnr LS2017-0194 Oberoende av inhyrd personal Beslut Regionstyrelsens personalutskotts beslut 1. Regionstyrelsen föreslås ställa sig bakom Sveriges kommuner och landstings strategi Oberoende av inhyrd personal senast 2019-01-01 enligt bilaga. 2. Regionstyrelsen föreslås ge regiondirektören i uppdrag att arbeta med frågan om oberoende av inhyrd personal utifrån Region Uppsalas kompetensförsörjningsprocess samt återrapportera till personalutskottet två gånger per år. Bilaga 18 Ärendebeskrivning Samtliga landsting och regioner har fattat en gemensam överenskommelse om projektet Oberoende av inhyrd personal. Målet med projektet är att uppnå ett oberoende av inhyrd personal innan 2019-01-01. Projektet bedrivs på uppdrag av landstings-/regiondirektörer, och stöds av Sveriges kommuner och landsting (SKL) som i sina inriktningsmål för kongressperiod 2016-2019: En mer tillgänglig och säker vård fått i uppdrag att utarbeta en hållbar samlad och gemensam strategi för att minimera användandet av hyrpersonal inom hälso- och sjukvården. Med oberoende av inhyrd personal menas att hälso- och sjukvården har en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare för den löpande verksamheten, men att det kan finnas tillfällen när det av olika skäl finns behov av att hyra in personal. Region Uppsala har en kostnad för inhyrning av personal som år 2016 uppgick till 1,83 procent av de totala personalkostnaderna. Detta är lågt i förhållande till flertalet av landets övriga landsting och regioner (se bilaga) men Region Uppsala ökade dock sina kostnader för inhyrning av personal med över 20 procent jämfört med år 2015. Samtidigt är det viktigt att betona att Region Uppsala inte har överskridit den totala personalbudgeten. Yrkanden Ordförande Bertil Kinnunen yrkar att regionstyrelsens personalutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11 (12)

Personalutskottet Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-03-31 Regionstyrelsens personalutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Exp. 2017Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12 (12)

Oberoe nde av PROJEKTPLAN inhyrd Oberoende av inhyrd personal person al Ett landstings- och regiongemensamt projekt Oktober 2016 Oberoende av inhyrd personal 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Grundläggande information... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte... 3 2. Mål... 4 2.1. Effektmål... 4 2.2. Projektmål... 4 3. Krav på projektet... 5 3.1. Förutsättningar... 5 3.2. Avgränsningar... 5 4. Planer... 5 4.1. Arbetsplan och uppdrag... 5 4.2. Resursplan... 7 4.3. Budget och finansiering (kostnadsplan)... 7 5. Projektorganisation... 8 6. Kommunikation... 8 6.1. Kommunikation och rapportering inom projektet... 8 6.2. Intressentanalys... 9 6.3. Kommunikationsplan till projektets intressenter... 9 6.4. Dokumentationsplan...10 7. Risker och möjligheter...11 8. Leverans och överlämningsprocedur...12 9. Projektavslut...12 10. Referenser...13 2

1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Under 2015 har chefsnätverk för landsting/regioner gemensamt, med stöd av SKL, identifierat tre prioriterade områden för samarbete: Utbildning, Kompetensförsörjning genom integration samt Bemanning/inhyrning av personal (Oberoende av inhyrd personal). Inom respektive område har landsting/regioner bildat en gemensam projektgrupp och en övergripande styrgrupp. De tre projekten ägs av landsting/regioner med landstings/regiondirektörer som beställare. Landstingen har tillsammans med SKL vid tre tillfällen tidigare tagit fram strategier och planer för att minska inhyrd personal 2003, 2009 och 2012. (Se bilaga Förstudie 3.3 Åtgärder. 3.3.1. Tidigare strategier.) I den nationella strategin från 20121 sattes som mål att landstingen skulle halvera sin inhyrning från bemanningsföretag till 2014 samt att det långsiktiga beroendet helt skulle avvecklas senast 2016. Det uppnåddes inte, istället fortsätter/ökar inhyrningen och därmed beroendet av bemanningsföretag. Den totala kostnaden har ökat med ca 1,5 miljarder kr mellan 2011 och 2015 och uppgår nu till ca 4 miljarder kr per år. Det finns flera förklaringar till varför beroendet av bemanningsföretag ökar t ex; stora pensionsavgångar och svårigheter att ersättningsrekrytera motsvarande kompetens/erfarenhet, generellt sett ett ökat vårdbehov och en större efterfrågan av vård och därmed vårdpersonal, även om antal anställda och sysselsatta sjuksköterskor och läkare per antal 100 000 invånare aldrig varit så hög som nu2, rekryteringsbehov finns och uppstår kontinuerligt samtidigt som marknaden för bemanningsföretag växer, en stark bidragande orsak är ekonomiska incitamentet med avsevärt högre löner inom bemannings-företag men också en upplevd frihet och flexibilitet att kunna välja uppdrag och omfattning. 1.2. Syfte Syftet med projektet Oberoende av inhyrd personal är att ta fram förslag på åtgärder för att uppnå oberoende av inhyrd personal. 1 2012 - Gemensam strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag, Personaldirektörsföreningen 2 Enligt OECD-rapporten Health at a Glance (2015) ligger Sverige på tredje plats i läkartäthet i EU (3,8 läkare per 1000 invånare). Samtidigt ligger Sverige bland de lägsta i Europa när det gäller antalet läkarbesök per invånare (2,9 läkarbesök per person och år vilket är mindre än hälften av EU-genomsnittet 6,3). 3

2. Mål 2.1. Effektmål Önskad effekt är att uppnå ett oberoende av inhyrd personal genom åtgärder som skapar stabila, kontinuerliga läkar- och sjuksköterskekontakter som är viktiga för patienterna och patientsäkerheten och som leder till högre kvalitet och lägre kostnader. Förutsättningen för att uppnå oberoende av inhyrd personal är en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare. Nationella effektmål Projektets mål är ett gemensamt åtagande genom en överenskommelse mellan samtliga landsting/regioner om att uppnå oberoende av inhyrd personal. Regionala effektmål Varje region och landsting ska ta fram en egen handlingsplan baserad på de 60 åtgärderna i syfte att uppnå det nationella effektmålet. 2.2. Projektmål Projektet ska ta fram förslag till konkreta åtgärder för att uppnå oberoende av inhyrd personal med målsättningen att skapa stabila, kontinuerliga läkar- och sjuksköterskekontakter som är viktiga för patienterna och patientsäkerheten och som leder till högre kvalitet och lägre kostnader. Projektet ska ta fram förslag till kort- och långsiktiga åtgärder på nationell och regional/ landstingsnivå bidra till kunskapsöverföring mellan landsting och regioner ta lärdom av resultat från arbetet inom psykiatrin Bättre läkarbemanning inom psykiatri - oberoende av hyrläkare ta fram förslag på hur uppföljning av åtgärder ska gå till särskilt utreda om ytterligare åtgärder krävs för bemanning i primärvård med planerad kommunikation stödja projektets mål SKL:s arbete inom ramen för inriktningsmålet för kongressperiod 20162019, En mer tillgänglig och säker vård, är att utarbeta en hållbar, samlad och gemensam strategi för landsting/regioner, för att minimera användandet av hyrpersonal inom hälso- och sjukvården (motion nr 27). Se bilaga SKLs roll inom de prioriterade områdena. 4

3. Krav på projektet 3.1. Förutsättningar Ett gemensamt åtagande, att samtliga landstingsdirektörer och regiondirektörer är överens om gemensamma mål och gemensam tidplan för att uppnå oberoende av inhyrd personal. Ett gemensamt beslut, att samtliga landstingsdirektörer och regiondirektörer fattar regionala beslut om strategi, tidplan och mål. Regelbunden uppföljning av åtagandet inom ramen för landstingens/ regionernas nätverk för landstings- och regiondirektörer, hälso- och sjukvårdsdirektörer, HR-, ekonom- och kommunikationsdirektörer. Hög nivå av delaktighet regionalt för att skapa legitimitet, att verksamhetschefer, arbetstagarorganisationer och arbetstagarföreträdare är delaktiga i genomförandet. En tydlig politisk förankring. 3.2. Avgränsningar Projektet utreder inte frågor kopplade till utbildningsområdet eller tillvaratagande av nyanländas kompetens även om de är viktiga som en del av lösningen. Emellertid är det viktigt att beakta resultaten från de andra två nätverksgemensamma projekten. Projektet ansvarar inte för de strategiska bemanningsgrupperna på landstings-/regionnivå. 4. Planer Nedanstående arbetsplan sträcker sig t o m årsskiftet 2016/2017, arbetet med att implementera projektets leveranser beräknas pågå t o m 2018. 4.1. Arbetsplan och uppdrag 1. Nationellt Projektets mål är ett gemensamt åtagande genom en överenskommelse mellan samtliga landsting/regioner om att uppnå oberoende av inhyrd personal. Landsting/regioner kommer överens om övergripande strategi, mål och tidplan. 2. Region/Landsting Projektets mål är att varje region och landsting ska ta fram en egen handlingsplan baserad på de 60 åtgärderna i syfte att uppnå det nationella effektmålet. Handlingsplanen ska baseras på en långsiktig kompetensförsörjningsplan. 3. Strategiska bemanningsgrupper Strategisk bemanningsgrupp på nationell nivå med uppdrag att stödja landsting och regioner att driva förändringsarbetet genom att inspirera, bidra med kompetens och skapa ett lärande mellan regioner och landsting (överföra kunskap). Strategisk bemanningsgrupp på landstings-/regionnivå med uppdrag att skapa ett lokalt, verksamhetsanknutet genomförande i linjeorganisationen. 5

Arbetet ska präglas av delaktighet för att skapa legitimitet, att verksamhetschefer, arbetstagarorganisationer och arbetstagarföreträdare är delaktiga i genomförandet. LD/RD-nätverk 16 juni Utkast åtgärdsförslag Förslag på genomförande Beslut att starta strategiska bemanningsgrupper på varje landsting/region Gemensamt åtagande om att uppnå oberoende av inhyrd personal Juni-september Processägare inom landsting/regioner utser arbetsledning inom respektive landsting/region bestående av processledare med tvärfunktionella arbetsgrupper, se bilaga Uppdragshandling. Kommunikationsstrategi och kommunikationsplan fastställs Projektplan fastställs Augusti-november Löpande förankring och dialog med processägare Uppstartsmöte bemanningsgrupper 7 oktober Processledarna och de regionala arbetsgrupperna samlas hos SKL 60 åtgärder för långsiktigt bättre bemanning i vården, åtgärder primärvården Strategisk bemanningsgrupp på nationell nivå leder arbetet Bemanningsbarometern (mätning av nuläget) 20-21 oktober Projektavstämning med projektägare på LD/RD-nätverk 27-28 oktober Presentation av projektplan och pågående projektarbete vid landstingsledningsseminariet November/December 2016 Fortsatt arbete i strategisk bemanningsgrupp på nationell nivå Genomförande 2017 och 2018 Implementering genomförs på varje landsting/region, fortsatt arbete i strategisk bemanningsgrupp på nationell nivå 6

4.2. Resursplan Projektgrupp Projektgruppen bemannas av en projektledare, representanter från nätverken för HR, Kommunikation, Ekonomi samt Hälso- och sjukvård och med stöd från SKL. Arbetsgrupp Arbetsgruppen bemannas av en projektsamordnare, representanter från landsting/regioner och med stöd från SKL Nationell, strategisk bemanningsgrupp Den nationella bemanningsgruppenen bemannas av arbetsgruppens projektsamordnare, en resurs med inriktning mot bemanning av sjuksköterskor och en resurs med inriktning mot bemanning av läkare, en kommunikatör och stöd från SKL. 4.3. Budget och finansiering (kostnadsplan) 2016 2017 2018 Projektledare 0 0 0 Projektgrupp 0 0 0 Arbetsgrupp 0 0 0 Projektsamordnare 50 % from årsskiftet 20162017 375 750 750 2 resurser på 50 % (för läkare och sjuksköterskor) 400 800 400 25 50 50 825 1600 1200 Uppstartsmöte för 80-100 personer Konsultarvode vid uppstartsmöte 50 Uppföljningsmöte för 20-30 personer Övrigt (resor m m) 7

5. Projektorganisation Projektägare är landstings- och regiondirektörer som också utgör referensgrupp till projektet via LD/RD-nätverket. Styrgrupp Maria Åkesson, HR Region Örebro Län (ordförande) Ann-Sofi Lodin, RD Västra Götalandsregionen Elisabet Franson, HSD Landstinget Dalarna Maria Englund PD, Stockholms Läns Landsting Maria Karlsson, KD Landstinget Södermanland Monika Björklund Aksnes, Avd för Kommunikation, SKL Agneta Jöhnk, Avd för Arbetsgivarpolitik, SKL Hans Karlsson, Avd för Vård och Omsorg, SKL NN, Avd för Vård och Omsorg, SKL Projektledare Victoria Sjöbom, HRD Landstinget Västernorrland Projektgrupp Jonas Thörnqvist, HSD Norrbottens Läns Landsting Ulrika Sundquist, PD Norrbottens läns landsting Gustaf af Ugglas ED Uppsala och Ingeborg Eriksson ED Kalmar Ingeborg Eriksson, ED Landstinget Kalmar Madeleine Flood, KD Landstinget Blekinge Lillemor Harnell, Avd för Vård och Omsorg, SKL Arbetsgrupp Martin Rödholm, Med Dr psykiatri, Västra Götalandsregionen/SKL (adjungeras till projektgruppen av projektledaren) Marcus Claesson, HR-chef Norrbottens läns landsting Leif Eriksson, HR-strateg Landstinget Västernorrland Kjell Foss, Kommunikationsstrateg, Västra Götalandsregionen Nationell strategisk bemanningsgrupp Martin Rödholm, Med Dr psykiatri, Västra Götalandsregionen/SKL En resurs med inriktning mot bemanning av sjuksköterskor En resurs med inriktning mot bemanning av läkare En kommunikatör SKL-stöd 6. Kommunikation 6.1. Kommunikation och rapportering inom projektet Kommunikationen och rapporteringen inom projektet ska stödja projektets mål; att uppnå oberoende av inhyrd personal. Kommunikationen ska skapa 8

kunskap och förståelse och bidra till att påverka mycket viktiga målgruppers attityder och beteende/arbetssätt. Projektmöten och mötesprotokoll Projektmöten och arbetsgruppsmöten hålls i anslutning till funktionsnätverken på SKL. Samtliga möteshandlingar inklusive protokoll lagras på projektplatsen Projectplace. Frågor som behöver hanteras mellan möten avhandlas via mail, telefon eller annan uppkoppling. Uppföljningsrapport Inför varje styrgruppsmöte tas en rapport fram enligt mallen för Lägesrapport för nätverksgemensamma projekt. Varje landsting/region kommunicerar sitt arbete i relation till projektet. Kommunikationen med mycket viktiga målgrupper bör ske i dialogform på varje landsting/i varje region, där frågor kan ställas, argument kan bemötas och tidigare erfarenheter kan diskuteras. 6.2. Intressentanalys Projektets målgrupper har en avgörande roll för att projektet ska nå målen. Landstings-/regiondirektörer Hälso- och sjukvårdsdirektörer Kommunikationsdirektörer HR-direktörer Ekonomidirektörer Strategisk bemanningsgrupp på nationell nivå Strategiska bemanningsgrupper på landstings-/regionnivå Förtroendevalda i SKL:s styrelse Samtliga målgrupper måste ha goda kunskaper om projektet och dess leveranser då de i sina olika roller har nyckelfunktioner för att projektet ska kunna nå framgång. 6.3. Kommunikationsplan till projektets intressenter Kommunikationsplan bifogas projektplanen. Varje landsting och region måste i sin kommunikationsplan definiera sina mycket viktiga och viktiga målgrupper utifrån de egna förhållandena. 9

September-oktober 2016 Förankring för engagemang och delaktighet i SKL:s nätverk för landstings-/regiondirektörer, hälso- och sjukvårdsdirektörer, personaldirektörer, kommunikationsdirektörer och ekonomidirektörer. Oktober 2016 Förankring för att skapa engagemang och delaktighet genom ett seminarium för nationella bemanningsgruppen samt för nätverket med de regionala bemanningsgrupperna. November 2016 Förankring för att skapa engagemang och delaktighet genom ett seminarium för SKL:s styrelse. December 2016 Presentationsmaterial, stöd för kommunikationen i landsting/regioner. Skickas via representanter i SKL:s olika nätverk. 2017-2018 Nyhetsbrev varje månad med Bemanningsbarometern och goda exempel från landsting/regioner. En mallad presentation uppdateras kontinuerligt för presentation i landstings/regioners ledningsgrupper. Nyhetsbrev publiceras på SKL:s hemsida. Pressmeddelande skickas med lägesbild i de olika landstingen/regionerna med länk till hemsidan då det finns nyhetsvärde. 6.4. Dokumentationsplan Dokumentförteckning Projektplan, dokumentansvarig Victoria Sjöbom Kommunikationsstrategi och -plan, dokumentansvarig Madeleine Flood Presentationsmaterial, dokumentansvarig Madeleine Flood Nyhetsbrev dokumentansvarig Kjell Foss Mallad presentation, dokumentansvarig Kjell Foss 10

7. Risker och möjligheter Bifogat resultat från riskanalys inklusive åtgärdsförslag för att eliminera risken. Nr Risker Riskvärde Åtgärdsförslag (S)*(K) 1 Flera tidigare försök har misslyckats, en förtroendefråga. Röd Nationell enighet i samtliga regioner/landsting om att leda och prioritera projektet gemensamt. 2 Otydlighet i överenskommelser och målsättning. Politisk oenighet. Röd Tydliga faktaunderlag och förslag till realistiska lösningar och överenskommelse. 3 Varje landsting har andra stora projekt som man lägger fokus på - rätt åtgärder prioriteras inte Röd Skapa förståelse för projektets omfattning och potentiellt positiva effekter på många områden. Tydlig prioritering av arbetet inom respektive region/landsting och hos dess lokala processägare/ledning. Implementering av åtgärderna i befintliga verksamhetsprocesser och handlingsplaner för kompetensförsörjning. 4 Svårighet att upprätthålla Gul kontinuitet, kvalitet och att ge trygg vård trots åtgärder Uppmärksamhet för behovet att se över och eventuellt anpassa åtgärderna. 5 Bristande uthållighet Gul Prioritering av arbetet lokalt på lokal region/landstingsnivå. 7 Projektets resurser/budget Grön Regelbundna avstämningar med styrgruppen. 8 Kommunikation Grön Kommunikationsplan och kommunikationsstrategi. 11

8. Leverans och överlämningsprocedur Projektet överlämnar leverans av del ett till projektägare 2016-12-31, leverans av del två 2017-12-31 och en slutlig avstämning samt överlämnande av leverans tre 2018-12-31. Leverans del ett 2016-12-31 Förslag till kort- och långsiktiga åtgärder på nationell och regional-/ landstingsnivå Förslag på hur uppföljning av åtgärder kan gå till Rapport över vilka landsting/regioner som har beslutade handlingsplaner baserade på de 60 åtgärderna Leveransen utgör underlag för Landstings-/Regiondirektörers beslut om övergripande strategi, mål och tidplan Leverans del två 2017-12-31 Sammanställning av kort- och långsiktiga åtgärder på nationell och regional-/landstingsnivå Sammanställning av hur landsting och regioner valt att följa upp åtgärder Sammanställning över landstings och regioners handlingsplaner Lägesrapport om hur arbetet fortskrider på landsting och regioner Leverans av del tre 2018-12-31 Slutlig sammanställning av kort- och långsiktiga åtgärder på nationell och regional-/landstingsnivå Slutlig sammanställning av hur landsting och regioner valt att följa upp åtgärder Slutlig sammanställning över landstings och regioners handlingsplaner Resultatrapport för samtliga landsting och regioner Godkännande av leverans ges på avstämningsmöte i samband med överlämnandet 2016-12-31, 2017-12-31 samt 2018-12-31. Projektledare samt projektsamordnare adjungeras till avstämningsmötet vid överlämnandet. 9. Projektavslut Beställaren är ansvarig för implementering och uppföljning av projektets leveranser d.v.s. att; planerade åtgärder (på kort och lång sikt) genomförs nationellt och på region/landstingsnivå uppföljning av åtgärder genomförs kommunikationsmaterialet används i arbetet 12

Projektets kvalitet/resultat är helt beroende av dess implementering och uppföljning. Projektet är avslutat när: slutrapporten är godkänd av projektägaren all projektdokumentation är arkiverad på bestämd plats projektägaren har förklarat projektet avslutat 10. Referenser Bilagor 1. 2016-03-17 Projektbeskrivning Bemanning inhyrd personal 2. Resultat av Förstudie Bemanning inhyrd personal 160317 3. SKLs arbete inom de prioriterade områdena 4. Uppdrag till regionala processledare och arbetsgrupper 13

Oberoende av inhyrd personal Ett chefsnätverksgemensamt projekt mellan landsting/regioner Oktober 2016 Upplysningar om innehållet Victoria Sjöbom, victoria.sjobom@ltv.se Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN/Beställningsnummer nr Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

Hyrkostnaderna som andel av egna personalkostnader, per landsting/region (1,83%, enligt uppdaterade siffror för 2016)

Hyrkostnader 2015 och 2016. Region Uppsalas kostnader ökade från 90 Mkr till 109 Mkr

Hyrkostnaderna ökade med över 20 % i Region Uppsala

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 HR-avdelningen Eva Wikström E-post eva.wikstrom@regionuppsala.se Dnr LS2017-0230 Regionstyrelsen Medel för kompetensförsörjningsåtgärder Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Finansiering garanteras för förvaltningarnas utökning av erbjudande med studielön, i vissa fall med heltidslön. 2. Finansiering garanteras för studielön på heltid för utbildning Avancerad specialistsjuksköterska. 3. Finansiering ska ske för utbildning inom telefonrådgivning för hela primärvården i Region Uppsala. 4. Finansiering ska ske för utbildning i bemanningsplanering och hälsosamma scheman vid Akademiska sjukhuset. 5. Finansiering ska ske för behovsinventering och planering av utbildningsinsatser i kliniska processer vid Primärvården i egen regi. 6. Finansiering ska ske för seniora handledartjänster för sjuksköterskor i en pilot om två år vid Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping. Ärendebeskrivning Den 29 mars 2016 beslutade regiondirektören att införa en landstingsgemensam process för kompetensförsörjning. Syftet med processen är att Region Uppsala ska arbeta systematiskt och resurseffektivt med att säkerställa organisationens behov av kompetens på kort och lång sikt. Den ska också leda till att planer för kompetensförsörjning arbetas fram på alla nivå i organisationen och dessa ska aggregeras och diskuteras för att som sista steg ligga till grund för Region Uppsala övergripande strategiska åtgärder. I kompetensförsörjningsprocessen har det, i samråd med förvaltningarna, framkommit sju fokusområden att arbeta med regionövergripande: utlandsutbildades kompetens, läkarförsörjning AT/ST, ledarskap/medarbetarskap, Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) kompetensförsörjning ARUBA, lönebildning/arbetsgivarfrågor/personalförmåner, arbetsmiljö/mångfald och likabehandling, digitalisering inklusive ehälsa. De destinerade medlen för att erbjuda möjligheter för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning är prioriterat utifrån avsatta medel i Regionkontorets budget samt i vissa av förvaltningarnas budget. Ett behov av utökad finansiering av studielön för vidareutbildning av sjuksköterskor har framkommit i kompetensförsörjningsprocessen. Utöver detta har framkommit prioriterade behov av finansiering av tillfälliga insatser rörande utbildning och seniora handledartjänster. Bedömt finansieringsbehov av angelägna kompetensförsörjningsåtgärder som är riktat till yrkeskategorier där det föreligger brist kommer att få effekten att minska denna. Kostnader och finansiering I första hand ska kostnaderna för insatserna inrymmas inom förvaltningarnas ordinarie budgetramar. Förslag föreligger om att kompensera förvaltningarna för de kostnader som uppkommer och som inte täcks av redan budgeterade medel. Kostnaden är beroende av antalet sökande. Medel tas från finansförvaltningens oförutsedda medel och ligger inom ramen för professionsmiljarden. Professionsmiljardens syfte ligger i linje med det arbete som har bedrivit inom ramen för kompetensförsörjningsprocessen och kan förstärka detta ytterligare. I bilaga framgår de olika satsningarna och kostnaderna för dessa. Beredning Ärendet är berett i styrgruppen för stadsbidrag samt med Region Uppsalas HR-chefer. Bilagor Ekonomisk kalkyl Kopia till Styrgruppen för statsbidrag Budgetchefen

PM 2017-03-17 HR- och kommunikationsavdelningen Eva Wikström Tfn 018-611 61 09 E-post eva.wikstrom@regionuppsala.se Regionstyrelsen Medel för kompetensförsörjningsåtgärder Medel för att erbjuda möjligheter till specialistutbildning för sjuksköterskor Studielön/utbildningsanställning I budget att fördela till förvaltningarna HR Region Uppsala Studielön/utbildningsanställningar I budget AS HR AS Studielön/utbildningsanställningar I budget LiE HR LiE Behov av ytterligare finansiering avseende utökad studielön/utbildningsanställning Studielön/utbildningsanställningar Utökning upp till heltidslön Studielön/utbildningsanställningar Utökning upp till heltidslön Studielön/utbildningsanställningar Utökning med två platser samt upp till heltidslön för utbildning distriktssjuksköterska Avancerad specialistsjuksköterskeutbildning Summa 5 800 000 kr I budget 12 000 000 kr I budget 340 000 kr I budget HR AS 2 850 000 kr HR LiE 115 000 kr HR PV 900 000 kr HR AS 260 000 kr Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se 4 125 000 kr

2 (2 Utbildningsinsatser Utbildning i bemanningsplanering och hälsosamma scheman Utbildning för telefonrådgivning sjuksköterskor inom PV framtagande av internutbildning samtlig primärvård för inför 2018. HR AS 250 000 kr HR HoH/PV 250 000 kr Utbildning kliniska processer Behovsinventering och planering av utbildningsinsatser HR PV 250 000 kr Summa 750 000 kr Handledartjänster pilot 2 år Seniora handledartjänster för sjuksköterskor Seniora handledartjänster för sjuksköterskor Summa HR AS 2 250 000 kr HR LiE 225 000 kr 2 475 000 kr

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-02-14 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann-Lis Söderberg Tfn 018-611 6207 E-post ann-lis.soderberg@lul.se Dnr LS2016-0136 Regionstyrelsen Patientsäkerhetsberättelse 2016 Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Uppsala 2016 fastställs enligt bilaga. Ärendebeskrivning Patientsäkerhetslagen (2010:659) anger krav på att vårdgivaren årligen ska sammanställa en patientsäkerhetsberättelse där det systematiska patientsäkerhetsarbetet beskrivs. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas goda insatser har i hög grad bidragit till att patientsäkerheten har förbättrats vid landstinget. Antalet vårdtillfällen med undvikbara vårdskador har minskat betydligt under 2013-2016. Även vårdtillfällen med skador har minskat avsevärt under samma tid samt förekomsten av kirurgiska skador, blåsöverfyllnad och läkemedelsrelaterade skador. Förutom dessa förbättringar har vårdrelaterade infektioner minskat med cirka 20 % under 2016. Landstingets revisorer bedömer att det finns goda förutsättningar att säkerställa ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förbättringsområden som lyfts fram är att riskanalyser bör genomföras i ökad omfattning och att utbildningsinsatser bör omfatta alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador vilket framgår av de landstingsövergripande strategierna med tillhörande handlingsplaner för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Dokumenten beskriver mål, strategier, metoder och aktiviteter för ett förebyggande patientsäkerhetsarbete på makro-, meso- och mikronivå. Nya arbetssätt påbörjades under 2016 och införs successivt inom slutenvården vid Akademiska sjukhuset; personcentrerad rond, personcentrerad överlämning, timsrundor, daglig styrning samt arbetsfördelning mellan sjuksköterska och undersköterska. En del Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) av arbetssätten har även införts vid Lasarettet i Enköping. Syftet är att patienternas delaktighet i vården och behandlingen ska öka liksom kvaliteten och patientsäkerheten. På primärvårdsnivå har hemsjukvården förstärkts med stöd av mobila närvårdsteam. Syftet är att skapa en trygg och säker vård så nära patienterna som möjligt vilket kan bidra till ett minskat behov av slutenvård genom tidiga insatser i hemmet. Genomförandet påbörjades under 2016 i en kommun och planeringen är att mobila närvårdsteam ska införas i övriga kommuner under kommande år. Under 2016 påbörjades en patientsäkerhetsutbildning som omfattar en chefsutbildning under fyra dagar och e-utbildning för alla medarbetare vid Akademiska sjukhuset. Även cheferna vid Lasarettet i Enköping kommer att genomgå utbildningen under 2017. Utbildningen förväntas bidra till minskade vårdskador och en säkrare vård. Utmaningar finns med kompetensförsörjning bland annat på grund av pensionsavgångar. Det råder brist på specialistutbildade läkare och sjuksköterskor vilket leder till kapacitetsproblem med stängda vårdplatser som följd. Likaså finns det brist på specialister inom allmänmedicin och distriktssjuksköterskor. Beredning Patientsäkerhetsberättelsen 2016 har upprättats av patientsäkerhetssamordnaren och kommunicerats med chefläkaren vid Regionkontoret samt med landstingets chefläkarnätverk, vilkas synpunkter har beaktats. Vid upprättandet av patientsäkerhetsberättelsen har förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser och årsrapporter samt verksamhetsrapport från Strama Uppsala län och Vårdhygien använts som underlag. Ärendet har beretts i hälso-, sjukvårds och FoUU-utskottet 2017-03-03. Bilagor Patientsäkerhetsberättelse Landstinget i Uppsala län 2016 Kopia till Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Förvaltningschefen, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören Tandvårdsdirektören

2017-02-16 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann-Lis Söderberg Tel. 018-611 6207 ann-lis.soderberg@regionuppsala.se Sammanfattning av landstingets patientsäkerhetsberättelse 2016 Hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas arbete har i hög grad bidragit till att patientsäkerheten har förbättrats vid landstinget. Vårdskador har minskat under 2013-2016 Antalet vårdtillfällen med vårdskador har minskat betydligt vid landstinget enligt SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, region- och landstingsnivå, 2013-2016. Förekomsten av kirurgiska skador, blåsöverfyllnad och läkemedelsrelaterade skador har minskat betydligt vid landstinget. Förutom dessa förbättringar har vårdrelaterade infektioner minskat med cirka 20 % från punktprevalensmätningen som gjordes 2015. Även landstingets revisorer bedömer att patientsäkerhetsarbetet har förbättrats sedan våren 2015. Den övergripande bedömningen är att det finns bättre förutsättningar att säkerställa ett systematiskt patientsäkerhetsarbete jämfört med tidigare. Förbättringsområden som lyfts fram är att riskanalyser bör genomföras i ökad omfattning och att utbildningsinsatser bör omfatta alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Nollvision Landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador vilket framgår av de landstingsövergripande strategierna med tillhörande handlingsplaner för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Dokumenten beskriver mål, strategier, metoder och aktiviteter för ett förebyggande patientsäkerhetsarbete på makro-, meso- och mikronivå. Nya arbetssätt Nya arbetssätt påbörjades under 2016 och införs successivt inom slutenvården vid Akademiska sjukhuset; personcentrerad rond, personcentrerad överlämning, timsrundor, daglig styrning samt arbetsfördelning mellan sjuksköterska och undersköterska. En del av arbetssätten har även införts vid Lasarettet i Enköping. Syftet är att patienternas delaktighet i vården och behandlingen ska öka liksom kvaliteten och patientsäkerheten. På primärvårdsnivå har hemsjukvården förstärkts med stöd av mobila närvårdsteam. Syftet är att skapa en trygg och säker vård så nära patienterna som möjligt vilket kan bidra till ett minskat behov av slutenvård genom tidiga insatser i hemmet. Genomförandet påbörjades under 2016 i en kommun och planeringen är att mobila närvårdsteam ska införas i övriga kommuner under kommande år. En patientsäkerhetsutbildning påbörjades under 2016 som omfattar en chefsutbildning under fyra dagar och e-utbildning för alla medarbetare vid Akademiska sjukhuset. Även cheferna vid Lasarettet i Enköping kommer att genomgå utbildningen under 2017. Utbildningen förväntas bidra till minskade vårdskador och en säkrare vård. Fortsatta fokusområden Oplanerade återinläggningar inom 30 dagar, utlokaliserade patienter, läkemedelsområdet, systematiskt hygienarbete, palliativ vård, vårdrelaterade infektioner, Infektionsverktyget, trycksår, fall och undernäring. Riskanalys och egenkontroll betonas för ett ökat proaktivt patientsäkerhetsarbete. 1 (1)

[SKRIV HÄR] Patientsäkerhetsberättelse Landstinget i Uppsala län 2016 Datum och ansvarig för innehållet Ann-Lis Söderberg Patientsäkerhetssamordnare 2017-02-16

Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Övergripande mål och strategier för 2016... 4 3. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhet... 5 4. Struktur för uppföljning och utvärdering genom egenkontroll... 6 5. Åtgärder för ökad patientsäkerhet, 2016... 9 6. Samverkan för att förebygga vårdskador... 19 7. Riskanalys och egenkontroll... 21 8. Informationssäkerhet... 22 9. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 22 10. Hantering av klagomål och synpunkter... 22 11. Sammanställning och analys... 23 12. Samverkan med patienter och närstående... 24 13. Resultat... 25 14. Måluppfyllelse av landstingsfullmäktiges mål 2016... 38 15. Övergripande mål och uppdrag för 2017... 39 2

1. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas goda insatser har i hög grad bidragit till att patientsäkerheten har förbättrats vid landstinget. Av SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, regionoch landstingsnivå, 2013-2016 framgår att antalet vårdtillfällen med undvikbara vårdskador har minskat betydligt under 2013-2016. Vårdtillfällen med skador har också minskat avsevärt under samma tid samt förekomsten av kirurgiska skador, blåsöverfyllnad och läkemedelsrelaterade skador. Förutom dessa förbättringar har vårdrelaterade infektioner minskat med cirka 20 % från punktprevalensmätningen som gjordes 2015. Även landstingets revisorer bedömer att patientsäkerhetsarbetet har förbättrats och förstärkts sedan våren 2015. Den övergripande bedömningen är att det finns bättre förutsättningar att säkerställa ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter. Förbättringsområden som lyfts fram är att riskanalyser bör genomföras i ökad omfattning och att utbildningsinsatser bör omfatta alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador vilket framgår av de landstingsövergripande strategierna med tillhörande handlingsplaner för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Dokumenten beskriver mål, strategier, metoder och aktiviteter för ett förebyggande patientsäkerhetsarbete på makro-, meso- och mikronivå. Nya arbetssätt påbörjades under 2016 och införs successivt inom slutenvården vid Akademiska sjukhuset; personcentrerad rond, personcentrerad överlämning, timsrundor, daglig styrning samt arbetsfördelning mellan sjuksköterska och undersköterska. En del av arbetssätten har även införts vid Lasarettet i Enköping. Syftet är att patienternas delaktighet i vården och behandlingen ska öka liksom kvaliteten och patientsäkerheten. På primärvårdsnivå har hemsjukvården förstärkts med stöd av mobila närvårdsteam. Syftet är att skapa en trygg och säker vård så nära patienterna som möjligt vilket kan bidra till ett minskat behov av slutenvård genom tidiga insatser i hemmet. Genomförandet påbörjades under 2016 i en kommun och planeringen är att mobila närvårdsteam ska införas i övriga kommuner under kommande år. Under 2016 påbörjades en patientsäkerhetsutbildning som omfattar en chefsutbildning under fyra dagar och e-utbildning för alla medarbetare vid Akademiska sjukhuset. Även cheferna vid Lasarettet i Enköping kommer att genomgå utbildningen under 2017. Utbildningen förväntas bidra till minskade vårdskador och en säkrare vård. Utmaningar finns med kompetensförsörjning bland annat på grund av pensionsavgångar och det råder brist på specialistutbildade läkare och sjuksköterskor vilket leder till kapacitetsproblem med stängda vårdplatser som följd. Likaså finns det brist på specialister inom allmänmedicin och distriktssjuksköterskor. 3

2. Övergripande mål och strategier för 2016 Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Medborgarna i Uppsala län ska erbjudas en hälso- och sjukvård som är kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, tillgänglig och hälsoinriktad. Landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador. Landstingsfullmäktiges mål för patientsäkerhet 2016: Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 % jämfört med 2015. Vårdhygienarbetet ska vara effektivt. Ändamålsenlig antibiotikaförskrivning ska öka jämfört med 2015. Säker läkemedelsanvändning för äldre. Läkemedelsgenomgångar för patienter som är 75 år och äldre och har fem eller fler läkemedel. Vårdgarantin ska uppnås. Vårdkedjor ska säkras. Kvalitetssäkrad utskrivningsprocess. En mer sammanhållen vård skapas för de patienter som riskerar återinläggning inom 30 dagar efter utskrivning från slutenvården. Säkerställa att äldre och kroniskt sjuka får god tillgång till vård och behandling. Landstingets övergripande strategier med tillhörande handlingsplaner för patientsäkerhet och förebyggande av vårdrelaterade infektioner (VRI) är vägledande för landstings- förvaltningsoch verksamhetsnivå. Syftet är att ständigt minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Av landstingets strategi för patientsäkerhet, 2016-2018, framgår följande: Ansvaret för patientsäkerheten utgår från landstingsledningen och följer linjeorganisationen. Ledningen på alla nivåer visar engagemang och tar ansvar för patientsäkerhetsarbetet genom att sätta mål, efterfråga resultat och ge återkoppling. Ett öppet klimat som förbättrar patientsäkerhetskulturen. Hög kompetens och engagemang upprätthålls på alla nivåer. Samordning av funktioner som främjar ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsarbetet fokuserar på systemsyn istället för individsyn. Patienter och närstående är informerade och delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. Systematisk användning av metoder och verktyg för att styra, utvärdera och följa upp patientsäkerhetsarbetet. 4

3. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhet Landstingsfullmäktige beslutar om övergripande mål och inriktning för patientsäkerhetsarbetet vilket framgår av det styrande dokumentet Landstingsplan och budget 2016-2018. Landstingsfullmäktige ger uppdrag till landstingsstyrelsen som är vårdgivare och har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten i landstinget. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen ansvarar både för styrning och uppföljning och har ersatt produktions- samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Förändringen innebär att den tidigare beställar- och utförarmodellen har ersatts av en uppdragsstyrning. Patientsäkerhetsteamet bidrar till utveckling och har en samordnande roll för patientsäkerhetsarbetet i landstinget. Förutom samordning bereds även beslut till de olika politiska styrelserna och till landstingsdirektören i frågor som rör patientsäkerhet. Chefläkarnätverket består av ledningskontorets och förvaltningarnas chefläkare samt patientsäkerhetssamordnaren som har möten åtta gånger per år. Vid möten diskuteras aktuella patientsäkerhetsområden och samordning sker av landstingets patientsäkerhetsarbete. Förvaltningsdirektören vid Akademiska sjukhuset har det samlade ansvaret för patientsäkerheten. Sjukhusets ledningsgrupp består av verksamhetschefer och stabschefer. Rådet för patientsäkerhet och kvalitet består av verksamhetschefer, avdelningschefer, kvalitetssamordnare, chefläkare och chefssjuksköterska. Chefläkarna i samråd med chefssjuksköterskan ansvarar för att samordna patientsäkerhetsarbetet. Chefläkarna ansvarar för utredning och åtgärder vid allvarliga avvikelser. I den del av patientsäkerhetsarbetet som berör läkemedel sker samarbete med läkemedelschefen, som har huvudansvaret för läkemedelsrelaterade frågor. Akademiska sjukhuset benämns fortsättningsvis som Akademiska. Förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping leder det övergripande patientsäkerhetsarbetet. Vid förvaltningsdirektörens stab finns bl.a. chefläkare, patientsäkerhets- och kvalitetssamordnare och utvecklingsenhetens chef. Chefläkaren arbetar med övergripande patientsäkerhetsfrågor och stödjer centrumcheferna i dessa frågor. Centrumcheferna ansvarar för patientsäkerheten och tillser att egenkontroll sker inom respektive verksamhetsområde. Patientsäkerhetsorganisationen består av en övergripande styrgrupp som anger inriktning, fastställer mål och följer upp det lasarettsövergripande patientsäkerhetsarbetet. Lasarettet i Enköping benämns fortsättningsvis som Lasarettet. Vid Hälsa och habilitering finns ett patientsäkerhetsråd som består av chefläkare, internkonsult och kvalitetsutvecklare. VRI-arbetet leds av förvaltningsledningen med förvaltningsdirektören som ordförande. I den offentliga primärvården har primärvårdsdirektören det samlade ansvaret för patientsäkerhetsarbetet. Verksamhetscheferna ansvarar för det operativa patientsäkerhetsarbetet på vårdcentralsnivå. Primärvårdens patientsäkerhets- och kvalitetsråd är ett internt kunskapsforum för stöd till verksamhetschefer och medarbetare. I rådet ingår primärvårdsdirektör, chefläkare, utvecklingschef och representant för verksamhetschefsgruppen. Folktandvården har en centralt placerad enhet, avdelningen för Hälsa, Kvalitet och Utveckling (HKU-avdelningen) som leds av cheftandläkaren som ingår i förvaltningschefens stab. 5

HKU-avdelningen planerar och följer upp patientsäkerhetsarbetet. Verksamhetschefen ansvarar för det förebyggande VRI-arbetet på kliniken och frågor som gäller smittskydd hanteras av hygienrådet som utgör en del av HKU avdelningen. Den landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien arbetar på uppdrag av landstingsdirektören. I uppdraget ingår att upprätta länsövergripande handlingsplaner för hantering av epidemier och att sprida kunskap om dessa inom vården och till andra aktörer i länet. Vidare ingår att upprätta övergripande vårdhygieniska riktlinjer och rutiner samt att kommunicera dessa med förvaltningarna som ser till att implementering sker i verksamheterna. Strama Uppsala län arbetar för en rationell användning av antibiotika och analyserar antibiotikaanvändningen i förhållande till rådande behandlingsrekommendationer samt återkopplar till berörda inom förvaltningarna. Enheten för Vårdhygien har ett länsövergripande uppdrag som omfattar all hälso- och sjukvård och tandvård oavsett utförare. Uppdraget innebär att medverka till att landstingets hälsooch sjukvård är av god kvalitet och god hygienisk standard. 4. Struktur för uppföljning och utvärdering genom egenkontroll Landstingets källor för uppföljning, utvärdering och egenkontroll sammanfattas i tabell 1. Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid landstingets ledningskontor följer upp förvaltningarnas patientsäkerhetsarbete genom månadsrapporter, tertial-, delårs- och årsrapporter och patientsäkerhetsberättelser där det framgår måluppfyllelse av uppdrag och vårdavtal. Nationella och lokala mätningar samt vidtagna åtgärder redovisas till politiska styrelser enligt återrapporteringsplan och vid koncernledningsgruppens sammanträden är kvalitet och patientsäkerhet en stående punkt på agendan. Fördjupade uppföljningar är ett styrverktyg för att stärka såväl landstingets interna som privata och offentliga utförares patientsäkerhetsarbete. Fördjupad uppföljning innebär bland annat att granska den medicinska kvaliteten hos landstingets utförare. Efter varje avslutad fördjupad uppföljning genomförs återkopplingsmöten med samtliga granskade vårdgivare i syfte att bidra till det lokala kvalitetsutvecklingsarbetet. Landstingets analysgrupp har i uppdrag från landstingsdirektören att sammanställa och analysera resultat som framgår i Vården i siffror. I uppdraget ingår också att följa upp effekten av förbättringsåtgärder. Ledningskontorets chefläkare leder gruppen som bland annat består av statistiker, förvaltningarnas chefläkare, representanter för programråd och patientsäkerhetssamordnaren. Interna revisioner är också ett verktyg för uppföljning och egenkontroll. Under 2016 har revision av patientsäkerhet och avvikelsehantering genomförts. Vårdkvalitetsavdelningen (VKA) vid Akademiska leds av chefsjuksköterskan som samarbetar med förvaltningens chefläkare. VKA analyserar resultat från mätningar, återkopplar till enheterna, erbjuder stöd med processledning i förändringsarbetet, handlingsplaner utarbetas och förbättringsarbeten följs upp. 6

Resultat från lokala och nationella mätningar analyseras och sammanställs i ett IT-verktyg för beslutsstöd (SAS) som innehåller mätresultat för varje enhet. Resultaten återkopplas till förvaltningsledningen och uppföljning sker vid månadsavstämning där verksamhetsledningen samt kvalitets- och patientsäkerhetsfunktioner deltar. MedControl är landstingets IT-baserade avvikelsehanteringssystem som används för rapportering av avvikelser, förbättringsförslag, arbetsskador, kategorisering och sammanställning av statistik. Under hösten 2016 har en ny version av MedControl tagits i bruk med syfte att underlätta rapportering och landstingsövergripande rutiner för avvikelsehantering upprättats. Avvikelser sänds via koordinatorer till verksamhetens ärendeansvarig som fördelar handläggningsroller; orsaksutredare, åtgärds- och uppföljningsansvarig. Uppföljning och återkoppling av avvikelser görs bland annat vid ledningsmöten, arbetsplatsträffar och patientsäkerhetsronder. Vid allvarliga händelser sker dialogmöten mellan berörd verksamhet, chefläkare och händelseanalysteam. Händelseanalyser med komplicerad karaktär initieras av verksamhetschef eller chefläkare och genomförs av händelseanalysteam. Teamen består av läkare och sjuksköterska med erfarenhet och utbildning i händelseanalysmetoden. Patienter och närstående erbjuds möjlighet att delta i händelseanalysen. Teamet och chefläkare följer upp identifierade risker och åtgärder med berörda verksamheter. Anmälan enligt lex Maria görs vid allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada. Verksamhetschefer har utbildats i lex Maria processen och det finns en checklista som stöd i arbetet. Chefläkaren/cheftandläkaren har ansvar för beslut och genomförande av anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). På förvaltningarnas externa webbsida publiceras en kort sammanfattning av lex Maria ärenden med identifierade brister och förslag till åtgärder. Beslut från IVO återkopplas av chefläkare till berörd verksamhetschef. Även patient och närstående informeras om beslutet. Patientsäkerhetsronder är ett verktyg för att följa upp verksamheternas patientsäkerhetsarbete och bidrar till ett förebyggande arbetssätt. Ronderna genomförs av förvaltningschef, chefläkare, chefssjuksköterska och lokala funktioner för patientsäkerhetsarbetet. Vid ronderna diskuteras bland annat patientsäkerhetsrisker, avvikelsehantering och patientsäkerhetskulturen. Förslag på förbättringar införs av förvaltningens vårdkvalitetsavdelning i samverkan med patientsäkerhetsrådet som även följer upp om vidtagna åtgärder har haft avsedd effekt. Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för uppföljning av VRI och som möjliggör att kvaliteten i antibiotikaförskrivning förbättras. DocPlus är landstingets nya system för dokumenthantering som utgår från den evidensbaserade vårdhandboken, www.vardhandboken.se, och Nationella riktlinjer. Systemet tillhandahåller ett elektroniskt dokumentflöde där dokument kan skapas, granskas, godkännas och revideras elektroniskt. Det övergripande syftet med DocPlus är att förbättra patientsäkerheten genom att medarbetare på ett enkelt sätt kan hitta styrande och kvalitetssäkrade dokument. DocPlus finns i en intern version för landstingets medarbetare och nära samarbetspartners samt i en publik version där alla har åtkomst till ca 90 procent av de styrande dokumenten. 7

Tabell 1. Sammanställning av landstingets struktur för egenkontroll Egenkontroller Metod/källa Frekvens Omfattning Basala hygienrutiner och klädregler PPM-BHK Lokala hygienobservationer Egenkontroll Kvalitetschecklista Rutin Rutin PPM-VRI Infektionsverktyget Journalgranskning (MJG) Förvaltningschef, chefläkare och lokala funktioner för patientsäkerhetsarbetet deltar MedControl Händelseanalyser MJG Infektionsverktyget Kaizen/Leanmetoden Kvalitetschecklista PPM- trycksår Cosmic 1g/år 1g/mån 2g/år 1g/år Vart fjärde år En gång per år 1 g/år Löpande Löpande Löpande Akademiska (AS) Lasarettet (LE) Primärvården (PV) Folktandvården (FTV) SV och PV SV och PV Slutenvården (SV) AS och LE Löpande Löpande Journaler/mån Löpande Löpande Löpande 1 g/år Löpande Alla förvaltningar Alla förvaltningar SV AS och LE LE, HoH och PV FTV SV SV Fall Nutrition Avvikelser/ MedControl Lokal mätning: Dagen nutrition Löpande 1 g/år Alla förvaltningar SV Smärta Lokal mätning: Dagen smärta Palliativregistret Bedömningsinstrumentet ROAG (Revised Oral Assessment Guide) Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsberättelser Kliniska apotekare Infektionsverktyget Avvikelser/MedControl Strama Nationell enkät Att mäta patientsäkerhetskulturen 1 g/år Löpande Löpande SV SV Geriatrisk verksamhet LE Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande 2011 och 2014 2015, planeras 2017 Vart annat år SV och PV SV SV och PV AS och LE Alla förvaltningar SV, PV och FTV AS och LE PV och HoH Kontinuerligt Årligen Årligen Löpande Berörda förvaltningar Berörda förvaltningar FTV AS och LE, slutenvården Hygienronder Egenkontroller av hygien Vårdrelaterade infektioner Patientsäkerhetsronder Vårdskador, avvikelser, klagomål och synpunkter Trycksår Munhälsa Läkemedelshantering Patientsäkerhetskulturmätning Information, tillgänglighet, bemötande och delaktighet Nationell patientenkät (NPE) Egna enkäter Kvalitetsregister Vården i siffror Övriga kvalitetsregister Tandhälsoregistret Statistik följs och mått analyseras Återinläggning inom 30 dagar, överbeläggningar och utlokaliserade patienter SV Alla berörda förvaltningar 8

5. Åtgärder för ökad patientsäkerhet, 2016 De landstingsövergripande strategierna med tillhörande handlingsplaner för patientsäkerhet och VRI har upprättats. Dokumenten beskriver mål, strategier, metoder och aktiviteter för ett förebyggande patientsäkerhetsarbete på makro-, meso- och mikronivå. Engagemanget har ökat från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder inom patientsäkerhetsområdet. Även landstingets högsta tjänstemannaledning har ökat fokus på området eftersom kvalitet och patientsäkerhet finns med på koncernledningens agenda. Åtgärder med anledning av revision Revisorerna framför i revisionsrapporten Granskning av patientsäkerhet och avvikelsehantering, 2016 att riskanalyser bör öka i omfattning för att förstärka det förebyggande arbetet. Av landstingets strategi och handlingsplan för patientsäkerhet, 2016-2018, framgår att riskanalyser ska genomföras och att resultatet ska användas i det förebyggande arbetet. I den patientsäkerhetsutbildning som genomförs vid Akademiska och Lasarettet betonas riskanalyser som en viktig del i det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Enligt revisorerna är andra förbättringsområden att implementerings- och uppföljningsarbetet bör förbättras och goda exempel spridas i ökad utsträckning. Upptäckt av vårdskador Vårdskador identifieras framför allt genom patientklagomål, patientsäkerhetsdialoger, avvikelserapportering, markörbaserad journalgranskning (MJG) samt punktprevalensmätningar av olika indikatorer såsom vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler samt trycksår. Vid två förvaltningar används kaizen/leanmetoden för att identifiera risker som analyseras och åtgärdas på ett strukturerat sätt. Folktandvården använder årligen en kvalitetschecklista där patientsäkerheten följs upp. Infektionsverktyget är också en metod för upptäckt av förekomsten av vårdrelaterade infektioner i slutenvården. Vid Akademiska granskas 40 slumpmässigt utvalda journaler varje månad och vid Lasarettet granskas 20 journaler av ett utbildat granskningsteam som består av sjuksköterska och läkare. Teamet bedömer om skada inträffat, kategoriserar, och rapporterar till SKL samt till ansvarig chefläkare och chefsjuksköterska för vidare analys och användning i förbättringsarbetet. En del kliniker använder MJG för granskning av sin verksamhet för kvalitetsutvecklingsarbete. Under 2016 har minst 250 journaler granskats med fokus på VRI. Vid Folktandvården har 200 strukturerade journalgranskningar gjorts genom att kirurgirelaterade och endodontirelaterade1 händelser granskades med syfte att identifiera VRI. 1 Endodontirelaterade är händelser som har att göra med rotbehandling 9

Åtgärder för att förebygga undvikbara vårdskador Vårdrelaterade infektioner Lokala handlingsplaner finns vid sjukhusen och inom primärvården som tydliggör mål och aktiviteter på förvaltnings- och verksamhetsnivå för att förebygga VRI. Punktprevalensmätning PPM-VRI mäter förekomsten av vårdrelaterade infektioner en gång per år. I mätningen ingår alla patienter som är inskrivna i den somatiska slutenvården. Infektionsverktyget (IV) ger stöd i det kontinuerliga förebyggande arbetet eftersom enheter kan följa den egna utvecklingen genom att ta ut rapporter, analysera resultat, sätta upp mål utifrån analysen och vidta åtgärder samt följa upp om åtgärderna har haft avsedd effekt. Förvaltningsgruppen för IV erbjuder stöd till verksamheterna med att analysera data och validera resultat. Rutiner för uppföljning, utdatafångst och återrapportering av resultat från IV finns upprättade. I landstinget berörs 21 verksamhetsområden av IV, användningen följdes upp under 2016. Projekt för att minska urinvägsinfektioner har genomförts på fem pilotavdelningar vid Akademiska och även ett projekt för att minska infektioner från centrala venkatetrar. Breddinförande av projektens arbetssätt har påbörjats och en modell för infektionsregistrering inom intensivvården har initierats under 2016. Rena händer räddar liv är ytterligare ett projekt som pågår. PRISS (protesrelaterade infektioner ska stoppas) är ett arbetssätt som har återinförts vid Lasarettet. Arbetssättet har bidragit till ett flertal förbättringar inom operationsverksamheten för höft- och knäproteskirurgi. Andra förbättringsåtgärder är att en strukturerad uppföljning av postoperativa infektioner har upprättats. Enheten för Vårdhygien utför systematiska hygienronder vart fjärde år vid sjukhusens vårdavdelningar och inom primärvården. Verksamheterna ska själva genomföra en årlig egenkontroll och vid ev. brister görs en konsultrond av Vårdhygien. Under året har hygienronder genomförts vid 23 verksamheter inom primärvården och 32 verksamheter inom slutenvården. Identifierade brister följs upp genom utbildningar och riktade insatser. Verksamheter inom slutenvården får dagligen stöd i vårdhygieniska frågor från Vårdhygien som även uppdaterar vårdhygieniska metoder och ser till att de är tillgängliga och kända. Vid förvaltningarna finns en hygienombudsorganisation som förtydligar roller och ansvar i det vårdhygieniska arbetet. I uppdraget ingår att arbeta med hygienfrågor på den egna enheten och samarbete sker med smittskydd, Strama och enheten för Vårdhygien. Vårdhygien har nätverksträffar med hygienombuden två gånger per år där även privata vårdcentraler deltar. Basala hygienrutiner och klädregler Punktprevalensmätning basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHK) görs årligen och mäter personalens följsamhet till BHK. Även månatliga hygienobservationer görs vid Akademiska, Lasarettet samt Primärvården. Folktandvården gör en årlig uppföljning genom en kvalitetschecklista. För att förbättra följsamheten till BHK har ett projekt påbörjats inom anestesins verksamheter på 13 operationsavdelningar vid Akademiska. Förbrukningen av handsprit följs upp och resultatet visar att förbrukningen ökar varje kvartal vid Akademiska. 10

Trycksår Punktprevalensmätning för trycksår (PPM-trycksår) mäter förekomsten av trycksår och omfattar alla inneliggande patienter som är över 18 år. Landstingsövergripande trycksårsnätverk finns som ger verksamheterna stöd i det förebyggande arbetet. Vårdkvalitetsavdelningen analyserar PPM-resultat och identifierar avdelningar som har avvikande resultat samt kontaktar dessa för att erbjuda stöd i förbättringsarbetet. Vid lasarettet utförs liknande arbete. Trycksårsronder genomförs vid sjukhusen med syfte att synliggöra hur rutiner kring trycksårsarbetet fungerar och att stödja personalen i det förebyggande arbetet. Trycksårsutbildning finns för personal via PingPong och trycksårsansvariga finns i verksamheterna. Andra åtgärder är timsrundor och trycksårsförebyggande madrasser som finns i alla sängar vid sjukhusen. Fall Enligt rutin ska fallriskbedömning göras vid inläggning av alla patienter som är över 65 år och vid ökad risk för fall ska en individuell fallförebyggande åtgärdsplan upprättas. Orsaken till nedsatt balans ska utredas och patienter medvetandegöras om fallrisken samt förses med förebyggande hjälpmedel och ökad tillsyn genom timsrundor. För uppföljning av fall används MedControl där fallincidenter registreras och utreds. Dokumentation av riskbedömning och åtgärder för fall sker i journaldatasystemet Cosmic. Rapporter hämtas ur informationssystemet SAS och förbättringsarbetet sker utifrån upprättad rutin som möjliggör ett förebyggande arbete. Undernäring Dagen Nutrition är en årlig lokal mätning som undersöker om patientens beräknade energibehov tillgodoses enligt mål som framgår av handlingsplanen. Nutritionsrådet har i uppdrag att utveckla, leda och samordna nutritionsfrågor vid Akademiska. Nutritionsansvariga finns på varje avdelning och har en viktig roll i att förebygga undernäring. Rådet har startat ett projekt som syftar till att anpassa rutiner för riskbedömning, förebyggande och behandling av undernäring. Föreläsningar om nutrition har genomförts för sjuksköterskor som deltagit i Kliniskt Utvecklings År (KUÅ). Det har även genomförts en utbildningsdag i nutrition för all personal vid Akademiska. Smärta Dagen smärta är en årlig lokal mätning som görs genom att inneliggande patienter besvarar en enkät om smärta och smärtbehandling. En övergripande handlingsplan för smärta har upprättats vid sjukhusen. Nätverket för smärtansvariga sjuksköterskor har deltagit i fortlöpande utbildning och vid Akademiska har 150 undersköterskor utbildats inom området. Kirurgiska skador Vid Lasarettet har olika åtgärder vidtagits för att förebygga reoperationer efter höft- och knäplastikkirurgi, t.ex. val av protestyp, operationsmetoder och ökad handledning av nya kirurger. Förbättringsåtgärder planeras för att minska andel kirurgiska skador av bland annat ryggopererade. 11

Vid Akademiska, verksamhetsområdet kirurgi, följs komplikationer, reoperationer, vårdtid över 30 dagar, återinläggning inom sju dygn samt mortalitet. Resultaten redovisas per sektion och diskuteras på arbetsplatsmöten och sektionsmöten. Blåsöverfyllnad Bladderscan har köpts in och rutiner upprättats för pre-, per- och postoperativ mätning. Metoder för mätning av blåsöverfyllnad har identifierats och antalet mätningar har ökat. Rutiner för katetersättning och urintappning har reviderats och åtgärder mot t.ex. kateterrelaterade infektioner vidtas kontinuerligt. Nya arbetssätt Timsrundor är ett strukturerat arbetssätt som införs successivt inom den somatiska slutenvården. Arbetssättet innebär en proaktiv omvårdnad av patienternas personliga behov inom områden smärta, elimination, undernäring, positionering och placering av personliga tillhörigheter för att undvika fall. Syftet är också att personal ska förebygga och tidigt upptäcka försämringar hos patienter samt att patienters trygghet och nöjdhet ska öka. Personcentrerad överlämning genomförs inför byte av personal. Överlämningen genomförs på patientrummet så kallad bedside rapportering. Arbetssättet innebär att patienter och närstående blir delaktiga i informationsutbytet om sjukdomstillståndet, omvårdnad och behandling. Personcentrerad rond genomförs som ett samtal mellan patienten och ansvarig personalgrupp. Syftet är att patient och anhörig ska få tillfälle att både ge och ta emot information, bli delaktig och ha större möjlighet att påverka vården och behandlingen. Daglig styrning används vid sjukhusen och är en kort avstämning där alla professioner går igenom dagens aktiviteter, viktig patientinformation delges och resurser kan omfördelas. Arbetsfördelning mellan sjuksköterska och undersköterska tydliggör sjuksköterskornas ansvar för specifik omvårdnad och undersköterskornas ansvar för basal omvårdnad. Strukturerat mottagande är ett nytt arbetssätt vid Habilitering Uppsala med syfte att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får ett jämlikt mottagande och att de insatser som erbjuds ska vara kunskapsstyrda. Värdebaserad vård är ett arbetssätt som handlar om att styra vården utifrån de hälsoutfall som är viktigast för patienten och att skapa delaktighet mellan patienten och teamen som arbetar med processerna. Arbetssättet integrerar patienterna på ett tydligt sätt i vården och förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter men också med primärvården och kommunerna. Under 2016 har arbetet med värdebaserad vård fortsatt med ett ökat antal patientprocesser vid Akademiska. Många av de nya patientprocesserna finns inom cancerområdet då införandet av standardiserade vårdförlopp har samordnats med arbetssättet för värdebaserad vård. Det första av tre definierade teman, Tema cancer, har införts och innefattar nu 22 olika cancerprocesser. Utöver cancerprocesserna arbetar sjukhuset inom ramen för värdebaserad vård med ytterligare nio patientprocesser inom andra diagnosgrupper. 12

