Diab-Base. boken Journalia AB

1 Diab-Base boken 2000-09-13 Journalia AB

2 InnehÂll 1 Fˆrord... 3 2 Infˆr patienten med diabetes... 5 3 Diabetesteamets organisation... 11 4 Diabetesdokumentet... 14 5 NÂgra tekniska grunder... 18 6 Registrering av en patient... 22 7 Laboratorielistan... 24 8 Diagnoskoder... 27 9 Koder fˆr historik... 31 10 ATC -koder och recept... 33 11 Knappar och fraser... 36 12 Diabetsdokumentets fraser... 38 13 Fotdokumentets fraser... 46 14 Kostdokumentets fraser... 52 16 Brevproduktion... 65 17 Brevexempel... 68 18 Statistik... 89 19 Uppfˆljning och utv rdering... 108 20 The annual evaluation 1999.... 110 21 Bilder... 125 22 Lathund... 129 Register... 130

3 1 Fˆrord Denna bok beskriver anv ndningen av Journalias programvara Diab-Base. Dagens version av Diab- Base r resultatet av flera Ârs arbete med att fˆrsˆka skapa ett vârdsystem som stˆdjer arbetet med diabetespatienter. Journalias programvaror bygger pâ kunskaper inom teknik, medicin, statistik och ekonomi. Ingen ensam person hade klarat detta. Samtidigt mâste det inte nˆdv ndigtvis vara mânga personer bakom utan det viktiga r vad man har fˆr avsikter, vad man kan, om man r flitig och hur man arbetar tillsammans. Verktyget fˆr utveckling har tillverkats av Jan Rameb ck. Till en bˆrjan hette detta utvecklingsverktyg Combi Step n r jag valh nt bˆrjade anv nda det med min 8-bitars Step One 1984. Idag heter det Profile byggt pâ C och C++. Jan Rameb ck har varit min st ndige l rare. Anna heter hans dotter som av fˆrklarliga sk l varit b st i klassen och dâ blivit ytterligare en l rare fˆr mig. Hon har ˆvertrumfat mig n r jag s nt henne kod och sedan fâtt den fˆrb ttrad i retur med kommentaren - îdu kanske menar detta?î. V xelvis arbete med programkod har varit en effektiv v g till mâlet. Effektivare n om utvecklingen skulle bygga pâ kravspecifikationer efter upprepade mˆten. Som l kare har jag med programmering fˆrsˆkt utforska avsikter med l karyrket och datorns mˆjligheter. Denna iterativa gemensamma programmering, d r filer transporterats t tt mellan oss med e- post, har varit en k lla till gl dje. Upprepade samtal med statistikern Anders OdÈn och deltagande i hans bearbetning av insamlade data har dessutom varit nˆdv ndiga fˆr kompasskursen. Min son Knut r ekonomen och numera Journalias VD, som l rt oss stava till îreengineeringî. MÂnga av Journalias lˆsningar utvecklades i samband med att vi gjorde program fˆr uppfˆljning av thoraxkirurgi i bˆrjan av -90-talet. Utmaningen var att hantera vârdens detaljer fˆr att redovisa riskstratifierade resultat och gˆra riskbedˆmningar vid sidan av att producera en journal. Arbetet med dessa svârigheter ledde till en serie uppfinningar inom problemen kodifiering och hantering av koder. Konsekvensen blev att vârdens detaljer nu kan fângas, Âterfinnas, medvetet hâllas gˆmda, rvas fˆr att undvika dubbelarbete, fˆras vidare och sammanst llas. Idag fungerar Diab-Base i hop med alla andra av Journalias grenar. Detta omfattande system fˆljer patienten som ofta har mer n en sjukdom och g rna fˆrflyttar sig mellan olika vârdgivare. SÂdana komplicerade fˆrhâllanden har vi tacklat fˆr att nâ det viktigaste mâlet n mligen att fˆlja informationen och gˆra nâgot av den. Tack vare idogt multidisciplin rt teamwork r programmet nu vida ˆverl gset den inledande versionen som jag ensam var fˆrfattare till. Utvecklingen av Diab-Base har presenterats i samband med fˆredrag och artiklar. PÂ Journalias hemsida http://www.journalia.se kan man h mta hem bilder och resultat frân flera olika datainsamlingar. Den presentation som du nu hâller i handen inne

4 hâller bland annat en sammanst llning av hj lptexter och sk rmdumpar vid sidan av vâra kommentarer. Diab-Base har naturligtvis ocksâ utvecklats av anv ndarna och h r ska framfˆras ett stort tack fˆr alla synpunkter, handfasta bidrag till frasbibliotek och allt stˆd. Det r anv ndarna som format systemet till vad det r idag och nya anv ndare bidrar s kert med nâgot nytt. Denna bok r inte bara ett studiematerial fˆr anv ndare d r en del kan hitta sina egna bidrag utan och ocksâ en grund fˆr fortsatt utveckling och samarbete. Martin FahlÈn

2 Infˆr patienten med diabetes 5 Diabetespatienten kan mˆta sin sjukskˆterska eller l kare pâ olika s tt. Hon kan vara remitterad pâ grund av nyuppt ckt diabetes och hon kan uppsˆka en diabetesmottagning med remiss eller kanske komma akut med hj rtinfarkt d r nyuppt ckt diabetes konstateras samtidigt med fyndet av en infarkt. MÂnga patienter i sluten vârd har diabetes. Hos de med hj rtsvikt r frekvensen omkring tjugo procent. Diabetes uppfattas dâ ofta inte som det viktigaste problemet och kan l tt fˆrsummas, eftersom mâttligt hˆgt blodsocker till skillnad frân mânga andra sjukdomar inte ger en signal i form av ett symtom. Patienten sˆker sâledes inte alltid fˆr diabetes utan diabetesteamet mâste dâ aktivt fˆrsˆka sˆka upp problemet diabetes. Det r inte alla patienter fˆrunnat att komma till en diabetesmottagning fˆr att ventilera sina problem. Det r fˆrst n r vârden bryr sig om utv rdering av hela diabetespopulationen som den ser att vârden inte tar hand om r tt patienter och r ttvist fˆrdelar resurserna. Vi kan efter identifiering av detta problem, analysera och v rdera problemet, sâ att vi l r oss att arbeta med r tt îsakerî eller med r tt patienter, vilket r ett av datoriseringens syften. Med andra ord kan vi bˆrja sˆka upp patientens problem ist llet fˆr att hon ensidigt ska sˆka upp oss. Programvaran Diab-Base r gjort fˆr att mˆta patienter med mer n en sjukdom. Det r ett internetliknande kvalitetss kringssystem, d r det finns grenar eller îhemsidorî fˆr olika vârdproblem eller steg i vârdprocessen. îdiab-baseî r ett exempel pâ en sâdan gren. Till skillnad frân Internet îpratarî hemsidorna med varandra. Om patienten har haft hj rtinfarkt, som exempel, och detta har dokumenterats i grenen fˆr hj rtvârd finns redan sociala uppgifter och uppgifter om infarkten ifrâga. SÂdant som ocksâ r av intresse vid vârd av diabetes. Information registreras i detta exempel endast en gâng och dubbelarbete kan undvikas. Vi har i och med tekniken med grenar skapat en v v eller en samling îrelationerî att surfa bland, till skillnad frân mânga andra programvaror som r indelade i slutna moduler utan integration. Diab- Base r sâledes ingen modul eller ett objekt utan snarare en programvara som stˆdjer patientens olika îhemsidorsî relationer. Med detta menas att information kan rvas eller fˆras in frân andra delar av systemet.pâ sk rmen finns knappar med kodade fraser.det r en knapps karakt r som best mmer om informationen i form av fraser rvs eller ej. îsocialtî r ett exempel pâ en sâdan knapp. îstatusî d remot kan snabbt ndras varfˆr informationen r îprivatî eller sluten just fˆr varje besˆkstillf lle. Vid besˆket ñ n r patienten kommer in i l karens eller sjukskˆterskans rum ñ mˆter hon eller han inte bara en vârdgivare utan fˆrslagsvis ocksâ en dator. Detta kan vara en k nslig frâga. Hur detta mˆte betraktas ur patientens eller vârdgivarens perspektiv r svârt att s ga. DÂ det finns mânga olika patienter och vârdgivare finns det inte ett patientperspektiv utan mânga. Vi kan bara gissa oss till vad flertalet vill ha. Patienten r numera inte helt ovan vid att arbeta infˆr datorn. Detta verktyg ingâr i mânga samtal dâ hon sˆker en tj nst av nâgot slag. Vid incheckning infˆr en

6 flygresa frâgas t.ex. om resen ren vill sitta vid fˆnster eller inte och informationen klickas in pâ en sk rm. Vid en sâdan tj nst beg r man ocksâ olika saker ñ t.ex. ett pass och resv skans vikt. Diab- Base kan anv ndas pâ olika s tt, men det som h r framh vs r delar av systemets design som r gjorda fˆr att st rka mˆtet med patienten. Det gâr ocksâ att ha datorn i ett annat rum och diktera. VÂrdgivarna fâr sâledes inte k nna sig tvingade att arbeta enligt det s tt som h r tas upp. Patienten kan ofta se det praktiska med datorn ur vârdens perspektiv och delta pâ olika s tt med att ge information pâ ett smidigt s tt. En ifylld enk t eller en diskett med data som kan fˆras ˆver berikar kontakten. Datorn pâ en diabetesmottagning verkar pâ sâ s tt ocksâ fˆr îbest llningarî. Som vi ska se senare gˆrs bland annat en îbest llningî av patienten och vârdgivaren tillsammans om vilka mâl som kan s ttas upp fˆr patienten. Datorsk rmen kan fungera med sin information som en spegel, nâgot att reflektera infˆr n r planer formuleras och mâl s tts. Utˆver denna dator i rummet finns fˆrhoppningsvis ett lugnt rum med en vacker tavla att titta pâ och skˆna stolar att sitta pâ. Om patienten ska fâ en chans att kunna fylla ut rummet med sin person och intressanta dialoger uppstâ, bˆr det nog vara ganska spartanskt inrett och inte fˆr mânga prylar sâsom sprutor, burkar, broschyrer och annat som stj l uppm rksamhet. Samtalet fâr inte stˆras av ovidkommande intrâng frân medarbetare eller telefonsamtal eller av att bordet r fullt av papper och andra patienters journaler. Tiden vid besˆket r knapp, men patienten kan ges en k nsla av att ha fâtt tid d rfˆr att andetagen r lugna trots alla stˆrningar. LÂt oss utgâ ifrân att patienten r den seismograf som kan k nna av vârdens rutiner. Samarbetsformerna mellan l kare och sjukskˆterskor och ledningens kompetens kan hon m rka. Patienten m rker om l kare och sjukskˆterskor kan dela den information hon ger. Hon besv ras om hon mâste upprepa samma sak flera gânger. N r frâgan: îƒr Du gift?î st lls fˆr femte gângen r det inte konstigt att man bˆrjar undra hur teamet fungerar. Meningsfull datorisering All meningsfull datorisering r beroende av insiktsfull ledning, som i b sta fall inneb r aktivering av team. Driftens former kan fˆr ndras genom datorisering om fˆr ndringen r fˆrenad med fˆr- ndrat teamwork. Dit hˆr ett mycket starkt intresse fˆr mâl och uppfˆljning. I den budgettvingande ekonomi som r vanlig i dagens sjukvârd arbetar dock ledningen pâ ett helt annat s tt. Den har l mnat ˆver ansvar till isolerade enheter varvid varje hierarkisk nivâ l tt isolerar sig frân varandra. Det hierarkiska glappet kan bli h mmande fˆr en sund datorisering. Om l kare dessutom bˆrjar uppfˆra sig som ledare av en egen industri och till stor del strunta i anpassning till redovising och mâl. SÂdant beteende leder l tt till isolering och till stress och utbr ndhet. Ofta skyller man pâ bristande tid, men felet ligger ofta hos ledningen eftersom sâv l mâl och Âterkoppling med resultat saknas, som tr ning med den nya tekniken. MÂl mâste formuleras av kompetenta personer i diabetesteamet och detta ska delges nâgon som visar intresse. Saknas dessa kompetenser och intressen finns inga fˆruts ttningar fˆr en resultatredovisande datorisering. Vem vill visa resultat fˆr den blinde tj nstemannen d r uppe som dessutom pâtvingar nâgon helt annan datorisering, som inte har ett dugg med resultat, mâl och redovisning att gˆra?

7 Ibland s ger man att teamet visst finns, men l kare och sjukskˆterskor kanske dikterar journalen var och en fˆr sig. Sedan fyller de i nâgot formul r som nâgon annan i sin tur ska mata in i en dator. De s tter d rmed sig sj lva och en sekreterare i arbete. Detta dubbelarbete r ett slˆseri med resurser som grundas pâ gammal vana, snarare n kunskap om informationshantering och en genomt nkt strategi kring vârdprocesserna. M nniskan r bra pâ att bevara gamla rutiner. Yrkesavvunden fixerar gr nser. Fˆrvaltandet av gammalt arv bromsar infˆrandet av nya rutiner ven om borttagande av dubbelarbete r en uppenbar vinst. Vi har hela tiden h vdat att datorer ska anv ndas fˆr att ta bort jobb, men inte tj nster till varje pris. Ist llet ska arbetsuppgifter omfˆrdelas, vilket Âterigen st ller krav pâ en ledning med visioner. Om nu l kare och sjukskˆterskor s ger att de t nker l gga bort diktafonen och arbeta med patienten sittande vid datorn kan en sâdan plan ndâ stupa pâ yrkesavund. Vad man s ger vid ett mˆte r en sak och handling en annan. LÂt oss i sâ fall gˆra nâgot av denna sp nning genom att argumentera fˆr det positiva att olika yrkeskategorier arbetar i samma databaser och kan minska den tid som de tillsammans dokumenterar. Det finns ocksâ andra argument som har med l randet och ledandet att gˆra. Inte minst sâ har vi en patient tillsammans och ocksâ ett dokument tillsammans. Detta dokument rymmer mâl och mâluppfyllelser. I detta gemensamma fˆrvaltande av patientens information l mnar vi underlag till varandras fˆrfattande av olika vârddokument. Samtidigt blir vi ocksâ synliga fˆr varandra. Vi behˆver ju se varandras arbete fˆr att b ttre kunna se patienten och l ra oss av varandras iakttagelser. L karen kan dâ leda diabetesteamet med sin grundligare och bredare utbildning. Detta avspeglas bland annat i hur denne ledare formulerar mâl i sâv l enskilda patientfall som kritiska frâgor om populationen. Informationen ska sedan anv ndas fˆr den gemensamma utv rderingen vilket r l rande fˆr sâv l l kare som sjukskˆterska och patient. Det r kompetensutveckling och ett l rande av dem som ska l ra andra. Framfˆr datorn N r patienten stiger in i rummet finns sk rmbilden med patientens uppgifter redan pâ plats framfˆr datorn. Tidigare patients journal r bortplockad, vilket gˆr att patienten k nner sig i centrum vid besˆket. Bordet r rent frânsett nâgra andra redskap, t.ex. en penna och en blodtrycksmanchett. Datorns sk rm r vinklad sâ att den kan ses av sâv l vârdgivare som patient. Patienten tr nger sig dock inte pâ, utan mâste introduceras till sk rmbilden. D r finns redan uppgifter om insulindoser ñ Kan dessa vara riktiga? Om vi bˆrjar med att fastslâ vad som g ller fˆr en patient kan vi sedan ta steget till frâgor av olika slag. Varfˆr just dessa doser? Ö kan man frâga sig. Kanske r de resultatet av ett experiment som r lyckat eller mindre lyckat. Det kan patienten beskriva. Avsikten med att bˆrja med behandlingen r att orientera patienten infˆr den och samtidigt studera hur patienten orienterat sig. Kanske det r befogat att klicka pâ îdiagramî fˆr att fâ en bild av patientens doser. Proportionerna diskuteras och knappen îdosfˆrslagî ger en bild av hur andra med bra HbA1c har fˆrdelat doserna.

8 Korrelationen mellan symtom och blodsocker tas sedan upp. Finns lynnesfˆr ndringar under dagen? Har det blivit stabilare psykiskt sedan sist? I samma ˆgonblick kan det vara befogat att klicka pâ îkontrollî och gâ igenom sidorna med fraser îbakom knapparnaî. Bl ddringen mellan sidorna gˆrs med hˆger mustangent. Sedan r det mˆjligen dags att ta upp HbA1c-frÂgan. Klicka pâ îlablistaî och fˆr in mâlet fˆr Hba1c tillsammans med det faktiska HbA1c-v rdet. Hur gick det fˆrr? Klicka pâ îgrafikî i lablistan eller îhba1cî knappen i basdokumentet och visa hur doser och HbA1c eventuellt fˆljer varandra. Finns nâgot att utl sa? Fˆrs mrades HbA1c n r dosen minskades eller fˆrb ttrades det pâ grund av en dosˆkning? Har dos ndringar gjorts ˆverhuvudtaget? Sˆk efter terapeutiska framgângar i HbA1c-kurvan. Det som r intressant r inte exakt vad grafen visar utan hur vi anv nder oss av den i samtalet. Patienten r inte intresserad av klander utan vill veta hur hon eller han kan ndra sina strategier fˆr att mâ b ttre. Det kan finnas fel i behandlingen som mâste r ttas till. DÂ r det nâgot positivt med att hitta fel. Felet ligger i de bilder som avspeglas av behandlingen och inte hos individen. Datorn r med och hj lper fˆr att dessa bilder ska kunna framkallas. Blodsockerdata frân en m tare kan ocksâ ge intressanta bilder. Genom ett klick pâ knappen îreflexî skapas en rapport av datorn som ger information till patienten som sedan kan skrivas ut och ges till henne. Datorn kan dâ fungera befriande, som en tredje part eller en saklig spegel d r ˆverdrifter, underdrifter, skuldk nslor, r dsla, undfallenhet och manipulation och annat som uppstâr mellan tvâ m nniskor saknas. Ist llet fˆr att tala om blodfetter och tobak kan den totala risken berˆras. Reflex kan ge fˆljande besked till en rˆkare: îrisk fˆr hj rt-k rlsjukdom inom 10 Âr= 18 %. Risk fˆr j mnârig med normal risk inom samma tid= 12 %. Risk fˆr j mnârig med lâg risk inom samma tid= 8 %. Bedˆmningen grundar sig pâ en undersˆkning som gjorts i USA. H nsyn tas till Âlder, totalkolesterol, LDL-kolesterol, blodtryck, fˆrekomst av diabetes och rˆkning. Ber kning har sina svagheter men kan ndâ ge en viss information.î N r vi klickar fˆr att patienten inte rˆker under knappen îsocialtî ers tts siffran 18 % med 11 %. Ofta vet man inte om behandlingen ska ndras eller ej men den hâllning vi kan ha i sâ fall r att det behˆvs en undersˆkning. V rdena sv nger upp och ned och patienten begriper ingenting just d rfˆr. LÂt oss dâ utgâ frân att de lâga v rdena fˆder de hˆga v rdena. Hur kan vi veta det? NÂgot annat kanske st rker. îpanikhungerî infˆr annalkande mâltider talar fˆr att insulindosen r fˆr hˆg. En sâdan iakttagelse kan klickas in under îkontrollî. Avgˆrande detaljer fˆr oss vidare genom fraser och andra koder pâ sk rmen, men beviset kommer fˆrst efter att behandlingsrutiner har ndrats. SÂdana iakttagelser r subtila och underl ttas av att vi gâr metodiskt fram. Datorn underl ttar denna metodik genom att st lla kritiska frâgor. De finns d r i form av fraser just fˆr att pâminna oss om relevanta frâgor. Patienten ber ttar inte sj lvmant om denna îhungerî utan frâgan mâste st llas. Inte heller ber ttas det spontant om dessa st ndiga generande lakansbyten som beror pâ nattliga hypoglykemier som ger svettningar. Fˆrst n r frâgan st lls framkallas bilden. Vi frâgar inte alla

9 om fˆrekomst av vâta lakan utan det r en association som leder oss dit. Systemet ska vara berett pâ att mˆta vâra associationer och berika oss med associationer sâ att mˆtet med patienten inte blir torftigt. Det fâr heller inte bli robotm ssigt. Systemet fâr inte vara byggt efter ett givet schema. Tekniken r inget kall utan det r konsten i yrket eller l randet fˆr att se som r ett kall och tekniken anv nds i detta syfte. VÂrt arbete skiljer sig inte frân den konstn r som anv nder en penna n r hon tecknar fˆr att l ra sig att se. Om vi bˆrjade med registrering av insulindoser hoppade vi sedan vidare till îlablistaî- îgrafikî och sedan tillbaka till îkontrollî. Det g ller att fˆlja en association som r naturlig. Resan med mus och tangentbordet kunde vara en annan. Insulindoser kanske inte r sâ intressant i det aktuella fallet. Patienten kan ha varit hos ˆgonl kare. Diskussion om ˆgon och rˆkning kanske s tts i fˆrsta rummet vid samtalet. Klickningar fˆds av samtal och klickningar leder till att samtalet fˆrdjupas. Det r fˆrst n r vi har nâgot att utgâ ifrân som vid kan st lla frâgor, ge berˆm och ifrâgas tta. Vilka planer har vi nu? Dags att klicka pâ îbesˆketî och sedan menysidan îplanerî. Om vi inte vet nâgot om patienten kan vi inte ha nâgra planer mer n att fˆrsˆka fâ reda pâ mer om patienten. Hon kan v rja sig. De finns de som uteblir och det r ett led i en avv rjningsreaktion. Avsikten med mˆtet kan vara sm rtsamt eftersom det gâr ut pâ att fâ en tydlig bild av patienten och sedan ge stˆd fˆr att bevara en strategi eller infˆra en ny. Patienten som tar tvâ insulindoser om dagen kan vid fˆrslag om flerdosterapi v rja sig. Likas kan patienten som har flerdosterapi v rja sig infˆr fˆrslaget att prˆva insulinpump. Det r bekv mt att lâta patienten best mma sj lv, eftersom besˆket dâ tar kortare tid. Programvaran kan dock ge stˆd dâ man kan klicka pâ frasen îvill prˆva pumpî och senare ta fram en lista pâ de som fâr inv nta handledning. MotstÂndet till fˆr ndringar kan brytas igenom om vi klagar pâ att patienten och vi sj lva saknar erfarenheter infˆr just hennes fall och att det d rfˆr finns plats inte fˆr en fˆr ndring till varje pris men till att vidga erfarenheterna. Det kallas fˆr experiment och inte ordination. N r patienten fâtt prˆva flerdos eller fâtt prˆva insulinpump kan erfarenheten vara sâ positiv att patienten beklagar att experimentet inte gjorts tidigare. Experimentet kan observeras med extra tydlighet om îgrafenî i lablistan anpassas sâ att en horisontell f rgmarkering talar om n r behandling pâbˆrjades med insulinpump. Vi kan tillsammans se hur insulindoser och HbA1c dâ har ndrats. Denna utv rdering framfˆr sk rmen r utbildande. Vid l sning av ldre journalanteckningar frân diabetesmottagningar slâs man av att de kan vara mângordiga men s llan innehâller formulerade planer. S llan ser man nâgra positiva kommentarer om patientens aktiviteter. Det r vanligare med kritiska synpunkter i allm nna ordalag som om v rlden var indelad i de som skˆter sig och de som inte gˆr det. Patienten kan vara beredd att komma till en mottagning och hˆra att allt inte r sâ bra, som om det funnes en ˆmsesidig ˆverenskommelse att det r skuldk nslor som behandlar oss i allt m nskligt liv. Eller sâ r hon utled pâ det och uteblir sâ som man kan lâta bli att gâ i en str ng kyrka.

10 Datorn ska sâledes anv ndas fˆr att infˆr oss sj lva och infˆr patienten visa en mer nyanserad bild av diabetes. Fraserna som klickas kan uppfattas som mekaniska och stela men r viktiga orienteringspunkter och ska berikas med fri text om nyanser. Anv ndandet vid besˆket l r oss att se. Den bild som tecknas mâste delges patienten. Det r hennes reflektion som ska stˆdjas. Hon r en del av teamet som dag ut och dag in lever med sin diabetes. Det r cker inte med enbart muntliga besked. DÂ det l tt uppstâr missfˆrstând och ett brev kan visas fˆr anhˆriga r det klokt att passa pâ att ven kommunicera skriftligt med hj lp av îdiabetesbrevetî. Det r dâ den framlagda pennan kan anv ndas fˆr att gˆra en del understrykningar samtidigt som brevets innehâll fˆrklaras.

