Organisering, arbetsmiljö och jämställdhet. Hur hänger det ihop? Styra och Leda Framtidens Välfärd Göteborg 9 januari 2018

Transkript

1 Organisering, arbetsmiljö och jämställdhet. Hur hänger det ihop? Styra och Leda Framtidens Välfärd Göteborg 9 januari 2018 Annika Härenstam, professor emerita vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Verksam vid Psykologiska institutionen Stockholms universitet

2 Jämställdhet i arbetslivet- en framgångssaga eller en sorglig historia? , Annika Härensamt

3 Några siffror 1950 Kvinnors förvärvsfrekvens 30% 1971 Sambeskattning upphör 1972 Jämställdhet introduceras som politikområde 1974 Föräldraförsäkring (istället för mödraförsäkring) 1979 Jämställdhetslag 1984 Könsseparat statistik SCB 1985 Andel i yrken med jämn könsfördelning; Kv 6%, män 5% 1989 Alla yrken öppna för kvinnor 1990 Maktutredningen (Könsordningen, Hirdman) 1994 Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter startar 2000 Lag om jämställdhetsplaner i alla företag med mer än 10 anställda 2012 Andel i yrken med jämn könsfördelning (40-60%), kv; 14%, män 13% 2013 Förvärvsfrekvens, kvinnor 77%, män; 82% 2015 Andel deltid Kvinnor 30%, Män 10% (45% resp 6 % 1987) 2015 Män tog ut 26 % av föräldrapenningsdagarna

4 Sjukpenningtalet Kvinnor och män Women Men Source: Försäkringskassan, Swedish Social Insurance Agency

5 Kan ej koppla av arbetet på fritiden Varje vecka Sjukfrånvaro topp 2002 Sjukfrånvaro topp Sjukfrånvaro dipp Sjukfrånvaro dipp män kvinnor Arbetsmiljöundersökningarna

6 Traditionell modell Klass Kön Livsstilsfaktorer Arbetsmiljöfaktorer Hälsa /Annika Härenstam

7 Den könssegregerade arbetsmarknaden Könsfördelning i yrken Kvinnor Män Förskolelärare* 96% 4% Undersköterska äldreomsorgen* 93% 7% Byggnadsarbetare* 1% 99% Skolledare 1992** 29% 71% Skolledare 2010** 63% 37% * Källa SCB ** Källa Saco undersökning, Bejerot, Kankkunen & Hasselbladh 2015 Om det sker stora förändringar i en sektor syns det i könsuppdelad statistik men det betyder inte att kvinnor och män påverkas på olika sätt /Annika Härenstam

8 Andel av förvärvsarbetande kvinnor och män anställda i offentlig sektor % Män Källa SCB och AKU Kvinnor

9 Mycket psykiskt påfrestande arbete Kunskapsintensiva tjänster Kapitalintensiv tillverkning Personalintensiv tillverkning Personalintensiv service A Härenstam, Välfärdstjänster Källdata: SCB National Institute for Working Life

10 Antal påbörjade sjukfall per 1000 sysselsatta i några branscher (SNI kod) Mansdominerat Könsblandat Kvinnodominerat /Annika Härenstam Källa: Försäkringskassans statistikdatabas

11 ARBETSMILJÖ i välfärdsyrken 1990 identifierades yrken inom skola, vård och omsorg som Friskyrken * 8 år senare hade dessa yrken fått kraftigt försämrade arbetsförhållanden* Ohälsan har ökat kraftigt under senare år Sedan slutet av 1990-talet betraktas dessa välfärdsverksamheter som problematiska ur arbetsmiljösynpunkt *Från Stockholms läns arbetshälsorapporter Annika Härenstam

12 Bransch/produkt Kontextuell, flernivåmodell Organisation Arbetsplats Arbetsuppdraget Kvinnors och mäns arbetsmiljö Livsstilsfaktorer Hälsa Annika Härenstam, Fritt från Baron & Bilbey 1980

13 Strukturella förändringar som leder till skillnader i arbetsmiljö mellan olika könade verksamheter Institutionell: Reglering, t ex arbetsmiljölagstiftning, upphandling, finansiering Organisatorisk: t ex hur vård och omsorg började organiseras och bemannas för att underlätta kvinnors fortsatta huvudansvar för hem och familj Makt; t ex tillgång till arenor, möjlighet att föra fram synpunkter till beslutande Status: t ex synen på experten, teknisk respektive omsorgskompetens /Annika Härenstam

14 Annika Härenstam

15 Välfärdsverksamheter, före 1990 Politiker Arbetsgivare Ex Kommun eller landsting Verksamhetschef Inflytande Krav Arbetstagare Inflytande + Stimulans + Krav + Brukare 15 /Annika Härenstam

16 Välfärdsverksamheter, 1990-talet f.f. Arbetsgivare Beställare Politiker Utförare Verksamhetschef Inflytande Krav + Stimulans? Arbetstagare Brukare Inflytande + 16 Annika Härenstam