Åtgärder för ändamålsenlig antibiotika förskrivning Den lokala Stramagruppen och Smittskyddsenheten har fortsatt arbetet med att öka följsamheten till Stramas 10-punktsprogram inom slutenvården och primärvården. Strama har besökt länets offentliga och privata vårdcentraler två gånger under året för uppföljning och återkoppling av den lokala förskrivningen av antibiotika i förhållande till Stramas mål och behandlingsrekommendationer. Under ledning av lokalt smittskyddsansvariga har vårdcentralerna fått i uppdrag att arbeta systematiskt med kvalitetsutvecklingen av det lokala Strama-arbetet. Fokus har legat på den egna mottagningens användning av patientnära diagnostik. Strama har besökt Närakuten i Uppsala, Äldrevårdsenheten och Habiliteringen och diskuterat deras handläggning av infektioner. Närakuten har varje månad fått återkoppling på antibiotikaförskrivningen. Inom slutenvården har Strama arbetat med utgångspunkt från 10-punktsprogrammet och TATFAR:s (The Transatlantic Taskforce on Antimicrobial Resistance) rekommendationer om rationell antibiotikaanvändning. Utifrån detta har bland annat ett samarbetsprojekt startats med de kliniska farmaceuterna på Akademiska och Lasarettet. Syftet är att öka diskussionen om antibiotika och fokus är på terapiutvärdering och koncentrationsövervakning. Antibiotikaronder har utförts vid internmedicin och geriatriken. Införandet av antibiotikaansvariga läkare inom varje verksamhetsområde har fortsatt och förslag på uppdragsbeskrivning har utarbetats. Data ur IV visar en förbättrad följsamhet till behandlingsrekommendationer. Mer utförlig information finns på www.regionuppsala.se/stramauppsala. Säkrare läkemedelsanvändning för äldre och läkemedelsgenomgångar Utöver förvaltningarnas egna kompetenser och arbete finns tre enheter som verkar för en evidensbaserad, rationell och säker läkemedelsförskrivning och hantering; Enheten för kunskapsstöd vid ledningskontoret, klinisk farmakologi och läkemedelsavdelningen vid Akademiska. Dessutom finns läkemedelskommittén som har en viktig policyskapande funktion kring rekommendationer och riktlinjer avseende läkemedelsförskrivning och hantering. Dessa tre enheter och kommittén samverkar angående information och fortbildning kring läkemedel, läkemedelsrekommendationer, läkemedelshantering, uppföljning av läkemedelsanvändningen, läkemedelsupphandling och avtalsteckning etc. Landstingsövergripande riktlinjer för läkemedelshantering har implementerats. Läkemedelsrekommendationer för de mest sjuka äldre har utarbetats och implementering pågår. I förbättringsarbetet ingår en webbutbildning om läkemedelsbehandling för de mest sjuka äldre. Läkemedelsgenomgångar (LMG) genomförs av kliniska apotekare i samverkan med patient och förskrivande läkare vilket förbättrar äldres läkemedelsbehandling. LMG genomförs i viss utsträckning även vid sjukhusens akutmottagningar och primärvården. Specifika målområden är att förebygga och rätta till läkemedelsfel framförallt vid vårdens övergångar och att optimera läkemedelsbehandlingen samt se till att läkemedelslistan är korrekt inför utskrivning. Läkemedelsbiverkningar kan upptäckas hos patienter som är 65 år och äldre genom en sökning i Cosmic med hjälp av diagnoskoder vilket ökar patientsäkerheten för målgruppen. Samordning mellan de olika ordinationssystemen Cosmic, MetaVision och Medmark har påbörjats och ordinationsmallar för läkemedel har kvalitetssäkrats i elektroniska patientjournaler vilket 13

minskar risken för läkemedelsfel. Via landstingets informationssystem LIS kan vårdenheter följa sin egen förskrivning och jämföra den med andra enheter. Gemensamma spädningsmallar för intensivvårdsavdelningar har upprättats vid Akademiska vilket bidrar till att förebygga läkemedelsfel vid förflyttning mellan avdelningar. För att förebygga överföringsfel mellan sluten- och öppenvård samt kommunala vårdinsatser har kliniska apotekare möjlighet att skicka remisser från slutenvården till primärvården. Även läkemedelsberättelser bidrar till att förebygga överföringsfel. Vid Akademiska har en klinisk apotekare dessutom arbetat med läkemedelsprocessen vid enskilda patienters utskrivning till kommunala boenden och hemsjukvård. Äldres och kroniskt sjukas tillgång till vård och behandling Under 2016 har sju programråd vid specialistvården varit aktiva; diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, stroke, hälsoinriktad hälso-och sjukvård, depression och ångest samt programråd för höga blodfetter. Processerna diabetes, KOL och artrosbesvär har beskrivits och införts i den offentliga primärvården. Under året har processarbetet fortsatt med beskrivning av astma, hjärtsvikt, urinvägsinfektioner, ryggbesvär, luftrörsproblem och depression. I programråden ingår representanter för sjukhus- och primärvård, samt företrädare för kommuner och patienter. Programrådens uppdrag är att implementera berörda nationella riktlinjer i en landstingsövergripande process. Landstinget arbetar samordnat via nationella och regionala kunskapsstyrningsgrupperingar. I arbetet ingår att ta fram kvalitetsindikatorer, utifrån Vården i siffror samt kontinuerligt mäta dessa och säkerställa att förbättringsarbete sker. Åtgärder för att uppnå vårdgarantin Vårdstyrelsen har begärt in rapporter från primärvården kring planerade och genomförda åtgärder för förbättrad tillgänglighet. För att säkerställa kompetensen har rekryteringsbefrämjande åtgärder vidtagits. Folktandvården har ökat den mobila tandvården och antalet behandlingsrum utökas successivt vid mottagningarna. För att säkra kompetensförsörjningen så har ett introduktionsår för tandsköterskor påbörjats. Sjukhusstyrelsen gav uppdrag till sjukhusen att upprätta handlingsplaner för genomförda och planerade insatser gällande tillgänglighet. Handlingsplanerna återrapporteras med tertialdelårs och årsredovisning under 2017. Vid Akademiska utvecklas nya behandlingsmetoder och arbetssätt fortlöpande. Även remisshantering och produktionsplanering vidareutvecklas för en effektivare vårdproduktion. Tillgänglighetsnätverket har påbörjat kvalitetssäkringen av väntelistor och remisshanteringsrutiner. Samarbetet med Lasarettet har stärkts ytterligare och det gemensamma arbetet sker med fokus på patientgrupper med tillgänglighetsproblem. De största utmaningarna inom tillgänglighet är att bedriva vård på rätt vårdnivå, produktionsplanering och kompetensförsörjning. Det råder också brist på specialistläkare och specialistutbildade sjuksköterskor vilket leder till kapacitetsproblem med stängda vårdplatser som följd. 14

Säkra vårdkedjor, sammanhållen vård och kvalitetssäkrad utskrivning Tabell 2. Arbetssätt för att uppnå säkrare vårdkedjor och en mer sammanhållen vård Arbetssätt Beskrivning Mobila äldreakuten; Läkare och sjuksköterska utför akuta Påverkar inflödet till hembesök hos patienter som är 65 år och äldre. Samverkan sjukhus - - utbyggd närsjukvård genom mobila team direktinläggning för äldre multisjuka Arbete inom sjukhus - flöde vid akutmottagningar - nya vårdplatser - värdebaserad vård sker med 1177, ambulans, kommunens sjuksköterskor. Äldrevårdsenheten; Läkare utför planerade hembesök och samverkar med kommunens sjuksköterskor. Listning sker genom remiss från husläkare eller kommunens sjuksköterskor. Förstärkt hemsjukvård, akuta eller planerade insatser. Tidiga insatser förebygger oplanerad återinskrivning. Specialistansluten hemsjukvård (SAH). Palliativ hemsjukvård för alla åldrar oavsett bostadsort. Lasarettsansluten hemsjukvård (LAH) minskar oplanerad återinskrivning genom rehabiliteringsteam samt medicinsktoch palliativt team för södra länsdelens patienter med behov av specialistvård. Hjärtsviktsteam utför hembesök hos patienter som har hjärtsvikt och i behov av kardiologisk specialistvård. Äldre multisjuka kan läggas in direkt på geriatrisk vårdavdelning på Akademiska. Direktinläggningsplatser finns även vid geriatrikens avdelning i Tierp. I Uppsala finns närvårdsavdelningen (NÄVA) för patienter som behöver sjukhusvård men inte specialistvård. Patienter från primärvården och mobila team kan läggas in direkt på NÄVA och vid närvårdsavdelning i Östhammar efter läkarkontakt. På akutmottagning identifieras sköra patienter, som är 65 år och äldre, av en sjuksköterska med geriatrisk kompetens. Inläggning i slutenvården kan undvikas om medicinska skäl inte föreligger. Tio platser har öppnats för internmedicinska patienter för att förbättra flödet vid akutmottagningen. Värdebaserad vård ger ökad patientdelaktighet och samverkan internt och externt. Vård och behandling utgår från individuella vårdplaner Produktionsavdelningen arbetar för effektiva flöden och en enhetlig planering. Område Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering Akademiska Lasarettet Lasarettet Akademiska Hälsa och habilitering Akademiska och Lasarettet Akademiska Akademiska Akademiska och Lasarettet Akademiska - produktionsavdelning - vårdplatskoordinator Vårdplatskoordinator samarbetar med flödesansvariga på vårdavdelningar och akutmottagning. Påverkar utflödet från sjukhus Utskrivningssköterska identifierar sköra äldre patienter och genomför ett förstärkt samtal inför hemgången samt ansvarar för vårdplanering inför ev. övergång till kommunal sjukvård. Kliniska apotekare säkerställer att läkemedelslistor är korrekta och att rätta läkemedel skickas med patienten vid utskrivning till kommunal hemsjukvård genomför enkla och fördjupade läkemedels-genomgångar kan skicka remisser till primärvården och slutenvården för att förebygga överföringsfel Akademiska och Lasarettet Rutiner finns för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård i Uppsala län Prator Akademiska, Lasarettet och NÄVA - förstärkt utskrivning - samverkan - kommunikationsverktyg Akademiska och Lasarettet SV,PV och kommun 15

Lasarettsansluten hemsjukvård - LAH LAH har under 2016 implementerats i ordinarie verksamhet och innebär ökad kapacitet vid Lasarettet genom omdisponering av slutenvårdsplatser till hemsjukvård. Syftet med LAH är bland annat att minska undvikbara återinskrivningar och skapa tryggare hemgång samt tidig rehabilitering som anpassas efter individens behov i hemmiljön. Vid LAH finns rehabiliteringsteam, medicinskt- och palliativt team. Specialistansluten hemsjukvård - SAH SAH bedrivs dygnet runt och årets alla dagar med syfte att uppnå en trygg, säker och jämlik vård i länet. Palliativ hemsjukvård erbjuds även till barn och ungdomar mellan 0-17 år om patienten med familj önskar det. Därmed möjliggörs en jämlik tillgång till palliativ hemsjukvård i livets slutskede för länets invånare oavsett ålder eller bostadsort. Mobila närvårdsteam Landstinget har i samverkan med länets kommuner beslutat att förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Syftet är att skapa en trygg och säker vård genom tidiga insatser i hemmet vilket kan bidra till ett minskat behov av slutenvård. Målgruppen är äldre med omfattande vårdbehov och personer med tillfälliga eller långvariga funktionsnedsättningar. Vid behov av inskrivning i slutenvården sker det i möjligaste mån genom direktinläggning på NÄVA som har cirka 23 vårdplatser. Oplanerad återinskrivning inom 30 dagar Indikatorn avser återinläggning i slutenvård inom 1-30 dagar efter att patienten skrivits ut från ett tidigare slutenvårdstillfälle. Arbete för att förebygga oplanerad återinskrivning pågår på flera nivåer. Det finns programråd bland annat inom diagnoserna hjärtsvikt, diabetes och astma/kol som är mest förekommande vid oplanerad återinskrivning. Processerna diabetes och astma/kol har införts i den offentliga primärvården under 2016. Vid sjukhusens akutmottagningar finns geriatrisk sjuksköterskekompetens som identifierar sköra äldre patienter. Om behov av specialistvård inte föreligger kan patienten få vård på NÄVA. Andra åtgärder för att förebygga oplanerad återinläggning är bland annat läkemedelsgenomgångar samt LAH/SAH och mobila hemsjukvårdsverksamheter. Utlokaliserade patienter Det finns vårdplatskoordinatorer vid Akademiskas produktionsavdelning vars uppdrag är att säkerställa ett effektivt användande av vårdplatserna. För att förbättra flöden vid akutmottagningen och minska belastningen av utlokaliserade patienter har tio nya platser öppnats för internmedicinska patienter vid sjukhuset. Vid akutvårdsavdelningen vårdas patienter från akutmottagningen som är i behov av akut behandling med en vårdtid under 72 timmar. Palliativ vård Vårdkvalitetsavdelningen (VKA) har nära samarbete med palliativa konsultteamet och palliativa ronder genomförs. Konsultteamet har nätverksträffar med personal som ansvarar för palliativa vården. Vid nätverksträffarna diskuteras bland annat förbättringsarbete inom området samt information om anhörigstöd för barn och vuxna. VKA erbjuder stöd och hjälp med registrering i Palliativregistret. 16

Åtgärder för förbättrad psykisk hälsa Landstinget har upprättat en övergripande viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa. Programråd för psykisk hälsa har skapats, internetbaserad behandlingsform för psykisk ohälsa finns och insatser för ett förbättrat omhändertagande av personer med neuropsykiatrisk problematik har genomförts. Inom den nationella psykiatrisatsningen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 har en regional handlingsplan upprättats som innehåller fokusområden med långsiktiga och kortsiktiga mål, samt indikatorer och aktiviteter. Hälsosamtalen är i fas på Cosmos asyl- och integrationshälsan. Teaching Recovery Techniques (TRT) är en ny samtalsmetod som inletts med syfte att förebygga och identifiera psykisk stressymptom hos asylsökande personer. Analys av Vården i siffror I maj 2016 fattade landstingsdirektören ett beslut om uppdrag för landstingets analysgrupp som innebär att sammanställa och analysera resultat som framgår av Vården i siffror. I uppdraget ingår också att ge förslag på förbättringsområden samt därefter följa upp effekten av de föreslagna åtgärderna. Medicinsk teknik och patientsäkerhet Hälso- och sjukvården bedrivs med avancerad medicinsk teknik som påverkar patientsäkerheten. Exempel på förebyggande åtgärder som vidtas är att personalens kompetens säkerställs genom e-utbildningar och introduktionsprogram samt körkort för att använda medicintekniska produkter (MTP). Aktuella användarmanualer för MTP finns tillhanda. Användarvänligheten av MTP utvärderas vid provuppställningar eller studiebesök som görs under en upphandling. Innan användning av MTP ska kontroll göras av den personal som använder utrustningen. Enheten för Medicinsk teknik utför service på sådan utrustning som kräver det eller som är kritisk för verksamheten. Till hjälp för detta finns en databas där alla MTP är registrerade. Avvikande händelser som berör MTP rapporteras till läkemedelsverket, nationella databasen Reidar MTP samt leverantörer som vidtar åtgärder. E-Hälsa och patientsäkerhet Enheten för e-hälsa inrättades vid landstingets ledningskontor i mars 2016. Enhetens uppdrag är att vara koordinerande och drivande i utvecklingen inom området och arbete pågår med att ta fram en landstingsgemensam strategi för e-hälsa. Varje invånare över 18 år kan nå medicinska uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och behandling genom 1177 Vårdguidens e-tjänster. Där finns åtkomst till att läsa sin journal, kontakta mottagning, beställa samt av- och omboka tid, förnya recept etc. Det finns även möjlighet för den enskilde att fylla i formulär för levnadsvanor och hälsodeklaration inför operation. På detta sätt kan invånarna föra in viktig information direkt i sin journal. Antalet invånare som besöker 1177.se och som använder 1177 Vårdguidens e-tjänster fortsätter att öka. Tjänsterna är säkra att använda och invånaren loggar in med Mobilt Bank ID eller e-legitimation. Under 2016 har antal aktiverade invånarkonton i Uppsala ökat från 121 000 till drygt 162 000. Antal ärenden via 1177 ökade från 87 000 till 129 000 under året. Den e-tjänst som är mest använd är Journalen via nätet. 17

De flesta vårdcentraler och specialistmottagningar är anslutna till 1177 Vårdguidens e-tjänster och införandet av tjänster pågår. En prioriterad tjänst är webbtidboken där invånare kan se sina bokade tider, av- och omboka tider samt boka tid direkt. Webbtidboken är införd i Folktandvården och målet är att alla ska kunna erbjuda webbtidbok under kommande år. Patientens HemMonitorering (PHM) är ett e-hälsoprojekt som handlar om att patienter med hjärtsvikt kan delta i sin egen vård genom att mäta vikten i hemmet. Mätvärden skickas med hjälp av blue tooth-funktion till en app och uppgiften överförs till journaldatasystemet Cosmic. Resultatet tas om hand av personal i hjärtsviktsteamet där patienterna är inskrivna. PHM kan öka patientens medvetenhet om den egna sjukdomen och ev. förebygga sjukhusbesök. Utvärdering av projektet kommer att ske under 2017. Pågående projekt angående telemedicin erbjuder stöd i terapiplanering till Folktandvårdens tandläkare och även privattandläkarna erbjuds denna möjlighet. Telemedicin används också för besök via internet där patienten och läkaren deltar och även behandlande läkare på patientens hemort kan delta. För att stärka patientens ställning i vården finns även den nationella internetplattformen Stöd och behandling som på ett säkert sätt erbjuder både stödjande insatser, information och behandlingar främst inom verksamhetsområdet psykiatri. Patienten kan ha hela sin vårdkontakt via plattformen eller kombinera med fysiska besök. Utöver detta kommer landstinget att delta i ett pilotprojekt som avser videointegration vilket ger möjlighet till vård på distans. Internetbehandling för barn och ungdomar med sömnproblem och för vuxna med social fobi eller depression är några exempel på e-hälsosatsningar inom psykiatrin där plattformen Stöd och behandling används för att utveckla vården. Akademiska har också startat en podd om cancer. Det främsta syftet är att ge stöd, råd och hjälp till patient eller anhöriga. I varje avsnitt medverkar en patient som tillsammans med en expert pratar om olika aspekter av cancersjukdomen. Mer information finns på www.enpoddomcancer.se. En strategi för digital utveckling har tagits fram och fastställts vid Akademiska. Strategin beskriver hur Akademiska ska styra, utveckla och förvalta sin digitalisering i förhållande till den landstingsgemensamma strategin. Patientsäkerhetskultur En ny patientsäkerhetskulturmätning som omfattar alla hälso- och sjukvårdsförvaltningarna planeras till hösten 2017. Samarbete mellan patientsäkerhetsteamet och HR-avdelningen har påbörjats för att skapa en gemensam enkät samt gemensam analys av resultat från mätningen. Syftet är att integrera arbetet mellan patientsäkerhet och arbetsmiljö eftersom forskning och lagstiftning pekar på ett samband mellan god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet. Utbildningsinsatser avseende patientsäkerhet Kliniskt träningscentrum (KTC) är landstingets utbildningsavdelning där personal och studenter kan träna praktiska färdigheter i en trygg miljö som skapar förutsättningar för att uppnå 18

medicinsk kvalitet och patientsäkerhet. I samband med hjärt-lungräddning och simulatorträning ges, förutom medicinsk träning, även möjlighet att träna samarbete, kommunikation och ledarskap med fokus på bland annat Crew Resource Management (CRM). Under 2016 påbörjades en patientsäkerhetsutbildning som består av en chefsutbildning som omfattar fyra dagar och e-utbildning för alla medarbetare vid Akademiska sjukhuset. Även cheferna vid Lasarettet i Enköping kommer att genomgå utbildningen under 2017. Målsättningen är att alla anställda ska gå utbildningen. Patienter deltar i utbildningen genom att deras synpunkter och erfarenheter lyfts fram som exempel. Utbildningen förväntas bidra till minskade vårdskador och en säkrare vård. Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) erbjuds till nyutexaminerade och nyanställda sjuksköterskor vid sjukhusen. KUÅ syftar till att säkra yrkesintroduktionen och att underlätta övergången mellan grundutbildningen och yrkesrollen som sjuksköterska. En motsvarande utbildning för nyutexaminerade undersköterskor (GRUNDUS) som innebär en systematisk introduktion för nya undersköterskor planeras för start under 2017. Tidig Upptäckt och Behandling (TUB) är en utbildning som ger verktyg och hjälpmedel för tidig upptäckt och behandling av begynnande svikt hos patienter samt kommunikation och teamarbete. Utbildningen är en del av Akademiskas kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Nyanställda utbildas i TUB och fortsättningsutbildningar ges. Landstinget erbjuder också två uppdragsutbildningar, á 7,5 hp, avseende hjärtsvikt och astma/kol för sjuksköterskor i länet. Utbildningarna sker i samarbete mellan programråden och Uppsala universitet. Inom hjärtsviktsområdet har 15 sjuksköterskor erbjudits studieplats och lika många inom KOL-området. Deltagarna arbetar främst vid primärvården och berörd enhet kommer att kompenseras för del av produktionsbortfall. Målet är att förbättra och stärka omhändertagandet på primärvårdsnivån och undvika onödiga slutenvårdskontakter. 6. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan mellan landstinget, länets kommuner och primärvården under 2016 Regionförbundet är ett politiskt samverkansforum mellan länets kommuner och landstinget. Grunden för samverkan är länsgemensamma överenskommelser avseende hälso- och sjukvård och psykisk funktionsnedsättning. Syftet är att tydliggöra strukturen för samverkan på länsoch lokal nivå. Dokumenten publiceras i dokumenthanteringssystemet DocPlus där alla samarbetspartners har åtkomst till de styrande dokumenten. På länsnivå finns forum för mötesplatser genom Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting (TKL) som består av ledande tjänstemän från båda huvudmännen2. I TKL behandlas samverkan som rör socialtjänst och hälso- och sjukvård. TKL utser och ger uppdrag till samverkansgrupper varav ett exempel är en länsövergripande patientsäkerhetsgrupp där huvudmännen samverkar för att förebygga vårdskador. Ett annat samarbetsprojekt pågår som syftar 2 Under 2017 kommer TKL att ersättas av ett gemensamt samverkansforum, tjänstemannaledning/beredning, där även representation från skola/elevhälsa, arbetsförmedling och försäkringskassa genom samordningsförbundet samt länsstyrelsen medverkar. 19

till att förbättra vårdprocessen i enlighet med betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård SOU 2015:20. På lokal nivå har landstings- och kommunpolitiker en gemensam arena för styrning och ledning av hälso- och sjukvårdsfrågor som bl.a. rör förbättringsarbetet kring mest sjuka äldre. Samverkan sker också mellan landstinget och kommunerna inom närvården. Samverkansforum prehospitalt omhändertagande innehåller representanter från länets akutsjukhus, primärvården, ambulans, 1177 med flera. I detta forum diskuteras även dirigering till bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) och liknande frågeställningar. Samverkan mellan slutenvård, primärvård och kommunerna sker bland annat i programråd. I branschrådet för primärvård möts både offentliga och privata utförare för dialog kring avtal och gemensamma frågor. Det finns även ett primärvårdsråd där patientsäkerhets- och kvalitetsfrågor diskuteras. Informationsöverföring över organisatoriska gränser sker genom landstingets kommunikationssystem Prator som är en viktig länk mellan slutenvård, primärvård och länets kommuner för att säkerställa in- och utskrivningsprocesserna. Landstinget tillgängliggör information i Nationell patientöversikt (NPÖ) via Cosmic. Under året har ett samarbetsprojekt Sluta faxa genomförts som har lett till en förbättrad arbetsprocess där samsyn har uppnåtts kring vilken typ av patientinformation som inte längre ska överföras via fax. De huvudsakliga lösningarna för informationsöverföring är NPÖ, en ny meddelandefunktion i Prator mellan primärvård och kommunal vård och möjlighet för kommunala sjuksköterskor att få inloggning i Warandoseringssystemet Auricula. En riktlinje har upprättats och finns tillgänglig i DocPlus. Pascal3 används för de patienter som har dosdispenserade läkemedel och läkare kan förskriva läkemedel i systemet. Aktuell läkemedelslista kan skrivas ut från Pascal både av läkare och kommunens sjuksköterskor. För patienter som inte har dosdispenserade läkemedel kan läkemedelslistan skickas som bilaga via meddelandefunktionen i Prator. I läkemedelskommittén finns en expertgrupp Äldre och läkemedel som samarbetar med läkare och apotekare från öppen- och slutenvården, medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna samt representanter från Regionförbundet inklusive företrädare för patienter och pensionärsförening. Nya riktlinjer för omhändertagande av personer med demenssjukdom har upprättats som tydliggör vårdprocessen inklusive ansvar mellan primärvård, specialistvård och kommunal vård. Under året har det tredje årliga "SÄBO seminariet" genomförts med deltagare från särskilda boenden och vårdcentraler. Fokus vid senaste seminariet var gemensamma mål och andelen patienter som har medicinska vårdplaner. Landstinget har i samverkan med länets kommuner beslutat att förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila team. Det övergripande syftet är att skapa en trygg och säker vård så nära patienterna som möjligt vilket kan bidra till ett minskat behov av slutenvård 3 Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). 20

genom tidiga insatser i hemmet. Målgruppen är äldre med omfattande vårdbehov och personer med tillfälliga eller långsiktiga funktionsnedsättningar. Genomförandet påbörjades under 2016 i en kommun och införandet i övriga kommuner kommer att ske under 2017-2018. Inom äldretandvården samarbetar Folktandvården med kommuner och privata utförare för att äldre med stora omvårdnadsbehov ska få munhälsobedömning i hemmet. Folktandvården utbildar även vårdpersonal inom äldreomsorgen inom ramen för den uppsökande verksamheten. Samordnad individuell planering (SIP) är ett verktyg för att förbättra planering och samordning av insatser för personer som har behov av insatser från både kommun och landsting. På initiativ från TKL har en uppföljning av arbetet med SIP i Uppsala län genomförts. SIP-processen har undersökts utifrån patient-, anhörig- och tjänstemannaperspektiv. Syftet med uppföljningen var att få ett underlag inför fortsatt implementering av SIP-processen i länet. Länsgemensamma riktlinjer för rehabilitering och habilitering finns och implementering pågår. Rehabiliteringskoordinatorer inom hälso- och sjukvården har successivt införts och finns vid drygt hälften av länets alla vårdcentraler. Uppdraget innebär intern och extern samverkan samt att coacha patienter i att tillvarata arbetsförmågan. Målgruppen är främst patienter med psykisk ohälsa och långvarig smärtproblematik. Intern samverkan Kliniska apotekare samverkar med patient och förskrivande läkare för att förbättra äldres läkemedelsbehandling och förebygga läkemedelsfel vid byte av vårdnivå. Intern samverkan sker också vid värdebaserad vård eftersom arbetssättet förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter. Vid Akademiska har intern samverkan ökat genom att verksamheter deltagit i slutenvårdsrådet där användningen och fördelningen av sjukhusets vårdplatser diskuterats. Dessutom har samarbetet gällande operationsresurser diskuterats i ett operationsråd så att resurserna använts på ett så optimalt och patientsäkert sätt som möjligt. På motsvarande sätt har samverkan inom sjukhusets öppna vård diskuterats i ett mottagningsråd. Standardiserade vårdförlopp (SVF) syftar till att effektivisera utredning och vård för patienten genom att kartlägga patientens väg genom vården. Under 2016 infördes snabbspår vid Akademiska för patienter med ospecifika symtom som kan bero på cancer. Snabbspåret innebär att Primärvården kan remittera direkt till medicinmottagningen för utredning med syfte att minska patientens väntan på diagnos och behandling. 7. Riskanalys och egenkontroll Riskanalyser görs vid omorganisationer, inför semesterperioder och vid införande av ny metodik eller vid tillbud på annat sjukhus som även skulle kunna hända inom den egna verksamheten. Analysen utförs av chefläkare i samråd med verksamhets- och centrumchefer och fackliga företrädare. Utifrån riskanalysen upprättas handlingsplaner för att säkra patientens väg genom vården. Individuella riskbedömningar görs och handlingsplaner upprättas för patienter där förebyggande insatser behövs. Kontinuerliga riskbedömningar görs i det dagliga arbetet vilket är nödvändigt för att bibehålla säkerheten eftersom förutsättningarna ständigt skiftar. Utifrån rapporterade avvikelser framgår 21

även risksituationer som leder till åtgärder för att förebygga vårdskador. Egenkontroll utgår från förvaltningarnas interna kontrollplan och resultaten följs upp och jämförs årligen. 8. Informationssäkerhet Landstinget har riktlinjer för säkerhetsmål som utgår från en säkerhetspolicy. Målen bygger på lagkrav och gäller all verksamhet som landstinget bedriver. Under 2016 har bland annat följande arbete gjorts: Uppföljningar och en övergripande bedömning av landstingets it-säkerhetsnivå har genomförts med hjälp av en oberoende granskare. Här ingår även utvärdering av skydd mot olovlig åtkomst till datornätverk och informationssystem. Tolv riskanalyser som omfattar informationssäkerhet har genomförts. Åtgärder har vidtagits för att förbättra informationssäkerheten genom att informationsklassificering införts i samarbete med närliggande landsting. Syftet är att ge information ett korrekt skydd. Antalet lokala administratörer har begränsats. Projekt har genomförts för att begränsa användningen av fax i vården. Landstinget hade ett driftavbrott för Cosmic under tiden 31 augusti till 4 september 2016. Den tekniska incidentrapporten visar att det var en säkerhetsuppdatering i Windows som var orsaken till driftavbrottet. En analys av driftsstoppet har genomförts och reservrutiner uppdaterats och förbättrats. Avbrottsrutiner ska ingå i introduktion till nyanställda och repeteras regelbundet. Handlingsplaner har upprättats och åtgärder vidtagits. Tidsplan finns för åtgärder som vidtas över en längre tid. 9. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Systemsyn tillämpas i avvikelsehanteringsarbetet och personal rapporterar risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i MedControl. En central del i det systematiska patientsäkerhetsarbetet är hälso- och sjukvårdspersonalens anmälningsskyldighet och ansvar att bidra till hög patientsäkerhet. Personal ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Personal ska inte behöva göra avvägningar om en skada eller händelse är allvarlig utan det ankommer på vårdgivaren att analysera informationen samt ta ställning till om anmälan ska göras till IVO eller om andra åtgärder behöver vidtas. 10. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter från patienter och närstående tas emot som värdefull information och används i förbättringsarbetet. Klagomål kan inkomma via olika kanaler men det vanligaste är att verksamheterna hanterar klagomålet. Ärendet utreds och åtgärdas samt återkopplas till patient eller närstående enligt verksamhetens rutin. Uppföljning sker för att säkerställa att rutinerna följs. Klagomål och synpunkter som inkommer till Patientnämnden utreds av handläggare som vid behov begär svar från berörd verksamhetschef. Svaret ska innehålla en förklaring av vad som hänt och orsak till det inträffade samt en beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits för att förebygga en liknande händelse. Patienten/närstående får återkoppling från Patientnämnden. 22

Vid Patientnämndens sammanträden deltar bland annat chefläkare från sjukhusen där synpunkter och klagomål diskuteras. Patienter och närstående kan också kontakta IVO för att framföra klagomål på vårdgivare. Beslut från IVO delges berörd verksamhetschef och patient eller närstående. En samlad analys av avvikelser och ärenden från IVO, Patientnämnden och Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) görs årligen av chefläkaren och återkopplas till sjukhusets ledningsgrupp och i linjeorganisationen. 11. Sammanställning och analys När tillbud och negativa händelser inträffar så är avvikelserapportering en viktig källa för ett lärande av hur verksamheten kan bli säkrare. Antalet rapporterade ärenden i MedControl är 10 843 och har de senaste åren varit på ungefär samma nivå. I oktober uppdaterades MedControl till en ny version vilket har försvårat årets uppföljning av data. Redovisningen nedan är utdrag från Landstingets ledningsinformationssystem (LIS) och bygger på ärenden som rapporterats i den tidigare versionen. Tabell 3. Rapporterade avvikelser och anmälningar i landstinget, 2013-2016 Antal rapporterade avvikelser och anmälningar 2013 2014 2015 2016 Antal MedControl ärenden avvikelser, synpunkter och klagomål Antal ärenden till Patientnämnden 8755 9626 10 093 10 843 1014 1170 1365 1458 Antal anmälningar enligt lex Maria 37 41 51 45 Antal enskilda klagomål (IVO) 116 105 147 183 Lasarettet uppger att 689 ärenden registrerades i MedControl under 2016 vilket motsvarar 1.6 rapport per årsarbetare. Antalet lex Maria var sju ärenden som berörde vård och behandling. Till Lasarettet inkom 28 avvikelserapporter från kommunerna. De vanligaste avvikelserna rör brister i läkemedelshantering, kommunikation och vårdkedjan. Den offentliga primärvården har rapporterat 377 ärenden i MedControl under 2016. Händelseanalyser har genomförts vid alla allvarliga avvikelser. Primärvårdens lex Mariaärenden gällde ett spädbarn med allvarligt hjärtfel, ett missat cellprovssvar och två självmord. Återkoppling från händelseanalyser publiceras på intranätets hemsida under Lärandearkiv som är öppet för både privata och offentliga vårdcentraler samt övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Avvikelser till den offentliga primärvården från den kommunala hälso- och sjukvården handlar oftast om missade eller felaktiga läkemedelsordinationer. Antalet avvikelser där ordinationsunderlag saknas är betydligt färre jämfört med tidigare år. Akademiska uppger att antalet patientärenden har de senaste åren legat runt 8000 per år. Största delen av avvikelserna avsåg risk för vårdskada och en mindre del klassades som vårdskada under 2016. Beträffande allvarlighetsgrad var övervägande delen avvikelser av måttlig eller av mindre allvarlighetsgrad. 23

Patientnämnden har registrerat 1458 ärenden vilket är en ökning med 7 % sedan föregående år. Inom vård och behandling ses största ökningen sedan föregående år. Även organisation och tillgänglighet har ökat. Externa avvikelser som inkommer från kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor till chefläkaren vid ledningskontoret berör oftast privata vårdcentraler. Under året inkom 34 avvikelser. Avvikelserna bedöms, kategoriseras, diarieförs och berörd verksamhetschef kontaktas med eventuella krav på åtgärder. Avvikelserna handlar bland annat om brister i vård och behandling, kommunikation och samverkan. En samlad analys av avvikelser och anmälan enligt lex Maria samt Patientnämndens ärenden visar att viktiga förbättringsområden är inom huvudkategorin vård och behandling. Riskområden som framgår av underkategorier är missad eller fördröjd diagnos, fördröjda åtgärder, bristande uppföljning, provtagning/undersökning, vårdkedjan, läkemedelsområdet och fallskador. 12. Samverkan med patienter och närstående Varje verksamhet arbetar för att göra patienter och närstående delaktiga i vården och behandlingen t.ex. genom värdebaserad vård, personcentrerad överlämning vid personalbyte och personcentrerad rond, timsrundor och vid läkemedelsgenomgångar. Patienter och närstående deltar i flertalet händelseanalyser. Inom psykiatrins patientsäkerhetsarbete deltar patienter och närstående i ökande grad genom olika brukargrupper. Därutöver hämtas information och synpunkter genom enkäter och intervjuer med patienter. Landstinget deltar i Nationell patientenkät (NPE) och resultatet används i förbättringsarbetet. Resultatet från NPE angående delaktighet och involvering i specialiserad öppenvård visar att landstinget har 84 % i jämförelse med riket som är 81 %. 24

13. Resultat Vårdskador enligt resultat från markörbaserad journalgranskning Landstingens resultat från markörbaserade journalgranskningar ingår i underlaget för SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, region- och landstingsnivå, 2013-2016. Av rapporten framgår att patientsäkerheten har förbättrats vid sjukhusen, diagram 1 och 2. Diagram 1. Information från SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, region- och landstingsnivå 2013-2016 Diagram 2.. Information från SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, region- och landstingsnivå 2013-2016 25

Antalet vårdtillfällen med undvikbara vårdskador har minskat från 14,1 % till 6,1 % under perioden 2013-2016. Vårdtillfällen med skador har också minskat från 18,9 % till 8,6 %. Under 2013-2016 har det skett en minskning av bland annat vårdrelaterade infektioner, blåsöverfyllnad, kirurgiska skador och läkemedelsrelaterade skador. Förbättringen kan bero på att det systematiska arbetet har ökat och att åtgärder vidtas på alla nivåer; engagemang och fokus har ökat, kompetensutveckling pågår, kontinuerlig uppföljning sker, åtgärder och resultat efterfrågas. Trots förbättrat resultat så är det uppenbart att patienter drabbas av undvikbara vårdskador och fortsatt förebyggande patientsäkerhetsarbete är av största vikt. Resultat undvikbara vårdskador Målet är att ständigt minska antalet undvikbara vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdrelaterade infektioner Målet var att vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 % jämfört med 2015. Diagram 3. Resultat har hämtats från nationella punktprevalensmätningen PPM- VRI Resultatet enligt PPM-VRI visar att målet har uppnåtts eftersom förekomsten av VRI har minskat med 20 % från mätningen som gjordes 2015. Förbättringen beror på ett systematiskt arbete på alla nivåer; VRI-förebyggande projekt pågår och nya arbetssätt har införts, kontinuerlig uppföljning sker och engagemanget har ökat genom efterfrågan av åtgärder och resultat. Målet för användningen av IV är att alla relevanta verksamhetsområden ska använda verktyget. IV berör 18 verksamhetsområden vid Akademiska och två vid Lasarettet. Användningen av IV har följts upp under 2016 där det framgår att Lasarettet använder verktyget fullt ut och vid Akademiska svarade 14 enligt följande: 9 har satt egna mål för VRI 8 följer upp målen regelbundet 26

9 följer upp vidtagna åtgärder 6 analyserar data från IV 6 tar ut standardrapporter och egna rapporter 6 validerar egen data minst en gång per år av 30 ordinationer 3 granskning av postoperativa infektioner utförs regelbundet av en utsedd person Den vanligaste orsaken till VRI är postoperativa infektioner. Urinvägsinfektioner med och utan feber är också en vanlig orsak till VRI. Vid Folktandvårdens journalgranskning identifierades 13 fall av VRI i båda grupperna. Det var vanligare att VRI inträffade för patienter som besökte tandvården akut och var under 50 år. För kirurgirelaterad VRI hade patienterna oftare ASA-klass4 >1. För endodontirelaterade var patienterna oftare män. Antibiotika förskrevs i 11 av de totalt 26 VRI-fallen. Resultatet visar att förekomsten av VRI har minskat mer än det uppsatta målet men VRI utgör fortfarande den största vårdskadan i landstinget och är ett fortsatt prioriterat förbättringsområde. Resultatet visar också att en systematisk användning av IV bör öka vid alla berörda enheter för att minska förekomsten av VRI. Uppföljning genom egenkontroll är en viktig del för att säkerställa ökad användning av IV. Basala hygienrutiner och klädregler Vid PPM-BHK var andelen med korrekta klädregler 95,8 % vilket är en minskning jämfört med mätningen 2015 då resultatet var 97 %. Andelen med korrekta hygienrutiner var 81,8% vilket också är en minskning jämfört med förra året då resultatet var 84 %. Jämfört med riket ligger landstinget på femte plats när det gäller följsamhet till BHK. Lasarettet rankades som andra bästa sjukhus i landet enligt undersökningen som genomförts av Dagens Medicin. Landstingets resultat visar att fortsatta insatser behövs för att uppnå ett effektivt vårdhygienarbete. Egenkontroll av personalens följsamhet till rutiner betonas för att uppnå minskad förekomst av VRI genom förhindrad smittspridning. Fall Förekomsten av fallskada har minskat från 1,1 % till 0,3 % enligt SKL:s rapport. Vid sammanställning och analys av ärenden i MedControl så framgår att 358 fallskador har registrerats under året. Antalet fall fortsätter att minska vid Lasarettet vilket sannolikt beror på ett intensifierat systematiskt fallförebyggande arbete. Under året har 1599 fallriskbedömningar utförts varav 1361 riskpatienter identifierades och 1948 åtgärder vidtogs. Smärta Det övergripande målet är att tillgodose att alla patienter har en god smärtbehandling under sjukhusvistelsen. Ett delmål är att 90 % av patienterna med smärta uppger sig vara nöjda med smärtbehandlingen och att 70 % av patienterna blir smärtskattade med mätinstrument. 4 ASA klassifikation är en internationell metod att gradera medicinska risker 27

Vid Akademiska deltog 539 patienter i mätningen Dagen smärta varav 315 hade smärta och av dessa var 76 % nöjda med sin smärtbehandling. Det var 48 % av patienterna som själva hade skattat smärtan med smärtskattningsinstrument och 6 % hade fått hjälp av personal med att skatta smärtan med smärtskattningsinstrument. Vid Lasarettet deltog 57 patienter i mätningen varav 30 hade smärta. Av dessa var 81 % nöjda med sin smärtlindring. Andel patienter med smärta som skattat smärtan med mätinstrument var 40 %. Vid LAH deltog 10 patienter i mätningen och det var 40 % av patienterna som hade fått skatta smärtan med mätinstrument. Av de patienter som hade smärta var 40 % nöjda med sin smärtbehandling. Smärtbehandling är ett fortsatt förbättringsområde eftersom mål och delmål inte uppnåtts. Trycksår Mål och handlingsplan finns för trycksår där det framgår att ingen patient som vårdas inom slutenvården ska drabbas av trycksår om det kan undvikas. Vården i siffror Uppsala län Riket Resultatet visar ökat behov av trycksårsprevention samt risk- och hudbedömningar inom 24 h för att minska andelen patienter som drabbas av trycksår. Undernäring Målet är att 70 % av patienterna ska få minst 75 % av beräknat energibehov. Vid Akademiska deltog 411 patienter vid årets mätning. Av dessa var det 53,1 % som uppnådde 70 % av sitt beräknade energibehov vilket är en marginell minskning jämfört med 2015 då det var 54,6 % som uppnådde målet. Riskbedömning gjordes på 70 % av patienterna varav cirka 46 % var riskpatienter och av dessa hade 40,3 % planerade åtgärder. Riskbedömning har ökat jämfört med 2015 då enbart 23 % riskbedömdes men planerade åtgärder har minskat. Vid Lasarettet deltog 48 patienter och av dessa var det 31 % som uppnådde målet med sitt beräknade energibehov vilket är en minskning jämfört med 2015 då 52 % uppnådde målet. Riskbedömning gjordes på 98 % av patienterna vilket är en ökning jämfört med 2015 då 52 % av 28

patienterna riskbedömdes. Av de deltagande patienterna var det 14 patienter (29 %) som bedömdes ha risk för undernäring och av dessa hade 11 patienter (78 %) planerade åtgärder. En uppföljningsstudie av patienterna planeras utifrån resultatet från Dagen Nutrition. Resultatet visar att undernäring är ett fortsatt förbättringsområde. Resultat för ändamålsenlig antibiotikaförskrivning Målet är att en ändamålsenlig antibiotikaförskrivning ska öka jämfört med 2015. Ett av förskrivningsmålen för 2016 var att antibiotikaanvändningen mätt i recept per 1000 invånare i länet skulle minska jämfört med 2015. Användningen minskade med 2 % från 331 till 324 recept per 1000 invånare och år, diagram 4. Diagram 4 Antibiotikaförskrivningen mätt i recept per 1000 invånare minskade med 4 % i Primärvården, 2 % på Akademiska och 2 % på länets Närakuter och jourmottagningar. Antalet antibiotikarecept per 100 läkarbesök på länets vårdcentraler minskade med 8 %, från 7,5 till 6,9 recept per 100 läkarbesök. 29

Diagram 5 1600 Antibiotika (J01 exkl Hiprex) till olika åldersgrupper i Uppsala län, recept per 1000 invånare och år. Recept per 100 invånare 1400 1200 Alla åldrar 0-4 år 1000 5-14 år 800 15-44 år 600 45-64 år 400 65-74 år 200 75-84 år 0 85 år - Informationen i diagram 5 visar att antibiotikaanvändningen minskade bland den vuxna och äldre befolkningen i länet medan det var en marginell ökning bland de yngsta. Sammantaget så har det skett en kraftig minskning av antibiotikaanvändningen sedan 2012. Enligt ett andra förskrivningsmål skulle andelen kinoloner av recept på urinvägsantibiotika till kvinnor 18 79 år understiga 10 % på alla vårdcentraler. Under 2016 var andelen 6 % vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Andelen kinoloner översteg 10 % vid 5 av länets 49 vårdcentraler. Det tredje förskrivningsmålet för primärvården var att minst 80 % av alla recept på luftvägsantibiotika till barn 0 6 år skulle utgöras av penicillin V. Bland vårdcentraler och husläkarmottagningarna i länet var resultatet 74 % under år 2016 vilket är samma som 2015. Ett fjärde förskrivningsmål för primärvården var att minska antibiotikaförskrivningen vid akut bronkit. Under 2016 var andelen antibiotikabehandlade oförändrad jämfört med 2015. Det femte målet var att primärvårdens förskrivning av doxycyklin skulle minska jämfört med 2015 mätt i recept per 1000 invånare och år. Förskrivningen minskade med 7 % under 2016. Ett förskrivningsmål för slutenvården 2016 var att minska användningen av cefalosporiner och kinoloner. Karbapenemanvändningen skulle inte öka. Den totala mängden receptförskrivna och rekvirerade cefalosporiner mätt i DDD5 minskade med 0,8 % vid Akademiska. Målet uppnåddes eftersom kinolonerna minskade med 2,4 % och karbapenemerna med 13 % jämfört med 2015. Cefalosporinordinationera ökade dock med 9 %. Den totala antibiotikaanvändningen mätt i DDD vid Lasarettet minskade med 2 % under 2016 5 DDD definierad dygnsdos är en mätenhet som används för statistik över läkemedelsanvändning. 30

jämfört med föregående år. Rekvirerad antibiotika relaterat till antalet vårddygn ökade dock med 8 %. Enligt data ur IV minskade även antalet antibiotikaordinationer med 2 %. Resultatet visar att förskrivning av antibiotika mätt i recept per 1000 invånare minskade jämfört med 2015. Övriga förskrivningsmål är i stort sett oförändrade. Säker läkemedelsanvändning för äldre och läkemedelsgenomgångar Läkemedelsanvändning för äldre Målet är att läkemedelsanvändningen ska vara säker för äldre. Vården i siffror Uppsala län Riket Det kan anses att målet inte är uppfyllt eftersom andelen äldre med tio eller fler läkemedel har ökat sedan 2015 och är över rikets nivå. Andelen äldre med läkemedel som bör undvikas har inte minskat utan är på samma nivå som förra året. Läkemedelsgenomgångar Målet är att läkemedelsgenomgångar ska göras för alla patienter som är 75 år och äldre och har fem eller fler läkemedel. LMG avser patienter som är äldre än 65 år med omfattande läkemedelsbehandling och är en metod för kartläggning av patientens samtliga ordinerade läkemedel i syfte att säkerställa en aktuell läkemedelslista. Det övergripande syftet med LMG är att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen särskilt hos sköra äldre. 31

Tabell 4. Antal läkemedelsgenomgångar 2015 2016 för patienter 65 år och äldre Förvaltning Enkel LMG Fördjupad LMG Totalt 2015 2016 2015 2016 2015 2016 Akademiska 6620 6396 752 1187 7372 7583 Lasarettet 1258 706 140 229 1398 935 Primärvården NÄVA 30 20 50 Resultatet visar att fördjupade LMG ökat vid Akademiska och Lasarettet sedan föregående år. Läkemedelsanvändningens kvalitet granskades för 30 slumpvis utvalda patienter vid olika enheter på Akademiska. Granskningen gjordes före och efter en läkemedelsgenomgång mätt med MAI6. Resultatet visade att kvaliteten på läkemedelsanvändningen förbättrades avsevärt efter en läkemedelsgenomgång. Vid Lasarettet gjordes också en fördjupad analys av genomförda LMG som visade en minskning med i genomsnitt 2 läkemedel per patient. Tabell 5. Redovisning av arbetet med läkemedelsberättelser vid Akademiska Utskrivningsmeddelande Läkemedelslista med läkemedelsberättelse utdelad Akademiska Läkemedelsändring Beskrivning av läkemedelsändring 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 9721 20482 7110 15 515 7245 15 502 8213 2016 17 625 Resultatet visar att utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelser har ökat markant under 2016 vid Akademiska. Dessutom har patienter i ökad utsträckning fått del av uppdaterade läkemedelslistor och nedskrivna läkemedelsförändringar. Äldres och kroniskt sjukas tillgång till vård och behandling Målet är att säkerställa att äldre och kroniskt sjuka får god tillgång till vård och behandling. Det finns programråd inom diagnoser som berör kroniskt sjuka; diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, stroke, hälsoinriktad hälso-och sjukvård, depression och ångest samt programråd för höga blodfetter. Processerna diabetes, KOL och artrosbesvär har införts i den offentliga primärvården under 2016. Under året har processarbetet i den offentliga primärvården fortsatt med beskrivning av astma, hjärtsvikt, urinvägsinfektioner, ryggbesvär, luftrörsproblem och depression. Äldres och kroniskt sjukas tillgång till vård och behandling ökar eftersom programråden har utarbetat kvalitetsindikatorer och mäter dessa kontinuerligt samt säkerställer att förbättringsarbete sker. 6 MAI (Medication Appropriateness Index), läkemedelsbehandling utvärderas utifrån ett antal kriterier. Totalt kan ett läkemedel få 0-18 poäng och ju fler poäng desto mer olämpligt anses läkemedlet vara. 32

Uppfyllelse av vårdgarantin Målet är att patientens behov av vård tillgodoses inom ramen för vårdgarantin som uttrycks med siffrorna 0-7-90-90 vilka anger tidsgränser i antal dagar för olika steg i vårdkedjan. Vården i siffror Uppsala län Riket Inom Primärvården har telefontillgängligheten förbättrats och ligger på en genomsnittlig tillgänglighet på 89 %. Tillgängligheten inom Akademiska har förbättrats något för både besök och operation jämfört med 2015. Genomförda första besök inom 90 dagar inom allmänpsykiatrisk vård har försämrats sedan 2015. Lasarettet uppger att tillgängligheten varit god under 2016. Resultatet av NPE visar att landstingets sjukhusvård befinner sig kring genomsnittet i landet för tillgänglighetsdimensionen, både gällande de frågor som rör öppenvård och slutenvård. Folktandvårdens tillgänglighet har förbättrats inom både allmän- och specialisttandvården, men en hög vårdefterfrågan påverkar resultatet. Efterfrågan på den mobila tandvården ökar också i omfattning både från patienter och personal i särskilda boenden. Sammanfattningsvis så har specialistvården och primärvården inte uppnått målen i vårdgarantin och fortsatta åtgärder behövs. 33

Resultat för säkra vårdkedjor, sammanhållen vård och kvalitetssäkrad utskrivning Målet är att vårdkedjor ska säkras och utskrivningsprocessen ska vara kvalitetssäkrad och en mer sammanhållen vård skapas för de patienter som riskerar återinläggning inom 30 dagar. Överbeläggningar, utskrivningsklara och utlokaliserade patienter Vården i siffror Uppsala län Riket Resultatet visar att överbeläggningar7, utskrivningsklara och utlokaliserade8 patienter förekommer i ökad utsträckning jämfört med riket. Oplanerad återinskrivning inom 30 dagar Antal patienter 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd som återinskrivits inom 30 dagar var 2325 patienter under 2016, vilket är en ökning sedan 2015 då antalet var 2274 patienter. Diagnoser som berörs är hjärtsjukdomar, diabetes, KOL, lunginflammation, bronkit, urinvägsinfektion, lårbens- och höftfraktur. Resultat för säkra vårdkedjor, sammanhållen vård och kvalitetssäkrad utskrivning visar att målet inte uppfylls eftersom överbeläggningar, utskrivningsklara och utlokaliserade patienter förekommer i ökad utsträckning och antalet oplanerade återinskrivningar har inte minskat sedan föregående år trots åtgärder som vidtagits, se tabell 2. Det bör dock betonas att arbete pågår bland annat genom programråd och ett förväntat utfall över tid är att programrådens arbete ska bidra till en mer sammanhållen vård eftersom rådens arbete riktas mot de diagnoser som är mest förekommande vid oplanerad återinskrivning. Utskrivningsprocessen är förstärkt genom utskrivningssjuksköterskor och kliniska farmaceuter. Fördjupade läkemedelsgenomgångar har ökat avsevärt vid Akademiska. Likaså har läkemedelsberättelser med utskrivningsmeddelande ökat vilket har betydelse för kvalitetssäkrad utskrivning. 7 Överbeläggning definieras som en händelse när en inskriven patient vårdas på vårdplats som inte uppfyller kraven på disponibel vårdplats. Med disponibel vårdplats avses en vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. 8 En utlokaliserad patient definieras som en patient som är inskriven och vårdas på annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. 34

Palliativ vård God palliativ vård i livets slutskede innebär bland annat att patienten och de närstående informeras om att patientens sjukdom och tillstånd har nått en punkt där all såväl botande som bromsande behandling avslutas och vården övergår till palliativ vård i livets slutskede. Vården i Siffror Uppsala län Riket Resultatet visar att brytpunktsamtal om övergång till palliativ vård behöver öka i omfattning. I god palliativ vård ingår att patienten och närstående får veta detta. Indikatorn för vidbehovsordination av läkemedel mot smärta och ångest är hög men smärt- och symtomskattning är låg vilket kan innebära en risk att behandling mot smärta och ångest uteblir. Munhälsobedömning under sista levnadsveckan har minskat vilket indikerar ett ökat behov av basal omvårdnad. Det finns ett stort utrymme för förbättring inom den palliativa vården. Revisorernas bedömning av patientsäkerhetsarbetet Revisorernas bedömning är att det finns övergripande mål och delmål formulerade i landstingsövergripande strategier med tillhörande handlingsplaner för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Vidare bedöms att patientsäkerhetsarbetet har förstärkts sedan våren 2015 och de politiska styrelserna har bättre förutsättningar än tidigare att säkerställa att det bedrivs ett aktivt systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9 och patientsäkerhetslagen (PSL). 35

Enligt revisionsrapporten anmäls inte alla vårdskador som avvikelser, t.ex. anmäls VRI i mycket liten omfattning. Vidare framgår att kunskapen om skyldigheten att anmäla avvikelser har ökat vid sjukhusen men att det vid primärvården görs för få anmälningar. Resultat riskanalys Målet är att landstinget ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete för att minska antalet undvikbara vårdskador. Strategi och metod för att uppnå målet är en systematisk användning av riskanalys och egenkontroll och att använda resultatet i det förebyggande arbetet. De riskanalyser som görs avser främst organisationsförändringar och bemanningssituationen inför längre ledigheter. Det är inte känt om det görs en sammanställning av genomförda riskanalyser. Landstinget saknar också en gemensam rutin för att genomföra riskanalyser inom områden där många avvikelser rapporteras. Sjukhusstyrelsen delar revisorernas bedömning att riskanalyser bör genomföras i större omfattning för att förbättra det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Resultat av både lokala och nationella mätningar visar att individuella riskbedömningar för patienter 65 år och äldre bör öka i omfattning för att förebygga vårdskador angående trycksår, fall, läkemedel och undernäring samt vårdrelaterade infektioner. Resultatet visar att riskanalyser behöver öka i omfattning för att förstärka det förebyggande arbetet. En övergripande rutin för riskanalys bör också upprättas inom områden med återkommande avvikelser. Resultat från fördjupad uppföljning Totalt har cirka 30 vårdgivare granskats, det vill säga privata och offentliga vårdcentraler, naprapater, kiropraktorer, vaccinatörer samt fysioterapiverksamheten inom vårdcentralsuppdraget. Granskningarna har resulterat i två anmälningar till IVO. Resultatet av fördjupad uppföljning har också bidragit till att landstinget i förtid har avslutat avtalet med en privat vårdcentral eftersom det fanns allvarliga patientsäkerhets- och kvalitetsbrister vid vårdcentralen. Resultat NPE 2016 Resultatet för Akademiska visar att dimensionen Respekt och bemötande var 83 % inom specialiserad slutenvård (riket 84 %) och 88 % inom specialiserad öppenvård (riket 89 %). Resultatet för Lasarettet är nästan identiskt med resultatet för riket avseende tillgänglighet, delaktighet, emotionellt stöd, bemötande, kontinuitet samt information. Frågor som Lasarettet valt som förbättringsområden är där nöjdhet understiger 75 procent. Vid Hälsa och Habilitering visar enkätresultatet från patientutvärderingar hög andel patienter som är mycket nöjda med bemötandet. 36

Resultat SIP Den länsomfattande uppföljningen av SIP visar att det finns ett stort stöd för SIP-processen där aktörerna tillsammans kan bidra till att den enskildes behov tillgodoses. Uppföljningen visar också att utvecklingsområden kvarstår för att SIP ska ge det stöd som efterfrågas. Omfattningen av genomförda SIP-processer i Uppsala län kan inte uppges eftersom det saknas tillförlitlig statistik trots att det är fokus på att antalet SIP ska öka. SIP-arbetet har kommit olika långt inom verksamheterna. Inom psykiatrin har en hel del arbete gjorts och majoriteten av genomförda SIP-processer gäller barn och ungdomar samt unga vuxna men inom äldrevården har enbart ett fåtal SIP genomförts. 37

14. Måluppfyllelse av landstingsfullmäktiges mål 2016 Tabell 6. Avstämning för måluppfyllelse Mål 2016 Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 % jämfört med 2015. Vårdhygienarbetet ska vara effektivt. Ändamålsenlig antibiotikaförskrivning ska öka jämfört med 2015. Uppfyllt Analys av resultat Ja Förekomsten av VRI har minskat med 20 % från PPMVRI som gjordes 2015. Nej Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har minskat under 2016 vid Akademiska. Följsamheten vid Lasarettet har varit hög. Oförändrat Förskrivning av antibiotikamätt i recept per 1000 invånare minskade jämfört med 2015. Övriga förskrivningsmål är i stort sett oförändrade. Säker läkemedelsanvändning för äldre. Nej Det kan anses att målet inte är uppfyllt eftersom andelen äldre med tio eller fler läkemedel har ökat sedan 2015 och är över rikets nivå. Andelen äldre med läkemedel som bör undvikas har inte minskat utan är på samma nivå som förra året. Läkemedelsgenomgångar ska göras för patienter som är 75 år och äldre och har fem eller fler läkemedel. Ökar Fördjupade läkemedelsgenomgångar har ökat betydligt sedan föregående år. Likaså utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelser. Uppdaterade läkemedelslistor och nedskrivna läkemedelsförändringar ges till patienter i ökad utsträckning. Vårdgarantin ska uppnås. Nej Målen i vårdgarantin har inte uppnåtts vid primärvården och specialistvården. Vårdkedjor ska säkras. Nej Överbeläggningar, utskrivningsklara och utlokaliserade patienter förekommer i ökad utsträckning och antalet oplanerade återinskrivningar har inte minskat sedan föregående år trots åtgärder som vidtagits, se tabell 2. SIP möjliggör trygga vårdkedjor men används enbart i begränsad omfattning inför utskrivning av äldre. Kvalitetssäkrad utskrivningsprocess. Ökar Utskrivningsprocessen är förstärkt genom utskrivningssjuksköterskor och kliniska farmaceuter. Fördjupade läkemedelsgenomgångar har ökat avsevärt vid Akademiska. Likaså har läkemedelsberättelser med utskrivningsmeddelande ökat. Sammanhållen vård skapas för patienter som riskerar återinläggning inom 30 dagar efter utskrivning från slutenvården. Ökar Se svar ovan. Förväntat utfall av programrådens arbete är bland annat en ökad sammanhållen vård för patienterna. Effekten av programrådens arbete kommer att ses över en längre tid. Säkerställa att äldre och kroniskt sjuka får god tillgång till vård och behandling. Ökar Det finns programråd för diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, stroke, hälsoinriktad hälso-och sjukvård, depression och ångest samt för höga blodfetter. Processerna diabetes, KOL och artrosbesvär har införts i den offentliga primärvården under 2016. Programråden har utarbetat kvalitetsindikatorer och mäter dessa kontinuerligt samt säkerställer att förbättringsarbete sker. 38

15. Övergripande mål och uppdrag för 2017 Av Regionplan och budget 2017-2019 framgår strategiska mål inom hälso- och sjukvård: Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Områden och uppdrag för att uppnå de strategiska målen Tabell 7. Områden och uppdrag för 2017. Områden Uppdrag 2017 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Information som ges vid utskrivning ska tydliggöras. Likaså information till patienten om sjukhusvistelsen, kommande besök och behandlingar. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Som ett led i arbetet med att korta väntetiderna ska Akademiskas och Lasarettets samarbete utvecklas. Särskild analys och riktade åtgärder ska genomföras inom områden och verksamheter som uppvisat problem i tillgänglighet. Säker hälso- och sjukvård Alla berörda verksamheter ska vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Alla berörda verksamheter ska vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Det suicidpreventiva arbetet ska utvecklas, speciellt inom psykiatri. Programråd ska upprättas inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året. Inom varje programråd ska det utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. Arbetet med värdebaserad vård ska utökas och innehålla minst ett psykiatriskt område. Tillgången till geriatrisk kompetens och direktinläggning ska förstärkas i syfte att undvika långa väntetider på akuten. Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska utökas i omfattning och geografisk spridning över länet. Jämlik hälso- och sjukvård Arbetet med värdebaserad vård ska utökas och innehålla minst ett psykiatriskt område. Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska under 2017 utökas i omfattning och geografisk spridning över länet. Hälsoinriktad hälsooch sjukvård Levnadsvanearbetet ska integreras i de regionövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under 2017. 39

Landstingets patientsäkerhetsberättelse 2016 Kort sammanfattning Vårdskador har minskat 2013-2016 Resultat från markörbaserade journalgranskningar 1

Exempel. Resultat från Markörbaserade journalgranskningar Resultat enligt PPM-VRI 2

Uppfyllda mål? Landstingsfullmäktiges mål 2016 Uppfyllt Analys av resultat Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 % jämfört med 2015. Ja Förekomsten av VRI har minskat med 20 % från PPM-VRI som gjordes 2015. Vårdhygienarbetet ska vara effektivt. Nej Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har minskat 2016 vid Akademiska. Följsamheten vid Lasarettet har varit hög. Ändamålsenlig antibiotikaförskrivning ska öka jämfört med 2015. Säker läkemedelsanvändning för äldre. Oförändrat Förskrivning av antibiotika mätt i recept per 1000 invånare minskade jämfört med 2015. Övriga förskrivningsmål är i stort sett oförändrade. Nej Det kan anses att målet inte är uppfyllt eftersom andelen äldre med tio eller fler läkemedel har ökat sedan 2015 och är över rikets nivå. Andelen äldre med tio eller fler läkemedel har ökat sedan 2015. Andelen äldre med läkemedel som bör undvikas är på samma nivå som 2015. Uppfyllda mål? Landstingsfullmäktiges mål 2016 Uppfyllt Analys av resultat Läkemedelsgenomgångar ska göras för patienter som är 75 år och äldre och har fem eller fler läkemedel. Ökar Antalet läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser har ökat väsentligt vid Akademiska under 2016 jämfört med 2015. Kvalitetssäkrad utskrivningsprocess Ökar Utskrivningsprocessen är förstärkt genom utskrivningssjuksköterskor och kliniska farmaceuter. Se svar ovan. Vårdkedjor ska säkras. Nej Överbeläggningar, utskrivningsklara och utlokaliserade patienter förekommer i ökad utsträckning. Antalet oplanerade återinskrivningar har inte minskat sedan föregående år. SIP möjliggör trygga vårdkedjor men används enbart i begränsad omfattning inför utskrivning av äldre. 3