11 3 Diabetesteamets organisation Det har mânga gânger sagts att patienten ska vara i centrum. Hon kan ibland undra varfˆr vârdgivarna inte ocksâ r i centrum. Varje mˆte med en ny l kare och en ny sjukskˆterska skapar nya relationer som k nns fr mmande. Detta uppstâr l tt om diabetesteamets verksamhet r otillr ckligt integrerad. Arbetets rutiner i form av organisationens struktur, vârdprocesser och kontrollmekanismer utformades fˆr l nge sedan, innan datorerna fanns fˆr att stˆdja vârt arbete. Vi har tidigare fˆrsˆkt koppla teori kring BPR (Business Process Reengineering) till diabetesvârden. BPR inneb r att vi mâste bryta oss loss frân gamla strukturer och regler fˆr hur vi beter oss i vârt arbete. Vi mâste utmana gamla antaganden om vad som r ett bra s tt att arbeta pâ. Vanligtvis r verksamhetens arbete sekventiellt organiserad utifrân isolerade uppgifter. Detta s tt att arbeta pâ r fragmenterat och omˆjliggˆr integration av arbetsuppgifter som behˆvs fˆr att dagens krav pâ service och kvalitet ska kunna uppnâs med de knappa resurser som finns till fˆrfogande. Diabetesteamet mâste analysera sina processer sâ att de fullst ndigt fˆrstâr vad mâlet med verksamheten r och sedan kan organisera sig kring detta mâl. Fˆljande sex principer efter Michael Hammer bˆr beaktas vid datorisering i sjukvârden fˆr att snabbt kunna fâ ut sâ mycket som mˆjligt frân datorn. Ett viktigt budskap frân alla principer r att flˆdets processer mâste fˆrsˆkas komprimeras sâ att knappa resurser kan utnyttjas b ttre. Det g ller dâ att fˆlja informationen. 1. Organisera utifrân resultat och inte utifrân isolerade uppgifter. En person bˆr utfˆra alla uppgifter i en process ist llet fˆr isolerade uppgifter. Utforma d rfˆr arbetet runt ett mâl eller resultat, ist llet fˆr runt en isolerad uppgift. Tidigare hade sjukskˆterskan en isolerad uppgift, t.ex. att l ra patienten ta sprutor eller att m ta blodsocker. Om diabetesskˆterskan ska bli berˆrd av arbetet med patientens upplevda livskvalitet mâste hon se helheten och ge sig i kast med att lyssna, ge underlag fˆr diagnoser, skriva journal tillsammans med patienten och ge individualiserad undervisning. Detta r mˆjligt om det finns en diabetesintresserad l kare som stˆdjer och fˆljer utvecklingen mot en hˆgre grad av professionalism i teamet. 2. Ge dem som anv nder resultatet av en process mˆjlighet att utv rdera och utveckla processen. Genom tillgâng till information lagrad i databaser kan behovet av en del specialistfunktioner avskaffas. Rollgr nserna mellan l kare och sjukskˆterska blir inte sâ klara om vi har programvaror som ger beslutstˆd Ât individer pâ l gre nivâ i en traditionell hierarki. Vid besˆket behˆver patien-

12 ten inte nˆdv ndigtvis besˆka en receptionist och besˆksintervallet till l karen kan kanske fˆrl ngas. Det blir ocksâ enklare att gˆra individuella experiment n r patientens resultat kan fˆljas. 3. Samla och utforma informationen d r information produceras. N r information var svârt att skicka mellan enheter var det rimligt att informationen samlades in med j mna mellanrum frân olika avn mare. Fˆrseningar, feltolkningar och en omfattande administration blev nâgot som man l rde sig leva med. Man kan frâga sig varfˆr vi fortfarande hâller pâ med detta dubbelarbete? Idag kan information samlas in en gâng och lagras fˆr tillgâng îon-lineî frân vem som n behˆver informationen. Streckkoder, relationsdatabaser och EDI (electronic data interchange) gˆr det enkelt att samla in, lagra och fˆrmedla information mellan databaser, t.ex. fˆr att ta hem lab-data eller remisser. Avdelningar som enbart samlar pâ information som andra avdelningar producerar bˆr enligt denna princip omedelbart avvecklas. Datorn kan ist llet ge snabba och kontinuerliga rapporter fˆr Âterkoppling om enskilda patienter och diabetesvârden som helhet. De rapporter som datorn producerar kan anv ndas fˆr att producera verksamhetsber ttelser och/eller samordna andra berˆrda resurser inom diabetesvârden. Informationen ska givetvis ocksâ anv ndas fˆr att informera patienten. 4. Behandla geografiskt spridda resurser som om de vore centraliserade. Helst skulle man vilja riva barri rer mellan prim rvârd och slutenvârd. Prim rvârden menar ofta att den decentraliserade vârden ger b ttre service, men kostnaden r tyv rr ofta ett ˆverflˆd av byrâkrati. Dessutom tar prim rvârden ofta hand om ett fˆr litet antal patienter fˆr att dessa ska fâ den professionella vârd som kan behˆvas. En enk t med systemets fraser kan h r vara ett hj lpmedel fˆr att samla in information kring ett upptagningsomrâde, sâ att samtliga patienter kan sˆkas upp av det centrala sjukhuset vid behov. 5. Sammankoppla parallella aktiviteter. VÂrden karakteriseras av splittrande aktiviteter. Inom diabetesvârden r det logiskt att inkludera hela det metabola syndromet i databaser och lâta diabetesskˆterskan ocksâ vara hypertoniskˆterska och hyperlipidemiskˆterska. Eftersom cirka 20 % av hj rtsviktspatienterna i slutenvârden behandlas fˆr diabetes kan det vara logiskt att lâta en sviktgren finns vid sidan av diabetesgrenen fˆr att st rka ven denna process.

13 6. LÂt beslut fattas d r arbetet utfˆrs och bygg in kontroll i processen. I mânga fall r de som utfˆr ett arbete skilda frân de som styr, kontrollerar och fattar beslut om arbetet. Man antar att de som arbetar vid îfrontlinjenî varken har tid eller den breda kunskap som kr vs fˆr att fatta dessa beslut. Datorn kan hj lpa till med att platta ut organisationen och fungera som en styrcentral fˆr bâde sjukskˆterskan och l karen, d r kunskap kan fˆrmedlas under arbetets gâng och beslutsgângen kortas ned. N r blodsockerm tning i hemmet bˆrjade anv ndas h vdades betydelsen av att patienten l rde sig att sj lv justera insulindosen efter blodsockernivân. Om vi delger patienten information frân databasen i ett diabetesbrev (som beskrivs senare) kommer hennes l rande att st rkas och skapa ett l ttare medagerande. Denna Âterkoppling i form av ett brev kan ocksâ anv ndas som en remiss till prim rvârden, sâ att de blir delaktiga i slutenvârdens aktiviteter. Det diabetesteam som nu bˆrjar ta form st ller vârdgivarna tydligare i centrum, tillsammans med patienten.

14 4 Diabetesdokumentet N r du startat datorn, loggat in och valt att îaktiveraî Journalias programvara ñ t ex Diab-Base ñ kommer Du till fˆljande sk rmbild. V ljs îdiabetesî kommer fˆrfrâgan om behˆrighet och n r Du loggat in hamnar Du h r: Nedan beskrivs vad som dˆljer sig bakom de olika f lten och knapparna i bilden ovan. Mer detaljerade beskrivningar finns i senare avsnitt. 1. Personnummer, namn, Âlder, kˆn, status Personnummer har formatet SS MMDD-NNNN. Vid inknappning godk nnes fˆljande format: SS MMDD-NNNN, SS MMDDNNNN, MMDD-NNNN, MMDDNNNN. Namn r tilltalsnamn och efternamn. lder ber knas varje gâng patienten visas pâ sk rmen. Kˆn r F fˆr kvinna och M fˆr man. Status r normalt blankt. Men kan vara E eller O. E betyder att patienten r exporterad och en kopia av data fˆr patienten g ller. O betyder att patienten har flyttat

15 och dokumentet r exporterat och originalet fˆr patienten g ller. Om Status = E erhâlles alltid en varning att man arbetar med en kopia. Om frikortkontroll anv nds finns X i detta f lt om patienten ej har betalat. N r du skriver in personnummer i ett tomt dokument (som du tagit fram med F2) och trycker pâ enterknappen sker en sˆkning efter patienten. Om inknappat personnummer r kortare n 10 tecken skall det ha formatet: SS, SS MM eller SS MMDD. Datorn visar dâ en lista med personnummer och namn varur man kan v lja ˆnskad patient. Sˆkning pâ efternamn kan gˆras genom att l mna personnummer blankt och skriva in ett efternamn i f ltet fˆr namn. Datorn visar dâ en lista med personnummer och namn varur man kan v lja ˆnskad patient. 2. Besˆksdatum, klocka och anv ndare Besˆksdatum skall normalt inte skrivas in utan s tts av datorn n r man klickar pâ knappen till hˆger om klockf ltet. Den som loggat in fâr sitt namn automatiskt i f ltet fˆr anv ndare. Datumf ltet best mmer datum fˆr inknappade kodifierade fraser. Se mera om detta under nummer 10. 3.Remiss N r du fˆr in datum k nner programmet av om det finns en remiss i remissprogrammet och frâgar om uppgiften ska tas med. N r du avslutar patienten kan du antingen ta bort dokumentet eller v nta den saken med h nsyn till Ârsstatistiken. Klicka pâ "Besˆket" och under "Planer" klickar du in att patienten r ˆverfˆrd till annan vârdgivare. 4. Per os De perorala antidiabetika som patienten tar v ljs ur en lista under mediciner eller via recept i "Modul". Systemet kan fˆra in tvâ mediciner i f ltet ovanfˆr insulindoserna. Man kan inte komma in i f ltet och skriva eller ta bort utan det gˆrs i medicinlistan eller receptmodulen. 5. Projekt H r skriver du in koder fˆr olika projekt. Anv nd bokstaven "N" om patientens fullst ndiga personnummer ska tas med i export till Nationella Diabetes Registret. 6. Insulindoser och blodglukos Insulindoser i Enheter fˆrs in h r. Om du har fˆrt in vikt anges Enheter/Kilo pâ dokumentet som ett mâtt pâ insulinresistensen. % basdos anges vilket kan v gleda fˆr en b ttre optimering av

16 insulindosen. Basdosen hos v linst llda ligger kring 45-50 %. Med hj lp av knappen till hˆger omf lten fˆr pumpinsulindoser kan du fâ hj lp med att r kna ut dygnsdosen basinsulin hos den som har insulinpump och dygnsprofilen kan dokumenteras. Fˆr in blodsockerv rden och ange om de r skattningar eller registrerade frân protokoll per hand eller frân blodsockerm tare via kabel. Via îlabî kan v rden tagna pâ natten kl. 03 fˆras in. Knappen îprotokoll-blsî leder till mˆjlighet att mata in mânga v rden frân dagbok eller m tinstrument. D r kan ven kontakt etableras med patientens datanoteringar i hemmet, vilket kan gˆras i îcomfort dataî, som r en programvara fˆr îhemdiabetesî. Programvaran kan h mtas gratis frân Journalias hemsida. 7. Diagram och dosfˆrslag Insulindoserna presenteras grafiskt om du klickar pâ îdiagramî till hˆger och îdosfˆrslagî visar hur en balanserad behandling kan se ut. Det kan ingâ i diskussionen om patientens fˆrdelning av snabbinsulin och basinsulin. Klicka pâ diagram igen fˆr att st nga diagrammet. Ofta st ngs ett fˆnster annars med tangenten ESC. 8. PAS och PAL Patienten ska ha en patientansvarig sjukskˆterska och en patientansvarig l kare. Namnen skrivs in h r frân personallistan. 9. Funktionsknappar bland annat îjournalî Med CTRL+bokstav som r understruken kan du nâ funktionerna utan att behˆva anv nda musen. En del av dessa funktioner kan ocksâ nâs frân browsern i ˆvre hˆgra hˆrnet (Modul). Fˆljande funktionsknappar brukar finnas pâ diabetesdokumentet. îdiagnos.î H r infˆrs diagnoser. îlablista.î H r infˆrs och l ses labprover (grafik). îdebut/historik.î H r infˆrs olika h ndelser. îmedicinlista.î Mediciner infˆrs eller v lj Recept i îmodulî. îbmi-kurvaî visas. Annan grafik finns i îlablistaî. îjournalî produceras. îfot.î Snabbv g till fotjournalen. îkost.î Snabbv g till kostjournalen. îgranska.î Dokumentet kan granskas enligt egen inst llning. îreflex.î Evidensbaserade râd kring fallet. îndr.î Kontroll enligt Nationella Diabetes Registret. îhba1c ñ kurvaî visas. Annan grafik finns i îlablistaî.

17 10. Knappar med menyer och kodade fraser Dessa knappar, vars innehâll vi kallar îbakom knapparnaî bestâr av sidor med kodade fraser och utrymme fˆr fri text samt mˆjlighet att fˆra in till fraserna relaterade lab-data och historik-data. Knapparna kan ha olika f rger, vilket beskrivs i avsnitt 11.

18 5 NÂgra tekniska grunder Inloggning P îskrivbordetî finns en ikon med Diab-Base. Klicka pâ den och Ni kommer till Journalias startmeny, vilken vi brukar kalla fˆr îtr detî. I detta l ge r Ni nnu inte inloggade i systemet. Klicka pâ DIABETES (eller motsvarande knapp) och det r dags att logga in. Anv ndaren som skall logga in har vid start av en installation en anv ndaridentitet (ID), t ex initialerna i namnet, och ett lˆsenord - ìstartî. Genom att hâlla nere CTRL-knappen och logga in med start, ges mˆjlighet att skapa ett individuellt lˆsenord. Anv ndaren best mmer n r han/hon skall Âterg till inloggningsl ge. Varje anv ndare tillhˆr en av tvâ klasser. R tt att uppdatera eller endast r tt att l sa. Lˆsenordet kan vara upp till 10 tecken. Den automatiska utloggningens tid best ms per arbetsplats. Automatisk avst ngning kan beg ras och best ms per arbetsplats. Systemet kan sj lv koppla ur vid backup. Grenar Journalia har som logo ett tr d d rfˆr att programvaran bestâr av grenar. N r det g ller diabetesomrâdet finns en allm n gren fˆr aktuella diabetespatienter och d rtill speciella grenar fˆr fotspecialister och dietister. En gren i Journalias programvaror kan betraktas som en ìhemsidaî som hanterar ett s rskilt kliniskt omrâde. Till en gren kopplas ìmodulerî, ìknappmenyerî, ìlablistorî, ìhistoriklistorî m.m. Fˆr att fˆrtydliga likheten med Internet kan s gas att dokumenten tilldelas arbetsuppgifter eller funktioner vid sidan av att information visas. P Internets hemsidor kallas dessa funktioner ìappletsî. Journalias programvaror nâr dock ett steg l ngre n Internet dâ ìhemsidornaî uppr ttar relationer mellan sig. Det r inte bara ìl nkarî som pâ Internet utan det sker ven kommunikation mellan sidorna. Det finns olika typer av grenar. En grentyp hanterar kroniska sjukdomar t ex diabetes d r grenen fˆljer vad som h nder med patienten. En uppdaterad epikris kan st ndigt produceras ur en sâdan gren. I grenen visas den senaste informationen om patienten. I en annan grentyp beskrivs sjukvârdsaktiviteter. Exempel pâ sâdana grenar r grenen fˆr arbetsprov, grenen fˆr PTCA eller hj rtoperation eller grenen fˆr ultraljudsundersˆkning. Fˆr att hoppa mellan olika grenar klicka du pâ listboxsymbolen vid Grenar under funktionsraden. Det gâr ocksâ bra att trycka SHIFT+F1. En lista ˆver tillg ngliga grenar erhâlls och fˆr att v xla till annan gren n den som r pâ sk rmen v ljer man i grenlistan.

19 Funktionsraden Funktionsraden r den andra raden i Royal Profile-fˆnstret som bˆrjar med: Arkiv Redigera Bryt osv. Den raden kan nâs genom att trycka enbart F10 eller ALT och samtidigt nâgon understruken bokstav pâ raden. ALT+S fˆr îsˆkî till exempel. Om du fˆrst trycker F10 kan du sedan trycka pâ en bokstav och fâr samma resultat. L mna med ESC. Du kan ocksâ klicka pâ orden med v nster mustangent fˆr att ˆppna en rullgardinsmeny fˆr nya valmˆjligheter. De ord eller fraser i funktionsraden eller i rullgardinsmenyerna som r grâa kan inte v ljas. GÂ igenom rullgardinsmenyerna och l r dig snabbtangenterna som underl ttar arbetet avsev rt. Ett exempel pâ en mycket anv ndbar snabbtangent r F2 som betyder Infˆr, Sida och anv nds fˆr att infˆra eller sˆka ett patientdokument. Fˆr att tˆmma ett f lt pâ information kan snabbtangenten CTRL+DEL anv ndas. Det r l mpligt att innan man skriver ˆver ett tidigare 10-st lligt datum med ett 6-st lligt tˆmma f ltet sâ att programmet inte misstolkar datumet. Man kan i st llet v lja att placera markˆren sist i f ltet med END-tangenten fˆr att enbart ndra sista siffran. Fˆr att inskjuta text i en annan text mâste du fˆrst trycka pâ INSt. Markˆren blir dâ tjockare och det man skriver inskjuts i texten. Fˆr att fâ bort funktionen tryck n en gâng pâ INS och markˆren ÂtergÂr till det normala. Fˆr att bl ddra mellan olika sidor i en fil kan endera snabbtangenterna F7 (bakât) och F8 (framât) anv ndas eller sâ kan du klicka pâ << och >> som finns pâ funktionsraden. Vilken sorteringsordning som g ller ser du l ngst till v nster fˆre ìgrenî P anger personnummerordning och D anger datumordning. Man byter ordning mellan dessa genom att trycka pâ Sˆk, Byt index. F lt - allm nt I stort sett alla f lt ser ut som om de vore neds nkta. Ett f lt r till skillnad frân en ledtext varierande beroende pâ vilken post i databasen som r pâ sk rmen. OmrÂdet d r man fˆr in personnumret pâ en patient r ett f lt medan ordet îpersonnrî r en ledtext. Du flyttar markˆren mellan f lten genom att trycka: TAB eller ENTER - n sta f lt. SHIFT+TAB eller CTRL+ENTER - fˆregâende f lt. PIL UPP- f ltet ovanfˆr PIL NED - f ltet nedanfˆr

20 N r du l mnar f ltet bekr ftar Du infˆrda data i f ltet och programmet gˆr i vissa fall kontroll att data r korrekta. LƒMNA DƒRF R ALLTID FƒLTET D DU GJORT EN ƒndring I FƒL- TET! Fˆr att se i vilket f lt markˆren befinner sig r det f ltet oftast markerat med vitt. Textmark- ˆren r ett blinkande streck. Knappar En markerad knapp fâr en svart ram omkring sig och det betyder att Du kan lika g rna trycka Enter som att klicka pâ knappen fˆr att v lja den. Fˆr att flytta markeringen skall piltangenterna anv ndas. Du klickar genom att placera musmarkˆren (pilen) pâ knappen eller i f ltet och trycka en gâng pâ v nster musknapp. Om det finns knapprader nederst pâ sk rmbilden nâs dessa genom att trycka CTRL+F10 fˆljt av piltangenter. Sedan v ljer man knapp med RETUR och anv nder ESC fˆr att l mna. Om det i knapptexten finns ett likhetstecken under fˆrsta bokstaven trycker du CTRL+bokstaven ifrâga fˆr att îˆppna knappenî. Listboxar Fˆr alla f lt med listboxsymbol r det b ttre att v lja ur listboxen n att skriva in en text. V lj ur en listbox genom att, n r markˆren r i f ltet, trycka Alt+ PIL NED eller klicka pâ listknappen. I det senare fallet behˆver du ej befinna dig i f ltet. En lista nedanfˆr erhâlls och man kan v lja det som passar genom att trycka ENTER. Du kan ocksâ klicka direkt en gâng med v nster musknapp pâ det alternativ man ˆnskar och alternativet hamnar i f ltet. Fˆr att l mna listboxen utan att v lja tryck ESC eller klicka utanfˆr listboxen. Om listboxen har fler alternativ n de som fâr plats inom dess ram visas en rullningslist till hˆger i listboxen. Man sˆker i listan genom att placera musmarkˆren pâ den fyrkantiga knappen pâ rullningslisten, trycka pâ v nster mustangent och samtidigt fˆra musmarkˆren uppât eller nedât. Sid- eller posthantering I Journalias system r en sida och en post samma sak. I vissa filer kan sidorna presenteras i tabeller eller listor d r en sida r en rad. P sâ s tt kan upp till 20 sidor i en fil visas samtidigt. Patientlistan r en sâdan fil. Fˆr att bl ddra mellan sidorna i filen kan du klicka pâ << (bakât) och >> (framât) som finns l ngst till hˆger pâ funktionsraden hˆgt upp pâ sk rmen. Du kan ocksâ trycka F7 och F8. I de flesta listor/tabeller finns ven en rullningslist l ngst till hˆger pâ sk rmen vilken ocksâ kan anv ndas fˆr bl ddring. Vilken ordning som g ller n r man bl ddrar r beroende pâ vilket index som r aktuellt. Index r sorteringsordning och sˆkbegrepp i samma. Vilket index som r aktuellt visas med P (personnummer) eller D (datum) till v nster om ìgrenî. Du st nger en fil genom att trycka F3 eller

21 CTRL+F4. Vid st ngningen sparas alltid det som infˆrts om inte annat meddelas. Om patientens fullst ndiga personnummer r ok nt kan sˆkning ske pâ bˆrjan av personnumret. Skriv dâ in bˆrjan av personnumret i f ltet och tryck ENTER. En lista ˆver de patienter som finns i patientregistret visas i personnummerordning. V lj den patient som ˆnskas genom att klicka pâ raden med patienten eller bl ddra uppât/nedât med piltangenter och tryck ENTER n r ˆnskad patient r inom ramarna. Om bˆrjan pâ patientens efternamn r k nt sâ tryck fˆrst ENTER fˆr att komma till namnf ltet. Skriv d r in bˆrjan pâ patientens efternamn och tryck ENTER. Patientlistan ˆppnas i bokstavsordning pâ efternamn. Patienter som finns i patientregistret visas i personnummerordning.