17 Det är mycket som ramlar ner Jämställdhet Miljö Lika i hela Lagar, riktlinjer och rekommendationer Kvalitet It- processer HR- processer Arbets miljö Inköpsprocesser Chefen Tina Tina Forsberg Kankkunen, Annika Härenstam

18 Vanliga budskap till anställda i välfärdsverksamheter Gör mer men kosta mindre Gör kunderna/brukarna mer nöjda Resultaten mäts och jämförs Konsekvenser: Obalans krav och resurser Mental och fysisk överbelastning Känsla av otillräcklighet och skuld Tappar drivkraften och arbetslusten Personal och chefsomsättning Sjukfrånvaro /Annika Härenstam

19 Hur ska kontaktyrken i den kvinnodominerade välfärdssektorn återigen göras hälsosamma och attraktiva? Det handlar om organisering och styrning, anpassad till verksamhetens art

20 Arbetsobjekt Människor, Ting, Symboler Melvin Kohn & Carmi Schooler, 1983 Arbetsobjektet och den teknologi som används ger restriktioner och frihetsgrader för hur arbeten kan formas, styckas upp, standardiseras, styras, följas upp, och bemannas. Frihet från nära övervakning, arbetsuppgifternas komplexitet och rutininsering/standardisering avgörande för att förstå hur arbetet värderas (status) Annika Härenstam

21 Vad innebär det att arbeta med människor? Är tidsbundet och rumsbundet Arbetet utförs i samverkan med klienten Direkt återkoppling av klienten Använder sig själv som verktyg Oförutsägbara situationer Stora delar är svåra att rationalisera med teknik Svårt att mäta resultat Meningsfullt och utvecklande och ; har varit attraktiva och hälsofrämjande arbeten Annika Härenstam

22 Organisatoriska aspekter som bidrar till ökade köns-skillnader via olika styrning av offentliga verksamheter Indelning i enheter från nämnd till grupper, chefskvot Arenor för dialog och medbestämmande Måltydlighet Principer och praktiker för kontroll och mätning av måluppfyllelse Scheman och arbetskontrakt som påverkar deltagande i beslut och utbildning Horisontell och vertikal arbetsdelning Standardisering av arbetsåtaganden Anpassning av kraven till individuella förutsättningar Principer för resursallokering, budgetprocesser, finansieringssystem Tillgång till och lokalisering av administrativa stödresurser Värdering av kunskap Sammanställning av flera olika nordiska forskningsprojekt om organisering och arbetsmiljö Annika Härenstam

23 Vilken organisering och vilka strategier behövs idag för att skapa god arbetsmiljö för heltidsarbetande kvinnor och män? Vilken är politikens, myndigheternas, parternas och forskningens roll? Annika Härenstam

24 Perspektiv skifte? Föreskriften AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Avsiktsförklaring från parterna i offentlig sektor att sänka sjuktalen fokuserar på organisatoriska förutsättningar, inte minst för chefer Tillitsdelegationen Annika Härenstam

25 Organisering av arbete anpassad till välfärdsverksamheter Grundstrukturer Arbetsdelning Maktfördelning Koordinering och kontrollstrategier Resurser Exempel Vilken kompetens behövs för vad? Hur värdera kompetens? Kontinuitet i kontakter Hur skapa tillit? Nya aktörer, digitalisering - robotisering Vem ska ha makt över vad? Politiker på nationell och lokal nivå tjänstemän- professionella brukare - anhöriga Vilka underlag behövs för kloka beslut? Handlingsutrymme anpassning - oförutsägbarhet Specialisering formalisering - standardisering Vad är funktionellt att mäta? Samordning, helhetsperspektiv Hur fördela begränsade resurser? Etik, rättvisa, hållbarhet, stöd, finansiering /Annika Härenstam

26 Vilka välfärdsspecifika värden ska organiseringen åstadkomma? (förutom kostnadseffektivitet, produktivitet mm?) Professionalitet Tillit mellan aktörerna, och mellan aktörer och brukare Samverkan Långsiktighet i planering Kunskapsutveckling Kunskapsöverföring Innovativitet Flexibilitet Transparens Rättssäkerhet Jämställdhet Attraktiv arbetsmiljö /Annika Härenstam

27 Uppdragsdialogen Sker i alla led i organisationen För måluppfyllelse ska hela kedjan fungera Krävs reflektion och dialog om uppdragets Tydlighet Möjlighet, rimlighet för genomförande (omfattning, tidsram, lagutrymme mm) Förenlighet eller konflikt med andra uppdrag Resurser Befogenheter Arbetsmiljökonsekvenser Återkoppling om vad som fungerar och inte fungerar Annika Härenstam