Uppfyllda mål? Landstingsfullmäktiges mål 2016 Uppfyllt Analys av resultat Sammanhållen vård skapas för patienter som riskerar återinläggning inom 30 dagar efter utskrivning från slutenvården. Ökar Förstärkt utskrivningsprocess, läkemedelsgenomgångar, läkemedelsberättelser med utskrivningsmeddelande har ökat. Förväntat utfall av programrådens arbete är bland annat en ökad sammanhållen vård för patienterna. Säkerställa att äldre och kroniskt sjuka får god tillgång till vård och behandling. Ökar Programråd finns för diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, stroke, hälsoinriktad hälso-och sjukvård, depression och ångest samt för höga blodfetter. Processerna diabetes, KOL och artrosbesvär har införts i den offentliga primärvården under 2016. Programråden har utarbetat kvalitetsindikatorer och mäter dessa kontinuerligt samt säkerställer att förbättringsarbete sker. Vårdgarantin ska uppnås. Nej Målen i vårdgarantin har inte uppnåtts vid primärvården och specialistvården. Fortsatta förbättringsområden Områden Uppföljning Frekvens Oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Indikatorer i RPB Följs upp i T1, delårsoch årsrapport Utlokaliserade patienter Indikator i RPB Se ovan Vårdrelaterade infektioner Indikator i RPB Infektionsverktyget Se ovan Kontinuerligt enhetsnivå Systematiskt hygienarbete Indikator i RPB Se ovan Användning av Infektionsverktyget Enkät till enhetschefer från vårdkvalitetsavdelningen Kvartalsvis 4

särskilt fokus på Områden Uppföljning Frekvens Palliativ vård - brytpunktssamtal - smärt- och symtomskattning Berörda förvaltningar Palliativregistret Regional analysgrupp Kontinuerligt Trycksår - ökad trycksårsprevention samt risk- och hudbedömningar Berörda förvaltningar PPM-trycksår Cosmic Regional analysgrupp Kontinuerligt Årligen Fall Berörda förvaltningar MedControl Kontinuerligt Undernäring Berörda förvaltningar Dagen nutrition (mätning) Kontinuerligt Årligen 5

Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-03-03 16/17 Dnr LS2016-0136 Patientsäkerhetsberättelse Landstinget i Uppsala län 2016 Beslut Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottets beslut Den reviderade patientsäkerhetsberättelsen för Landstinget i Uppsala län 2016 fastställs. Regionstyrelsen föreslås fastställa patientsäkerhetsberättelsen för Landstinget i Uppsala län 2016. Bilaga 16 Ärendebeskrivning Patientsäkerhetslagen (2010:659) anger krav på att vårdgivaren årligen ska samman-ställa en patientsäkerhetsberättelse där det systematiska patientsäkerhetsarbetet beskrivs. Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till reviderat förslag och finner bifall till eget yrkande. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet beslutar enligt reviderat förslag. Kopia till Regionstyrelsen Exp. 2017Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10 (14)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-20 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Louise Arvidsson Chef, enheten för e-hälsa Tfn 070-699 16 26 E-post louise.aroden.arvidsson@regionuppsala. se Dnr LS2017-0199 Regionstyrelsen Ramverk för journalen ålderssänkning från 18 till 16 år gällande åtkomst till Journalen via nätet Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut En ålderssänkning av åtkomst till Journalen via nätet, från 18 till 16 år, gäller från och med 1 november 2017. Ärendebeskrivning Ett nytt ramverk för invånares direktåtkomst till sin journalinformation har utarbetats av Inera i samarbete med SKL. Regionstyrelsen fattade beslut i december 2016 att fastställa ramverket (LS 2016-0582) med målbilden att alla invånare från 16 år ska ha tillgång till all information om sig själv som dokumenteras i hälso- och sjukvård och tandvård från år 2020. I ett led att påskynda införandet av det nya ramverket som bygger på ett ökat tryck från invånare har Ineras programråd enats att tidigarelägga ålderssänkningen från hur det tidigare kommunicerats. Övriga delar av ramverket hanteras inom målbilden och det beslut som regionstyrelsen fattade i december 2016. Ålderssänkningen blir således det första steget i processen att införa det nya ramverket för Journalen via nätet. Ramverket för invånares åtkomst till journalen innehåller gemensamma principer, målbild och riktlinjer för den enskildes direktåtkomst till sin egen journalinformation via e-tjänster och ska ligga till grund för fortsatta utvecklingen och implementering av journalen i landsting och regioner. Syftet med ramverket är att alla e-tjänster som visar journalinformation ska följa de gemensamma principerna. Ärendet är berett i hälso-, sjukvårds och FoUU-utskottet. Bilagor Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Ramverk för invånares åtkomst till journalen Juridiska frågeställningar Så fungerar tjänsten Journalen Beslut landstingsstyrelsen 2016-12-06, 319 Kopia till Hälso- och sjukvårdsdirektören Samtliga förvaltningsdirektörer, hälso- och sjukvård Chefsjuristen IT-direktören Kommunikationschefen Registrator, Akademiska sjukhuset

Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-03-31 26/17 Dnr LS2017-0199 Ramverk för journalen - ålderssänkning från 18 till 16 år gällande åtkomst till Journalen via nätet Beslut Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottets beslut Regionstyrelsen föreslås besluta om att tidigarelägga en ålderssänkning av åtkomst till Journalen via nätet från 18 till 16 år i enlighet med nationell rekommendation som beräknas komma från Inera under våren 2017. Bilaga 26 Ärendebeskrivning Ett nytt ramverk för invånares direktåtkomst till sin journalinformation har utarbetats av Inera i samarbete med SKL. Regionstyrelsen fattade beslut i december 2016 att fastställa ramverket (LS 2016-0582) med målbilden att alla invånare från 16 år ska ha tillgång till all information om sig själv som dokumenteras i hälso- och sjukvård och tandvård år 2020. I ett led att påskynda införandet av det nya ramverket som bygger på ett ökat tryck från invånare har Ineras programråd enats att tidigarelägga ålderssänkningen från hur det tidigare kommunicerats. Övriga delar av ramverket hanteras inom målbilden och det beslut som regionstyrelsen fattade i december 2016. Ålderssänkningen blir således det första steget i processen att införa det nya ramverket för Journalen via nätet. Ramverket för invånares åtkomst till journalen innehåller gemensamma principer, målbild och riktlinjer för den enskildes direktåtkomst till sin egen journalinformation via e-tjänster och ska ligga till grund för fortsatta utvecklingen och implementering av journalen i landsting och regioner. Syftet med ramverket är att alla e-tjänster som visar journalinformation ska följa de gemensamma principerna. Kopia till Regionstyrelsen Exp. 2017Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15 (19)

Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-03-31 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16 (19)

Ramverk för invånares åtkomst till journalen Gemensamma principer, målbild och riktlinjer för enskilds direktåtkomst till sin egen journalinformation via e-tjänster

Senast ändrad 2016-09-12 Innehåll 1. Ramverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation...3 1.1 Principer för information som görs tillgänglig...3 1.2 Principer för information som inte görs tillgänglig...3 1.3 Målbild...4 Bilagor...4 Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 2/4

Senast ändrad 2016-09-12 Nedanstående gemensamma principer och målbild ska fastställas på politisk ledningsnivå i landsting och regioner och ligga till grund för den fortsatta utvecklingen och implementeringen av enskilds direktåtkomst till sin egen journalinformation. 1. Ramverk för enskilds direktåtkomst till sin journalinformation 1.1 Principer för information som görs tillgänglig Principerna avser genomgående landstingsfinansierad hälso- och sjukvård och tandvård. Med invånare avses genomgående personer från 16 år. Med all digital journalinformation avses den information som stöds av Ineras tjänsteplattform, även bakåt i tiden. De gemensamma principerna är: 1.2 All digital journalinformation i landstingsfinansierad hälso- och sjukvård och tandvård, som får lämnas ut till invånaren, ska göras tillgänglig genom direktåtkomst Informationen ska göras tillgänglig direkt när den är införd i patientjournalen Invånaren ska själv kunna välja vilken information hen vill se, och om närstående ska bjudas in att ta del av uppgifter och i vilken grad Vårdnadshavare ska ha tillgång till barns uppgifter till det att barnet fyller 13 år Beroende på barnets situation ska det i enskilda fall gå att förlänga eller förkorta vårdnadshavares tillgång till barnets information, samt tidigarelägga barnets egen tillgång till sin information Principer för information som inte görs tillgänglig I undantagsfall kan information döljas från den enskildes direktåtkomst. Det är inte information från någon specifik organisation, vårdenhet eller yrkesgrupp som avses utan särskilda situationer där specifik information, med stöd av offentlighets- och sekretesslagen, kan undantas från den enskildes direktåtkomst. Det gäller: 1. Uppgifter om uppgiftslämnare (tredje person) i en journalanteckning. Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 3/4

Senast ändrad 2016-09-12 2. Uppgifter om patienten själv, om det är av synnerlig vikt med hänsyn till ändamålet med pågående vård och behandling att uppgiften inte lämnas ut till patienten * 3. Uppgifter som kan vara till men för en person som befinner sig i våldsutsatthet. 4. Uppgifter som är föremål för förundersökningssekretess på begäran av polis eller åklagare. * Denna bestämmelse ska tillämpas endast i undantagsfall och gäller endast patienter som är under pågående vård och behandling. En patient som är färdigbehandlad kan inte nekas tillgång till journaluppgifter om sig själv. 1.3 Målbild Vid utgången av år 2020 har alla invånare tillgång till all information om sig själv som dokumenteras i landstingsfinansierad hälso- och sjukvård och tandvård, och vårdnadshavare har tillgång till barns information till det att barnet fyller 13 år. Bilagor Bilaga 1 Juridiska frågeställningar Bilaga 2 Så fungerar e-tjänsten Journalen Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 4/4

Ramverk för invånares åtkomst till journalen Bilaga 1 Juridiska frågeställningar

Senast ändrad 2016-08-30 Innehåll Juridiska frågeställningar... 1 1. Juridiska frågor och svar... 3 1.1 Var finns bestämmelserna om patientens direktåtkomst till sin egen journal?... 3 1.2 Är en vårdgivare skyldig att erbjuda direktåtkomst åt patientkollektivet?... 3 1.3 Har ett ombud åt en patient, till exempel en anhörig, en rätt att få ta del av patientens journaluppgifter genom direktåtkomst?... 3 1.4 Har patienten rätt att få ta del av alla vårdrelaterade uppgifter om sig själv?... 4 1.5 Har en patient rätt att överklaga en vårdgivares beslut att inte lämna ut journaluppgifter?... 4 1.6 Måste vårdgivare i varje enskilt fall pröva vilka uppgifter som inte får lämnas ut?... 4 1.7 Får patienten även ta del av journalanteckningar som ännu inte har signerats av vårdgivaren?... 5 1.8 Ska en anteckning eller en handling tillföras patientjournalen så snart som möjligt efter en vårdhändelse?... 6 1.9 Är minnesanteckningar och mellanprodukter också allmänna handlingar?... 6 1.10 Får en vårdgivare neka utlämnande av vårddokumentation till en patient med hänvisning till behovet av rådrum?... 7 1.11 Råder ett barn över sin patientjournal först vid 18 års ålder?... 7 1.12 Har vårdnadshavare rätt att ta del av barnets patientjournal genom direktåtkomst upp till 16 års ålder?... 8 Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 2/8

Senast ändrad 2016-08-30 1. Juridiska frågor och svar Nedan följer frågor och svar med avseende på olika rättsfrågor som aktualiseras med e-tjänsten Journalen. Syftet är att klarlägga gällande rätt och tillhanda stöd i landstingens beslutsprocess om principerna för en enhetlig tillämpning av Journalen. 1.1 Var finns bestämmelserna om patientens direktåtkomst till sin egen journal? Bestämmelser om patientens direktåtkomst finns i 5 kap. 5 patientdatalagen. Av den framgår att en vårdgivare får medge en enskild direktåtkomst till sådana uppgifter om den enskilde själv som får lämnas ut till honom eller henne och som behandlas för ändamål som anges i 2 kap. 4 första stycket 1 och 2 PDL. Här avses alltså direktåtkomst till olika slag av vårddokumentation. Regeringen motiverade bestämmelsen om direktåtkomst på följande sätt: Att ge patienter direktåtkomst till sina patientuppgifter bidrar till deras möjligheter att på ett bättre sätt aktivt delta i sin vård (prop. 2007/08:126 s. 158). Enligt samma bestämmelse får den enskilde också medges direktåtkomst till sådan dokumentation som avses i 4 kap. 3 första stycket första meningen PDL, det vill säga dokumentation om kontroll av hälso- och sjukvårdspersonalens elektroniska åtkomst till patientjournalen. 1.2 Är en vårdgivare skyldig att erbjuda direktåtkomst åt patientkollektivet? Nej. Det är en möjlighet enligt lagen. Den möjligheten erbjuds genom Journalen. Alla landsting och regioner har dock, genom Handlingsplan 2013 2018, kommit överens om att erbjuda invånarna tillgång till sin journalinformation. Eftersom Journalen är en nationell e-tjänst för att främja patientmakt och individens medinflytande i den egna vården och behandlingen kan möjligheten lätt förvandlas till en orättvisa om inte alla vårdgivare sluter upp bakom tjänsten eller vid anslutning lämnar ut vårddokumentation på olika villkor. Utlämnande på olika villkor ger upphov till en ojämlik hälso- och sjukvård. 1.3 Har ett ombud åt en patient, till exempel en anhörig, en rätt att få ta del av patientens journaluppgifter genom direktåtkomst? Det är en självklar rättighet för till exempel anhöriga till en patient att få aktivt delta i patientens vård om patienten så önskar (se fråga 1.1). Journalen är ett stöd både för patienter och anhöriga i dessa delar. Av 2 kap. 3 patientdatalagen framgår vidare att behandling av personuppgifter som inte är tillåten enligt lagen ändå får behandlas av en vårdgivare, om den enskilde lämnat ett uttryckligt samtycke till behandlingen. Enligt självbestämmandeprincipen som kommer till uttryck i hälso- och sjukvårdslagen ska ett sådant samtycke respekteras av vårdgivaren. Kammarrätten i Stockholm har prövat den s.k. ombudsfunktionen i Journalen (dom 2016-06-10, mål nr 5402-15). Domstolen anser att funktionen är laglig. Enligt domstolen ger den enskildes samtycke enligt 2 kap. 3 PDL lagligt stöd åt vårdgivare att ge direktåtkomst till ombud under samma förutsättningar som till den enskilde själv. Domen har överklagats. Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 3/8

Senast ändrad 2016-08-30 1.4 Har patienten rätt att få ta del av alla vårdrelaterade uppgifter om sig själv? Ja. Utgångspunkten enligt gällande rätt är att patienten har rätt att få ta del av all vårddokumentation om sig själv. Undantaget är sådana uppgifter för vilka sekretess gäller i förhållande till honom eller henne enligt 25 kap. 6 och 7 offentlighets- och sekretesslagen. Det rör sig dels om uppgifter om patientens hälsotillstånd där det är av synnerlig vikt med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen att dessa inte lämnas ut till patienten, dels uppgifter om uppgiftslämnare i en anmälan till vårdgivaren om patientens hälsotillstånd. Undantag kan också råda för uppgifter som omfattas av s.k. förundersökningssekretess enligt 18 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen. Sådan sekretess råder för uppgifter i ett brottmål, oavsett hos vilken myndighet uppgifterna finns. Förundersökningssekretessen kan innebära en inskränkning i patientens rätt att få ta del av hela sin journal hos offentliga vårdgivare. Utrymmet för att neka patienten att få ta del av sin eller sina journaler är alltså ytterst begränsat. Man bör också betänka att risken för men eller skada enligt vissa av sekretessbestämmelserna minskar ju äldre patientuppgifterna är, och att sekretessbestämmelserna sällan aktualiseras för historiska patientuppgifter hos vårdgivaren. Om vårdgivaren endast medger den enskilde en begränsad direktåtkomst till sina patientuppgifter, ska vårdgivaren enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) informera honom eller henne om att det saknas information. 1.5 Har en patient rätt att överklaga en vårdgivares beslut att inte lämna ut journaluppgifter? Ja, enligt gällande rätt har patienten rätt att få ta del av all vårddokumentation om sig själv, om det inte råder sekretess för uppgifterna (se fråga 1.4). Ett beslut av en offentlig vårdgivare (landsting, kommun eller staten) om att neka en patient att utfå journalhandlingar på papper eller att neka denne att få läsa handlingarna på stället kan alltid överklagas. En privat vårdgivare som nekar en patient att utfå efterfrågade journalhandlingar ska överlämna frågan för prövning till Inspektionen för vård och omsorg. Som redovisas i fråga 1.2 är en vårdgivare inte skyldig att erbjuda patienter direktåtkomst till journaluppgifter. Det är en möjlighet enligt patientdatalagen. Ett beslut av vårdgivare att inte erbjuda patienter direktåtkomst till journaluppgifter som förvaras hos vårdgivaren kan alltså inte överklagas. Därmed kan ett beslut av vårdgivare om att lämna ut ett selektivt urval av journaluppgifter genom direktåtkomst inte heller överklagas. 1.6 Måste vårdgivare i varje enskilt fall pröva vilka uppgifter som inte får lämnas ut? Nej. Uppgifter som är tillgängliga genom direktåtkomst anses utlämnade (röjda). Som regel ska en myndighet göra en konkret och individuell prövning av ett utlämnande, uppgift för uppgift. Ibland kan emellertid en sådan procedur vara praktiskt ogenomförbar. Myndigheten, till exempel en nämnd i ett landsting som ansvarar för hälso- och sjukvård, kan helt enkelt inte bilda sig en rimlig uppfattning om den särskilda skaderisk som kan vara förbunden med varje Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 4/8

Senast ändrad 2016-08-30 enskild uppgift som kontinuerligt tillförs patientens journal och är tillgänglig för patienten genom direktåtkomst.. I sådana situationer får i stället en myndighet göra en schabloniserad menprövning, i analogi med vad som i förarbetena till sekretesslagen förordas vid så kallat massuttag (prop. 1979/80:2 Del A s. 80 f.). De kunskaper som myndigheten har om mottagaren eller mottagarna, hur dessa kommer att hantera uppgifterna och vilken risk för ytterligare spridning som finns, kan då tillsammans med en bedömning av den skaderisk som typiskt sett är förbunden med uppgifter av aktuellt slag i de allra flesta fall ge fullt tillräckligt underlag för bedömningen av om sekretessbestämmelsens skaderekvisit är uppfyllt och sekretess därmed gäller eller inte gäller gentemot mottagaren i fråga. Den schabloniserade menprövningen eller skadeprövning kan vidare läggas till grund för ett menprövningsbeslut som fattas centralt av myndigheten. Skadeprövningen kan i sin tur bygga på en gemensam analys eller bedömning genomförd av en eller flera vårdgivare. I Journalen benämns denna bedömning ramverk. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) ska den vårdgivare som medger en enskild direktåtkomst till sina patientuppgifter ansvara för att det finns ett system för bedömning av de uppgifter som kräver ett särskilt skydd i förhållande till den enskilde och som inte ska kunna lämnas ut genom direktåtkomst. Ramverket för Journalen är en viktig komponent i ett sådant system som Socialstyrelsen efterlyser för bedömning av upprepade, automatiserade utlämnanden till samma mottagare, i detta fall patientens direktåtkomst i Journalen. 1.7 Får patienten även ta del av journalanteckningar som ännu inte har signerats av vårdgivaren? Ja. Frågan är avgjord av Högsta förvaltningsdomstolen (HDF 2013 ref. 33). Hos en offentlig vårdgivare är journalanteckningar alltid allmänna handlingar. Det innebär att sådana anteckningar anses upprättade och utgör allmänna handlingar innan bläcket har hunnit torka. Det saknar betydelse enligt domstolen om de är signerade eller inte. Enligt domstolens mening kan det i en journalhandling av det nu aktuella slaget inte förekomma anteckningar som endast är att betrakta som utkast eller arbetsversioner i den mening som avses i 2 kap. 9 andra stycket tryckfrihetsförordningen. När anteckningen är tillförd journalen är den alltså allmän handling och ska lämnas ut till den som efterfrågar handlingen (om inte sekretess utgör hinder för utlämnande). Signeringen av en journalanteckning får inte enligt domstolen tillmätas någon betydelse för bedömningen av när anteckningen ska anses utgöra en del av den allmänna handlingen i tryckfrihetsförordningens mening. När det gäller handlingar (intyg, röntgenbilder) så kan de bli allmänna handlingar vid olika tidpunkter beroende på vilken regel i tryckfrihetsförordningen som blir tillämplig, till exempel om den är upprättad av vårdgivaren själv eller inkommen till vårdgivaren. Generellt är alla inkomna handlingar till en offentlig vårdgivare allmänna handlingar och ska lämnas ut till patienten. Motsvarande gäller för upprättade handlingar; när de har justerats eller på annat sätt färdigställts är de allmänna handlingar, till exempel digitala röntgenbilder. Om handlingarna är relevanta för patientens vård och behandling eller administration i samband härmed ska de lämnas ut genom Journalen. Beträffande handlingar som inte ryms inom denna kategori, till exempel den särskilda journal som enligt lagen om genetisk integritet ska upprättas av en Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 5/8

Senast ändrad 2016-08-30 vårdgivare över identiteten på en tredjepartsdonator, får patienten vända sig till vårdgivaren och begära utlämnande på annat sätt. Privata vårdgivare omfattas inte av tryckfrihetsförordningens bestämmelser. I propositionen till den äldre patientjournallagen anför departementschefen i korthet att för de fall sådana frågor skulle bli aktuella inom den enskilda hälso- och sjukvården torde tryckfrihetsförordningens bestämmelser tjäna till vägledning (prop. 1984/85:189 s. 38). Utgångspunkten är således att anteckningar och handlingar hos privata vårdgivare ska blir tillgängliga för patienten i lika stor utsträckning som hos en offentlig vårdgivare för att främja en jämlik hälso- och sjukvård. 1.8 Ska en anteckning eller en handling tillföras patientjournalen så snart som möjligt efter en vårdhändelse? Ja. Enligt 3 kap. 9 patientdatalagen ska uppgifter föras in i patientjournalen så snart som möjligt. Med uttrycket föras in avses både anteckningar i en journalhandling och infogande av journalhandlingar som upprättas inom verksamheten eller som inkommit utifrån. Vad som närmare menas tidsmässigt med så snart som möjligt framgår inte av några förarbeten. Det lämnas öppet av lagstiftaren. I ett uppmärksammat tillsynsärenden förklarade Socialstyrelsen att medicinska händelser ska finnas inskrivna i patientjournaler inom två dygn efter händelsen (Socialstyrelsens beslut 2008-11-24, dnr. 44-9129/08). På sin webbplats förklarar Socialstyrelsen emellertid att det torde vara omständigheterna i det enskilda fallet som får avgöra hur snabbt uppgifterna ska föras in i journalen. I akuta vårdfall där behandlingen är personalintensiv kan uppgifterna behöva föras löpande och kontinuerligt parallellt med behandlingen, medan i andra fall, till exempel vid en rutinhälsokontroll på en vårdcentral kan viss fördröjning godtas att föra in uppgifterna i patientjournalen. Det är behovet av uppgiften och patientsäkerheten som är avgörande. 1.9 Är minnesanteckningar och mellanprodukter också allmänna handlingar? Nej. Minnesanteckningar och mellanprodukter är inte allmänna handlingar. Med minnesanteckning förstås promemoria och annan anteckning eller upptagning som har kommit till endast för ärendes föredragning eller beredning, dock inte till den del den har tillfört ärendet sakuppgift eller arkiveras. Minnesanteckningar som tillför ett vårdärende en sakuppgift är alltid en allmän handling. Justitieombudsmannen har i ett fall, JO 1968 s. 497, diskuterat i vad mån anteckningar av en tjänsteman kunde utgöra minnesanteckningar. JO uttalade då att anteckningarna innehöll sådant sakmaterial som tjänar som underlag för själva avgörandet i ärendet hos myndigheten, och att de då under inga omständigheter kunde betraktas som anteckningar till ledning för minnet eller eljest för arbetet som verkställts allenast för ett ärendes föredragning eller beredande till avgörande. Det finns alltså inte utrymme för minnesanteckningar i form av till exempel hypoteser eftersom det torde utgöra en relevant sakuppgift. Socialstyrelsen har sin handbok till föreskrifterna (SOSFS 2008:14) anfört att tillfälliga minnesanteckningar som används som underlag för uppgifter som ska föras in i patientjournalen kan räknas som arbetsmaterial, som kan förstöras när uppgifterna förts in i journalen. Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 6/8

Senast ändrad 2016-08-30 Uppgifterna ska föras in i journalen så snart det är möjligt (se fråga 1.8). Om minnesanteckningarna förs i ordnad form och sparas längre tid anser Socialstyrelsen att de är att likställa med journalhandlingar. En vårdgivare kan också skapa mellanprodukter i form av till exempel utkast. En mellanprodukt är en handling som innehåller uppgifter som i och för sig tillför ärendet något nytt i sak, men dessa uppgifter sedan överförs till en handling som upprättas. Som exempel på mellanprodukter kan nämnas digitala diktat. De är ett osjälvständigt mellanled till en färdig produkt, det vill säga en journalanteckning. Diktaten får gallras. Om de inte gallras utan i stället arkiveras blir de också allmänna handlingar hos en vårdmyndighet. 1.10 Får en vårdgivare neka utlämnande av vårddokumentation till en patient med hänvisning till behovet av rådrum? Nej. Med rådrum avses en situation när en läkare behöver få rådrum att bedöma en fråga, till exempel ett provsvar om cancer, för att diskutera svaret med kollegor eller med patienten (Socialstyrelsen, Informationssäkerhet - Vägledning för hantering av information inom vård och omsorg, s. 35 och 61). Ett provsvar är dock normalt att betrakta som en allmän handling hos en offentlig vårdgivare, oavsett om det är mottaget från en annan vårdgivare eller har färdigställts av vårdgivaren själv, och ska lämnas ut på begäran av patienten snarast (se fråga 1.7). Det är inte heller en minnesanteckning eller en mellanprodukt (se fråga 1.8). Rådrum strider således mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser. I Journalen innebär rådrummet att vissa sjukvårdshuvudmän inte låter patienter del av journalinformation genom Journalen förrän efter en viss tidsrymd (normalt 14 dagar). Enligt patientdatalagen är det frivilligt för en vårdgivare att medge patienter direktåtkomst till sin egen vårddokumentation (se fråga 1.2). Det innebär att det egentligen står fritt för en vårdgivare att fördröja eller skjuta på patienters direktåtkomst till sin egen vårddokumentation. Av föreliggande ramverk framgår dock att utgångspunkten är att patienten ska få direktåtkomst till all sin egen vårddokumentation så fort den är antecknad, inkommen eller färdigställd. Beträffande privata vårdgivare, se fråga 1.7 sista stycket. 1.11 Råder ett barn över sin patientjournal först vid 18 års ålder? Nej. Regeringen har uttalat följande i frågan (prop. 2007/08:126 s. 153): Beträffande bedömning av mognadsgrad bör barn och tonåringar hanteras på motsvarande sätt som i den övriga verksamheten inom hälso- och sjukvården. I takt med den underåriges stigande ålder och mognad ska allt större hänsyn tas till barnets önskemål och vilja vad till exempel gäller om uppgifter om honom eller henne ska få göras tillgängliga för andra vårdgivare eller inte och vad gäller samtycke vid ospärrade uppgifter, jfr 6 kap. 11 föräldrabalken. Av den nämnda bestämmelsen i föräldrabalken framgår bland annat att vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Datainspektionen har som tumregel sagt att vid ungefär 15 års ålder kan barn råda över frågor om sekretess och samtycke till personuppgiftsbehandling. Enligt den europeiska persondataskyddsförordningen, art. 8.1, ska tillhandahållare av e-tjänster som riktar sig mot bland annat barn inhämta vårdnadshavarnas samtycke till behandlingen av barnets Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 7/8

Senast ändrad 2016-08-30 personuppgifter i en sådan tjänst om barnet är under 16 år eller den lägre åldersgräns som medlemsstaten bestämmer, dock inte lägre än 13 år. 16 år är således en lämplig lägsta åldersgräns för att låta barn ta del av Journalen. (Förordningen träder i kraft 25 maj 2018.) Inget hindrar dock att åldersgränsen i enskilda fall sänks av ansvarig verksamhetschef efter samråd med barnet och vårdnadshavare. 1.12 Har vårdnadshavare rätt att ta del av barnets patientjournal genom direktåtkomst upp till 16 års ålder? Nej. I Journalen är grundprincipen att vårdnadshavare har åtkomst till barns journal upp till det att barnet fyller 13 år. Ansvarig vårdgivare har dock i enskilda fall efter samråd med barnet och vårdnadshavare möjlighet att höja åldersgränsen och erbjuda vårdnadshavare åtkomst även efter det att barn fyllt 13 år. Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 8/8

Ramverk för invånares åtkomst till journalen Bilaga 2 Så fungerar tjänsten Journalen

Senast ändrad 2016-08-30 Innehåll Så fungerar tjänsten Journalen... 1 1. Så fungerar tjänsten Journalen... 3 1.1 Säker inloggning krävs... 3 1.2 Försegling... 3 1.3 Information och hjälp... 3 1.4 Åldersgräns... 4 1.5 Vårdnadshavares tillgång till barns information... 4 1.6 Informationsmängder... 4 1.7 Osignerad information... 5 1.8 Journalspärrar... 5 1.9 Åtkomstlogg... 5 1.10 Dela ut journalen till ett ombud... 6 1.11 Uppdatera kontaktuppgifter... 6 1.12 Formulär... 6 1.13 Patientens egen notering... 6 Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 2/6

Senast ändrad 2016-08-30 1. Så fungerar tjänsten Journalen Detta är en beskrivning av planerad funktionalitet vid ingången av år 2017. 1.1 Säker inloggning krävs För att logga in i Journalen som invånare krävs att man har en e-legitimation. Inloggning görs via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Till Journalens administrationsgränssnitt krävs inloggning med SITHS-kort. Kravet på säker inloggning kommer ifrån SOS 2008:14 kap 2 där det i 13 står: Vårdgivaren ska ansvara för att det i ledningssystemet finns rutiner som säkerställer att en enskilds direktåtkomst till sina patientuppgifter och till dokumentation om åtkomst endast tillåts efter det att den enskilde har identifierats genom stark autentisering. 1.2 Försegling En användare kan försegla Journalen med en knapptryckning. Då går det inte att komma åt innehållet längre. Har användaren delat journalinformationen med ett ombud (se ovan) eller själv är ombud åt någon annan, så försvinner den möjligheten i samband med förseglingen. Försegling kan även göras från Journalens administrationsgränssnitt, för de fall användaren inte har tillgång till Journalen eller inte vill logga in. Försegling bör göras omgående om användaren ber om det. Om användaren önskar få sin försegling upplåst görs det från Journalens administrationsgränssnitt. Det ska finnas en rutin hos varje huvudman för att säkerställa att det är den enskildes egen önskan och att inget hot föreligger. Möjligheten till försegling av Journalen är i första hand tänkt som ett stöd för den som exempelvis lever med våld i en nära relation, och har anledning att misstänka att den våldsbenägne partnern ska tilltvinga sig tillgång till journalinformation. Det är även möjligt för ansvarig hälso- och sjukvårdspersonal, som bedömt det nödvändigt att försegling ska göras, att via Journalens administrationsgränssnitt försegla information från en viss enhet under en viss tid. Slutdatum måsta alltid anges. När Journalen är förseglad framgår inte detta i tjänsten utan där finns bara en upplysning om att ingen information finns att visa. 1.3 Information och hjälp När användaren loggar in i Journalen måste hen godkänna en villkorstext, som också beskriver vart man kan vända sig med frågor. I första hand bör hänvisningen ske till landstingens och regionernas gemensamma webbplats 1177.se. I andra hand bör personlig kontakt med vårdgivaren erbjudas. Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 3/6

Senast ändrad 2016-08-30 I tjänsten finns också uppgifter om vilken journalinformation som går att se hos de olika vårdgivarna. Detta visas under Sverigekartan och i menyalternativet Vad visas i Journalen. Landsting och regioner publicerar informationen löpande och ska hålla den aktuell. Dessa krav kommer från SOS 2008:14 kapitel 2 där det står i 15 Om vårdgivaren endast medger den enskilde en begränsad direktåtkomst till sina patientuppgifter, ska vårdgivaren informera honom eller henne om detta. Vårdgivaren ska även informera den enskilde om vart han eller hon kan vända sig för att få hjälp med att förstå dokumentationen. 1.4 Åldersgräns Man måste ha fyllt 16 år för att kunna logga in i Journalen från 1177 Vårdguiden. Undantag från denna regel kan i enskilda fall beviljas av verksamhetschef, och gäller då för den verksamhet som verksamhetschefen ansvarar för. 1.5 Vårdnadshavares tillgång till barns information Är man vårdnadshavare för ett barn har man automatiskt tillgång till barnets journal. Vilka barns journaler man har tillgång till visas på Journalens startsida. Den automatiska tillgången försvinner när barnet fyller 13 år. Det kan finnas behov av att utöka vårdnadshavarens tillgång till barnets journal efter att barnet har fyllt 13 år. Det ska bedömas och beviljas av verksamhetschef, och gäller då för den verksamhet som verksamhetschefen ansvarar för. Det kan också i undantagsfall finnas fall när sjukvårdshuvudmannen bedömer att vårdnadshavare inte ska ha tillgång till barnens journal. Det kan exempelvis vara när tvångsåtgärder övervägs. Det går då att helt stänga av vårdnadshavarens tillgång till barnets journal. Vårdgivaren måste tillhandahålla en jourorganisation för att snabbt handlägga dessa ärenden. 1.6 Informationsmängder Journalen stödjer ett antal så kallade informationsmängder, det vill säga olika kategorier av journalinformation, och samtliga ska visas för patienten. Information bakåt i tiden ska också vara tillgänglig. Målsättningen är att all journalinformation som är digitalt tillgänglig ska visas. Informationsmängderna i Journalen under 2016 är: Inera AB Anteckningar Vårdkontakter Diagnoser Läkemedel Provsvar Klinisk kemi/mikrobiologi Vaccinationer Konsultationsremiss Remisstatus Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 4/6

Senast ändrad 2016-08-30 1.7 Mödravård Förlossningsdata BVC tillväxtkurva Röntgen Loggar Journalspärr Uppmärksamhetssignal EKG Frikort Formulär Osignerad information I Journalen kan användaren själv välja att ta del av uppgifter som är osignerade/ovidimerade och som är nyare än 14 dagar. Uppgifter som är nyare än 14 dagar, eller som ansvarig vårdpersonal inte har hunnit signera/vidimera presenteras med markeringen Nytt/Osignerat eller Nytt/Ovidimerat Om användaren klickar på en rad som markerats med Nytt/Osignerat eller Nytt/Ovidimerat så öppnas informationen och det finns en tydlig markering om att det är information som inte är kontrollerad av ansvarig vårdpersonal och som kan komma att ändras, eller att informationen är nyare än 14 dagar. Via administrationsgränssnittet finns möjlighet att dölja enstaka journalavsnitt för enskilda patienter. Detta ska tillämpas i undantagsfall, enligt information i avsnittet ovan Principer för information som inte görs tillgänglig. 1.8 Journalspärrar I Journalen visas de spärrar som finns i journalsystemen, och vilken information som ryms i respektive spärr. Av informationen framgår om det är en spärr som är satt för att begränsa hälsooch sjukvårdspersonalens tillgång till uppgifterna inom en vårdgivare eller om det är en spärr som patienten satt för att hen inte vill delta i en sammanhållen journalföring. 1.9 Åtkomstlogg Åtkomstloggen visar datum, namn, roll och vårdgivare för dem som har öppnat journalen i vårdsystemen. Loggen visar både vårdpersonal, eventuella ombud som öppnat journalen samt användarens egen användning. Primärt är denna funktion avsedd för att patienten skall kunna upptäcka obehöriga åtkomster från personer som har en koppling till patienten. I anslutning till åtkomstloggen ska finnas en angiven kontakt dit patienten kan vända sig med frågor om loggen. Här är också lämpligt att informera om att vårdpersonal kan vara behörig och ha ett behov av att gå in i journalen, även om patienten inte haft direktkontakt med personen i Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 5/6

Senast ändrad 2016-08-30 fråga. Anledningen kan exempelvis vara förfrågningar från andra vårdgivare, uppföljningar, fakturering eller andra patientadministrativa åtgärder. 1.10 Dela ut journalen till ett ombud I Journalen finns en funktion som kallas Dela journal. Det är en ombudsfunktion som låter en användare bjuda in exempelvis en närstående att ta del av hela eller delar av journalinformationen under en viss period. Den person som utses som ombud måste aktivt acceptera delningen, för att journalinformationen ska bli tillgänglig. Delningen kan avslutas när som helst, både av den som journalinformationen gäller och av ombudet. Om en person som har delat sin journal avlider ligger delningen kvar tills ombudet själv väljer att avsluta delningen. 1.11 Uppdatera kontaktuppgifter Användaren kan via Journalen uppdatera kontaktuppgifter till sig själv och sina närstående, på ett sätt så att uppgifterna lagras i vårdgivarens journalsystem. 1.12 Formulär Användaren kan via Journalen ta emot och skicka in formulär till vårdgivaren. 1.13 Patientens egen notering En användare kan välja att göra en notering via Journalen, som sparas utanför patientjournalen i ett så kallat personligt hälsokonto, men med en länk till journalanteckningen. Patienten förfogar helt över sin egen notering och väljer om noteringen ska göras tillgänglig för personal i hälsooch sjukvården eller inte. Avsikten är exempelvis att en patient ska kunna göra egna minnesanteckningar eller framföra en avvikande mening. Patienten får information om att hälsooch sjukvårdspersonal bara kan ta del av noteringen i det fall patienten själv väljer att skicka noteringen till vården samt om personalen väljer att läsa noteringen. Funktionen är utvecklad så att varje sjukvårdshuvudman självständigt kan välja att tillämpa den eller inte. Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se Organisationsnummer 556559-4230 Sid 6/6

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-07 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Eklund Tfn 018-611 61 78 E-post agneta.eklund@regionuppsala.se Dnr LS2017-0180 Regionstyrelsen Val av ledamöter till Region Uppsalas läkemedelskommitté Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Christina Mörk utses till ordförande i läkemedelskommittén t.o.m. 31 december 2018. 2. Thomas Lindqvist utses till vice ordförande i läkemedelskommittén t.o.m. 31 december 2018. 3. Henrik Toss utses till ledamot med inriktning mot programrådsarbete t.o.m. 31 december 2018. 4. Annilla Edeholm utses till ny ledamot t.o.m. 31 december 2018. Ärendebeskrivning Nuvarande ordförande i läkemedelskommittén Henrik Toss önskar avgå från uppdraget. Som ny ordförande föreslås Christina Mörk. Som komplement till Christina Mörk behövs kompetens inom läkemedelskommittén som kan hantera ordnat införande av vissa nya läkemedel. Därav föreslås Thomas Lindqvist till vice ordförande. För att säkerställa en utvecklad samverkan med programrådsarbetet föreslås att Henrik Toss får ett nytt uppdrag inom kommittén i egenskap av ordförande i programråd hjärtsvikt och rollen som stödfunktion till andra programråd. Annilla Edeholm väljs in som sjuksköterska i kommittén. Denna funktion har sedan en längre tid varit vakant då tidigare ledamot fick andra uppdrag. Övriga ledamöter i läkemedelskommittén kvarstår: Torbjörn Linde, Akademiska sjukhuset Christophe Pedroletti, Akademiska sjukhuset Astrid Forsström, Akademiska sjukhuset Pär Hallberg, HSA, Regionkontoret och Akademiska sjukhuset Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Eva-Lena Sjöö, Primärvården Inge Bruce, HSA, Regionkontoret Tomas Skommevik, Lasarettet i Enköping Birgitta Hedin-Storm, privat specialist Agneta Eklund, HSA, Regionkontoret Konsekvenser Läkemedelskommitténs kompetens kring ordnat införande av nya läkemedel stärks. Den nya kommittén blir också bättre anpassad till programrådsarbete och arbetet med nationella riktlinjer. Arbetet med läkemedelshantering underlättas då en sjuksköterska väljs in i kommittén. Beredning Ärendet har beretts i hälso-, sjukvårds och FoUU-utskott och handlagts inom hälso- och sjukvårdsavdelningen samt förankrats med berörda förvaltningar och läkemedelskommittén. Kopia till Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören Förvaltningschef, hälsa- och habilitering Läkemedelskommitténs ordförande Registrator, Akademiska sjukhuset

Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-03-31 24/17 Dnr LS2017-0180 Val av ledamöter till Region Uppsalas läkemedelskommitté Beslut Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottets beslut 1. Regionstyrelsen föreslås utse Christina Mörk till ordförande i läkemedelskommittén t.o.m. 31 december 2018. 2. Regionstyrelsen föreslås utse Thomas Lindqvist till vice ordförande i läkemedelskommittén t.o.m. 31 december 2018 3. Regionstyrelsen föreslås utse Henrik Toss till ledamot med inriktning mot programrådsarbete t.o.m. 31 december 2018. 4. Regionstyrelsen föreslås utse Annilla Edeholm till ny ledamot t.o.m. 31 december 2018. Ärendebeskrivning Nuvarande ordförande i läkemedelskommittén Henrik Toss önskar avgå från uppdraget. Som ny ordförande föreslås Christina Mörk. Som komplement till Christina Mörk behövs kompetens inom läkemedelskommittén som kan hantera ordnat införande av vissa nya läkemedel. Därav föreslås Thomas Lindqvist till vice ordförande. För att säkerställa en utvecklad samverkan med programrådsarbetet föreslås att Henrik Toss får ett nytt uppdrag inom kommittén i egenskap av ordförande i programråd hjärtsvikt och rollen som stödfunktion till andra programråd. Annilla Edeholm väljs in som sjuksköterska i kommittén. Denna funktion har sedan en längre tid varit vakant då tidigare ledamot fick andra uppdrag. Övriga ledamöter i läkemedelskommittén kvarstår: Torbjörn Linde, Akademiska sjukhuset Christophe Pedroletti, Akademiska sjukhuset Astrid Forsström, Akademiska sjukhuset Pär Hallberg, HSA, Regionkontoret och Akademiska sjukhuset Eva-Lena Sjöö, Primärvården Inge Bruce, HSA, Regionkontoret Tomas Skommevik, Lasarettet i Enköping Birgitta Hedin-Storm, privat specialist Agneta Eklund, HSA, Regionkontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12 (19)

Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-03-31 Konsekvenser Läkemedelskommitténs kompetens kring ordnat införande av nya läkemedel stärks. Den nya kommittén blir också bättre anpassad till programrådsarbete och arbetet med nationella riktlinjer. Arbetet med läkemedelshantering underlättas då en sjuksköterska väljs in i kommittén. Beredning Ärendet har handlagts inom hälso- och sjukvårdsavdelningen samt förankrats med berörda förvaltningar och läkemedelskommittén. Kopia till Regionstyrelsen Exp. 2017Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13 (19)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-14 Hållbar utveckling Karin Lindeberg Tfn 018-18 21 60 E-post karin.andersdotter.lindeberg@regionuppsal a.se Dnr LS2017-0068 Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande För Sveriges landsbygder Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande avseende Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande För Sveriges landsbygder lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på slutbetänkandet Parlamentariska landsbygdskommittén, SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. Regeringen beslutade den 25 juni 2015 att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag till en sammanhållen politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Kommittén har antagit namnet Parlamentariska landsbygdskommittén. Kommitténs grundläggande utgångspunkt är att landsbygderna ska ges samma förutsättningar att utvecklas som andra delar av landet och ge dem som arbetar och bor i landsbygderna likvärdiga förutsättningar till ett gott liv. För att åstadkomma det har Parlamentariska Landsbygdskommittén lämnat 75 förslag. Kommittén har formulerat följande övergripande mål för landsbygdens utveckling: En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd. Kommittén har utgått från följande tre övergripande perspektiv: Likvärdiga förutsättningar för medborgarna att arbeta, bo och leva i landsbygderna. Öka landsbygdernas förmåga att ta till vara förutsättningarna för företagsamhet och sysselsättning på ett långsiktigt hållbart sätt. Öka landsbygdernas möjligheter att bidra till en positiv utveckling av samhällsekonomin. De mål och analyser som redovisas i slutbetänkandet utgår från de analyser och principiella ställningstaganden som kommittén gjorde i sitt delbetänkande På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder landsbygdens utveckling, möjligheter och utmaningar (SOU:2016:26). Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Region Uppsala instämmer delvis i utredningens förslag, men lämnar några synpunkter. Region Uppsala välkomnar att den parlamentariska landsbygdskommittén har gjort en ordentlig genomlysning av förutsättningarna för den svenska landsbygdens framtida utveckling. Slutbetänkandet ringar in centrala frågor såsom landsbygdens demografiska utmaningar, näringslivets förutsättningar när det gäller kompetensförsörjning, tillgång till kapital och inte minst digital och fysisk tillgänglighet. Region Uppsala anser vidare att det är bra att civilsamhällets roll för samhällets utveckling lyfts fram. Region Uppsala anser dock att kommittén har valt en felaktig utgångspunkt för de överväganden som lämnas när det gäller det regionala utvecklingsansvaret. I yttrandet redogör Region Uppsala för de principiella utgångspunkter för stad och land som fastslagits i den regionala utvecklingsstrategin för Uppsala län (RUS). Region Uppsalas principiella utgångspunkt är att insatser för landsbygden bl.a. ska skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka i hela länet och erbjudas god offentlig och privat service inom rimliga avstånd samt goda kollektiva transporter till delregionala orter. Konsekvenser Det regionala utvecklingsansvaret regleras i lagen om regionalt utvecklingsansvar (2010:630). Om Landsbygdskommitténs slutbetänkande får genomslag bedömer Region Uppsala att det medföra stora konsekvenser för det regionala utvecklingsansvaret. Beredning Synpunkter har inhämtats från kulturenheten, enheten för hållbar utveckling samt chefsstrategen. Kopia till Näringsdepartementet

2017-04-25 Hållbar utveckling Karin Lindeberg Tfn 018-18 21 60 E-post karin.andersdotter.lindeberg@regionup psala.se Dnr LS2017-0068 Regionstyrelsen Yttrande över slutbetänkande För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Näringsdepartementet har översänt ovan rubricerat slutbetänkande till Region Uppsala som anför följande. Sammanfattande överväganden Region Uppsala instämmer delvis i utredningens förslag, men vill lämna några synpunkter. Region Uppsala välkomnar att den parlamentariska landsbygdskommittén har gjort en ordentlig genomlysning av förutsättningarna för den svenska landsbygdens framtida utveckling. Slutbetänkandet ringar in centrala frågor såsom landsbygdens demografiska utmaningar, näringslivets förutsättningar när det gäller kompetensförsörjning, tillgång till kapital och inte minst digital och fysisk tillgänglighet. Region Uppsala anser vidare att det är bra att civilsamhällets roll för samhällets utveckling lyfts fram. Region Uppsala anser dock att kommittén har valt en felaktig utgångspunkt för de överväganden som lämnas när det gäller det regionala utvecklingsansvaret. Region Uppsala välkomnar att kommittén framhåller att det är viktigt att ta tillvara de betydelsefulla produktionsvärden som finns på landsbygderna, och stödjer förslaget om att Almi Företagspartners AB får i uppdrag att förstärka fokus och säkerställa investeringar som särskilt riktar sig till gles-och landsbygdskommuner. Region Uppsala avvisar kommitténs förslag om transportplanering på regional nivå, där såväl länsstyrelser som Trafikverket föreslås bevaka landsbygdens intressen. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (8) Region Uppsala avstyrker kommitténs förslag om att ge länsstyrelsen i uppdrag att redovisa landsbygdens behov av investeringar i transportsystemet. Region Uppsala avstyrker kommitténs förslag att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa vilka objekt i landsbygderna som ska prioriteras i transportplaneringen på regional nivå. Region Uppsala anser att dessa uppgifter istället bör ankomma på respektive länsplaneupprättare. Region Uppsala välkomnar förslaget att se över förordningen om elektronisk kommunikation med syfte att avsevärt höja nivån för samhällsomfattande tjänster (SOT-nivån). Region Uppsala delar kommitténs bedömning av behovet att säkerställa vägunderhåll. Detta gäller inte minst näringslivet, där de gröna näringarna har sina särskilda behov. Region Uppsala välkomnar att kommittén framhåller att det är viktigt att ta tillvara de betydelsefulla produktionsvärden som finns på landsbygderna, och stödjer förslaget om att Almi Företagspartners AB får i uppdrag att förstärka fokus och säkerställa investeringar som särskilt riktar sig till gles-och landsbygdskommuner. Region Uppsala välkomnar förslaget om att ge Boverket i uppdrag att ta fram en vägledning för landsbygdsutveckling och serviceperspektiv i översiktsplaneringen. Region Uppsala vill dock framhålla att översiktsplaneringen redan omfattar landsbygden. Region Uppsala stödjer förslaget om en översyn av va-lagstiftningen. Region Uppsala välkomnar förslaget om förstärkt bidrag till Folkbildningsrådet. Region Uppsala avstyrker utredningens förslag om att inrätta landsbygdsdelegationer under ledning av länsstyrelsen. Region Uppsalas principiella utgångspunkter för stad och land För att säkra en hållbar framtid behöver landets och regionernas alla delar utvecklas utifrån sina förutsättningar, i ömsesidigt beroende. Uppdelningen av landet i stad och land riskerar att öka polariseringen och ställa landsdelar mot varandra. Städerna är viktiga för den internationella attraktionskraften, för att kunna locka till sig talanger, investeringar och besökare i växande global konkurrens. Men det är samtidigt lika vitalt för den nationella sammanhållningen att landsbygden utvecklas. Den svenska landsbygden är ett viktigt konkurrensmedel för företagsamhet, energiproduktion, livsmedelsförsörjning och besöksnäring, särskilt som få andra platser i Europa har så mycket attraktiv landsbygd som Sverige. Stad och land är två sidor av samma mynt.

3 (8) Den regionala utvecklingsstrategin för Uppsala län lyfter fram att samspelet mellan länets olika delar behöver utvecklas, inte minst mot bakgrund att en tredjedel av befolkningen i Uppsala län bor på landsbygden eller på mindre orter. Region Uppsalas principiella utgångspunkt är att insatser för landsbygden ska skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka i hela länet och erbjudas god offentlig och privat service inom rimliga avstånd samt goda kollektiva transporter till delregionala orter. Uppsala län har mest utbudskilometer per invånare buss i hela Sverige. Utbudet av kollektivtrafik finns på landsbygden i de större stråken med tät turtäthet (oftast 30 minuterstrafik eller tätare). På landsbygden behöver infrastrukturen utformas så den ger möjligheter för gång och cykel, både för hela resan där så är möjligt och som en del i en resekedja i kombination med kollektivtrafik eller samåkning. Detta förutsätter också pendlarparkeringar för både cykel och bil. Planskilda korsningar behöver även tillkomma i större omfattning för att kunna möjliggöra trafiksäkert kollektivtrafikresande samt gång och cykelresande för alla åldrar. I Uppsala län har en stor del av skoltrafiken integrerats i ordinarie linjetrafik vilket har inneburit en större yttäckning av kollektivtrafiken även i de mindre stråken på landsbygden. På landsbygden och i stads- och tätortsnära områden ska drivkraften vad gäller företagsamhet, kretsloppstänkande och omställning till ett hållbart samhälle tas tillvara. De produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande måste värnas. Tillgång till bredband och en ökad IT-användning gör att fysiska möten och transporter kan ersättas med mer resurseffektiv digital kommunikation. För länets mer glesbefolkade delar är tillgången till kapacitetsstarkt bredband, goda kommunikationer och grundläggande kommersiell service nödvändig. Genom digitaliseringen och utbyggda e-tjänster får invånarna tillgång till information, samhällsservice, sjukvård i hemmet, kulturutbud och möjlighet att kommunicera, studera, arbeta, driva företag och nå kunder oberoende av bostadsort. Snabb uppkoppling är också avgörande för företagens möjligheter att ta del av e-tjänster, service, marknadsföring, handel och distansarbete. För att all ska kunna ta del av den nya tekniken måste det digitala utanförskapet bryta genom utbildning och fortbildning inom teknik och IT för alla åldrar. Här har skolan och folkbildningens aktörer genom folkhögskolor, folkbibliotek och studieförbund en viktig roll. Synpunkter på slutbetänkandets förslag Nedan kommenteras delar av Landsbygdskommitténs förslag utifrån kommitténs uppställning. Region Uppsala välkomnar att den parlamentariska landsbygdskommittén har gjort en ordentlig genomlysning av förutsättningarna för den svenska landsbygdens framtida utveckling. Slutbetänkandet ringar in centrala frågor såsom landsbygdens demografiska utmaningar, näringslivets förutsättningar när det gäller kompetensförsörjning, tillgång till kapital och inte minst digital och fysisk tillgänglighet. Region Uppsala välkomnar att det tas fram ett nationellt politiskt landsbygdsprogram och anser att det så långt det är

4 (8) möjligt bör sammanlänkas med Nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020. Det är bra att kommittén använder ordet landsbygder, men det borde också finnas en tydligare beskrivning av olika landsbygders specifika problem och förslag på lösningar, utöver de särskilda insatser för de 23 kommuner som pekas ut. I den regionala utvecklingsstrategin för Uppsala beräknas att befolkningen ökar med mellan 123 000 och 173 000 invånare till år 2050. Omkring 30 % av befolkningsökningen beräknas ske i länets mindre orter och på landsbygden. Kommittén har valt att använda kommuner som minsta byggsten i sin analys. Detta är en olycklig avgränsning. Den kommun i Sverige som har flest boende på landsbygd, det vill säga utanför tätort, är Uppsala med över 25 000 invånare som bor på landsbygd. Genom sin begräsning har kommittén valt att osynliggöra dessa och den potential för landsbygdsutveckling som finns i dessa områden. 1. En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder Det regionala utvecklingsuppdraget Det regionala utvecklingsansvaret regleras i lagen om regionalt utvecklingsansvar (2010:630). Från 2019 kan det regionala utvecklingsansvaret komma att ligga på det regionala politiska organet i landets samtliga län. Sveriges regionala utvecklingspolitik omfattar hela landet, både stora städer, tätorter och landsbygd. Region Uppsala menar därför att kommittén har valt en felaktig utgångspunkt för sina överväganden när det regionala, territoriella utvecklingsuppdraget delas upp i dels en politik för landsbygdens utveckling, dels en politik för regionens utveckling. I det regionala utvecklingsansvaret ingår utveckling av hela det geografiska området som utgörs av ett län, vilket inrymmer både städer, förorter, tätorter, landsbygd, skärgård och glesbygd. Landsbygdens utveckling är således en viktig del av den regionala utvecklingsagendan. Region Uppsala delar därför inte kommitténs uppfattning att den regionala tillväxtpolitiken tenderar att glömma landsbygderna. Frågor som rör landsbygdens utveckling finns tvärtom ständigt på den regionala dagordningen. Som utvecklingsansvarig aktör har Region Uppsalas samlade verksamhet stor betydelse för hela regionens utveckling, och i synnerhet landsbygdens utveckling, exempelvis genom bredbandsutbyggnad, tillgång till hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, utbyggnad av transportinfrastruktur som järnväg och väg samt inte minst små företagande på landsbygden, besöksnäringen samt de regionala kulturinsatserna. 2. Näringsliv och företagande Region Uppsala välkomnar att kommittén framhåller att det är viktigt att ta tillvara de betydelsefulla produktionsvärden som finns på landsbygderna, och stödjer förslaget om att Almi Företagspartners AB får i uppdrag att förstärka fokus och säkerställa investeringar som särskilt riktar sig till gles-och landsbygdskommuner. Region Uppsala vill dock påpeka att Almis operativa verksamhet är decentraliserad, de operativa bolagens verksamhet styrs i samråd mellan staten och den eller de regionala delägarna via gemensamt utarbetade ägardirektiv. Det regionala Almi-bolagets fokus mot företag i glesa och mycket glesa landsbygdskommuner borde därför styras främst genom dessa ägardirektiv. Region Uppsala vill framhålla att det finns olikheter i alla regioner. Det är

5 (8) därmed viktigt att det regionala behovet till stor del får styra Almis uppdrag genom ägardirektivet. Det vore därför olyckligt med ett generellt uppdrag. 3. Digital kommunikation och transportinfrastruktur Region Uppsala avvisar kommitténs förslag om transportplanering på regional nivå, där såväl länsstyrelser som Trafikverket föreslås bevaka landsbygdens intressen. Uppdraget som länsplaneupprättare omfattar samtliga transportslag i den del av den statliga infrastrukturen som inte är nationell. Inom ramen för uppdraget som länsplaneupprättare studeras brister och behov för att utreda åtgärder genom så kallade åtgärdsvalsstudier. I det arbetet ingår redan att studera åtgärdernas effekter för till exempel landsbygdsutveckling. Transportsystemet ska ses ur ett helhetsperspektiv. Ett särskilt uppdrag om att redovisa landsbygdens behov frångår den ordningen. Region Uppsala anser därför inte att landsbygdernas behov varken kan eller ska behandlas separat i transportplaneringen. Region Uppsala konstaterar att regeringen antagit en ny strategi för ett helt uppkopplat Sverige som ligger i linje med kommitténs förslag. Region Uppsala välkomnar förslaget att se över förordningen om elektronisk kommunikation med syfte att avsevärt höja nivån för samhällsomfattande tjänster (SOT-nivån). Region Uppsala delar kommitténs bedömning av behovet att säkerställa vägunderhåll. Detta gäller inte minst näringslivet, där de gröna näringarna har sina särskilda behov. Även i de delar av landsbygderna där det finns underlag för en väl utbyggd kollektivtrafik, är det i regel buss som är den kollektivtrafik som är möjlig. Vi vill dock understryka vikten av att möjliggöra för tågupphåll på mindre orter som ligger längs järnväg. Även om vi anser att ansvaret för att identifiera landsbygdens behov inom infrastrukturplaneringen bör ligga på länsplaneupprättaren, är det viktigt att Trafikverket i arbetet med objekt i den nationella planen har ett tydligt uppdrag att också beakta behoven när det gäller de mindre orterna med omgivande landsbygd, framför allt när det gäller järnväg. 4. Kompetensförsörjning Region Uppsala ser inget behov av att utifrån kommitténs förslag styra om uppdraget kring de regionala kompetensplattformarna. Uppdraget genomförs idag i samverkan mellan myndigheter, kommuner, branscher, utbildningssamordnare m.fl. Region Uppsala anser därför att kommitténs förslag om att begränsa kompetensplattformarnas roll till att som huvudsyfte förse utbildningscentra med analyser av rekryterings- och utbildningsbehov i närområdet vore mycket olyckligt. Uppdraget är bredare än så. Det pågår för närvarande en utredning kring kompetensplattformarnas uppdrag som ska vara klart under hösten 2017. Region Uppsala föreslår därför att den nya utredningen inväntas. 5. Samhällsplanering och bostadsbyggande Region Uppsala välkomnar förslaget om att ge Boverket i uppdrag att ta fram en vägledning för landsbygdsutveckling och serviceperspektiv i översiktsplaneringen.

6 (8) Region Uppsala vill dock framhålla att översiktsplaneringen redan omfattar landsbygden. Region Uppsala vill betona betydelsen av strategisk planering i samband med bostadsbyggande på landsbygden för minskad miljöpåverkan. Planeringen av bostäder behöver ske i närhet av kollektivtrafikstråk. Trafiksäkra gång- och cykelvägar behöver planeras i ett tidigt skede för att möjliggöra beteendeförändringar för minskat bilanvändande. Det får i sin tur positiva effekter i tätorter och städer i form av exempelvis minskad trängsel, förbättrad luftkvalitet och minskat buller. Region Uppsala vill betona betydelsen av strategisk planering i samband med bostadsbyggande på landsbygden för minskad miljöpåverkan. Planeringen av bostäder behöver ske i närhet av kollektivtrafikstråk och i samråd med kollektivtrafikmyndigheten. Trafiksäkra gång- och cykelvägar till viktiga målpunkter som t.ex. skolor, arbetsplatser och kollektivtrafiknoder behöver planeras i ett tidigt skede för att möjliggöra beteendeförändringar för minskat bilanvändande. Det får i sin tur positiva effekter i tätorter och städer i form av exempelvis minskad trängsel, förbättrad luftkvalitet och minskat buller. Region Uppsala har som mål att till 2020 fördubbla antalet kollektivtrafikresenärer och till 2030 fördubbla kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet. En översyn av reseavdraget i syfte att göra avdraget avståndsbaserat kommer att öka kollektivtrafikens attraktivitet gentemot bilen och vi ser positivt på förslaget. Region Uppsala anser också att det i Trafikverkets uppdrag vid investeringar och reinvesteringar i järnväg ska ingå att vidta bullerdämpande åtgärder som möjliggör bebyggelse i närheten av järnvägen. Region Uppsala stödjer förslaget om en översyn av va-lagstiftningen. 6. Kommersiell service, välfärdstjänster och kultur Region Uppsala är regionalt ansvarig för landsbygdens utveckling och arbetar för att hela länet ska ha tillgång till kultur. Det är också viktigt att länets invånare, var man än är bosatt, ges goda möjligheter att själva utöva och delta i konstuttryck och kulturaktiviteter. Region Uppsala strävar efter att så många människor som möjligt ska ha en god tillgänglighet till kulturlivet. I Uppsala län görs särskilda insatser för att invånarna ska få tillfälle att möta professionell scenkonst, dans, musik och litteratur, genom länsomfattande turnerande verksamheter. De möjliggörs genom regionala och kommunala insatser, i vissa fall medfinansierade genom utvecklingsmedel från Statens Kulturråd. Region Uppsala välkomnar förslaget om förstärkt bidrag till Folkbildningsrådet. Vikten av att förstärkningen blir långsiktig kan inte nog poängteras. Det är civilsamhället, med studieförbund och folkhögskolor, som är möjliggörare för att bl.a. unga personer med invandrarbakgrund ges bättre möjligheter att aktivt delta i samhällsutvecklingen. I Region Uppsalas regionala stöd till studieförbunden är en del av bidraget kopplat till att verksamhet bedrivs i fler av länets kommuner. Detta för att så många invånare boende på landsbygden som möjligt ska kunna ta del av folkbildningens aktiviteter.