22 6 Registrering av en patient N r en patient registreras fˆr fˆrsta gângen i Diab-Base identifieras han/hon med personnummer (SSYYMMDD-XXXX). En fˆrfrâgan fâs om att registrera ny patient och den nya patienten kan registreras manuellt med Namn, Adress, Telefon, m.m. Data som r k nda fylls i. Allt behˆver inte fyllas i, utan kompletteringar kan gˆras senare. Personuppgifter kan ocksâ l sas frân folkbokfˆringsdatabas. Systemet kontrollerar om patienten finns sedan tidigare i patientregistret och en frâga st lls om ny patient skall registreras. Den kontroll som sker av personnummer kan forceras och d rmed kan anv ndaren avgˆra om en patients identitet skall godk nnas ven om det inte fˆljer g ngse regel. Reservnummer kan anv ndas enligt egna ˆnskemÂl och om ett personnummer skall ndras finns mˆjlighet till detta. N r patientens grunddata r ifyllda sâ st nger man fˆnstret genom att klicka uppe i hˆgra hˆrnet. Patientens personnummer med inledande sekelsiffra, namn och kˆn l ses frân patientregistret och Âlder ber knas. Tidpunkt n r besˆket sker fˆreslâs av systemet, men detta datum och klockslag kan justeras. Datum formateras till -MM-DD, vilket inneb r att 000616 blir 2000-06-16. Systemet kontrollerar om det r ett giltigt datum och en frâga st lls om det r r tt datum. Klockslag r pâ motsvarande s tt TT:MM. 1015 blir sâledes 10:15. Systemet kontrollerar om det r ett giltigt klockslag och en frâga st lls om det r r tt klockslag. Fˆr att registrera en ny patient om en annan patient finns framme pâ sk rmbilden anv nds F2 fˆr att skapa en ny sida. Vissa f lt kan markˆren inte komma till fˆr att fˆrhindra inknappningsfel. I alla f lt dit mark- ˆren kan komma skall man dock vara noggrann vid inknappningen. Flytta dig fram mellan f lten genom att trycka ENTER eller TAB. Det gâr ocksâ bra att klicka markˆren in i f lt men vid infˆrande av data rekommenderas att enbart tangentbordet anv nds fˆr b sta effektivitet. Om f ltet r tomt dâ du klickar i det kommer textmarkˆren automatiskt att st lla sig i fˆrsta positionen. I ett f lt kan textredigering ske med fˆljande tangenter: INS - s tts pâ fˆr att kunna infˆra tecken d r markˆren stâr och efterfˆljande text flyttas Ât hˆger. N r INS r pâ r textmarkˆren tjockare n vanligt. Fˆr att st nga av ìinsertmodeî tryck pâ INSknappen. CTRL+DEL - raderar frân och med textmarkˆren i f ltet. I vissa fall kan ett f lts innehâll vara l ngre n det som fâr plats i f ltet. Om f ltet innehâller text visas fˆrsta delen. Om f ltet innehâller ett numeriskt v rde visas sista delen. Fˆr att kunna se

23 dessa f lts innehâll placera textmarkˆren i f ltet och rulla med piltangenterna Ât hˆger eller v nster. F lt - datum D r datum skall registreras kan du infˆra datumet i sexsiffrigt format ( MMDD) n r f ltet r tomt. Programmet omvandlar datumet till ISO-formatet -MM-DD dâ du l mnar f ltet. Kontroll av datumet gˆrs att det r giltigt samt att det r inom 1000 dagar frân dagens datum. Andra format som programmet godk nner r MMDD i ett tomt f lt och naturligtvis -MM- DD. Om du r os ker pâ dagen fˆr en viss h ndelse och kanske ocksâ mânaden kan du byta ut dagen/mânaden mot??. I mânga datumf lt ger programmet fˆrslag pâ ett datum och ibland st ller sig markˆren dâ pâ n st sista siffran (dagen). Det r dâ enkelt att justera enbart dagen n r mânad och Âr r r tt. Besˆksdatum eller inskrivningsdatum r viktiga dâ de exempelvis kopplar diagnoser, operationer, valda fraser i vissa knappmenyer till besˆket respektive vârdtillf llet. Om ett besˆks- /inskrivningsdatum r felaktigt infˆrt och patientdata infˆrts i flera filer ska byte av detta datum ske i s rskilt program som finns i parameterlistan (K:PRGBYTID.1). F lt - personnummer Personnumret har fˆljande format: SS MMDDTNNNN d r MMDD r fˆdelsedatum, T r - /+ om ì ktaî personnummer (- anger att fˆdelseâret r oj mnt sekel t ex 1900-talet, + anger att fˆdelseâret r j mnt sekel t ex 1800-tal), NNNN r ìde fyra sista siffrornaî. Om n st sista siffran r j mn s tts kˆn=k annars blir kˆn=m. Sista siffran r en checksiffra vilken bekr ftar ˆvriga siffror. ƒr personnumret k nt knappar man bara in numret med eller utan bindestrecket. Sekelsiffrorna kan utel mnas. Programmet s tter bindestreck/plustecken om det saknas. Programmet best mmer kˆn och fˆdelsedatum utifrân personnumret. Kˆn och fˆdelsedatum kan dock justeras i patientregistret. Om ett personnummer r felaktigt infˆrt och patientdata infˆrts i flera filer ska byte avpersonnummer ske i s rskilt program som finns i parameterlistan (K:PRGBYTID.1). F lt - tid D r ett klockslag ska in kan man infˆra tvâ till fyra siffror (TTMM) och programmet omvandlar till formatet TT:MM. 0-23 timmar g ller. Kontroll gˆrs att klockslaget r giltigt. T.ex. 12 blir 12:00, 09 blir 09:00, 103 blir 10:30, 2315 blir 23:15, 2415 blir ej godk nt. Ange i st llet 0015 som blir 00:15.

7 Laboratorielistan 24 Journalias programvaror r baserade pâ en blandning av kod och mˆjlighet att skriva fri text. En kod anv nds n r vi vet vilka vanliga alternativ som kan v ljas ñ t.ex. vilka labkoder som finns. En lablista kan vara uppdelad pâ upp till tre sk rmsidor. Det finns fler lablistor som anv nder sig av ett gemensamt îbibliotekî av labkoder. Du bl ddrar mellan sk rmsidorna genom att klicka pâ << eller >>. Du kan ocksâ v lja en annan lablista i listboxen vid Lablista nr. Om det finns mânga kolumner pâ sk rmen kan Du rulla fram kolumner genom att klicka pâ listans piltangenter. Fˆr att registrera ett nytt v rde placera markˆren pâ den rad och kolumn som ˆnskas och skriv in v rdet. Fˆr att infˆra en ny datum-kolumn placera markˆren pâ en tom kolumn och pâ raden skriv Âret, pâ raden MMDD skriv mânad och dag och klockan skrivs pâ raden Kl. V rden utanfˆr referensomrâdet skrivs automatiskt med fet stil. Om du vill se en kurva ˆver v rden klicka med hˆger mus pâ ˆnskad rad och ett diagram visas pâ sk rmen fˆr denna rads v rden. Fˆr att signera ett v rde ska du fˆrst klicka pâ knappen Signera. Svara înejî pâ frâgan îsignera alla i kolumnen.î N r knappen r blâ kan du klicka pâ de v rden du vill signera. V rdet markeras dâ med en f rg. Om du Ângrar en signering kan du bara klicka igen pâ detta v rde. N r du l mnar lablistan omvandlas de markerade v rdena till signerade v rden. Signering av skˆterska blir markerat gult och av l kare blâtt. Om du ska signera alla i en kolumn placera markˆren i den kolumnen och klicka pâ knappen Signera och svara îjaî pâ frâgan îsignera alla i kolumnenî. Utskrift av lablistan fâr du genom att klicka pâ Arkiv och Utskrift lablista. Om listan r uppdelad pâ flera sk rmsidor sammanst lls dessa. Fˆr att skriva ut hela lablistan v lj Arkiv, Utskrift allt. Fˆratt komplettera en tidigare utskriven lablista med t.ex. den sista kolumnen, gˆr sâ h r: 1: Kontrollera pâ den tidigare utskrivna lablistan vilken kolumn som r ledig. LÂt oss ta kolumn sju som exempel. 2: Rulla med piltangenterna tills den fˆrsta datumkolumnen med provsvar som ska skrivas ut hamnar i kolumn sju. 3: Mata skrivaren med den tidigare utskrivna lablistan. 4: V lj Arkiv, Utskrift kolumner. Ange t.ex. 7ñ10 och v lj OK.

25 PÂ fˆljande sida visas diabeteslablistan. Observera den feta stilen och referensomrâde (Ref. omr). ReferensomrÂdet kan givetvis ndras vid behov. Detta gˆrs i îparameterî d r man v ljer filen fˆr lablistan Q:BASLAB.1. Vid uppdatering av programvaran fâr man ta h nsyn till egna ndringar.

26 Lablista efter utskrift 19400513-0655 Knut Knutsson Diabetes Utskriftsdatum: 2000-08-07 Analys Enhet Ref omr BT-syst Mål för syst. b BT-diast Mål för dist. b Vikt Mål för vikt Längd mm Hg mm Hg kg kg cm Body mass index 20-25 Mål för BMI HbA1c % 2.3-5.3 Mål för HbA1c % Blodsocker fast Blodsocker ej f Blodsocker kl 0 mmol/l Kolesterol mmol/l 0-6.5 Mål för koleste mmol/l Triglycerider f mmol/l 0-2.3 HDL mmol/l 0.9-2.1 LDL mmol/l 0-5 Sensibilitetsin Ögon visus höge Ögon visus väns Bldsmätn./ve poäng Blodsocker egen mmol/l 3-6 Urinsmätn./ve K-cal Hypo/år Hyper/år Besöksintervall Antal cig/dag C-peptid 0.2-1 ICA (ö-cellsant st År Dat Kl JDF enhet<5 JDF enheter GAD-ak ak-index <0.008 Mikroalbumin mg/l 0-25 Kreatinin µmol/l 50-110 Skattat kreat. ml/min Alb/kreat mg/mmol <3.5 Urea 3-8 Glomerulus filt Menarche Bröstutv. Pubesb. f Test. utv. Testikelvol. Pubesb. p ml/min år ml 2000 0705 13:31 1 0 235 2000 0708 13:31 0 0 2000 0708 14:16 169 135 90 90 80 77 180 25 24 8,1 6.5 5.3 5.o 2.1 3.2 3.1 2.4 2000 0711 10:20 2.4 2000 0722 14:34 2.3 2000 0724 09:29 2.3 2000 0725 08:42 0 2.3 2000 0727 09:06 2.3 20 90 2000 0802 13:23 1 1 2.3 2000 0803 21:11 2.3

27 8 Diagnoskoder Diagnoser r ytterligare koder som kan h mtas ur en lista. I det h r fallet h mtas ICD-10 koder. Diagnosregistrering finns som alternativ i modullistan eller som en ìdiagnos-knappî. Diagnoser registreras fˆr aktuellt vârdtillf lle. Programmet ger som fˆrslag de senast infˆrda diagnoserna fˆr patienten. Vid besˆk sparas alltid diagnosen som slutlig. Diagnoserna infˆrs i journalen under rubriken ìdiagnosî. Om (slutliga) diagnoser ej har satts ges fˆrslag pâ diagnoser vilka h mtas frân senaste vârdtillf llet eller de prelimin ra diagnoser som satts fˆr vârdtillf llet. Observera att huvuddiagnosen fˆr vârdtillf llet ska infˆras pâ rad 1. Om textmarkˆrens rad r tom g ller fˆljande dâ lista beg rs: Den fˆrsta listan som erhâlls bestâr av det egna urvalet av diagnoskoder infˆrda i parameterfilen ëk-bas diagnoskoder...í och pâ de tvâ sista raderna; INF R NY respektive ALLA DIAGNOSKODER. N r diagnosmodulen st ngs ges mˆjlighet att spara de infˆrda diagnoserna. Om diagnoserna g ller fˆr ett besˆk kommer en kontrollfrâga innan diagnoserna fˆr kontakten sparas. Fˆr sluten vârd d r diagnoser ndras eller tillfˆrs kan du v lja att spara de som prelimin ra. Diagnoserna sparas under indexet; personnr, in-datum och rad/kod. Det kan alltsâ fˆr ett besˆk eller ett vârdtillf lle finnas en huvuddiagnos (rad 1), max sju bidiagnoser (rad 2-8), en E- diagnos (rad E) och en D-diagnos (rad D). Om ndring sker av diagnosen pâ rad 1 kommer den tidigare inskrivna inte att sparas. Fˆljande diagnoslista r ett fˆrslag skapat av en medicinkliniks behov. Det kan tj na som utgângspunkt vid skapandet av en egen diagnoslista med andra behov. Om en ndring sker mâste man vid uppgradering av programvaran ta h nsyn till detta.

28 2222 Ordn nr Diagnosn Diagnostext 1 *A00 -->TARMINFEKTION 2 *A05 -->MATFÖRGIFTNING 3 *A150 -->TUBERKULOS 6 *A300 -->ÖVRIGA BAKTERIESJUKDOMAR 12 *A400 -->SEPSIS 51 A469 Erysipelas 121 B029 Bältros 122 *B150 -->HEPATIT 131 *B300 -->VIROSER 141 *B350 -->SVAMP 181 *C000 -->MALIGN TUMÖR 182 C619 Malign tumör i prostata 188 *C810 -->HODGKIN OCH LEUKEMIER 189 C900 Myelom 190 C911 Kronisk lymfatisk leukemi 471 *D500 -->BRISTANEMIER 511 *D598 -->HEMOLYS 531 D629 Anemi efter akut större blödning 551 D649 Anemi 561 *D659 -->KOAGULATION 611 D709 Agranulocytos 621 D751 Sekundär polycytemi 631 D752 Essentiell trombocytos 641 *D860 -->SARKOIDOS 661 E039 Hypotyreos 671 E059 Tyreotoxikos 681 *E000 -->THYREOIDEA 701 *E100 -->DIABETES 702 E109 Insulinberoende diabetes utan komplikationer 703 E107 Insulinberoende diabetes med komplikationer 705 E117 Ej insulinberoende diabetes med komplikationer 761 E119 Ej insulinberoende diabetes utan komplikationer 771 *E163 -->ANNAN ENDOKRINOLOGI 811 E669 Fetma 831 E785 Hyperlipidemi 861 E835 Hyperkalcemi 901 E871 Hyponatremi 921 E876 Hypokalemi 951 *F00 -->DEMENS 960 *F2 -->PSYKOS 981 F399 Depression 991 F410 Panikångest 992 F489 Ångestneuros 1011 *G000 -->MENINGIT 1061 G209 Parkinsons sjukdom 1071 G309 Alzheimers sjukdom 1081 G359 Multipel skleros 1101 G409 Epilepsi 1111 G419 Status epilepticus 1121 G439 Migrän 1131 G442 Spänningshuvudvärk 1141 G453 Amaurosis fugax 1151 G454 Transitorisk global amnesi 1161 G459 TIA

29 2222 Ordn nr Diagnosn Diagnostext 1171 G473 Sömnapnésyndrom 1175 *G500 -->PERIFERA NERVER 1181 G500 Trigeminusneuralgi 1191 G510 Facialispares 1261 *G600 -->NEUROPATI 1271 *G700 -->MYOPATI 1301 *G800 -->PARESER 1351 H810 Ménières sjukdom 1361 H811 Benign paroxysmal yrsel 1371 H814 Yrsel av central orsak 1390 *I050 -->REUMATISKA KLAFFEL 1391 I050 Mitralisstenos 1441 I060 Reumatisk aortastenos 1493 *I340 -->ICKE REUMATISKA KLAFFEL 1494 I340 Mitralisinsufficiens 1495 I350 Aortastenos 1510 *I109 -->HYPERTONI 1511 I109 Essentiell hypertoni 1551 I200 Instabil angina pectoris 1561 I209 Angina pectoris 1562 *I210 -->HJÄRTINFARKT 1571 I210 Akut transmural framväggsinfarkt 1581 I211 Akut transmural diafragmal infarkt 1611 I214 Akut subendokardiell infarkt 1621 I219 Akut hjärtinfarkt ospecificerad 1671 I241 Postinfarktsyndrom 1681 I252 Gammal hjärtinfarkt 1701 I259 Kronisk ischemisk hjärtsjukdom ospecificerad 1721 I269 Lungemboli 1751 I309 Akut perikardit 1841 I389 Endokardit 1861 I409 Akut myokardit 1871 I420 Dilaterad kardiomyopati 1881 I421 Obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati 1921 *I440 -->RETLEDNINGSFEL 1931 I442 Atrioventrikulärt block totalt 1951 I447 Vänstersidigt grenblock 1971 *I456 -->ARRYTMIER 1972 I456 WPW-syndrom 2031 I471 Paroxysmal supraventrikulär takykardi 2041 I472 Kammartakykardi 2061 I489 Förmaksflimmer 2081 I491 SVES 2091 I493 VES 2111 I495 Sick sinus syndrome 2131 I500 Kronisk hjärtinsufficiens 2141 I501 Vänsterhjärtsvikt 2171 I514 Myokardit 2172 *I609 -->SLAGANFALL 2191 I609 Subaraknoidalblödning 2201 I614 Intracerebellär blödning 2221 I619 Intracerebral blödning 2231 I620 Subdural blödning 2261 I634 Cerebral emboli

30 2222 Ordn nr Diagnosn Diagnostext 2271 I639 Cerebral infarkt 2291 I693 Sena effekter av slaganfall 2292 *I70 -->ATEROSKLEROS 2293 I702 Claudicatio 2301 I710 Dissektion av aorta 2311 I730 Raynauds syndrom 2331 *I740 -->ARTÄREMBOLIER 2341 *I80 -->TROMBOSER 2351 I803 Djup bentrombos 2352 I800 Tromboflebit 2361 I808 Armtrombos 2391 I830 Varicer i nedre extremiteterna med bensår 2411 I850 Esofagusvaricer med blödning 2431 I951 Ortostatisk hypotoni 2451 I970 Postkardiotomisyndrom 2452 *J010 -->ÖLI 2453 J009 Öli 2501 *J10 -->PNEUMONI 2591 J189 Pneumoni 2621 J209 Akut bronkit 2631 *J409 -->LUFTVÄGAR 2651 J439 Lungemfysem 2661 J449 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom 2691 J459 Astma 2761 J939 Pneumotorax 2762 J949 Pleural sjukdom 2771 J960 Akut respiratorisk insufficiens 2781 J961 Kronisk respiratorisk insufficiens 2782 *K209 -->MATSTRUPE-MAGE 2801 K209 Esofagit 2891 K297 Gastrit 2931 K500 Crohns sjukdom 2951 K519 Ulcerös kolit 3001 K590 Obstipation 3002 *K700 -->LEVERSJUKDOMAR 3003 K704 Leversvikt 3061 K810 Akut kolecystit 3071 K859 Akut pankreatit 3081 K860 Kronisk pankreatit orsakad av alkohol 3091 K900 Celiaki 3101 K909 Intestinal malabsorption ospecificerad 3111 K920 Hematemes

31 9 Koder fˆr historik Fˆr att vi ska fˆlja h ndelser i en patients liv behˆvs historik-koder. Dessa h ndelser r viktiga fˆr att kunna skatta risker och gˆra bedˆmningar om vâra resultat. Om vi till exempel vill veta hur de gâr fˆr patienter med insulinpump mâste vi dokumentera datum n r de bˆrjade fâ behandling. Senare kan vi vid analyser lâta datorn sˆka r tt pâ HbA1c-v rdet innan patienten bˆrjade fâ behandling och j mfˆra det med dagens v rde. I historiken registrerar du en h ndelse genom att placera markˆren pâ ˆnskad rad och skriv datum fˆr h ndelsen. Ok nd mânad eller dag ers tts med? Om det finns mânga kolumner kan man klicka pâ de tjocka piltangenterna till hˆger om patientens namn. Historik listan kan vara uppdelad pâ flera sidor. Du kan se de andra sidorna genom att klicka pâ << eller >> pâ funktionsraden. Fˆr att infˆra slutdatum fˆr en period (t.ex. period fˆr angina pectoris som botats med en operation) placera textmarkˆren efter startdatum och skriv - (minustecken) och d refter slutdatum. Avslutade perioder visas med vit text. Mˆjliga format fˆr datumperiod r MMDD- MMDD, SS MMDD-SS MMDD eller SS -MM-DD-SS -MM-DD. Listboxen till Historik mall anv nds om du vill hoppa till en annan historik-mall. Historikuppgifter kan ocksâ infˆras bakom knapparna liksom laboratoriedata. Nedan visas en uppst llning pâ koder som anv nds fˆr diabetesverksamheten.

Historikkoder vid diabetes 32

33 10 ATC -koder och recept Medicinernas ATC-koder och tillhˆrande text finns lagrade i en lista, som baseras pâ den FASSskiva som ges ut av apoteket. Rutiner fˆr uppgradering finns i parameterlistan. Vi tillhandahâller f rska FASS uppgifter pâ beg ran, men uppgraderar vanligen endast vid ordinarie uppgradering. Det r sâledes vârdgivarens uppgift att uppgradera dessa koder om det till exempel ska ske mânatligen. DÂ FASS r omfattande finns mˆjlighet att skapa ett eget mindre arkiv med de vanligaste medicinerna med den text som man ˆnskar ha fˆr fˆrvalda recept. Detta fˆr att det skall gâ snabbare att sˆka efter en medicin, men ocksâ fˆr att man skall kunna bli pâmind om de mediciner som rekommenderas. Patientens alla recept finns i receptfilen som kan nâs via ìreceptî eller mer ˆversiktligt via ìmedicinlistaî i modullistan eller via en knapp i grendokumentet. Det r alltid de l kemedel eller hj lpmedel fˆr den aktuella patienten som visas. V ljer du att fˆra in l kemedel i medicinlistan kommer inte all information med som kr vs fˆr recept. Du kan dock komplettera med den informationen i ìreceptî. Val av l kemedel eller hj lpmedel kan gˆras frân eget ìreceptarkivî eller frân apoteksbolagets l kemedelslista. Med hj lp av textmacron kan recepttexter, som instruerar patienten om medicinernas anv ndning, snabbt och enkelt fyllas i. ìreceptutskriftî kan ske pâ fˆrtryckta blanketter, bâde fˆr lˆpande bana (matris-skrivare) och arkmatning (laser/bl ckstrâleskrivare). Sorteringsordningen i listan r i fˆrsta hand Avslutat datum, i andra hand ATC-kod och i tredje hand Insatt datum. Detta inneb r att fˆrst i listan kommer alla icke avslutade och deras inbˆrdes ordning r enligt ATC-koderna.

34 Medicinlista Fˆr aktuell patient (patient pâ sk rmen) kan nya l kemedel infˆras. V lj fˆrst att gâ in i ìmedicinlistaî. L kemedlen och eventuella hj lpmedel visas i en lista pâ sk rmen. Fˆr att infˆra ett nytt l kemedel v ljer man Infˆr, Sida eller trycker F2. Patientens personnummer och namn s tts automatiskt och kan ej ndras. Insatt datum ifylls av programmet med dagens datum men kan ndras. Om Du k nner till l kemedlets namn skriv dâ bˆrjan pâ namnet i f ltet fˆr Medicin och tryck Enter eller klicka pâ eller tryck Alt+ PIL NED n r markˆren stâr i f ltet under Medicin/Hj lpmedel. Om angivet l kemedel finns i det egna receptarkivet visas det egna receptarkivet i listan och positionering sker till angivet l kemedel. H r nedan skrevs ìlanî och raden fˆr ìlanacristî kom upp. Om l kemedlet saknas i det egna receptarkivet ˆppnas i st llet l kemedelslista ur FASS med positionering pâ angivet l kemedel. H r dyker raden fˆr ìlanacristî upp i det stora arkivet.

35 Antag att vi inte hade nâgon mall fˆr ett lanacristrecept. Som i det senare fallet ˆppnar sig FASS-listan och vi trycker enter fˆr att fâ in en del uppgifter sâsom ATC-koden, namnet pâ medicinen, formen, styrkan, priset och eventuell kod fˆr s rskilt l kemedel. Du skriver den text som ska finnas pâ receptet och receptbrevet. Receptdokumentet i datorn fˆr lanacrist blev sâ h r: Om detta r ett bra recept som kan anv ndas vid andra tillf llen och fˆr andra patienter klickar vi pâ knappen ìarkivetî d r fˆljande uppgifter fˆrdes in automatiskt fˆr att sedan vid st ngning skapa receptarkivlistan.

11 Knappar och fraser 36 I Journalias system finns tusentals menysidor med fraser fˆr olika kliniska syften. Fraserna r kodifierade vilket inneb r att en fˆrdjupad klassifikation av medicinska tillstând tillfˆrts utˆver vad som fâs av ICD10. F rg pâ knapp Knapparna kan ha olika f rger fˆr att signalera sitt innehâll. I diabetesgrenen ingâr inte alla f rgerna men de presenteras ndâ h r som information om de mˆjligheter som finns i systemet. Ljusgr = inget finns ifyllt. Mˆrkgr = det finns ldre data. Mˆrkbl = det finns data fˆr in-/utskrivningtidpunkt. Klarbl = det finns data fˆr besˆks-/registreringstidpunkt. Ljusbl = det finns data efter registreringstidpunkten. Rˆd=(knappid=55) A-frasen r vald fˆr att pâminna. Gul=(knappid=56) A-frasen r vald fˆr att pâminna. Knapp som arv mellan grenar Eftersom data helst ska fângas in endast en gâng kan en och samma knapp finnas i olika grenar. Knappen îsocialtî finns t.ex. inte bara i diabetesdokumentet utan ven i fotgrenen och dietistgrenen. Om en fotvârdare noterar att patienten rˆker finns informationen med n r l karen ska skriva ut sin journalanteckning. Dubbelarbete med dokumentation undvikes d rmed. S arbetar ett v loljat team som fˆljer îdryî. I engelsksprâkig litteratur om dokumentation lovprisas ofta principen îdryî vilket betyder îdon t Repeat Yourselfî.

