Organisering, arbetsmiljö och jämställdhet i välfärdssektorn Seminarium Sveriges viktigaste chefsjobb SKL 8 maj Annika Härenstam, professor emerita vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Verksam vid Psykologiska institutionen Stockholms universitet
Vad vet vi och vad vill vi? Kvinnor som grupp har högre ohälsa, särskilt psykisk ohälsa Det är vanligare med obalans krav och resurser i kvinnodominerade välfärdsverksamheter Chefer -både kvinnor och män- i kvinnodominerade verksamheter har sämre organisatoriska förutsättningar Kvinnor och män påverkas likartat av samma arbetsmiljö Kvinnor och män har olika arbetsmiljöexponeringar och organisatoriska förutsättningar till en god arbetsmiljö Arbetsmarknaden är könssegregerad Det finns lagstöd om arbetsmiljö och jämställdhet som gäller alla Det finns krav på att sänka sjuktalen särskilt i kvinnodominerade verksamheter Deltid ska bli heltid Så. vad gör vi nu? Har vi användbar kunskap?
ARBETSMILJÖ i välfärdsyrken 1990 identifierades många yrken inom skola, vård, omsorg och socialt arbete som Friskyrken * 8 år senare hade dessa yrken fått kraftigt försämrade arbetsförhållanden* Sedan slutet av 1990-talet är ohälsan hög jämfört med andra yrken Dessa välfärdsverksamheter betraktas sedan dess ofta som problematiska ur arbetsmiljösynpunkt *FRÅN STOCKHOLMS LÄNS ARBETSHÄLSORAPPORTER, O HÄRENSTAM 2001 Annika Härenstam
Vad är problemet? Arbetsinnehållet? Uppdraget och resurserna? Styrningen och organiseringen? Arbetskraften? 4
Andel av förvärvsarbetande kvinnor och män anställda i offentlig sektor 60 50 40 30 20 10 0 % 1965 1999 2015 Män Kvinnor 45% av kvinnorna i Sverige arbetar i välfärdstjänsteyrken och 12 % av männen KÄLLA SCB OCH AKU
Mäns och kvinnors sjuktal (antal ersatta sjukpenningdagar per sjukpenningförsäkrad) i Sverige 1955-2017 Källa: Gun Johansson Karolinska Institutet och Försäkringskassan
Sjukfrånvaro i olika sektorer för kvinnor och män tillsammans 1990-2017 enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar Arbetsgivarverkets sammanställning, nyhetsbrev mars 2018
Samhället Bransch Så skapas könsskillnader i arbetsmiljö och hälsa Organisation Arbetsplats Arbetskraften Arbetsdelning Arbetsuppdraget Kvinnors och mäns arbetsmiljö Individfaktorer Livsstil mm Hälsa Annika Härenstam, Fritt från Baron & Bilbey 1980
Vilken organisering och vilka strategier behövs idag för att skapa god arbetsmiljö för heltidsarbetande kvinnor och män? Skifta perspektiv; från från individ till organisation Ge linjechefer rimliga organisatoriska förutsättningar Anpassa organisering och resurser till verksamhetens art Skapa goda arenor för dialog om mål, uppdrag, krav, resurser
Perspektiv skiften 2018-05-08 ANNIKA HÄRENSTAM
Generalister Översätta Dämpa stötar Stötta, Prioritera Balansera mål - medel Nu - morgondags och verksamhetsorientering Strategiska rummet Linjechefen Specialister Ramar, riktlinjer planer, visioner Framtids och omvärldsorientering Professioner Aktiviteter Erfarenheter Då Nu och aktivitets orientering Operativa rummet När kunskap och förståelse för varandras uppgifter och perspektiv saknas uppstår olika handlingslogiker, missförstånd och tillitsbrist Annika Härenstam,
Utmaningar Attrahera och behålla kompetenta chefer Attrahera och behålla kompetenta medarbetare Utveckla och överföra kompetens Bibehålla och förbättra kvalitet och produktivitet Åstadkomma jämställdhet i arbetsmiljö och anställningsvillkor Befrämja hälsa och sänka sjuktalen Organisera för att möjliggöra hälsosamma heltidstjänster Organisera och styra, anpassat till verksamhetens behov
Hur skapas arbetsmiljö i organisationer? Samhället, lagstiftning, produktionen, teknologin, uppdraget, arbetsobjektet Organisatoriska förutsättningar Relationer, handlingar, praktiker Arbetsmiljö, hälsa Verksamhetens resultat ANNIKA HÄRENSTAM
Antal påbörjade sjukfall per 1000 sysselsatta i några branscher (SNI kod) 2010-2016 200 180 Kvinnodominerat 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Mansdominerat Könsblandat Mkt små skillnader mellan privata och offentliga välfärdstjänster om hänsyn tas till personalsammansättningen Försäkringskassan, 2018:2 2010 2013 2016 2018-01-09 /ANNIKA HÄRENSTAM Källa: Försäkringskassans statistikdatabas