7 (8) Region Uppsala ser positivt på att Statens kulturråd arbetar övergripande för tillgänglighet till kulturlivet i hela landet, men menar att landsbygdens behov inte särskilt bör föras in i kultursamverkansmodellen. Landsbygdens utveckling inom kulturområdet är i första hand ett regionalt och lokalt ansvar. Kulturplanerna arbetas fram i samverkan med länets kommuner, det professionella kulturlivet och civilsamhället och grundar sig på olika regionala förutsättningar. Det är svårt att bedöma förslagets konsekvenser för de verksamhetsområden som ingår i kultursamverkansmodellen. Region Uppsala menar att processerna inom modellen behöver respekteras av de statliga myndigheterna och det krävs förståelse för de olika uppdrag som finns för institutioner och verksamheter som ingår i modellen. Region Uppsala ser positivt på förslaget att Myndigheten för kulturanalys får i uppdrag att analysera kulturens tillgänglighet i landsbygderna. Det är även fördelaktigt att kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter för att tillgängliggöra kultur för flera människor på landsbygden. Kommittén berör endast i förbigående hälso- och sjukvårdens förutsättningar i Sveriges landsbygder och mindre orter. Även i Region Uppsala, med i grunden goda förutsättningar, upplever vi problem med bemanning av enheter framför allt utanför de största tätorterna. 7. Statens närvaro i landsbygderna I förslag om omlokalisering av 10 000 tjänster från Stockholm till regioner i behov av statliga arbeten utgår kommittén från Stockholms FA-region. Detta är olyckligt då Stockholms FA-region är väldigt stor och bland annat inbegriper i stort sett hela Uppsala län; Kustlaboratoriet i Öregrund ligger till exempel inom Stockholms FAområde. Flera av de berörda kommunerna har också sett statliga arbetstillfällen försvinna. De områden varifrån statliga jobb ska flyttas bör därför definieras betydligt snävare, lämpligen på kommunnivå. 8. Styrning och organisering av landsbygdspolitiken Region Uppsala ser ett stort behov av att utvecklingen på landsbygden fortsatt ska vara en integrerad del av det regionala utvecklingsuppdraget. Region Uppsala ser därmed en risk med att cementera parallella system och ansvar, som kan leda till dubbla regionalpolitiska och landsbygdspolitiska utvecklingsagendor på regional nivå. Istället är det önskvärt att landsbygdens behov integreras bättre i det regionala utvecklingsuppdrag och att landsbygdsprogrammet knyts närmare de regionala utvecklingsstrategierna. Region Uppsala vill framhålla att samarbetet mellan Regionförbundet Uppsala län och Länsstyrelsen Uppsala län alltid har varit gott, med regelbundna avstämningar på ledningsnivå och konkret samverkan inom olika verksamhetsfält. I samband med bildandet av Region Uppsala har en ny överenskommelse om samverkan mellan Region Uppsala och länsstyrelsen tecknats. Syftet är att skapa en effektiv, långsiktig och kraftfull samverkan som bidrar till en stark regional utveckling. Mening är att ansvar, uppdrag och roller ska vara tydliga, så att omvärlden uppfattar parterna som koordinerade och samspelta. Målet är att skapa mesta möjliga nytta för länets invånare

8 (8) och verksamheter samt tjäna som en nationell förebild för samverkan mellan statens företrädare och den regionalt utvecklingsansvariga aktören på länsnivå. För att överbrygga de oklarheter som finns angående roller och ansvar mellan regionalt utvecklingsansvariga och länsstyrelserna i förhållande till den regionala utvecklingspolitiken, föreslår Region Uppsala att regeringen sätter ett tydligare fokus på landsbygdens utveckling och förtydligar den regionala nivåns uppdrag och ansvar för landsbygdsutvecklingen inom ramen för Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Region Uppsala avstyrker utredningens förslag om att inrätta landsbygdsdelegationer under ledning av länsstyrelsen. Förslaget går emot rekommendationerna från OECD i OECD Territorial Reviews: Sweden 2017 där en av rekommendationerna för en bättre landsbygdspolitik är allocating responsibility for implementing regional growth and rural policy at a regional level to the political body (either a County Council or County Co-ordination Body) currently responsible for regional growth policy.1 9. Civilsamhället utvecklar landsbygderna Civilsamhällets roll är ofta central för hållbar tillväxt och utveckling på landsbygden. I Region Uppsalas regionala utvecklingsstrategi lyfts hela länets möjlighet till utveckling där civilsamhället har en stor betydelse för landsbygdens utveckling. Civilsamhällets insatser inom företagande, kompetensförsörjning, utbyggnad av fibernät och annan infrastruktur samt service kan inte nog framhållas. Region Uppsala anser därför att civilsamhällets roll på landsbygden är betydligt mer omfattande än samordnande och opinionsbildande, som slutbetänkandet framhåller. Vi ser dock positivt på förslaget att tillämpa leadermetoden rikstäckande. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande 1 Staffan Isling Regiondirektör OECD (2017), OECD Territorial Reviews: Sweden 2017: Monitoring Progress in Multi-level Governance and Rural Policy, OECD Publishing, Paris. (s 26).

För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd Slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén Stockholm 2017 SOU 2017:1

SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: kundservice@wolterskluwer.se Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Elanders Sverige AB Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017 ISBN 978-91-38-24550-7 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Sven-Erik Bucht Regeringen beslutade den 25 juni 2015 att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag till en sammanhållen politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Som ordförande förordnade regeringen den 1 augusti 2015 kommunalrådet Johan Persson. Som ledamöter förordnades vid samma tidpunkt riksdagsledamöterna Ulf Berg (M), Emma Carlsson Löfdahl (L), Åsa Coenraads (M), Anders Forsberg (SD), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Håkan Svenneling (V), Anna-Caren Sätherberg (S) och Kristina Yngwe (C) samt f.d. riksdagsledamöterna Kew Nordqvist (MP) och Irene Oskarsson (KD). Som experter i kommittén förordnades den 1 oktober 2015 ämnesrådet Anna Ahlén, chefsekonomen Bo Andersson, ämnesrådet Anna Hedberg, experten Mikael Jardbrink, kanslirådet Sara Jendi Linder, kanslirådet Patrik Johansson, nationalekonomiska analytikern Rebecca Källström, näringspolitiska experten Sofia Lindblad, professorn Charlotta Mellander, ordföranden Staffan Nilsson, professorn Annika Nordin, t.f. avdelningschefen Inger Normark, kanslirådet Christina Nylén, departementsrådet Lars Olsson, avdelningschefen Niclas Purfürst, professorn emerita Ewa Rabinowicz, docenten Josefina Syssner, regionchefen Patrik Sällström, handläggaren Jan Torége och direktören Per Wenner. Den 31 mars 2016 entledigades Anna Ahlén, Rebecca Källström och Inger Normark. Den 1 april 2016 förordnades departementssekreteraren Börje Alriksson, analytikern Susanne Edfeldt Sjöling, departementssekreteraren Philip Fridborn Kempe, regionala utvecklingsdirektören Christel Gustafsson, avdelningschefen Anita Norén och utredaren Andreas Vass som experter i kommittén. Den 30 september 2016 entledigades Anna Hedberg. Den 1 oktober 2016 förordnades departementssekreterare Maria Ahlsved som expert i kommittén.

Som huvudsekreterare anställdes den 1 augusti 2015 utredare Martin Johansson. Som sekreterare anställdes den 24 augusti 2015 utredare Hanna Wallinder, den 2 september 2015 fil. mag. Martin Olauzon och den 14 september 2015 ämnesrådet Mathilda Åberg. Den 31 december 2015 entledigades Martin Olauzon. Den 10 april 2016 entledigades Martin Johansson. Den 1 april 2016 anställdes tidigare generaldirektören Sören Häggroth som huvudsekreterare. Den 19 juni 2016 entledigades Mathilda Åberg. Som sekreterare i kommittén anställdes den 1 juni 2016 utredaren Peter Ehn och verksamhetsledaren Maria Gustafsson. Kommittén har antagit namnet Parlamentariska landsbygdskommittén. I mars 2015 överlämnade kommittén delbetänkandet På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar (SOU 2016:26). Kommittén överlämnar härmed sitt slutbetänkande För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1). Till slutbetänkandet har fogats en reservation och tre särskilda yttranden. Vårt uppdrag är härmed slutfört. Stockholm i januari 2017 Johan Persson Ulf Berg Åsa Coenraads Monica Haider Kew Nordqvist Håkan Svenneling Kristina Yngwe Emma Carlsson Löfdahl Anders Forsberg Mattias Jonsson Irene Oskarsson Anna-Caren Sätherberg /Sören Häggroth Peter Ehn Maria Gustafsson Hanna Wallinder

Innehåll Sammanfattning... 11 Summary... 25 Författningsförslag... 41 1.1 Förslag till förordning om ändring i kommittéförordningen (1998:1474)... 41 1.2 Förslag till förordning (2017:000) om nationellt mål för landsbygdspolitiken och statliga myndigheters ansvar för landsbygdsutveckling... 42 1.3 Förslag till förordning 2017:000 om landsbygdsdelegationer... 44 1.4 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk... 47 1.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket... 48 1.6 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:951) med instruktion för Post- och telestyrelsen... 49 1.7 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:811) med instruktion för Universitets- och högskolerådet... 50 1.8 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion... 51 1.9 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket... 53 5

Innehåll SOU 2017:1 1.10 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket... 54 1.11 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten... 55 1.12 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen... 56 1 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder... 57 1.1 Uppdraget... 57 1.2 Kommitténs arbete... 57 1.3 Varför behövs en sammanhållen politik för landsbygdernas utveckling?... 58 1.4 Mål för en sammanhållen landsbygdspolitik... 64 1.4.1 Två scenarier... 65 2 Näringsliv och företagande... 69 2.1 De platsbundna näringarna har möjligheter... 70 2.2 Ökad globalisering och specialisering... 73 2.3 Näringsliv och företagande i en sammanhållen landsbygdspolitik överväganden och förslag... 74 2.3.1 Tillgång till finansiellt kapital... 75 2.3.2 Förnyelse och innovationer... 80 2.3.3 Omställning till en hållbar utveckling av landsbygdernas platsbundna verksamheter... 83 2.3.4 Näringslivspaket till kommuner med extra stora utmaningar... 87 2.3.5 Kunskapsutveckling om näringsliv i landsbygderna... 93 2.3.6 Servicegaranti till små och medelstora företag... 95 3 Digital kommunikation och transportinfrastruktur... 97 3.1 Hela landet ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter... 98 6

SOU 2017:1 3.1.1 3.1.2 Innehåll Stora behov av bredbandsutbyggnad i landsbygderna... 100 Fullborda bredbandsutbyggnaden med innovationsupphandling till 2025... 103 3.2 Säkerställ transportinfrastrukturen i landsbygderna... 107 3.2.1 Nationella mål och planer för politiken... 108 3.2.2 Insatser för ökad tillgänglighet... 111 4 Kompetensförsörjning... 117 4.1 Betydelsen av närhet och möjligheter till högre utbildning i landsbygderna... 118 4.2 Nationella mål för politiken... 119 4.3 Utbildningscentra för högre utbildning... 122 4.3.1 Kompetensplattformar som del av utbildningscentra... 129 4.3.2 Kunskapslyftet som del av utbildningscentra... 130 4.4 Fler med högre utbildning i kommuner med extra stora utmaningar... 132 5 Samhällsplanering och bostadsbyggande... 135 5.1 Landsbygderna i den kommunala översiktsplaneringen... 135 5.1.1 Riksintressen påverkar... 137 5.1.2 Enklare att bygga i strandnära lägen... 138 5.1.3 Översyn av vatten- och avloppslagstiftningen... 140 5.2 Ett ökat behov av bostäder... 140 5.2.1 Förbättrade krediter för byggande av bostäder i landsbygderna... 143 6 Kommersiell service, välfärdstjänster och kultur... 145 6.1 Den kommersiella servicen i landsbygderna tenderar att försämras... 146 6.2 Den kommersiella servicen i landsbygderna överväganden och förslag... 150 7

Innehåll SOU 2017:1 6.2.1 6.2.2 6.2.3 Statlig vägledning till kommunernas arbete med lokal serviceutveckling... 151 Den samhällsomfattande posttjänsten i landsbygderna... 152 Kreditinstitutens ansvar för betaltjänster och kontanthantering behöver lagregleras... 154 6.3 De kommunala välfärdstjänsterna står inför stora utmaningar... 156 6.4 De kommunala välfärdstjänsterna i landsbygderna överväganden och förslag... 159 6.4.1 Det kommunala utjämningssystemet bör anpassas till ändrade förhållanden... 161 6.4.2 Kommunernas förmåga att rekrytera personal bör stärkas... 163 6.5 En kulturpolitik för hela landet... 164 6.6 En lokaljournalistik i kris... 165 6.7 Kulturen i landsbygderna överväganden och förslag... 166 6.7.1 Kulturen behöver bli mer tillgänglig i landsbygderna... 166 7 Statens närvaro i landsbygderna... 171 7.1 Den statliga närvaron i landsbygderna överväganden och förslag... 172 7.1.1 Moratorium för nedläggningarna av Arbetsförmedlingens lokala kontor... 172 7.1.2 Polisen ska finnas på plats i varje kommun... 175 7.1.3 Ny organisering av statlig lokal service... 179 7.1.4 Statliga tjänster omlokaliseras från Stockholm till FA-regioner i behov av statliga arbetsplatser... 186 8 Styrning och organisering av landsbygdspolitiken... 193 8.1 Hur staten bör styra och organisera landsbygdspolitiken överväganden och förslag... 196 8

SOU 2017:1 8.1.1 8.1.2 8.1.3 8.1.4 8.1.5 8.1.6 Innehåll Alla statliga utredningar får i uppdrag att beakta konsekvenser för landsbygdens utveckling... 196 Konsekvenserna för landsbygderna bör beskrivas i regeringens gemensamma beredning av propositioner och andra regeringsbeslut... 197 Regeringen bör tydliggöra vissa myndigheters och statliga bolags landsbygdspolitiska ansvar... 200 Länsstyrelsernas roll inom landsbygdspolitiken stärks... 201 Landsbygdsdelegationer inrättas i länen... 204 En tydligare reglering av den statliga styrningen av landsbygdspolitiken... 208 9 Civilsamhället utvecklar landsbygderna... 211 9.1 Civilsamhällets organisationer tar ansvar för lokal landsbygdsutveckling... 211 9.2 Civilsamhället bidrar till bättre beslut och samordningsvinster... 213 9.3 Överväganden och förslag för att främja det civila samhället roll i landsbygdsutveckling... 216 9.3.1 Förslag om förstärkning, föryngring och förnyelse genom folkbildning... 216 9.3.2 Förslag om stärkt dialog och samverkan mellan det civila samhället och offentlig sektor.. 219 9.3.3 Förslag om statlig överenskommelse om kunskaper och arbetssätt för landsbygdsutveckling... 223 10 Konsekvenser av kommitténs förslag... 225 10.1 Både kostnader och intäkter för samhället... 226 10.1.1 Om konsekvenserna av offentliga åtgärder... 226 10.1.2 Ett sammanhållet Sverige är en samhällsekonomisk vinst... 227 10.1.3 De samlade konsekvenserna av kommitténs förslag... 228 9

Innehåll SOU 2017:1 10.1.4 Överensstämmelse med EU:s regler om statligt stöd... 233 10.2 Övriga konsekvenser av förslagen... 234 10.2.1 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen... 234 10.2.2 Konsekvenser för det brottsförebyggande arbetet... 235 10.2.3 Konsekvenser för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet... 236 10.2.4 Konsekvenser för miljön... 237 10.2.5 Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män... 237 10.2.6 Konsekvenser för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen... 238 Reservation och särskilda yttranden... 241 Referenser... 255 Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2015:73... 263 Bilaga 2 Landsbygdskommuner och funktionella analysregioner... 275 Bilaga 3 Kommitténs arbetsformer... 283 10

Sammanfattning Därför behövs en sammanhållen landsbygdspolitik Det finns både möjligheter och utmaningar i landsbygderna. I landsbygderna finns ett vitalt näringsliv med höga produktionsvärden som måste ges goda förutsättningar att möta framtida marknader. En del av detta näringsliv utgår från platsbundna resurser som är viktiga för Sverige som helhet. Bland annat är landsbygdernas natur- och kulturmiljöresurser viktiga för att ta Sverige in i en biobaserad och fossilfri ekonomi och för att göra Sverige till en utvecklad besöksnation. Därför är det viktigt med befolkade, aktiva och växande landsbygder. I dag saknas en sammanhållen politik för landsbygderna som på ett tydligt sätt tar avstamp i de utmaningar och möjligheter som samhället står inför. En övergripande ambition för kommittén är att presentera en sådan sammanhållen politik för landsbygdernas utveckling de närmaste 30 åren. En politik som syftar till optimism och framtidstro i hela Sverige. Människor som verkar och bor i landsbygderna bidrar till vårt gemensamma samhällsbygge och har rätt till goda levnadsvillkor. Vår mest grundläggande utgångspunkt är att landsbygderna ska ges samma förutsättningar att utvecklas som andra delar av vårt land och ge dem som arbetar och bor i landsbygderna likvärdiga förutsättningar till ett gott liv. Utvecklingen i landsbygderna har under lång tid gått i en riktning som står i strid med en sådan ambition. Resultatet har blivit att näringslivets potential inte har utnyttjats och att skillnaderna i tillgång till offentlig service mellan olika landsdelar har ökat. En fortsatt tudelning av vårt land kan inte accepteras varken av ekonomiska, sociala, miljömässiga eller demokratiska skäl. Landsbygderna erbjuder många av lösningarna när det gäller framtidens 11

Sammanfattning SOU 2017:1 utmaningar, inte minst inom klimatpolitiken, men då måste det vara möjligt att verka och bo där. Medborgarna i vårt land ingår i olika typer av sociala och ekonomiska sammanhang. Många av dessa har de anslutit sig till frivilligt; det vi kallar det civila samhället. Andra sammanhang skapas genom att medborgarskapet innebär skyldigheter och rättigheter i förhållande till samhällets institutioner. Enligt vår mening är emellertid ett medborgarskap inte bara en formalitet, det är också ett uttryck för ett samhällskontrakt mellan medborgarna och det allmänna i form av stat, landsting och kommuner. Om det blir ett allt för stort gap mellan de förväntade rättigheterna och den faktiska verkligheten finns det en risk för att detta samhällskontrakt kommer att lösas upp. Detta kan få långtgående konsekvenser för förtroendet för samhället och demokratin. Vi menar att samhällskontraktet bör vidareutvecklas för att säkerställa att medborgarna och näringslivet i landsbygderna ges samma förutsättningar som i övriga delar av vårt land. För att åstadkomma detta lämnar Parlamentariska landsbygdskommittén 75 förslag som sammantaget lägger grunden för ett mer sammanhållet Sverige, där alla, oberoende av var man bor, ges grundläggande förutsättningar att leva ett gott liv. I vårt arbete med att utforma en sammanhållen politik för landsbygdernas utveckling har vi utgått från tre övergripande perspektiv: Likvärdiga förutsättningar för medborgarna att arbeta, bo och leva i landsbygderna. Öka landsbygdernas förmåga att ta till vara förutsättningarna för företagsamhet och sysselsättning på ett långsiktigt hållbart sätt. Öka landsbygdernas möjligheter att bidra till en positiv utveckling av samhällsekonomin. Kommitténs förslag och mål för landsbygdens utveckling Kommittén lämnar i detta slutbetänkande ett stort antal förslag som ska bidra till en sammanhållen politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Kommittén har också formulerat ett övergripande mål för landsbygdernas utveckling i ett trettioårsperspektiv: 12

SOU 2017:1 Sammanfattning En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd. De mål och de förslag som vi redovisar i detta slutbetänkande utgår från de analyser och principiella ställningstaganden som kommittén gjorde i sitt delbetänkande På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar (SOU 2016:26). En näringspolitik för Sveriges landsbygder Utgångspunkten för kommitténs näringspolitiska förslag är att det finns betydelsefulla produktionsvärden i landsbygderna som det är viktigt att ta till vara. I kommitténs analyser kan vi se att den ökande globaliseringen och specialiseringen ställer stora krav på näringslivets förmåga till förnyelse. Företagen måste kunna samspela med aktörer lokalt, nationellt och globalt. Aktörer som kan bidra med kunnande och pengar till produkt- och tjänsteutveckling. I synnerhet för solo- och småföretagare i glesa strukturer är det avgörande hur man utvecklar sina samarbeten på distans. Därmed blir våra förslag om goda digitala och fysiska kommunikationsmöjligheter viktiga. Detsamma gäller en god tillgång till efterfrågad arbetskraft. Mål Målet för detta område bör enligt kommittén vara: Landsbygdernas förutsättningar tas till vara för att skapa ett mångsidigt, konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv med god förmåga till förnyelse. Förslag Vi kan konstatera att det finns behov av ytterligare finansiellt kapital i framför allt de glesa och mycket glesa landsbygdsområdena. Kommittén lägger därför förslag som ska förstärka Almi Företagpartners, Saminvest AB:s och Vinnovas uppdrag att verka för näringslivsutveckling i dessa landsbygder (2.3.1 och 2.3.2). 13

Sammanfattning SOU 2017:1 Förmågan till förnyelse stärks av att viktiga kontakter knyts mellan forskning, annan expertis, rådgivare och producenter i ett tidigt skede av en innovation. Därför föreslår kommittén bland annat en utvidgning av nuvarande åtgärder med bland annat stöd till innovationsgrupper inom ramen för landsbygdsprogrammet (2.3.2). Det är viktigt att dessa stöd når fler företag och branscher i landsbygderna. Ökad export är av betydelse för att stärka näringslivets konkurrenskraft. Kommittén föreslår därför att aktörerna som verkar genom regionala exportcentra samt Visit Sweden får i uppdrag att genomföra riktade insatser till företag i landsbygderna (2.3.3). Det är särskilt viktigt att små företag, i synnerhet i glesa och mycket glesa landsbygder, får del av de insatser som exportcentra kan erbjuda. Kommittén konstaterar att det finns åtskillig lagstiftning och regeltillämpning som försvårar villkoren för de som driver platsbunden verksamhet i landsbygderna, liksom för verksamheter av säsongskaraktär. Problemen uppstår bland annat på grund av bristande kunskap om villkoren för företagande i landsbygderna. Därför är det viktigt att policyutformning och policytillämpning utgår från bättre kunskap om företagande i glesa områden. Det behövs kunskapsutveckling. Kommittén föreslår att det bland annat ska ske genom ett nyinrättat forskningscentrum (2.3.5). Paket för näringslivet i kommuner med extra stora utmaningar Kommittén konstaterar att nuvarande insatser i stödområde A behöver kompletteras. Det gäller i synnerhet de 23 kommuner som har extra stora utmaningar. De finns i arbetsmarknadsregioner med begränsat befolkningsunderlag på stora geografiska ytor. Deras näringsliv består av förhållandevis begränsat antal branscher och de har haft en problematisk befolkningsutveckling. Företagen i dessa kommuner har långa avstånd till leverantörer, kunder och begränsat utbud av arbetskraft. Därför föreslår kommittén ett paket med en kombination av landsbygdsgenerella och geografiskt riktade åtgärder som ska skapa synergieffekter och en positiv utvecklingsspiral (2.3.4). Paketet ska öka tillgången på arbetskraft och frigöra kapital för det lokala näringslivet. Detta bidrar till att produktionsvärden stannar och kan återinvesteras. Det i sin tur ska stärka produk- 14

SOU 2017:1 Sammanfattning tionsförmågan hos näringsidkare i dessa regioner och på sikt leda till både nya och bevarade arbetstillfällen. Utöver våra landsbygdsgenerella åtgärder med bland annat utbildningscentra, omlokalisering av statliga jobb och utbyggd digital infrastruktur innehåller paketet en möjlig finansiering på cirka 500 miljoner kronor som kan avsättas för riktade näringspolitiska och tillväxtfrämjande åtgärder i dessa kommuner. Det kan exempelvis handla om ytterligare nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter och avskrivning av studieskulder. Vi föreslår att regeringen utreder detta vidare. Digitalisering och transportinfrastruktur ska bidra till landsbygdernas utveckling Trots ambitiösa mål för bredbandsutbyggnaden kan kommittén konstatera att det fortfarande är många hushåll, i huvudsak i de glesa landsbygderna, som saknar snabbt bredband. Behovet av investeringar inom samtliga transportslag överstiger i dag de ekonomiska ramarna. För de investeringar som görs genomförs sällan kalkyler av investeringens regionala konsekvenser, trots att samma transportinvestering kan ha helt olika effekter beroende på var den genomförs. Vissa investeringar kan således orsaka negativa effekter för mer territoriella politikområden, som landsbygdspolitiken. Väl fungerande digital kommunikation och fungerande transportsystem underlättar boende i landsbygderna och är av största vikt för att landsbygderna ska kunna utvecklas. Bra kommunikationer är också nödvändiga för medborgarnas möjligheter att pendla till arbete och ta del av offentlig och kommersiell service. Mål Kommittén har formulerat två mål för detta område: Hela landet drar nytta av digitaliseringens möjligheter. En infrastruktur som säkerställer person- och godstransporter till medborgarna och näringslivet i landsbygderna. 15

Sammanfattning SOU 2017:1 Förslag För att se till att även landsbygderna får tillgång till en effektiv och säker digital kommunikation med hög överföringskapacitet lämnar kommittén ett antal förslag (3.1, 3.1.1, 3.1.2). Kommittén föreslår bland annat att regeringen beslutar om ett nytt mål för bredbandsutbyggnaden, där hela landet ska ha tillgång till digital infrastruktur med överföringskapacitet med minst 100 Mbit/s senast 2025. Kommittén föreslår att Jordbruksverket ges i uppdrag att utforma bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet 2021 2027 så att länsstyrelserna tillsammans med regionalt utvecklingsansvariga och kommuner kan upphandla bredband med hög överföringskapacitet. Vidare föreslår kommittén att regeringen omgående anslår 300 miljoner årligen för att inleda innovationsupphandlingar för att fullborda bredbandsutbyggnaden. Kommittén lämnar också ett antal förslag som syftar till att förbättra person- och godstransporterna i landsbygderna. Bland annat föreslår kommittén att regeringen bedömer vilka konsekvenser en förändring av skatter, avgifter och avdrag inom det transportpolitiska området får för möjligheten att nå de landsbygdspolitiska målen (3.2.1). Kommittén föreslår också att regeringen tar initiativ till en översyn av reseavdraget i syfte att göra det avståndsbaserat (3.2.2). En kompetensförsörjning som säkerställer landsbygdernas behov av arbetskraft Kompetensförsörjningen i landsbygderna står inför stora utmaningar. Många unga flyttar från landsbygderna till högskole- och universitetsorter för att utbilda sig och återvänder allt för sällan. Både den privata och offentliga sektorn har också svårt att hitta personal med rätt utbildning. Det finns också en brist på personer med högre utbildning. Något som gör det svårt att attrahera kunskapsintensiva verksamheter till landsbygderna. Kompetens är en av grunderna för ekonomisk tillväxt och utveckling. Det gäller inte minst i landsbygderna. Tillgång till högre utbildning i närområdet är därför viktigt för landsbygdernas näringsliv och för den offentliga sektorn. 16

SOU 2017:1 Sammanfattning Mål Kommitténs mål för detta område är: Utbildningssystemet säkerställer kompetensförsörjningen och ökar tillgängligheten till högre utbildning i hela landet. Förslag Kommittén lämnar flera förslag för att säkerställa landsbygdernas kompetensförsörjning. Ett antal av förslagen syftar till att öka tillgängligheten till högre utbildning i hela landet. Det föreslås ske genom att utbildning som bedrivs vid universitet och högskolor ska kunna erbjudas lokalt i samverkan med kommuner i så kallade utbildningscentra för högre utbildning (4.3). Ett annat förslag syftar till att få fler med högre utbildning att flytta till eller stanna kvar i kommuner med extra stora utmaningar. Kommittén föreslår att regeringen utreder om det ska bli möjligt att minska studieskulderna för de som bor och arbetar i de 23 kommuner som kommittén föreslår ska bli föremål för särskilda satsningar (4.4). Samhällsplanering och bostadspolitik som ser till landsbygdernas behov Kommittén konstaterar att det finns en efterfrågan på bostäder i landsbygderna. Flertalet landsbygdskommuner har i dag brist på bostäder, och då inte enbart i centralorten. Bostadsförsörjningen har en mycket stor betydelse för att landsbygderna ska kunna utvecklas. Ett attraktivt boende kan vara en förutsättning för att få efterfrågad arbetskraft att bosätta sig i landsbygderna. För att kommunerna ska kunna behålla unga och nyanlända och underlätta deras utbildning och inträde på arbetsmarknaden krävs bostäder. En ökad bosättning i landsbygderna breddar också underlaget för kommersiell och offentlig service. En kommunal översiktsplanering som omfattar landsbygderna utgör också en viktig grund för att landsbygderna ska kunna utnyttja sina förutsättningar för utveckling och boende. 17

Sammanfattning SOU 2017:1 Mål De mål som kommittén har formulerat för området är: Bosättning i landsbygderna underlättas. En samhällsplanering som underlättar landsbygdernas utveckling. Förslag För att få kommunerna att i ökad utsträckning använda den översiktliga planeringen som ett verktyg för att skapa goda förutsättningar för landsbygdernas utveckling föreslår kommittén att Boverket ges i uppdrag att utarbeta en vägledning för hur landsbygdernas värden och utvecklingsmöjligheter ska kunna redovisas inom ramen för den kommunala översiktsplaneringen (5.1). Kommittén lägger också ett antal förslag som syftar till att minska vissa begränsningar som finns för byggande och utveckling i landsbygderna. Förslagen avser riksintressen, strandskydd och valagstiftningen (5.1.1 5.1.3). För att öka det statliga engagemanget för byggandet av bostäder i landsbygderna föreslår kommittén att regeringen tar initiativ till att utreda om byggandet kan underlättas genom införandet av särskilda landsbygdslån för byggande av egna hem, hyresrätter, ägarlägenheter, kooperativa hyresrätter och bostadsrätter (5.2.1). En förbättrad tillgång till service, välfärd och kultur i landsbygderna Kommittén konstaterar att den kommersiella servicen i landsbygderna tenderar att försämras. Exempelvis minskar dagligvarubutikerna i alla typer av landsbygder, liksom tillgängligheten till betaltjänster och kontanthantering. Tillgängligheten till kommersiell service och välfärdstjänster är av avgörande betydelse för landsbygdernas utveckling. Saknas det förskolor och skolor, dagligvaruhandel, drivmedelsstationer, postoch apoteksservice med mera är det svårt att locka till sig nya medborgare och inte minst att driva företag. Även kulturen spelar en 18

SOU 2017:1 Sammanfattning viktig roll för att skapa attraktiva livsmiljöer som kan bidra till landsbygdernas livskraft och utveckling. Den demografiska utvecklingen utgör den största utmaningen för välfärdstjänsterna. När antalet kommunmedlemmar minskar ställs kommunerna inför svårigheter att finansiera sin verksamhet och att rekrytera personal till densamma. Mål De mål som kommittén har formulerat för detta område är: God tillgång till kommersiell service. Likvärdig tillgång till vård, skola och omsorg oberoende av bostadsort. Likvärdiga möjligheter att utöva och uppleva kultur oberoende av bostadsort. Förslag En utgångspunkt för kommitténs förslag är att staten måste ta ett större ansvar för landsbygdernas kommersiella service, välfärdstjänster och kulturutbud. För att stärka och utveckla den kommersiella servicen lämnar kommittén bland annat förslag som syftar till att säkra tillgången till post- och betaltjänster (6.2.2, 6.2.3). Kommittén föreslår också att det kommunala utjämningssystemet anpassas till ändrade demografiska och andra förhållanden samt att de specialdestinerade statsbidragen i ökad utsträckning görs generella (6.4.1). Vidare föreslår kommittén att Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys får uppdrag som syftar till att göra kulturen mer tillgänglig i landsbygderna (6.7.1). 19

Sammanfattning SOU 2017:1 Staten ska bli mer närvarande i landsbygderna Kommittén konstaterar att staten har dragit sig tillbaka från landsbygderna och allt mer koncentrerat verksamheten till tätorter och större städer. En utgångspunkt för kommitténs förslag är därför att staten måste bli mer närvarande i hela landet och att staten som arbetsgivare måste ta ett större ansvar för landsbygdernas utveckling. Mål Kommitténs mål för området är: Staten är fysiskt närvarande i landsbygderna med arbetsplatser myndighetsservice och polis. Förslag Kommittén lämnar ett antal förslag som syftar till att stärka den statliga närvaron i landsbygderna. Kommittén föreslår att Arbetsförmedlingen stoppar planerade nedläggningar inom sitt lokala kontorsnät till dess att konsekvenserna av nedläggningarna och av införandet av alternativa digitala kanaler för arbetssökande har utvärderats (7.1.1). Polisens närvaro i landsbygderna är en mycket viktig trygghetsfaktor för landsbygdernas invånare. Kommittén föreslår att regeringen ställer krav på maximal insatstid för polisärenden där ingripanden måste ske omedelbart (7.1.2). Kommittén föreslår också att en serviceorganisation inrättas med uppgift att ansvara för den lokala service som i dag utförs av Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten (7.1.3). Två alternativa modeller för en sådan organisation redovisas. Där det är möjligt bör Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Polismyndigheten samlokaliseras med den nya serviceorganisationen. Antalet tjänster vid statliga myndigheter i Stockholms FA-region har under perioden 2008 2014 ökat med drygt 10 000. Samtidigt minskar antalet statliga tjänster i många arbetsmarknadsmässigt utsatta FA-regioner. Kommittén rekommenderar därför att 10 000 tjänster vid statliga myndigheter i Stockholms FA-region under en 20

SOU 2017:1 Sammanfattning 5 till 7-årsperiod omlokaliseras till FA-regioner i behov av statliga arbetstillfällen (7.1.4). En tydligare styrning och samordning av landsbygdspolitiken Den starka statliga sektoriseringen är ett problem för ett tvärsektoriellt och komplext politikområde som landsbygdspolitiken. Landsbygdernas möjligheter till utveckling och tillväxt, som bygger på att aktörer på olika nivåer samverkar, försämras i ett sektorbaserat system jämfört med ett där geografin tillmäts en betydelse. En förutsättning för en framgångsrik landsbygdsutveckling är att det finns arbetssätt och verktyg som gör det möjligt samordna åtgärder inom olika politikområden. Förslag En utgångspunkt för kommitténs förslag är att det behövs en tydligare styrning och samordning av landsbygdspolitiken. Om detta ska lyckas behöver de olika statliga aktörernas roller tydliggöras. Kommittén lämnar ett antal förslag för att åstadkomma detta (8.1.1 8.1.6). Vi föreslår bland annat att det i kommittéförordningen stadgas att kommittéer i sina betänkanden ska ange konsekvenser för landsbygden av sina förslag, att det i samband med regeringens gemensamma beredning av propositioner och andra regeringsbeslut införs en särskild bedömning av beslutens konsekvenser för landsbygderna, att vissa myndigheters och statliga bolags landsbygdspolitiska ansvar tydliggörs i myndigheternas instruktioner och bolagens ägardirektiv, och att det i varje län ska inrättas en strategisk och operativ samordningsfunktion, benämnd landsbygdsdelegation. Landsbygdsdelegationerna ska, inom ramen för länsstyrelsernas samordningsuppdrag, samordna de statliga myndigheternas verksamhet inom landsbygdspolitiken. Delegationerna ska ledas av landshövdingarna. 21

Sammanfattning SOU 2017:1 Bättre förutsättningar för civilsamhället att bidra till landsbygdernas utveckling Människors engagemang och förmåga till samarbete och organisering är grunden för hållbar utveckling. Det finns ett rikt föreningsliv i landsbygderna. I många landsbygder tar dessutom det civila samhället genom sina föreningar stort ansvar för lokal service och infrastruktur. En landsbygdspolitik måste därför underlätta för den insats som civilsamhället bidrar med. I landsbygderna är det särskilt viktigt att verksamheter kan drivas i småskaliga lösningar som ger samordningsvinster. Det är därför betydelsefullt att offentlig, privat och ideell sektor samarbetar. Civilsamhället kan genom sina organisationer också bidra till bättre beslutsunderlag i offentlig sektor. Enligt kommittén behöver därför arenorna för dialog och samarbete stärkas. Föreningslivet i landsbygderna behöver breddas. Fler unga och nya svenskar behöver i större utsträckning känna förankring och att de är viktiga för sina bygders utveckling. Deras engagemang behövs för att kunna stärka utvecklingen i landsbygderna. Mål Kommitténs mål för det civila samhället är: Staten främjar det civila samhällets engagemang i landsbygdernas utveckling. Förslag Staten kan bidra till att stärka flera arenor på olika nivåer. Därför föreslår kommittén bland annat att leadermetoden görs rikstäckande och att statens överenskommelse med civilsamhället på nationell nivå breddas genom att också fokusera på utveckling av arbetsmetoder för landsbygdsutveckling (9.3.2, 9.3.3). Kommittén föreslår också riktade stöd till folkbildningen för att stärka i synnerhet ungas och personer med invandrarbakgrunds möjligheter och förmåga att delta i landsbygdsutveckling (9.3.1). 22

SOU 2017:1 Sammanfattning Kostnader och finansiering av kommitténs förslag Kommittén föreslår ett stort antal åtgärder för att stärka utvecklingskraften i landsbygderna. Den positiva samhällsekonomiska effekten av våra förslag ska komma genom kombinationen av förslagen. Konsekvenserna av våra förslag bör således bedömas samlat. Det har visat sig att det finns omfattande brister i dagens system för reseavdrag. Genom felaktiga utbetalningar går staten miste om minst 1,4 miljarder kronor utifrån dagens nivåer av avdraget. Om reseavdraget, som kommittén föreslår, görs avståndsbaserat skapas utrymme för att göra effektivare utvecklingsinsatser i landsbygderna. Viktigare insatser och deras finansiering redovisas nedan. Den årliga kostnaden för ett statsbidrag som syftar till att skapa en infrastruktur för utbildningscentra i FA-regioner som saknar universitet och högskola, eller har få etablerade kommunala lärcentra inom regionen, uppskattas till 70 miljoner kronor. Finansieringen föreslås ske med medel som frigörs genom vårt förslag om avståndsbaserat reseavdrag. Lärosätenas kostnader för satsningen bör kunna finansieras inom befintliga anslag. Kostnaden för kommitténs förslag om bredbandsutbyggnaden, beräknas till cirka 2 miljarder kronor. De årliga investeringarna i en fortsatt bredbandsutbyggnad är cirka 300 miljoner kronor under en period av 5 10 år. Finansieringen föreslås ske med medel som frigörs genom vårt förslag om avståndsbaserat reseavdrag. Finansieringen ska ses i relation till att regeringen redan disponerar 1 miljard kronor för fortsatt bredbandsutbyggnad. Kommitténs rekommendation om att minst 10 000 tjänster vid statliga myndigheter i Stockholms FA-region under en 5 till 7årsperiod omlokaliseras till FA-regioner i behov av statliga arbetstillfällen kan inledningsvis leda till vissa kostnader som sammanhänger med flytten till nya orter och nya lokaler. Dessa kostnader bör emellertid huvudsakligen inrymmas i berörda myndigheters anslag. 23

Sammanfattning SOU 2017:1 Kommitténs förslag om att genomföra lokalt ledd utveckling med leadermetoden i hela landet beräknas kosta ytterligare cirka 150 miljoner kronor sett över en sjuårsperiod. Finansieringen förslås ske genom omprioriteringar inom landsbygdsprogrammet, bland annat genom de resurser som frigörs genom vårt förslag om en resursmässigt effektivare och mer samordnad upphandling av bredband. Därutöver har kommittén identifierat en möjlig finansiering på cirka 500 miljoner kronor som kan avsättas i näringspolitiska och tillväxtfrämjande åtgärder i ett paket till de utpekade 23 kommunerna med extra stora utmaningar. Det kan exempelvis handla om åtgärder som prövats i Norge i form av sänkta arbetsgivaravgifter och nedskrivning av studielån. Finansieringen föreslås ske med medel som frigörs genom vårt förslag om avståndsbaserat reseavdrag. 24

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-07 Hållbar utveckling Karin Lindeberg Tfn 018-617 01 46 E-post karin.andersdotter.lindeberg@regionup psala.se Dnr LS2017-0048 Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Boverkets rapport En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande avseende Boverkets rapport En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Boverket har översänt rapport En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet till Region Uppsala för yttrande. Boverket har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag till hur bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet ska göras. Regeringen har uppdragit åt Boverket att, i samråd med Statistiska centralbyrån (SCB) och efter hörande av Tillväxtanalys, lämna förslag till hur framtagandet av återkommande bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet i hela landet ska organiseras, finansieras och regleras. Region Uppsala välkomnar att regeringen givit Boverket i uppdrag att ta fram en metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet, men vill lämna några synpunkter på förslagen. Region Uppsala ställer sig positiv till att Boverket genomför årliga prognoser av bostadsbyggnadsbehovet och att dessa kopplas till SCB:s uppdateringar av befolkningsprognosen. Region Uppsala ifrågasätter om funktionella analysregioner (FA-regioner) är den mest lämpade geografiska indelningen för behovsanalysen, och vill uppmärksamma Boverket på att det inom Uppsala län finns stora trendmässiga skillnader i befolkningsutveckling och näringsstruktur. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Bilagor Remissyttrande Remiss Kopia till Näringsdepartementet

2017-04-25 Hållbar utveckling Karin Lindeberg Tfn 018-617 01 46 E-post karin.andersdotter.lindeberg@regionup psala.se Dnr LS2017-0048 Näringsdepartementet Remissyttrande avseende Boverkets rapport En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Sammanfattande överväganden Boverket har översänt rubricerat förslag till Region Uppsala som anför följande. Region Uppsala instämmer huvudsakligen i utredningens förslag, men vill lämna några synpunkter. Region Uppsala ställer sig positiv till att Boverket genomför årliga prognoser av bostadsbyggnadsbehovet och att dessa kopplas till SCB:s uppdateringar av befolkningsprognosen. I rapporten visar Boverket på betydelsen av regionala prognoser. Region Uppsala delar den bedömningen, men har en del frågor kring det valda tillvägagångssättet. Region Uppsala ifrågasätter om FA-regioner är den mest lämpade geografiska indelningen för behovsanalysen. Region Uppsalas erfarenhet är att Stockholms FA-region inte speglar bosättningsmönstret för invånarna i Uppsala län, eftersom pendlingen sker främst inom delregioner. Bostadsmarknadens geografi är en annan än den funktionella arbetsmarknaden. Region Uppsala vill uppmärksamma Boverket på att det inom Uppsala län finns stora trendmässiga skillnader i befolkningsutveckling och näringsstruktur. Region Uppsala ser Boverkets riksprognos för bostadsbyggnadsbehovet som en bra utgångspunkt för analyser av bostadsbehovet i Uppsala län. En sådan prognos är ett viktigt verktyg i arbetet med länsprognoser för bostadsförsörjning och samhällsplanering. Region Uppsala ser ett behov av ökat samarbete kring prognoserna där Boverkets kompetens kan underlätta arbetet i länen, samtidigt som kunskapen om länen kan underlätta för Boverkets prognoser. Det skulle bli ett ännu bättre verktyg om prognoserna skulle kunna brytas ned utifrån en mer funktionell geografi. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

RAPPORT 2016:32 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Boverket

Titel: En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Rapportnummer: 2016:32 Utgivare: Boverket, december, 2016 Upplaga: 1 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: 978-91-7563-427-2 ISBN pdf: 978-91-7563-428-9 Sökord: Bostadsbyggnadsbehov, metod, beräkningar, analyser, bedömningar, begrepp, definitioner Diarienummer: 3.4.1 1633/2016 Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: 0455-35 30 00 Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket

Förord Boverket har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag till hur bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet ska göras. Regeringen har uppdragit åt Boverket att i samråd med Statistiska centralbyrån (SCB) och efter hörande av Tillväxtanalys lämna förslag till hur framtagandet av återkommande bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet i hela landet ska organiseras, finansieras och regleras. Denna rapport utgör Boverkets redovisning av detta uppdrag. Rapporten är författad av Bengt J Eriksson, Roger Gustafsson och Hans Jonsson med den förstnämnde som ansvarig projektledare. Karlskrona december 2016 Susann Bard tf. generaldirektör Boverket

Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Centrala begrepp och definitioner... 8 Behov...8 Prognos... 10 Bostadsbyggande... 14 Bostadsmarknad... 15 Prognoshorisont... 16 Bedömning... 18 Beräkningar av bostadsbyggnads-behovet problem och möjligheter... 19 Folkmängdens förändringar... 19 Befolkningsprognoser och faktiskt utfall... 21 Regionala befolkningsprognoser... 25 Vilka möjligheter finns att göra bra bedömningar av det framtida bostadsbyggnadsbehovet?... 29 Bedömning av det framtida bostadsbyggnadsbehovet... 33 Modellspecifikation... 35 Geografisk indelning, periodicitet och tidshorisont... 45 Statistikbehov... 46 En samlad analys... 50 Avslutande reflektioner... 56 Bostadsbyggande och samhällsekonomisk utveckling... 57 Organisering, reglering och kostnader... 59 Organisering och reglering... 59 Kostnader... 59 Referenslista... 60 Bilaga 1 Beräkningar av byggbehov i andra länder... 63 Bilaga 2 Tillväxtanalys FA-regioner... 70 Bilaga 3 Regeringsuppdraget... 71 Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 5 Sammanfattning Boverket anser att utgångspunkten vid beräkningar av det framtida bostadsbyggnadsbehovet ska vara förändringar i antalet hushåll, vilket baseras på demografiska förändringar. I beräkningsmodellen ska även inkluderas variabler som tar hänsyn till: avgångar från nuvarande bostadsbestånd, initialt lediga lägenheter, behovet av en bostadsbuffert samt ett eventuellt initialt underskott på bostäder. Metoden för att beräkna de framtida hushållsförändringarna bör vara, den av Boverket tidigare använda, hushållskvotsmetoden. Skälet till att Boverket förordar denna metod är dels att befolkningsprognoser är behäftade med osäkerhet och dels att utan en viss reform i åtanke är det inte möjligt att säga att någon typ av metod skulle vara mer lämpad att använda. Utifrån det ser vi inget skäl till att föreslå någon annan metod. Fördelen med den valda metoden är dess enkelhet, transparens och att den kräver relativt lite resurser. Den enda större förändringen i själva beräkningsförfarandet gentemot Boverkets tidigare analyser är att Boverket föreslår att man explicit tar med i beräkningarna om det föreligger ett underskott på bostäder vid analysens startpunkt. När bostadsbyggnadsbehovet ska bedömmas anser Boverket att det behövs en sammanhållen analys bestående av flera delar men med den långsiktiga beräkningen av bostadsbyggnadsbehovet som en central byggsten. Denna analys kan, förutom beräkningen, exempelvis innehålla information om förändringar i behovet över tid och information om behovet för vissa grupper i samhället, till exempel äldre och ungdomar. Ett väsentligt inslag är även att följa den faktiska utvecklingen när det gäller byggande och befolkning och relatera till byggbehovsprognosen och hushållsutvecklingen men också till andra prognoser och indikatorer. Detta för att enkelt, översiktligt och relativt snabbt få en bild över både den aktuella situationen och utvecklingstendenser. Boverkets förslag är att: Bedömningar av det framtida bostadsbyggnadsbehovet ska göras årligen och prognoshorisonten bör vara tio år. Den regionala indelning som bedömningen av det framtida bostadsbyggnadsbehovet ska göras på är de av Tillväxtanalys definierade FAregionerna, för att sedan summeras till nationell nivå. Boverket

6 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Den officiella statistik som behövs som underlag för bedömningarna är Statistiska Centralbyråns, SCB:s, nationella befolkningsprognoser samt det nationella lägenhetsregistret. Dessutom bör SCB:s statistik över lediga lägenheter och rivningar vara underlag till beräkningarna. Boverket bör vara ansvarig myndighet för bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet. Boverket bedömer kostnaderna för framtagandet till mellan 1 och 1,5 miljoner kronor årligen. Uppdraget bör regleras genom formulering i Boverkets instruktion, förordning (2012:546). Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 7 Inledning Boverket har gjort långsiktiga regionala byggbehovsprognoser av det framtida byggbehovet mer eller mindre regelbundet sedan 1995, se Boverket (2016a, 2015, 2007, 2004, 2002, 2000, 1996, 1995). I Boverkets rapport 2015 beskrivs en metod för att beräkna behovet av nya bostäder med utgångspunkt från antaganden om framtida hushållsutveckling. Utifrån den rapporten och det ansträngda läget på bostadsmarknaden har Boverket fått ett uppdrag att lämna förslag till hur bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet i hela landet ska göras se bilaga tre för uppdraget i dess helhet. Sammantaget bedömde regeringen att det fortlöpande kommer att finnas behov av ett underlag i form av kvantitativa analyser av bostadsbyggnadsbehovet i hela landet. Uppdraget syftar till att Boverket, i samråd med SCB och hörande med Tillväxtanalys, ska lämna förslag angående hur återkommande bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet ska göras, organiseras, regleras och vilka kostnader som är förenade med Boverkets förslag. Rapporten är avgränsad i det att vi inte går in i detalj på beräkningsmodellen eller dess antaganden och utgångspunkter utan hänvisar till Boverkets rapport 2015 där det gjordes en omfattande beskrivning av den modell som Boverket har använt och de antaganden som gjorts. Vi kommer således hänvisa till denna rapport återkommande genom rapporten. Rapporten är upplagd enligt följande. Rapporten består av sex kapitel varav det nuvarande kapitlet är det första. I kapitel två går vi igenom centrala begrepp och definitioner för att slå fast hur dessa används i innevarande rapport. I kapitel tre beskrivs de faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen och de restriktioner som finns utifrån användandet av befolkningsprognoser, men även de möjligheter som finns. I kapitel fyra presenteras Boverkets förslag på hur bedömningar av det framtida bostadsbyggnadsbehovet ska göras. I kapitlet besvaras även frågor i uppdraget rörande periodicitet, geografisk indelning samt vilken statistik som behövs som underlag. I kapitel fem diskuteras möjligheterna att koppla beräkningarna och resultaten till nationalräkenskaperna vilket nämndes i uppdraget som en möjlig framtida konsekvens. Kapitel sex besvarar hur uppdraget ska organiseras, regleras och resursåtgången för att genomföra det. I en bilaga redovisas en genomgång av andra länders insatser när det gäller att bedöma behovet av framtida bostadsbyggande. Boverket

8 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Centrala begrepp och definitioner I detta kapitel ska vi återknyta till formuleringarna i Boverkets uppdrag som redogjordes för i förra kapitlet, liksom det faktum att Boverket gjort byggbehovsprognoser sedan ett par decennier tillbaka och reda ut ett antal centrala begrepp. I regeringsuppdraget framgår att Boverket ska lämna förslag till hur framtagandet av återkommande bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet i hela landet ska organiseras, finansieras och regleras. Boverket har sedan 1995 gjort analyser av det framtida behovet av bostäder i form av långsiktiga regionala byggbehovsprognoser. Dessa begrepp är väldigt centrala samtidigt som de inte är helt intuitiva eller har entydliga och vedertagna allmängiltiga definitioner varför vi i det följande ska diskutera dessa begrepp ett efter ett enligt följande: behov prognos bostadsbyggande bostadsmarknad prognoshorisont bedömning. Behov Behov är ett abstrakt begrepp som saknar en allmängiltig definition och som därför är beroende av sitt sammanhang. Alla typer av sociala behov är i grunden normativa, även behovet av bostäder. 1 Utgångspunkten är därför många gånger ett bostadspolitiskt mål som till exempel omfattar definitionen av en kvalitativ nivå på bostäder med lägsta acceptabla standard. De som bor i bostäder som inte uppfyller standarden är således i behov av en bostad (DCLG, 2010a; Ruud m.fl., 2013). Det väsentliga att konstatera är att det saknas en entydig definition av vad ett bostadsbehov är, men att det är nödvändigt att vara väldigt tydlig med hur ett bostadsbehov är definierat i det sammanhang det används. 1 Förenta Nationerna definierar bostadsbehov som antalet bostäder som behöver bygggas/byggas om för att bostadsstandarden, vid en viss tidpunkt, ska motsvara nationellt fastslagna standarder samt de bostäder som behöver tillkomma för att denna standard behålls över en given tidsperiod (Marquez m.fl., 2010). Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 9 Boverkets utgångspunkt i sina byggbehovsanalyser 2 har utgått från antagandet att varje hushåll behöver en bostad och i kapitel fyra i Boverket (2015) redogörs utförligare för denna definition av begreppet bostadsbehov. 3 Således har Boverkets prognoser en demografisk utgångspunkt och behovet av bostäder bestäms av flera samverkande faktorer där befolkningsmängd, ålderssammansättning, hushållsstorlek och hushållssammansättning är grundläggande förutsättningar. 4 Den ekonomiska utvecklingen och hushållens ekonomiska förutsättningar samt hur bostadskonsumtionen värderas i förhållande till annan konsumtion med hänsyn till bostadskostnaderna är viktiga förutsättningar för hur många bostäder som sedan kan efterfrågas av hushållen. 5 En efterfrågeanalys och en behovsanalys svarar på olika frågor och båda är berättigade men det är viktigt att vara medveten om skillnaden.6 De bostäder som behövs kommer inte att uppföras om inte de nya bostäderna också kan efterfrågas till aktuella pris- och hyresnivåer. Finns inte efterfrågan till rådande marknadspriser kommer bostadsbyggandet inte till stånd vilket kan leda till problem för både de individer som drabbas och för samhället i stort. Problemen inbegriper att de makroekonomiska riskerna ökar och den ekonomiska tillväxten hålls tillbaka genom att bostadsbristen medför problem för arbetsmarknaden. Bostadsbrist medför även att unga får problem att etablera sig vilket får konsekvenser som uppskjuten familjebildning och en osäker boendesituation (Cornwall Local Plan, 2013). Utöver ekonomiska problem kan olika typer av sociala problem uppstå som en konsekvens om bostadsbyggandet inte kan svara upp mot de behov som finns. Trångboddheten ökar liksom de sociala och ekonomiska klyftorna mellan insiders och outsiders på bostadsmarknaden (Barker, 2004). Om behoven är större än tillskottet av nya bostäder uppstår således ett underskott av bostäder som får negativa konsekvenser 2 Frågeställningen är vilket antal nya bostäder som kommer att behövas i framtiden för att uppfylla det kvantitativa behovet givet vissa utgångspunkter och antaganden. 3 Bengtsson (1992, sid. 51-64) diskuterar utförligt olika definitioner av individuella och samhälleliga behov. 4 I litteraturen förekommer andra metoder se bilaga 1. I en del andra länder använder man hushållsprognoser som baseras exempelvis på arbetsmarknaden och ekonomins utveckling. 5 Ekonomiska faktorer beaktas dock indirekt även när det gäller bostadsbehov då inkomster och priser påverkar antagandena både när det gäller befolkningsutveckling och hushållssammansättning. 6 Den faktiska bostadsefterfrågan beror av marknadsförutsättningarna och kan både överstiga eller understiga det kvantitativa byggbehovet. Det är exempelvis troligt att det föreligger en bostadsefterfrågan även när antalet hushåll är oförändrat och där inga förändringar i det befintliga bostadsbeståndet sker. Människor kan vilja bo annorlunda än vad de gör idag och än vad det befintliga bostadsbeståndet ger möjlighet till. Omvänt kan till exempel höga bostadspriser medföra en låg eller obefintlig efterfrågan trots att det finns ett kvantitativt behov av fler bostäder. Se avsnitt 4.1 och 7.5 i Boverket (2015). Boverket

10 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet till följd. 7 Detta återspeglas i det gällande bostadspolitiska målet: Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Frågan om hur stort det framtida behovet av bostäder är, samt var detta behov är lokaliserat, är således av stor betydelse för samhällsekonomin, även om bostäder på en marknad produceras för efterfrågan och inte i förhållande till behoven. Detta behov bör enligt Boverkets uppfattning beräknas utifrån demografisk utveckling. Prognos Ordet prognos härleds från grekiskans pro = förut och gnosis = kunskap och betecknar ett förutspått framtida händelseförlopp. Den vanliga tolkningen är att en prognos innebär en framtidsbedömning eller förutsägelse om kommande utveckling för en viss variabel. Som allmän statistisk term är prognos eller framskrivning en bestämning av värdet på en statistisk storhet vid någon framtida tidpunkt (Nationalencyklopedin, 2016a). En förutsättning för att prognoser ska vara motiverade är att de kan påverka beslutsfattande. Om inga beslut ska fattas kan prognoser inte motiveras på ekonomiska grunder. Detsamma gäller även om ett beslut redan fattats och inte kan förändras. 8 Prognoser görs inom många olika områden; till exempel väderleksprognoser, medicinska prognoser angående framtida sjukdomsförlopp, ekonomiska prognoser rörande konjunkturens utveckling eller prisutvecklingen för någon vara eller resurs. Det kan även vara demografiska prognoser över förväntad befolkning inom ett område vid en viss tidpunkt i framtiden. I samtliga dessa fall ligger att prognosen är en förutsägelse om vad som sannolikt kommer att inträffa med den variabel man försöker prognostisera i framtiden (vilket inte behöver vara detsamma som det önskvärda). Det man försöker prognostisera är observerbart och prognosen kan således jämföras med det faktiska utfallet och därigenom kan och bör både prognosen och prognosmetoden utvärderas ex post. När det gäller byggbehovsprognoser förhåller det sig litet annorlunda. Dels eftersom att behov är ett subjektivt begrepp som vi nyss konstaterat. Det gör att det därigenom är mer abstrakt och svårare att observera och 7 Det omvända förhållandet gäller också, dvs. om byggandet överstiger behoven får det också negativa effekter för samhället se Rönnberg (2002) angående vad som hände i Sverige under 1990-talet. 8 Mer om detta med bakgrund och problemformulering, liksom det mesta som har med prognosarbete att göra, kan läsas i den omfattande forskningssammanställningen Principles of Forecasting (Armstrong (red), 2001). Betydelsen av att prognosarbetet sker med ett syfte framgår också i Fischhoff (2001). Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 11 därmed utvärdera. Dels genom att en del av syftet handlar om att förhålla sig till prognosen och vid behov försöka påverka det verkliga utfallet. Byggbehovsprognosen har således likheter med scenarier där det handlar om en beräkning av effekter på något (i detta fall antalet nya bostäder) under vissa givna utgångspunkter och antaganden. Ett scenario kan beskrivas som en story om vad som hände i framtiden. Den utgörs ofta av en systematisk beskrivning av en möjlig framtida situation och av en tänkbar utveckling från dagens tillstånd till den beskrivna situationen. Scenarier försöker vanligen i förenklad form ge en bild av helheten och av sambanden mellan olika samhällssektorer, ofta med bidrag från många kunskapsområden. För att belysa utvecklingsmöjligheter arbetar man inte sällan med flera alternativa scenarier (Nationalencyklopedin, 2016b). Till skillnad från prognoser baseras scenarier på ett antal centrala, men samtidigt förenklade, antaganden om framtiden. Dessa antaganden behöver inte nödvändigtvis vara de mest sannolika. Däremot förutsätts att dessa antaganden kan uppfyllas under scenarioperioden trots att så inte nödvändigtvis varit fallet tidigare. I stället är det huvudsakliga syftet med scenariot att utgöra en utgångspunkt för policyanalys baserad på alternativa beräkningar av makroekonomisk eller annan utveckling för en framtida tidsperiod. Eftersom scenariot baseras på transparenta antaganden kan alternativa scenarier beräknas genom att ändra ett eller flera av de antaganden som huvudscenariot baseras på. En annan skiljelinje förutom den konceptuella handlar om tidsperiodens längd och graden av osäkerhet som är inblandad. Att dra en skiljelinje mellan prognoser och scenarier efter ungefär två år är ett arbetssätt som förekommer exempelvis vid OECD, IMF och EU-kommissionen. Det huvudsakliga skälet till att inte försöka göra prognoser med en längre horisont är att osäkerheten blir för stor det är till exempel svårt att bedöma hur konjunkturen utvecklas på mer än ett till två års sikt. Här kan också nämnas att Migrationsverket från att tidigare ha benämnt sina bedömningar för prognoser över antalet asylsökande, främst utifrån ett huvudscenario, numera gått över till att poängtera att de har flera scenarier och att det endast är innevarande och påföljande år som kallas prognosperiod medan de efterföljande åren kallas hypotetiska scenarier. Prognosen och de hypotetiska scenarierna tas fram som ett prognosintervall med en lägre och en övre gräns och ett huvudscenario som ligger någonstans inom intervallet. Vart huvudscenariot ligger baseras på bedömd sannolikhet för olika utfall ett försök att ytterligare betona den osäkerhet som föreligger i att förutse framtida utveckling på området. Boverket