37 V lja knapp Dokumentets nedre serie av knappar innehâller menysidor med fraser. PÂ menysidorna kan ocksâ finnas knappar fˆr infˆrande av laboratorieprover eller historikuppgifter som har samband med menysidans innehâll. Man v ljer knapp efter vad som r aktuellt att dokumentera. Anv ndarens associationer kan variera med patientens problem men knapparnas placering har medvetet lagts i sâdan ordning att det ofta kan vara logiskt att bˆrja med den knapp som inleder knappfraserna. I diabetesgrenen r det îtypî. Man kan n mligen rˆra sig frân den ena menysidan till en annan med enkla tryckningar pâ musens hˆgra knapp eller anv nda tangentbordet. Vandra bland knapparnas menyer Det snabbaste s ttet att gâ till n sta meny r att klicka pâ hˆger mustangent. Det spelar ingen roll var musmarkˆren r nâgonstans om du r inom ramarna. Du kan ocksâ trycka Alt+ PIL H GER fˆr att gâ till n sta meny. Fˆr att gâ till fˆregâende menysida kan du trycka Alt+PIL VƒNSTER eller hâlla nere CTRL-knappen samtidigt som du klickar pâ hˆger mustangent. Listboxar pâ menysidan kan ocksâ anv ndas n r du ska hoppa till en annan menysida. Vissa knappar har endast en menysida. DÂ finns bara en listbox. En sâdan knapp r t.ex. înjurarî. Om du klickar pâ listboxen kan du hoppa till en annan knapp. Musen mâste inte anv ndas. Du kan klicka pâ ALT+ PIL UPP fˆr att komma Ât listan och v lja rad fˆr att hoppa till annan knapp. En flersidig knapp r t.ex. îtypî. H r tillkommer en listboxknapp till hˆger om den fˆrsta. Fˆr att hoppa till annan menysida inom knappen klickar du pâ denna hˆgra listboxknapp. Samma resultat fâs om du trycker ALT+PIL NED.

12 Diabetsdokumentets fraser Typ, TYP: 200 1 A Typ 1. B Typ 2. C Annan DM-typ. E Skolhem. F Internat. G Serviceboende. H Sjukhem. I HemsjukvÂrd. 38 Typ, ANNAN DM-TYP: 200 2 A Kronisk pankreatit. B Pankreatektomi. C Hemokromatos. D Cystisk fibros. E Delfenomen i metabol stˆrning. F L kemedelsinducerad diabetes. G Genetiskt syndrom. Typ, HER.: 200 3 A Typ 1 finns i sl kten. B Typ 2 finns i sl kten. C Tvilling med diabetes. D Ett syskon med diabetes. E Tv syskon med diabetes. F Flera syskon med diabetes. G Fader med diabetes. H Moder med diabetes. I Hypertoni i sl kten. J Hyperlipidemi i sl kten. K Hj rta-k rlsjukdom i sl kten fˆre 60 Ârs Âlder. Typ, KOPPLING: 200 4 A Glutenintolerans. B Hypothyreos. C Hyperthyreos. D Morbus Addison. E Perniciˆs anemi. F Vitiligo. Socialt, BOENDE: 43 1 A Bor i l genhet. B Bor i villa. C Inneboende. D Fosterhem. Socialt, FAMILJ: 43 2 A Bor med modern. B Bor med fadern. C Bor med fˆr ldrar. D Har styvfˆr ldrar. E Enda barnet. F Syskon i hemmet. G Ensamboende. H Sammanboende. I Gift. J FrÂnskild. K Har barn. L Adoptivbarn. M Barn bor hemma. N Barn bor n ra. O ƒldregenaration n ra. P Sjuk maka. Q Sjuk make. R ƒnka. S ƒnkling. Socialt, ARBETE: 43 3 A L tt fysiskt arbete. B MÂttligt fysiskt arbete. C Tungt fysiskt arbete. D Stressfyllt arbete. E Har flera arbeten. F Trivs med arbetet. G Problem pâ arbetet. H Milit rtj nst. I Arbetslˆs. J lderspension. K Sjukpension. L Sjukbidrag. M Helt sjukskriven. N Delvis sjukskriven. O Fˆr ldraledig. P Varit sjukskriven i mer n 3 mânader. Q Arbetsrehabilitering behˆvs.

39 Socialt, SKOLA: 43 4 A Leker hemma pâ dagen. B Daghem. C Fritidshem. D Fˆrskola. E Gymnasium. F Stressfylld skola. G Trivs med skolan. H Problem med skolan. I Universitet. J Folkhˆgskola. K Nuv. sjukdom har hindrat studierna. L Nuv. sjukdom har inte hindrat studierna. Socialt, FYSISK AKTIVITET: 43 5 A Fysiskt inaktiv. B Fysiskt aktiv. C Motionerar s llan. D Motionerar mâttligt. E Tr nar flera gânger i mânaden. F Tr nar flera gânger i veckan. G Deltar i elitidrott. Socialt, ANPASSNING: 43 6 A God anpassning till sjukdomen. B Problem med anpassning till sjukdomen. C Gott stˆd frân omgivningen. D Mindre bra stˆd frân omgivningen. E Samlevnadsproblem. F Konflikt dominerar. G Sorg i familjen. Socialt, TOBAK: 43 7 A Rˆker ej. B Tidigare rˆkare. C Rˆkare. D Passiv rˆkare. E Snusar. F Nykterist. G S llan alkohol. H Regelbundet alkohol. I MÂttligt med alkohol. J Tidigare alkoholproblem. K Periodvisa alkoholproblem. L Aktuella alkoholproblem. M Tidigare narkotikamissbruk. N Aktuellt narkotikamissbruk. O Kroniskt bensodiazepinbruk. Tid. sjukdom 45 1 A Tidigare v sentligen frisk. Graviditet 215 1 A ƒr gravid. B Har haft missfall efter diabetesdebuten. C Fˆtt ett barn som diabetiker. D Fˆtt tvâ barn som diabetiker. E Fˆtt flera barn efter diabetesdebuten. F Hade pumpbehandling under senaste graviditeten. G Fˆrlˆst med kejsarsnitt. H Naturlig fˆrlossning. I Fˆtt barn med missbildningar. J Perinatala dˆdsfall. Kontroll, KOST: 209 1 A DÂlig aptit. B Anorexi. C Kan ej laga mat. D ƒter ute. E Oregelbundna mattider. F ƒter fˆre s nggâende. G ƒr med i viktv ktarna. H Vill banta men lyckas ej. I Har lyckats banta. J Maten îkontrollerarî livet. K Sugen pâ godis. L Problem med att ta mycket. M Problem med att smâ ta. N Ibland panikhunger. O Hets tning. P ƒr vegetarian. Kontroll, TABL.: 209 2 A Hypoglykemi av sulfonylurea varfˆr medicinen seponerats. B Magbesv r av metformin varfˆr medicinen seponerats. C Magbesv r av acarbos varfˆr medicinen seponerats. D B ttre pâ dosˆkning av metformin. E Erfarit fˆrb ttring av kombinations-

40 behandling. F Erbjudits insulin men vill ej delta. G Insulinbehandling har ˆverv gts men praktiska svârigheter fˆreligger. H Licenspreparat har prˆvats fram till besˆket. I Licenspreparat ins ttes frân besˆket. Kontroll, INJEKTIONEN: 209 3 A Hoppar ibland ˆver injektioner. B Injektion i arm. C Injektion i mage. D Injektion i skinka. E Injektion i lâr. F Stor risk fˆr intramuskul r injektion. G Har lipohypertrofi. Kontroll, PUMP: 209 4 A Har pump. B Vill prˆva pump. C Har haft pump. D B ttre metabol kontroll under pumpbehandling. E Ingen s ker fˆrb ttring av metabola kontrollen. F Infektionsproblem av nâlen. G Kateterproblem har fˆrelegat. H Hudproblem finns. I Tekniska pumpproblem har fˆrekommit. J Haft ketosproblem. K SjukhusvÂrdad pâ grund av pumpproblem. Kontroll, HYPO: 209 5 A Har problem med upprepade hypoglykemier. B Besv r av nattliga svettningar. C Ibland morgonhuvudv rk. D Episoder av muskeltrˆtthet. E Stickningar kring munnen. F Har attacker med fˆrs mrad koncentration. G Sv ngningar i humˆret. H Trafikolycka pâ grund av hypoglykemi. I Uttalad r dsla fˆr insulink nningar. J Uttalad ˆnskan att ligga mycket lâgt. K Har glukagon i beredskap. L FÂtt glukagoninjektion senaste Âret. M Ur trafiksynpunkt acceptabel hypoglykemifrekvens. N Ur trafiksynpunkt ej acceptabel hypoglykemifrekvens. O Ur trafiksynpunkt ej infˆrstâdd med hantering av risker. P Sˆker C, CE behˆrighet och r l mplig fˆr detta. Kontroll, HYPER: 209 6 A Besv r av trˆtthet. B kad tˆrst. C SvÂrl kta sâr. D Upprepade infektioner. E Tandproblem troligen sekund rt till diabetes. F Underlivsinfektion. Kontroll, PROTOKOLL: 209 7 A M ter blodsocker dagligen. B M ter blodsocker flera gânger i veckan. C M ter blodsocker ett par gânger i mânaden. D M ter s llan blodsocker. E M ter aldrig blodsocker. F Har nytta av urinsockerm tning. G Fˆr protokoll. H Fˆr aldrig protokoll. I Aktiv vad g ller dos ndring. J Noterat b ttre behandling senaste Âret. K Har haft nytta av lângsam doss nkning. Kontroll, RELATION: 209 8 A Litar mest pâ sig sj lv vid kontroll. B Litar mest pâ andra vid kontroll. C Kan tala om diabetes med andra. D Fˆrnekar g rna diabetes. E ngest. F Depression. G ƒr med i diabetesfˆrbundet. BT-beh. 51 1 A ACE-h mmare. B Angiotensin II-h mmare. C Betablockerare. D Calciumantagonist. E Furosemid. F Tiazid.

41 BF-beh. 50 1 A Nikotinsyra. B Jonbytare. C Kolesterolsyntesh mmare. D Fibrat. Hj rta-k rl, ALLMƒNT: 48 1 Hj rta-k rl, HJƒRTFUNKTION: 48 2 A Hj rtfˆrstoring. B Fˆrmaksfˆrstoring. C V nsterkammarhypertrofi. D Nedsatt systolisk funktion. E Nedsatt diastolisk funktion. F Behandlas fˆr hj rtsvikt. G Tidigare haft kardiogen chock. H Tidigare lungˆdem. I Funktionsgrupp NYHA I. J Funktionsgrupp NYHA II. K Funktionsgrupp NYHA IIIA. L Funktionsgrupp NYHA IIIB. M Funktionsgrupp NYHA IV. Hj rta-k rl, ANGINA: 48 3 A Ingen k nd angina. B Stabil angina. C Instabil angina grad 1 (2mÂn). D Instabil angina grad 2 (vilo/nattangina, ej senaste 48 tim).. E Instabil angina grad 3 (vilo/nattangina under senaste 48 tim). F Anginaklass CCS I. G Anginaklass CCS II. H Anginaklass CCS III. I Anginaklass CCS IV. Hj rta-k rl, HJƒRTOP.: 48 4 A Tidigare ej hj rtopererad. B Tidigare CABG. C Opererad med mekanisk aortaprotes. D Opererad med biologisk aortaprotes. E Opererad med mekanisk mitralprotes. F Opererad med mekanisk mitralprotes. G GenomgÂtt mitralplastik. H GenomgÂtt tricuspidalplastik. I Opererad med protes i tricuspidalis. J Opererad fˆr VSD. K Opererad fˆr ASD. L Avbˆjd frân re-operation. M Hj rttransplanterad. N Hj rtlungtransplanterad. Hj rta-k rl, PTCA: 48 5 A Tidigare ej genomgâtt PTCA. B GenomgÂtt PTCA. C ErhÂllit stent. Hj rta-k rl, CVS: 48 6 A Inga besv rande restsymtom. B L tta restsymtom. C Kramper som restsymtom. D KvarstÂende pares. E KvarstÂende paralys. Hj rta-k rl, ARTƒRER: 48 7 A Carotisstenos. B Njurart rstenos. C Claudicatiobesv r. EKG, RYTM 46 1 A Sinusrytm. B Pacemakerrytm. C Bradykardi. D SVES. E VES. F Fˆrmaktstakykardi. G Nodal takykardi. H Kammartakykardi. I Kammarflimmer. J Kroniskt fˆrmaksflimmer. K Nytt fˆrmaksflimmer. L Kroniskt fˆrmaksfladder. M Nytt fˆrmaksfladder. N Asystoli. O EMD. EKG, QRS: 46 2 A Normalt. B Patologiskt. C S i V1 plus R i V5-V6 r >35 mm vilket talar fˆr hypertrofi.

42 D Retledningshinder. E DeltavÂg. F V nstergrenblock. G Hˆgergrenblock. H Pacemakerkomplex. I Ny Q-vÂg. J ƒldre Q-vÂg K Q-vÂgsinfarkt anteriort. L Q-vÂgsinfarkt apikalt. M Q-vÂgsinfarkt inferiort. N Q-vÂgsinfarkt lateralt. O Misst nkt Q-vÂg. P R-vÂgsfˆrlust. EKG, STT: 46 3 A Normalt. B Patologiskt. C Sekund ra ST-T fˆr ndringar till breddˆkad QRS. D Ofˆr ndrad bild j mfˆrt med ldre ekg. E ST-hˆjning. F ST-s nkning. G T-neg. H Icke q-vâgsinfarkt anteriort. I Icke q-vâgsinfarkt apikalt. J Icke q-vâgsinfarkt inferiort. K Icke q-vâgsinfarkt lateralt. L Akut infarkt olokaliserad. M Perikarditbild. EKG, BLOCK: 46 4 A SA-block. B AV-block I. C AV-block II typ I. D AV-block II typ II. E AV-block III. gon, ALLMƒNT: 204 1 A Ej varit pâ ˆgonkontroll. B Ofˆr ndrad bild vid senaste undersˆkningen. C Progress av fˆr ndringar vid senaste undersˆkningen. D Inga subjektiva besv r. E Vissa synsvârigheter. F Synhandikapp fˆreligger. G Kˆrkortshinder pâ grund av nedsatt syn. H Har synhj lpmedel. I Regress av fˆr ndringar vid senaste undersˆkningen. J S rskilt ˆgonl karintyg erfordras infˆr fortsatt kˆrkortsinnehav. gon, H : 204 2 A Ingen retinopati. B Retina ej bedˆmbar. C Simplexretinopati. D Preproliferativ retinopati. E Proliferativ retinopati. F Laserbehandlad. G Vitrektomi. H Venfˆr ndringar. I Maculopati. J Maculaˆdem. K Retinalavlossning. L Katarakt. M Glaukom N Avancerad diabetesskada. O Blind pâ grund av diabetes. P Blind av annan orsak n diabetes. Q Visus gon, Vƒ: 204 3 A Ingen retinopati. B Retina ej bedˆmbar. C Simplexretinopati. D Preproliferativ retinopati. E Proliferativ retinopati. F Laserbehandlad. G Vitrektomi. H Venfˆr ndringar. I Maculopati. J Maculaˆdem. K Retinalavlossning. L Katarakt. M Glaukom N Avancerad diabetesskada. O Blind pâ grund av diabetes. P Blind av annan orsak n diabetes. Q Visus Neuropati, ALLMƒNT: 207 1 A Ortostatism. B BlÂsbesv r. C Potensproblem.

43 D Nervtest pâ autonom funktion patologiskt. E Mononeuropati. F Nedsatt fˆrmâga att varsebli hypoglykemi. Neuropati, GI: 207 2 A Halsbr nna. B Sura uppstˆtningar. C Sv ljningssvârigheter. D Nedsatt aptit. E Tidig m ttnad. F Uppsp ndk nsla. G IllamÂÎnde. H Kr kningar. I Obehag i samband med mâltid. J LÂgt blodsocker efter mâltid. K DiarrÈ. L Fˆrstoppning. M Fekal inkontinens. Neuropati, H : 207 3 A Vibrationssinne u.a. B Nedsatt vibrationssinne. C K nsla fˆr stick u.a. D Nedsatt k nsla fˆr stick. E Akillesreflex u.a. F Akillesreflex saknas. G Amyotrofi. H EMG patologiskt. I Osteopati. Neuropati, Vƒ: 207 4 A Vibrationssinne u.a. B Nedsatt vibrationssinne. C K nsla fˆr stick u.a. D Nedsatt k nsla fˆr stick. E Akillesreflex u.a. F Akillesreflex saknas. G Amyotrofi. H EMG patologiskt. I Osteopati. Njurar 203 1 A Ingen proteinuri. B Sporadisk proteinuri. C Konstant proteinuri. D Proteinuri med nefros. E Mikroalbuminuri ej prˆvat. F Mikroalbuminuri negativt med teststicka. G Mikroalbuminuri positivt med teststicka. H M ngden mikroalbumin i urin r ej fˆrhˆjd. I M ngden mikroalbumin i urin r fˆrhˆjd. J KreatininnivÂn r normal. K KreatininnivÂn r fˆrhˆjd. L Clearance har ej gjorts. M Clearanceundersˆkning visar normala v rden. N Clearanceundersˆkning visar s nkta v rden. O Uppfˆljning sker hos njurmedicinare. P Dialysbehandling pâgâr. Q Transplanterad. Leder 206 1 A Limited joint mobility. B Flexortenosynovit. C Dupuytrens kontraktur. D Op fˆr Dupuytrens kontraktur. E Karpaltunnelsyndrom. F Op fˆr karpaltunnelsyndrom. G Besv r frân axelleder. H Besv r frân hˆftleder. Hud 208 1 A Atrofierad B Torr hud. C HÂravfall. D Missf rgad E Hudmycos F Hudinfektion. G L kta sâr. H SmÂsprickig I Djupa h lfissurer J Clavus K Callus L Verracue M Tryckrelaterad hudpâverkan N Purpura. O Melins fl ckar. P Necrobiosis lipoidica. Q Xantom. Fˆtter, ALLMƒNT: 205 1 A Har fotvârd. B Fˆljs vid fotvârdsrond.

44 Fˆtter, H : 205 2 A Inga hudproblem. B Hudproblem. C Pulsar u.a. D Saknar fotpulsar. E dem. F Aktuellt sâr. G L kt sâr. H Inl gg. I Anpassad sko. J Gipsbehandlad. K Sm rta i vila. L Sm rta vid belastning. Fˆtter, Vƒ: 205 3 A Inga hudproblem. B Hudproblem. C Pulsar u.a. D Saknar fotpulsar. E dem. F Aktuellt sâr. G L kt sâr. H Inl gg. I Anpassad sko. J Gipsbehandlad. K Sm rta i vila. L Sm rta vid belastning. Pol 1 1 A Planerat nybesˆk. B Planerat Âterbesˆk. C Akutbesˆk utan remiss. D Akutbesˆk med remiss. E Sjukskˆterskebesˆk. F Besˆk tillsammans med anhˆrig. Tele 3 1 A Samtal med patienten. B Samtal med anhˆrig. C Samtal med fˆrs kringskassa. D Samtal med l kare. E Samtal med skˆterska. F Receptbeg ran. verk nsl. 6 1 Anteckning 7 1 Besˆket, ORSAK: 216 1 A Rutinm ssig kontroll. B Remissbesˆk. C Akutbesˆk. D Teambesˆk. E Besˆk under inneliggande fas. F Nyuppt ckt diabetes. G Stabilisering. H Initiering av pumpbehandling. I Komplikation som dominerande problem. J Graviditet som dominerande problem. K L karintyg. L Andra mediciner n fˆr diabetes och diabeteskompl. fˆre besˆket. M Har mediciner fˆr njursjukdom fˆre besˆket. N Har mediciner fˆr neuropati fˆre besˆket. Besˆket, UNDERVISNING: 216 2 A L st studieh fte. B FÂtt enk t. C GÂtt igenom interaktiv undervisning i dator. D Sj lvkontroll. E HbA1c. F Insulininjektionen. G Om egna dos ndringar. H Pump. I KostfrÂgor. J FotvÂrd. K Komplikationer. L Motion. M Hypoglykemi. N Glukagon. O Bilkˆrning. P Sexliv. Q Graviditet. R Sjuka dagar. S Om diabetesfˆreningen. Anhˆr.-k. 4 1

45 Besˆket, PLANER: 216 3 A Kontroller som fˆrut. B T tare kontroller under en period. C T tare HbA1c kontroller under en period. D Glesare kontroller under en period. E Ska fˆrsˆka hˆja den totala insulindosen. F Ska fˆrsˆka s nka den totala insulindosen. G Ska fˆrsˆka fˆr ndra fˆrdelningen av insulindoser. H Byter insulin. I Ska kombinera insulin med tablettbehandling. J Behandling av bakomliggande faktor till fˆrs mring. K Behandling av tobaksproblem. L Till fotvârdsrond. M Inl gges. N verfˆres till annan diabetesmottagning. O verfˆres till prim rvârden. P Till gg av mediciner fˆr andra sjukdomar. Q Till gg av mediciner fˆr nefropati R Till gg av mediciner fˆr neuropati.

13 Fotdokumentets fraser 46 Fot-pol 269 1 A Nybesˆk. B Planerat Âterbesˆk. C SÂrkontroll. D Fotteam-besˆk. E DiabetesdagvÂrd. F Ledskola. Socialt, BOENDE: 43 1 A Bor i l genhet. B Bor i villa. C Inneboende. D Fosterhem. E Skolhem. F Internat. G Serviceboende. H Sjukhem. I HemsjukvÂrd. Socialt, FAMILJ: 43 2 A Bor med modern. B Bor med fadern. C Bor med fˆr ldrar. D Har styvfˆr ldrar. E Enda barnet. F Syskon i hemmet. G Ensamboende. H Sammanboende. I Gift. J FrÂnskild. K Har barn. L Adoptivbarn. M Barn bor hemma. N Barn bor n ra. O ƒldregenaration n ra. P Sjuk maka. Q Sjuk make. R ƒnka. S ƒnkling. Socialt, ARBETE: 43 3 B MÂttligt fysiskt arbete. C Tungt fysiskt arbete. D Stressfyllt arbete. E Har flera arbeten. F Trivs med arbetet. G Problem pâ arbetet. H Milit rtj nst. I Arbetslˆs. J lderspension. K Sjukpension. L Sjukbidrag. M Helt sjukskriven. N Delvis sjukskriven. O Fˆr ldraledig. P Varit sjukskriven i mer n 3 mânader. Q Arbetsrehabilitering behˆvs. Socialt, SKOLA: 43 4 A Leker hemma pâ dagen. B Daghem. C Fritidshem. D Fˆrskola. E Gymnasium. F Stressfylld skola. G Trivs med skolan. H Problem med skolan. I Universitet. J Folkhˆgskola. K Nuv. sjukdom har hindrat studierna. L Nuv. sjukdom har inte hindrat studierna. Socialt, FYSISK AKTIVITET: 43 5 A Fysiskt inaktiv. B Fysiskt aktiv. C Motionerar s llan. D Motionerar mâttligt. E Tr nar flera gânger i mânaden. F Tr nar flera gânger i veckan. G Deltar i elitidrott. A L tt fysiskt arbete.