Arbetsobjekt Människor, Ting, Symboler Melvin Kohn & Carmi Schooler, 1983 Arbetsobjektet och den teknologi som används ger restriktioner och frihetsgrader för hur arbeten kan formas, styckas upp, standardiseras, styras, följas upp, och bemannas. Frihet från nära övervakning, arbetsuppgifternas komplexitet och rutininsering/standardisering avgörande för att förstå hur arbetet värderas (status). 2018-01-09 Annika Härenstam
Utgå från verksamheten! Vad innebär det att arbeta med människor? Arbetet är komplext och ofta uppträder oförutsägbara situationer Arbetet är tidsbundet och rumsbundet Arbetet utförs i samverkan med klienten Direkt återkoppling av klienten Använder sig själv som verktyg Stora delar är svåra att rationalisera med teknik Svårt att mäta resultat Det är meningsfullt och utvecklande och; det har varit attraktiva och hälsofrämjande arbeten Annika Härenstam
Organisering av arbete anpassad till välfärdsverksamheter Grundstrukturer Arbetsdelning Maktfördelning Värdering av kunskap Koordinering och kontrollstrategier Resurser Exempel Vilken kompetens behövs för vad? Kontinuitet i kontakter Nya aktörer, digitalisering - robotisering Vem ska ha inflytande över vad? Politiker på nationell och lokal nivå tjänstemänprofessionella brukare anhöriga Hur värdera olika kompetens (teknik, ekonomi, människor)? Vilka underlag behövs för kloka beslut? Handlingsutrymme anpassning - oförutsägbarhet Specialisering formalisering - standardisering Vad är funktionellt att mäta? Samordning, helhetsperspektiv Hur fördela begränsade resurser? Hur ge adekvat stöd? Etik, rättvisa, jämställdhet, hållbarhet, finansiering 2018-01-09 /ANNIKA HÄRENSTAM
Den goda organisationen Ledarens egenskaper och kompetens Förändrade förutsättningar Handlingsutrymme Första linjens chef Anpassningar Goda jobb Välfungerande verksamhet Resurser/verktyg: Tydligt uppdrag Avgränsat ansvar Befogenheter Tillit Stöd Den strategiska ledningens ansvar: Strukturer Relationer Arenor Språk Kultur Mål Resurser Annika Härenstam
Hur ska organisationen se ut för att skapa hållbart arbetsliv i välfärdssektorn? Centralt är att; - skapa tillit - bygga och överföra kompetens - dela synen på problem och mål i hela organisationen Då krävs kontinuitet i kontakter Då måste organiseringen av arbetet och arenor och former för kommunikation stödja detta Nyckelpositionen är linjechefens! Strategiska rummet Generalister Översätta Dämpa stötar Stötta, Prioritera Balansera mål - medel Nu - morgondags och verksamhetsorientering Linjechefen Professioner Aktiviteter Erfarenheter Då Nu och aktivitets orientering Operativa rummet Specialister Ramar, riktlinjer planer, visioner Framtids och omvärldsorientering När kunskap och förståelse för varandras uppgifter och perspektiv saknas uppstår olika handlingslogiker, missförstånd och tillitsbrist Annika Härenstam, www.av.gu.se 2018-05-08 /ANNIKA HÄRENSTAM
Uppdragsdialogen Sker i alla led i organisationen, från politiken till mötet med brukaren För måluppfyllelse ska hela kedjan fungera Krävs reflektion och dialog om uppdragets Tydlighet Möjlighet, rimlighet för genomförande (omfattning, tidsram, lagutrymme mm) Förenlighet eller konflikt med andra uppdrag Resurser Befogenheter Arbetsmiljökonsekvenser Återkoppling om vad som fungerar och inte fungerar Annika Härenstam
Exempel på en separerad organisation KS Statliga myndigheter Lagar FN FC VC? Verksamhet Ömsesidig stark relation Ömsesidig relation i övergripande frågor Selektiv svag relation SC EC pers onal EC pers onal pers onal pers onal Tina Forsberg Kankkunen o Annika Härenstam
EXEMPEL PÅ EN NÄTVERKANDE ORGANISATION Tina Forsberg Kankkunen o Annika Härenstam