12 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Alla prognoser är förenade med osäkerhet ett faktum som inte nog kan betonas. Befolkningsprognoser handlar om människor vars handlande påverkas av händelser i omvärlden och prognoserna sträcker sig långt fram i tiden vilket medför att estimaten mer ger en indikation om riktning snarare än exakt prediktion. Byggbehovsprognoserna ska ses som scenarier som tagits fram under vissa givna antaganden snarare än förutsägelser om hur det kommer att bli i framtiden. 9 Syftet är således inte att byggbehovsprognosen ska förutsäga det faktiska utfallet utan att prognosen ska ge en bild ett scenario som beslutsfattare och andra aktörer kan förhålla sig till och sedan reagera och agera utifrån. Poängen med prognosen är att den ska beskriva vad som sannolikt inträffar under vissa förutsättningar. De antaganden och förutsättningar som en byggbehovsprognos bör utgå ifrån gäller framför allt följande områden: befolkningens utveckling hushållsbildningen bostadsbeståndets utveckling avgränsningen av en bostadsmarknad. Baserat på specificerade antaganden på bland annat dessa områden görs sedan en beräkning av det framtida behovet av nya bostäder. Vilka antaganden som Boverket föreslår kommer att behandlas i kapitel fyra, men mer kring utgångspunkter och antaganden i Boverkets tidigare prognoser finns att läsa i kapitel fem i Boverket (2015). Utan att gå in på Boverkets förslag redan här kan det konstateras att om antagandena ändras, till exempel att man antar ett annorlunda hushållsbildningsmönster. Då leder det också till att det beräknade byggbehovet blir ett annat. Om verkligheten visar sig bli en annan än som antagits, till exempel att befolkningsutvecklingen blir större eller mindre än som antagits, då blir också antalet bostäder som faktiskt behövs ett annat än det som prognostiserats vilket återigen pekar på den osäkerhet som råder och den försiktighet som bör 9 Dock förtjänar det att påtalas att osäkerheten är större på några års sikt då säkerheten i behovsprognosen för de par-tre närmaste åren får bedömas som förhållandevis hög. Detta beror på att vi vet vad som redan har hänt och har en bra bild över vad som kommer att hända de allra närmaste åren. Det latenta bostadsbehovet är ett faktum och den förväntade befolkningsökningen i år och nästa år beror till hög grad av de asylsökande som redan finns i Migrationsverkets inskrivningssystem och som kommer beviljas asyl den närmaste tiden även om det finns viss osäkerhet inblandad även i denna process. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 13 iakttas i tolkningen av resultaten. 10 Betydelsen av att utvecklingen följs ingående och kontinuerligt är också uppenbar. Det abstrakta begreppet behov medför också att en byggbehovsprognos är svår att i efterhand utvärdera som rätt eller fel då behoven oftast inte är konkret observer- eller summeringsbara. 11 Det som kan göras är att explicit titta på hur befolkningsutvecklingen faktiskt blev och jämföra det faktiska byggandet med den hushållsutveckling som borde ha genererats av den verkliga befolkningsutvecklingen givet de antaganden om hushållsbildning som gjorts. Effekten om byggandet understiger behoven kan om den är stor observeras om än inte i detalj exakt kvantifieras.12 Även om en byggbehovsprognos är förenad med osäkerhet, och att resultaten därför ska tolkas med stor försiktighet, är det viktigt att prognoser över det framtida bostadsbyggnadsbehovet ändå görs. Tidigare argumenterades för att behovet är viktigt och det är därför väsentligt att samhället har en bild över det framtida bostadsbyggnadsbehovet, även om bostadsbyggandet reagerar på efterfrågan. Framför allt är det nödvändigt som utgångspunkt i många olika planeringssammanhang. Bostadsproduktion är en tidskrävande process och alla inblandade aktörer måste ha utgångspunkter att basera respektive verksamhets planering på. Byggherrar måste planera sin verksamhet liksom kommuner som också har annan verksamhet som påverkas av bostadsbyggandet och som också måste planeras för. Även staten och andra offentliga aktörer behöver en bild över framtiden för att kunna planera och agera i frågor som både direkt och indirekt sammanhänger med bostadsmarknaden. Även om bostäder produceras på marknadens villkor och är resultatet av utbud och efterfrågan behövs uppskattningar av hur de framtida bostadsbehoven ser ut för att för bostadsbyggandets nödvändiga förutsättningar ska kunna planeras och dimensioneras. 13 Även i särskilt turbulenta tider när osäkerheten om framtiden är än högre än vanligt är det behövligt med beräkningar av framtida 10 Det finns även andra osäkerhetsfaktorer än befolkningsutvecklingen framöver som kan komma att påverka behovet av nya bostäder och i kapitel 7 i Boverket (2015) ägnas stort utrymme åt att diskutera ett antal sådana faktorer och till att betona hur en byggbehovsprognos ska bedömas och att stor försiktighet måste iakttas i tolkningen av resultaten. 11 Ett annat skäl till att en utvärdering är vansklig är att utfallet delvis är påverkbart genom exempelvis politiska insatser som kan påverka det verkliga utfallet i någon önskvärd riktning. 12 Ökad trångboddhet, svårigheter för ungdomar att flytta hemifrån och en generell trögrörlighet på bostadsmarknaden samt svårigheter att få tag i en bostad är några av de tydligaste signalerna. 13 Till exempel planläggning av mark för bostadsbyggande, dimensionering av utbildning av arbetskraft och planering av annan nödvändig infrastruktur såsom vägar, skolor och annan service. Boverket

14 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet bostadsbyggnadsbehov, men att resultaten ska tolkas med ett ännu större mått av försiktighet. Utöver underlag för planering av framtida insatser på olika områden tjänar byggbehovsprognoserna funktionen av ett scenario. Detta scenario kan framför allt regionala och lokala aktörer reagera på och agera utifrån ifall man önskar uppnå en annan utveckling än den prognosen indikerar. Till exempel genom att försöka vidta åtgärder för att öka inflyttningen till en region för att motverka prognosticerad befolkningsminskning. Sammanfattningsvis ska begreppet byggbehovsprognos inte tolkas som en förutsägelse om hur det mest sannolikt kommer att bli utan mer ses som ett scenario som är resultatet av en matematisk beräkning under vissa givna antaganden och utgångspunkter. I rapporten används därför företrädesvis begreppen beräkning och scenario, men ibland även byggbehovsprognos och då är det med nyss nämnda innebörd som prognos ska tolkas. Bostadsbyggande De byggbehovsprognoser Boverket tidigare gjort har varit prognoser över behovet av bostadsbyggande, det vill säga behov av nya bostäder. Dessa kan tillkomma antingen genom nyproduktion eller som ett resultat av ett nytillskott av bostäder genom ombyggnation. Anledningen till att begreppet byggbehov eller bostadsbyggnadsbehov har använts i stället för till exempel bostadsbehov är två. Den första anledningen är att det som prognostiseras är skillnaden i behovet av bostäder mellan två tidpunkter och inte det totala behovet av bostäder i sluttidpunkten vilket blir tolkningen om begreppet bostadsbehov i stället skulle användas. Det är således flödet som är det relevanta inte stocken. Den andra anledningen är att med mindre än att det i startpunkten finns lediga bostäder för framtida hushåll att utnyttja, och detta beaktas redan i prognosmodellen, kommer nya bostäder att behöva tillkomma för att svara mot behoven. En av utgångspunkterna i prognosmodellen är att ett hushåll behöver en egen bostad. Skulle nya hushåll lösa sina bostadsbehov genom att flytta in i redan bebodd befintlig bostad (som inneboende) skulle inte antagandet gälla. Av dessa skäl använder Boverket begreppen bostadsbyggnadsbehov eller byggbehov för att signalera att det rör sig om en förändring av behoven och att bostäder behöver byggas för att möta framtida behov. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 15 Bostadsmarknad För att kunna studera företeelser på en marknad måste en adekvat marknad avgränsas och definieras. Den nationalekonomiska definitionen av en marknad för någon vara eller tjänst är en marknad där konsumenter och producenter på denna marknad ställs inför samma förhållanden, det vill säga samma utbuds- och efterfrågekurvor och därmed står inför samma kostnads- och prisfunktion. 14 Hur en marknad avgränsas beror framför allt på vilken vara eller tjänst det handlar om. I dag har marknaden för många varor, inte minst kapitalvaror, utvidgats kraftigt och även om man inte kan tala om en enda världsmarknad har gränser för många varor som för inte så länge sedan var lokala eller möjligen regionala, nu passerat nationsgränsen till följd av teknologisk utveckling och globalisering. Allra längst har denna utveckling gått när det gäller varor som kan levereras elektroniskt (till exempel mjukvaror) men även fysiska varor som behöver fysiskt transporteras kan i dag beställas från utlandet genom ett knapptryck på datorn. Utbudet är således inte begränsat ens av den inhemska marknaden. Marknadens utbredning begränsas således bland annat av varans eller tjänstens möjlighet att förflyttas från producent till konsument. Detta leder in på en av varan bostads olika karakteristika bostadens lägesbeständighet och det faktum att bostaden i praktiken är i det närmaste omöjlig att flytta. Marknadens avgränsning beror i detta fall inte av möjligheten att skicka varan utan av att konsumera varan relativt övrig konsumtion och aktuell livsstil. Utöver lägesbeständigheten påverkas bostadsmarknadens avgränsning av konsumenternas preferenser, vilket har med en annan av bostadens inneboende karakteristikor att göra heterogeniteten. Definitionen av en bostadsmarknad är individuellt betingad då olika hushåll har sin egen avgränsning av vilken del av bostadsutbudet som är relevant för den enskilde. Ser man det i ett mer övergripande marknadsperspektiv är det ändå klart att den geografiska avgränsningen kan skilja sig väsentligt åt mellan olika områden. I vissa fall kanske det till exempel är rimligt att tala om en enskild kommun som bestående av flera bostadsmarknader. Det fordras särskilda studier för mer exakta definitioner av enskilda bostadsmarknaders avgränsningar. 15 14 Se exempelvis Parkin m.fl. (2007). Se DCLG (2010b), Hincks och Wong (2010) eller Haas och Osland (2014). Se även Magnusson (1994, sid. 97) som innehåller en förteckning över ett antal arbeten som behandlar avgränsningen av delbostadsmarknader. 15 Boverket

16 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Principiellt bör en bedömning av det framtida bostadsbyggnadsbehovet utgå från en bostadsmarknad som avgränsats på ett för ändamålet relevant sätt. I Boverkets uppdrag framgår att hänsyn ska tas till behovet i olika delar av landet och att sambandet mellan bostadsmarknad och arbetsmarknad ska ligga till grund för Boverkets förslag på geografisk indelning av bostadsbyggnadsbehovet (se bilaga två). Bostadsmarknadens avgränsning har två implikationer när det gäller byggbehovet. Det första och uppenbara är att det möjliggör att svara upp mot önskemålet att behovet ska kunna fördelas över landet och således redovisas separat för respektive aktuell bostadsmarknad. När det gäller beräkningen av ett nationellt byggbehov är en geografisk avgränsning av bostadsmarknaderna nödvändig då inte samma utbuds- och efterfrågevillkor gäller över hela landet och en analys direkt på nationell nivå skulle således bortse från denna verklighet vilket skulle innebära att behoven underskattas. 16 En vanlig teoretisk utgångspunkt för avgränsning av en bostadsmarknad är att inte låta sig begränsas av en administrativ avgränsning (till exempel en kommungräns) utan i stället använda en funktionell avgränsning även om studier ibland styrs av tillgången på data och använder en administrativ avgränsning. Avslutningsvis kan konstateras att det är väsentligt för tolkningen av resultaten att bostadsmarknader definieras och avgränsas. Det är viktigt att utgångspunkten är evidensbaserad och inte låter sig styras av först och främst praktiska aspekter såsom tillgång på data. Boverket har valt att tilllämpa en funktionell avgränsning av bostadsmarknaderna genom att ta utgångspunkt i arbetsmarknadsregioner. Boverkets uppfattning är att bostadsmarknaders avgränsning bör ta sin utgångspunkt i möjligheten att bo och arbeta i samma region och således att bostadsmarknaden kan approximeras av arbetsmarknadsregioner. En arbetsmarknadsregion är en region inom vilken människor kan både bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. Vi antar att dessa områden därmed kan anses approximera regionala bostadsmarknader. 17 Prognoshorisont Boverkets tidigare byggbehovsprognoser har haft en tidshorisont från ett decennium till uppemot det dubbla även om tidsperioden ibland också de16 Ett underskott av bostäder i en region skulle elimineras av ett överskott i en annan region vilket leder fel då substituterbarheten saknas. 17 Om man generaliserar kan man sannolikt anta att hushållens ålder spelar roll för hur relevant approximationen arbetsmarknad bostadsmarknad är. Ungdomar, studenter och äldre kan tänkas ha en snävare definition av bostadsmarknad än övriga hushållskategorier på grund av lägre lokal rörlighet av bland annat ekonomiska skäl. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 17 lats upp i delperioder. Det finns goda skäl till att prognoshorisonten i tidigare analyser varit relativt lång. Framför allt medför bostäders långa livslängd, deras lägesbeständighet och karaktären av nödvändighetsvara som dessutom är resurskrävande att producera, att långsiktiga analyser är påkallade. Ett annat skäl till att prognosen bör vara långsiktig sammanhänger med produktionsprocessen bostäder tar relativt lång tid att planera och producera. Allt detta innebär att bostadsmarknadens olika processer, i synnerhet när det handlar om nyproduktion, är att betrakta som tämligen trögrörliga. Detta bidrar till att ett jämviktstillstånd inte alltid kännetecknar just bostadsmarknaden. En viktig poäng med analysens relativt långsiktiga perspektiv är också att det är de långsiktiga nivåerna som är de intressanta och inte enstaka års observationer. Att bostadsmarknaden präglas av långsiktig ekonomisk hållbarhet är väsentligt för samtliga aktörer på bostadsmarknaden och således av stor vikt vid utformandet av de spelregler som gäller på marknaden och just långsiktigheten betonas också av regeringen i både delmålet för bostadspolitiken liksom i delmålet för byggandet. Om bostadsinvesteringar styrs av kortsiktiga marknadsförhållanden som sedan, i ett längre perspektiv, visar sig felaktiga kan detta ge betydande samhällsekonomiska förluster som följd. Bostäder är långlivade varor och en bostadsproduktion som präglas av flexibilitet och långsiktighet är därför angelägen. Det samhällsekonomiska behovet av en byggbehovsprognos och att denna bör vara långsiktig, torde således vara uppenbar. Samtidigt som flera faktorer talar för en tämligen lång tidshorisont för byggbehovsprognoser innebär den osäkra verkligheten att det i praktiken handlar om en trade-off som med många andra prognosområden är prognosavvikelsen i befolkningsprognoser (och därmed också i byggbehovsprognoser) positivt korrelerad med prognoshorisonten. Befolkningsprognoser är säkrare på kort än på lång sikt och prognosavvikelsen är särskilt tilltagande i perioder där befolkningen ökar eller minskar i relativt snabb takt. Vi kommer att återkomma till just detta samband i nästa kapitel och på andra håll i rapporten diskuteras osäkerheten i skenet av rådande situation i Sverige idag när det gäller befolkningsförändringens historiskt höga takt. Poängen för nu är att tidshorisonten bör vara relativt lång och att punktestimat och enstaka års observationer därmed är av relativt ringa intresse när det gäller byggbehovsprognoser. Samtidigt ökar osäkerheten om den framtida utvecklingen med tidshorisonten vilket symboliserar den avvägning som prognosmakare ställs inför. Boverket

18 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Bedömning Uppdraget går ut på att lämna förslag till hur bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet i hela landet ska göras. En del av dessa bedömningar föreslås utgöra beräkningar i form av byggbehovsprognoser som bygger på ett antal antaganden. Till detta föreslås ytterligare underlag tillföras, vilket tillsammans med beräkningarna analyseras för att sammantaget utgöra Boverkets samlade bedömning av det framtida bostadsbyggnadsbehovet, nationellt och regionalt. Boverkets bedömning av bostadsbyggnadsbehovet föreslås omfatta mer än bara regionala byggbehovsprognoser, då beräkningarna bara utgör en del av den totala bedömningen. Avsikten är att öka användbarheten av analyserna och även bättre kunna belysa den osäkerhet om framtiden som råder. Dessutom ligger i denna utvidgade analys också att kontinuerligt utvärdera den tillämpade beräkningsmodellen liksom bedömningsmetoder i övrigt samt att anpassa analyserna till rådande marknadsläge och aktuella policybehov. Efter denna genomgång av ett antal centrala begrepp ska vi i nästa kapitel titta på hur förutsättningarna för en användbar prognos ser ut när det gäller beräkningsmodellens mest fundamentala utgångspunkt hur befolkningen kommer att utvecklas i framtiden. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 19 Beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet problem och möjligheter Som diskuterats i föregående kapitel är det Boverkets uppfattning att en beräkning av det framtida bostadsbyggnadsbehovet ska beräknas med utgångspunkt i demografiska faktorer. 18 Bostadsbyggnadsbehovet bestäms således av en rad samverkande faktorer som befolkningsförändringar och förändringar i befolkningens åldersstruktur, men även av förändringar i hushållsstorlek och hushållssammansättning. För att bedöma bostadsbyggnadsbehovet på mer disaggregerad nivå än riket som helhet behövs även information om befolkningens förväntade flyttmönster. Utgångspunkten för bedömningar av ett framtida bostadsbyggnadsbehov måste därför vara regionala befolkningsprognoser. Innevarande kapitel inleds med att övergripande beskriva de faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen. Därefter diskuteras befolkningsprognoser, framför allt de osäkerheter som finns vad gäller dessa prognoser. Dessa osäkerhetsfaktorer sätter en begränsning för hur långtgående slutsatser man bör dra rörande bedömningar av det framtida bostadsbyggnadsbehovet beräknat med utgångspunkt i dessa prognoser. Kapitlet avslutas med att övergripande beskriva vilka möjligheter som, trots osäkerheten, finns att med befolkningsprognoserna som bas göra bedömningar över det framtida bostadsbyggnadsbehovet. Folkmängdens förändringar Folkmängdens förändring inom ett visst avgränsat geografiskt område beräknas genom att addera differensen mellan antalet födda och döda (den så kallade naturliga folkökningen eller födelseöverskottet) och differensen mellan invandring och utvandring (nettomigrationen). Detta ger den totala befolkningsförändringen. I figur 1 illustreras befolkningsförändringarna i Sverige sedan mitten av förra seklet. Redan denna figur med de tvära och snabba kasten i kurvorna ger en indikation om att det kan vara svårt att förutse framtida befolkningsförändringar. 18 Det finns ytterligare faktorer som påverkar det framtida bostadsbyggnadsbehovet såsom framtida förändringar i dagens bostadsbestånd. Vi återkommer till dessa faktorer i nästa kapitel. Boverket

20 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Figur 1. Befolkningsförändringar 1950 2015 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0-20 000 1950 1960 1970 Födelseöverskott 1980 1990 Nettomigration 2000 2010 Folkökning Källa: SCB När det kommer till att beräkna ett framtida bostadsbyggnadsbehov är det inte alla komponenter i befolkningsförändringen som är av lika stor betydelse. Åtminstone på kort till medellång sikt påverkar antalet födda inte bostadsbyggnadsbehovet. Antalet döda, invandrade och utvandrade påverkar dock behovet. Ytterligare en variabel måste dock läggas till antalet unga som är i stånd att skaffa sin första egna bostad. 19 Bostadsbyggnadsbehovet beror således av: (i) antalet döda, (ii) antalet invandrare, (iii) antalet utvandrare, samt (iv) antalet debutanter på bostadsmarknaden. Utvecklingen av dessa variabler illustreras i figur 2. Det är igen värt att tydliggöra att det är förändringar i befolkningen över tid som är viktiga när det gäller att bedöma ett framtida bostadsbyggnadsbehov. Med andra ord påverkas bostadsbyggnadsbehovet av in- och utflödet av människor och hushåll på bostadsmarknaden. Vilket illustreras tydligt i figur 2 finns det några av dessa variabler som är stabila eller rör sig i längre vågor dessa variabler är relativt lätta att prognosticera. Men framförallt invandringen och även i viss mån utvandringen, som, åtminstone delvis, är en funktion av invandringen rör sig snabbt och till synes oförutsägbart. 19 Antalet debutanter på bostadsmarknaden approximeras här av antalet 21-åringar i befolkningen medianåldern för flytt från föräldrahemmet var år 2013 drygt 21 år för kvinnor och 21,8 år för män (SCB, 2015a). Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 21 Figur 2. Befolkningsförändringar 1975 2015 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1975 Döda 1980 1985 1990 Invandringar 1995 2000 2005 Utvandringar 2010 2015 21-åringar Källa: SCB Befolkningsprognoser och faktiskt utfall Vilket framgått av föregående avsnitt är det således inte enkelt att prognosticera vissa delar av den framtida befolkningsförändringen. Låt oss börja med att diskutera befolkningsprognoser ur ett riksperspektiv då behöver vi följaktligen inte ta hänsyn till den inrikes migrationen. Vi har jämfört SCB:s årliga befolkningsprognoser sedan år 2000, på riksnivå, med det faktiska utfallet. Som redan nämnts är det förändringar i befolkningen som är det intressanta ur byggbehovssynpunkt. Jämförelsen är således gjord utifrån befolkningsförändringen under en viss tidsperiod, inte hur stor avvikelsen i den totala folkmängden är vid prognosens slutpunkt. Vilket framgår från tabell 1 blir osäkerheten större ju längre tidshorisont prognosen görs på. På tio års sikt är den genomsnittliga årliga avvikelsen mellan prognosen och det faktiska utfallet cirka 30 000 personer per år. 20 I procentuella termer var avvikelsen närmare 100 procent. En enkel tumregel säger att 30 000 nya invånare genererar ett byggbehov på cirka 18 000 bostäder. Som synes i tabellen finns avvikelser även på kortare tidshorisonter. På så pass kort prognosperiod som två till tre år uppgår avvikelserna till 20-30 procent. Även om man kan öka precisionen betydligt genom att förkorta prognoshorisonten anser Boverket att en relativt lång prognos-horisont bör användas. En bedömning av bostadsbyggnadsbehovet måste göras på 20 Det kan vara värt att notera att i samtliga sju tioårsprognoser underskattades det faktiska antalet individer. Boverket

22 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet relativt lång sikt bland annat eftersom planering och byggande av nya bostäder ofta är en lång process. Tabell 1. Jämförelse mellan faktisk och prognosticerad total befolkningsökning Genomsnittlig årlig absolut avvikelse (antal) Genomsnittlig årlig absolut avvikelse (procent) Prognos på 10 års sikt (2000-2006) 29 537 99 Prognos på 8 års sikt (2000-2008) 26 735 80 Prognos på 5 års sikt (2000-2011) 18 788 49 Prognos på 3 års sikt (2000-2013) 11 154 29 Prognos på 2 års sikt (2000-2014) 8 769 22 Prognos på 1 års sikt (2000-2015) 7 612 14 Källa: SCB samt egna beräkningar Not: Årtalen inom parentes är startåret för första och sista prognos ingående i jämförelsen. Vissa delar av befolkningsförändringarna är dock inte särskilt besvärliga att prognosticera ens på tio års (eller längre) sikt. Som synes från figur 1 varierar antalet döda inte särdeles mycket över tiden. I tabell 2 ser vi att avvikelsen från prognosen är cirka en procent på ett års sikt och runt två procent på tio års sikt. Detta är således inte någon stor källa till avvikelser från prognoserna. Tabell 2. Jämförelse mellan faktiskt och prognosticerat antal döda Genomsnittlig årlig absolut avvikelse (antal) Genomsnittlig årlig absolut avvikelse (procent) Prognos på 10 års sikt (2002-2006) 1 678 2 Prognos på 1 års sikt (2002-2015) 1 168 1 Källa: SCB samt egna beräkningar Not: Årtalen inom parentes är startåret för första och sista prognos ingående i jämförelsen. Antalet ungdomar är inte heller särskilt problematiskt att prognosticera. Som synes från tabell 3 är avvikelserna på tio års sikt marginella. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 23 Tabell 3. Jämförelse mellan faktiskt och prognosticerat antal 21-åringar Genomsnittlig årlig absolut avvikelse (antal) Prognos på 10 års sikt (2002-2006) Prognos på 1 års sikt (2002-2015) Genomsnittlig årlig absolut avvikelse (procent) 1 484 1 203 0 Källa: SCB samt egna beräkningar Not: Årtalen inom parentes är startåret för första och sista prognos ingående i jämförelsen. Såväl förändringar i antalet döda som i antalet unga beräknas med hjälp av matematiska modeller, och som synes med stor precision även på relativt lång sikt. Den största svårigheten då det gäller att prognosticera den framtida befolkningen är migrationen och framförallt då asylinvandringen samt medföljande anhöriginvandring. Migrationen till och från Sverige har under de senaste åren varit högre än vid någon tidigare tidpunkt i historien. Variationer i migrationen är ofta mycket svåra att förutspå och sker förträdesvis hastigt och ofta utan förvarning. Det är även ett faktum att såväl Sveriges som EU:s migrationspolitik i stor utsträckning är avgörande för hur många som invandrar till Sverige. Under de närmaste åren bedömer SCB att invandringen kommer formas av konflikter och den socioekonomiska situationen i omvärlden. Framförallt bedöms det pågående inbördeskriget i Syrien påverka migrationen till Sverige. Hur många som förväntas söka skydd i Sverige i framtiden bedöms dock vara svårt att förutse. 21 I tabell 4 framgår att prognosavvikelsen i nettomigrationen utgör den absolut största delen av den totala prognosavvikelsen. På lång sikt (åtta tio år) beror cirka 75 procent på avvikelser i nettomigrationen. På kortare sikt rör det sig om hela 80 90 procent. 21 För utförligare diskussioner angående migration se exempelvis SCB (2016a, 2015b) och Migrationsverket (2016). Boverket

24 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Tabell 4. Jämförelse mellan faktisk och prognosticerad nettomigration Genomsnittlig årlig absolut avvikelse (antal) Genomsnittlig årlig absolut avvikelse (procent) Prognos på 10 års sikt (2002-2006) 21 828 78 Prognos på 8 års sikt (2002-2008) 21 188 72 Prognos på 5 års sikt (2002-2011) 15 984 48 Prognos på 3 års sikt (2002-2013) 9 502 26 Prognos på 2 års sikt (2002-2014) 7 139 19 Prognos på 1 års sikt (2002-2015) 7 174 14 Källa: SCB samt egna beräkningar Not: Årtalen inom parentes är startåret för första och sista prognos ingående i jämförelsen. Det kan avslutningsvis konstateras att prognosavvikelsen i förhållande till prognosen över den totala folkmängden är relativt liten men prognosavvikelsen i förhållande till befolkningsförändringen är mycket större. I många sammanhang är det en prognos över folkmängden vid en given tidpunkt som är det intressanta men för Boverkets beräkningar över ett framtida bostadsbyggnadsbehov är det, som tidigare nämnts, befolkningsförändringen som är det centrala. En stor prognosavvikelse innebär följaktligen ett stort felprognosticerat framtida byggbehov. Detta medför att beräkningar över ett framtida byggbehov bör tolkas med stor försiktighet. Frågan är huruvida detta är ett problem som är oöverkomligt eller går det att göra mer träffsäkra prognoser? Boverket kan inte bedöma detta, men kan konstatera att den akademiska litteraturen ger en viss vägledning. Det kan konstateras att: (i) prognosavvikelsen minskar med storleken på populationen, (ii) populationer som förändras snabbt är svårare att prognosticera än mer stabila befolkningar och (iii) träffsäkerheten minskar när prognoshorisonten ökar. 22 22 Boverket Se kapitel 4 och Armstrong (2001).

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 25 Vi kan konstatera att bättre träffsäkerhet i prognoserna vore eftersträvansvärt, men verkligheten innebär sannolikt att en framtida osäkerhet alltid kommer att finnas. 23 Regionala befolkningsprognoser I Boverkets uppdrag ingår att föreslå på vilken geografisk nivå bostadsbyggnadsbehovet ska bedömas. Vilket diskuterades i föregående kapitel finns det två skäl till att behovet ska beräknas på någon mer disaggregerad nivå än hela riket. Det kan finnas intresse av att veta hur stort bostadsbyggnadsbehovet beräknas bli i enskilda regioner och den totala siffran för riket blir inte korrekt om vi inte tar hänsyn till att riket består av regionala bostadsmarknader. 24 Då en bedömning sker på en mer disaggregerad nivå tillkommer ytterligare en faktor som måste tas i beaktande den inrikes migrationen. Hur människor förväntas flytta inom riket kommer att påverka det framtida regionala bostadsbyggnadsbehovet. Vi ska i detta avsnitt studera de regionala befolkningsprognoser som legat till grund för Boverkets två senaste regionala byggbehovsanalyser.25 Vi jämför befolkningsprognoserna med det faktiska utfallet. Gemensamt för dessa regionala befolkningsprognoser är att SCB:s riksprognos sätter ramarna, det vill säga summan av regionernas befolkningsförändringar ska var lika med förändringen i SCB:s riksprognos. Däremot skiljer sig prognoserna åt när det gäller val av metod. Syftet med denna jämförelse är inte att ställa dessa två prognoser mot varandra utan att belysa svårigheterna med att prognosticera på mer disaggregerad nivå. 26 Vi har valt att titta på regionerna med störst befolkning. Anledningen till det är att dessa regioner täcker den största delen av det totala bostadsbyggnadsbehovet. De regioner vi har tittat på täcker ungefär 75 procent av rikets befolkning vid prognosens startpunkt. Boverket (2007) innehöll en analys för perioden 2003 2020, men där studerades även delperioden 2003 2010 vilket gör det möjligt att i dag jämföra den faktiska befolkningsutvecklingen med prognosen. Prognosen gjordes på lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner) med 81 regioner. 27 Genom att studera de 20 LA-regioner som hade störst befolkning år 23 Anledningen är att det finns gränser för vad som går att beakta i en prognos mer finns att läsa i kapitel 7 i Boverket (2015). 24 Se föregående kapitel samt Boverket (2015) för en mer ingående diskussion. 25 Se Boverket (2015, 2007). 26 Det bör noteras att två olika metoder använts för att göra dessa regionala befolkningsprognoser. 27 Befolkningsprognosen Boverket använde gjordes av Inregia, ursprungligen använd till Långtidsutredningen 2003. Boverket

26 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 2002 täcker vi drygt 74 procent av rikets befolkning vid utgången av 2002. 28 Den faktiska befolkningsökningen, på riksnivå, översteg SCB:s prognos med 46,2 procent. En korrekt regional prognos borde således konsekvent underskatta den faktiska utvecklingen på samma sätt som riksprognosen. Som synes från tabell 5 är så inte fallet. Tabell 5. Jämförelse mellan Inregias regionala prognoser och faktiskt utfall Befolkning Utfall Prognos Differens 2002 2003-2010 2003-2010 Stockholm Procent 1 918 673 209 540 121 569 87 971 72,4 Göteborg 917 505 71 133 67 907 3 226 4,8 Malmö 647 136 70 509 54 183 16 326 30,1 Helsingborg 303 868 21 369 13 247 8 122 61,3 Uppsala 285 546 21 604 18 313 3 291 18,0 Linköping 242 684 10 705 9 569 1 136 11,9 Örebro 219 230 9 540 6 115 3 425 56,0 Trollhättan 202 698 2 202 2 177 25 1,1 Skövde 176 567 1 532 1 481 51 3,4 Västerås 175 758 8 108 10 360-2 252-21,7 Norrköping 166 750 5 831 3 912 1 919 49,1 Kristianstad 165 947 6 375 2 781 3 594 129,3 Borås 160 283 5 413 4 258 1 155 27,1 Karlstad 155 898 4 423 3 026 1 397 46,2 Gävle 153 484 3 267 2 836 431 15,2 Luleå 149 773 1 103 5 841-4 738-81,1 Falun 149 140 3 192-226 3 418 * Jönköping 147 892 10 255 5 078 5 177 102,0 Sundsvall 147 177 1 209-1 474 2 683 * Umeå 138 313 7 470 5 011 2 459 49,1 Källa: Inregia samt egna beräkningar 28 Dessa 20 LA-regioner beräknades i prognosen stå för närmare 92 procent av byggbehovet i riket. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 27 Som framgår av tabellen varierar skillnaden mellan faktiskt utfall och prognos kraftigt. Extremvärdena är Luleå LA där det faktiska utfallet blev 81 procent lägre än vad som prognosticerades samt Kristianstad LA där det verkliga utfallet blev 129 procent högre än prognosen. Det är värt att notera att även bland de största regionerna är differenserna stora. Med en tumregel om ett behov på 0,6 nya bostäder per ny invånare underskattades exempelvis bostadsbyggnadsbehovet i Stockholms LA med 53 000 bostäder motsvarande, i genomsnitt, 6 600 bostäder per år. Boverket (2015) byggde på SCB:s kommunala befolkningsprognoser som aggregerades till 72 funktionella analysregioner (FA-regioner). 29 Genom att studera de 15 FA-regioner som hade störst befolkning täcker vi knappt 76 procent av rikets befolkning vid utgången av 2011. 30 Den faktiska befolkningsökningen i riket under perioden 2012 2015 översteg SCB:s prognos med 8,8 procent. En helt korrekt regional prognos borde således konsekvent underskatta den faktiska utvecklingen på samma sätt som riksprognosen. Som synes från tabell 6 är så inte fallet. 29 Prognosperioden i Boverket (2015) var 2012-2025 men då vi hade tillgång till årliga befolkningsprognoser är det möjligt att i dag jämföra prognoserna för 2012-2015 med det faktiska utfallet. 30 Dessa 15 FA-regioner beräknades i prognosen stå för drygt 92 procent av byggbehovet i riket under perioden 2012-2025. Boverket

28 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Tabell 6. Jämförelse mellan SCB:s kommunala prognoser, uppräknade till FAregioner, och faktiskt utfall Befolkning 2011 Utfall 2012-2015 Prognos Differens Procent 2012-2015 Stockholm 2 475 539 157 600 164 536-6 936-4,2 Malmö 1 084 171 46 329 58 966-12 637-21,4 Göteborg 1 080 203 47 006 47 180-174 -0,4 Östergötland 427 409 14 594 11 960 2 634 22,0 Västerås 231 567 9 148 5 807 3 341 57,5 Örebro 230 395 8 831 7 383 1 448 19,6 Karlstad 227 349 4 391 1 747 2 644 151,3 Jönköping 211 413 7 518 6 344 1 174 18,5 Trollhättan 199 593 5 043 3 024 2 019 66,8 Skövde 178 422 4 316 1 966 2 350 119,5 Kristianstad 172 856 4 477 4 620-143 -3,1 Luleå 167 855 2 125 331 1 794 542,0 Halmstad 167 194 7 416 5 078 2 338 46,0 Gävle 156 997 4 771 2 682 2 089 77,9 Eskilstuna 154 892 6 028 5 689 339 6,0 Källa: SCB samt egna beräkningar Som framgår av tabellen varierar skillnaden mellan faktiskt utfall och prognos även i detta fall kraftigt. Extremvärdena är Malmö FA där det faktiska utfallet blev 21 procent lägre än prognosen samt Luleå FA där det faktiska utfallet överskred prognosen med hela 542 procent. Slutsatsen av denna jämförelse är att den försiktighet som gäller i tolkningen av resultaten på riksnivå, gäller i ännu högre grad när prognoser görs på regional nivå. På regional nivå ökar dessutom osäkerheten ytterligare i tider av snabba förändringar och i synnerhet då befolkningsökningen främst handlar om invandring. I sammanhanget förtjänar det att framhållas vilket Boverket pekat på i tidigare analyser rörande bostadsbyggnadsbehovet att det på central myndighetsnivå inte är möjligt att detaljstudera förhållanden på regional och lokal nivå. 31 Det kan till exempel gälla att bedöma rimligheten i en regional befolkningsprognos. En mer detaljerad kunskap finns alltid att 31 Boverket Se föregående kapitel och Boverket (2015).

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 29 tillgå på regional och lokal nivå och det är också där det finns bäst förutsättningar för att bedöma den regionala och lokala utvecklingen och eventuellt förfina prognosen. 32 Att på central myndighetsnivå försöka sig på att förfina de regionala antaganden som görs i en beräkning över det framtida bostadsbyggnadsbehovet är med största säkerhet förenat med alltför stora kostnader för att uppväga nyttan. Vilka möjligheter finns att göra bra bedömningar av det framtida bostadsbyggnadsbehovet? Trots resonemangen i föregående avsnitt ser Boverket möjligheter att med befolkningsprognoser som bas göra bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet som bör kunna vara relevanta för policybeslut och planering. Att enbart förlita sig på mer eller mindre osäkra befolkningsprognoser anser Boverket dock inte vara tillräckligt. Boverket anser därför att regelbundna långsiktiga beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet som en central del i en samlad analys kan ge en bra bild av aktuella förhållanden samt ge en användbar bedömning av framtida bostadsbyggnadsbehov. Syftet med detta avsnitt är att ge ett exempel på hur bilden av det framtida behovet av bostäder kan vidgas från den tämligen onyanserade bild som ges av enbart de siffror som är resultatet av den matematiska beräkningen av bostadsbyggnadsbehovet. Framför allt vill vi dock exemplifiera poängen med att kontinuerligt följa utvecklingen och även belysa vilken information som kan fås från de succesivt uppbyggda historiska serierna. 33 Boverkets faktiska förslag till hur bedömningen av bostadsbyggnadsbehovet ska göras presenteras i nästa kapitel. Låt oss börja med att jämföra de långsiktiga prognoserna med det faktiska bostadsbyggandet. Figur 3 illustrerar prognoser gjorda 2000 2016 över det årliga genomsnittliga byggbehovet 34 på tio års sikt. Dessutom illustreras det årligt tillkomna bostadsbyggnadsbehovet beräknat utifrån 32 Det kan som nämndes gälla regionala befolkningsprognoser men även kunskaper angående framtida hushållsbildning eller skicket på dagens bostadsbestånd. Ett bra exempel på detta finns i Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2015). Där har man, via kommunerna, konstaterat att ett antal lediga lägenheter antingen var i sådant skick att det krävts omfattande renoveringar för att de skulle kunna användas eller att de låg så pass långt från kommunal service och kommunikationer att de inte utgjorde en tillgänglig del av bostadsbeståndet. Länsstyrelsen uteslöt därför dessa bostäder från beräkningarna angående det framtida bostadsbyggnadsbehovet. 33 Det ska noteras att siffrorna i exemplet är grovt beräknade och förenklingar har gjorts i den bemärkelsen att hushållsförändringar är det enda som påverkar byggbehovet. Dessutom är beräkningarna gjorda på riksnivå. 34 Bostadsbyggnadsbehovet är beräknat så att den prognosticerade befolkningsökningen på tio års sikt har gett en årlig befolkningsökning som sedan multiplicerats med 0,6 för att ge byggbehovet för det aktuella året. Boverket

30 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet faktiska befolkningsförändringar det aktuella året samt årliga förändringar i bostadsbeståndet. 35 Figur 3. Genomsnittligt årligt byggbehov på tio års sikt, årligt tillkommet byggbehov samt årlig förändring av bostadsbeståndet 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2000 2002 Prognos 2004 2006 2008 Faktiskt behov 2010 2012 2014 2016 Beståndsförändring Källa: SCB samt egna beräkningar Not: Beståndsförändringen 2016 är en prognos. Se Boverket (2016b). I figur 3 ser vi att från finanskrisen 2008 2009 och framåt syns en klar och varaktig divergens mellan prognoserna och de årliga förändringarna i bostadsbeståndet. Således kan man ungefär från denna tidpunkt givet att utfallet av befolkningsprognosen överensstämmer med det verkliga utfallet börja urskilja uppbyggnaden av ett bostadsunderskott. Med utgångspunkt i denna figur är det dock framförallt lätt att konstatera vikten av att prognoser görs med täta regelbundna intervall. Att göra en beräkning exempelvis vart femte eller vart tionde år gör att man sannolikt missar stora förändringar i bostadsbyggnadsbehovet. Vi har tidigare argumenterat för att byggbehovsprognoserna bör vara långsiktiga då bostadsbyggnadsprocessen tar tid. Huruvida det finns en diskrepans mellan bostadsbyggandet och ett tillkommet behov ett enstaka år är inte särdeles intressant. Men ett bostadsbyggande som konsekvent över- eller understiger behovet får på sikt stora konsekvenser för bostadsmarknaden och för samhället i stort. Det är således viktigt att kontinuerligt följa den faktiska utvecklingen av behovet i relation till de faktiska förändringarna i bostadsbeståndet. Som framgår i figur 3 börjar det 35 Diskrepansen mellan det årligt tillkommande behovet och de bostäder som byggts benämns i den internationella litteraturen ofta demand-gap. Se vidare bilaga 1. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 31 årligt tillkommande behovet divergera från beståndsförändringen redan 2006. Skillnaden mellan dessa två kurvor kan ses som ett mycket förenklat mått på bostadsunderskottet. I figur 4 illustreras den ackumulerade differensen mellan dessa kurvor det ackumulerade bostadsunderskottet. Figur 4. Ackumulerad differens mellan årliga tillkomna behov och beståndsförändring 200 000 150 000 100 000 50 000 0-50 000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: SCB samt egna beräkningar Figur 4 illustrerar även att det initiala läget är viktigt vid beräkningar av framtida behov av bostadsbyggande. Att beräkna ett framtida behov av bostadsbyggande utan att ta hänsyn till hur utvecklingen sett ut fram till analysens startpunkt skulle bli missvisande framför allt med tanke på dagens situation på den svenska bostadsmarknaden. 36 Som nämndes tidigare anser Boverket att dessa långsiktiga beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet bör kompletteras med ytterligare analyser. Det kan exempelvis röra sig om analyser och beräkningar på kort sikt, att följa olika grupper i samhället och att använda andra datakällor av intresse. Detta utvecklas i nästkommande kapitel. För att sammanfatta detta avsnitt är Boverkets slutsatser att: En beräkning av bostadsbyggbehovet bör göras på relativt lång sikt och med täta intervall. Om behovet beräknas alltför sällan är risken stor att information om förändringar i behovet missas och om 36 Ett initialt underskott är vad som i den internationella litteraturen ofta benämns som backlog need. Se vidare i bilaga 1. Boverket

32 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet prognosperioden är alltför kort förlorar prognosen i värde då planering och byggande av bostäder ofta är långa processer. Det årligen tillkomna behovet beräknat utifrån faktiska befolkningsförändringar i relation till förändringar i bostadsbeståndet bör ingå i analysen. Det initiala läget bör beaktas. Med andra ord bör man i behovsberäkningarna ta hänsyn till huruvida det finns ett under- eller överskott på bostäder vid prognosperiodens början. En bedömning av bostadsbyggnadsbehovet bör innehålla den beräknade långsiktiga prognosen men även en samlad analys innehållande annan väsentlig information. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 33 Bedömning av det framtida bostadsbyggnadsbehovet Vi har i tidigare kapitel definierat de grundläggande begrepp som förekommer i samband med bedömningar av det framtida bostadsbyggnadsbehovet. Vi har även pekat på de problem och möjligheter som finns när det gäller en grundläggande utgångspunkt vid beräkningar av det framtida byggbehovet, nämligen befolkningsprognoser och hur de förhåller sig till verkligt utfall. Vi ska i detta kapitel knyta an till ovanstående begrepp, problem och möjligheter för att ge förslag på hur bedömningar av det framtida byggbehovet bör göras. De förslag som ges i detta kapitel rör inte förslag om ansvar och reglering, som kommer i efterföljande kapitel, utan är inriktade på hur beräkning och bedömning av det framtida byggbehovet bör göras. Som vi tidigare pekat på, bör en bedömning av byggbehovet innehålla flera delar. En sådan del är en beräkning av det framtida byggbehovet. Denna del kan sedan kompletteras med övrig information och analys för att sätta beräkningen i en kontext för att kunna ge en bedömning av det framtida byggbehovet, se figur 5 nedan. Figur 5. Beståndsdelar i en bedömning av det framtida byggbehovet Beräkning Analys Bedömning av framtida byggbehov Andra datakällor Övrig information Detta kapitel kommer inledningsvis att gå igenom principerna bakom hur ett framtida byggbehov bör beräknas för att sedan gå in på den föreslagna modellen och dess beståndsdelar. Därefter presenteras modellen för hur det framtida byggbehovet beräknas varefter geografisk indelning, tidsho- Boverket

34 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet risont och periodicitet behandlas. Sedan kommer den erforderliga statistiken, dess tillförlitlighet samt utvecklingsmöjligheter gås igenom. Efter denna presentation som rör själva beräkningen av det framtida byggbehovet, kommer vi att presentera de delar som bör ingå i bedömningen av det framtida byggbehovet. Som tidigare diskuterats anser Boverket att utgångspunkten vid beräkningar av ett framtida bostadsbyggnadsbehov ska vara hushållsförändringar. Hushållsförändringar i sin tur är beroende av befolkningsförändringar, åldersstrukturen och förändringar i hushållsbildningen. Behovet är även beroende av förändringar i det nuvarande beståndet vilket är en funktion av ombyggnation och rivningar. Till detta tillkommer bostadsbuffert och initialt läge på bostadsmarknaden. 37 Figur 6 nedan visar en översiktlig principskiss över de delar som ingår i beräkningen av bostadsbyggnadsbehovet. Figur 6. En principskiss över byggbehovsberäkningens beståndsdelar Framtida antal hushåll Nuvarande bestånd i framtiden Beräkning av bostadsbyggnadsbehov Bostadsbuffert Initialt under/överskott Det finns stora skillnader mellan hur stor påverkan varje faktor har på det beräknade behovet vid en viss tidpunkt. Exempelvis är effekten av avgångar i dagsläget marginell medan det tidigare haft större effekt. Befolkningsprognosen behandlades i föregående kapitel men vi kommer kort att kommentera var och en av de övriga delarna nedan, för mer information om varje del hänvisar vi till Boverket (2015). 37 En bostadsbuffert innebär att det finns en viss mängd lediga lägenheter på en bostadsmarknad som underlättar flyttningar. Det begrepp Boverket tidigare använt är bostadsreserv och mer finns att läsa i Boverket (2015) liksom i avsnittet längre fram i kapitlet. Initialt läge på bostadsmarknaden innebär att det ska tas hänsyn till om bostadsmarknaden kännetecknas av över-/underskott eller jämvikt. För mer information - se avsnittet rörande modellen eller Boverket (2015). Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 35 Modellspecifikation Den modell Boverket föreslår ska användas är liknande den som användes i Boverket (2015). Modellen utgår från att behovet av bostäder baseras på demografiska förändringar samt förändringar av det befintliga beståndet. Som det framgår i början av kapitlet kan förändringarna bero på flera faktorer vilka det redogörs för nedan. De grundläggande antaganden som görs i modellen är att: Bedömningen av det framtida byggbehovet grundas i ett behov av bostäder och inte bostadsefterfrågan. Nya bostäder utgörs av nybyggnation och ombyggnation (netto). I byggbehovsberäkningen beaktas inte bostäders heterogenitet, det vill säga att det kvantitativa byggbehovet beräknas utan hänsyn till att bostäder skiljer sig åt. Ett hushåll behöver en bostad. En bostadsmarknad antas överensstämma med en arbetsmarknad. Det finns ett behov av en buffert av bostäder. De ovanstående punkterna har diskuterats tidigare eller kommer att kommenteras i det följande. För en mer utförlig diskussion av dem se Boverket (2015). Till dessa antaganden tillkommer ett som inte ingått tidigare, nämligen att: Modellen beaktar om det finns ett ingående underskott av bostäder. Vi kommer härnäst att gå igenom modellens olika delar med kortare beskrivningar av dessa och hur de bör beräknas. Hushållsförändringar Det finns olika metoder för att prognostisera framtida antalet hushåll. 38 Boverket föreslår att hushållskvotsmetoden bör användas och vi kommer nedan att redogöra för detta val. Bevekelsegrunderna till valet av metod härrör från osäkerheten som konstaterats i tidigare befolkningsprognoser och från Boverkets uppdrag. Den första utgångspunkten för metodvalet är den osäkerhet som funnits i befolkningsprognoserna. I föregående kapitel såg vi att det har funnits osäkerhet i tidigare befolkningsprognoser när det gäller prognos jämfört 38 I bilaga 1 finns en genomgång av metoder som används i andra länder. Se även Boverket (2015) och Almström, Anderstig och Lagnerö (2015). Boverket

36 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet med utfall. Det gör att det finns problem med hur robust en metod för att beräkna det framtida byggbehovet kan bli, under antagandet om att den osäkerhet som präglat tidigare befolkningsprognoser är regel och inte något undantag. Den andra utgångspunkten är att det i uppdraget framgår att metoden ska kunna leverera resultat som är robusta som underlag för olika tänkbara reformer. Utan en viss reform i åtanke är det dock inte möjligt att säga att en viss typ av metod skulle vara mer lämpad att använda än någon annan. Detta föranleder därför inte någon revidering av metodvalet. Utifrån dessa två utgångspunkter ser vi inget skäl till att föreslå någon annan, mer avancerad, metod för att bedöma det framtida antalet hushåll. Fördelen med den valda metoden är dess enkelhet, transparens och att den kräver relativt lite resurser. Dessutom är det inte alls säkert att någon annan metod skulle förbättra skattningar av framtida antal hushåll, och därmed ge bättre underlag till beräkningen av det framtida byggbehovet. 39 Beräkningar av byggbehovet är ingen exakt vetenskap och det finns ingen enskild metod som kommer ge ett definitivt svar på hur stort byggbehovet är (DCLG, 2014). I hushållskvotsmetoden beror förändringen i antalet hushåll över tid på två variabler, befolkning och hushållsbildning. I modellen finns det antaganden om hushållsbildningen och sedan är det befolkningsutvecklingen och dess sammansättning som påverkar det framtida antalet hushåll. Befolkning Den första delen som behövs för att beräkna hushållsförändringarna är den framtida befolkningen och dess sammansättning. Boverket anser att regionala befolkningsprognoser ska användas för ändamålet. Regionala befolkningsprognoser kalibreras i regel mot den nationella befolkningsprognosen som görs av SCB. Anledningen till att beräkningen av det framtida byggbehovet ska baseras på regionala befolkningsprognoser är för att byggbehov ska beräknas utifrån bostadsmarknadernas avgränsningar. Vi har tidigare berört detta i kapitel två och kommer gå in mer på detta nedan under den geografiska indelningen där den regionala indelningen fastställs. 39 Exempelvis använder man i England mer avancerade simuleringsmodeller där policyrelevanta händelser kan testas och flera scenarier kan tas med, men Schmuecker (2011) får liknande resultat med en enklare metod. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 37 Hushållskvoter Den andra delen som behövs för att beräkna hushållsförändringar är hushållskvoter. En hushållskvot definieras som antalet hushåll dividerat med antalet individer inom en viss grupp. Det kan exempelvis vara en viss åldersgrupp i en given region. Hushållskvoter reflekterar hur olika hushåll bor, och de hushållskvoter som används i bedömningen av det framtida byggbehovet ger signaler om hur en framtida bostadsmarknad bör se ut. Det innebär att det görs ett antagande om hur det genomsnittliga tillkommande hushållet i gruppen kommer att bo. Är hushållskvoterna i slutpunkten exempelvis de samma som i utgångspunkten är antagandet att det genomsnittliga tillkommande hushållet i gruppen kommer att bo likadant som hushållen i utgångspunkten. Eftersom hushållskvoterna reflekterar hur olika hushåll bor leder en initial obalans på bostadsmarknaden till att hushållkvoterna inte speglar behovet, vilket i sin tur leder till att man beräknar in en obalans i det framtida byggbehovet. 40 Boverket har tidigare utgått från SCB:s urvalsundersökning, Hushållens ekonomi (HEK), för att beräkna hushållskvoter. 41 Men den undersökningen är nedlagd sedan 2013 samtidigt som lägenhetsregistret finns tillgängligt sedan 2012. Lägenhetsregistret är en totalundersökning vilket ger bättre estimat jämfört med en urvalsundersökning. Det gör att Boverket anser att lägenhetsregistret ska användas för att beräkna de hushållskvoter som används i beräkningarna av det framtida byggbehovet. Det finns dock osäkerhet i de register som används för en bedömning av det framtida byggbehovet, vilket tas upp under nedanstående avsnitt rörande vilken statistik som behövs. Det största problemet är att det inte går att koppla hela befolkningen till lägenheter. Det gör att hushållskvoterna blir missvisande om hela populationen används. För att hantera detta bör hushållskvoterna beräknas utifrån den befolkning som är kopplad till lägenheter. Den befolkning som inte kunnat kopplas till någon bostad antas sedan bo som resten av befolkningen när byggbehovet beräknas. 40 Ett antagande om hushållskvoterna är att de kan vara konstanta under den tidshorisont som används. I Boverket (2007) undersöktes huruvida hushållskvoterna fluktuerade över tid. Man fann att de var stabila vilket ger stöd åt användandet av hushållskvoter som är desamma vid prognosens startpunkt som i dess slutpunkt, givet att hushållskvoterna beräknats utifrån relevanta indelningar. Det går givetvis att göra ett annat antagande gällande hushållskvoterna i ett alternativt scenario, dock gäller det då att vara klar över vad som ligger bakom dessa förändringar för att beräkningen ska spegla behovet och inte blir ett resultat av läget på bostadsmarknaden, det vill säga att beräkningen ska spegla byggbehov och inte efterfrågan på bostäder. Men om det finns goda skäl till att anta att hushållsbildningsmönstren är under förändring under prognosperioden kan detta alltid beaktas genom att justera hushållskvoterna i sluttidpunkten. 41 Se Boverket (2015) för mer information om hur beräkningarna gjorts. Boverket

38 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Vi nämnde tidigare i avsnittet att aktuella hushållskvoter på en bostadsmarknad i obalans kan leda till att ett befintligt underskott byggs in i beräkningen av det framtida behovet om dessa hushållskvoter används i beräkningen. Med tanke på dagens läge på den svenska bostadsmarknaden är det vad som skulle bli fallet om vi skulle använda den senaste statistiken från 2015 för våra beräkningar. Samtidigt är vi begränsade till valet av ett lämpligt underlag, eftersom lägenhetsregistret endast finns tillgängligt sedan 2012. Utifrån dessa begränsningar anser Boverket att de hushållskvoter som ska ligga till grund för en bedömning av det framtida bostadsbehovet bör beräknas utifrån 2012 års statistik. Det fanns även 2012 ett underskott av bostäder, men situationen har sannolikt förvärrats sedan dess vilket gör att det är den bästa lösningen, om än inte optimal. Dock är det möjligt att det är mer lämpligt att använda mer aktuella hushållskvoter vid framtida bedömningar av bostadsbehovet då situationen på bostadsmarknaden inte är lika ansträngd som i dagsläget. Boverket anser att hushållskvoterna bör beräknas på ett-årsklasser på regional nivå. 42 Beståndets påverkan på behovet Som nämns i början av kapitlet är det framtida behovet av bostäder även beroende av hur beståndet 43 ser ut och avgångar från det i form av rivningar. Hur det påverkar behovet av bostäder beror på hur beståndet utnyttjas vilket framgår av antalet lediga lägenheter och av hushållskvoterna. För mer information om faktorerna nedan se Boverket (2015). Lediga lägenheter Eventuellt lediga lägenheter vid analysens början påverkar även det framtida behovet. Det som är intressant är de lediga bostäder som finns i regioner som i framtiden bedöms ha ett behov av bostäder. Antalet lediga lägenheter i allmännyttans bestånd per kommun presenteras vartannat år av SCB och lediga lägenheter i det privata hyresbeståndet approximeras då detta endast presenteras uppdelat på Storstockholm, Storgöteborg, kommuner med mer än 75 000 invånare och övriga kommuner. När det gäller bostadsrätter och äganderätter finns det ingen statistik vilket gör att antagandet är att det inte finns några lediga lägenheter i dessa upplåtelseformer. 42 Det går även, att vid behov, använda andra eller mer detaljerade indelningar som exempelvis kön och ursprungsland. 43 Det nuvarande beståndet baseras inte på antalet bostäder utifrån lägenhetsregistret utan utgångspunkten är här antalet lägenheter utifrån hur många hushåll det finns. Anledningen är att det finns en diskrepans mellan dessa på grund av bortfall i registren. För mer information se avsnittet Osäkerhet i register och bestånd. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 39 Lediga lägenheter initialt sänker det beräknade byggbehovet under perioden förutsatt att de ligger i regioner där det föreligger ett byggbehov, dock är det en engångsjustering som görs. I detta ligger det ett antagande om att de lediga bostäderna skulle kunna nyttjas någon gång under perioden. Rivningar Förslitning av det befintliga beståndet leder till att vissa bostäder blir föråldrade eller rivs och därmed lämnar de bostadsstocken och måste ersättas, undantaget de regioner där behovet är vikande. I Boverket (2015) användes ett genomsnitt av de tio senaste åren för att beräkna framtida antalet rivningar. Det finns dock problem med denna metod, vilka diskuteras mer i Boverket (2015), både beroende på antagandet att tidigare rivningar är positivt korrelerat med framtida rivningar samt att antalet realiserade rivningar är relativt lågt jämfört med beståndets storlek i dagsläget. För även om bostäder är beständiga står de inte för evigt. Dock är det inget orimligt antagande i dagsläget, att rivningarna kommer ligga på en relativt låg nivå. Över en längre tidsperiod bör ersättningsbyggandet motsvara lite högre volymer. Bostadsbuffert På en bostadsmarknad bör det finnas en viss del lediga lägenheter för att en bostadsmarknad ska kunna ses som välfungerande. Det vill säga att det möjliggör rörlighet på bostadsmarknaden utan för stora kostnader. Det går dock inte att säga hur stor en optimal bostadsbuffert bör vara. I Boverket (2015) användes en bostadsbuffert på en procent av det befintliga beståndet. I England används fem eller 20 procent av det bedömda tillkommande behovet. På bostadsmarknader där det tidigare tillkommit lägenheter som svarar mot behovet använder man fem procent och på bostadsmarknader där det inte tillkommit tillräckligt många bostäder ska bufferten vara 20 procent.44 Boverket anser att det bör ingå en bostadsbuffert som andel av det bedömda behovet. Anledningen till att vi avviker från tidigare antagande att bufferten beräknas på beståndet, och att vi i innevarande rapport kallar det för bostadsbuffert i stället för bostadsreserv beror på flera saker. Användandet av benämningen bostadsbuffert beror på att det bättre reflekterar syftet med att det ska finnas lediga lägenheter. Det ska inte finnas lediga lägenheter som en reserv utan det ska mer ses som att det skapas en marginal mot variationer i det beräknade byggbehovet över tid och än viktigare, att det möjliggör rörlighet på bostadsmarknaden. Denna 44 För mer information se bilaga 1. Boverket

40 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet buffert ska inte läggas på det bedömda behovet utan i stället ska de tillföras genom att tidigarelägga det framtida behovet av bostäder. Det gör även att det inte ska finnas en reserv utöver behovet som inte används, utan att det finns lediga lägenheter som kommer att behövas i framtiden. Att koppla det mot det framtida behovet ger en tydligare koppling till den framtida utvecklingen vilket innebär ett mer effektivt utnyttjande av beståndet. Det vill säga, det ska inte finnas en buffert av bostäder överallt utan bufferten behövs där det beräknas finnas ett framtida byggbehov. Anledningen är således att det är mer framåtblickande att koppla det till byggbehov, jämfört med att koppla det till bostadsbeståndet. Byggbehovet påverkas av det initiala läget Över tid påverkar även tillskottet av bostäder och hushållstillväxten hur behovet av bostäder utvecklar sig. Överstiger det årligt tillkomna behovet av bostäder tillkomsten av bostäder ökar underskottet, vilket ytterligare adderar till framtida bedömningar av bostadsbehovet. Dessa delar beräknas utifrån utfallet, det vill säga flödet under året. För att beräkna flödet av hushåll används de hushållskvoter som används i beräkningen av byggbehovet. Ett underskott av byggande under ett år leder således till ett ökat byggbehov i beräkningen som görs av det framtida byggbehovet följande år och vice versa. Modell I detta avsnitt sammanfattas modellen först grafiskt och sedan mer formellt. Figur 7 visar en grafisk översikt över hur modellen beräknas. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 41 Figur 7. Byggbehovsberäkningens olika steg Befolkningsförändring Hushållskvoter Hushållsförändring Avgångar från befintligt bestånd Lediga lägenheter Bostadsbuffert Ingående underskott av bostäder Byggbehov Utgångspunkten är de demografiska förändringarna vilket går in i modellen i form av befolkningsförändringen. Utifrån denna förändring kan antalet hushåll beräknas utifrån hushållskvoterna. Antalet beräknade hushåll måste sedan relateras till avgångar från det befintliga beståndet, lediga lägenheter, bostadsbuffert och ett ingående underskott av bostäder. Det kan således både finnas ett underskott av bostäder samtidigt som det finns lediga bostäder i modellen som en följd av bostadsbufferten. Skulle det råda överskott av bostäder skulle detta reflekteras i lediga lägenheter och det ingående underskottet skulle således sättas till noll för att undvika dubbelräkning. I tabell 7 visas en mer formell sammanfattning av modellen för att beräkna det framtida behovet av bostäder. Vi listade i början av kapitlet upp de mer grundläggande antagandena som görs i modellen. Men det finns även några ytterligare mer specifika utgångspunkter och antaganden som vi kommer redogöra för nedan. Vi har delvis redogjort för dessa tidigare men sammanfattar kort dessa innan vi går igenom tabell 7 steg för steg. Boverket

42 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Det nuvarande beståndet beräknas utifrån antalet hushåll. Antalet hushåll och tillkommande hushåll baseras på hushållskvoterna för 2012. Tidshorisonten är 𝜏𝜏 år. Antalet avgångar av bostäder genom rivningar under perioden antas uppgå till 𝜌𝜌. Bostadsbufferten utgör 𝜑𝜑 procent av det bedömda tillkommande behovet. Det faktiska utfallet år 𝑡𝑡 baseras på statistik över befolkning, rivningar och tillkommande bostäder som fastställs år 𝑡𝑡 + 1. De finns således inte tillgängliga under innevarande år utan dessa kompletteras under följande år. Det finns även en ingående beräkning som behöver definieras gällande prognostiserat antal hushåll i en region. Dessa definieras enligt: å𝑘𝑘 𝑗𝑗 𝑗𝑗 𝑝𝑝ℎ𝑡𝑡 = 𝑝𝑝𝑝𝑝𝑡𝑡 ℎℎ𝑘𝑘𝑡𝑡 𝑗𝑗=1 Där 𝑝𝑝ℎ𝑡𝑡 visar antalet prognostiserade hushåll i en given region vid tid𝑗𝑗 punkten 𝑡𝑡, 𝑝𝑝𝑝𝑝𝑡𝑡 är prognostiserad befolkning för åldersgrupp j vid samma 𝑗𝑗 tidpunkt och ℎℎ𝑘𝑘𝑡𝑡 är hushållskvoten för åldersgruppen j vid samma tidpunkt. När dessa ingående värden är satta kan vi gå vidare med att beskriva modellen nedan. I början av år t finns det 𝑏𝑏t bostäder och ℎ𝑡𝑡 hushåll, där bostäderna beräknas utifrån bedömt antal hushåll. Den ingående balansen är således 𝑖𝑖𝑖𝑖𝑡𝑡 = 𝑏𝑏𝑡𝑡 ℎ𝑡𝑡 där 𝑏𝑏𝑡𝑡 = ℎ𝑡𝑡 indikerar balans, 𝑏𝑏𝑡𝑡 < ℎ𝑡𝑡 indikerar att det finns ett underskott av bostäder och 𝑏𝑏𝑡𝑡 > ℎ𝑡𝑡 indikerar att det finns ett överskott av bostäder. Vid ett överskott av bostäder sätts den ingående balansen till noll eftersom dessa ingår i antalet lediga lägenheter. 45 Under år 𝑡𝑡 görs det en befolkningsprognos som sträcker sig 𝜏𝜏 år framåt. Befolkningsprognosen år 𝑡𝑡 används för att beräkna antalet hushåll, 𝑝𝑝ℎ𝑡𝑡, om 𝜏𝜏 år med hjälp av de hushållskvoter som används. 45 En ingående balans med överskott behöver inte överensstämma med antalet lediga lägenheter, dock ska den ingående balansen begränsas av antalet lediga lägenheter, det vill säga att ingående balansen inte är större än antalet lediga lägenheter. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 43 De hushåll som beräknas finnas om 𝜏𝜏 år behöver bostäder. Det kan vara bostäder som var befintliga vid 𝑡𝑡, det vill säga 𝑏𝑏t, varav en del har avgått genom rivningar, 𝜌𝜌, men det kan även vara nya bostäder genom ny- och ombyggnation 𝜏𝜏𝑖𝑖=1 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑖𝑖. Antalet bostäder av 𝑏𝑏t som är kvar vid 𝜏𝜏 är således 𝑝𝑝𝑝𝑝𝑡𝑡 = 𝑏𝑏𝑡𝑡 𝜌𝜌𝑡𝑡. Det finns som vi diskuterat även med en buffert av bostäder, 𝑚𝑚𝑡𝑡, som beräknas som en andel, 𝜑𝜑, av det tillkommande behovet av bostäder och ingående balans 𝑚𝑚𝑡𝑡 = (𝑝𝑝ℎ𝑡𝑡 ℎ𝑡𝑡 ) 𝛾𝛾𝑡𝑡 + (𝑝𝑝𝑝𝑝𝑡𝑡 𝑏𝑏𝑡𝑡 ) 𝑖𝑖𝑖𝑖𝑡𝑡 𝜑𝜑 = 𝜔𝜔𝑡𝑡 𝜑𝜑. 𝜔𝜔𝑡𝑡 kan inte vara negativ utan sätts då till noll, det vill säga det går inte att ha ett negativt byggbehov. Utifrån det beräknade antalet hushåll 𝑝𝑝ℎ𝑡𝑡, nuvarande antalet hushåll ℎ𝑡𝑡, befintliga bostäder som kvarstår 𝑝𝑝𝑝𝑝𝑡𝑡, antalet befintliga bostäder 𝑏𝑏𝑡𝑡, bufferten 𝑚𝑚𝑡𝑡, lediga lägenheter 𝛾𝛾𝑡𝑡 och den ingående balansen 𝑖𝑖𝑖𝑖𝑡𝑡 går det att beräkna byggbehovet under perioden 𝜏𝜏 år genom 𝑏𝑏𝑏𝑏𝑡𝑡 = (𝑝𝑝ℎ𝑡𝑡 ℎ𝑡𝑡 ) 𝛾𝛾𝑡𝑡 + 𝑚𝑚𝑡𝑡 + (𝑝𝑝𝑝𝑝𝑡𝑡 𝑏𝑏𝑡𝑡 ) 𝑖𝑖𝑖𝑖𝑡𝑡 = 𝜔𝜔𝑡𝑡 + 𝑚𝑚𝑡𝑡 vid tidpunkt 𝑡𝑡. Det går sedan vid behov att periodisera byggbehovet årligen. Det enklaste sättet är en jämn fördelning vilket fås genom att dela behovet 𝑏𝑏𝑏𝑏𝑡𝑡 med 𝜏𝜏 år. Under år 𝑡𝑡 + 1 publiceras statistik över de flöden som uppstått under år 𝑡𝑡. Det går då att fastställa hur många nya bostäder som tillkommit, 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑡𝑡. Hur många avgångar från beståndet som skett, 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑡𝑡, samt hur befolkningen har förändrats. Befolkningsförändringen beräknas sedan om till hushåll genom att använda hushållskvoterna som användes i prognosen, vilket alltså inte ger faktiskt antal hushåll utan beräknat antal hushåll, 𝑑𝑑ℎ𝑡𝑡. Med hjälp av dessa går det sedan att beräkna den utgående balansen på bostadsmarknaden, 𝑢𝑢𝑢𝑢𝑡𝑡 genom (𝑑𝑑ℎ𝑡𝑡 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑡𝑡 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑡𝑡 ) summerat med den ingående balansen 𝑖𝑖𝑖𝑖𝑡𝑡. I början av år 𝑡𝑡 + 1 finns det således ett nytt bostadsbestånd, ett nytt antal hushåll och den ingående balansen på bostadsmarknaden är densamma som den utgående balansen år 𝑡𝑡, det vill säga 𝑢𝑢𝑢𝑢𝑡𝑡 = 𝑖𝑖𝑖𝑖𝑡𝑡+1 så länge som hushållskvoterna är oförändrade. Beräkningarna följer samma mönster som för år 𝑡𝑡 men det finns nytt underlag som ligger till grund för dem och prognosperiodens slutpunkt är framflyttad ett år. Boverket