47 Socialt, ANPASSNING: 43 6 A God anpassning till sjukdomen. B Problem med anpassning till sjukdomen. C Gott stˆd frân omgivningen. D Mindre bra stˆd frân omgivningen. E Samlevnadsproblem. F Konflikt dominerar. G Sorg i familjen. Socialt, TOBAK: 43 7 A Rˆker ej. B Tidigare rˆkare. C Rˆkare. D Passiv rˆkare. E Snusar. F Nykterist. G S llan alkohol. H Regelbundet alkohol. I MÂttligt med alkohol. J Tidigare alkoholproblem. K Periodvisa alkoholproblem. L Aktuella alkoholproblem. M Tidigare narkotikamissbruk. N Aktuellt narkotikamissbruk. O Kroniskt bensodiazepinbruk. Sm rta 277 1 A Belastningssm rta B Vilov rk. C Ingen vid ordin r aktivitet. D L tt till mâttlig sm rta. E SvÂr. F Efter aktivitet. G SvÂr trots konstant anv. av analgetika. H SvÂr sm rta som fˆrh. fysisk aktivitet. GÂng 270 1 A u.a. B Haltande C Vaggande D UtÂtroterad hˆ. E UtÂtroterad v. F H lgâng G HÂrt islag av framfot H Neuropatisk I Lateral ˆverbelastning J Medial ˆverbelastning K Abducerad L Adducerad M Pronerad N Supinerad O Avvecklar ej Belastning 271 1 A u.a. B Belastningsobalans framfot. C verbelastning h l. D Atrofi av plantara fettkuddar. E Tar ingen belastning i mellanfoten. F Plattfot. G Pes Cavus. Deformitet 272 1 A Valgitet i fotled. B Varusst llning i fotled. C Calcaneusdeviation. D Charcot-fot E Prominens av MTP-leder plantart. F HammartÂst llning. G SkomakartÂ. H SvanhalstÂ. I Hallux Valgus J Qvintus aductus varus K Hallux Rigidus L Breddˆkad framfot. Handikapp, FUNKTION: 49 1 A U.a. B Kan fˆrflytta sig ensam inomhus men ej utomhus. C Kan ej fˆrflytta sig utan hj lp av annan person. D GÂr med k pp. E GÂr med rollator. F Rullstolsbunden. G S ngbunden. H Nedsatt syn. I Blind. J Nedsatt hˆrsel. K Dˆv. L Afasi. M Dysfasi. N Inkontinens.

48 O Har kateter. P Har inkontinensskydd. Handikapp, BEHOV: 49 2 A U.a. B Behˆver tillsyn vid mâltider. C Behˆver matas. D Behˆver hj lp med matlagning. E Behˆver hj lp med toalettbesˆk. F Anv nder b cken. G Behˆver hj lp med fˆrflyttning. H Behˆver hj lp med att h mta kl der. I Behˆver hj lp med att ta pâ sig kl der. J Endast hj lp med att knyta skor. K Behˆver hj lp med personlig hygien. L Glˆmsk. M Desorienterad. N Behov av extern rehabilitering. O Behov av kontakt med psykiater. P Behov av kontakt med kurator. Handikapp, ST D: 49 3 A Har hemtj nst B med endast st dning, C flera gânger per dag. D flera gânger per vecka. E Kv llspatrull. F FÂr distribuerad mat. G Distriktsskˆterskan inkopplad. H Patienten vill ej ha hemtj nst. I FÂr praktisk hj lp av anhˆriga. J Har kontakt med alkoholpolikliniken. K Har kontakt med psyk. kliniken. L Har kontakt med socialtj nsten. M Har kontakt med kurator. N Har sjukgymnastik. Hud 278 1 A Atrofierad B Missf rgad C Hudmycos D SmÂsprickig E Djupa h lfissurer F Necrobiosis Lipoidica G Melinska fl ckar H Clavus I Callus J Verracue K Tryckrelaterad hudpâverkan Naglar 284 1 A NageltrÂng B Onycho gryphosis C Subungual blˆdning D Subungualt sâr E Subungual fickbildning F Nagelmycos G Lokalisation Dig I hˆ. H Lokalisation Dig II hˆ. I Lokalisation Dig III hˆ. J Lokalisation Dig IV hˆ. K Lokalisation Dig V hˆ. L Lokalisation Dig I v. M Lokalisation Dig II v. N Lokalisation Dig III v. O Lokalisation Dig IV v. P Lokalisation Dig V v. SÂr, WAGNER: 287 1 A Grad 0 (intakt hud). B Grad 1 (ytligt sâr). C Grad 2 (sâr ned till senor eller ben). D Grad 3 (djupt sâr med infektion). E Grad 4 ( gangr n av tâ eller framfot). F Grad 5 (gangr n av fot eller ett stˆrre amputationsbehov). SÂr, STATUS: 287 2 A Rodnad lokalt. B Erysipelasbild. C Svullnad. D V rmeˆkning. E Sekretion. F Sm rta. G Feber. SÂr, YTA: 287 3 A Torr svart nekros. B Fuktig svart nekros. C Fuktig gul nekros. D Gulsmetigt. E Rikligt v tskande. F MÂttligt v tskande.

49 G L tt v tskande. H Rent granulerande sâr. I Vaskulitbild. SÂr, ODLING: 287 4 A Staphylococcus aureus. B Koagulas-negativa stafylokocker C Enterokocker. D Streptokocker. E Corynebacterium spp. F Proteus mirabilis. G Escherichia coli. H Andra enterobacteriacae. I Pseudomonas. J Annan aerob. K Gram-positiva kocker. L Bacteroides spp/prevotella spp M Clostridium spp Led b-fot 274 1 A Talocrural hˆ. B Subtalar hˆ. C Mediala malleolen hˆ. D Laterala malleolen hˆ. E Plantar fascia hˆ. F Achillessenan hˆ. G Talocrural v. H Subtalar v. I Mediala malleolen v. J Laterala malleolen v. K Plantar fascia v. L Achillessenan v. Led m-fot 275 1 A Talonavicular hˆ. B Calcaneocuboid hˆ. C Navicularcuneiforme hˆ. D Metatarsocuboid hˆ. E Metatarsocuneiforme hˆ. F Talonavicular v. G Calcaneocuboid v. H Navicularcuneiforme v. I Metatarsocuboid v. J Metatarsocneiforme v. Led f-fot 276 1 A MTP I hˆ. B MTP II hˆ. C MTP III hˆ. D MTP IV hˆ. E MTP V hˆ. F IP hˆ. G PIP II-V hˆ. H DIP II-V hˆ. I MTP I v. J MTP II v. K MTP III v. L MTP IV v. M MTP V v. N IP v. O PIP II-V v. P DIP II-V v. Resultat, SÂr 282 1 A Inga inf.tecken B kade inf.tecken C Utl kt D Fˆrs mrad sârl kning E Granulerande sâr F SÂr b ttre. G SÂr s mre. H SÂr lika. I SÂrrecidiv. J Inf. tecken har klingat av. Resultat, Amputation 282 2 A TÂamputation B Part. fotamputation C Fotamputation D Underbensamputation E Amputation genom kn led. F LÂrbensamputation Resultat, Hj lpmedel 282 3 A V l hj lpmedelsfˆrsˆrjd B Ej passande hj lpmedel C V ntar pâ hj lpmedel D Protesfˆrsˆrjd E GÂngare F GÂngstˆd G Rullstol

50 Resultat, Annat 282 4 A Sm rtfri B kad sm rta C K rlop. D Ofˆr ndrad E kad gângstr cka F Minskad gângstr cka G Minskade ˆdem H kande ˆdem I kad bent thet J Ingen ndring K Progredierande urkalning L God egenvârd. M kad gângfˆrmâga. N Sm rtlindrad. tg rder, DIAGNOSTIK: 288 1 A SÂrodling. B Foto. C Biopsi. tg rder, BEHANDLING: 288 2 A SÂrrevision. B Lokalbehandling C Oml ggning. D Fotundersˆkning tg rder, REMISSER: 288 3 A Hj lpmedel remiss. B Rˆntgen remiss. C SÂrodling. D K rlkirurg remiss. E Ortoped remiss. F Infektion remiss. G Fotterapeut remiss. H Svar till inremitterande med kopia av journalen. Beh.plan 280 1 A SÂrkontroll h r pâ fotmott. B Oml. av distr.skˆt. enl. ord. C Uppfˆljn. hos primv. fotterapeut. D Uppfˆljn. hos komunens fotterapeut. E Uppfˆljn. hos diab. skˆt. F GÂr hos privat fotterapeut. G Skˆter sin fotvârd sj lv. H Kontrolleras h r 1 ggr/âr. I Nu v l hj lpmedelsfˆrsˆrjd. J FÂr v nda sig hit vid behov av nya hj lpmedel. K Fotbad i ljummet sâpvatten 5 min 2-3 ggr/v. L Smˆrjes dagligen med mjukgˆrande kr m. M Smˆrjes med salicylsyrevaselin 2% till natten. N Smˆrjes med mjukgˆrande till dagen. O Smˆrjes med mjukgˆrande 2-3 ggr/dag. P Daglig inspektion av fˆtter. Q Nattavlastning. R Dagavlastning. Epikris 281 1 Rˆntgen 285 1 A Rtg. fot hˆ. B Rtg. fot v. C Angiografi hˆ. D Angiografi v. E Flebografi hˆ. F Flebografi v. G Isotoprtg. hˆ. H Isotoprtg. v. Fˆrband 286 1 A Sorbact B Iodosorb C Aquacel D Sorbsan E Cutinova Cavity F Mepitel G Mepore H Torr kompress I Tubgas J Tubifast K Gasbinda L Dauerbinda M Comprilan N Kompressions-strumpa O Mabs-strumpa P Ted-strumpa Q Cutinova Foam. R Steristrips. S DuoDERM Hydrogel.

51 Hj lpmedel, Skor 283 1 A Orthostˆvel B Orthosko C Behandlingsskor D Behandlingssandal E Ortopedisk sko ˆver individuell l st F Ortopedisk k nga ˆver individuell l st G Ortopedisk stˆvel ˆver individuell l st H Ortopedisk sko ˆver rehabl st I Ortopedisk sko med distans J Ortopedisk k nga med distans K Ortopedisk stˆvel med distans L Individuell RA-toffel M Prefabricerad ortopedisk sko N Prefabricerad ortopedisk sandal O Prefabricerad ortopedisk k nga P Prefabricerad ortopedisk stˆvel Q Plastazote-toffel Hj lpmedel, vrigt 283 2 A Individuella fotb ddar B Framfotspelott C Stˆtd mpning framfot D Stˆtd mpning h l E Stˆtd mpning hela sulan F Balanserad fotb dd G Plastazote-inl gg H Fotledshylsa - Ternstedt I Fotledsbandage - fotledsâtta J Hallux Valgus nattbandage K Hallux Valgus dagbandage L Fenestrering i skobotten M Fenestrering i ovanl dret N L stning O Punktl stning verk nsl. 6 1 Tele 3 1 A Samtal med patienten. B Samtal med anhˆrig. C Samtal med fˆrs kringskassa. D Samtal med l kare. E Samtal med skˆterska. F Receptbeg ran. Anteckning 7 1

14 Kostdokumentets fraser 52 Socialt, BOENDE: 43 1 A Bor i l genhet. B Bor i villa. C Inneboende. D Fosterhem. E Skolhem. F Internat. G Serviceboende. H Sjukhem. I HemsjukvÂrd. Socialt, FAMILJ: 43 2 A Bor med modern. B Bor med fadern. C Bor med fˆr ldrar. D Har styvfˆr ldrar. E Enda barnet. F Syskon i hemmet. G Ensamboende. H Sammanboende. I Gift. J FrÂnskild. K Har barn. L Adoptivbarn. M Barn bor hemma. N Barn bor n ra. O ƒldregenaration n ra. P Sjuk maka. Q Sjuk make. R ƒnka. S ƒnkling. Socialt, ARBETE: 43 3 A L tt fysiskt arbete. B MÂttligt fysiskt arbete. C Tungt fysiskt arbete. D Stressfyllt arbete. E Har flera arbeten. F Trivs med arbetet. G Problem pâ arbetet. H Milit rtj nst. I Arbetslˆs. J lderspension. K Sjukpension. L Sjukbidrag. M Helt sjukskriven. N Delvis sjukskriven. O Fˆr ldraledig. P Varit sjukskriven i mer n 3 mânader. Q Arbetsrehabilitering behˆvs. Socialt, SKOLA: 43 4 A Leker hemma pâ dagen. B Daghem. C Fritidshem. D Fˆrskola. E Gymnasium. F Stressfylld skola. G Trivs med skolan. H Problem med skolan. I Universitet. J Folkhˆgskola. K Nuv. sjukdom har hindrat studierna. L Nuv. sjukdom har inte hindrat studierna. Socialt, FYSISK AKTIVITET: 43 5 A Fysiskt inaktiv. B Fysiskt aktiv. C Motionerar s llan. D Motionerar mâttligt. E Tr nar flera gânger i mânaden. F Tr nar flera gânger i veckan. G Deltar i elitidrott. Socialt, ANPASSNING: 43 6 A God anpassning till sjukdomen. B Problem med anpassning till sjukdomen. C Gott stˆd frân omgivningen. D Mindre bra stˆd frân omgivningen. E Samlevnadsproblem.

53 F Konflikt dominerar. G Sorg i familjen. Socialt, TOBAK: 43 7 A Rˆker ej. B Tidigare rˆkare. C Rˆkare. D Passiv rˆkare. E Snusar. F Nykterist. G S llan alkohol. H Regelbundet alkohol. I MÂttligt med alkohol. J Tidigare alkoholproblem. K Periodvisa alkoholproblem. L Aktuella alkoholproblem. M Tidigare narkotikamissbruk. N Aktuellt narkotikamissbruk. O Kroniskt bensodiazepinbruk. Nutri - status 250 1 A U.a B Kr ks. C Bulumi. D Anorexia. E DÂlig aptit. F FˆrlÂngsammad mags ckstˆmning. G DiarrÈ H Fˆrstoppning I Fˆdo mnesallergi. J SvÂrt att tâla viss mat K Sm ter. L Sugen pâ sˆtsaker. Anamnes 254 1 A U.a B Oj mn mâltidsordning C J mn mâltidsordning D Bra livsmedelsval E DÂligt livsmedelsval GenomgÂng, DETALJER 251 1 A Samband Âkomma mat B Tallriksmodellen C MÂltidsordning D Fettkvalitet E Fettk llor F Fibrer G Alkohol. H Socker I Sˆtningsmedel J Livsmedelsval K Produktinformation L Matlagningstips M Portionsstorlek N Dryck O PÂl gg P Principer vid viktsreduktion. Q Reglering av blodsocker. R Motion. S Energibehov. GenomgÂng, 251 2 A Kost och diabetes. B Kost vid hj rt-k rlsjukdom. C Kost vid ˆvervikt. D Kost vid coeliaki. E Viktsreduktionskurs. Attityder 252 1 A Motiverad B Omotiverad Material 255 1 A Bra mat fˆr alla B Mat fˆr dig med diabetes C Alla hj rtans bok D NyckelhÂlsguide E Recept F Lˆsblad G DRF:s material H Celiaki I Laktos J Energi och proteinberikning K vrigt Planer 253 1 A Kostinformationsmˆte. B Individuell uppfˆljning. C Patienten ringer vid behov D Uppfˆljning per tel GRUPPUNDERVISNING:

54 E Kurs. F Avslutad Tele 3 1 A Samtal med patienten. B Samtal med anhˆrig. C Samtal med fˆrs kringskassa. D Samtal med l kare. E Samtal med skˆterska. F Receptbeg ran. Pol 1 1 A Planerat nybesˆk. B Planerat Âterbesˆk. C Akutbesˆk utan remiss. D Akutbesˆk med remiss. E Sjukskˆterskebesˆk. F Besˆk tillsammans med anhˆrig. Anteckning 7 1

55 15 Journalproduktion Om journal och val av journalanteckning Ordet journal kan betyda olika saker beroende pâ sammanhanget. N r nâgon s ger att hon eller han ska skriva en journal menas att en anteckning ska produceras. Det kan till exempel vara en inskrivningsanteckning, en daganteckning, en operationsanteckning eller en slutanteckning. Denna anteckning kan uppfattas som en betraktelse, det vill s ga ett medvetet urval av information fˆr att leda arbetet med patienten. H r r vi intresserade av hur denna delm ngd produceras eller kan betraktas och skriver vi journal menas en anteckning. Flera anteckningar kallar vi fˆr îsammanst lld vârddokumentationî, v l medvetna om att det ocksâ kan kallas îjournalî. Alla mˆjliga data kring en patient matas in i datorn. I datorns minne kan det efter en tid finnas omfattande information om patienten. Det r inte l tt att veta vad som kan hˆra till en journal eller inte. All denna information ska sedan inte nˆdv ndigtvis ut som journalanteckning bara fˆr att man trycker pâ knappen îjournalî. N r du trycker pâ denna knapp kan du antingen producera eller l sa en anteckning. Ett antikt journalsystem kan vara enbart en ordbehandlare. Det som skrivs in kommer dâ ocksâ ut som journal. Indata och utdata blir n stan samma sak. Journalias system r mer komplicerat dâ det r byggt fˆr att stˆdja vârdprocesserna, fˆrb ttra kvalitetss kringen och fr mst fˆlja informationen sâ att vi kan se nâgot resultat. Journalen r i denna str van en biprodukt. Det inneb r att data bearbetas, sovras och vid behov Âteranv nds innan en journalanteckning produceras. Av detta fˆrstâr man att vi idag inte har sâ stor anv nding av ordet journalsystem utan hellre bˆr prata om vârdsystem. Systemet h mtar information frân mânga st llen och sammanst ller en journal bland mycket annat nyttigt arbete. Att lˆsgˆra viss information r lika viktigt som att blockera annan information. Detta kan liknas vid fˆrhâllandet som râder n r en fˆrfattare skriver nâgot. DÂ utel mnas en hel del som en del av det konstn rliga uttrycket. Fˆrfattaren lâter l saren kanske l sa mellan raderna. L saren ser dâ bara toppen pâ isberget. Det v sentliga fˆr en fˆrfattare och d rmed ven en journalfˆrfattare r avsikten med textproduktionen och att ett koncentrerat budskap nâr l saren Avsikten r att det fˆrb ttrar vârden. PÂ olika s tt lâter vi datorn hj lpa oss med vârt skrivande. Datorn kan fâ en uppgift att sˆka r tt pâ nâgot fˆr att producera det funna som ny information. MÂnga data kan tj na enbart som underlag fˆr nâgot. Andra data r en utr knad risk fˆr nâgot. Data mâste sâledes inte vara avsedda fˆr en produktion av en journalanteckning utan kanske fˆr att gˆra en riskbedˆmning, eller fˆr att nâ kunskap eller fˆr att betrakta vârdens resultat i form av en grafisk bild efter en statistisk bearbet-

56 ning. Ibland vet datorn vad som ska gˆras n r anv ndaren trycker pâ knappen îjournalî. I en gren fˆr kirurgi och efter ett operationsingrepp ska en operationsanteckning produceras. Det finns inga andra val. N r det g ller poliklinisk vârd av kroniker mâste anv ndaren gˆra ett urval ur en lista. Dataprogrammet kan inte veta exakt vilken typ av anteckning som ska produceras pâ en diabetesmottagning. Anv ndaren kan till exempel v lja att fâ ut en fullst ndig diabetesepikris som kan fungera som en îârsrapportî. Andra val kan vara îpoliklinisk anteckning med planer och medicineringî eller îtelefonanteckningî. Ibland ska vissa uppgifter frân en annan gren bifogas en journalanteckning men det gˆrs fˆrst efter att anv ndaren valt en sâdan mall. Journalanteckningens komponenter Varje journalanteckning har en mall med en eller flera rubriker. Mallarna med rubrikernas innehâll r sammanst llda fˆr att mˆta det kliniska innehâllet och fˆr att underl tta l sandet. Strukturerad information r en fˆruts ttning fˆr ˆverblick och det brukar underl tta vâra tankar och stimulera vâr fˆrmâga att se patientens problem tydligare. I ldre journalsystem kallas rubrikerna fˆr îsˆkordî. I Journalias programvaror kan en rubrik vara ett sˆkord men ofta bestâr en rubriks innehâll av mânga sˆkord eftersom vârdens detaljer fˆljs upp med stˆrre noggrannhet n i ldre system. Rubriken îdiagnosî r ven i Journalias programvaror ett sˆkord eftersom man kan sˆka fram patientens diagnoser. Komponenterna som avses r menysidorna med sina kodifierade fraser och integrerad fri text, laboratoriekoder och historikkoder. Vissa rubriker kan ha ett komplicerat innehâll. Dit hˆr t.ex. rubriken îinsulinî. Den skapas d rfˆr via programkod och inte via parameterinst llningar. Rubrikernas komponenter r var och en fˆr sig ett sˆkord och sammans ttningen fˆr varje rubrik beskrivs fˆr flertalet rubriker i en parameterfil. Val av menyernas fraser Fˆr att v lja en fras îbakom knapparnaî kan du klicka pâ frasens rad. Du mâste inte klicka pâ rutan till v nster om frasen d r det hamnar en bock efter en klickning. Det gâr ocksâ att trycka CTRL samtidigt med den bokstav som finns till v nster. Fˆr att ta bort îbockenî klicka pâ frasens rad en gâng till. BlÂmarkerad fras kommer ej med i journalutskriften, utan r bara till fˆr att hâlla anv ndaren informerad och fˆr statistiken. Vissa fraser kan inte v ljas samtidigt, beroende pâ parameterinst llningar. I vissa frasmenyer gˆr valet av en fras det omˆjligt att v lja nâgon annan.

57 Arv av registrerade fraser Traditionellt journalskrivande inneb r en m ngd upprepningar. Journalias system r bland annat gjort fˆr att undvika detta dubbelarbete. N r man t nker klicka pâ fraser i en menysida kanske man bara vill l gga till eller ta bort en fras. Patienten har kanske slutat rˆka. I knappen îsocialtî finns menysidan îmissbrukî. Man gˆr d r sin eventuella ndring och genom att klicka pâ den lilla rutformade knappen till hˆger om klockan pâ menysida uppdateras informationen sâ att den g ller besˆkets datum. Denna knapp med sina menysidor fˆr social information har parameterinst llts fˆr att fˆlja patienten. Inklickade fraser syns vid fˆrnyat besˆk. Detta skiljer sig frân knappen îstatusî d r man inte vill ha nâgon inblanding av tidigare fynd. Arv av journaltext I parameterfilen (Q:BASJRMK.1) som beskriver rubrikens komponenter finns ocksâ mˆjlighet att med en siffra (57) i ett s rskilt f lt (îspecialî) lâta texten under rubriken rva senast infˆrda uppgifter och texter. Under rubriken î verk nsligî r det till exempel l mpligt att tidigare texter rvs dâ det r en information som ska fˆlja patienten. Ordbehandling av den fria texten Den samlade journaltexten som skapas n r man klickar pâ îjournalî och sedan efter eventuellt menyval îsammanst ll ny journalî kan inte editeras. Ordbehandling av fri text sker enbart pâ menysidans textsida. Det behˆver inte bli nâgon fullst ndig ordbehandling ty systemet bidrar till ordbehandlingen ocksâ. Ett fâtal knep behˆver l ras ut. Det gâr bra att skriva utan att t nka pâ marginaler. Marginalerna s tts senare vid journalproduktionen. Du behˆver inte heller t nka pâ att raderna ska vara lika lânga. Det r ttar till sig senare n r journalanteckningen skapas. Ordsvep sker automatiskt n r raden r slut varfˆr man inte behˆver t nka pâ den saken. Fˆr den vane kan det gâ bra att skriva utan att titta pâ sk rmen. Ska man s tta in ett stycke i en text anv nds INS och raden ska kanske delas vilket man gˆr med ALT+PGDN. Om man trycker pâ INS kan markˆren bli tjock eller smal. N r den r tjock skjuts eventuell framfˆrvarande bokst ver framât, dvs. INS r pâslagen. Om man fˆrsˆker infˆra ett l ngre textstycke kommer det att s ga stopp med en signal n r raden r slut Det r i sâdana situationer man delar raden med ALT+PGDN. Med ALT+F1 l gger du in en tomrad. Det gâr ocksâ bra att anv nda ALT+INS eller klicka pâ îinfˆrî och sedan îinfˆr radî. Fˆr att infˆra en blankrad som ska synas i journalanteckningen med andra ord fâr flera stycken, anv nds hârt styckeslut (CTRL+>). Tecknet kan ocksâ tas fram om du pâ statusraden klickar pâ îmeraî, îmeraî och îspecialteckenî.