Exempel på betydelsefulla organisatoriska faktorer som påverkar arbetsmiljön Tydliga mål för verksamheten, samstämmighet i mål Principer för kontroll och mätning av måluppfyllelse Chefsuppdragets tydlighet och avgränsning Befogenheter och beslutsutrymme i relation till ansvaret Principer för resursallokering, budgetprocesser, finansiering Resurser anpassade för uppdraget, dialog vid resursbrist Arenor för dialog med högre chefer och politiker Chefskvot Verksamhetens förläggning i tid och rum Tillgängligt administrativt stöd Tillgängligt expertstöd, t ex HR Tillgång på kompetent personal Standardisering/specialisering av arbetsuppdrag, bemanning 2018-05-08, Annika Härenstam /SAMMANSTÄLLNING AV FLERA FORSKNINGSPROJEKT, FR A I I KOMMUNER SE T EX BJÖRK ET AL, KANKKUNEN ET AL, WALLIN ET AL
Förklaringar till skillnader mellan olika könskodade verksamheter Status: t ex synen på vad som är kunskap, vem som är expert, och vem som blir lyssnad till? Makt; t ex tillgång till arenor Närhet till brukaren - närhet till makten Genus kontrakt och samhällskontrakt 2018-05-08
JÄMFÖRA, SYNLIGGÖRA, REFLEKTERA SÅ KAN FÖRÄNDRING UNDERLÄTTAS Skifta fokus från individ till struktur Synliggör faktiska förhållanden Jämför verksamheter och situationer Skapa arenor för reflektion och diskussion ANNIKA HÄRENSTAM
Mer på temat: Arbetsmiljöverket: Organisera för en jämställd arbetsmiljö www.av.se/test-jamstalld-arbetsmiljo/ Att leda i en komplex organisation Utmaningar och nya perspektiv för chefer i offentlig verksamhet Anna Cregård, Stefan Tengblad och Erik Berntson (red) Chefers organisatoriska förutsättningar i kommunerna Linda Corin och Lisa Björk www.sns.se
Tack för uppmärksamheten! 2018-05-08
Referenser Acker J (1990), Hierarchies, jobs, bodies; A theory of gendered organizations. Gender and Society, 4:139-158. Arbetsmiljöverket (2015) Inspektioner av kvinno- och mansdominerad verksamhet i sex kommuner, Rapport 2015:5 Barnett R. C. (1997) How paradigms shape the stories we tell: Paradigm shifts in gender and health. Journal of social issues, 53:2; 351-68. Baron B & Bielby W (1980). Bringing the Firms back in; Stratification, Segmentation and the Organization of Work. Am Soc Review Berntson E, Wallin L, Härenstam A (2012). Typical situations for managers in the Swedish public sector: Cluster analysis of working conditions using the job demands-resources model, International Public Management Journal, 15(1), 100-130. Björk,L.; Bejerot, E.; Jacobshagen, N. & Härenstam, A. (2013) I shouldn t have to do this: Illegitimate tasks as a stressor in relation to organizational control and resource deficits. Work & Stress, Vol. 27, No. 3, pp. 262-- 277 Björk, L & Härenstam A (2016) Differences in organizational preconditions for managers in genderized municipal services. Scandinavian Journal of Management. 32: 209-219. Corin L, Berntson E, Härenstam A (2016). Manager s turnover in the Public sector. International Journal of Public Administration. 39(10), 790-802. Corin, L & Björk L (2016) Job Demands and Job Resources in Human Service Managerial Work An External Assessment Through Work Content Analysis, Nordic journal of working life studies, vol 6, nr 4, 3-29. DOI 10.19154/njwls.v6i4.5610. Britton D M (2000) The epistemology of the gendered organisation. Gender and Society, 14:3; 418-434 Cockburn, C. (1988). The gendering of jobs: Workplace relations and the reproduction of sex segregation. In Gender segregation at work, edited by Sylvia Wallby. Philadelphia: Open University Press. Försäkringskassan, Korta analyser 2018:3 Gherardi, S (1994). The gender we think, the the gender we do in our everyday organizational lives. Human Relations, 47:6;591-610.. Härenstam, A, et al. (2004). Multilevel analyses of organizational change and working conditions in public and private sector. Eu J Work & Org Psych 13(3), 305-343. Härenstam, A and the MOA Research Group (2005). Different development trends in working life and increasing occupational illness requires new working environment strategies. Work, 24:39; 261-277. Härenstam A (2001) Förändringar av arbets- och levnadsförhållanden i Stockholms län 1994-1998 och samband med hälsa - en personansats. I Hälsa och hållbart arbetsliv i Stockholms län Härenstam A (2008) Organizational approach to studies of job demands, control and health. Sc J owork Environ & Health, 6:144-149.