44 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Tabell 7. Sammanfattning av byggbehovsprognosmodellen År t Nuvarande bestånd Antal hushåll Ingående balans År t+1 𝑏𝑏𝑡𝑡 ℎ𝑡𝑡 𝑏𝑏𝑡𝑡+1 ℎ𝑡𝑡+1 𝒊𝒊𝒊𝒊𝒕𝒕 = 𝒉𝒉𝒕𝒕 𝒃𝒃𝒕𝒕 𝟎𝟎 𝒐𝒐𝒐𝒐 𝒊𝒊𝒊𝒊𝒕𝒕 > 𝟎𝟎 𝒊𝒊𝒊𝒊𝒕𝒕 = 𝟎𝟎 𝒊𝒊𝒊𝒊𝒕𝒕+𝟏𝟏 = 𝒖𝒖𝒖𝒖𝒕𝒕 𝒑𝒑𝒑𝒑𝒕𝒕 𝒑𝒑𝒑𝒑𝒕𝒕+𝟏𝟏 𝒑𝒑𝒑𝒑𝒕𝒕 = 𝒃𝒃𝒕𝒕 𝝆𝝆𝒕𝒕 𝒑𝒑𝒑𝒑𝒕𝒕+𝟏𝟏 Prognos Antal hushåll om 𝜏𝜏 år Beräkning Befintliga bostäder som beräknas vara kvar om 𝜏𝜏 år Lediga lägenheter 𝜸𝜸𝒕𝒕 𝒎𝒎𝒕𝒕 = (𝒑𝒑𝒑𝒑𝒕𝒕 𝒉𝒉𝒕𝒕 ) 𝜸𝜸𝒕𝒕 + (𝒑𝒑𝒑𝒑𝒕𝒕 𝒃𝒃𝒕𝒕 ) 𝒊𝒊𝒊𝒊𝒕𝒕 𝝋𝝋 Buffert Byggbehov Byggbehov per år Faktiskt och beräknat utfall Faktiskt antal tillkommande bostäder Faktiska avgångar från bostadsbeståndet Beräknat antal tillkommande hushåll Utgående balans = 𝝎𝝎𝒕𝒕 𝝋𝝋 𝜸𝜸𝒕𝒕 𝟏𝟏 𝒐𝒐𝒐𝒐 𝝎𝝎𝒕𝒕 < 𝟎𝟎 𝝎𝝎𝒕𝒕 = 𝟎𝟎 𝒎𝒎𝒕𝒕+𝟏𝟏 𝒐𝒐𝒐𝒐 𝝎𝝎𝒕𝒕 < 𝟎𝟎 𝝎𝝎𝒕𝒕 = 𝟎𝟎 𝒃𝒃𝒃𝒃𝒕𝒕+𝟏𝟏 𝒃𝒃𝒃𝒃𝒕𝒕 = 𝝎𝝎𝒕𝒕 + 𝒎𝒎𝒕𝒕 𝒃𝒃𝒃𝒃𝒕𝒕 /𝝉𝝉 𝒃𝒃𝒃𝒃𝒕𝒕+𝟏𝟏 /𝝉𝝉 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑡𝑡 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑡𝑡+1 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑡𝑡 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑡𝑡+1 𝑑𝑑ℎ𝑡𝑡 𝒖𝒖𝒖𝒖𝒕𝒕 = (𝒅𝒅𝒅𝒅𝒕𝒕 𝒅𝒅𝒅𝒅𝒕𝒕 𝒅𝒅𝒅𝒅𝒕𝒕 ) + 𝒊𝒊𝒊𝒊𝒕𝒕 𝑑𝑑ℎ𝑡𝑡+1 𝑢𝑢𝑢𝑢𝑡𝑡+1 Modellen beräknas på varje enskild region för att sedan summeras upp till riksnivå. Den upprepas sedan rullande år för år vilket gör att det går att följa förändringar i byggbehovet, utfall och över-/underskott som uppstår genom en diskrepans mellan det bedömda behovet och tillkommande bostäder kan följas över tid, en så kallad backlog eller eftersatt behov. Det gör att eventuella förändringar och avvikelser snabbt kan uppmärksammas. Se avslutande figurer i föregående kapitel för exempel på hur det kan se ut. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 45 Geografisk indelning, periodicitet och tidshorisont Geografisk indelning Principiellt bör en bedömning av det framtida bostadsbyggnadsbehovet utgå från en avgränsad bostadsmarknad som vi tidigare berört i kapitel två. Det finns inga definierade bostadsmarknader utan vi utgår från att funktionella analysregioner 46 (FA-regioner) approximerar regionala bostadsmarknader. Indelningen av FA-regionerna tas fram av Tillväxtanalys och baseras på en prognos av den framtida pendlingen. 47 Det innebär att indelningen är framåtblickande och definitionen innebär att regionen är en plats där individer både kan bo och arbeta vilket innebär att det är en lämplig approximation av en bostadsmarknad.. En aktuell indelning av FA-regionerna finns i bilaga två. En anledning till att bedömningar av det framtida byggbehovet ska utgå från FA-regioner är att den regionala fördelningen av bostäder spelar roll. Lediga bostäder kan indikera att det finns ett överskott av bostäder i hela landet, men det är troligare att det finns ett överskott av bostäder i några regioner. Således blir den totala siffran för riket inte korrekt om vi låter regioner som har ett positivt byggbehov och regioner med ett negativt byggbehov ta ut varandra. En annan aspekt är tillkommande bostäder; att det finns ett nationellt byggbehov innebär inte att det nödvändigtvis är fördelat över alla regioner. Boverket anser att bedömningen av det framtida bostadsbyggnadsbehovet bör göras på FA-region för att sedan summeras till nationell nivå. Det finns dock problem i dagsläget när det gäller hur robusta resultaten blir på regional nivå, utifrån problem med de regionala befolkningsprognoserna som diskuterats i föregående kapitel. Det finns olika metoder för att göra regionala prognoser över fördelningen av befolkningen i framtiden. Dels gör SCB regionala befolkningsprognoser på beställning och dels finns det Tillväxtanalys regionala informationssystem raps 48 (regional Analys- och prognossystem). Båda modellerna kalibreras mot SCB:s riksprognos, men sättet att fördela befolkningen lokalt, och därmed även regionalt, skiljer sig åt. Boverket anser att raps, i dagsläget, bör användas för de regionala befolkningsprognoserna. Skälen till det är att fördelningen av befolkningen tar hänsyn till fler aspekter förutom historisk befolkningsutveckling, som arbetsmarknad 46 För mer information om FA-regioner se Tillväxtanalys (2015). Arbetspendling ligger även till grund för fastställandet av bostadsmarknaden i litteraturen, se exempelvis DCLG (2010b). 48 För mer information om raps se Tillväxtanalys hemsida, www.tillväxtanalys.se. 47 Boverket

46 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet och regional ekonomi. Resurserna som krävs för det alternativet är modesta och i paritet med SCB:s regionala prognoser. Alternativet möjliggör även större flexibilitet genom att alternativa scenarier kan beräknas i större utsträckning. Tillväxtanalys analysmodell används bland annat av Trafikverket och som underlag till flera Långtidsutredningar. Periodicitet och tidshorisont Den osäkerhet som omgärdar utfall i framtiden gör att Boverket anser att det ska göras årligt återkommande bedömningar av det framtida bostadbyggnadsbehovet. 49 I föregående kapitel visar vi på den osäkerhet som historiskt funnits i befolkningsprognoserna på lång sikt. Utifrån osäkerheten är det lämpligt att bedömningarna görs årligen för att fånga upp förändringar, avvikelser och diskrepanser mellan behovet och tillkommande bostäder över tid. Byggandet av bostäder tar tid, och vikten av ett längre perspektiv har betonats tidigare i rapporten. 50 Därför behöver en bedömning av bostadsbehovet sträcka sig så pass långt fram i tiden att det finns möjlighet att möta ett framtida behov vid signaler i dagsläget. Samtidigt ökar osäkerheten i befolkningsprognosen med tid. Tillsammans gör det att valet av tidshorisont, för bedömningen av det framtida bostadsbyggnadsbehovet, blir en avvägning mellan osäkerhet och att det ska finnas en möjlighet att möta det beräknade behovet, vilket även diskuterades i kapitel två. Det finns inget entydigt svar på vad som utgör en optimal avvägning mellan osäkerheten och behovet av långt perspektiv, men utifrån dessa restriktioner anser Boverket att beräkningen av det framtida bostadsbyggnadsbehovet bör sträcka sig över tio år. Statistikbehov Beräkning av det framtida behovet av bostäder baseras dels på en prognos av den framtida befolkningsutvecklingen och dels på historiska eller nutida data. Dessa datakällor rör både förändringar i befolkningen och i bostadsbeståndet. Den statistik som Boverket anser ska användas för att prognostisera den framtida befolkningen är regionala befolkningsprognoser som görs i raps. Dessa kalibreras mot SCB:s nationella befolkningsprognos. 51 Den nationella befolkningsprognosen med ingående antaganden revideras 49 Vid exceptionella händelser kan det vara lämpligt att göra mer eller mindre frekventa bedömningar. 50 En granskning av DN pekar på att det tar tio år från idé till färdig lägenhet i flerbostadshus, se Öhrstadius (2016). 51 För mer information om befolkningsframskrivningarna se SCB (2015b). Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 47 fullständigt vart tredje år. Vid det tillfället redovisas utöver ett huvudalternativ även alternativa framskrivningar. För mellanliggande år görs uppföljningar och revideringar. (SCB, 2016a) Den statistik som Boverket anser ska användas för att beräkna hushållskvoter är Lägenhetsregistret kopplat till Registret över totalbefolkningen (RTB). Utifrån dessa register kan hushållskvoter beräknas för att sedan användas för att beräkna det framtida antalet hushåll med befolkningsprognosen som grund. Från RTB hämtas även förändringar i befolkningen för att följa befolkningsutvecklingen. Det behövs även statistik över hur bostadsbeståndet ser ut och utvecklas. Sådan statistik omfattar antalet historiska rivningar, ombyggnationer, nyproduktion samt lediga lägenheter i startläget. Denna statistik hämtas från registret över Ombyggnad och rivning av flerbostadshus. Nyproduktion finns i registret Nybyggnad av bostäder och vakanser i beståndet finns i registret Outhyrda lägenheter i flerbostadshus. Anledningen till att lediga lägenheter inte skattas med hjälp av lägenhetsregistret som också vore möjligt tas upp nedan. Det finns även fler problem med dessa register som vi går igenom i det följande avsnittet. Osäkerhet i register och bestånd Prognosmodellen som SCB använder för sina befolkningsframskrivningar bygger på komponentmetoden. Det innebär att befolkningen efter ålder reduceras under kalenderåret beroende på dödsfall och utvandring samt får tillskott genom födda och invandring. Eftersom alla dessa bygger på antaganden finns det naturligtvis felkällor. Både små och stora strukturförändringar i samhället som inte kan förutses nu kan påverka den framtida befolkningsutvecklingen. Ett exempel kan vara en förändrad invandringspolitik där all invandring av utomeuropeiska invandrare stoppas. En medicinsk utveckling, till exempel ett vaccin mot cancer, kan helt förändra den framtida dödligheten mot vad vi kan se i dag. (SCB, 2015c) Lägenhetsregistret innehåller data som avser bostadsbeståndet i form av antal lägenheter i småhus, flerbostadshus, övriga bostäder och specialbostäder sedan 2012. Lägenhetsregistret är ett nationellt register över alla bostadslägenheter i Sverige och innehåller grundläggande information om alla bostäder. Det finns dock ett bortfall i registret som bland annat beror på att Lantmäteriet i samband med uppläggningen av registret inte fått in uppgifter från samtliga fastighetsägare. En annan orsak till bortfall är brister i ajourföringen av registret hos kommunerna, men storleken på bortfallet är inte fastställt. Fritidsbostäder som inte används som stadigva- Boverket

48 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet rande bostad ingår inte i bostadsbeståndet även om de finns i registret. (SCB, 2015d) Det finns även felkällor i RTB som är viktiga vid beräkningen av hushållskvoterna. Det kan uppstå fel i registret på grund av att hushåll inte anmäler flyttningar hos Skatteverket. Det innebär att det finns lägenheter som står tomma i registret men där det kan bo ett hushåll som är skriven på en annan lägenhet, exempelvis en student som flyttat hemifrån, men fortfarande är skriven i den tidigare bostaden. Det kan även vara så att det finns hushåll som utvandrat eller flyttat från en region som inte är registrerade, så kallad övertäckning. Det finns även ett problem med undertäckning som exempelvis beror på att individer invandrar men inte folkbokför sig. (SCB, 2016b) I SCB:s register Ombyggnad och rivning av flerbostadshus undersöks nettoförändringen av lägenhetsantal och bostadsarea i ombyggda flerbostadshus och rivna flerbostadshus. Den största osäkerhetskällan är rapporteringen från kommunerna. Det innebär att rapporteringen av projekten ibland blir försenad både vad avser påbörjande och färdigställande. Kommunerna är i regel beroende av de uppgifter som den bygglovssökande lämnar och ofullständiga eller felaktiga uppgifter kan inte alltid korrigeras av kommunen. Dock anses årsstatistiken ha god tillförlitlighet. (SCB, 2016c) Antalet bostäder 2015 var enligt lägenhetsregistret 4 716 568, samtidigt fanns det 4 330 401 hushåll enligt SCB. Det pekar på att det 2015 fanns nästan 400 000 lediga bostäder i Sverige. En orsak till den stora diskrepansen är att det fanns ungefär 260 000 personer som inte var folkbokförda på någon lägenhet. Antar man att dessa personer bodde på liknande sätt som de folkbokförda personerna får man antalet hushåll till cirka 4,45 miljoner. Det innebär fortfarande en stor skillnad mellan antalet bostäder och antalet hushåll. Sannolikt rör det sig inte om nästan 300 000 lediga lägenheter utan det finns andra orsaker till skillnaden mellan registren. Exempel på dessa orsaker kan vara att studenter inte skriver sig på en lägenhet. Det kan vara företag som äger lägenheter för eget bruk. Det kan även vara hushåll som har mer än en bostad, en där de huvudsakligen bor och en där de bor när de arbetar. Sammantaget är det största felet att Skatteverket inte kan koppla folk till lägenhet. Övriga felkällor bedöms vara av mindre omfattning och inte ha någon större påverkan på statistiken. (SCB, 2015e) Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 49 Utvecklingsmöjligheter Vi kommer i följande avsnitt ta upp utvecklingsmöjligheter i form av olika åtgärder som skulle kunna förbättra underlagen till beräkningen av byggbehovet. Boverket föreslår inte nedanstående listade åtgärder som förslag, utan konstaterar att det är potentiella förbättringar. Det är oklart i vilken mån dessa åtgärder skulle kunna förbättra träffsäkerheten i beräkningen. Det råder dessutom osäkerhet kring kostnaderna för eventuella förbättringar. Samtidigt bör syftet med bedömningen av det framtida byggbehovet vägas in huruvida det är samhällsekonomiskt effektivt att lägga resurser på att potentiellt förbättra beräkningar av det framtida byggbehovet. Den nuvarande befolkningsprognosen har ett 50-årigt prognosperspektiv medan bedömningen av byggbehovet är på tio års sikt. Det gör att de ingående antagandena i befolkningsframskrivningen inte blir korrekta för ett kortare tidsperspektiv då en långsiktig jämviktsnivå för en femtioårsperiod används som genomsnitt för cirka fem år. 52 En befolkningsprognos med samma slutpunkt som beräkningen av byggbehovet skulle kunna ge en annan befolkningsutveckling och därmed också ett något annorlunda byggbehov. Men framför allt är syftet med befolkningsprognosen att försöka predicera hur stor befolkningen kommer vara i en framtid och eventuella avvikelser från prognosen relateras därför till totalen och är därför ofta små i relativ bemärkelse. Som vi har sett tidigare är förhållandet annorlunda om avvikelsen i stället relateras till det relevanta ur ett byggbehovsperspektiv, det vill säga befolkningsförändringen. Om precisionen skulle öka i befolkningsprognosen skulle således osäkerheten i byggbehovsprognoserna väsentligt minska. Bortfall i lägenhetsregistret leder till att hushållskvoterna påverkas. En bättre täckning i registren skulle ge mer rättvisande hushållskvoter vilket skulle förbättra precisionen. Om kunskapen om de bostäder som saknar någon folkbokförd skulle öka, skulle kunskapen om hur många bostäder som faktiskt är lediga och kan bebos öka. Samtidigt skulle kunskapen om hur många hushåll som har mer än en bostad samt om till exempel studerande faktiskt var folkbokförda på den lägenhet de bor i också öka. Således skulle vår kunskap om hur bostadsbeståndet ser ut och hur det ut- 52 Den långsiktiga jämviktsnivån varierar i SCB:s långsiktiga befolkningsprognoser men inträffar ofta efter 7-8 år från startpunkten och där de närmast föregående prognosåren antas successivt närma sig den långsiktiga nivån. Boverket

50 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet nyttjas öka, vilket skulle kunna bidra till bättre bedömningar av det framtida bostadsbyggnadsbehovet. Om färdiga hushållsprognoser fanns att tillgå i stället för att gå via befolkningsprognoser med hjälp av beräknade hushållskvoter skulle det eventuellt kunna utgöra ett mer robust underlag för Boverkets beräkningar över framtida bostadsbyggnadsbehov. Ett utökat uppdrag till SCB att ta fram regelbundna hushållsprognoser som komplement till nuvarande befolkningsprognoser kan således även utgöra en framtida utvecklingsmöjlighet för Boverkets bedömningar över det framtida bostadsbyggnadsbehovet. Dock måste en metod för att beräkna framtida antalet hushåll vara oberoende av effekter från bostadsmarknaden eftersom det annars leder till endogenitet i modellen. 53 En samlad analys Som nämnts tidigare i kapitlet anser Boverket att enbart förlita sig på den i föregående avsnitt beskrivna modellen inte är tillräckligt därtill finns dels för många osäkerheter och dels finns en hel del väsentlig information som går förlorad om byggbehovsbedömningen enbart görs som en mekanisk beräkning. När bostadsbyggnadsbehovet ska bedömmas anser Boverket att det behövs en samlad analys bestående av flera delar men, med den långsiktiga byggbehovsberäkningen som en central byggsten. Övriga delar i en sådan analys kan och ska variera över tiden. Således kan Boverket i dag inte i detalj föreslå vilka ytterligare beräkningar och analyser som ska ingå, men det finns några aspekter som vi i dagsläget ser som särskilt viktiga. Med utgångspunkt i att förslaget inte enbart innebär en mekanisk beräkning av bostadsbyggnadsbehovet, anser Boverket att myndigheten i sin roll som förvaltningsmyndighet för frågor bland annat rörande byggande och boende bör ansvara för dessa bedömningar. Tidsperspektivet Tidsperspektivet kan ses utifrån två dimensioner. För det första måste man beakta det faktum att bostadsbyggnadsbehovet, framför allt beroende på variationer i befolkningstillväxten, varierar över tiden. För det andra bör behovet i det korta perspektivet alltid tas med i analysen även om vi anser att byggbehovsberäkningarna ska göras på lång sikt. Det skulle kunna uttryckas som att den långsiktiga prognosen är viktig ur ett plane- 53 Inkluderandet av bostadsmarknaden i modellen skulle leda till en beräkning av det efterfrågade antalet bostäder, inte behovet av dem. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 51 ringsperspektiv medan det korta perspektivet ger information om mer överhängande problem som måste hanteras i närtid. Låt oss börja med den första dimensionen. Att det behöver byggas ett visst antal bostäder under en längre tidsperiod är viktig information, men den behöver kompletteras med hur behovet fördelas över perioden. Figur 8. Prognos över befolkningsförändringarna 2016-2025 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Källa: SCB Vilket illustreras i figur 8 beräknas befolkningstillväxten variera relativt mycket över den kommande tioårsperioden. Behovet av bostadsbyggande beror som diskuterats av en rad faktorer men som konstaterats är det i dagsläget demografiska förändringar som är den enskilt viktigaste faktorn. Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos väntas Sveriges befolkning 2016 2025 öka med närmare 1,25 miljoner invånare. Av dessa individer beräknas cirka 60 procent tillkomma den första femårsperioden. Detta innebär att bostadsbyggnadsbehovet är högre under prognosperiodens inledande år än under resten av perioden. Det andra perspektivet är framför allt i dagens läge kopplat till snabba skiftningar i invandringen. 54 I dagens situation då en stor del av byggbehovet uppstår utifrån en stor invandring är det även extra viktigt att studera behoven på en kortare sikt. 55 Detta kan exempelvis göras genom att göra prognoser enlig modellen i föregående avsnitt, men på ett par års 54 Jämför diskussion i föregående kapitel angående vilka delar av befolkningsutvecklingen som är svåra att prognosticera. 55 Att bostadsbyggandet präglas av långsiktig hållbarhet kan dock inte bortses ifrån vilket framhållits tidigare i rapporten och som återknyts till i nästa avsnitt i samma kontext. Boverket

52 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet sikt. Dagens situation med lagen om kommunanvisningar gör att det kortsiktiga behovet av bostäder till icke oansenlig del styrs av politiska beslut. Här bör även Migrationsverkets prognoser över invandringen spela en stor roll i analysen. Olika gruppers behov på bostadsmarknaden I den tidigare föreslagna modellen tas inte hänsyn till vilka typer av bostäder exempelvis vad gäller upplåtelseformer eller storlekar som det behöver byggas i framtiden. En sådan beräkning skulle bygga på fler antaganden som kan antas vara mer diskuterbara. Detta till trots anser Boverket att det finns starka skäl för att inom ramen för en bedömning av framtida bostadsbyggnadsbehov följa vissa angelägna grupper för att på så vis sätta perspektiv på de siffror som modellen genererar och kanske även ge en indikation på vilken typ av bostäder det finns särskilda behov utav. En grupp som i framtiden kommer bli viktig att följa är gruppen äldre. I figur 9 illustreras utvecklingen av antalet individer som är 80 år och äldre emellanåt betecknas denna grupp som äldre-äldre. Antalet äldre är intressant ur byggbehovssammanhang av två skäl. För det första påverkar de det kvantitativa byggbehovet särskilt mycket då hushållskvoterna i dessa grupper är höga då andelen singelhushåll av naturliga skäl är särskilt hög i dessa åldersgrupper. För det andra är utvecklingen intressant även ur en kvalitativ dimension av bostadsbyggnadsbehovet då hushållens ålder medför särskilda krav på bostadens belägenhet och beskaffenhet. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 53 Figur 9. Personer som är 80 år och äldre. Antal (vänster skala) och andel (höger skala) av total befolkning 1 200 000 12,0% 1 000 000 10,0% 800 000 8,0% 600 000 6,0% 400 000 4,0% 200 000 2,0% 0 1975 1990 2005 Antal 2020 2035 0,0% 2050 Andel Källa: SCB samt egna beräkningar I figur 9 framgår att antalet personer som är 80 år eller äldre kommer öka kraftigt framöver. Mellan 2015 och 2030 beräknas denna grupp öka från drygt 500 000 personer till närmare 825 000 personer. Således en ökning med cirka 65 procent. Även gruppens andel av den totala befolkningen väntas öka kraftigt. Detta kan spela roll för byggbehovet på ett sätt som inte fångas upp i modellen. I många regioner läs avfolkningsregioner kommer det sannolikt inte att finnas något kvantitativt byggbehov. 56 Antalet äldre hushåll förutspås dock öka även i dessa regioner och de bostadsanpassningsbehov som kan uppstå kan medföra inte bara behov av ombyggnad utan kanske även nybyggnad. Dessa regioner kommer att ställas inför särskilda utmaningar och behöver följas noggrant. En annan grupp som är viktig att följa är ungdomar. Denna grupp har som diskuterats tidigare en mycket direkt påverkan på byggbehovet då de är debutanter på bostadsmarknaden. Även om gruppen ungdomar inte på något sätt är heterogen är det en grupp som ofta har begränsade ekonomiska resurser och på så viss har svårare än många andra att klara sig på bostadsmarknaden. Den senaste tioårs-perioden har en stor del av debatten kring problemen på bostadsmarknaden handlat om just ungdomar och deras problem att etablera sig på bostadsmarknaden. 56 I Boverket (2015) beräknas 27 av 72 FA-regioner inte ha något kvantitativt byggbehov. I dessa regioner beräknades dock antalet hushåll 75 år och äldre öka med drygt 25 procent under perioden 2011-2025. Boverket

54 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet I figur 10 framgår att toppen på den så kallade ungdomspuckeln nu passerats och antalet förväntas minska den kommande femårsperioden. Men redan om drygt tio år beräknas antalet ungdomar överstiga den tidigare toppen för att fortsätta öka fram till 2045. Figur 10. Antalet 20 24-åringar 1975-2050 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 1975 1990 2005 2020 2035 2050 Källa: SCB Vi nämnde tidigare att invandringen är central att följa i ett kortare perspektiv. Invandrare kan även vara viktiga att följa i ett längre perspektiv, i synnerhet asylinvandringen då denna grupp liksom ungdomar ofta har begränsade ekonomiska resurser. I dag är nästan 1,7 miljoner eller 17 procent av Sveriges befolkning födda utomlands. Om tio år beräknas denna siffra vara nästan 2,5 miljoner. Det kan således finnas skäl till att göra fördjupade studier angående just invandrares behov av bostäder. En fråga av särskilt stor betydelse för det framtida byggbehovet nationellt, men framför allt regionalt, är hur denna grupps flyttmönster ser ut. Dels handlar det om hur återutvandringen kommer att se ut och dels hur de nyanländas inrikes flyttmönster ser ut. Det sistnämnda är särskilt relevant i de fall nyanlända initialt hamnar i mindre regioner vilket leder till ett ökat byggbehov där, samtidigt som en del kan komma att ganska snart flytta vidare till större tillväxtregioner. Den dokumenterade kunskapen om nyanländas bossättningsmönster i Sverige är begränsad och innebär en stor osäkerhet i bostadsplaneringssammanhang. Även invandrarnas hushållsbildningsmönster kan vara värt att följa då de kan skilja sig åt från riket i övrigt och därigenom påverka framtida hushållskvoter. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 55 Annan statistik och datakällor Uppskattningar och prognoser över det framtida byggandet bör finnas med i en samlad analys då det ger en indikation om huruvida en aktuell situation är på väg att förvärras eller förbättras. I årets Bostadsmarknadsenkät, BME, räknar kommunerna med att cirka 69 000 bostäder påbörjas under 2016, motsvarande siffra för 2017 är cirka 77 000. 57 Som nämnts tidigare är den långa sikten viktig för planering av bostäder. Men kortsiktiga bedömningar över byggandet är också viktig information i den händelse akuta problem uppstår och i vilken mån dessa kan hanteras utifrån marknadens byggande eller i vilken mån dessa bostäder kan tillhandahållas genom andra lösningar. Ur ett planeringsperspektiv vore det önskvärt att kunna följa utvecklingen över antalet bostäder i befintliga detaljplaner. I dagsläget finns inga sådana möjligheter då ett centralt register över dessa saknas. Pågående arbeten med att digitalisera planprocessen skulle kunna bidra till att möjliggöra en nationell databas där denna typ av information finns samlad.58 Vidare finns det en lång rad statistik och analyser som kan vara användbara för att göra bedömningar av det framtida bostadsbyggnadsbehovet. Det kan exempelvis gälla statistik och analyser rörande hushållens ekonomi, flyttmönster och migration. Ytterligare analyser Utifrån den valda beräkningsmodellen finns det flera möjligheter att utvidga analysen genom att testa olika scenarier utifrån de i modellen ingående variablerna. Exempel på nationell nivå är andra scenarier vad gäller befolkningsprognosen. På regional nivå kan alternativa scenarier göras, till exempel när det gäller ändrad hushållsbildning eller särskilda antaganden om arbetsmarknaden. Utifrån den förordade modellen går det alltså att göra flera olika scenarier med utgångspunkt i eventuella åtgärder som skulle påverka byggbehovet. 59 Det är även möjligt att göra beräkningar av vilken typ av bostäder som behövs eller fokusera på utvalda grupper genom utvidgning av modellen. 57 Det bör i sammanhanget påpekas att kommunernas bedömningar historiskt överskattat det framtida byggandet. Boverkets prognos över antalet påbörjade bostäder är 64 000 för år 2016 och 67 000 för år 2017. I dessa siffror ingår även en mindre del bostäder som tillkommer genom ombyggnad (Boverket, 2016b). 58 Se exempelvis Statskontoret (2014) för diskussioner angående en digitaliserad planprocess. 59 Utifrån beskrivningen av raps i Tillväxtanalys (2016) beskrivs policyval som kan göras för att ge olika scenarier. Boverket

56 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet I andra länder används byggbehovsprognoser som underlag till en rad beslut rörande migration, ekonomi och inte minst bostadsplanering. Behovsprognoser används även för att få information om hur offentliga utgifter bör dimensioneras, användas och utformas för att få den önskade effekten. Det går även att få underlag, utöver kvantiteten av bostäder och dess utveckling, när det gäller typ av bostäder, bostäder till de med lägre inkomster, hyror, transporter, bostadsbidrag, planera lokal service och markanvändning. (DCLG, 2010a, Cambridgeshire county council, 2013, Holmans, 2013, Rathge m.fl., 2012, Ruud m.fl., 2013 och Schmuecker, 2011) Avslutande reflektioner Avslutningsvis kan konstateras att det i dagsläget troligen är extra vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser av en långsiktig bedömning av bostadsbyggnadsbehovet. Detta beror till största delen på situationen i vår omvärld. Men givet en stabilare situation i världen omkring oss och möjligen i förening med ökad precision i prognoserna, mer fullständiga register och liknande, kan även detta komma att förändras. En del i Boverkets uppdrag är att se över om den tidigare använda metoden i något avseende bör revideras för att leverera resultat som är robusta som underlag för olika tänkbara reformer. Boverket har inte funnit skäl att revidera metoden mer än i några mindre detaljer. Detta redogjordes för mer ingående tidigare i detta kapitel. Ett av skälen är att utan en viss reform i åtanke är det inte möjligt att säga att en viss typ av metod skulle vara mer lämpad att använda än någon annan. Men om det skulle vara fallet att effekterna av en specifik reform ska undersökas är det givetvis möjligt att en modifierad modell eller eventuellt en annan modell vore mer lämplig. Se även avsnittet angående varför olika länder gör behovsprognoser i bilaga ett. Vi vill även påpeka att kontinuerlig utvärdering och utveckling är centralt. Det är inte lämpligt att besluta i detalj hur bedömningar bör göras och sedan hålla fast vid detta utan att kritiskt granska huruvida det är rimligt. Innevarande avsnitt inleddes med ett konstaterande att vad som bör ingå i en analys av framtida bostadsbyggnadsbehov kan beroende på aktuella problem variera över tiden. På samma sätt bör såväl antaganden i modellen som metod- och modellvalen i sig också kunna omprövas. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 57 Bostadsbyggande och samhällsekonomisk utveckling I Boverkets uppdrag ingår att överväga möjligheterna att koppla beräkningarna och resultaten till nationalräkenskaperna för att därigenom skapa en starkare koppling mellan bostadsbyggande, samhällsekonomisk utveckling och statens budget. Bostadssektorn utgör en central del av svensk ekonomi. Tillsammans med exempelvis arbetsmarknaden och hälso- och sjukvården är bostadsmarknaden ett område som på ett mycket konkret sätt berör alla människor. Bostadsinvesteringarna har ökat de senaste åren och 2015 utgjorde de preliminärt 4,4 procent av BNP och omsatte drygt 187 miljarder svenska kronor. Ökningen fortsätter och enligt preliminära siffror för första halvåret 2016 är bostadsinvesteringarna närmare 107 miljarder motsvarande 4,9 procent av BNP. 60 Bostädernas långa livslängd och geografiska orörlighet kan få till konsekvens att bostadsinvesteringar som dikterats av kortsiktiga marknadsförhållanden visar sig felaktiga i ett längre perspektiv med betydande samhällsekonomiska förluster som följd. Bostäder är infrastruktur och tillgång på bostäder är nödvändig för att individer ska kunna etablera sig och utveckla sina liv, men också för att arbetsmarknaden ska fungera och att samhällets ekonomiska tillväxt ska fortgå. Frågan om hur stort det framtida behovet av bostäder är, samt var detta behov är lokaliserat, är således av stor betydelse för samhällsekonomin, även om bostäder på en marknad produceras för efterfrågan och inte i förhållande till behoven. Boverket anser dock att det inte finns några skäl till att på något direkt sätt koppla bostadsbyggnadsbehovsprognoser till nationalräkenskaperna i dagsläget. Det finns framför allt två orsaker till detta. Nationalräkenskaperna är först och främst bakåtblickande medan en prognos har det motsatta tidsperspektivet. Till yttermera visso är detta en prognos över bostadsbyggnadsbehovet och inte en prognos över vad som faktiskt kommer att byggas. 61 60 Enligt Konjunkturinstitutets prognos fortsätter ökningen 2017 till drygt fem procent av BNP. 61 Vad gäller prognoser över det framtida bostadsbyggandet och dess påverkan på BNP görs i dagsläget detta av Konjunkturinstitutet. Dessa prognoser är dock på kort sikt, ett till två år. Boverket

58 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Men nationalräkenskaperna ger en bild av strukturen i byggbranschen som man kan utgå från vid andra typer av analyser. Ett exempel på detta är om statsmakten anser att ett beräknat behov bör uppfyllas och att marknaden själv inte mäktar med detta. Man skulle då kunna koppla behovet av bostadsbyggandet till hur strukturen i branschen ser ut idag och analysera vad som krävs för att produktionen i branschen ska kunna öka till en önskvärd nivå. Vidare skulle kunna studeras vilka insatser och åtgärder som behövs för att målet ska nås. Vilka sektorer är de trånga sektorerna och vad kan göras för att uppnå behovet? Denna typ av analyser ser dock Boverket inte som att de faller inom ramen för ett arbete med bedömningar över det framtida bostadsbyggnadsbehovet. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 59 Organisering, reglering och kostnader Organisering och reglering Såsom framgår i kapitel fyra föreslår Boverket att myndigheten bör vara ansvarig för bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet. Av förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket framgår bland annat att Boverket har ansvar för frågor som rör byggande och boende (1 ). Vidare framgår att Boverket särskilt ska aktualisera statistik, följa och analysera utvecklingen på bostadsmarknaden, såväl i nationellt perspektiv som på regional nivå (3 6). Boverket ska också bistå regeringen med analyser och utredningar inom sitt verksamhetsområde (4 ). Boverket ska även ur ett nordiskt perspektiv aktualisera och följa såväl statistik som analyser med inriktning på bostadsmarknader och byggande (10 ). Boverket anser det vara lämpligt att aktuellt uppdrag i första hand synliggörs och framgår av Boverkets instruktion. Det är härvid möjligt att uppdraget redan idag kan anses falla inunder instruktionen. Boverket föreslår emellertid att uppdraget särskilt omnämns i instruktionen tillsammans med uppgift om till vem och med vilket intervall uppdraget ska rapporteras. Förslagsvis kan man formulera uppdraget på följande eller liknande vis: Boverket ska (även) årligen i en skriftlig rapport redovisa sin bedömning av bostadsbyggnadsbehovet. Rapporten ska lämnas till regeringen. Eventuellt kan det finnas skäl att ta ställning till om andra myndigheter behöver åläggas någon form av uppdrag med krav på leverans av uppgifter eller statistik till Boverket så att myndigheten kan fullfölja sitt uppdrag. Kostnader Boverket bedömer de årliga kostnaderna för framtagande av bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet till mellan 1 och 1,5 miljoner kronor i 2016 års penningsvärde. Dessa kostnader består till större delen av Boverkets arbete med beräkningar och analyser. Inköp av statistik beräknas kosta mellan 100 000 och 150 000 kronor. Eventuellt arbete hos framförallt SCB med förbättringar av register och prognoser är inte inkluderat i ovanstående kostnadsberäkning. Den typ av analyser som diskuteras i kapitel 4 under rubriken ytterligare analyser ingår inte heller i ovanstående kostnadsberäkning. Boverket

60 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Referenslista Almström, P., Anderstig, C., Lagnerö, M., 2015. Bostadsmarknaden - en komplex väg från teori till praktik (Nr. 1:2015). SLL, Stockholm. Armstrong, J.S., 2001. Principles of forecasting: a handbook for researchers and practitioners. Springer Science & Business Media. Barker, K., 2004. Review of housing supply: delivering stability : securing our future housing needs : final report : recommendations. H.M.S.O., Norwich. Bengtsson, B., 1992. Bostadsbrist på marknaden och i politiken. Statens institut för byggnadsforskning (IBF), Gävle. Boverket, 2016a. Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025 (Nr. 2016:18). Karlskrona. Boverket, 2016b. Boverkets Indikatorer (Nr. 2). Karlskrona. Boverket, 2015. Behov av bostadsbyggande - Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till 2025 (Nr. 2015:18). Boverket, Karlskrona. Boverket, 2007. Regional byggbehovsanalys 2003-2020 - en resultatrapport. Karlskrona. Boverket, 2004. Efterfrågeanalys för bostäder i Stockholm - Mälarregionen, i: Bo Lokalt - Planera Regionalt. Boverket, Karlskrona. Boverket, 2002. Bostadsmarknaden i Skåne - behov, strategier och utvecklingsmöjligheter. Karlskrona. Boverket, 2000. Bostadsbyggande i tillväxtregionerna - möjligheter och hinder. Karlskrona. Boverket, 1996. Efterfrågan på bostäder i landets regioner 1996-2010 (Nr. 1996:3). Karlskrona. Boverket, 1995. Regional efterfrågeanalys (Nr. 1995:9). Karlskrona. Cambridgeshire county council, 2013. Population, housing and employment forecasts. Cigdem, M.R., Wood, G.R., Ong, R., 2015. Australian demographic trends and their implications for 164, 44. Cornwall Local Plan, 2013. Housing Backlog and Shortfall. DCLG, 2016. Guidance - Housing and economic development needs assessments. Planning Practice Guidance. [http://planningguidance.communities.gov.uk/blog/guidance/hous ing-and-economic-development-needs-assessments/], (2016-1003). DCLG, 2014. Housing and economic development needs assessments Methodology: assessing housing need. [http://planningguidance.communities.gov.uk/blog/guidance/hous ing-and-economic-development-needsassessments/methodology-assessing-housing-need/], (2016-1003). DCLG, 2010a. Estimating housing need. Department for Communities and Local Government. DCLG, 2010b. Geography of housing market areas. Department for Communities and Local Government. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 61 Fischhoff, B., 2001. Learning from experience: Coping with hindsight bias and ambiguity, in: Principles of Forecasting. Springer, sid. 543 554. Haas, A., Osland, L., 2014. Commuting, migration, housing and labour markets: complex interactions. Urban Studies 51, sid 463 476. Hansen, J.Z., Stephensen, P., Kristensen, J.B., 2013. Modeling household formation and housing demand in Denmark using the dynamic microsimulation model smile. Danish Rational Economic Agents Model, DREAM. Heath, S., 2014. Housing demand and need (England) (Nr. SN06921), House Commons Library. London. Hincks, S., Wong, C., 2010. The spatial interaction of housing and labour markets: commuting flow analysis of North West England. Urban Studies 47, sid. 620 649. Holmans, A., 2013. New estimates of housing demand and need in England, 2011 to 2031. Town & Country Planning Tomorrow Series Paper 16. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2015. Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Västra Götalands län (Nr. 2015:53). Magnusson, L., 1994. Omflyttning på den svenska bostadsmarknaden: en studie av vakanskedjemodeller. Uppsala Universitet, Kulturgeografiska institutionen. Marquez, N., Selda Jr, G., Magtulis, M.A., Castillo, P.G., Ramos, E., 2010. Improved National Framework on Housing Needs and Housing Needs Estimation. Migrationsverket, 2016. Verksamhets- och utgiftsprognos - Oktober 2016. Nationalencyklopedin, 2016a. prognos. [http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/prognos] Nationalencyklopedin, 2016b. scenario. [http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/scenario] Parkin, M., Powell, M., Matthews, K.G.P., 2007. Economics. AddisonWesley. PAS, 2013. Ten principles for owning your housing number finding your objectively assessed needs. Rathge, R., Danielson, R., Deal, C., Ericksson, K., Lazarus, J., Olson, K., Schwarzwalther, K., Wiertzema, A., 2012. 2012 North Dakota Statewide Housing Needs Assessment: Housing Forecast. Center for Social Research, North Dakota State University, Fargo. Rönnberg, M., 2002. Staten fick Svarte Petter: en ESO-rapport om bostadsfinansieringen 1985-1993: rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Fritzes offentliga publikationer. Ruud, M.E., Barlindhaug, R., Nørve, S., 2013. Fremtidige boligbehov. SCB, 2016a. Sveriges framtida befolkning 2016-2060 (Nr. BE18SM1601), Demografiska rapporter. SCB. SCB, 2016b. Preliminär Befolkningsstatistik 2016 (Nr. BE0101). SCB. SCB, 2016c. Ombyggnad och rivning av flerbostadshus 2016 (Nr. BO0102). SCB. SCB, 2015a. På egna ben - En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet (Nr. 2015:3). Boverket

62 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet SCB, 2015b. Sveriges framtida befolkning 2015-2060 (Nr. 2015:2), Demografiska rapporter. SCB. SCB, 2015c. Befolkningsframskrivningar 2015-2060 (Nr. BE0401). SCB. SCB, 2015d. Bostadsbestånd 2015 (Nr. BO0104). SCB. SCB, 2015e. Hushållens boende 2015 (Nr. HE0111). SCB. Schmuecker, K., 2011. The good, the bad and the ugly. Housing demand 2025. Socialministeriet, 2006. Den almene boligsektors fremtid. Statskontoret, 2014. Från analog till digital - Insatser för att främja en digital planprocess (Nr. 2014:3). Stockholm. Tillväxtanalys, 2016. Modellbeskrivning - Version 5.01 (Nr. 2013/015). Tillväxtanalys, 2015. Funktionella analysregioner - revidering 2015 (Nr. 2015:22). Welsh Assembly Government, 2011. Household projections across the UK - Technical Report. Yates, J., Hendig, H., Phillips, B., Milligan, V., Tanton, R., 2008. Sustaining fair shares: the Australian housing system and intergenerational sustainability. AHURI. Örstadius, K., 2016. Därför tar det tio år att bygga lägenheter. Dagens Nyheter. Publicerad 2016-07-31. Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 63 Bilaga 1 Beräkningar av byggbehov i andra länder Den här bilagan kommer att översiktligt gå igenom hur och varför några andra länder gör byggbehovsprognoser. Vi kommer inte gå in närmare på de specifika modellerna utan fokuserar mer på frågor som vad de används till och hur de har hanterat vissa frågor som uppstår när en byggbehovsprognos ska göras, exempelvis rörande antaganden som görs i modellerna. För mer ingående beskrivning och tekniska detaljer hänvisas till de referenser som finns angivna. Varför gör andra länder byggbehovsprognoser? En anledning till att många länder gör byggbehovsprognoser är att obalanser på bostadsmarknaden innebär samhällsekonomiska kostnader. Samtidigt är bostäder en mänsklig rättighet som är fundamentalt knuten till den ekonomiska och sociala hållbarheten. (Barker, 2004) Det är viktigt att göra bedömningar av det framtida byggbehovet eftersom ett för lågt utbud av bostäder: Bidrar till större makroekonomiska risker och hindrar arbetskraftens flexibilitet. Det gör att den ekonomiska tillväxten hämmas, leder till större sociala och ekonomiska klyftor mellan de som kan få en bostad och de som inte kan, (Barker, 2004) leder till att familjebildande skjuts upp, arbetslivet påverkas och att boendesituationen präglas av osäkerhet. (Cornwall Local Plan, 2013) För att möta olika bostadsbehov planerar därför flera länder det framtida bostadsbyggandet utifrån en beräkning av det framtida behovet av bostäder. I exempelvis England fordrar NPPF (National Planning Policy Framework) att de lokala myndigheterna ska möta ett objektivt bedömt behov av bostäder. Detta behov delas dels in i bostadsbehov för särskilda grupper (social/affordable housing) samt det som kan efterfrågas på den ordinarie marknaden. För att kunna uppfylla detta används bostadsbehovsprognoser som underlag i de lokala myndigheternas planering. (PAS, 2013) Tidigare beräknades behovet av bostäder på nationell och regional nivå. Den regionala myndigheten fördelade sedan ut behovet på kommunerna i regionen. Varje kommun skulle sedan planera för det förväntade Boverket

64 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet behovet. Den regionala planeringen togs senare bort men kommuner måste fortfarande planera för objektivt förväntat behov. Metoden för detta är inte fastställd men det finns en standardmetod som rekommenderas. Kommunerna får alltså välja själva vilken metod de vill använda, men det anges att metoden ska vara baserad på evidens och att kommunen kan motivera varför de avviker från den rekommenderade metoden. (DCLG, 2016 och Heath, 2014) Andra länder där beräkningar av det framtida byggbehovet görs är exempelvis Danmark, Norge, Finland, England, USA, Canada, Australien och Tyskland. Vi anger nedan några exempel på vad bedömningarna av bostadsbehovet används till för policyrelevanta frågeställningar. Den huvudsakliga tanken med bostadsbehovsprognoser i England och Skottland är att prognosen ska ingå som en del i en helhetsbedömning av framtida behov och efterfrågan på bostäder, även på regional nivå. I Nordirland och Wales används prognoserna som den huvudsakliga källan till information om framtida bostadsbehov. (Welsh Assembly Government, 2011) Anledningen till att byggprognosen för det mesta ingår som en del i en helhetsbedömning är att bostadsbehovsprognoser inte är en exakt vetenskap och punktestimat inte är att förvänta sig. Det finns således ingen enskild metod som kommer att ge ett definitivt svar på hur många bostäder som behöver byggas. (DCLG, 2014) Beslutsfattare kan behöva bedömningar av både det nuvarande och framtida behovet av bostäder av flera olika skäl. Behovsbedömningarna kan användas för att få en uppfattning om hur bostadsmarknaden liksom arbetsmarknaden fungerar. Behovsprognoser kan även ge information om hur offentliga utgifter bör dimensioneras, användas och utformas för att få den önskade effekten. Syftet med byggbehovsberäkningarna är att ge underlag till de bästa policyåtgärderna. Det huvudsakliga skälet ses ofta som att ge underlag när det gäller kvantiteten av bostäder och dess utveckling, dock kan även modeller ge underlag när det gäller typ av bostäder, regional fördelning, bostäder till de med lägre inkomster, hyror, transporter, bostadsbidrag samt även för att kunna planera lokal service, den lokala myndighetens ekonomi och markanvändning. (DCLG, 2010a, Cambridgeshire county council, 2013, Holmans, 2013, Rathge m.fl., 2012, Ruud m.fl., 2013 och Schmuecker, 2011) I Australien finns det två exempel där det framtida bostadsbehovet har prognostiserats. Utgångspunkten i dessa bedömningar är stöd till bostadsmarknaden och hur det påverkar inter-generationell hållbarhet. I Ya- Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 65 tes med flera (2008) används prognosen som underlag för hur bostadspolitiken ska kunna göra det möjligt att ge framtida generationer samma möjligheter på bostadsmarknaden som de nuvarande generationerna. Cigdem med flera (2015) undersöker hur den åldrande befolkningen kommer att påverka kostnaderna för stöd till bostadsmarknaden och riskerna för det nuvarande pensionssystemet. Tidshorisont Enligt principerna om befolkningsprognoser ökar prognosavvikelsen med tiden. Det beror på att det kan finnas felaktiga antaganden angående framtida fertilitet, mortalitet och migration. Dessa fel förstärks över tid. (Armstrong, 2001 och Cigdem m.fl., 2015) Runt 25 år är en vanlig tidshorisont för bedömningar av det framtida bostadsbehovet. I England finns det verktyg där kommunerna själva kan göra byggbehovsberäkningar där de själva bestämmer tidsramen vilket gör att tidshorisonten varierar mellan kommuner. De byggbehovsprognoser vi sett har pekat på en tidshorisont på mellan 15-40 år. I Norge är det flera aktörer som gör prognoser, ofta rör det sig om kommuner som gör egna prognoser med varierande tidshorisont. Tabell B1 Tidshorisont för byggbehovsprognoser i andra länder Prognosperiod (år) 15 20 Storbritannien Nordirland 25 40 X X Skottland X Wales X Australien X Norge X X X X Hur hanteras en initial brist? Behovet av bostäder delas ofta in i två delar, det behov som uppkommer och det som redan uppkommit, alltså en bostadsbrist redan i utgångsläget (benämnt backlog need ). (DCLG, 2010a; Holmans, 2013) Det finns två olika sätt att se på det uppdämda behovet. Det första sättet är att hushållsprognoser tar hänsyn till det uppdämda behovet och därför behöver ingen hänsyn tas till den nuvarande bristen, det vill säga att nya hushållsprognoser automatiskt tar hänsyn till det uppdämda behovet genom att den senaste statistiken används. Det är således ingen idé att ta hänsyn till ett uppdämt behov. Det andra sättet att se på det är att bristen lett till att familjebildningar inte har genomförts som förväntat om det Boverket

66 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet funnits bostäder tillgängliga. Därför behöver en byggbehovsprognos ta hänsyn till uppdämt behov eftersom det annars föranleder att hushållsprognosen bygger på data som inte reflekterar det verkliga behovet. Den nuvarande bristen bör således inkluderas i en prognos av framtida bostadsbehov. (PAS, 2013) Det finns olika metoder för att bedöma det uppdämda behovet av bostäder. En metod är att anta att det råder jämvikt på bostadsmarknaden vid en viss tidpunkt, och att det uppdämda bostadsbehovet kan fastställas genom att ställa befolkningstillväxten mot det faktiska byggandet. Resultatet är alltså avhängigt av att det råder jämvikt på marknaden och att den jämvikten är önskvärd framgent. En annan metod är att dela upp bostadsmarknaden i två delar. En där hushåll själva kan tillgodose sitt bostadsbehov, och en där hushållen behöver någon form av stöd eftersom deras bostadssituation inte är tillfredsställande utifrån givna normer. Utifrån dessa givna villkor kan sedan bostadsbehovet beräknas för båda grupperna. Den nuvarande bristen för den gruppen som förväntas klara sig utan stöd är noll medan den nuvarande bristen för de som inte klarar sig utan stöd är antalet hushåll som bor under förhållanden som inte möter upp till normen. Exempel på förhållanden som leder till att hushållet behöver hjälp för att klara av sin boendesituation är trångboddhet, osanitära boendeförhållanden, osäkra boendeförhållanden, sociala behov, inneboende, orimlig boendeutgift, etcetera. (DCLG, 2010a och Holmans, 2013) Efter att det uppdämda behovet har beräknats läggs det till det prognostiserade byggbehovet. Även här finns det olika sätt att behandla det uppdämda behovet. Residualmetoden ( Liverpool ) fördelar ut det uppdämda behovet jämnt över hela prognosperioden medan en annan metod ( Sedgefield ) gör behovsprognosen framtung genom att fördela ut det uppdämda behovet på de första fem åren. (PAS, 2013) Buffert av bostäder NPPF fordrar att de lokala myndigheterna planerar för och tillhandahåller en buffert motsvarande fem procent av bostadsbehovet. Detta för att förbättra valmöjligheten, öka konkurrensen om mark och att det ska finnas en ordentlig marginal för att utbudet ska vara adekvat. Dessa fem procent ska inte ses som något som ligger som ett tillägg till byggbehovet. Det är i stället en del av produktionen som är tidigarelagd från ett framtida behov. Detta gör att det även finns en marginal i att det framtida byggandet inte behöver följa prognosen exakt. I regioner som historiskt sett produce- Boverket

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 67 rat för få bostäder ligger bufferten i stället på 20 procent. (Heath, 2014 och PAS, 2013) Regional nivå Byggbehovsprognoser i andra länder bryts ned på regionnivå. Ofta är det regionala nivåer som motsvarar de svenska kommunerna. Dock bör det påpekas att även om det är motsvarande de svenska kommunerna rent administrativt är det inte säkert att de regionala avgränsningarna har samma förhållande till arbets- och bostadsmarknader som det är i Sverige. I Norge använder man två modeller (PANDA och KOMPAS) för att beräkna byggbehovet. PANDA är en fylkeskommunal modell, motsvarande länsnivå, som kan brytas ned på kommunnivå. KOMPAS är en kommunmodell som kan brytas ned på delområden i kommunen. (Ruud m.fl., 2013) I England finns det flera modeller. Modellerna tas fram ner till kommunnivå (local authority). (DCLG, 2010a, Schmuecker, 2011 och Welsh Assembly Government, 2011) Även i Danmark finns det flera modeller. De utgår från större geografiska indelningar (amt) som kan bestå av flera kommuner (Socialministeriet, 2006). Medan en annan (Hansen m.fl., 2013) använder sig av större regioner som motsvarar Sveriges län (landsdele). Periodicitet Det mest förekommande är att byggbehovsprognoser görs vartannat år. Motiven till att de görs med detta intervall är för att byggbehovsprognosen ska stämmas av mot eventuella förändringar i befolkningsprognosen. I England pekar man även på vikten av att regelbundet övervaka byggbehovsprognoserna för att utvärdera utfallet och hålla den aktuell för att ta hänsyn till eventuella förändringar i indata. (PAS, 2013 och Welsh Assembly Government, 2011) Det förekommer även mer sporadiska byggbehovsprognoser i Kanada och Australien. I Norge är det som sagt flera aktörer som gör prognoser vilket gör att frekvensen varierar. Resurser Ett av de länder som satsar mycket på bostadsbehovsprognoser är England där prognoser gjorts över längre tid. Den metod som används där utvecklades i en forskningsrapport som beställdes 2008 av departementet Boverket

68 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet som handhar boendefrågor. 62 Målet med utvecklingen av modellen var en modell som kunde göra bedömningar av bostadsbehov nationellt och på regional nivå. Modellen skulle ge skattningar i nutid och prognoser för längre tidsperioder. Modellen skulle bygga på toppmoderna modelleringsmetoder och vara flexibel för att olika policyscenarier ska kunna bedömmas. (DCLG, 2010a) Modeller Tidigare modeller har enligt DCLG (2010a) kunnat delas in i fyra olika metodinriktningar. 1. Den första metoden är en demografisk modell som bygger på att det är antalet och sammansättningen av den framtida befolkningen som bestämmer behovet av bostäder. 2. Den andra metoden utvecklades av Cambridge University s Department of Applied Economics (DAE). Den är mer utvecklad och inkluderar både huspriser och hushållsbildning. 3. Den tredje metoden kan ses som en prisrimliga-bostädersbehovsansats. Metoden är inriktad på det tillkommande behovet av subventionerade bostäder. 4. Den fjärde metoden använder delar av de tidigare metoderna men som inte inkluderar beteendemässiga förändringar med hänsyn till migration, huspriser, et cetera. Utifrån detta utvecklade DCLG i England en ny metod som skulle utveckla de tidigare metoderna för hur behovet av bostäder ser ut och hur det påverkas av en rad faktorer på regional nivå. Samtidigt skulle modellen vara relativt enkel att använda. Resultatet blev en simuleringsmodell där man modellerade in olika beteenden och olika policyrelevanta ingångsvärden som kunde ändras för att testa olika utfall. (DCLG, 2010a) England använde tidigare en annan officiell modell som fortfarande används, i lite olika varianter, i Wales, Skottland, och Nordirland. Modellen har även använts i England även efter tillkomsten av den nya. Modellen bygger på två steg varav det första är det som primärt används i bedömningarna av bostadsbehovet. I det första beräknas det framtida behovet av bostäder för att i nästa steg göra bedömningar av vilka typer av bostäder som behövs. (Schmuecker, 2011 och Welsh Assembly Government, 2011) 62 Boverket Department for Communities and Local Government.