58 Med ALT+F2 eller ALT+DEL tar du bort en rad. Du kan ocksâ klicka pâ îta bortî och sedan îta bort radî. Fˆrdelen med ALT+F1 och ALT+F2 vid radhantering r att det r ett praktiskt enhandsgrepp j mfˆrt med ˆvriga tangentkombinationer. Koppling av fras till fri text Beroende pâ parameterinst llningar ger vissa fraser mˆjlighet att infˆra ett îkopplatî datum eller ett îkopplatî v rde. Ibland erhâlls automatiskt @ (snabel-a eller at) samt frasens bokstav, vilket inneb r att det r l mpligt att skriva en kommentar kanske r det ett f rdigst llande av frasens mening. Det som skrivs pâ menysidans textyta (raderna 01-30) kan kopplas direkt till en fras, genom att fˆrst pâ raden s tta @ direkt fˆljt av frasens bokstav, d refter skrivs ˆnskad text. Om koppling saknas skrivs den fria texten sist, efter valda fraser vid sammanst llning av journal. Om endast en fras r vald behˆvs ingen koppling. Fˆr att avbryta en koppling l mna en blankrad eller gˆr en ny koppling med @. Valda fraser och eventuella kopplingar samt den fria texten s tts ihop till ett stycke vid sammanst llning i journal. Tidpunktens koppling Varje meny har ett f lt med en tidpunkt. Tiden som visas d r kan avse registreringstidpunkten fˆr grendokumentet eller en tidpunkt kopplad till en h ndelse t.ex. tiden fˆr ett besˆk eller tiden fˆr en inskrivning. Detta styrs via parameterfiler. I de fall tidpunkten r kopplad enligt parametrar kan inte tidpunkten justeras annat n att dokumentets tidpunkt ndras. Annars kan tidpunkten ndras genom att du klickar ovanfˆr fraserna eller trycker PGUP. ƒndra datum och tryck ENTER. ƒndra klockan pâ samma vis. Fˆr mycket speciella frasmenyer d r tidpunkten r viktig men inte kopplad till nâgot datum i grendokumentet fâr du uppmaning att kontrollera tidpunkten om du inte ndrat den. Fˆr att se tidigare registreringar tryck F7. Fˆr att Âterg till senare registreringar tryck F8. Vidimering Vidimering kan anv ndas fˆr att inte ndringar ska gˆras av misstag. Vid ndring av en vidimerad registrering erhâlls en kontrollfrâga. Fˆr att vidimera klicka pâ den lilla knappen till hˆger om f ltet fˆr den vidimerades initialer, eller tryck CTRL+F2. Vidimering anv nds inte normalt inom diabetesdokumentets knappar.

59 Signering Signering anv nds fˆr att inte ndringar ska kunna gˆras. Dock kan till gg i form av fri text gˆras pâ fˆrsta lediga rad. Detta till gg kan signeras av annan n den som signerade den fˆrsta registreringen. Flera till gg kan gˆras och signeras. Fˆr att signera klicka pâ den lilla knappen till hˆger om f ltet d r den signerades initialer hamnar, eller tryck CTRL+F3. knappar. Beroende pâ parameterinst llning i Q:BASJP sâ blir signeringen pâ menysidans textrader lâng med fullst ndigt namn eller kort med endast initial. Signering anv nds inte normalt inom diabetesdokumentets. Sammanst llning av en journalanteckning Journalen r som tidigare n mnts en anteckning som i sin tur r sammanst llning av redan infˆrda data om den aktuella patienten enligt en mall. N r du klickat pâ îjournalî visas en meny med olika valmˆjligheter enligt mallat. N r du gjort ditt val visas sedan îvisa senaste sammanst llningî och îsammanst ll ny journalî Om justeringar av parametrar gjorts ska îsammanst ll ny journalî v ljas fˆr att justeringarna ska ge effekt.det r l mpligt att signera sina anteckningar. DÂ sammanst lls journalanteckningen snabbare. Sidbrytningar visas som en eller tvâ pilar l ngst till v nster fˆljt av en streckad linje. Sidbrytningar finns mellan anteckningar. Patientens samlade vârddokumentation r indelad i olika anteckningar, t.ex.: Pol.ant. 1999-06-06 kl. 10:00 Pol.ant. 1999-08-10 kl. 14:00 Inanteckn. 1999-09-20 kl. 08:00 Dagant. 1999-09-22 kl. 11:00 Epikris 1999-09-20 kl. 08:00 Du kan îhoppaî till en anteckning genom att v lja îgâ tillî och sedan îanteckningî. V lj den anteckning i listan som du fâr. FÂr du ingen lista finns det inga skapade anteckningar.

60 Du kan skriva ut en anteckning genom att v lja îarkivî och sedan îskriv ut anteckningî och sedan v lja ˆnskad anteckning i listan som du fâr. FÂr du ingen lista finns det inga skapade anteckningar. Du kan bl ddra mellan olika sidor genom att trycka F7 fˆr fˆregâende och F8 fˆr n sta. Du kan rulla uppât genom att trycka PGUP eller PIL UPP och nedât genom att trycka PGDN eller PIL NER. Utskrifter Det finns tre olika utskriftfunktioner d r alla anv nder aktuell skrivare vilken kan v ljas via Arkiv, Skrivarinst llning. îskriv utî nâs ocksâ frân Arkiv-menyn. Nedan beskrivs nâgra vanliga utskrifter och hur man gˆr. Skriv ut anteckning. L mplig att anv nda dâ utskrift sker pâ blanka papper. En lista ˆver patientens journalanteckningar erhâlls d r en anteckning v ljs. Tryck ESC om du vill avbryta. Skriv ut frân och med rad L mplig att anv nda dâ utskrift sker pâ journalblad. Den rad som textmarkˆren stâr pâ blir fˆrsta rad som skrivs ut. Du fâr v lja vilken rad pâ pappret som utskriften ska bˆrja. Om du anger 0 (noll) sâ fâr Du huvudet (sjukhusets data samt patientens data) med pâ pappret annars inte. I parameterfilen K:BASJPU kan du skriva ut en radmall pâ fˆrslagsvis OH-papper. Radmallen l ggs ˆver journalbladet och du l ser av l mplig startrad innan journalbladet stoppas in i skrivaren. OBS! Tr na detta pâ blanka papper fˆrst. Skriv ut datumperiod L mplig att anv nda dâ en m ngd anteckningar under en viss tidsperiod ska skrivas ut t.ex. daganteckningar. Du fâr v lja tidsperiod genom att ange frân och med datum och till och med datum i formatet ÂÂÂÂ-mm-dd.

61 Signering Signering kan ske pâ anteckningens textinnehâll och eller underlaget i form av fraser och fri text beroende pâ inst llningar i parameterfilen Q:BASJP. Om anteckningen signeras kommer inget i anteckningen att senare pâverkas vid ny sammanst llning. Parameterjusteringar eller ndringar i underlaget fâr ingen effekt pâ journalanteckningen, vilket det d remot har pâ osignerade avsnitt. Om endast underlaget signeras kan inte underlaget ndras men parameterjusteringar pâverkar anteckningens form och innehâll. N r du l mnar det journalproducerande programmet kan det finns en osignerad anteckning skapad av dig. Du fâr i sâ fall frâgan om du ska signera. Journalparametrar Journalparametrar ska endast ndras av systemansvarig. NedanstÂende text v gleder denna. Det r ˆnskv rt att ndringar gˆrs tillsammans med Journalia med h nsyn till framtida uppgradering. îbas JOURNAL utskriftparametrar m.m.î (K:BASJPU.1) innehâller: Placering av olika delar av journalhuvudet, placering av ramar, testutskrift av huvud, samt utskrift av radmall. îk-bas egna grundinst llningarî (K:BASVAL.1) innehâller: Sjukhusets data som normalt ska komma uppe i v nstra hˆrnet pâ utskrift. ƒven sjukhusets logotyp kan skrivas ut. îbas JOURNAL marginaler m.m.î (Q:BASJP.1) innehâller: Marginalplaceringar och Signeringsparametrar. îbas JOURNAL mallarî (Q:BASJRM.1) innehâller mallbeskrivningar, Mallnummer samt mallens beskrivande text. îbas JOURNAL mallarnas rubrikerî (Q:BASJRMK.1) innehâller mallens sˆkord/rubriker och varifrân texten till rubrikerna ska h mtas.ƒndringar i en knapp av redan infˆrda fraser kr ver att man ndrar sparade koder med programmet PRGSSB.1 om arten av fˆr ndring r sâdan att frasens betydelse blir annan. En knapp kan vara flersidig och mâste dâ innehâlla en underrubrik. Ett kryss mâste ocksâ s ttas fˆr îflersidigî.

62 Det finns tre olika typer av knappar som klassas via ett specialtecken pâ fˆrsta raden i kolumnen egenskaper: Inget = koppling till besˆks-/op-/undersˆkn-/reg-tidpunkt HAMA(2)@HAMA(22) [ = koppling till inskr-/start-tidpunkt HAMA(70) ] = koppling till utskr-/slut-tidpunkt HAMA(71) \ = Startar alltid med en tom sida med nu-tid (ingen koppling) = senaste uppdatering fˆr patienten visas, om klick pâ lilla knappen kopieras senaste till nya datumet, ev. signering medfˆljer ej. Dessa typer kan ocksâ s ttas i Q:BASKNK och kan d rfˆr fâ en och samma frasmeny att fungera olika beroende pâ vilken gren som anropar. OBS! ha inte dessa styrtecken bâde h r och i Q:BASKNK om de varierar. Till hˆger om fraserna i en s rskild f ltkolumn kan vissa egenskaper ges till fraserna: W = Varning erhâlls om denna fras v ljes X = Frasen markeras med fetstil Y = Har denna fras valts kan ingen annan v ljas. Z = Frasen markeras blâ och skrivs ej i journaltext. vriga bokst ver som ska blankas om denna fras v ljes. Ex. A,B,C,D,E tillhˆr en grupp d r endast en kan vara vald. D B v ljs vill man att A,C,D,E blankas. Fˆr dâ in pâ A-raden BCDE,p B-raden ACDE, pâ C-raden ABDE osv.

63 V = ett labv rde ska kunna kopplas till en fras. Analyskoden ska anges i f ltet till hˆger. Senaste labv rdet visas i den hˆgra spalten oavsett om kryss r satt eller ej. Anv ndaren kan ange ett labv rde genom att klicka pâ f ltet. Fˆr att labv rdet ska hamna i journal kr vs att det finns ett + efter V dvs. V+ samt att frasen pâ samma rad r vald. V inneb r att fˆrutom sj lva labv rdet visas ocksâ i fˆrsta hand analysens fˆrkortning, saknas fˆrkortning visas analysnamnet. #= ett labv rde ska kunna kopplas till en fras. Analyskoden ska anges i f ltet till hˆger. Senaste labv rdet visas i den hˆgra spalten oavsett om kryss r satt eller ej. Anv ndaren kan ange ett labv rde genom att klicka pâ f ltet. Fˆr att labv rdet ska hamna i journal kr vs att det finns ett + efter # dvs. #+ samt att frasen pâ samma rad r vald. # inneb r att endast sj lva labv rdet visas till skillnad frân V. & = i historiken ska infˆras en ny post. Historikkoden ska anges i f ltet till hˆger. Fˆr att historikuppgiften dvs. datumet ska hamna i journal kr vs att frasen r vald samt att det finns ett + efter & dvs. &+. / = i historiken ska senaste posten med samma kod bytas ut. Historikkoden ska anges i f ltet till hˆger. Fˆr att historikuppgiften dvs. datumet ska hamna i journal kr vs att frasen r vald samt att det finns ett + efter / dvs. /+. @ = n r frasen v ljs fâs automatiskt en @ samt frasens bokstavskod pâ fˆrsta lediga rad i kommentaren och textmarkˆren positioneras precis efter bokstaven. Det r dâ meningen att anv ndaren ska uppmanas skriva in en kommentar eller en kompletterande text.

64 Testsjukhuset Testkliniken Hövdingagatan 10 442 35 KUNGÄLV 19400513-0655 Knut Knutsson Testgatan 10 442 35 KUNGÄLV Pol 000803 Överläkare Martin Fahlén Planerat återbesök. Sköt/PAL Remiss Svea Svensson/Martin Fahlén Sven Svensson. Diagnos E107 Insulinberoende diabetes med komplikationer I489 Förmaksflimmer Debut Tabletterapi 1994. Insulin 1995-05. Insulinpump 991224. TYP: Typ 1. HER.: Typ 1 finns i släkten. Soc Kontroll Ögon Hj.-kärl Bltr Lipider Njurar Nerver Fötter BOENDE: Bor i villa. FAMILJ: Gift. Har barn. ARBETE: Stressfyllt arbete. Snickare. FYSISK AKTIVITET: Motionerar sällan. ANPASSNING: God anpassning till sjukdomen. TOBAK: Rökare. Svår hypoglykemi 1995. KOST: Vill banta men lyckas ej. Problem med att småäta. PUMP: Har pump. Kateterproblem har förelegat. HbA1c: 8.1. Hypo/år:0. BMI: 25. Längd: 180.0 cm. Vikt: 80.0 kg. Ögonundersökning 990504. ALLMÄNT: Inga subjektiva besvär. Normalt synfält enligt Donders. HÖ: Proliferativ retinopati. VisusH: 1.0. VÄ: Proliferativ retinopati. VisusV: 1.0. Kroniskt förmaksflimmer. Vänstergrenblock. ST-sänkning. AV-block II typ II. Hypertoni 1965. ACE-hämmare. Betablockerare. BT-sys:169./ BT-dia:90. BT-medel:116. Hyperlipidemi 990202. Kolesterolsynteshämmare. HDL: 3.2 mmol/l. Kol: 5.3 mmol/l. LDL: 3.1 mmol/l. Tg: 2.1 mmol/l. Mikroalbuminuri positivt med teststicka. M-alb:20 mg/l. Kreat:90 µmol/l. GI: Tidig mättnad. HÖ: Vibrationssinne u.a. Akillesreflex u.a. VÄ: Vibrationssinne u.a. Akillesreflex u.a. ALLMÄNT: Har fotvård. HÖ: Pulsar u.a. Aktuellt sår. Hö ankeltryck:100 mm Hg. VÄ: Hudproblem. Pulsar u.a. Vä ankeltryck:98 mm Hg. Insulin Frukost - Lunch - Middag - Natt/Bas Pump 4 4 4 20 32E Bls 5 6 7.5 7 6.4mmol/l Antal enheter per kilo 0.4E/kg Hjälpmedel Med Minimed, Autolancet, Accutrend-glucose Humalog Inj.vätska 100 enh/ml Enl ord, Waran Tablett 2,5 mg Enl. brev, Captopril Tablett 25 mg 1x2, Zocord Tablett 20 mg 1x1, Seloken ZOC Depottablett 50 mg 1x1 Utskrivet 2000-08-03 kl. 22:00 av MF 1 (1)

16 Brevproduktion 65 Brevrutinen kan anv ndas till att skriva ut olika typer av dokument. Dessa kan st llas till patienter eller till andra enheter. Brevets utformning best ms av en mall. InnehÂllet best ms av en kombination av mallen, aktuell patient och frân vilken gren eller modul ìbrev produktionî v ljs. N r ìbrev produktionî v ljs kommer ev en textfil att skapas fˆr mellanlagring av data som skall in i brevet. SÂdan mellanlagring ej nˆdv ndig fˆr vissa typer av data ex vis aktuell patients adress, valt bakom knapparna, labprover, recept. I samband med mellanlagringen best ms ocksâ hur lagring och utskrift skall ske. Fˆr vissa typer av brev sker utskriften direkt. I andra typer av brev kan du kontrollera och ev korrigera brevet innan du beg r utskrift. Viktiga brev lagras i ìklara brevî medan ˆvriga, d r informationen finns lagrat pâ annat s tt, kastas. Brev parametrar Mallar infˆrs i parameterfilen ìbas brevmallarî (Q:BASMALL.1). Kopplingen best ms i parameterfilen ìbas brevmallar kopplingar till grenarî (K:BASBRK.1). Brev produktion kan v ljas i modullista n r du r i en gren. Om grenen har specifika ìbrevmallarî kopplade till sig kommer den listan upp sâ att du kan v lja mall. Om inte aktuell gren har specifika brevmallar kopplade kommer listan ˆver alla brevmallar. Brev produktion frân en gren sker fˆr aktuell patient. N r brev produktion v ljs frân vissa grenar, se hj lpen i brevmallar, skapas en textfil (K:BASBREV.TXT) fˆr mellanlagring av data som finns i f lten sk rmen fˆr att dessa data skall kunna komma in i brevet. I samband med mellanlagringen best ms ocksâ hur lagring och utskrift skall ske: Fˆr vissa typer av brev sker utskriften direkt. Om utskrift sker direkt utan att du kan pâverka brevet sparas inte brevet i ìklara brevî dâ alla data infˆrda i brevet finns lagrade i andra filer. I andra typer av brev kan du kontrollera och ev korrigera brevet innan du beg r utskrift. Du kan beg ra utskrift endera via ìarkivî-menyn eller genom att klicka pâ Utskriftsknappen. Det gâr ocksâ bra att trycka Ctrl+F1. Samtidigt som utskrift sker sparas brevet i ìklara brevî (P:BASBRIS.1). Vissa patientdata infˆrda i moduler (patientregistret, knappmenyerna, recept/ medicinlista, historik) kr ver ej mellanlagring. Dessa data r d rfˆr ej beroende av vilken gren Du befann Dig i dâ brev produktion beg rdes. Se mera i ìbrevmallarî. I tidbokning anv nds brev produktion n r du beg r utskrift av kallelsebrev. D r best ms mallen i samband med bokningen. Om mall ej r angiven anv nds mall nr 1. Om du stâr pâ en patientbokning och beg r kallelse ges mˆjlighet att ndra i patientens kallelsebrev innan utskrift. Om du v ljer att skriva ut kallelser via TIDBOK kallelser sker utskrift av alla kallelsebrev under vald period pâ en gâng och sparande sker i ìklara brevî. I Diabetes-grenen anv nds brev produktion

66 n r du beg r utskrift av Diabees-brev. Dessa sparas ej i ìklara brevî. Brevmallar Brevmallar skapas och ndras i parameterfilen ëbas BREV mallarí. Kopplingar mellan gren och brevmallar gˆrs i parameterfilen ëbas BREV mallar kopplingar till grenarí. Saknas koppling till s rskilda brevmallar till den gren varifrân ìbrev produktionî valts ges mˆjlighet att v lja ur en lista med alla brevmallar. Varje brevmall bestâr av en sida. I brevmallen infˆrs speciella koder, se hj lpen i ëbas BREV mallarí, som vid ìbrev produktionî byts ut mot patientinformation. Man skriver all den fasta texten pâ den plats d r den skall skrivas pâ papper. De delar som skall vara variabla markeras med tecknet # fˆljt av en identitet pâ den variabel som skall infˆras. Exempelvis #05. 05 markerar ett radnummer i en textfil som skapas av det program som man befinner sig i dâ brevfunktionen anropas. DÂ antalet variabler ˆverstiger 99 sâ nyttjas specialtecken ist llet: : 100 ; 110 < 120 = 130 > 140 t.ex. #<8 som betyder 128

67 Variablernas innhâll r olika fˆr olika typer av brev, se under hj lpens innehâllsfˆrteckning. Det r ocksâ l mpligt att n r man stâr i brevmall ta en utskrift av mallen innan man gˆr nâgon ndring. (Man kan ju radera en rad ofrivilligt och fˆrst senare konstatera detta). Om man vill ha en variabel inspr ngd i en lˆptext skall man efter variabeln s tta tecknet *. Exempelvis: Ditt personnummer, #01*, bˆr kontrolleras. Om rader ska inskjutas i text ska raden inledas med *. Om raden r blank tas den bort och raderna nedan flyttas upp. Specialkoder Egen adress Egna data som h mtas ur Allm nna parametrar (K:BASVAL.1): #?00 VÂrdenhet#?01 Klinik #?02 Telefon #?03 Box/Gatuadres #?04 Postnr #?05 Ort #?06 Logotype Klara brev ìklara brevî v ljs via ìmodullistaî. I filen finns utskrivna brev. Automatiskt erhâlls det senast utskrivna brevet fˆr aktuell patient om sâdant finns. Fˆr att se tidigare utskrivna brev tryck F7 (fˆregâende sida). Fˆr att se nedre delen av ett brev tryck PGDN.