Referenser 2 Härenstam A (2009) Exploring gender, working and living conditions and health suggestions for contextual and comprehensive approaches. Scandinavian Journal of Work Environment and Health 35:2;127 133 Härenstam A (2010). Sociala relationer och det goda arbetet. I Härenstam A & Bejerot B (eds), (2010). Sociala relationer i arbetslivet. Studier från föränderliga arbetsplatser. Malmö, Gleerups förlag. Härenstam A (2010) Den samspelande och tydliga organisationen förutsättningar för chefer och anställda att skapa goda jobb.ib. Härenstam A, Schéele P. (2002) Psychological distress in different patterns of changed work and living conditions. Women, Work & Health, Third International Congress, Stockholm, Bildt C et al (eds), Book of Abstracts, Stockholm, National Institute for Working Life. Härenstam A & Östebo A (red) (2014). Chefskapets förutsättningar och konsekvenser Metoder och resultat från Chefiosprojektet Slutrapport del I. ISM-rapport 14:1. Västra Götalandsregionen www.vgregion.se/stressmedicin Johns, G. (2006). The essential impact of context on organizational behaviour, Academy of Management Review, 31, 386-408. Kankkunen T F(2014). Access to networks in genderized contexts: the construction of hierarchical networks and inequalities in feminized, caring and masculinized, technical occupations. Gender, Work and Organization, 21, 340-352. Kankkunen T F ; Bejerot E ; Björk L. & Härenstam A (2014). New Public Management i kommunal praktik. ISM rpt. 2014 (15) s. 40. Kankkunen T & Härenstam A 2015): Från kvinnors arbetsmiljö till genus och arbetsmiljö, page 125-142 in Angelika Sjöstedt Landén, Gunilla Olofsdotter & Malin Bolin; Sprickor, öppningar & krackeleringar- nya perspektiv på arbetsmiljö (http://miun.divaportal.org/smash/get/diva2:878663/fulltext01.pdf), Kanter RM (1977) Men and women of the corporation. New York: Basic Books Kohn, M. L., & Schooler, C. (1983). Work and personality: An inquiry into the impact of social stratification. Norwood, NJ: Ablex. Karlsson, T (2016). Könsskillnader i sjukfrånvaro; en aktuell fråga i historisk belysing. Rapport 2016:24 IFAU Ridgeway, C (2014). Why status matters for inequality. American Sociological Review, 70, 1-16. Sverke, M., Falkenberg, H., Kecklund, G., Magnusson Hanson, L. & Lindfors, P. (2016) Kvinnors och mäns arbetsvillkor betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall. Arbetsmiljöverket 2016 Yoder J D & Kahn A S ( 2003). Making gender comparisons more meaningful: A call for more attention to social context. Psych Wom Qu, 27; 281-290 Toivanen S, Gisselmann M, Lindfors P (2012) Kön, genus hälsa: socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män. Rapport, Malmö. Tilly, C. (1998). Durable Inequality. University of Carlifornia Press. Wallin L et al 2014. Span of Control and the significance for public sector manager s job demands: A multilevel study. Economic and Industrial Democracy, 35:455-481. Waldenström K & Härenstam A (2008). How are Good and Bad Jobs Created? Case studies of employee, managerial and organizational factors and processes. Work Life in Transition, 2008:4; 1-50.