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 69 Även Australien och Danmark har använt simuleringsmodeller för att bedöma framtida behov av bostäder. I Australien har det främst varit inriktat mot behovet av prisrimliga bostäder. (Cigdem m.fl., 2015 och Yates m.fl., 2008). I Danmark har man använt två olika modeller. I Socialministeriet (2006) användes i princip en modell enligt den första metoden ovan medan Hansen m.fl. (2013) använder sig av en mikrosimuleringsmodell för att beräkna det framtida behovet av bostäder. I Norge finns det, som tidigare nämnts, två modeller för att beräkna det framtida byggbehovet. Båda modellerna baseras på befolkningsutveckling och hushållskvoter på region- och kommunnivå. Utifrån detta beräknas behovet av bostäder per kommun och typ av bostad. (Ruud med flera., 2013) Boverket

70 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Bilaga 2 Tillväxtanalys FA-regioner Nummer 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 Boverket FA-region Malmö-Lund Kristianstad-Hässleholm Karlskrona Älmhult-Osby Ljungby Halmstad Värnamo Växjö Kalmar Oskarshamn Västervik Vimmerby Jönköping Borås Göteborg Trollhättan-Vänersborg Lidköping-Götene Skövde-Skara Linköping-Norrköping Gotland Nyköping-Oxelösund Eskilstuna Stockholm Västerås Örebro Karlskoga Karlstad Västlandet Torsby Malung-Sälen Vansbro Ludvika Avesta-Hedemora Falun-Borlänge Mora Gävle Bollnäs-Ovanåker Hudiksvall Ljusdal Härjedalen Östersund Sundsvall Kramfors Örnsköldsvik Sollefteå Strömsund Åsele Umeå Lycksele Vilhelmina Storuman Skellefteå Arvidsjaur Arjeplog Luleå Haparanda Överkalix Jokkmokk Gällivare Kiruna

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 71 Bilaga 3 Regeringsuppdraget Boverket

72 Boverket En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet

En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 73 Boverket

Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 Webbplats: www.boverket.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-15 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Thomas Lindqvist Tfn 070-595 04 81 E-post thomas.lindqvist@regionuppsala.se Dnr LS2017-0038 Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Nationell läkemedelslista Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande till Socialdepartementet avseende nationell läkemedelslista lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning I utredningen föreslås att en ny lag, lag om nationell läkemedelslista, ska ersätta Lagen (1996:1156) om receptregister och Lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning. Behovet av en nationell läkemedelslista, där individens samtliga läkemedelsbehandlingar visas, är mycket stor och kan påtagligt öka patientsäkerheten. Utredningen anger att förslaget kan ses som ett första steg. Region Uppsala yttrande innehåller flera förbättringsförslag, nedan anges några exempel av stor betydelse. Ordinatörer måste, i dialog med patienten, kunna ändra eller avsluta inaktuella ordinationer, oberoende vilket journalsystem de är förskrivna i och av vilken förskrivare. Inaktuella läkemedel som hämtas ut från apotek och används kan ge förödande konsekvenser. Patienternas möjlighet att spärra information kan leda till att allvarliga interaktioner eller att dubbelmedicineringar inte upptäcks. Förslaget måste kunna hantera integriteten så att inte patientsäkerheten försvagas. Vård och omsorgsgivare, inom exempelvis särskilda boenden och hemsjukvård, har ett stort behov av en ständig aktuell läkemedelslista. Hur detta ska uppnås med den nationella läkemedelslistan är oklart och bör tydliggöras. Kostnader och finansiering Förslaget innebära stora kostnader för ändringar i journalsystem och i ändrade arbetsrutiner; mer information kräver tid för ställningstagande och åtgärder. Bedömningen är Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) dock att en aktuell och komplett läkemedelslista minskar risker för felmedicineringar och ökar patientsäkerheten. Detta kan i sin tur leda till minskade kostnader för undvikbar vård och sjukhusinläggningar. Konsekvenser Ur arbetsmiljösynpunkt kommer det finnas mer information att ta ställning till, vilket kräver större tidsåtgång och därigenom påverkar arbetsmiljön. En mer komplett läkemedelslista, innehåller även fler känsliga läkemedel, vilket kan kräva en utökad kontroll för att bekräfta en vårdrelation mellan patient och journalanvändare. Beredning Landstingen och regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har på tjänstemannanivå fört gemensamma diskussioner inför framtagande av remissyttrande gällande nationell läkemedelslista. Därutöver har Akademiska sjukhuset, Lasarett i Enköping och Primärvården har bidragit med syn-punkter på svaret. Akademiska sjukhuset önskar ett snabbt införande och anger att Region Uppsalas remissvar inte bör innehålla krav som kan fördröja införandet. Lasarettet i Enköping anger i sitt svar att förslaget till nationell läkemedelslista är en ofullständig produkt och förordar egentligen att avvakta med införandet. Ärendet är berett i hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet. Bilagor Remissyttrande Remiss Kopia till Socialdepartementet

Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-03-31 21/17 Dnr LS2017-0038 Remissyttrande avseende Nationell läkemedelslista Ds2016:44 Beslut Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottets beslut Regionstyrelsen föreslås anta bilagt remissyttrande till Socialdepartementet avseende nationell läkemedelslista. Bilaga 21 Ärendebeskrivning I utredningen föreslås att en ny lag, lag om nationell läkemedelslista, ska ersätta Lagen (1996:1156) om receptregister och Lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning. Behovet av en nationell läkemedelslista, där individens samtliga läkemedelsbehandlingar visas, är mycket stor och kan påtagligt öka patientsäkerheten. Utredningen anger att förslaget kan ses som ett första steg. Region Uppsala yttrande innehåller flera förbättringsförslag, nedan anges några exempel av stor betydelse. Ordinatörer måste, i dialog med patienten, kunna ändra eller avsluta inaktuella ordinationer, oberoende vilket journalsystem de är förskrivna i och av vilken förskrivare. Inaktuella läkemedel som hämtas ut från apotek och används kan ge förödande konsekvenser. Patienternas möjlighet att spärra information kan leda till att allvarliga interaktioner eller att dubbelmedicineringar inte upptäcks. Förslaget måste kunna hantera integriteten så att inte patientsäkerheten försvagas. Vård och omsorgsgivare, inom exempelvis särskilda boenden och hemsjukvård, har ett stort behov av en ständig aktuell läkemedelslista. Hur detta ska uppnås med den nationella läkemedelslistan är oklart och bör tydliggöras. Kostnader och finansiering Förslaget innebära stora kostnader för ändringar i journalsystem och i ändrade arbets-rutiner; mer information kräver tid för ställningstagande och åtgärder. Bedömningen är dock att en aktuell och komplett läkemedelslista minskar risker för felmedicineringar och ökar patientsäkerheten. Detta kan i sin tur leda till minskade kostnader för undvikbar vård och sjukhusinläggningar. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (19)

Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll Sammanträdesdatum: 2017-03-31 Konsekvenser Ur arbetsmiljösynpunkt kommer det finnas mer information att ta ställning till, vilket kräver större tidsåtgång och därigenom påverkar arbetsmiljön. En mer komplett läkemedelslista, innehåller även fler känsliga läkemedel, vilket kan kräva en utökad kontroll för att bekräfta en vårdrelation mellan patient och journalanvändare. Beredning Landstingen och regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har på tjänstemannanivå fört gemensamma diskussioner inför framtagande av remissyttrande gällande nationell läkemedelslista. Yttrandet har även diskuterats inom SKL:s kontaktmannagrupp för läkemedel. Därutöver har Akademiska sjukhuset, Lasarett i Enköping och Primärvården har bidragit med sina synpunkter på svaret. Akademiska sjukhuset önskar ett snabbt införande och anger i sitt svar att Region Uppsalas remissvar inte bör innehålla krav som kan fördröja införandet. Lasarettet i Enköping anger i sitt svar att förslaget till nationell läkemedelslista är en ofullständig produkt och förordar egentligen att avvakta med införandet. Kopia till Regionstyrelsen Exp. 2017Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (19)

. 2017-05-25 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Thomas Lindqvist E-post thomas.lindqvist@regionuppsala.se Dnr LS2017-0038 Socialdepartementet Remissyttrande Nationell läkemedelslista Ds2016:44 Sammanfattande överväganden Region Uppsala instämmer delvis i utredningens förslag. Behovet av en nationell läkemedelslista är ur patientsäkerhetsskäl mycket stor. Förslaget är dock problematiskt eftersom det kommer ta lång tid innan en aktuell och komplett läkemedelslista är tillgänglig för sjukvården. Region Uppsala anser även att det angeläget att landstingens kostnader för att förändra journalsystem och arbetsrutiner beaktas och att kostnaden är i proportion med det värde i patientsäkerhet som det slutgiltiga förslaget kan ge. Ur tidsaspekt och kostnadssynpunkt bör det finnas andra möjligheter för att nå denna information, jämfört med förslag exempelvis i Betänkande av E-Hälsokommittén (SOU 2015:32). Region Uppsala vill framföra följande: Övergripande synpunkter Regionen ser positivt på förslaget om en Nationell läkemedelslista som bedöms vara ett viktigt första steg i utvecklingen mot en ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet. Dock finns behov av fortsatta utvecklingssteg kring läkemedelslistan för att den på sikt till fullo ska kunna möta både patientens och sjukvårdspersonalens behov av information om en persons läkemedelsbehandling. Regionen är införstådd med att det är en svår juridisk balansgång mellan personlig integritet och individens rätt till en korrekt och säker läkemedelsbehandling men anser att det senare bör väga minst lika tungt. Samtidigt vill regionen peka på att det är viktigt att lagstiftningen inte blir alltför detaljreglerande. Reglering på mer detaljnivå bör åter- Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (6) finnas i förordning eller föreskrift för att lättare kunna få en anpassning relaterat till den fortsatta utveckling som behövs. Ett nytt register föreslås ersätta receptregistret och läkemedelsförteckningen Region Uppsala gör bedömningen att ett införande av en nationell läkemedelslista bör kopplas till ett åtagande om fortsatt arbete med syfte att inkludera en större informationsmängd än vad som föreslås i den initiala lösningen. En användbar läkemedelslista måste innehålla alla ordinerade läkemedel, inklusive de som administreras eller delas ut av sjukvårdspersonal. Delningsunderlag måste kunna speglas till Nationell Läkemedelslista för att inte tappa sin trovärdighet. Eftersom relevant information kopplad till ordinationen ska dokumenteras i patientjournalen enligt förslaget så blir det viktigt med automatisk koppling till/från journalsystemen, så att samma information återfinns i såväl lokal journal som Nationell Läkemedelslista. För bästa effektivitet bör ordinatören se information i, och arbeta i, sitt eget journalsystem. Promemorians ståndpunkt är att det inte ska vara möjligt att använda data från registret för forskning. Forskningsmöjlighet är dock önskvärt då registret kommer att innehålla de mest fullständiga data som finns om läkemedelsbehandling i Sverige. Begränsningar bör kunna säkerställa att inte enskilda patienter granskas och att deras integritet skyddas. 9.2 Registrets innehåll Synpunkter relaterade till information med koppling till läkemedelsordination Aktiv substans Region Uppsala välkomnar att man i förslaget tar ett steg mot generisk förskrivning och öppnar upp för den möjligheten i framtiden. Inom vården sker idag i princip all kommunikation kring läkemedel med generiska namn. För att underlätta kommunikationen med patienten om det generiska utbytet föreslår vi att generiska substansnamn används före eller med lika hög prioritet som handelsnamn. Ordinationsorsak Att ordinationsorsak skall anges på ett strukturerat sätt är en positiv utveckling, dels för patientsäkerheten och dels för informationsöverföringen mellan olika förskrivare och för uppföljningen av hur läkemedel används vid olika sjukdomar. Det som inte nämns i texten är att detta även bör kunna användas för att förfina och effektivisera det generiska utbytet. Idag står flera läkemedelsgrupper utanför utbytessystemet på grund av att det bland indikationerna kan finnas en indikation där ett utbyte är känsligt och inte bör ske av medicinska skäl, medan utbyte vid andra indikationer skulle kunna vara fullt möjligt.

3 (6) Indikation skall enligt förslaget väljas från en strukturerad lista med godkända indikationer Region Uppsala anser att ett användbart system inte bör begränsas så att man enbart kan ange Off Label då godkänd indikation saknas, utan att det även ska finns möjlighet att välja fritt i totala listan eller skriva fritext. Det gör registret säkrare för patientgrupper där registrerade läkemedel ofta saknas. Det är en fördel om flera läkare kan sätta flera indikationer på samma läkemedel utan att flera ordinationer/recept skapas. I förslaget framgår inte om flera indikationer kan anges i samma ordination. Det kan behövas relaterat till ett antal olika läkemedel inom olika specialiteter. Fullmakt En fullmakt idag innebär allt eller inget, dessutom krävs separat fullmakt för användande av eventuell kredit ( Payexkonto ). För att underlätta för patienten bör en differentiering ske så att patienten kan välja om fullmakten ska gälla för Uthämtande av läkemedel på recept, Tillgång till Läkemedelsförteckning (motsv. historik) och/ respektive användande av eventuell kredit. 9.3 Ett nytt informationsflöde i läkemedelsprocessen Synpunkter relaterade till informationsflödet Makulering av expeditionsunderlag Region Uppsala ser behovet av att i dialog med patienten kunna ändra eller avsluta inaktuella ordinationer, även om det inte är samma ordinatör som skapade den. Att en utsättning av en ordination och makulering av recept endast ska kunna ske genom att kontakt tas med den ursprungliga ordinatören bedöms inte vara i linje med hur dagens vård bedrivs. Regionen beklagar att möjligheten att makulera recept inte kommer med från början i läkemedelslistan, då det borde vara en självklarhet för att nå ett patientsäkert system för ordinationer och recept. Makuleringsfunktion behöver ges högsta prioritet i den fort-satta utvecklingen av läkemedelslistan. Förutsättningar för att uppgifter i det nya registret ska vara korrekta och fullständiga Region Uppsala ställer sig bakom målet att så stor del av all förskrivning som möjligt ska ske elektroniskt. Däremot kan skrivningen Användningen av den nationella läkemedelslistan ska inte vara frivillig ses som ett försök att inskränka den fria förskrivningsrätten. Rätten att förskriva ett läkemedel ska kopplas till den enskildes legitimation inte till tillgången till elektroniska system. 9.4 Registrets ändamål Synpunkter relaterade till registrets ändamål Registrering och administrering av uppgifter om en fullmakt Regionen ser behov av att även God man och Förvaltare ska kunna registreras separat i fullmaktsregistret för att underlätta för både apotekspersonal och patient. Idag kan en fullmaktsgivare lämna in en lista med flera fullmaktstagare. Med det nya förslaget försvåras det avsevärt då även fullmaktstagaren ska ge samtycke. Regionens

4 (6) bedömning är att det finns behov av att förenkla för den många gånger äldre person som kan vilja ge fullmakt till fler anhöriga när blanketten ändå fylls i. 9.5 Aktörer som kan få direktåtkomst till registret för angivna ändamål Promemorian använder begreppet vårdfarmaceut. I landstingen används vedertagna yrkestitlar, apotekare och receptarie. För farmaceuter som arbetar kliniskt finns idag ingen helt vedertagen nomenklatur, men ofta används klinisk farmaceut eller klinisk apotekare. En aktuell läkemedelslista är en förutsättning för en patientsäker vård även inom kommunal vård och omsorg. Åtkomsten till den nationella listan måste säkras så att den kan vara ett fungerande underlag för sjukvårdspersonal inom vård och omsorg. Tillgång till den nationella läkemedelslistan behövs även för tandvården. Tillgång till listan kan ge tandläkare vägledning i deras förskrivning, en förskrivning som även måste synliggöras för andra som använder läkemedelslistan. Synpunkter på direktåtkomst för angivna ändamål Sjuksköterskans behov av information Sist i avsnitt 5.2.1 konstateras att sjuksköterskor som finns närmast patienten har störst chans att fånga upp kommentarer om dennes läkemedelsanvändning. Däremot saknas uppgift om hur den informationen ska användas i relation till läkemedelslistan. Den faktiska användningen av ett läkemedel är viktig information och något som på sikt bör ingå i en heltäckande läkemedelslista. Sjuksköterskans faktiska åtkomst till information I avsnittet 5.2.2 nämns att sjuksköterskor i kommunal omsorg har ett behov av mobil åtkomst till patienters läkemedelsinformation. Regionen saknar förslag som relaterar till detta behov och gör bedömningen att en mobil användning behöver integreras i förslagen eftersom mobil sjukvård, bakjour i hemmet och ambulansverksamhet har behov av åtkomst. Expedierande personal på öppenvårdsapotek I bakgrunden (5.4.2) nämns inte att personal på apotek även har tillgång till historiska recept (15 månader bakåt). Tillgång till dessa recept är viktigt, dels för att kontrollera eventuell dubbelmedicinering och interaktioner och dels för att hjälpa kunden/ patienten med nya recept, eller i akuta fall kunna expediera en extra förpackning utan att äventyra patientens hälsa. En framtida utveckling av läkemedelslistan är att den skulle kunna inkludera en funktion för säkra meddelanden mellan expedierande personal och ordinatör. Om expedierande personal idag har frågor till ordinatören så är det telefon eller fax som gäller.

5 (6) Patientens faktiska åtkomst till information Avsnittet 5. Regionen instämmer i att Mina sparade recept på apotek har en tveksam utformning och att det finns behov av tätare knytning till ordination. En begränsning är att det i första steget av den nationella läkemedelslistan inte kommer gå att makulera recept från annan vårdgivare. 9.7 Rättsliga grunder för behandling av personuppgifter i registret Synpunkter relaterat till rättsliga grunder för behandling av personuppgifter i registret Särskilt om omvandling av elektroniska recept Region Uppsala ser positivt på att man i lagstiftningen ser över samtycket till registrering och sparande av elektroniska recept. Det är bra att inte göra någon åtskillnad mellan dessa. Region Uppsala anser att recept skall gå att få ut i pappersform och samtidigt annulleras från receptregistret. Att omvandla ett recept till papper ska dock bara kunna ske i absoluta undantagsfall, men det är viktigt att den möjligheten finns. Idag lever många personer under hot och för dessa personer kan det vara av största vikt att de kan få bort elektroniska förskrivningar för att kunna förhindra eventuell insyn. 9.8 Integritetshöjande åtgärder Synpunkter relaterade till integritetshöjande åtgärder Spärrning av uppgifter Regionen har respekt för den svåra juridiska balansgången med avseende på tillgång till uppgifter i den nationella läkemedelslistan och den personliga integriteten, men ställer sig tveksam till att uppgifter överhuvudtaget skall kunna spärras utan en fysisk kontakt med vården eller apotek. Det är viktigt att spärrning sker först efter att patienten har gjorts medveten om vilka konsekvenser detta kan få för dennes vård när vårdgivare och/eller apotek inte får full tillgång till nödvändiga uppgifter 9.12 Bevarandetid och gallring Regionen anser att den bevarandetid om fem år som föreslås är en alltför kort tid. Många läkemedel används vid folksjukdomar som har en mer eller mindre livslång behandling. I dessa fall kan tillgången av en behandlingshistorik ge mycket värdefull vägledning i den framtida behandlingen. Ett bevarande enligt den tid som gäller för journalgallring bör därför eftersträvas. 10.1.1 Elektronisk förskrivning som huvudregel (Samt 9.3.5) Regionen ställer sig bakom att elektronisk förskrivning ska vara förstahandsvalet. I remissen föreslås att alla som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvård skall vara anslutna till ett elektroniskt förskrivningssystem kopplat till Nationella läkemedels-

6 (6) listan. För små verksamheter som står utanför landstingens system hänvisas till elektroniska receptblock. Om man med de nya reglerna vill begränsa pappersrecepten bör man samtidigt till den nationella läkemedelslistan utveckla en allmän förskrivarapplikation som samtliga förskrivare kan använda sig av utan dyra abonnemang. En förskrivarapplikation kan också fungera som backup vid exempelvis driftstopp i journalsystem, men kan inte helt ersätta pappersrecept som nödrutin. I promemorian saknas beskrivning av hur grupper som saknar personnummer (ex asylsökande, papperslösa) ska kunna inkluderas i den nationella läkemedelslistan. Idag får de i stor utsträckning pappersrecept, eftersom elektroniska recept som saknar personnummer inte får skickas till receptregistret (om ej specifikt apotek anges). Det är önskvärt att även dessa grupper kan inkluderas i Nationell läkemedelslista. 10.2.1 Rekvisitionsläkemedel Att rekvisitionsläkemedel föreslås utelämnas från receptregistret i första steget är förståeligt men beklagligt. Region Uppsalas förhoppning är att en process för en teknisk lösning på detta kommer igång utan allt för lång väntan. Flera argument som används för en nationell läkemedelslista i promemorian faller i och med att rekvisitionsläkemedel inte registreras. Likaså görs många utprovningar och förändringar av läkemedelsdoser hos inneliggande, inte minst inom psykiatrin. Båda dessa punkter anges i promemorian som tunga skäl för att en nationell läkemedelslista behövs. Med en avsaknad av rekvisitionsläkemedel kommer denna viktiga historik att saknas. Alla läkemedel som hanteras i öppenvård, även de som tas hem till mottagning på rekvisition och delas/administreras till patient behöver bli rapporterade till Nationell läkemedelslista. Detta då det kan vara synnerligen potenta läkemedel som är viktiga att känna till vid ordination och expediering. Konsekvenser för Region Uppsala Förslaget innebära stora kostnader för ändringar i journalsystem och i ändrade arbetsrutiner. Men en aktuell och komplett läkemedelslista kan minska risker för felmedicineringar och kostnader för undvikbar vård och sjukhusinläggning. Ur arbetsmiljösynpunkt ger förslaget mer information att ta ställning till. En mer komplett läkemedelslista, med även fler känsliga läkemedel, kräver en utökad kontroll för att bekräfta en vårdrelation mellan patient och journalanvändare. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

2015-11-11 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Birgitta Ohlson Definitioner Dessadefinitionerhar sammanställtspå uppdragfrån den politiska referensgruppen, tillika AU HSS, för projektetåtgärderför att optimerarehabiliteringsprocessen i diskussionenkring anpassad friskvård. Medicinskrehabilitering Sjukvårdensi nsatsersom skabidra till att en personmed förvärvadfunktionsnedsättning, utifrån dennesbehovoch förutsättningar,återvinnereller bibehållerbästa möjliga funktionsförmågasamt skapargodavillkor för ett självständigtliv och ett aktivt deltagandei samhällslivet.(socialstyrelsen) Hälso- och sjukvård Åtgärderför att medicinsktförebygga,utredaoch behandlasjukdomaroch skador.hälso- och sjukvård omfattarsådanverksamhetsom bedömskrävapersonalmed utbildning inom hälso- och sjukvårdeller sådanpersonali samarbetemed annanpersonal.(socialstyrelsen) Hälsoinriktad/Hälsofrämjandehälso- och sjukvård Utöver att förebyggaoch behandlasjukdomoch skada,skahälso- och sjukvårdenfrämja hälsa genomatt användasjukdomsförebyggande metoderoch ha ett hälsofrämjandeförhållningssätt. (http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor -och-levnadsvanor/halsoframjande halso-och-sjukvard/) Egenvård Hälso- och sjukvårdsåtgärdsomlegitimeradhälso- och sjukvårdspersonal bedömtatt en personsjälv kan utföra. Bedömningenskaföljas upp och omprövasav hälso- och sjukvården.egenvårdär inte hälso- och sjukvårdenligt hälso- och sjukvårdslagen.(socialstyrelsen) Friskvård Individersegnaaktiva insatseri hälsobefrämjande syfte. Somfriskvårdandeaktiviteterräknast.ex. regelbundenmotion. (http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/friskvård ) Rehabiliteringsom egenvård Rehabiliteringsåtgärdersom legitimeradhälso- och sjukvårdspersonal bedömtatt en personsjälv kan utföra i friskvården.bedömningenska följas upp och omprövasav hälso- och sjukvården. Anpassadegenvård/ friskvård A ktiviteter och/ellerfriskvårdsanläggningar/ träningslokalersom är anpassade såatt personer med funktionsnedsättning kan bedrivaegenvårdoch friskvård. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A www.lul.se Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024

Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista Socialdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: kundservice@wolterskluwer.se Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Omslag: Regeringskansliets standard Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016 ISBN 978-91-38-24547-7 ISSN 0284-6012

1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag till en ny lag, lagen om nationell läkemedelslista. Den nya lagen föreslås ersätta lagen (1996:1156) om receptregister och lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning. Förslag lämnas också till en ny förordning om nationell läkemedelslista som ska ersätta förordningen (2009:625) om receptregister och förordningen (2009:626) om läkemedelsförteckning. Därutöver föreslås även följdändringar i andra författningar. Utgångspunkten för förslaget är att förbättra patientsäkerheten. I dag finns uppgifter om patientens läkemedelsbehandling uppdelade i flera olika källor, t.ex. patientjournalen, receptregistret och läkemedelsförteckningen. Förutsättningarna för åtkomst till dessa källor varierar dock för patienter och för hälso- och sjukvårdspersonal. Ett annat problem är att inte någon av källorna innehåller information som är fullständig och korrekt för samtliga patienter. Detta innebär att det är svårt att få en helhetsbild av patientens aktuella läkemedelsbehandling och att det kan uppstå patientsäkerhetsrisker i läkemedelsprocessens olika steg. Förslaget i denna promemoria syftar därför till att tillgodose patientens och hälsooch sjukvårdspersonalens behov av information om en patients läkemedelsbehandling och samtidigt tillgodose det behov av integritetsskydd som patienten har. Det övergripande målet med en nationell läkemedelslista är att skapa en samlad bild av en patients läkemedelsbehandling, oavsett var i landet patienten har ordinerats eller hämtat ut sina läkemedel. Det nya registret föreslås vara en del av en mer omfattande förändring i ordinationsprocessen som ska bidra till att dels öka patientsäkerheten, dels effektivisera arbetsmoment i samband med ordination och förskrivning av läkemedel. 1

Promemorians huvudsakliga innehåll Ds 2016:44 Förslaget på en ny utformning av ordinationsprocessen stöds av de krav som Socialstyrelsen ställer på dokumentation av läkemedelsordinationer. Det syftar bl.a. till att underlaget för expediering av receptförskrivna läkemedel (recept) ska vara kopplat till den läkemedelsordination som ligger till grund för förskrivningen. Idag existerar inte en sådan koppling, vilket gör att patienten riskerar att få inaktuella recept expedierade. En förutsättning för att ovan nämnda förändring i ordinationsprocessen ska kunna realiseras är att dokumentation av en läkemedelsordination bygger på strukturerade och standardiserade uppgifter samt att informationsöverföringen till och från det nya registret sker enligt nya principer. Den nationella läkemedelslistan föreslås i ett första steg få innehålla information om förskrivna läkemedel och läkemedelsnära varor. Informationen inkluderar både förskrivna och uthämtade varor. Det handlar till stor del om uppgifter som redan idag måste finnas för att en förskrivning ska vara giltig samt uppgifter som måste dokumenteras i samband med expediering av läkemedel på öppenvårdsapotek. För en god och säker patientvård är det av vikt att registret är fullständigt och korrekt. Samtliga förskrivna läkemedel ska således registreras i den nationella läkemedelslistan. Registrering av uppgifter i det nya registret kommer i regel inte att kräva patientens samtycke då behandlingen är nödvändig för att bl.a. tillgodose ett allmänt intresse. I det nya registret föreslås att tre nya uppgifter ska läggas till: den aktiva substans som ingår i det ordinerade läkemedlet, ordinationsorsak och senaste datum för uppföljning eller utsättning av läkemedelsordinationen. Dessa uppgifter bedöms bidra till ökad patientsäkerhet om de är åtkomliga för patienten själv och för hälso- och sjukvårdspersonal som är involverad i patientens vård. Även uppgifter om fullmakt ska få ingå i registret. Ett antal utpekade vårdpersonalskategorier, apotekspersonal och patienten själv samt av patienten utsedd ombud ska kunna få åtkomst till uppgifter i registret. I likhet med vad som i dag gäller för receptregistret ska uppgifter i det nya registret tillgängliggöras för ekonomisk uppföljning och framställning av statistik hos Ehälsomyndigheten samt lämnas ut till landstingen och myndigheter för redovisningsändamål. I jämförelse med vad som i dag gäller för receptregistret och läkemedelsförteckningen, utvidgas och förtydligas möjligheten för utpekade hälso- och sjukvårds- samt öppen- 2

Ds 2016:44 Promemorians huvudsakliga innehåll vårdsaktörer och patienten själv att få direktåtkomst till uppgifter i det nya registret för vissa angivna ändamål. Direktåtkomst till uppgifter i registret ska i vissa fall kräva patientens samtycke. För akuta nödsituationer och om patienten inte endast tillfälligt är beslutsoförmögen får åtkomst även ges utan patientens samtycke. Likt nuvarande ordning i receptregistret krävs inte patientens samtycke för öppenvårdsapotekens behov av uppgifter för expediering av läkemedel. I det nya registret ska inte patientens samtycke krävas för att förskrivare eller sjuksköterska utan behörighet att förskriva läkemedel ska få direktåtkomst till uppgift om att en patient har fått förskrivet narkotiska läkemedel. I registret införs också en möjlighet att kunna spärra uppgifter. De ändamål som idag gäller för receptregistret och läkemedelsförteckningen kommer i allt väsentligt att gälla för det nya registret. Det införs två nya behandlingsändamål i det nya registret: registrering och administrering av uppgifter om fullmakter samt genomförande av en läkemedelsgenomgång. En bevarandetid på fem år föreslås gälla för personuppgifter i den nationella läkemedelslistan. Bevarandetiden ska räknas från det att en giltig förskrivning kommer in i registret. Samtliga de uppgifter om ordinationer, förskrivningar och expedieringar som hör till en förskrivning ska följa förskrivningens bevarandetid. Uppgift om samtycke som avser dosdispenserade läkemedel ska inte tas bort så länge som uppgiften behöver bevaras för ändamålet registrering av vissa uppgifter om ordinationer och förskrivningar till en patient med dosdispenserade läkemedel. Personuppgiftsansvarig för den nationella läkemedelslistan föreslås vara E-hälsomyndigheten. Enligt den s.k. ansvarsskyldigheten ska den aktör som är personuppgiftsansvarig ansvara för och kunna visa att de grundläggande principerna för behandling av personuppgifter som bl.a. avser laglighet, korrekthet och öppenhet, ändamålsbegränsning samt uppgiftsminimering efterlevs. Det är således Ehälsomyndigheten som är ytterst ansvarig för att behandling av personuppgifterna i det nya registret sker i enlighet med gällande regelverk. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG, dataskydds- 3

Promemorians huvudsakliga innehåll Ds 2016:44 förordningen, kommer den 25 maj 2018 att gälla direkt som lag och kommer att innebära att bl.a. den svenska personuppgiftslagen upphävs. De bestämmelser i dataskyddsförordningen som i första hand bedöms vara relevanta för de förslag som lämnas omnämns särskilt i promemorian. I dagens läge bedöms det inte finnas förutsättningar för att föra in uppgifter om läkemedel som hälso- och sjukvården tillhandahåller (s.k. rekvisitionsläkemedel) samt vissa andra uppgifter med relevans för patientens läkemedelsbehandling i den nationella läkemedelslistan. Skälet är att detta än så länge inte kan göras på ett sätt som gör att informationen kan betraktas som helt korrekt och fullständig. Även om det finns stora fördelar med att all information om en patients läkemedelsbehandling blir tillgänglig i ett och samma gränssnitt behöver aggregering av information om patientens läkemedelsbehandling inte endast ske genom en vidareutveckling av den nationella läkemedelslistan. Sammanhållen journalföring kommer att kvarstå som ett viktigt komplement för att samla information om en patients ordinerade läkemedel. 4

Innehåll 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 1 2 Författningsförslag... 15 2.1 Förslag till lag om nationell läkemedelslista... 15 2.2 Förslag till förordning om nationell läkemedelslista... 26 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer... 27 2.4 Förslag till förordning om ändring i förordning (2005:363) om läkemedelsregister hos Socialstyrelsen... 28 2.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal... 29 2.6 Förslag till lag om ändring i patientdatalag (2008:355)... 31 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:366) om handel med läkemedel... 32 2.8 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)... 34 2.9 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:659) om handel med läkemedel... 36 2.10 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten... 38 3 Bakgrund och disposition... 41 4 Läkemedelsprocessen: en introduktion... 45 5

Innehåll Ds 2016:44 4.1 Övergripande bestämmelser... 46 4.1.1 Behörighet att ordinera och förskriva läkemedel... 47 4.2 Ordinationsprocessen... 50 4.2.1 Ordination av läkemedel... 50 4.2.2 Dokumentation av en läkemedelsordination... 51 4.2.3 Auktorisering av en läkemedelsordination... 52 4.3 Läkemedelshanteringsprocessen... 54 4.3.1 Utlämnande av läkemedel... 54 4.3.2 Iordningställande av ett läkemedel... 56 4.3.3 Administrering eller överlämnande av ett läkemedel... 56 4.4 Uppföljning av läkemedelsordinationer... 57 4.4.1 Uppföljning av enskilda ordinationer... 57 4.4.2 Uppföljning av en patients samtliga läkemedelsordinationer... 58 4.5 Informationskällor i läkemedelsprocessen... 58 4.5.1 Patientjournalen... 59 4.5.2 Nationell patientöversikt... 61 4.5.3 Receptregistret... 62 4.5.4 Läkemedelsförteckningen... 63 4.5.5 Patientens egna uppgifter om ordinerade läkemedel... 63 5 Aktörernas behov av och åtkomst till information om en patients läkemedel... 65 5.1 Hälso- och sjukvårdspersonal med behörighet att förskriva (ordinatörer)... 66 5.1.1 Ordinatörens behov av information... 66 5.1.2 Ordinatörens faktiska åtkomst till information... 74 5.2 Sjuksköterskor utan behörighet att förskriva... 81 5.2.1 Sjuksköterskans behov av information... 81 5.2.2 Sjuksköterskans faktiska åtkomst till information... 85 6

Ds 2016:44 Innehåll 5.3 Farmaceuter inom hälso- och sjukvården (vårdfarmaceuter)... 88 5.3.1 Vårdfarmaceuternas informationsbehov... 88 5.3.2 Vårdfarmaceuternas faktiska åtkomst till information... 89 5.4 Expedierande personal på öppenvårdsapotek... 90 5.4.1 Behov av information för expedierande personal på öppenvårdsapotek... 90 5.4.2 Faktisk åtkomst till information för expedierande personal på öppenvårdsapotek... 92 5.5 Patienten... 92 5.5.1 Patientens informationsbehov... 92 5.5.2 Patientens faktiska åtkomst till information... 94 6 Informationsbristens konsekvenser... 97 6.1 Omfattningen av informationsbristen... 98 6.1.1 Fel i befintliga läkemedels- och receptlistor... 98 6.1.2 Utmaningar i samband med vårdövergångar... 100 6.2 Medicinska konsekvenser... 102 6.2.1 Exempel från landstingsfinansierad hälso- och sjukvård... 103 6.2.2 Exempel från kommunfinansierad hälso- och sjukvård... 105 6.3 Direkta och indirekta kostnader... 106 6.3.1 Direkta kostnader... 106 6.3.2 Indirekta kostnader... 108 6.4 Möjligheter till missbruk eller manipulering... 108 6.5 Övriga konsekvenser... 109 7 Bestämmelser om personuppgiftsbehandling gällande läkemedel för människa... 111 7.1 Internationell reglering... 111 7.1.1 Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna m.m... 111 7.1.2 Europakonventionen... 112 7

Innehåll Ds 2016:44 7.1.3 7.1.4 7.1.5 7.1.6 Europarådets dataskyddskonvention och rekommendationer... 113 Riktlinjer från OECD... 114 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna... 114 Dataskyddsdirektivet m.m.... 115 7.2 Nationell reglering... 116 7.2.1 Regeringsformen... 116 7.2.2 Bestämmelser om offentlighet och sekretess... 117 7.2.3 Personuppgiftslagen... 119 7.2.4 Allmänt om registerförfattningar... 121 7.2.5 Patientdatalagen... 122 7.2.6 Apoteksdatalagen... 127 7.2.7 Lagen om receptregister... 128 7.2.8 Lagen om läkemedelsförteckning... 134 7.3 Pågående reformarbete myndighetsdatalag... 137 7.4 Framtida reglering dataskyddsförordningen... 138 8 Vägen till samlad information om en patients ordinerade läkemedel... 141 8.1 Tidigare lösningsförslag i Sverige... 142 8.1.1 De första initiativen... 142 8.1.2 Nationell ordinationsdatabas (NOD) och Pascal... 143 8.2 Gemensamma läkemedelslistor i övriga nordiska länder... 147 8.2.1 Danmark: Fælles medicinkort... 147 8.2.2 Norge och Finland... 149 8.3 Utredningar med bäring på samlad information om patientens läkemedelsbehandling... 149 8.3.1 SOU 2014:23 Rätt information på rätt plats i rätt tid... 149 8.3.2 Remissyttranden till Rätt information på rätt plats i rätt tid... 151 8.3.3 SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet... 151 8.3.4 Remissyttranden till Nästa fas i e-hälsoarbetet... 153 8

Ds 2016:44 Innehåll 8.4 Vägar framöver... 154 8.4.1 Utvidgad sammanhållen journalföring... 155 8.4.2 En gemensam källa i form av ett statligt förvaltat personregister... 157 9 Förslag om en nationell läkemedelslista... 159 9.1 Inledning... 159 9.1.1 Ramar för en gemensam källa för patientens läkemedelsbehandling... 159 9.1.2 Övergripande målbild... 164 9.1.3 En ny lag om ett nytt register den nationella läkemedelslistan... 165 9.2 Registrets innehåll... 168 9.2.1 Information med koppling till läkemedelsordinationen... 170 9.2.2 Information med koppling till förskrivning eller expediering... 177 9.3 Ett nytt informationsflöde i läkemedelsprocessen... 181 9.3.1 Nya principer för informationsöverföring... 182 9.3.2 Strukturering och standardisering av läkemedelsordinationer... 184 9.3.3 Exempel på funktionalitet för den nationella läkemedelslistan... 185 9.3.4 Makulering av expedieringsunderlag... 189 9.3.5 Förutsättningar för att uppgifter i det nya registret ska vara korrekta och fullständiga... 191 9.4 Registrets ändamål... 193 9.4.1 Registrering av vissa uppgifter om ordinationer och förskrivningar av sådana läkemedel och andra varor som ska expedieras på öppenvårdsapotek... 195 9.4.2 Registrering och administrering av uppgifter om en fullmakt... 196 9.4.3 Expediering av förskrivna läkemedel och andra varor... 198 9.4.4 Åstadkommande av en säker ordination av läkemedel för en patient, beredande av vård 9

Innehåll Ds 2016:44 9.4.5 9.4.6 9.4.7 9.4.8 9.4.9 eller behandling av en patient, komplettering av en patientjournal och genomförande av en läkemedelsgenomgång... 199 Underlättande av en patients läkemedelsanvändning... 201 Registrering av underlag för tillämpning av bestämmelserna om läkemedelsförmåner vid köp av läkemedel m.m. samt debitering till landstingen... 201 Ekonomisk uppföljning och framställning av statistik hos E-hälsomyndigheten... 201 Registrering och redovisning till landstingen och myndigheter... 202 I vad mån uppgifter i registret får redovisas för vissa ändamål... 203 9.5 Aktörer som kan få direktåtkomst till registret för angivna ändamål... 204 9.5.1 Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med behörighet att förskriva läkemedel... 205 9.5.2 Legitimerad sjuksköterska utan behörighet att förskriva läkemedel... 206 9.5.3 Farmaceut inom hälso- och sjukvården... 207 9.5.4 Expedierande personal på öppenvårdsapotek... 207 9.5.5 Särskilt om aktörers direktåtkomst till uppgifter om ordinationer och förskrivningar av dosdispenserade läkemedel... 208 9.5.6 Patient och ombud... 209 9.6 Utlämnande av uppgifter och sekretess... 209 9.6.1 Uppgiftsskyldighet och direktåtkomst... 209 9.6.2 Sekretessbrytande bestämmelser... 210 9.6.3 Sekretess i förhållande till den enskilde själv... 211 9.7 Rättsliga grunder för behandling av personuppgifter i registret... 213 9.7.1 Allmänt om behandling av personuppgifter i registret... 215 9.7.2 Särskilt om uppgifter om ordinationer och förskrivningar av dosdispenserade läkemedel... 219 10

Ds 2016:44 9.7.3 9.7.4 9.7.5 Innehåll Särskilt om uppgifter om fullmakt... 220 Särskilt om underlättande av en patients läkemedelsanvändning... 221 Särskilt om omvandling av elektroniska recept... 221 9.8 Integritetshöjande åtgärder... 222 9.8.1 Sökbegränsningar... 223 9.8.2 Samtycke för direktåtkomst... 224 9.8.3 Spärrning av uppgifter... 226 9.9 Direktåtkomst i akut nödsituation... 229 9.10 Personuppgiftsbehandling i de fall den registrerade är beslutsoförmögen... 230 9.11 Personuppgiftsansvarig... 232 9.12 Bevarande och gallring... 234 9.12.1 Bevarande av personuppgifter enligt lagen om receptregister, lagen om läkemedelsförteckning, patientdatalagen och apoteksdatalagen... 234 9.12.2 Behov av bevarandetid i den nationella läkemedelslistan... 236 9.12.3 Bevarandetidens längd... 238 9.12.4 Startpunkt för bevarandetiden... 242 9.13 Behörighet och kontroll... 243 10 Utvecklingen av den nationella läkemedelslistan framöver... 247 10.1 Komplettering av registret avseende receptförskrivna läkemedel... 248 10.1.1 Elektronisk förskrivning som huvudregel... 248 10.1.2 Expedieringar utomlands av förskrivningar i Sverige... 251 10.2 Eventuell komplettering av registret med andra läkemedel... 252 10.2.1 Rekvisitionsläkemedel... 252 10.2.2 Vacciner... 255 11

Innehåll Ds 2016:44 10.3 Övriga informationsmängder... 256 10.3.1 Uppmärksamhets- eller varningsinformation från vården... 256 10.3.2 Uppmärksamhets- eller varningsinformation från apotek... 256 10.3.3 Övriga uppgifter... 257 10.4 Generisk förskrivning... 257 11 Kostnader, konsekvenser och ikraftträdande... 259 11.1 Övergripande behov av tekniskt utvecklingsarbete... 259 11.2 E-hälsomyndigheten... 262 11.2.1 Kostnader för E-hälsomyndigheten... 264 11.2.2 Möjliga besparingar för E-hälsomyndigheten... 265 11.2.3 Övriga vinster i samband med statliga åtaganden... 266 11.3 Hälso-och sjukvårdsaktörer... 266 11.3.1 Förväntade kostnader... 267 11.3.2 Besparingspotential för hälso- och sjukvården... 270 11.4 Apoteksaktörer... 272 11.4.1 Förväntade kostnader... 272 11.4.2 Möjliga besparingar för apoteksaktörer... 273 11.5 Potential för dämpning av läkemedelskostnader... 274 11.6 Konsekvenser för läkemedelsindustrin... 274 11.7 Konsekvenser för miljön... 275 11.8 Konsekvenser för jämställdheten... 276 12 Definitioner av begrepp... 279 13 Författningskommentarer... 285 13.1 Förslaget till lag om nationell läkemedelslista... 285 13.2 Förslaget till förordning om nationell läkemedelslista... 304 13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer... 304 12

Ds 2016:44 Innehåll 13.4 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2005:363) om läkemedelsregister hos Socialstyrelsen... 305 13.5 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal... 305 13.6 Förslaget till lag om ändring i patientdatalag (2008:355)... 305 13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:366) om handel med läkemedel... 306 13.8 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)... 306 13.9 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2009:659) om handel med läkemedel... 307 13.10 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten... 307 13

2 Författningsförslag 2.1 Förslag till lag om nationell läkemedelslista Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om att E-hälsomyndigheten med automatiserad behandling ska föra ett register över vissa uppgifter om ordinationer, förskrivningar och expedieringar av förskrivna läkemedel och andra varor för människor (nationell läkemedelslista). Med expedieringar avses i denna lag även försäljning av läkemedel med fullständig kostnadsreducering. 2 Vad som sägs om landsting i denna lag gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting. 3 Lagen innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG. Personuppgiftsansvar 4 E-hälsomyndigheten är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter i den nationella läkemedelslistan. 15

Författningsförslag Ds 2016:44 Den registrerades inställning till personuppgiftsbehandlingen 5 En registrerad har inte, utöver vad som följer av andra och tredje styckena samt 6, rätt att motsätta sig sådan behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag. Behandling av personuppgifter för de ändamål som avses i 8 första stycket 2, 3 och 5 9 får, utom i de fall som anges i tredje stycket samt 15 och 18, endast ske i fråga om den som har lämnat sitt samtycke till behandlingen. För en patient som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ta ställning till om uppgifter ska få behandlas för ändamål som annars skulle kräva patientens samtycke får uppgifter behandlas i den nationella läkemedelslistan, om 1. patientens inställning till en sådan behandling så långt som möjligt klarlagts, och 2. det inte finns anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig personuppgiftsbehandlingen. Spärrning av uppgifter 6 En patient som motsätter sig att uppgifter om patienten lämnas ut, ska efter begäran hos E-hälsomyndigheten få uppgifterna spärrade för åtkomst i den nationella läkemedelslistan. För ändamålen i 8 första stycket 1 4 och 10 18 får uppgifter, med undantag för uppgift om ordinationsorsak, dock inte spärras. Vårdnadshavare till ett barn kan inte få uppgifter om barnet spärrade. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med behörighet att förskriva läkemedel som efter en prövning enligt 25 kap. 6 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finner att uppgift om ordinationsorsak inte får lämnas ut till en patient ska hos E-hälsomyndigheten begära att få uppgiften om ordinationsorsak spärrad i den nationella läkemedelslistan för åtkomst av patienten. Uppgift om att det finns spärrade uppgifter om en patient får lämnas ut. Även uppgift om att det finns spärrade uppgifter om en patient som avser narkotiska läkemedel får lämnas ut. 16

Ds 2016:44 Författningsförslag Återkallelse av samtycke och spärrning av uppgifter 7 Patienten har rätt att när som helst hos E-hälsomyndigheten återkalla ett lämnat samtycke och på begäran få en spärr hävd. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med behörighet att förskriva läkemedel som efter en prövning enligt 25 kap. 6 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finner att en spärrad uppgift om ordinationsorsak kan lämnas ut till en patient ska hos E-hälsomyndigheten begära att spärren hävs. Registerändamål 8 1 Personuppgifterna i den nationella läkemedelslistan får endast behandlas om det är nödvändigt för 1. registrering av vissa uppgifter om ordinationer och förskrivningar av läkemedel och andra varor som ska expedieras på öppenvårdsapotek, 2. registrering av vissa uppgifter om ordinationer och förskrivningar till en patient med dosdispenserade läkemedel som ska expedieras på öppenvårdsapotek, 3. registrering och administrering av uppgifter om en fullmakt, 4. expediering av läkemedel och andra varor som förskrivits, 5. åstadkommande av en säker ordination av läkemedel för en patient, 6. beredande av vård eller behandling av en patient, 7. komplettering av en patientjournal, 8. genomförande av en läkemedelsgenomgång, 9. underlättande av en patients läkemedelsanvändning, 10. registrering av underlag för tillämpning av bestämmelserna om läkemedelsförmåner vid köp av läkemedel m.m., 11. debitering till landstingen, 12. ekonomisk uppföljning och framställning av statistik hos E-hälsomyndigheten, 13. registrering och redovisning till landstingen av uppgifter för ekonomisk och medicinsk uppföljning samt för framställning av statistik, 1 Angående punkten 17 se SFS 2016:531 och prop. 2016/17:43. 17

Författningsförslag Ds 2016:44 14. registrering och redovisning till förskrivare, till verksamhetschefer enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:0000) och till läkemedelskommittéer enligt lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer av uppgifter för medicinsk uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården, 15. registrering och redovisning till Socialstyrelsen av uppgifter för epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet, 16. registrering och redovisning till Inspektionen för vård och omsorg av uppgifter om en läkares eller tandläkares förskrivning av narkotiskt läkemedel eller annat särskilt läkemedel, för inspektionens tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), 17. registrering och redovisning av uppgifter för Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverkets tillsyn över utbyte av läkemedel enligt 21 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och för prövning och tillsyn enligt samma lag av läkemedel som får säljas enligt 4 kap. 10 andra stycket och 5 kap. 1 tredje stycket läkemedelslagen (2015:315), eller 18. registrering och redovisning av uppgifter för Läkemedelsverkets tillsyn över öppenvårdsapotekens tillhandahållandeskyldighet enligt 2 kap. 6 första stycket 3 lagen (2009:366) om handel med läkemedel. För ändamål som avses i första stycket 11 får uppgifter om en person inte omfatta annat än inköpsdag, kostnad, kostnadsreducering enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m., kostnadsfrihet enligt smittskyddslagen (2004:168) och patientens personnummer. För ändamål som avses i första stycket 12, 14 och 17 får inga uppgifter om en person redovisas. Ändamålen enligt första stycket 13 får inte, med undantag för utlämnande av uppgifter enligt 21, omfatta några åtgärder som innebär att uppgifter om en patient redovisas. Dock får uppgifter om en förskrivare ingå i redovisning enligt första stycket 14 till samma förskrivare och till verksamhetschefen vid den enhet där förskrivaren tjänstgör samt i redovisning enligt första stycket 16 till Inspektionen för vård och omsorg. Ordinationsorsak får redovisas endast för de ändamål som avses i första stycket 1, 2, 4 9 och 13 15. 18

Ds 2016:44 Författningsförslag Registerinnehåll 9 I den utsträckning det behövs för ändamålen enligt 8 får den nationella läkemedelslistan innehålla följande uppgifter: 1. förskriven vara och aktiv substans, läkemedelsform, styrka, dosering, administreringssätt, läkemedelsbehandlingslängd, behandlingsändamål, mängd samt datum för utfärdande av förskrivningen, 2. patientens namn, personnummer och folkbokföringsort samt postnumret i patientens bostadsadress, 3. förskrivarens namn, yrke, specialitet, arbetsplats, arbetsplatskod och förskrivarkod, 4. ordinationsorsak, 5. senaste datum för uppföljning eller utsättning, 6. expedieringsdatum, expedierande apotek, expedierande farmaceut, expedierad vara, mängd och dosering, uppgift om att farmaceuten har motsatt sig utbyte av ett förskrivet läkemedel och skälen för det, 7. kostnad, kostnadsreducering enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och kostnadsfrihet enligt smittskyddslagen (2004:168), 8. övriga uppgifter som avser en förskrivning eller en expediering, 9. uppgift om samtycke enligt 5 andra stycket samt om spärrade uppgifter enligt 6, och 10. uppgifter om fullmakt. Sökbegrepp 10 Patientens identitet får användas som sökbegrepp endast för de ändamål som anges i 8 första stycket 1 10. Fullmäktigens identitet får användas som sökbegrepp endast för de ändamål som anges i 8 första stycket 3, 4 och 9. Förskrivares identitet får användas som sökbegrepp endast för de ändamål som anges i 8 första stycket 14 och 16. Vid behandling av personuppgifter får ordinationsorsak inte användas som sökbegrepp. 19

Författningsförslag Ds 2016:44 Utlämnande 11 Får en personuppgift lämnas ut, får det ske på medium för automatiserad behandling. Direktåtkomst 12 Direktåtkomst till andra uppgifter än ordinationsorsak, får ges till expedierande personal på ett öppenvårdsapotek, för de ändamål som anges i 8 första stycket 1, 4 och 10. Direktåtkomsten får endast avse uppgifter som är hänförliga till förskrivningar som inkommit till den nationella läkemedelslistan inom de senaste 24 månaderna. 13 Direktåtkomst till uppgifter får ges till expedierande personal på ett öppenvårdsapotek, för de ändamål som anges i 8 första stycket 2, 3 och 9. 14 Direktåtkomst till uppgifter om ordinationer och förskrivningar av dosdispenserade läkemedel får ges till legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal med behörighet att förskriva, legitimerad sjuksköterska utan sådan behörighet och farmaceut i hälso- och sjukvården, för de ändamål som anges i 8 första stycket 2 och 5 9. 15 Direktåtkomst till uppgift om att narkotiska läkemedel har förskrivits till en patient får ges till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med behörighet att förskriva läkemedel, för de ändamål som anges i 8 första stycket 5 7. Direktåtkomsten får endast avse uppgift som är hänförlig till förskrivningar som inkommit till den nationella läkemedelslistan inom de senaste 24 månaderna. 16 Direktåtkomst till uppgifter får ges till 1. legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med behörighet att förskriva läkemedel, för de ändamål som anges i 8 första stycket 1 och 5 9, 2. legitimerad sjuksköterska utan behörighet att förskriva läkemedel, för de ändamål som anges i 8 första stycket 6 9, och 20

Ds 2016:44 Författningsförslag 3. farmaceut i hälso- och sjukvården, för de ändamål som anges i 8 första stycket 6 8. 17 Patienten får ha direktåtkomst till uppgifter om sig själv. Direktåtkomst får även ges till annan fysisk person som patienten utsett genom fullmakt som finns registrerad i den nationella läkemedelslistan. Direktåtkomst i akuta fall 18 Om det är nödvändigt för att en patient ska kunna få den vård eller behandling som han eller hon oundgängligen behöver och patienten inte kan lämna sitt samtycke, får legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal med behörighet att förskriva läkemedel och legitimerad sjuksköterska utan sådan behörighet ges direktåtkomst till uppgifter i den nationella läkemedelslistan, inklusive spärrade uppgifter, för de ändamål som anges i 8 första stycket 5 7. E-hälsomyndighetens skyldighet att lämna ut uppgifter 19 E-hälsomyndigheten ska till öppenvårdsapoteken, enligt vad som anges i 12 13, lämna ut 1. underlag för expediering av läkemedel och andra varor som förskrivits, 2. underlag för tillämpningen av bestämmelserna om läkemedelsförmåner vid köp av läkemedel m.m., och 3. uppgifter om ordinationer och förskrivningar av läkemedel, inklusive dosdispenserade läkemedel, och andra varor som ska expedieras på öppenvårdsapotek. 20 E-hälsomyndigheten ska till hälso- och sjukvårdspersonal med behörighet att förskriva läkemedel, legitimerad sjuksköterska utan sådan behörighet och farmaceut i hälso- och sjukvården, lämna ut uppgifter enligt vad som anges i 14 16. 21 E-hälsomyndigheten ska till det landsting som enligt 22 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ska ersätta kostnaderna för läkemedelsförmåner, för de ändamål som avses i 8 21

Författningsförslag Ds 2016:44 första stycket 11 och 13, lämna ut uppgifter om expedieringar av förskrivna läkemedel och andra varor som omfattas av den lagen. E-hälsomyndigheten ska, för samma ändamål som anges i första stycket, till det landsting som enligt 7 kap. 4 smittskyddslagen (2004:168) ska ersätta kostnader för läkemedel, lämna ut uppgifter om expedieringar av förskrivna läkemedel som är kostnadsfria enligt den lagen. För ändamål som avses i 8 första stycket 13 ska uppgifter om patientens identitet vara krypterade på ett sådant sätt att dennes identitet skyddas. I 4 kap. 6 andra stycket patientdatalagen (2008:355) finns bestämmelser om att detta skydd för patientens identitet ska bestå hos landstingen. 22 E-hälsomyndigheten ska till den förskrivare som gjort förskrivningen och till verksamhetschefen vid den enhet där förskrivaren tjänstgör lämna sådan redovisning av uppgifter som avses i 8 första stycket 14. 23 E-hälsomyndigheten ska till Socialstyrelsen, för de ändamål som anges i 8 första stycket 15, lämna ut uppgifter om 1. expedieringsdatum, expedierad vara, mängd och dosering, kostnad och kostnadsreducering enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., 2. patientens personnummer och folkbokföringsort, 3. förskrivarens yrke, specialitet och arbetsplatskod, och 4. ordinationsorsak. 24 E-hälsomyndigheten ska till Inspektionen för vård och omsorg, för de ändamål som anges i 8 första stycket 16, lämna ut uppgifter om en läkares eller tandläkares förskrivning av narkotiskt läkemedel eller annat särskilt läkemedel. 25 E-hälsomyndigheten ska till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, för det ändamål som avses 8 första stycket 17, lämna ut uppgifter om expedieringsdatum, expedierad vara och mängd, kostnad, kostnadsreducering, uppgifter om att farmaceuten har motsatt sig utbyte samt skälen för det enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., samt övriga uppgifter som avser en för- 22

Ds 2016:44 Författningsförslag skrivning eller en expediering. E-hälsomyndigheten ska redovisa uppgifterna per öppenvårdsapotek. 26 E-hälsomyndigheten ska till Läkemedelsverket, för det ändamål som anges i 8 första stycket 18, lämna ut uppgifter om expedieringsdatum, expedierad vara, mängd och dosering, samt övriga uppgifter som avser en förskrivning eller en expediering, redovisade per öppenvårdsapotek. Gallring 27 Uppgifter ska tas bort ur den nationella läkemedelslistan fem år efter det att den förskrivning som uppgifterna hör till inkommit till den nationella läkemedelslistan. Uppgift om samtycke avseende ändamålet i 8 första stycket 2 ska tas bort ur den nationella läkemedelslistan när den inte längre är nödvändig för ändamålet. Sekretess 28 I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att lämna ut uppgifter. Behörighetstilldelning 29 E-hälsomyndigheten ska bestämma villkor för tilldelning av behörighet till den som arbetar hos myndigheten för åtkomst till den nationella läkemedelslistan. Behörigheten ska begränsas till vad som behövs för att den som arbetar hos E-hälsomyndigheten ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter där. Direktåtkomst till uppgifter i den nationella läkemedelslistan får ges först sedan E-hälsomyndigheten försäkrat sig om att behörighets- och säkerhetsfrågorna är lösta på ett sätt som är tillfredsställande ur integritetssynpunkt samt behörigheten hos den som ska få direktåtkomst är begränsad till att endast gälla sådana uppgifter som denne har rätt att få ut enligt denna lag. 23

Författningsförslag Ds 2016:44 Åtkomstkontroll 30 E-hälsomyndigheten ska se till att åtkomst till uppgifter i den nationella läkemedelslistan dokumenteras så att åtkomsten kan kontrolleras. Myndigheten ska systematiskt och återkommande kontrollera om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter. Om direktåtkomst ges till spärrade uppgifter ska åtkomsten skyndsamt kontrolleras av myndigheten. Krav på hälso- och sjukvården och öppenvårdsapotek 31 Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården ska 1. ha ett elektroniskt system som gör det möjligt att få direktåtkomst till uppgifter i den nationella läkemedelslistan och 2. vid en förskrivning lämna de uppgifter som anges i 9. 32 De krav som ställs på att den som har tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek ska ha ett elektroniskt system som gör det möjligt att få direktåtkomst till uppgifter hos E-hälsomyndigheten samt vid expediering av en förskrivning lämna vissa uppgifter till Ehälsomyndigheten anges i 2 kap. 6 5 och 6 lagen (2009:366) om handel med läkemedel. E-hälsomyndighetens skyldighet att informera vissa myndigheter 33 E-hälsomyndigheten ska informera Inspektionen för vård och omsorg om vad som framkommit vid en kontroll av det elektroniska system för direktåtkomst till uppgifter hos myndigheten som den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården ska ha enligt 31. Myndigheten ska även informera Inspektionen för vård och omsorg om den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården inte lämnar de uppgifter till myndigheten som föreskrivs i 31. 34 I 2 kap. 10 b lagen (2009:366) om handel med läkemedel finns bestämmelser om att E-hälsomyndigheten ska informera Läkemedelsverket om vad som framkommit vid en kontroll av det 24

Ds 2016:44 Författningsförslag elektroniska system för direktåtkomst och om en tillståndshavare inte lämnar vissa uppgifter som föreskrivs i den lagen. Avgifter 35 E-hälsomyndigheten får ta ut avgifter av den som har tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek för att täcka kostnaderna för att föra den nationella läkemedelslistan. Bemyndigande 36 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om avgifter som avses i 35. 37 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela närmare föreskrifter om ordinationsorsak enligt 9. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018. 2. Genom lagen upphävs lagen (1996:1156) om receptregister och lagen (2005:258)om läkemedelsförteckning. 25

Författningsförslag Ds 2016:44 äkemedelslista. 2.2 Förslag till förordning om nationell läkemedelslista Härigenom föreskrivs följande. 1 Denna förordning är meddelad med stöd av 36 lagen (xxxx:xxx) om nationell läkemedelslista i fråga om 2, och 8 kap. 7 regeringsformen i fråga om 3. 2 E-hälsomyndigheten får meddela föreskrifter om storleken på de avgifter som avses i 35 lagen (xxxx:xxxx) om nationell läkemedelslista. 3 Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om ordinationsorsak enligt 9 lagen (xxxx:xxxx) om nationell läkemedelslista. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (2009:625) om receptregister och förordningen (2009:626) om läkemedelsförteckning. 26

Ds 2016:44 2.3 Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer Härigenom föreskrivs att 4 lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 1 E-hälsomyndigheten ska till E-hälsomyndigheten ska till en läkemedelskommitté lämna en läkemedelskommitté lämna uppgift om läkemedelsförskri- uppgift om läkemedelsförskrivningar av personal vid vård- vningar av personal vid vårdinrättning inom kommitténs inrättning inom kommitténs verksamhetsområde och som verksamhetsområde och som registrerats enligt lagen registrerats enligt lagen (1996:1156) om receptregister. (xxxx:xxxx) om nationell läkemedelslista. Om kommittén finner att det förekommer brister i läkemedelsanvändningen inom verksamhetsområdet ska kommittén göra de påpekanden som behövs och vid behov erbjuda hälso- och sjukvårdspersonalen utbildning för att avhjälpa bristerna. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018. 1 Senaste lydelse 2013:1022. 27

Författningsförslag 2.4 Ds 2016:44 Förslag till förordning om ändring i förordning (2005:363) om läkemedelsregister hos Socialstyrelsen Härigenom föreskrivs att 4 förordningen (2005:363) om läkemedelsregister hos Socialstyrelsen ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse I läkemedelsregistret får endast följande uppgifter registreras: 1. inköpsdag, vara, mängd, dosering, kostnad och kostnadsreducering enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., 2. patientens personnummer och folkbokföringsort, samt 3. förskrivarens yrke, specialitet och arbetsplatskod. 1. expedieringsdatum, expedierad vara, mängd och dosering, kostnad och kostnadsreducering enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., 2. patientens personnummer och folkbokföringsort, 3. förskrivarens yrke, specialitet och arbetsplatskod, samt 4. ordinationsorsak. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018. 28

Ds 2016:44 2.5 Författningsförslag Förslag till förordning om ändring i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal Härigenom föreskrivs att 5 förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 1 Personuppgifterna i registret får, utöver det som anges i 4, behandlas endast för att 1. utöva tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal, 2. lämna uppgifter till recept2. lämna uppgifter till den registret enligt lagen (1996:1156) nationella läkemedelslistan enligt om receptregister, lagen (xxxx:xxxx) om nationell läkemedelslista, 3. lämna uppgifter till myndigheter och enskilda i enlighet med det som föreskrivs i annan författning eller avtal, 4. lämna uppgifter till E4. lämna uppgifter till Ehälsomyndigheten för kontroll hälsomyndigheten för kontroll av identitet och behörighet i av identitet och behörighet i fråga om förskrivare av läke- fråga om förskrivare av läkemedel och kontroll av identitet i medel och kontroll av identitet i fråga om legitimerade sjuk- fråga om legitimerade sjuksköterskor utan behörighet att sköterskor utan behörighet att förskriva läkemedel, i samband förskriva läkemedel, i samband med myndighetens behandling med myndighetens behandling av personuppgifter enligt lagen av personuppgifter enligt lagen (2005:258) om läkemedels- om nationell läkemedelslista, förteckning, 5. lämna uppgifter till E-hälsomyndigheten för kontroll av förskrivares identitet och behörighet vid expedition på öppenvårdsapotek av läkemedel och andra varor som förskrivits, 1 Senaste lydelse 2013:1037. 29

Författningsförslag Ds 2016:44 6. kontrollera hälso- och sjukvårdspersonals identitet och behörighet i samband med tjänstetillsättning och under anställning eller uppdrag, och 7. kontrollera hälso- och sjukvårdspersonals identitet och behörighet att utfärda intyg. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018. 30

Ds 2016:44 2.6 Författningsförslag Förslag till lag om ändring i patientdatalag (2008:355) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 patientdatalag (2008:355) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 6 1 I 14 lagen (1996:1156) om I 21 lagen (xxxx:xxxx) om receptregister finns bestämmelser nationell läkemedelslista finns om att E-hälsomyndigheten ska bestämmelser om att E-hälsolämna ut vissa uppgifter till myndigheten ska lämna ut vissa landstingen om förskrivning av uppgifter till landstingen om läkemedel och andra varor och förskrivning av läkemedel och att uppgifter om patientens andra varor och att uppgifter identitet ska vara krypterade vid om patientens identitet ska vara utlämnandet. krypterade vid utlämnandet. Uppgifter som avses i första stycket får inte behandlas i syfte att röja en patients identitet utan att patienten samtycker till det. Uppgifter om en patients identitet som har dokumenterats inom hälso- och sjukvården och som landstingen ska sambearbeta med sådana uppgifter som avses i första stycket, ska vara krypterade så att patientens identitet skyddas vid behandlingen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018. 1 Senaste lydelse 2013:1024. 31

Författningsförslag 2.7 Ds 2016:44 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:366) om handel med läkemedel Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 lagen (2009:366) om handel med läkemedel ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 6 1 Den som har tillstånd enligt 1 att bedriva detaljhandel med läkemedel till konsument ska 1. ha lokalen bemannad med en eller flera farmaceuter under öppethållandet, 2. bedriva verksamheten i lokaler som är lämpliga för sitt ändamål, 3. tillhandahålla samtliga förordnade läkemedel, och samtliga förordnade varor som omfattas av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., 4. ha en läkemedelsansvarig för apoteket, 5. vid expediering av en för5. vid expediering av en skrivning lämna de uppgifter förskrivning lämna de uppgifter som anges i 8 lagen som anges i 9 6 10 lagen (1996:1156) om receptregister till (xxxx:xxxx) om nationell läkee-hälsomyndigheten, medelslista till E-hälsomyndigheten, 6. ha ett elektroniskt system som gör det möjligt att få direktåtkomst till uppgifter hos E-hälsomyndigheten, 7. till E-hälsomyndigheten lämna de uppgifter som är nödvändiga för att myndigheten ska kunna föra statistik över detaljhandeln, 8. utöva särskild kontroll (egenkontroll) över detaljhandeln och hanteringen i övrigt och se till att det finns ett för verksamheten lämpligt egenkontrollprogram, 9. på begäran utfärda intyg enligt 3 a lagen (1992:860) om kontroll av narkotika, 1 Senaste lydelse 2015:334. 32