17 Brevexempel Diabetesbrevet Testsjukhuset Testkliniken Hövdingagatan 10 442 35 KUNGÄLV DIABETESBREVET Knut Knutsson Personnr: 19400513-0655 KUNGÄLV 2000-08-02 Testgatan 10 442 35 KUNGÄLV 68 Läkare: Martin Fahlén Diabetessköterska: Svea Svensson Senaste kontakt:: 2000-08-02 Diabetesdebut: 1994 Började med insulin: 1995-05 Ögonundersökning: 1998 Fotundersökning: 1999-12-12 TYP: Typ 1. TOBAK: Rökare. Diabetesmediciner Glucophage Tablett 500 mg 1x3 Humalog Inj.vätska 100 enh/ml Enl ord Ultratard inj 100 ie/ml Hjälpmedel Autolancet, Minimed, Accutrend-glucose. Fynd Nya värden och datum Mål Vikt 80.0 kg 77 BMI: 25 24 Hypo/år: 0 HbA1c: 8.0 (000708) 7 Syst. bltr 169 135 Diast. blt 90 90 Mikroalb. 20 mg/l Kreatinin: 90 µmol/l Kolest. 5.3 mmol/l 5 Triglyc. 2.1 mmol/l mindre än 2 Doser Ange hur nedanstående dosering har ändrats. Inför nya siffror vid sidan om de gamla. Antal doser: 4 Dygnsdos insulin: 38 0.5 E/kg Frukost Lunch Middag Sänggående Mål-insulin: 6 6 6 Bas-insulin: 10 10 Bas/total= 53 % Planer: Tätare HbA1c kontroller under en period. Behandling av tobaksproblem. Vänliga hälsningar Martin Fahlén Överläkare

69 Templ. id Description 28 Diabetesbrevet 01 Personnr: #01 02 03 #?5* #02 04 05 #?0 06 #?1 07 #?3 08 #?4 #?5 09 03 10 #?2 04 11 05 12 06 07 13 14 15 DIABETESBREVET 16 17 Läkare: #11 Diabetessköterska: #13 18 Senaste kontakt:: #04 19 Diabetesdebut: DIAB Började med insulin: INSULIN 20 Ögonundersökning: ÖGASUS Fotundersökning: FOTSUS 21 002000101 22 000430701 23 Diabetesmediciner 00A10 24 01A10 25 02A10 26 03A10 27 Hjälpmedel 28 #62 29 30 Fynd Nya värden och datum Mål 31 Vikt 99 808 99 936 32 BMI: 99 801 99 934 33 Hypo/år: 99 6030 34 HbA1c: 00 6005 99 931 35 Syst. bltr 99 804 99 932 36 Diast. blt 99 802 99 933 37 Mikroalb. 99 7003 38 Kreatinin: 99 7002 39 Kolest. 99 6007 99 935 40 Triglyc. 99 6009 mindre än 2 41 42 Doser Ange hur nedanstående dosering har ändrats. Inför nya siffror vid sidan om de gamla. 43 Antal doser: #51 44 Dygnsdos insulin: #50 #52 E/kg 45 Frukost Lunch Middag Sänggående 46 Mål-insulin: 47 #18 #19 #20 #21 #22 #23 #24 48 Bas-insulin: 49 #25 #26 #27 #28 #29 #30 #31 50 Bas/total= #53 % 51 52 Planer: 53 002160301 54 002160302 55 002160303 56 002160304 57 58 Vänliga hälsningar 59 60 #?7 61 #?8 62 63 64 65 Parameterfil Brevmallar Q:BASMALL.1 67 68

70 Pumpbrevet Personnr: 19400513-0655 KUNGÄLV 2000-08-02 Knut Knutsson Testgatan 10 442 35 KUNGÄLV PUMPBREVET (För utbyte av information - fungerar som remiss för ev. inringade prover) Läkare: Martin Fahlén Diabetessköterska: Svea Svensson Senaste kontakt:: 2000-08-02 Diabetesdebut: 1994 Började med pump: 1999-12-24 PUMP: Har pump. Bättre metabol kontroll under pumpbehandling. Kateterproblem har förelegat. Ögonundersökning: 1998 Fotundersökning: 1999-12-12 TYP: Typ 1. TOBAK: Rökare. Nya värden och datum Mål Vikt 80.0 kg 77 BMI: 25 24 Hypo/år: 0 0 HbA1c: 8.0 (000708) 7 Syst. bltr 169 135 Diast. blt 90 90 Mikroalb. 20 mg/l Kreatinin: 90 µmol/l Kolest. 5.3 mmol/l 5 Ange hur nedanstående dosering har ändrats. Inför nya siffror vid sidan om de gamla. Insulin Frukost Lunch Middag Bolus-insulin Basinsulin Summa 4 4 4 20 0 Basinställning 00:00-04:00 0.7 E 04:00-08:00 1.0 E 08:00-24:00 0.8 E Blodsocker (me delvärden) Frukost Lunch Middag Kväll Medelv 5 6 7.5 7 6.4 Hjälpmedel Autolancet, Minimed, Accutrend-glucose. Planer : Tätare HbA1c kontroller under en period. Behandling av tobaksproblem. Vänliga hälsningar Martin Fahlén Överläkare

71 Templ. id Description 29 Insulinpump-brevet 01 Personnr: #01 02 03 #?5* #02 04 05 06 07 08 09 10 11 03 12 04 13 05 14 06 07 15 16 17 PUMPBREVET (För utbyte av information - fungerar som remiss för ev. inringade prover) 18 19 Läkare: #11 Diabetessköterska: #13 20 Senaste kontakt:: #04 21 Diabetesdebut: DIAB Började med pump: PUMP 22 002090401 23 002090402 24 Ögonundersökning: ÖGASUS Fotundersökning: FOTSUS 25 002000101 26 000430701 27 28 Nya värden och datum Mål 29 Vikt 99 808 99 936 30 BMI: 99 801 99 934 31 Hypo/år: 99 6030 32 HbA1c: 00 6005 99 931 33 Syst. bltr 99 804 99 932 34 Diast. blt 99 802 99 933 35 Mikroalb. 99 7003 36 Kreatinin: 99 7002 37 Kolest. 99 6007 99 935 38 39 Ange hur nedanstående dosering har ändrats. Inför nya siffror vid sidan om de gamla. 40 Insulin 41 Frukost Lunch Middag 42 Bolus-insulin Basinsulin Summa 43 #39 #40 #41 #42 #43 #44 #45 #49 44 Basinställning 45 #63 46 #64 47 Blodsocker (me delvärden) 48 Frukost Lunch Middag Kväll Medelv 49 #54 #55 #56 #57 #58 #59 #60 #61 50 Hjälpmedel 51 #62 52 Planer : 53 002160301 54 002160302 55 002160303 56 002160304 57 58 Vänliga hälsningar 59 60 #?7 61 #?8 62 63 64 65 Parameterfil Brevmallar Q:BASMALL.1 67 68

72 Kˆrkortsintyg Diabetesintyp inför ansökan om körkortsinnehav A. B. Innehar Personuppgifter A1=lätt motorcykel, A=tung motorcykel, B=personbil C=tung lastbil, D=buss, E=tungt släp Grupp I Grupp II Grupp III Personnr: 19400513-0655 A1 A B BE Traktor C CE D DE Taxi Knut Knutsson Ansöker om Testgatan 10 442 35 KUNGÄLV A1 A B BE Traktor C CE D DE Taxi Indentiteten styrkt genom personlig kännedom C. Allmänt Diabetesdebut: 1994 Kost : Tablettbehandling 1994 Insulin 1995-05 D. Hypoglykemi (lågt blodsocker) - anges vid insulinbehandling Patienten har en från trafiksäkerhetssynpunkt acceptabel hypoglykemifrekvens och är införstådd med åtgärder förat förebygga och behandla insulinkänningar Ja Nej E. Synintyg (Vid omprövning krävs ej synintyg om sjukdomen varat mindre än 5 år och debuterat före 40 års ålder) Alternativ 1: Särskilt ögonläkarintyg erfordras ( vid synhotande ögonbottenförändringar av typ proliferativ retinopati och signifikant makulaödem samt vid annan ögonsjukdom av betydelse för körkortsinnehavet). Alternativ 2: Patienten följs regelbundet med ögonbottenfoto och har: Normalt synfält enligt Donders Synskärpa minst 0.5 binokulärt Synskärpa minst 0.6 vid enögdhet Synskärpa minst 0.5 på det sämsta ögat och minst 0.8 på det bästa ögat (gäller för körkort i grupp II eller III samt för taxiförarlegitimation F. Bedömning Patienten uppfyller kraven enligt VVFS 1996:200 (ändrade genom VVFS 1998:89), 6 kap, för (ange körkortsbehörighet, traktorkort och/eller taxiförarlegitimation) B KUNGÄLV 2000-08-03 Testsjukhuset Testkliniken... Läkares namnunderskrift och specialitet Martin Fahlén Kˆrkortsintyget produceras under îmodulî-îbrevproduktionî. Formen pâ intyget fˆljer standard. Uppgifter baseras pâ data som fˆrts in under historik (debut och insulin), i lablista( visus) och bakom knappar fˆr î gonî (menysida îallm ntî) och under îkontrollî (menysida îhypoî). Fˆre utskrift fâr man klicka pâ brevet fˆr innehav och val av behˆrighet.

73 01 02 Diabetesintyp inför ansökan om körkortsinnehav 03 04 A. B. 05 Innehar Personuppgifter 06 A1=lätt motorcykel, A=tung motorcykel, B=personbil 07 C=tung lastbil, D=buss, E=tungt släp 08 Grupp I Grupp II Grupp III Personnr: 00 09 10 A1 A B BE Traktor C CE D DE Taxi 03 11 04 12 Ansöker om 05 13 06 07 14 A1 A B BE Traktor C CE D DE Taxi 09 15 Indentiteten styrkt genom personlig kännedom 16 17 C. Allmänt 18 Diabetesdebut: DIAB 19 Kost : KOST 20 Tablettbehandling DTABL 21 Insulin INSULIN 22 23 D. Hypoglykemi (lågt blodsocker) - anges vid insulinbehandling 24 25 #65 26 #66 27 #67 28 #68 29 30 E. Synintyg (Vid omprövning krävs ej synintyg om sjukdomen varat mindre än 5 år och debuterat före 40 års ålder) 31 32 Alternativ 1: Särskilt ögonläkarintyg erfordras ( vid synhotande ögonbottenförändringar 33 av typ proliferativ retinopati och signifikant makulaödem samt vid annan 34 ögonsjukdom av betydelse för körkortsinnehavet). #69 35 36 Alternativ 2: Patienten följs regelbundet med ögonbottenfoto och har: 37 Normalt synfält enligt Donders #70 38 Synskärpa minst 0.5 binokulärt #71 39 Synskärpa minst 0.6 vid enögdhet #72 40 Synskärpa minst 0.5 på det sämsta ögat 41 och minst 0.8 på det bästa ögat (gäller för körkort i 42 grupp II eller III samt för taxiförarlegitimation #73 43 44 F. Bedömning 45 46 Patienten uppfyller kraven enligt VVFS 1996:200 (ändrade genom VVFS 1998:89), 6 kap, 47 för (ange körkortsbehörighet, traktorkort och/eller taxiförarlegitimation) 48 49 50 #74 51 #75 52 #76 53 54 #?5 2000-08-03 55... 56 Läkares namnunderskrift och specialitet 57 58 #?0 #11 59 #?1 60 #?2 61 62 63 64 65 Parameterfil Brevmallar Q:BASMALL.1 67 68 Templ. id Description 23 Körkortsintyg för diabetiker

74 gonremiss Personnr: 19400513-0655 Testsjukhuset Testkliniken Hövdingagatan 10 442 35 KUNGÄLV Ögonkliniken Sjukhusgatan 10 KUNGÄLV 2000-08-03 442 35 TESTBY Remiss till ögonmottagningen Remitterande läkare: Martin Fahlén Datum: 2000-08-03 Diabetessköterska: Svea Svensson 19400513-0655 Knut Knutsson Testgatan 10 442 35 KUNGÄLV Diabetesdebut: 1994 Senaste ögonkontroll 1999-05-04 Fynd ALLMÄNT: Inga subjektiva besvär. Normalt synfält enligt Donders. HÖ: Proliferativ retinopati. VÄ: Proliferativ retinopati. Blodtryck: 169/ 90 Diabetesmediciner Glucophage Tablett 500 mg 1x3 Humalog Inj.vätska 100 enh/ml Enl ord Ultratard inj 100 ie/ml Dygnsdos insulin: 32 E 0.4 E/kg HbA1c: 8.1 (000708) TOBAK: Rökare. Vilket stadium? Kryssa för alternativet som gäller. HÖGER VÄNSTER Ingen retinopati. Ingen retinopati. Retina ej bedömbar. Retina ej bedömbar. Simplexretinopati. Simplexretinopati. Preproliferativ retinopati. Preproliferativ retinopati. Proliferativ retinopati. Proliferativ retinopati. ProLaserbehandlad. ProLaserbehandlad. Vitrektomi. Vitrektomi. Venförändringar. Venförändringar. Maculopati. Maculopati. Maculaödem. Maculaödem. Retinalavlossning. Retinalavlossning. Katarakt. Katarakt. Glaukom Glaukom Avancerad diabetesskada. Avancerad diabetesskada. Blind på grund av diabetes. Blind på grund av diabetes. Blind av annan orsak än diabetes. Blind av annan orsak än diabe tes VISUS med glas VISUS med glas NÄSTA KONTROLL:

75 01 02 Personnr: #01 03 04 #?5* #02 05 #?0 06 #?1 07 #?3 08 #?4 #?5 09 #?2 #@0 10 #@1 11 #@2 12 #@3 #@4 13 14 Remiss till ögonmottagningen 15 16 Remitterande läkare: #11 17 Datum: #02 18 Diabetessköterska: #13 19 20 00 21 03 22 04 23 05 24 06 07 25 09 26 27 Diabetesdebut: DIAB 28 Senaste ögonkontroll ÖGASUS 29 Fynd 002040101 30 002040201 31 002040301 32 Blodtryck: 99 804 */ 99 802 33 Diabetesmediciner 00A10 34 01A10 35 02A10 36 03A10 37 Dygnsdos insulin: #50 E #52 E/kg 38 HbA1c: 00 6005 39 000430701 40 41 Vilket stadium? Kryssa för alternativet som gäller. 42 HÖGER VÄNSTER 43 Ingen retinopati. Ingen retinopati. 44 Retina ej bedömbar. Retina ej bedömbar. 45 Simplexretinopati. Simplexretinopati. 46 Preproliferativ retinopati. Preproliferativ retinopati. 47 Proliferativ retinopati. Proliferativ retinopati. 48 ProLaserbehandlad. ProLaserbehandlad. 49 Vitrektomi. Vitrektomi. 50 Venförändringar. Venförändringar. 51 Maculopati. Maculopati. 52 Maculaödem. Maculaödem. 53 Retinalavlossning. Retinalavlossning. 54 Katarakt. Katarakt. 55 Glaukom Glaukom 56 Avancerad diabetesskada. Avancerad diabetesskada. 57 Blind på grund av diabetes. Blind på grund av diabetes. 58 Blind av annan orsak än diabetes. Blind av annan orsak än diabe tes 59 VISUS med glas VISUS med glas 60 61 NÄSTA KONTROLL: 62 63 64 65 Parameterfil Brevmallar Q:BASMALL.1 67 68 Templ. id Description 25 Ögonremiss diabetes

76 Remiss till dietist Personnr: 19400513-0655 KUNGÄLV 2000-08-03 Testsjukhuset Testkliniken Hövdingagatan 10 442 35 KUNGÄLV Dietisterna Sjukhusgatan 10 442 35 TESTBY Remiss till dietist Remitterande läkare: Martin Fahlén Datum: 2000-08-03 Diabetessköterska: Svea Svensson 19400513-0655 Knut Knutsson Testgatan 10 442 35 KUNGÄLV Diabetesdebut: 1994 Blodtryck: 169/ 90 BMI : 25 Dygnsdos insulin: 32 0.4 E/kg HbA1c: 8.1 (2000-07-08) TOBAK: Rökare. Diabetesmediciner Glucophage Tablett 500 mg 1x3 Humalog Inj.vätska 100 enh/ml Enl ord Ultratard inj 100 ie/ml I våra anteckningar: KOST: Vill banta men lyckas ej. Maten "kontrollerar" livet. Sugen på godis. Problem med att småäta. GI: Tidig mättnad. Tacksam för sedvanlig rådgivning. Planerat återbesök:...

77 01 02 Personnr: #01 03 04 #?5* #02 05 06 #?0 07 #?1 08 #?3 09 #?4 #?5 10 #?2 #@0 11 #@1 12 #@2 13 #@3 #@4 14 15 16 Remiss till dietist 17 18 Remitterande läkare: #11 19 Datum: #02 20 Diabetessköterska: #13 21 22 23 00 24 03 25 04 26 05 27 06 07 28 09 29 30 31 Diabetesdebut: DIAB 32 33 Blodtryck: 99 804 */ 99 802 34 BMI : 99 801 35 Dygnsdos insulin: #50 #52 E/kg 36 HbA1c: 00 6005 37 000430701 38 Diabetesmediciner 00A10 39 01A10 40 02A10 41 03A10 42 43 I våra anteckningar: 44 002090101 45 002090102 46 002070201 47 48 49 Tacksam för sedvanlig rådgivning. 50 51 52 Planerat återbesök:... 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 Parameterfil Brevmallar Q:BASMALL.1 67 68 Templ. id Description 27 Remiss till dietist (diabetes)

78 Sprutintyg Personnr: 19400513-0655 KUNGÄLV 2000-08-03 Testsjukhuset Testkliniken Hövdingagatan 10 442 35 KUNGÄLV SWEDEN Knut Knutsson Testgatan 10 442 35 KUNGÄLV Intyg/Certificate 19400513-0655 Knut Knutsson Testgatan 10 442 35 KUNGÄLV Denna person är dagligen i behov av insulininjektioner och måste därför alltid ha sprutor och nålar med sig. This person is in daily need of insulin injections and is therefore obliged to bring syringes and needles....

79 01 02 Personnr: #01 03 04 #?5* #02 05 06 #?0 07 #?1 08 #?3 09 #?4 #?5 10 SWEDEN 03 11 #?2 04 12 05 13 06 07 14 15 16 17 18 Intyg/Certificate 19 20 21 00 22 03 23 04 24 05 25 06 07 26 09 27 28 29 Denna person är dagligen i behov av insulininjektioner och måste därför alltid ha 30 sprutor och nålar med sig. 31 32 This person is in daily need of insulin injections and is therefore obliged to bring 33 syringes and needles. 34 35 36 37... 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 Parameterfil Brevmallar Q:BASMALL.1 67 68 Templ. id Description 24 Intyg/Certificate

80 Remiss till fotterapeut Personnr: 19400513-0655 KUNGÄLV 2000-08-03 Testsjukhuset Testkliniken Hövdingagatan 10 442 35 KUNGÄLV Fotmottagningen Sjukhusgatan 10 442 35 TESTBY Remiss till fotterapeut Remitterande läkare: Martin Fahlén Datum: 2000-08-03 Diabetessköterska: Svea Svensson 19400513-0655 Knut Knutsson Testgatan 10 442 35 KUNGÄLV Diabetesdebut: 1994 Senaste fotkontroll: 1999-12-12 Blodtryck: 169/ 90 BMI 25 Dygnsdos insulin: 32 E 0.4 E/kg HbA1c: 8.1 (2000-07-08) I våra anteckningar: ALLMÄNT: Har fotvård. HÖ: Pulsar u.a. Aktuellt sår. VÄ: Hudproblem. Pulsar u.a. Planerat återbesök:...

81 01 02 Personnr: #01 03 04 #?5* #02 05 06 #?0 07 #?1 08 #?3 09 #?4 #?5 10 #?2 #@0 11 #@1 12 #@2 13 #@3 #@4 14 15 16 Remiss till fotterapeut 17 18 Remitterande läkare: #11 19 Datum: #02 20 Diabetessköterska: #13 21 22 23 00 24 03 25 04 26 05 27 06 07 28 09 29 30 31 Diabetesdebut: DIAB 32 Senaste fotkontroll: FOTSUS 33 Blodtryck: 99 804 */ 99 802 34 BMI 99 801 35 Dygnsdos insulin: #50 E #52 E/kg 36 HbA1c: 00 6005 37 000470101 38 39 I våra anteckningar: 40 002050101 41 002050201 42 002050301 43 44 45 Planerat återbesök:... 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 Parameterfil Brevmallar Q:BASMALL.1 67 68 Templ. id Description 26 Remiss till fotterapeut (diab)

82 Kostbrevet Personnr: 19400513-0655 KUNGÄLV 2000-08-03 Testsjukhuset Testkliniken Hövdingagatan 10 442 35 KUNGÄLV Knut Knutsson Testgatan 10 442 35 KUNGÄLV KOSTBREVET Dietist Greta Persson Fynd Nya värden och datum Mål Vikt 80.0 kg 77 BMI: 25 24 Hypo/år: 0 HbA1c: 8.1 (2000-07-08) 7 Syst. bltr 169 135 Diast. blt 90 90 Mikroalb. 20 mg/l Kreatinin: 90 µmol/l Kolest. 5.3 mmol/l 5 Triglycerider under 2 TOBAK: Rökare. Utdelat material: Mat för dig med diabetes Gjenomgång: Fettkällor Planer: Individuell uppföljning. Vänliga hälsningar Installation

83 Templ. id Description 59 Kostbrevet 01 Personnr: #01 02 03 #?5* #02 04 05 #?0 06 #?1 07 #?3 08 #?4 #?5 09 03 10 #?2 04 11 05 12 06 07 13 14 15 KOSTBREVET 16 17 Dietist #13 18 19 Fynd Nya värden och datum Mål 20 Vikt 99 808 99 936 21 BMI: 99 801 99 934 22 Hypo/år: 99 6030 23 HbA1c: 00 6005 99 931 24 Syst. bltr 99 804 99 932 25 Diast. blt 99 802 99 933 26 Mikroalb. 99 7003 27 Kreatinin: 99 7002 28 Kolest. 99 6007 99 935 29 Triglycerider 99N00063 under 2 30 000430701 31 32 33 Utdelat material: 34 002550101 35 36 Gjenomgång: 37 002510101 38 002510102 39 002510103 40 002510104 41 42 Planer: 43 002530101 44 002530102 45 002530103 46 002530104 47 48 49 50 Vänliga hälsningar 51 52 #?7 53 #?8 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 Parameterfil Brevmallar Q:BASMALL.1 67 68

84 HbA1c-brevet HbA1c Personnr: 19400513-0655 KUNGÄLV 2000-08-03 Testsjukhuset Testkliniken Hövdingagatan 10 442 35 KUNGÄLV Knut Knutsson Testgatan 10 442 35 KUNGÄLV Ditt senaste värde på HbA1c = 8.1 (2000-07-08) Dina tidigare värden HbA1c % 6.5 (2000-05-24) 5.4 (2000-04-27) 5.1 (2000-01-23)

85 01 02 HbA1c Personnr: #01 03 04 #?5* #02 05 06 #?0 07 #?1 08 #?3 09 #?4 #?5 10 #?2 03 11 04 12 05 13 06 07 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Ditt senaste värde på HbA1c = 00 6005 24 25 26 Dina tidigare värden 27 28 HbA1c % 29 01 6005 30 02 6005 31 03 6005 32 04 6005 33 05 6005 34 06 6005 35 07 6005 36 08 6005 37 09 6005 38 10 6005 39 11 6005 40 12 6005 41 13 6005 42 14 6005 43 15 6005 44 16 6005 45 17 6005 46 18 6005 47 19 6005 48 20 6005 49 21 6005 50 22 6005 51 23 6005 52 24 6005 53 25 6005 54 26 6005 55 27 6005 56 28 6005 57 29 6005 58 30 6005 59 60 61 62 63 64 65 Parameterfil Brevmallar Q:BASMALL.1 67 68 Templ. id Description 20 HbA1c-brevet

86 Receptbrev Datum: 2000-08-13 Sahlgrenska Universitets Sjukhuset Diabetescentrum 413 45 GÖTEBORG 031/3421000 Receptbrev Knut Knutsson Personnr: 19400513-0655 Testgatan 10 442 35 KUNGÄLV Rapport efter besök 2000-08-03. Vårdad på grund av diabetes och högt blodtryck. Läkare:Martin Fahlén Tider för dosernas intag anges bland annat efter fyra tidpunkter (1 2 3 4) under rubriken "Dos" där 1=före frukost, 2=före lunch, 3=före middag (ca kl 17) och 4=före sänggående. Datum Medicin Form Styrka Dos 1 2 3 4 2000-05-23 Waran Tablett 2,5 mg Enl. brev ENLIGT SÄRSKILD ORDINATION I AVK-BREVET. MOT BLODPROPPSBILDNING. 2000-05-23 Seloken ZOC Depottablett 50 mg 1+0+0+0 1 TABLETT VARJE MORGON. MOT HÖGT BLODTRYCK. 2000-06-28 Glucophage Tablett 500 mg 1+1+1+0 1 TABLETT 3 GÅNGER DAGLIGEN. ÖKAR KROPPENS KÄNSLIGHET FÖR INSULIN. MOT SOCKERSJUKA. 2000-06-30 Captopril Tablett 25 mg 1+0+1+0 1 TABLETT MORGON OCH KVÄLL.. FÖR BLODTRYCKET. 2000-07-08 Humalog Inj.vätska 100 enh/ml Enl ord TAGES TILL MÅLTID ENLIGT SÄRSKILD ORD. KORTVERKANDE MÅLTIDSINSULIN. 2000-08-03 Zocord Tablett 20 mg 1+0+0+0 1 TABLETT TILL NATTEN. BLODFETTSÄNKANDE. 2000-08-08 Lanacrist tabl 0,25 mg 1+0+0+0 1 TABLETT DAGLIGEN. FÖR HJÄRTAT.