28 Mer på temat: Arbetsmiljöverket: Organisera för en jämställd arbetsmiljö jamstalld- arbetsmiljo/ Att leda i en komplex organisation Utmaningar och nya perspektiv för chefer i offentlig verksamhet Anna Cregård, Stefan Tengblad och Erik Berntson (red) Chefers organisatoriska förutsättningar i kommunerna Linda Corin och Lisa Björk Seminarium och bokrelease 16/11,

29

30 Kontakta oss om Chefoskopet Anna Pramborg (kommunikatör) Malin Ljungzell (projektledare) Chefoskopet finns på suntarbetsliv.se

31 Tack för uppmärksamheten!

32 Referenser Acker J (1990), Hierarchies, jobs, bodies; A theory of gendered organizations. Gender and Society, 4: Barnett R. C. (1997) How paradigms shape the stories we tell: Paradigm shifts in gender and health. Journal of social issues, 53:2; Baron B & Bielby W (1980). Bringing the Firms back in; Stratification, Segmentation and the Organization of Work. American Sociological Review, 1980 Berntson E, Wallin L, Härenstam A (2012). Typical situations for managers in the Swedish public sector: Cluster analysis of working conditions using the job demands-resources model, International Public Management Journal, 15(1), doi: / Björk,L.; Bejerot, E.; Jacobshagen, N. & Härenstam, A. (2013) I shouldn t have to do this: Illegitimate tasks as a stressor in relation to organizational control and resource deficits. Work & Stress, Vol. 27, No. 3, pp Björk, L & Härenstam A (2016) Differences in organizational preconditions for managers in genderized municipal services. Scandinavian Journal of Management. 32: Corin L, Berntson E, Härenstam A (2016). Manager s turnover in the Public sector. International Journal of Public Administration. 39(10), Britton D M (2000) The epistemology of the gendered organisation. Gender and Society, 14:3; Cockburn, C. (1988). The gendering of jobs: Workplace relations and the reproduction of sex segregation. In Gender segregation at work, edited by Sylvia Wallby. Philadelphia: Open University Press. Gherardi, S (1994). The gender we think, the the gender we do in our everyday organizational lives. Human Relations, 47:6; Ganetz, Hillevi (ed) (2006). Reaching for Scientific Excellence in Gender Research. Conference Report. Vetenskapsrådet. Härenstam, A, et al. (2004). Multilevel analyses of organizational change and working conditions in public and private sector. Eu J Work &Org Psych 13(3), Härenstam, A and the MOA Research Group (2005). Different development trends in working life and increasing occupational illness requires new working environment strategies. Work, 24:39; Härenstam A (2008) Organizational approach to studies of job demands, control and health. Sc J owork Environ & Health, Suppl 6: Härenstam A (2009) Exploring gender, working and living conditions and health suggestions for contextual and comprehensive approaches. Scandinavian Journal of Work Environment and Health 35:2;

33 Referenser 2 Härenstam A, Schéele P. (2002) Psychological distress in different patterns of changed work and living conditions. Women, Work & Health, Third International Congress, Stockholm, Bildt C et al (eds), Book of Abstracts, Stockholm, National Institute for Working Life. Härenstam A & Östebo A (red) (2014). Chefskapets förutsättningar och konsekvenser Metoder och resultat från Chefiosprojektet Slutrapport del I. ISM-rapport 14:1. Västra Götalandsregionen Johns, G. (2006). The essential impact of context on organizational behaviour, Academy of Management Review, 31, Kankkunen T F(2014). Access to networks in genderized contexts: the construction of hierarchical networks and inequalities in feminized, caring and masculinized, technical occupations. Gender, Work and Organization, 21, Kankkunen T & Härenstam A 2015): Från kvinnors arbetsmiljö till genus och arbetsmiljö, page in Angelika Sjöstedt Landén, Gunilla Olofsdotter & Malin Bolin; Sprickor, öppningar & krackeleringar- nya perspektiv på arbetsmiljö ( Kanter RM (1977) Men and women of the corporation. New York: Basic Books Karlsson, T (2016). Könsskillnader i sjukfrånvaro; en aktuell fråga i historisk belysing. Rapport 2016:24 IFAU Ridgeway, C (2014). Why status matters for inequality. American Sociological Review, 70, Sverke, M., Falkenberg, H., Kecklund, G., Magnusson Hanson, L. & Lindfors, P. (2016) Kvinnors och mäns arbetsvillkor betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall. Arbetsmiljöverket 2016 Yoder J D & Kahn A S ( 2003). Making gender comparisons more meaningful: A call for more attention to social context. Psych Wom Qu, 27; Wallin L et al Span of Control and the significance for public sector manager s job demands: A multilevel study. Economic and Industrial Democracy, 35: Toivanen S, Gisselmann M, Lindfors P (2012) Kön, genus hälsa: socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män. Rapport, Malmö. Tilly, C. (1998). Durable Inequality. University of Carlifornia Press.