Ds 2016:44 Författningsförslag 10. på begäran erbjuda konsumenter delbetalning av läkemedel och varor som omfattas av lagen om läkemedelsförmåner m.m., 11. tillhandahålla individuell och producentoberoende information och rådgivning om läkemedel, läkemedelsanvändning och egenvård till konsumenter samt se till att informationen och rådgivningen endast lämnas av personal med tillräcklig kompetens för uppgiften, 12. ha ett för Läkemedelsverket registrerat varumärke för öppenvårdsapotek väl synligt på apoteket, 13. i de fall tillståndshavaren inte direkt kan tillhandahålla ett läkemedel eller en vara som avses i 3, informera konsumenten om på vilket eller vilka öppenvårdsapotek läkemedlet eller varan finns för försäljning, och 14. kontrollera sådana säkerhetsdetaljer som avses i 4 kap. 1 andra stycket läkemedelslagen (2015:315) på de humanläkemedel som tillståndshavaren hanterar. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018. 33

Författningsförslag 2.8 Ds 2016:44 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 25 kap. 6 och 17 c offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 25 kap. 6 Sekretessen enligt 1 5 Sekretessen enligt 1 5 och gäller i förhållande till den vård- 17 a gäller i förhållande till eller behandlingsbehövande själv den vård- eller behandlingsför uppgift om hans eller hennes behövande själv för uppgift om hälsotillstånd, om det med hän- hans eller hennes hälsotillstånd, syn till ändamålet med vården om det med hänsyn till ändaeller behandlingen är av synner- målet med vården eller behandlig vikt att uppgiften inte lämnas lingen är av synnerlig vikt att till honom eller henne. uppgiften inte lämnas till honom eller henne. 17 c 2 Sekretessen enligt 17 a Sekretessen enligt 17 a och hindrar inte att uppgift i läke- 17 b hindrar inte att uppgift i medelsförteckningen lämnas den nationella läkemedelslistan enligt lagen (2005:258) om läke- lämnas enligt lagen (xxxx:xxxx) medelsförteckning till en om nationell läkemedelslista till förskrivare av läkemedel eller till förskrivare av läkemedel, en legitimerad sjuksköterska legitimerad sjuksköterska utan utan behörighet att förskriva behörighet att förskriva läkemedel, farmaceut i hälso- och läkemedel. sjukvården eller till expedierande personal på öppenvårdsapotek. Sekretessen enligt 17 a och Sekretessen enligt 17 a och 17 b hindrar inte att uppgift 17 b hindrar inte att uppgift 2 Senaste lydelse 2016:528. 34

Ds 2016:44 lämnas enligt lagen (1996:1156) om receptregister eller lagen (2016:526) om behandling av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel till öppenvårdsapotek, hälso- och sjukvårdspersonal eller den som är behörig att förordna läkemedel. Författningsförslag lämnas enligt lagen (2016:526) om behandling av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel till öppenvårdsapotek, hälso- och sjukvårdspersonal eller den som är behörig att förordna läkemedel. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018. 35

Författningsförslag 2.9 Ds 2016:44 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:659) om handel med läkemedel Härigenom föreskrivs att 11 förordningen (2009:659) om handel med läkemedel ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 1 För att E-hälsomyndigheten ska kunna föra statistik enligt 2 kap. 6 7 lagen (2009:366) om handel med läkemedel, ska den som har tillstånd att bedriva detaljhandel med läkemedel enligt 2 kap. 1 samma lag varje månad lämna uppgifter till myndigheten om de läkemedel som sålts föregående månad. Uppgifterna ska innehålla information om 1. läkemedlets namn, 2. läkemedelsform, 3. styrka, 4. förpackningsstorlek, 5. antalet sålda förpackningar, 6. försäljningsdatum, 7. försäljningspris samt i förekommande fall kostnadsreducering enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. eller kostnadsfrihet enligt smittskyddslagen (2004:168). Vid distansförsäljning ska, utöver de uppgifter som anges i andra stycket, kundens postnummer anges. De uppgifter som anges i andra och tredje styckena ska redovisas per försäljningstransaktion separat för vart och ett av de öppenvårdsapotek för vilka tillstånd gäller. Andra och tredje styckena Andra och tredje styckena gäller inte för sådana uppgifter gäller inte för sådana uppgifter som redan lämnats till som redan lämnats till Apotekens Service Aktiebolag Apotekens Service Aktiebolag eller E-hälsomyndigheten i eller E-hälsomyndigheten i enlighet med lagen (1996:1156) enlighet med lagen (xxxx:xxxx) om receptregister. om nationell läkemedelslista. 1 Senaste lydelse 2016:855. 36

Ds 2016:44 Författningsförslag Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018. 37

Författningsförslag 2.10 Ds 2016:44 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten Härigenom föreskrivs att 2 förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 1 Myndigheten ska särskilt 1. ansvara för de register som 1. ansvara för det register anges i lagen (1996:1156) om som anges i lagen (xxxx:xxxx) receptregister och lagen om nationell läkemedelslista, (2005:258) om läkemedelsförteckning, 2. utfärda intyg som visar att den som ansöker om tillstånd att bedriva detaljhandel med läkemedel till konsument uppfyller de förutsättningar för tillståndet som föreskrivs i 2 kap. 6 5 7 lagen (2009:366) om handel med läkemedel, 3. vid behov genomföra kon3. vid behov genomföra kontroller av det elektroniska troller av det elektroniska system för direktåtkomst till system för direktåtkomst till uppgifter hos myndigheten som uppgifter hos myndigheten som en tillståndshavare ska ha enligt en tillståndshavare ska ha enligt 2 kap. 6 6 lagen om handel 2 kap. 6 6 lagen om handel med läkemedel, med läkemedel samt som den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården ska ha enligt 31 lagen om nationell läkemedelslista, 4. förmedla ersättning från landstingen till öppenvårdsapoteken enligt vad som sägs i förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. och i smittskyddsförordningen (2004:255), 5. förvalta, framställa och tillhandahålla nationell läkemedelsstatistik, 1 Senaste lydelse 2016:854. 38

Ds 2016:44 Författningsförslag 6. tillhandahålla ett system för analys av läkemedelsstatistik, 7. ansvara för ett nationellt register över elektroniska recept för djur, 8. ansvara för ett nationellt produkt- och artikelregister över läkemedel samt förbrukningsartiklar och livsmedel som ingår i läkemedelsförmånerna, 9. ansvara för ett nationellt register över sortiments- och leveransinformation avseende dosdispenserade läkemedel, och 10. tillhandahålla ett elektroniskt expertstöd till öppenvårdsapoteken i syfte att öka säkerheten vid expediering av läkemedelsrecept. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018. 39

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-15 Enheten Hållbar Utveckling Toni Jonsson Tfn 018-18 21 22 E-post toni.jonsson@regionuppsala.se Dnr LS2017-0148 Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Yttrande till Region Gävleborg avseende Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har getts möjlighet att yttra sig kring Region Gävleborgs förslag till regional innovationsstrategi för smart specialisering. Strategin är ett arbetssätt och ett regionalt styrdokument som pekar ut riktningen för det regionala forsknings- och innovationsarbetet. Smarta specialiseringsstrategier används generellt för att identifiera styrkor och kritisk massa inom forskning, innovationsmiljöer, näringsliv och innovationsstödssystem som gör regionen konkurrenskraftig idag och i framtiden. Identifieringen behövs för att göra prioriteringar när offentliga resurser ska investeras på ett optimalt sätt. Flera regioner väljer att fördjupa sig inom EU:s begrepp smart specialisering. I Sverige bygger dessa ofta på befintliga innovationsstrategier i den mån de finns. Det som skiljer en innovationsstrategi från innovationsstrategi för smart specialisering är subjektivt och liten men EU har en plattform som beskriver processen och ger stöd kring framtagandet av specialiseringsstrategierna. Dessa strategier är redan ett skall-krav i många Europeiska länder för att få ta del av EU medel. Sverige fick dispens inför nuvarande EU-period men flera signaler från t.ex. Tillväxtverket vittnar om att svenska regioner måste visa upp en smart specialiseringsstrategi efter 2020 för att få tillgång till EU medel och därför tar fler regioner fram dessa strategier. Region Uppsala har ingen smart specialiseringsstrategi i nuläget men bevakar området för att inte gå miste om framtida projektfinansiering från EU. Regionstyrelsen har inga synpunkter på Region Gävleborgs förslag till regional innovationsstrategi för smart specialisering. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Bilagor Remissyttrande Remiss Kopia till Region Gävleborg Utvecklingschefen för hållbar utveckling, Region Uppsala

2017-04-25 Enheten för hållbar utveckling Toni Jonsson Tfn 072-7182122 E-post toni.jonsson@regionuppsala.se Dnr LS2017-0148 Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg Sammanfattande överväganden Region Uppsala har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Region Gävleborgs förslag till regional innovationsstrategi för smart specialisering. Region Uppsala har inga invändningar på förslaget. Region Uppsala bedömer att det inte finns några konsekvenser för Region Uppsala förutom att det är bra för Region Uppsala känna till prioriteringarna i Gävleborg om framtida samarbeten inleds inom det berörda området. För Region Uppsala Börje Wenberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Remissmissiv Datum 2017-02-22 Dnr: RS 2016/316 Upprättare Carina Åkerberg Enligt sändlista Förslag till Regional innovationsstrategi specialisering för smart RegionGävleborghar i samverkanmed Högskolani Gävleoch i dialog med det regionalainnovationsstödssystemet tagit fram en Regionalinnovationsstrategiför smartspecialisering. Strateginär bådeett arbetssättoch ett regionaltstyrdokumentsom pekarut riktningenför det regionalaforsknings- och innovationsarbetet. Det är en fördjupningav det bredareregionalautvecklingsarbetetsom tar sin utgångspunkti denregionalautvecklingsstrateginnya Möjligheter. Strateginska fokuseraregionalasatsninga r på ett antal utpekadeprioriteringar,där Gävleborghar särskildamöjlighetertill att varaledandeinom forskningoch innovation.det är dessaprioriteringarsom avsesmed ordet specialisering. Ordet smart kännetecknari sin tur av att strateginbearbetatsfram och avses genomförasi närasamarbeteoch dialog medhögskolani Gävleoch andra lärosäten,forskningsinstitut,klusterinitiativ, scienceparks,den regionala inkubatornoch andrasom har närakontakt med näringsliv,akademi, civilsamhälletoch offentlig sektori länet Begreppetsmartspecialiseringhar lanseratsav EU-kommissionensom vägledandeför EU:s regionalaforsknings- och innovationspolitik.en smart specialiseringsstrategi är ocksåett förhandskravsedan2013 för att regionerskafå tillgång till resurserför forskningoch innovationinom Europeiskaregionala utvecklingsfonden. Ni geshär tillfälle att kommain medsynpunkterpå bifogadeförslagtill Regional innovationsstrategiför smartspecialisering. Det kommerocksåatt finnasmöjlighet att lämnasynpunkterpå någraav de dialogseminariersom kommer att arrangerasundermarsmånad.inbjudantill dessakommeratt skickasseparat. 5 1 1 1 1 1 ID lla M Postadress Regionstab 801 88 Gävle Besöksadress Rektorsgatan 1 Telefon 026-15 40 00 Telefax 026-158599 rg@rg.se www.regiongavleborg.se Bankgiro 5031-9771 Org. nr. 232100-0198

Remissmissiv Datum 2017-02-22 Synpunkterskickastill rg@regiongavleborg.se Synpunkterskaha kommit in senastden 21 april 2017. Vänligenange regionstyrelsensdiarienummerrs 2016/316i remissvaret. Kontaktperson CarinaÅkerberg Strategregionalutveckling 026-650223carina.akerberg@regiongavleborg.se JohanFärnstrand Regiondirektör Bilagor Regionalinnovationsstrategiför smartspecialisering 2 (3 )

Remissmissiv Datum 2017-02-22 Sändlista Bollnäskommun Gävlekommun Hofors kommun Hudiksvallskommun Ljusdalskommun Nordanstigskommun Ockelbokommun Ovanåkerskommun Sandvikenskommun Söderhamnskommun Älvkarleby kommun RegionDalarna RegionVästernorrland RegionVärmland RegionUppsala Högskolani Gävle LänsstyrelsenGävleborg RegionGävleborg -Kultur och kompetensnämnden -Hållbarhetsnämnden -Hälso- och sjukvårdsnämnden Triple Steelix Find IT RegionalaInnovationsnodenNorra Hälsingland(inklusive Fiber Optic Valley, Propelloch RISE/Acreo) SandbackaPark FuturePositionX FaxePark GävleInnovationCity HudiksvallsHydraulikkluster Movexum ALMI Nyföretagarcentrum MellansvenskaHandelskammaren Drivhuset List Gävleborg Tillväxtverket (smartspecialisering) Tillväxtverket Norra Mellansverige Coompanion Winnet Vinnova BusinessSweden UppsalaInnovationCenter SvensktNäringsliv FöretagarnaGävleborg 3 (3 )

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg Förord Läggs till senare Regionalt innovationsarbete Forskning och innovation är viktigt för en hållbar tillväxt och utveckling i Gävleborg. I länet bedrivs framgångsrik forskning av olika aktörer på såväl tillämpad som på grundforskningsnivå. Forskningen bidrar till kunskap och utveckling i samhället och i vissa fall till innovation. Den här strategin för smart specialisering tar sin utgångspunkt i forskning som kan leda till innovationer och där det finns potential i länet för en högre grad av specialisering. Innovationer kan definieras på flera olika sätt. OECD använder sig av definitionen införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att organisera affärsverksamhet, arbetsorganisation eller externa relationer. Ett annat sätt att utrycka det är att forskning är omvandlingen av pengar till kunskap och innovation är omvandlingen av kunskap till pengar (citat av Geoffrey Nicholson). Innovationer måste inte vara avgränsat till pengar som slutmål, utan snarare om någon form av värde, även icke-monetära samhällsvärden. Men citatet och definitionen fångar ändå på ett bra sätt att en innovation i grund och botten handlar om att nyttiggöra kunskap och att skapa värden. Kunskap från forskning och utveckling men även från andra erfarenheter är grundläggande för innovationer. Därtill behövs tillämpningsområden för kunskapen då innovationer slutligen handlar om nyttiggörande. För att kunna förverkliga en innovation krävs också resurser i pengar, utrustning och tid. Det krävs också kontakter, ofta mellan personer och organisationer från olika samhällssektorer som besitter olika former av kompetenser och erfarenheter. Att navigera i alla dessa moment är krävande för enskilda idébärare eller entreprenörer. Därför finns det ett regionalt innovationsstödsystem där kluster, science parks, universitet och högskolor, forskningsinstitut, inkubatorer med flera bistår entreprenörer, forskare, företag i att på enklast möjliga sätt överbrygga de broar som är förenade med att utveckla en idé till en innovation. I den regionala utvecklingsstrategin utrycks att det så kallade innovationsstödsystemet i Gävleborg ska ligga i framkant och möta behoven av utveckling och organisering för framtidens arbetsliv och samhälle. Ett väl fungerande innovationsstödsystem skapar förutsättningar för innovationer som genererar tillväxt och konkurrenskraft och därmed välstånd. Nya, innovativa lösningar i samverkan mellan näringsliv, akademi, offentlig sektor och civilsamhälle är därtill nödvändiga för att förverkliga en tillväxt som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Det regionala innovationsarbetet är en viktig del av det regionala utvecklingsarbetet. Gävleborgs regionala utvecklingsstrategi (RUS), Nya Möjligheter, beskriver regionens utvecklingsambitioner för gemensamma insatser mellan olika aktörer i och utanför regionen. Strategin är också samordnad med de nationella målen för utvecklingspolitiken och kopplas till EU:s övergripande strategi för utveckling och tillväxt, Europa 2020-strategin. 1

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg Det övergripande målet i den regionala utvecklingsstrategin är nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Målet konkretiseras i tre målområden; Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer. De två viktigaste drivkrafterna för regional utveckling formuleras i den regionala utvecklingsstrategin som kompetens och infrastruktur. Dessa är därmed en grundförutsättning för forskning och innovation. Områdena preciseras dock inte mer i denna strategi. Kopplat till Nya möjligheter finns ett antal program och strategier som konkretiserar insatser på ett flera områden. På innovationsområdet är det Innovations och näringslivsprogrammet som gör detta, och framför allt målområdet innovativa miljöer. Smart specialiseringsstrategin ska ses som en fördjupning av denna och en tydligare fokusering av innovationsarbetet på ett antal utpekade styrkeområden. Denna strategi anger den strategiska riktningen för Gävleborgs innovationsstödsystem Smart specialisering Starkare internationell konkurrens ställer högre krav på regioner att dra största möjliga nytta av de unika eller särskilt utmärkta förutsättningar, kompetenser och färdigheter som regionen besitter. I grund och botten bör regioner fokusera på de områden där de har störst möjligheter att bli ledande. Ofta är det områden där regionen redan är konkurrenskraftig men där det är möjligt att bli ännu bättre. En större kraftsamling bakom utpekade branscher, kompetenser eller teknologier ger också större möjligheter för regionen att ta en tydligare roll i internationella sammanhang. Genom att peka ut egna spetskompetenser så underlättar detta för regionen att exempelvis identifiera partners med kompletterande kunskaper. För att främja denna utveckling har EU-kommissionen lanserat begreppet smart specialisering som vägledande för EU:s regionala forsknings- och innovationspolitik. Det innebär i praktiken en uppmaning till EU:s regioner att ta fram strategier för smart specialisering som identifierar en begränsad mängd prioriteringar dit resurser för forskning och innovation satsas. En smart specialiseringsstrategi är också ett förhandskrav sedan 2013 för att regioner ska få tillgång till resurser för forskning och innovation inom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det här är en smart specialiseringsstrategi En smart specialiseringsstrategi är både ett arbetssätt och ett regionalt styrdokument som pekar ut riktningen för det regionala forsknings- och innovationsarbetet. Det är en vidareutveckling av det bredare regionala utvecklingsarbetet som tar sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin Nya Möjligheter. Vad som kännetecknar strategin är att den fokuserar regionala satsningar på ett antal utpekade prioriteringar, där Gävleborg har särskilda möjligheter till att vara ledande inom forskning och innovation. Det är dessa prioriteringar som avses med ordet specialisering. Ordet smart kännetecknar i sin tur av att strategin bearbetats fram och avses genomföras i nära samarbete och dialog med Högskolan i Gävle och andra lärosäten, forskningsinstitut, klusterinitiativ, science parks, den regional inkubatorn och andra som har nära kontakt med näringsliv, akademi, 2

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg civilsamhället och offentlig sektor i länet. Innovationsarbetet går från ett mer etablerat Tripple Helix perspektiv till ett mer inkluderande Quadrupel Helix perspektiv som också tar till vara på innovationskraften hos människan, dvs civilsamhället. Denna kontakt är avgörande för att prioriteringarna ska bygga på gediget kunnande och lägga grunden för faktiskt genomslag. Arbetssättet att i nära kontakt och samarbete identifiera behov och styrkor kallas i flera sammanhang för entreprenöriellt upptäckande. Globala samhällsutmaningar Att verka tillsammans med partners internationellt är inte minst viktigt i fråga om samhällsutmaningar. De stora samhällsutmaningarna som vi står inför, framförallt i frågor om ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet, kräver nya lösningar, både tekniska och icke-tekniska. Detta kräver en omställning av sättet att arbeta med forskning och innovation, från utgångspunkt i tematiska stuprör till dagens och morgondagens stora behov. Det är viktigt att både offentlig och privat sektor deltar i öppna och transparanta processer i bemötandet av vår tids utmaningar. Återigen är en bred kraftsamling i regionen nödvändig. Som utgångspunkt för globala samhällsutmaningar har FN antagit Agenda 2030 med 17 globala mål för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. De 17 målen som spänner över områden som hälsa, utbildning, miljö, jämställdhet, energi och hållbar industri är alla nära knutna till behov av nya lösningar. Det är dock inte realistiskt att Gävleborg eller andra regioner eller länder besitter hela den spetskompetens som krävs för att leverera helhetslösningar för dessa problem. Därför kan och bör regionen fokusera på att bidra med det som Gävleborg är bra på. En regional kraftsamling kring utpekade styrkeområden handlar därför i grunden inte om att klara av globaliseringens utmaningar på andras bekostnad. Det handlar att göra det samstämt med omvärlden så att regionens satsningar bidrar till helhetslösningar och mindre uppsplittrade satsningar regionalt, nationellt och internationellt. Samhällsutmaningsdriven innovation har också fått genomslag i flera internationella och nationella initiativ under de senaste åren. I EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, har ungefär en tredjedel av programbudgeten vikts åt lösningar på sju identifierade samhällsutmaningar. Prioriteringar i Horiston 2020 grundar sig också på Lunddeklarationen som togs fram under Sveriges ordförandeskap i EU 2009. I Sverige driver Vinnova sedan flera år programmet Utmaningsdriven innovation utifrån samma utgångspunkt. Gävleborgs RUS understryker att det regionala utvecklingsarbetet och därmed också det innovationsstödjande arbetet, ska utgå från de tre hållbarhetsperspektiven, social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Det innebär att satsningar alltid ska analyseras och prövas ur alla hållbarhetspespektiv innan beslut. Det som inte bidrar till stärkt hållbarhet kommer således inte att prioriteras. Från idé till innovation det regionala innovationsstödsystemet En idé kan uppstå var som helst, när som helst, hos en innovatör, entreprenör eller hos en anställd på ett företag eller i en organisation. En innovation inträffar när en ny idé skapar socialt och ekonomiskt 3

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg värde för användaren. Innovation sker i stort och smått och på alla områden. Det kan handla om nya varor och tjänster, men också om nya sätt att organisera arbetet, nya processer, servicekoncept, affärsmodeller eller sätt att tänka. Innovationsstödssystemet finns till för att stödja idéer vidare till en innovation som kan nå marknaden. Systemet består av en mängd olika aktörer, offentliga och privata, som genom tillförande av olika stöd och tjänster, bidrar till att förkorta resan från idé till innovation. Aktörerna finns på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Funktionaliteten i innovationssystemet dvs förmågan att uppnå resultat, beror mycket på hur väl de olika aktörerna i systemet samverkar med varandra och ser till att innovatörer/entreprenörer slussas vidare till rätt stöd utifrån de behov som finns. Gävleborgs innovationsstödssystem är väl utvecklat och diversifierat och består av både offentligt och privat finansierade aktörer. Högskolan i Gävle, den regionala inkubatorn, kluster, science parks, och andra innovationsmiljöer utgör tillsammans med de lokala näringslivskontoren och andra offentliga aktörer en stark grund att bygga vidare på. De är också tillsammans nödvändiga för förverkligandet av smart specialiseringsstrategin. De innovationsfrämjande aktörerna i Gävleborg har en vana att jobba gränsöverskridande, över såväl geografiska som branschrelaterade gränser. Det finns en stark samverkan nationellt och internationellt med andra excellenta miljöer såsom universitet, forskningsinstitut, kluster och andra innovationsmiljöer. Att det finns en etablerad förmåga till samhandling i regionen visar bland annat förekomsten av tre sk Vinnväxt initiativ, klusterinitiativ som under en längre period fått nationell statlig finansiering från Vinnova för sitt innovations- och utvecklingsarbete inom Geohälsa(Future Position X), fiberoptiska produkter och tjänster (Fiber Optic Valley) samt stålindustrin (Triple Steelix). Arbetsprocess och metod Framtagande av Smart specialiseringsstrategin har skett i dialog med regionens innovationsfrämjande aktörer. En identifieringsfas av styrkeområden baserat bland annat på tidigare analyser påbörjades under våren 2016. Utifrån nedanstående frågeställningar togs förslag till styrkeområden fram. Vilken forskning och innovation sker på Högskolan i Gävle? Vilken forskning och innovation sker på andra lärosäten och forskningsinstut som finns representerade i regionen genom olika slags samarbeten? Vilken forskning och innovation sker i regionens näringsliv? På vilka områden är regionen redan i dag internationell konkurrenskraftig och/eller har stora förutsättningar till internationell växtkraft? En strategigrupp bestående av representanter från Högskolan i Gävle och Region Gävleborg har träffats vid ett flertal tillfällen för att diskutera arbetsprocessen. Högskolan i Gävle arbetade parallellt med en uppdatering av sin forsknings- och utbildningsstrategi under 2016. Att ta till vara synergier från arbetet med de olika strategierna var en viktig ingång i formandet av strategigruppen. Högskolan antog Strategisk plattform 2020 i december 2016. 4

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg Ett antal workshops och möten har genomförts i dialog med regionens innovationsfrämjande aktörer för att i ett första steg validera dessa styrkeområden. Under hösten genomfördes även rundabordssamtal med särskilda fokusgruppen utformade för varje styrkeområde bestående av intressenter från akademin, offentligheten, civilsamhället och näringslivet för att fördjupa analysen av styrkeområdena och för att identifiera möjliga spetsar inom dem. Resultatet från workshoparna och rundabordssamtalen har utgjort grunden för strategin. I Fokusgrupperna diskuterades även specifika förslag på insatser som bedöms viktiga för att styrkeområdena ska kunna utvecklas vidare och utgöra det förväntade bidraget till ökad innovationskraft i regionen. I nästa steg av strategiarbetet kommer fokusgrupperna att vidgas och arbetet i dem att fördjupas. Detta beskrivs mer utförligt under avsnittet genomförande. De fem identifierade styrkeområdena, som kommer att beskrivas mer utförligt längre fram i strategin är: 1. Nya material och hållbar produktion 2. Smarta hållbara städer och samhällen 3. Hållbart och inkluderande arbetsliv 4. Bioekonomi 5. Digitala tjänster och processer De fem styrkeområdena är i varierande grad ömsesidigt beroende av varandra och det är också i mötespunkterna som nya intressanta innovationer uppstår. 5

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg Regionala styrkeområden Områdena som beskrivs nedan är medvetet breda och baserade på ovanstående urvalskriterier. I nästa steg, som beskrivs under rubriken genomförande, ska områdena förfinas och tydliggöras i samarbete med näringsliv, akademi, offentlig sektor och civilsamhället. Det leder till en högre specialiseringsgrad i det fortsatta arbetet. De exempel som anges från akademi näringsliv och samhälle på spetsar ska därför ses som exempel att utveckla vidare. 1.Nya material och hållbar produktion Nya material och hållbar produktion är ett styrkeområde i Gävleborg som baserar sig på en unik kombination av stora världsledande export företag inom stål-, verkstads- och skogsindustri, en dynamisk bas av små och medelstora tjänste- och teknik leverantörer inom automation, process- och mätteknik, underhåll och service. Flera innovationsfrämjande klusterinitiativ samt betydande forskning finns i regionen. Den sammantagna kompetens som dessa har inom avancerad materialoch processteknisk utveckling och automation är internationellt slagkraftig och avgörande för Gävleborgs livskraft och utveckling. Industrin i Sverige och övriga världen står inför en rad utmaningar som behöver hanteras för att den ska kunna fortsätta att vidareutvecklas och vara konkurrenskraftig. Detta har också uppmärksammats globalt. Flera länder har tagit fram sk industristrategier för att förbättra villkoren för industrin och attrahera investeringar, så också i Sverige genom nyindustrialiseringsstrategin Smart industri. En av utmaningar gäller hållbarhet, vilket handlar om behov av att utveckla verksamheter och system för att samtidigt och över tiden klara allt högre miljömässiga, sociala och ekonomiska krav. Det innefattar behov av att utveckla mer hållbara produktionsprocesser och logistiklösningar samt ett socialt hållbart arbetsliv för de som jobbar i industrin. En annan typ av utmaning gäller behovet av att skapa effektiva produktionssystem bland annat med hjälp av digitaliseringens möjligheter, eftersom företagens konkurrenskraft alltmer beror av förmågan att dels hantera ny teknik och stora datamängder på ett effektivt sätt dels samverka med andra företag i ett nätverk. En tredje utmaning gäller förmågan att ständigt förnya verksamheten, både genom förbättringar och Lean-arbete i existerande produktion men också genom innovativ utveckling av nya hållbara material, nya produkter, processer och kundvärden. I Gävleborg finns utmärkta förutsättningar att på ett innovativt sätt ta sig an dessa utmaningar med full kraft. Regionens näringsliv utgörs i stor utsträckning av en stark och konkurrenskraftig tillverkningsindustri och deras underleverantörer. En industri som historiskt sett utgått ifrån goda råvarotillgångar, en kompetent arbetskraft och innovativa entreprenörer. Stora globala företag som Sandvik AB, Ovako, Holmen/Iggesund samt KorsnäsBillerud driver utvecklingen mycket genom sin egen FoU verksamhet men även i samverkan med höginnovativa små- och medelstora företag i regionen, Sverige och världen. Tillväxten och utvecklingen sker genom en kombination av kunskap och innovationer och fokusering inom den spetskompetens som finns i företagens regionala och globala värdekedjor. 6

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg För att regionens industriföretag ska kunna bibehålla sin position och kunna skapa fortsatt tillväxt och utveckling är kompetensförsörjningen och tillskapandet av attraktiva innovations- och utvecklingsmiljöer viktig. 1.1 Regional resursbas I regionen finns världsledande spetskompetenser inom materialteknik såväl när det gäller metalliska material som biobaserade material inom förpackningsindustrin. Sandviken är en av de allra mest forskningstäta kommunerna i norra Europa, där Sandvik AB har över 600 forskare på orten inom bl a metalliska material, additiv tillverkning och produktionsprocesser. Högskolan i Gävle (HiG) har inom ramen för forskningsprofilen Byggd Miljö en stark forskningsbas inom områden som tillför ny kunskap och möjligheter till innovation och utveckling inom industrin. Det finns en stark kompetensbas när det gäller energisystem och energieffektivisering i samhället i stort men också i specifika industriprocesser. Centrum för logistik och innovativ produktion (CLIP) är ett starkt forsknings- och utvecklingscentrum positionerad för att hantera de utmaningar som processindustrin står inför. Målet är att utifrån trenden mot digitalisering och industri 4.0 bidra till ökad effektivitet, innovation och hållbarhet i främst små och medelstora industriföretag. Regionens kluster som Forum for Industrial IT-solutions (FindIT), Fiber Optic Valley och Future Position X (FPX) bidrar med kompetenshöjande insatser och samverkansmöjligheter mellan företag och mellan företag och akademi när det gäller forskning och innovation inom olika delar av digitaliseringsområdet. Dessutom finns samarbete med det nationellt prioriterade klusterinitiativet Triple Steelix vilka arbetar med att främja forskningssamarbeten, innovation och kommersialisering av nya produkter och tjänster i små och medelstora industriföretag i regionen. Det omfattar inte bara Gävleborg utan hela den ståldominerande Bergslagsregionen. 2. Smarta hållbara städer och samhällen Smarta hållbara städer och samhällen är ett styrkeområde i Gävleborg då regionen kan uppvisa en stark tradition och spetskompetenser inom detta tvärsektoriella område. Samverkan sker mellan näringsliv, akademi, offentlig sektor och civilsamhället på områden som exempelvis hållbara, effektiva transporter och det hållbara samhällsbyggandet. Dels utifrån ett planeringsperspektiv men också utifrån själva bostadsbyggandet, avfallshantering samt livsmiljöns betydelse för människans hälsa. Detta gör att Gävleborg har goda förutsättningar att leverera de komplexa, systemorienterade erbjudanden som efterfrågas på den globala marknaden. Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer, en andel som bara förväntas öka. Till 2050 förväntas befolkningen i städer världen över att öka med 2,5 miljarder människor (United Nations 2014). Även i Gävleborg går utvecklingen mot en ökad urbanitet. Fler människor flyttar till regionens städer och tätorter från omgivande samhällen och landsbygd. Den ökade urbaniseringen skapar ett antal utmaningar men ger också möjlighet till innovation. 7

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg Det finns många definitioner på vad en smart och hållbar stad är. FN organet ITU använder följande definition; en smart hållbar stad är en innovativ stad som använder informations- och kommunikationstekniker (IKT:er) och andra medel för att förbättra livskvaliteten, effektiviteten hos stadsfunktioner och -tjänster och konkurrenskraften, samtidigt som den säkerställer att den uppfyller nuvarande och framtida generationers behov med hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Forskning och innovation på området kan betraktas utifrån framförallt två i dag dominerande perspektiv. Dels det socio-teknologiska, där hållbarhet ofta adresseras genom ökad effektivisering inom transport och avfallshantering samt förtätade stadsmiljöer som ökar tillgängligheten till urbana tjänster. Dels det social-ekologiska, som lägger större vikt vid natur- miljöer i städer och deras positiva effekter i form av ekosystemtjänster, ökad hälsa (psykisk, fysisk och social) samt lärande om naturen och miljön och påverkan på hållbara beteenden. I ett globalt perspektiv kan Gävleborg liksom övriga Sverige inte uppvisa några megastäder. Prognoser visar dock på att större delen av ökningen av stadsbefolkningen kommer att ske i städer med befolkningar på 1 miljon invånare eller mindre. De innovativa lösningar och teknik som utvecklas i verksamheter i Gävleborg, på så kallade testbäddar och genom living labs, kan komma till stor nytta också för andra städer globalt. Det arbete som finns i Gävleborg, som har fokus på att genom bland annat IKT tjänster, utveckla den omgivande landsbygden på ett hållbart sätt med fortsatt tillgång till viktiga samhällsfunktioner, är särskilt intressant att fortsätta att utveckla. Det ömsesidiga förhållandet mellan stad och landsbygd lyfts fram allt mer. 2.1 Regional resursbas Lantmäteriet, som har sitt huvudkontor i regionen, är en av de viktigaste myndigheterna när det gäller utveckling av den smarta hållbara staden och samhället. Lantmäteriet tar fram och förvaltar nationella geografiska data. De är en viktig aktör inom fastighetsbildning och hela byggplaneprocessen. Fastighetsbildning på Lantmäteriet arbetar aktivt med att driva på möjligheterna att erbjuda sina data öppet i syfte att möjliggöra innovationer och kommersialisering baserat på dem och därigenom bidra till tillväxt såväl regionalt som nationellt. Högskolan i Gävle (HiG) bedriver omfattande forskning inom området byggd miljö vilket innefattar många av frågeställningarna för smarta hållbara städer och samhällen. Vid HiG finns vidare en långtgående tradition av studier kring inomhusmiljö och dess koppling till människors hälsa och prestation, men även till byggnaders energiprestanda och bevarande. Därmed vidgas området till att omfatta hela ledet teknik-människa. HiG har en av Sveriges största utbildnings- och forskningsmiljöer inom geospatiala informationshantering (GI) och intar därigenom en ledande position bland svenska lärosäten och skapar förutsättningar för att öka forskningskompetensen hos företag inom regionen. HiG och Lantmäteriet har ett partnerskap inom forskning och utbildning som stärker regionens positioner inom GI-området. 8

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg Inom Geografiska informationssystem (GIS) finns också kunskapsområdet GeoHälsa. Det är ett internationellt ekosystem med forskare, innovatörer, entreprenörer och andra intressenter. Samarbetet sker med Lantmäteriet, Gävle kommun, Region Gävleborg och de företag och organisationer som är verksamma inom klustret Future Position X. Ekosystemet ger ny kunskap om hur platsen påverkar oss som individer och hur vi i vår tur påverkar de platser vi befinner oss på. Det kombinerar hälso- och friskvård, den smarta staden och geografisk informationsteknik. En annan styrka i regionen finns i samverkan mellan offentlig sektor och näringslivet bland annat när det gäller utveckling av energisystem/energiteknik, avfallshantering samt fossilfria bränslen och transporter. Ett exempel på detta är Bomhus Energi som är ett samarbete mellan Gävle kommun och KorsnäsBillerud där man byggt en gemensam anläggning som säkrar ångleveranser till industrin och behov av hetvatten till fjärrvärmenätet i Gävle. Ett annat exempel är världens första elväg för tung fordonstafik på allmän väg som invigdes i Sandviken 2016. Projektet har fått ett stor internationellt genomslag och lagt grunden till fler innovativa samarbeten. I samarbete med Sandvik Materials Technology AB och AGA Gas har Sandvikens kommun byggt landets fjärde vätgasmack för att främja övergången till ett fossilfritt samhälle. 3. Hållbart inkluderande arbetsliv Ett hållbart inkluderande arbetsliv är ett styrkeområde i Gävleborg därför att det finns en internationellt framgångsrik forskningskompetens i regionen kopplat till ett nationellt excellenscentrum. På praktisk genomförandenivå är Gävleborg, sett ur ett nationellt perspektiv, framgångsrika i bl.a. jämställdhets- och jämlikhetsarbetet. Dessutom finns en betydande innovationspotential kopplat till området i form av tjänsteföretag som utvecklar nya lösningar ur ett globalt perspektiv. Ett hållbart arbetsliv är ett arbetsliv där effektiv produktion förenas med goda arbetsvillkor. En förutsättning, inte enbart för medarbetarnas livslånga hälsa och välbefinnande, utan även för att företag och organisationer kan uppnå en stabil lönsamhet genom välmotiverade och kreativa medarbetare. Att verka för ett hållbart och inkluderande arbetsliv är dessutom en viktig insats för ökad jämlikhet i och med att grupper som av olika skäl har svårt för att ta sig in och stanna kvar på arbetsmarknaden då får tillgång till den ekonomiska, sociala och personliga utveckling som arbetet kan erbjuda. Både jämlikhet och arbetsmiljö är globala utmaningar där Sverige historiskt har en stark internationell ställning. Svensk forskning och utveckling på dessa områden, som förenas i inriktningen mot ett hållbart inkluderande arbetsliv, kan alltså bedrivas från en internationell tätposition och kan gälla frågor där Sverige kan vara föregångsland i en internationell jämförelse både genom möjligheten att studera frågor som ännu inte blivit aktuella i många andra länder och genom den tradition av öppet forskningsklimat som präglar svenska organisationer och företag. I ett regionalt perspektiv är ett hållbart inkluderande arbetsliv en kärnfråga med tanke på de villkor och förutsättningar som karaktäriserar regionens arbetsmarknad och demografi. 9

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg 3.1 Regional resursbas Högskolan i Gävle (HiG) bedriver forskning både på en organisationsnivå, t.ex. om ledarskap, CSR (Corporate Social Responsibility), digitalisering och effektiva produktionssystem och på en individnivå, t.ex. stress och belastningsskador. Forskningen inom socialt arbete på HiG beaktar bland annat hur marginaliserade grupper eller personer med olika etniska bakgrunder kan inkluderas i samhälls- och arbetsliv. Spridning och ökad tillämning hos arbetsplatser inom regionen inom Hälsofrämjande och effektivt ledarskap ger goda möjligheter för att främja innovation och tillväxt. Redan idag pågår ett innovativt utvecklingsarbete på området. Dessutom finns en betydande kompetens bland flera av regionens större företag och andra arbetsgivare inom t.ex. offentlig sektor. Gävleborg har under många år sett ur ett nationellt perspektiv varit framgångsrika i sitt arbete med jämställdhet och jämlikhet på praktisk nivå, framförallt inom offentlig sektor. Ett antal innovativa tjänsteföretag utvecklar nya lösningar för en global marknad. Utvecklingsarbetet inom det offentliga och det privata näringslivet går periodvis hand i hand och periodvis parallellt, vilket gör att det finns en betydande innovationspotential kopplat till området som också får en påverkan på andra smarta specialiseringsområden. 4. Bioekonomi Bioekonomi är ett styrkeområde i Gävleborg som baserar sig på framförallt den goda tillgången av skog och ett väl utvecklat näringsliv med starka traditioner. Regionen är en av de mest utspräglade skogsregionerna i Sverige. I Gävleborg finns ca 1,5 miljoner ha produktiv skogsmark, vilket utgör drygt 80 % av den totala arealen. Den samlade kompetensen inom hantering av skogen som råvara är hög inom såväl träförädling som världsledande tilllverkningsindustri. Detta kombineras med en relativ komplett struktur inom näringen som ger goda förutsättningar för tillväxt och utveckling inom området. Begreppet bioekonomi definieras här som hållbar produktion och förädling av biomassa i syfte att minska klimatpåverkan och användning av fossila råvaror, samtidigt som man optimerar effekterna på produktionsvärde och sysselsättning. På Sverigenivå är den del av bioekonomin som är kopplad till skogen som råvara i stället något större än den som är kopplad till jordbruk och livsmedelsproduktion. Sverige hör till de ledande nationerna inom skoglig och skogsindustriell forskning. Svenska företag ligger i den absoluta frontlinjen vad gäller industriellt träbyggande och utveckling av nya trä- och cellulosabaserade produkter till exempel bioplaster, biokompositer, kolfibermaterial och textilfibrer. Möjligheterna för genombrott är också stora vad gäller utveckling av kemikalier och förädlade bränslen. Gävleborg är känd för bra kvalitét på sågtimmer samt god tillväxt. Det finns en tradition i regionen av förädling av skogsråvaran som skapar högkvalitativa trävaror, t ex för möbler, träinredningar eller speciella varor för byggnadsvård. Skogsråvaran förädlas ofta i eller i anslutning till regionen och enbart i Hälsingland finns cirka 200 träförädlingsföretag. Hälsingefuran är ett välkänt varumärke och 10

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg har historiskt varit en viktig del i hälsingegårdarnas ekonomi, produktion och byggnadsteknik, vilka idag är ett av UNESCO:s världsarv. Den delen av trädet som inte blir till sågade trävaror går i stor utsträckning som råvara till massa- och pappersindustrin, sk massaved samt till bioenergi. I regionen finns två stora produktionsenheter för kartong, säck- och kraftpapper som tillsammans producerar ca 1,2 miljoner ton/år. En restström från dessa produktionsenheter, tallolja, används som råvara till kemikalieföretaget Kraton Polymers (tididgare Arizona Chemical) som är världsledande på produktion av råtallolje-baserade kemikalier. Möjligheterna till innovation är goda genom att utveckla nya värdekedjor för biobaserade material och kemikalier samt samverkan med andra industrier i regionen såsom biobaserat lim till byggindustrin/trävaror och biokemikalier till massa/pappersindustrin. 4.1 Regional resursbas Den forskning som i regionen är framförallt kopplat till det näringsliv som finns inom skogsindustrin. Högskolan i Gävle spelar en viktig roll i kompetensförsörjningen till industrin genom bl.a. co-op utbildningar. Den forskning som bedrivs på Högskolan inom Byggd miljö har fokus på bl.a. livscykelperspektiv avseende energi och klimat, drivmedel och transporter och avfall är också av betydelse för områdets utveckling och innovationskraft. I regionen finns en unik förekomst av företag som representerar hela kedjan kopplat till skogen. Från skogsbruk till färdiga produkter med högt förädlingsvärde. Det finns flera världsledande aktörer inom skogsindustri, t ex BillerudKorsnäs och Holmen/Iggesund samt ett antal större och mindre sågverk, men även trävaruindustri t ex Svenska Fönster samt företag som tillhandahåller skogsmaskiner, t ex Bruks. Även kemisk industri är representerad genom Kraton Polymers, ett av världens främsta biokemikalieföretag. 5. Digitala tjänster och processer Digitala tjänster och processer är ett styrkeområde för Gävleborg i sig själv men är också en möjliggörare för de andra styrkeområdenas tillväxt och utveckling. Innovationer på området finns i många av regionens företag. Företag inom sensorutveckling, styr och reglerteknik, uppkopplade affärssystem och geospatial information driver på innovation och utveckling på globala arenor. Ledande FoU verksamhet finns i företagen men också kopplad till akademi och forskningsinstitut i regionen och i närliggande regioner. Digitaliseringen är en av de samhällsomvälvande trender vi ser i dag. Den påverkar samhällsutvecklingen på ett genomgripande sätt på så väl individnivå som systemnivå. Den svenska regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sverige är i ett globalt perpektiv redan digitalt framstående och toppar många av de internationella index som mäter detta men det krävs fortsatta insatser för att behålla Sveriges ledande position. Det är viktigt att alla ges möjlighet att ta del av digitaliseringen och de fördelar den för med sig. Ur ett tillväxt- och utvecklingsperspektiv och ur ett demokratiperspektiv. 11

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg Digitaliseringen av industrins produktion och produkter och förmågan att omvandla växande datamängder till nya affärer är helt avgörande för industrins framtida konkurrenskraft. Digitalisering bidrar också till möjlig innovation och utveckling i offentlig sektor. 5.1 Regional resursbas Näringslivet i Gävleborg har företag med tydliga spetsar mot digitalisering som t ex ESRI i Gävle med geografiskpositionering, Monitor ERP system i Hudiksvall med uppkopplade system samt Senseair för att nämna några. Företagen har en mycket stor såväl svensk som internationell marknad. I industrin finns exempel på extrema spetsar som HUDDIG som nyss lanserat världens första El-Hybrid grävlastare helt baserad på avancerad digitalisering av hela maskinen. Näringslivet i Gävleborg ligger långt fram del i forskning men även i tillämpningar inom tex sensoranvändning men även inom andra tydliga trendande områden som materialteknik och additiv tillverkning.i den avancerade tillverkningsindustri som finns i regionenen inom stål, massa och papper har automation och digitalisering tidigt lagt grunden för fortsatt lönsam tillverkning. En väl utbyggd regional IT-infrastruktur har lett till digitaliseringssatsningar även inom offentlig sektor. Vården är mycket långt fram med tre sjukhus med hög digitaliseringsmiljö. Samtidigt finns flera försök gjorda inom omsorgen med lyckade resultat. Innovationsupphandling finns här som ett vikigt verktyg att driva utvecklingen framåt. Det nationella forskningsinstitutet RISE/Acreo som finns etablerat i Hudiksvall har i regionen fokus på utveckling av specialfibertillämpningar samt digitalisering av små och medelstora företag. Länet har tre så kallade Vinnväxt-initiativ vilka drivs i form av kluster, alla med inriktning mot Digitalisering, främst uttalat är detta för Future Position X (FPX) och Fiber Optic Valley (FOV). FPX är inriktat på positionering och digitaliserade användningsområden av positionering som det tydliga området GeoHealth. FOV är inriktade på sensorteknik och kommunikation gärna i kombination, det som brukar kallas sakernas internet eller Internet Of Things (Industri 4.0 inom industrin). I länet finns även IT-klustret FindIt med inriktning på digitalisering av processindustri. 12

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg Genomförande av strategin Att dra största möjliga nytta av regionens tillgångar och att förverkliga ambitionen om att Gävleborg ska bli ledande inom de prioriterade styrkeområdena är ett gemensamt ansvar för regionens innovationsfrämjande aktörer. Det är i genomförandet av strategin som strategisk inriktning omsätts i verklig förändring. För detta krävs samverkansarenor och handlingsplaner i styrkeområdena, finansiella resurser, tvärgående verktyg, tydlig rollfördelning och ett regionalt ledarskap. Från fokusgrupper till arenor För att förverkliga ambitionen och potentialen i de identifierade styrkeområdena kommer sk. Smarta arenor etableras inom respektive område. Arenorna blir en fortsättning på de fokusgrupper som var delaktiga i att ta fram strategin. Processen med entreprenöriellt upptäckande fortsätter därmed för att fortsatt identifiera prioriteringar i starka nischer eller spetsar inom styrkeområdena. Ett aktivt deltagande från innovationsfrämjande intressenter inom områdena är också centralt för ett effektivt genomförande av strategin. Med stöd av arenorna utarbetas en handlingsplan för var och en av de 5 styrkeområdena under 2017. Handlingsplanerna kommer att sätta upp uppföljningsbara mål för styrkeområdet. Prioriteringsarbetet fortsätter även genom ett vidare förtydligande av spetsar inom styrkeområdena som kommer vara styrande för insatser. Handlingsplanerna ska också peka ut aktiviteter för stärkt samverkan mellan forskning och utveckling och näringsliv och offentlig sektor samt civilsamhället. Ett fokus på bemötande av samhällsutmaningar kommer att vara genomgående i samtliga handlingsplaner. Digitalisering är ett tvärgående område som möjliggör eller bidrar till alla andra prioriteringar, därför kommer handlingsplanen också fokusera på hur digitalisering kan stötta upp andra aktiviteter. Arenorna säkerställer också en kontinuerlig dialog mellan innovationsfrämjande aktörer som på sikt tidigare och tydligare kan underlätta identifieringen av nya potentiella nischer eller styrkeområden. Finansiering för prioriteringarna Prioriteringarna kommer att ligga till grund för projektfinansiering för forskning, teknisk utveckling och innovation inom Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och projekt med hög innovationspotential från Region Gävleborgs regionala utvecklingsmedel. Prioriteringarna kommer också ligga till grund för Region Gävleborgs arbete för profilering och påverkan nationellt och internationellt. Satsningen och kraftsamlingen bakom utpekade styrkeområden möjliggör bättre möjligheter att tillgå nationella och internationella resurser och verktyg genom att Gävleborg får en starkare och tydligare röst. Innovationssystemet i Gävleborg attraherar redan idag resurser utifrån på grund av de framstående miljöer och aktörer som finns i regionen. Men det finns en förbättringspotential och här finns stora potentiella vinster. Därför kommer en större förmåga att attrahera resurser utifrån i form av projektfinansiering, i synnerhet EU:s ramprogram för forskning och innovation, och offentliga och privata vara ett viktigt medel och mål. Innovation i offentlig sektor Som tvärgående verktyg kommer innovation inom offentlig sektor att utvecklas och stärkas. Precis som kunskap kan översättas i kommersiella innovationer i näringslivet finns en stor potential att öka användningen av innovativa produkter, tjänster och arbetssätt i offentlig sektor. Det är både en 13

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg möjlighet och en nödvändighet för att offentlig sektor ska kunna bemöta samhällsutmaningar och förbättra den egna verksamheten. En större offentligt nyttjande av innovationer stärker i sin tur leverantörer av nya eller förbättrade produkter, tjänster och arbetssätt och därigenom regionens näringsliv, entreprenörer och forskning. Ett viktigt verktyg i denna omställning är innovationsupphandling. Gävleborg är en ledande region inom detta område och kan visa upp ett flertal goda exempel på inköp som karaktäriseras av innovativa lösningar och nytänkande. Innovation inom offentlig sektor innebär också att Region Gävleborg och andra offentliga aktörer i regionen själva kan medverka i fler utmaningsdrivna forsknings- och innovationsprojekt med utgångspunkt i strategins styrkeområden. Utveckling av testbäddar och living labs En särskilt viktig del i etableringen av ledande styrkeområden är möjligheten att testa och demonstrera nya produkter, tjänster eller arbetssätt. Miljöer där det är möjligt att genomföra den här typen av tester och demonstrationer kallas normalt testbäddar. Testbäddar och living labs kräver ofta specialiserad utrustning och de är ofta fysiska och platsbundna. Därför är de en naturlig del av ett regionalt styrkeområde då de utgår ifrån en plats i regionen och bidar till styrkeområdets utveckling. Inom regionen ger testbäddar en möjlighet för entreprenörer, företag, forskare och slutkunder att i samverkan testa och utveckla innovationer. Det skapar en stark dynamik i regionala styrkeområden. Testbäddar och living labs ger också en stark attraktionskraft utanför regionen och bidrar till att attrahera kompetenser, investeringar och även etableringar. Utvecklingen av testbäddar stannar inte vid uppbyggnaden av den fysiska miljön. För en testbädd är det också nödvändigt med kunskap och kompetenser och utvecklingen av en hållbar affärsmodell för miljön. För att dra största möjliga nytta av den behöver också medvetenheten om möjligheterna spridas i och utanför regionen. Synergieffekter kan uppstå och främjas mellan olika testbäddar. Smart specialiseringsprocessen bidrar här till att skapa ett sammanhängande erbjudande av testbäddar under ett regionalt varumärke. Innovation Gävleborg Aktörerna i innovationsstödssytemet är viktiga för att implementeringen av smart specialiseringsstrategin i regionen ska fungera. Det är de som möter idébärarna, innovatörerna, entreprenörerna, forskarna och företagen. Det är de som närmast måste förstå de behov som finns och kunna stötta eller slussa vidare till en annan aktör i systemet. För att möjliggöra en starkare samverkan och ett bra kunskaps- och erfarenhetsutbyte etableras Innovation Gävleborg, ett forum för de innovationsfrämjande aktörerna i regionen. Forumet kommer att ha 2-3 möten per år för att kunskapa och för att följa upp det pågående arbetet. Regionalt ledarskap Medan ansvaret för förändringen delas av regionens innovationssystem är Region Gävleborg i egenskap av regionalt utvecklingsansvarig väl placerad att engagerat och målmedvetet leda och hålla samman processen. Det är både nödvändigt och önskvärt med en aktör som upplever och agerar efter ett sammanhållet ansvar för strategin och processen i sin helhet. 14

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg På så sätt ansvarar Region Gävleborg för att etablera gemensamma mötesplatser och plattformar, inte minst arenorna för styrkeområdena, att säkerställa ett kunskapsflöde om Gävleborgs innovationssystem och styrkeområden till beslutsfattare, organisationer och partners, innan- och utanför regionens gränser, att möjliggöra synergier och flöden mellan styrkeområdena så att insatserna stärker varandra och på så sätt Gävleborg som region, att tydliggöra förväntningar och bygga tillit i innovationssystemet, att strategin och dess komponenter följs upp och föder framtida satsningar. Roller Olika aktörer har olika roller i strategins genomförande. Nedan är ett försök att klargöra dessa. Offentlig sektor (Region Gävleborg och regionens kommuner) Akademi / Forskningsinstitut och andra innovationsfrämjande aktörer (Kluster, Science Parks, innovationsnoder) Näringlivet Civilsamhället 15 Etablera mötesplatser och möjliggör entreprenöriellt upptäckande Ge incitament för engagemang i processen Tydliggör löpande förväntningar på innovationsfrämjande aktörer Utvärdera och följ upp prioriterade styrkeområden Tillhandahåll verktyg för tvärgående insatser, exempelvis klusterutveckling Verka för profilering och påverkan inom styrkeområdena nationellt och internationellt Tillämpa innovativa produkter, tjänster och arbetssätt i den egnaverksamheten Etablera mötesplatser och möjliggör entreprenöriellt upptäckande Integrera strategins fokus i innovationsfrämjande verksamheter Initiera, genomför och medfinansiera utvecklingsprojekt som stärker målgrupper, styrkeområdet och Gävleborg genom att bemöta samhällsutmaningar Bidra med strategiskt fokus Tillhandahålla kunskap om behov, utmaningar och möjligheter i innovationssystemet Initiera, genomföra och medfinansiera utvecklingsprojekt Delta i innovationsprocessen genom att

Förslag till Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg bidra med kunskap om behov, utmaningar och möjligheter Delta i utvecklingsprojekt Uppföljning/utvärdering Lärande bör vara en naturlig del av det regionala utvecklingsarbetet. De konkreta insatser som genomförs är möjliga att följa upp på kort sikt medan den regionala utvecklingen behöver följas upp på längre sikt. Uppföljning av smart specialiseringsstrategin kan därmed ha olika tidshorisonter. I den regionala utvecklingsstrategin finns indikatorer för att följa upp regionens utveckling. Dessa återspeglar de målområden som finns angivna i RUS. Indikatorerna mäter den regionala utvecklingen, dvs de långsiktiga effekterna av det regionala utvecklingsarbetet. Av dessa indikatorer gäller några även för smart specialiseringsstrategin: - Andel av befolkningen i sysselsättning, 20-64 år. Kvinnor resp. män Antal startade företag, kvinnor resp. män Överlevnadsgrad av startade företag efter tre/sex år. Kvinnor resp män Ovanstående indikatorer visar de långsiktiga effekterna av arbetet med smart specialisering. Insatser på kortare sikt mäts genom följande resultatindikatorer som återfinns i Innovations och Näringslivsprogrammet: - Antal etableringsförfrågningar och etableringar av utländska företag Antal aktörer inom innovationssystemet som har god kännedom om varandra. Antal företag (kvinnor resp män) som upplever att de får det stöd som de behöver. Antal företag (kvinnor resp män) som upplever att de har god information om och tillgång till kapital. Strategin kommer att kompletteras under 2017. Då tillkommer fördjupade handlingsplaner med prioriteringar för respektive styrkeområde. Handlingsplanerna kommer också att sätta upp uppföljningsbara mål för styrkeområdet. Det finns i nuläget följande resultatindikatorer för det övergripande arbetet med smart specialisering: - Antal aktiviteter som syftar till kunskaps- och erfarenhetssutbyte och att generera nya kontakter och idéer för fortsatt utveckling och projekt Andel kvinnor och män som deltar i dessa aktiviteter Antal projektsamarbeten Antal medverkande aktörer från akademi och forskningsinstitut, privat och offentlig sektor samt civilsamhället i projektsamarbeten Andel extern medfinansiering i samfinansierade utvecklings- och innovationsprojekt Det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling Ökad kännedom om Gävleborgs styrkeområden 16

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-14 Upphandlingsenheten Christina Södergren Tfn 018-611 61 17 E-post christina.sodergren@regionuppsala.se Dnr LS2017-0149 Regionstyrelsen Revisionssvar avseende Granskning av upphandlade och ingångna avtal av förbrukningsvaror Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Svar till revisorerna avseende Granskning av upphandlade och ingångna avtal av förbrukningsvaror lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsalas revisorer har granskat Region Uppsalas investeringar vid Akademiska sjukhuset. Granskningen har genomförts i syfte att bl.a. bedöma om regionstyrelsen ingått oförmånliga avtal av förbrukningsmaterial med ett första respektive ett dyrare andrahandsval. Revisorernas bedömning är att regionstyrelsen, varuförsörjningsnämnden eller annan nämnd inte har ingått olämpliga eller riskfyllda avtal för Region Uppsalas räkning. Därutöver konstateras att avtalsefterlevnaden är hög. Revisionen rekommenderar regionstyrelsen att säkerställa att samtliga avtal innehåller klausul med uppförandekoden för leverantörer. Enligt Region Uppsalas upphandlingspolicy ska det vid varje enskild upphandling ställas krav på att leverantören antar den antagna uppförandekoden för leverantörer. Revisorerna rekommenderar vidare regionstyrelsen att överväga att skaffa ett bättre systemstöd för uppföljning. Bilagor Revisionssvar Granskningsrapport Kopia till Revisionschefen Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2017-04-25 Upphandlingsenheten Christina Södergren Tfn 018-611 61 17 E-post christina.sodergren@regionuppsala.se Dnr LS2017-0149 Region Uppsalas revisorer Revisionssvar avseende Granskning av upphandlade och ingångna avtal av förbrukningsvaror Region Uppsalas revisorer har genomfört en granskning av upphandlade och ingångna avtal av förbrukningsvaror. Granskningen har genomförts i syfte att bl.a. bedöma om regionstyrelsen ingått oförmånliga avtal av förbrukningsmaterial med ett första respektive ett dyrare andrahandsval. Det är med tillfredsställelse som regionstyrelsen konstaterar granskningens bedömning att styrelsen inte ingått olämpliga eller riskfyllda avtal för Region Uppsalas räkning. Därutöver konstaterar revisorerna att avtalsefterlevnaden är hög. Revisorerna rekommenderar regionstyrelsen att överväga att skaffa bättre systemstöd för uppföljning. En förstudie för detta är påbörjad. Sedan 2013 finns krav på att alla avtal ska innehålla klausul om uppförandekoden för leverantörer. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-28 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Valärenden Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen beslutar om val i enlighet med bilaga. Ärendebeskrivning KOMPLETTERAS Bilagor Valärenden Kopia till Berörda ledamöter Margareta Alm Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se Dnr LS2017-0005

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-20 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Dnr LS2017-0007 Regionstyrelsen Anmälan av beslut enligt delegation Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Redovisningen av delegationsbeslut anmälda under perioden 11 mars 2017 13 april 2017 godkänns. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom regionstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Delegationsbeslut Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala 2017-04-18 Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med eller löpnummer ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2017-04-11 LS 2017-0006 5.3 Konferenser Beslut om kurser och konferenser Regionstyrelsens arbetsutskott 2017-04-11 LS 2017-0023 3.4 Medelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen och marknadsutvecklingen Regionstyrelsens arbetsutskott 2017-04-11 LS 2017-0228 5.2 Arvodestolkning Ansökan om visstidspension Regionstyrelsens arbetsutskott 1 (2)

Anmälan av delegationsbeslut till Regionstyrelsen Region Uppsala 2017-04-21 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2017-03-14 Dnr LS2017-0007 1.6 Ombud Ombud till NTF Öst årsstämma den 30 mars 2017. Lars Berglöf utses som ombud vid stämman Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande 2017-03-15 Dnr LS2017-0007 1.6 Ombud Ombud till Kommuninvests föreningsstämma den 20 april 2017. Börje Wennberg utses som ombud till stämman Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande 2017-03-30 Dnr LS2017-0007 1.6 Ombud Ombud vid ägarråd i Inera AB den 21 april 2017. Börje Wennberg utses som ombud vid ägarrådet Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande 2017-04-03 Dnr LS2017-0007 1.6 Ombud Ombud till extra årsstämma samt ordinarie årsstämma Svensk Kollektivtrafik den 3 maj 2017. Bertil Kinnunen utses som ombud Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande 2017-04-05 Dnr LS2017-0225 1.6 Ombud Ombud till Gamla Uppsala Buss AB/ Uppsala läns Trafik AB/ AB Prebus ordinarie bolagsstämma den 19 april 2017. Börje Wennberg utses som ombud Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande 2017-04-18 Dnr LS2017-0007 1.6 Ombud Ombud vid Mälartinget 4-5 maj 2017. Bertil Kinnunen utses som ombud Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande 1 (3)

2 (3) 2017-04-21 Dnr LS2017-0007 1.6 Ombud Ombud vid LÖF s stämma den 10 maj 2017. Vivianne Macdisi och Nina Lagh utses som ombud Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande

Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer 2017-04-10 Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2017-02-15 1.3 Rättegångsfullmakt Jens Larsson, chefsjurist 2017-03-02 7.6 CPUA-ansvar (kvalitetsregister) Jens Larsson, chefsjurist 2017-03-02 7.6 CPUA-ansvar (kvalitetsregister) Jens Larsson, chefsjurist 2017-03-13 1.3 Rättegångsfullmakt Jens Larsson, chefsjurist 2017-03-16 1.4 Delgivning Jens Larsson, chefsjurist 2017-03-17 2.8 Anställning av upphandlare Jens Larsson, administrativ direktör 2017-03-22 1.3 Rättegångsfullmakt Jens Larsson, chefsjurist 2017-03-23 1.3 Rättegångsfullmakt Jens Larsson, chefsjurist 2017-04-03 1.4 Delgivning Jens Larsson, chefsjurist 1 (2)