87 Templ. id Description 30 Receptbrev med beskrivning 01 Datum: 2000-08-13 02 #?0 03 #?1 04 #?3 05 #?4 #?5 06 #?2 07 08 09 Receptbrev 10 03 Personnr: #01 11 04 12 05 13 06 07 #44 14 15 16 #08 17 #09 18 Läkare:#10 19 20 Tider för dosernas intag anges bland annat efter fyra tidpunkter (1 2 3 4) under rubriken "Dos" 21 där 1=före frukost, 2=före lunch, 3=före middag (ca kl 17) och 4=före sänggående. 22 23 Datum Medicin Form Styrka Dos 24 1 2 3 4 25 26 #11 27 #12 28 #13 29 #14 30 #15 31 #16 32 #17 33 #18 34 #19 35 #20 36 #21 37 #22 38 #23 39 #24 40 #25 41 #26 42 #27 43 #28 44 #29 45 #30 46 #31 47 #32 48 #33 49 #34 50 #35 51 #36 52 #37 53 #38 54 #39 55 #40 56 #41 57 #42 58 #43 59 60 61 62 63 64 65 Parameterfil Brevmallar Q:BASMALL.1 67 68

88 Massbrev KUNGƒLVS KUNGƒLV 1999-07-30 SJUKHUS Anders Svensson Hˆvdingagatan 10 41 566 G TEBORG Hej Vi skriver till alla diabetespatienter vi k nner som har flerdosbehandling och bor inom upptagningsomrâdet fˆr Kung lvs sjukhus och som dessutom r under 50 Âr. Du r en av dessa 148 personer. VÂr frâga till Dig r om du vill prˆva insulinpump som Din behandling ist llet fˆr flerdosbehandling. VÂra erfarenheter av insulinpump r idag sâ goda att vi tycker att alla bˆr fâ chans att prˆva denna behandling. En insulinpump b r man st ndigt med sig. Den r nâgot stˆrre n en t ndsticksask och v ger cirka 100 gram. FrÂn den gâr en slang till en nâl som r instucken i underhuden. Tekniken har gâtt framât med programmeringsmˆjligheter av basdosen, snabb effekt av mâltidsdosen och enklare tillbehˆr. De som b r pumpen tycker att det r den b sta behandlingen. Du kanske blir fˆrvânad n r du fâr hˆra att cirka 20% redan har insulinpump av de med insulinkr vande diabetes som r under 50 Âr och bor i vârt upptagningsomrâde. De som har insulinpump s ger att det tekniskt r enklare n flerdosbehandling. Det r ocksâ fˆrvânande, i alla fall fˆr oss, som st ndigt l r oss av vâra patienter. Fˆljande argument talar fˆr insulinpump: Passar b ttre ihop med det dagliga livet. Ger en k nsla av ˆkad s kerhet. Minskar blodsockersv ngningar och d rmed humˆrsv ngningar. Ingen uppvisning med sprutor. Ger ˆkad diskretion i samband med mâltider. Stabilare pâ natten och b ttre morgonv rden. HbAl c blir ofta b ttre. Tacksam om Du s nder in svarsbrevet till oss ven om du inte vill prˆva pump. Vi eller nâgon av vâra medarbetare tar kontakt med dig om du vill prˆva insulinpump eller fâ mer information. V nliga h lsningar Martin FahlÈn L kare Gunnar Strˆmblad L kare Postadress Telefon Telefax 442 83 KUNGƒLV 0303-98500 0303-98799

89 18 Statistik Detta avsnitt handlar om hur du kan gˆra egna statistiska sammanst llningar. Om du klickar pâ îmodulî och v ljer sista radens strof îalla basfilerî kan du sedan v lja îstatistikî eller îstatistik exportî. Om du v ljer îstatistikî kommer du till huvuddokumentet d r statistik presenteras. Till hˆger har du en del knappar bland annat den viktiga îbeskrivî. Du har mˆjlighet att Âter klicka pâ îmodulî fˆr att v lja bland flera olika pâ fˆrhand gjorda statistikprogram sâsom îtotalt bakom knapparnaî,îtotalt historikî, îtotalt labdataî, îtotalt receptî, îdoseringî, îtotalt diagnoserî, îtotalt operationerî, och alla flera automatiska rapporter till nationella och regionala register. Nedan visas till v nster sk rmbilden efter klickning pâ îmodulî (efter att du tidigare klickat pâ îmodulî, îalla basfilerî, îstatistikî). Bilden nedan till hˆger visar resultat efter en kˆrning av îtotalt historikî. I detta fall har det ocksâ gjorts ett urval frân de patienter som finns registrerade i diabetesgrenen med aktuella patienter. Det finns anledning att senare gâ igenom hur man gˆr urval med nâgra ytterligare presentationer.

90 Ovan till v nster visas ett exempel pâ resultat vid kˆrning av îtotalt bakom knapparnaî och till hˆger îtotalt labdataî. Den senare redovisningen visar ett abnormt maxv rde pâ l ngd. NÂgon har matat in l ngden 764 cm. En klickning pâ den hˆgra knappen med pil ger en lista med uppgift om de individer som har de stˆrsta l ngderna. Med dessa uppgifter kan man gâ in i lablistan frân vederbˆrandes dokument och r tta l ngden. D refter gˆr man en ny kˆrning av statistiken. Exemplet visar pâ en metod att hâlla rent i databasen frân felaktiga inmatningar. Om patienten r 164 cm lâng och det skrives in att patienten r 174 cm kan ingen dator hitta felet, men ett absurt v rde pâ 764 cm kan uppt ckas som denna ˆvning illustrerar. Sammanst llning av historik kan ocksâ leda till att fel uppt cks. Debutdatum fˆr diabetes har troligen infˆrts men inte sâ s kert att startdatum fˆr insulinpump finns angivet. Den senare uppgiften fanns som exempel i denna kˆrning bara i vart 5:te fall av de som fâtt insulinpump. Uppgiften om n r patienten fâtt sin insulinpump r naturligtvis av v rde om man vill veta hur det gâtt med den

91 metabola kontrollen sedan starten. Granskning av dokument kan ocksâ gˆras med îkontroll av diabetesdokumentî om man i diabetesdokumentet klickar pâ denna fras i modullistan. DÂ kan man fâ svar pâ frâgan om man glˆmt att fˆra in datum fˆr insulinpumpstart. Systemet kan n mligen k nna av om historikkoden fˆr insulinpump r infˆrd n r det finns uppgift om pâgâende pump. Beskriva underlaget fˆr statistiken Nedan beskrivs hur underlaget fˆr statistiken fˆrs in. Klicka pâ îbeskrivî - sâ visas denna bild.

92 1. Vid rubriken kan du ange vad undersˆkningen avser. Inled med nâgra stora bokst ver som anger vilken familj av undersˆkningar just denna tillhˆr. I detta fall angavs îdiabî fˆr îdiabetesî. 2. H r anger man vilken fil eller uppgift i filen som utgˆr k llan fˆr statistiken. Vi vill m ta HbA1c vilket finns bland laboratoriedata. 3. Varje fil har olika f lt. H r v ljer man f lt som ska utgˆra grunden. Vi anger att vi vill ha ett v rde. 4. Sedan ska vi sˆka upp analyskoden. Den kommer automatiskt dâ vi sˆkt efter HbA1c i en lista. 5. Nu vill vi s tta gr nser. 6,7 och 8. Skalindelning ordnas och vi v ljer senaste v rde fˆr varje patient. 9. Urval ska gˆras. Till v nster om knappen îbeskriv urvalî kan datumgr nser s ttas. I detta fall sattes inga. Urvalet var îdiab mina patienterî med personnummergr nser 0-99999999 dvs alla. St ng îbeskrivî och kˆr îny statistikî. Resultatet enligt bilen l ngst ned till hˆger. Urval F1 Resultat

93 Hj lp till îbeskrivî=f1 Fˆr att l gga upp ett nytt dokument i îbeskrivî tryck pâ F2. Ta sedan som vana att titta i hj lpen med hj lp av F1. ƒven en van anv ndare behˆver pâminnas om reglerna. Om l gsta v rdet inleds med %-tecken kommer en sˆkning att gˆras i f ltet. Exempel som g ller fˆr f lt: FrÂgan r hur man kan sˆka efter nâgra bokst ver som finns i ett ord. Tecknet % anv nd med de tecken man sˆker. %xyz anges som l gsta v rde d r îxyzî r del av ett ord. Om f ltet innehâller "Hoppsan xyzannat" kommer urvalsvillkoret att vara "sant". Om f ltet innehâller "Hoppsan xyannatz" kommer urvalsvillkoret att vara "falskt". Om l gsta v rdet inleds med %-tecken skall ven hˆgsta v rdet inledas med %-tecken. Om man bara skall sˆka ett v rde skall l gsta och hˆgsta v rde vara lika. Man kan ange olika v rden pâ hˆgsta och l gsta v rde och dâ r urvalsvillkoret "sant" om l gsta v rdet finns eller hˆgsta v rdet finns. Exempel som g ller fˆr îbakom knapparnaî Om l gsta v rdet inleds med %-tecken och filnamn r "Bas bakom knapparna" och f lt-urval r "Kryss" g ller att bokst ver sˆks. Exempel: %CFM anges som l gsta v rde Om f ltet innehâller "ABHM" kommer urvalsvillkoret att vara "sant". Om f ltet innehâller "CFJ" kommer urvalsvillkoret att vara "sant". Om f ltet innehâller "ABGH" kommer urvalsvillkoret att vara "falskt". Om l gsta v rdet inleds med %-tecken skall ven hˆgsta v rdet inledas med %-tecken. De bokst - ver som sˆks r alla bokst ver i l gsta och hˆgsta v rde. Resultat Om det statistiska f ltet i k ll-filen r ett numeriskt v rde kan man gruppera dessa och visa resultatet i olika intervall. Om man s tter en markering kommer medelv rde, l gsta v rde, hˆgsta v rde, median och standard-deviation att ber knas. Om man vill gruppera v rden i Stat-f ltet skall man h r ange fˆrsta gruppens l gsta v rde. Gruppsteget ger varje intervalls l ngd.

94 Exempel Grupp start =10 Gruppsteg =3 Detta val ger grupperna 10-13, 13-16, 16-19, 19-22, 22-25, 25-28, 28-31, 31-34, 34-37, 37-40, 40-43, 43-46, 46-49, 49-52. V rdet 13 kommer att infˆras i andra gruppen ( 13-16) och v rdet 19 kommer att infˆras i fj rde gruppen ( 19-22) Om Stat-f lt r ett datum kan man s tta Gruppstart=DAG (DAY) och Gruppsteg=blankt vilket ger gruppering enligt veckodag. Gruppstart=M N (MON) och Gruppsteg=blankt ger gruppering enligt mânad. Om Stat-f lt r ett datum kan man s tta Gruppstart= R (YEAR) och Gruppsteg=blankt vilket ger gruppering enligt Âr. Om endast en del av Stat-f ltet skall anv ndas kan man s tta Gruppstart=Xbbll och Gruppsteg=blankt.bb=position i stat-f ltet d r informationen bˆrjar och ll=l ngden av informationen som skall medtagas.

95 Urval îbeskrivî Som rubrik stâr îdiab Ej tobak. BMI 20-25î.Urvalen som ingâr i beskriv bildas av filerna K:MINDIAB.1, K:VIKT.1 och K:TOBAK.1. HbA1c ska presenteras. N r du r klar med beskrivningen klicka pâ îst ngî och sedan pâ îny statistikî. îny statistikî St ng îbeskrivî och klicka pâ îny statistikî Resultat N r ingen selektion gjordes och samtliga v rden analyserades var HbA1c 7.45% i genomsnitt (median 7.4%). Med selektion som bestod i îsenaste v rdetî,îicke rˆkareî,îbmi mellan 20 och 25î blev HbA1c 6.97% (median 6.90%).

96 Hj lp till îny statistikî Du befinner dig nu i steget d r man "kˆr" statistiken. PÂ sk rmen har du en statistik vars innehâll beskrivs under rubriken. Du kan sˆka upp en annan statistik genom att "bl ddra" framât (F8) eller bakât (F7). Du kan ocksâ klicka pâ listknappen till hˆger om rubriken och v lja den lista man dâ erhâller pâ sk rmen. Om du skall beskriva en ny statistik trycker du pâ îbeskriv". Du "kˆr" statistiken genom att trycka pâ îny statistikî. Ibland kan grafen bli "trasig". Tryck dâ pâ îvisa graf". Efter att du kˆrt en statistik kan du se alla v rden i en s rskild tabell om du trycker pâ îvisa alla". Du kan sˆka upp en annan statistik genom att "bl ddra" framât eller bakât. Du kan ocksâ klicka pâ listknappen till hˆger om rubriken och v lja ur den lista man dâ erhâller pâ sk rmen. Datum intervall Uppgift om vilket tidsintervall statistiken beskriver 1994-06-01 m (mânad) 1994-01-01 Âr (Âr) 1994-03-11 I 54 (intervall 54 dagar) allt (frân Âr 1900 till Âr 3000) Antal tot Anger antalet poster som uppfyller urvalskriterierna som beskrivningen av statistiken innehâller. Antal m uppg Anger antalet poster med uppgift i det f lt som statistiken avser. % Procent (antal_m_uppg/antal_tot)*100 Om statistikbeskrivningen anger att medelv rde skall ber knas innehâller nedanstâende f lt v rden. Annars r de blanka. Medel=medelv rde Max=hˆgsta v rde Min=l gsta v rde Median=medianv rde Stnd.dev=Standard-deviation " vriga med flera fˆrekomster" finns alltid med och anger summan av alla med flera fˆrekomster som inte finns med bland de 15 i topp. " vriga med en fˆrekomster" finns alltid med och anger summan av alla med en fˆrekomst som inte finns med bland de 15 i topp.

97 Fˆr att framst lla snygga grafer och gˆra avancerade ber kningar r det nˆdv ndigt att gâ vidare och utnyttja program sâsom Excel, Statistica och liknande. Du kan anv nda îstatistik exportî fˆr att exportera data. Ett annat program kallas îdiabstatî som ska presenteras senare. NedanstÂende exempel exporterar besˆksdatum, Âlder vid besˆk, doser/dygn, E/kg och s tter som villkor senaste v rde och Âler mellan 20 och 100 Âr. Du fâr uppgift om antal enligt bilden nederst till v nster och klickar pâ îtill STATî fˆr att v lja mellan Excel eller Statistica. Export av data îstatistik exportî

98 Hj lp till îstatistik exportî Datum Behˆver ej v ljas, men om det v ljs skall det vara ett datum sâ att "fallet" kan sorteras tidsm ssigt i det mottagande statistikprogrammet. Man mâste v lja f lt via listbox-knappen. Klockan Behˆver ej v ljas, men om det v ljs skall det vara ett klockslag sâ att "fallet" kan sorteras tidsm ssigt i det mottagande statistikprogrammet. Man mâste v lja f lt via listbox-knappen. Var 1 Var 2 Var 3 Anger f ltnamnet pâ det f lt i filen varur data skall h mtas fˆr att ingâ i "fallet". Om det r ett repeterat f lt kan man infˆra #(nn) nâgonstans i f ltet och dâ kommer alla de repeterade f lten att vara underlag fˆr statistikinsamlingen. Exempelvis i Hj rta konferens r f ltet Segment repeterat. Man kan dâ skriva Segment #(12). Man mâste v lja f lt via listbox-knappen. Obs! Var 1 mâste alltid v ljas!

99 NATIONELLA DIABETES REGISTRET REGISTRERINGS R 2000 GƒLLER F RH LLANDEN UNDER KALENDER R 1999 1. Datum fˆr registrering 2. Rapporterande vârdgivare (kodnummer) 3. Personnummer - 4. DebutÂr fˆr diabetessjukdomen (Diagnos enligt WHO-kriterier; Grav diab exkl ) 5. Behandling (flera kryss mˆjliga) insulin tabletter enbart kost 6. Senaste HbA 1C (%), 7. Senaste kroppsvikt (kg), (utan ytterplagg, kavaj och skor) 8. L ngd (m) (utan skor), 9. Senaste blodtryck (mmhg) / (liggande eller sittande efter 2 min vila) JA NEJ VET EJ 10. Antihypertensiv l kemedelsbehandling (inkluderar ven ACE-h mmarbeh. pga albuminuri) Lipids nkande l kemedel 11. 12. Incipient nefropati (mikroalbuminuri) (20-200 mikrogram/min el 30-300 mg/l (morgonurin)) 13. Njursjukdom (pos Alb-x eller U-Alb>200 µg/min eller >300mg/L eller bestâende kreatininstegring; ven tidigare pos Alb-x som normaliserats genom ACE-h mmarbeh.) 14. Dialys / Njurtransplantation (orsakad av diabetisk njursjukdom) 15. Synneds ttning (mindre n 0,3 pâ b sta ˆgat med korrektion) 16. Hj rtinfarkt (vârdad 1999 i sluten vârd u.d. Akut Hj rtinfarkt) 17. Stroke (vârdad 1999 i sluten vârd u.d. Cerebral Infarkt, Akut Cerebral Insult eller Hj rnblˆdning) 18. Amputation ovanfˆr fotleden (under 1999) 19. Rˆkare (1 cig/dag eller mer eller pipa eller slutat mindre n 3 mân tidigare) I diabetesdokumentet kan man kontrollera i vilken utstr ckning man har fyllt i uppgifter som g ller fˆr det nationella registret. Klicka pâ knappen m rkt îndrî och resultatet visas som ovan. Nationella Diabetes Registret Fˆrjande v rden kopieras till nationella registret: Datum fˆr kontakt VÂrdgivare Personnummer Debut diabetes ( i Historiken "DIAB") Insulin-behandl. ( i Historiken "INSULIN") Tablett-behandl. ( i Historiken "DTABL" Obs saknas "INSULIN" och "DTABL" erhâlles "KOST") HbA1c ( i Lablistan senaste) Blodsocker faste ( i Lablistan senaste) Vikt ( i Lablistan senaste) L ngd ( i Lablistan senaste) Blt syst. ( i Lablistan senaste) Blt diast. ( i Lablistan senaste) Antih. ( i Historiken "HYP" ger "JA") Njurs. ( i Lablistan om senaste mikroalbumin >300) Dialys ( i Historiken "DIALYS" eller "NJURTRPL") Synneds ttning ( i Lablistan senaste Visus <0.3 fˆr bâda ˆgonen ger "JA" Obs saknas Visus fˆr nâgot ˆga erhâlles "NEJ") Hj rtinfarkt ( i Historiken senaste Âret "INF") Stroke ( i Historiken senaste Âret "HJINF", "HJEMB", "HJBL ", "HJUNS", "SUBAR", "SUBDUR" )

100 Amput. ( i Historiken senaste Âret "BENAMPH ", "BENAMPVƒ" ) Rˆkare ( i Bakom knapparna Socialt-sid 7 C eller Tobak-sid 1 C och ej har "fimpat" senaste 3 mânader enligt Historiken "FIMPA") "Senaste" betyder sista v rdet fˆre dec 31 angivet Âr. "Senaste Âret" betyder ett v rde fˆre dec 31 angivet Âr och ej fˆre angivet Âr) Hj lp fˆr sammanst llning av data till NDR VÂrdgivare Detta r ett id som man erhâller frân Nationella Diabetesregistret i LUND. rtal Ange det kalenderâr som avses. Ange Exempelvis 2000. Fˆrsta gângen man gˆr exporten skall man ange ett Ârintervall; Exempelvis kan man skriva 1996-2000 N r man angivit vârdgivare och Ârtal klickar man pâ knappen "Export till Excel" och besvarar frâgan som kommer med "Ja". Exporten tar nâgra minuter. Den fil som skapas (C:\RPROFILE\KK\DIABARS.XLT) kan importeras i Excel. I Excel gˆr du sâ h r; 1. Klicka pâ "Arkiv" och v lj " ppna" 2. Skriv filnamnet C:\RPROFILE\KK\DIABARS.XLT och tryck Enter. 3. Besvara eventuella frâgor - Avgr nsade f lt - Filursprung Windows (ANSI) - Bˆrja importera frân rad 1 - Avgr nsare Tabb - Textbest mning (Ingen) - Kolumndataormat. Justera kolumnbredderna sâ att alla kolumnerna blir l sbara. Spara pâ diskett och s nd till: Universitetssjukhuset Medicinska kliniken Nationella Diabetesregistret 221 85 LUND

101 Hj lp fˆr stergˆtlands Diabetes Register Datum mâste fˆrst anges (ÂÂÂÂ-mm-dd) Antal Âr anger hur mânga Âr bakât i tiden som "events" skall r knas. Om Antal Âr = 0 ndras detta automatiskt till 1.Klicka pâ "Ny statistik" fˆr att starta ber kningen. I filen DIA aktuella (DIAB.1) l ses varje patient. Fˆr varje patient summeras fˆljande: Diabetesdebut frân HIST kod DIAB. DebutÂlder < 10958 dagar (<30 Âr) Om <30 Âr s tts tillf lligt typ=1 fˆr patienten annars s tts tillf lligt typ=2 fˆr patienten Typ frân KNAPP sida TYP typ=1 om IDDM typ=2 om NIDDM eller Annan DM-typ Kostbehandlade alla som inte har tabletter eller insulin.

102 Tablettbehandlade frân HIST kod DTABL, BIGU, SULFeller ACARBOS samt ej insulin Insulinbehandlade frân HIST kod INSULIN eller PUMP eller aktuell dygnsdos >0. Antal pumpar frân HIST kod PUMP gon bakgrunds. frân KNAPP sida gon Hˆ eller gon V och fras C ldersfˆrdelning angivetdatum - fˆdelsedatum. BMI frân LAB kod 801 gon inga ˆgonb. frân KNAPP sida gon Hˆ eller gon V och fras A gon proliferativ frân KNAPP sida gon Hˆ eller gon V och fras D eller fras F gon visus <0.3 frân LAB kod 809 och kod 810 om bâda finns och bâda r mindre n 0.3 Njurar ingen nefro. frân KNAPP sida Njurar och fras A Njurar microalb. frân LAB kod 7003 och v rde stˆrre n 25 och mindre n 200 eller frân KNAPP sida Njurar och fras G Njurar nefro. frân LAB kod 7003 och v rde stˆrre n 200 eller frân LAB kod 7002 och v rde stˆrre n 115 eller frân KNAPP sida Njurar och fras B, C, D eller K Dialys frân KNAPP sida Njurar och fras O, P eller Q eller frân HIST kod DIALYS eller NJURTRPL Rˆkare ja frân KNAPP sida Socialt, Tobak o missbruk och fras A eller frân KNAPP sida Tobak och fras A Rˆkare nej frân KNAPP sida Socialt, Tobak o missbruk och fras B eller frân KNAPP sida Tobak och fras Rˆkare tidigare frân KNAPP sida Socialt, Tobak o missbruk och fras C eller frân KNAPP sida Tobak och fras C Hj rtinfarkt frân HISTO kod INF Hj rninfarkt frân HISTO kod HJINF eller TIA Amputation frân HISTO kod FOTAMPH, FOTAMPVƒ,BENAMPH eller BENAMPVƒ Dialys bâbˆrjad frân HISTO kod DIALYS eller NJURTRPL Dˆd frân PATREG f ltet datum fˆr avliden innehâller ett datum inom "events"-intervallet. HbA1c frân LAB kod 6005 BT diast frân LAB kod 802 BT syst frân LAB kod 804 BT-s nkande behandl. frân KNAPP sida BT-beh. Alla fraser ven *- frasen. Kolesterol frân LAB kod 6007 HDL frân LAB kod 6006 Triglycerider frân LAB kod 6009 BF-s nkande behandl. frân KNAPP sida BF-beh. Alla fraser ven *-frasen.

103 Statistik ˆver dosering av olika l kemedel Fˆr att fâ ett bra resultat i vârden behˆvs uppfˆljning av hur medicinering optimeras. S rskilt inom hj rtsviktsvârden har vi l rt oss hur viktigt detta r frân olika studier men ochsâ hur svârt det r att snabbt fâ ut nya rˆn i den kliniska vardagen. Det behˆvs Âterkoppling frân utv rderingar. Modulen îstatistik doserî gˆr en sammanst llning av aktuell medicinering. Bilden ovan visar fˆrdelning av olika insulinsorter. Insulindoser r knas inte ut dâ dosen inte finns angiven i receptdelen. Fynden klassas i A och B rapport beroende pâ om systemet kan r kna ut dosen eller ej. Uppgifter sâsom 1x3 eller 1+1+1+0 gâr bra att klara men inte 1-2x3 och inte heller 2.5mgx3 eller v.b. Programmet l ser bara de ATC-koder som man angivit. Klicka pâ îatc-kodî och redigera den lista som finns fˆre en kˆrning. Nedan visas resultat vid ett kˆrtillf lle ˆver perorala antidiabetika och lipids nkare. Data skrivs ut automatiskt till en fil C:\RPROFILE\KK\FARMAKA.TXT som kan bearbetas vidare i Excel t.ex. fˆr grafiska presentationer.

104 Data till Svensk Internmedicinsk Fˆrening Antalet diabetespatienter i materialet r mer n det antal 4045 som h r anges. Endast de med uppgift om debutdatum r medtagna. Andelen som fâtt diabetes fˆre 30 och efter 30 Âr r ungefˆr lika stora och omkring 2000. Det anges att 505 har kombinationsbehandling av de som fâtt diabetes efter 30 Âr. Den siffran r fˆr hˆg vilket beror pâ att medicinen inte aktivit s tts ut i systemet. Om man anv nder systemet i dagligt bruk fˆr journal och recept uppstâr inte dessa fel sâ ofta eftersom man tvingas att redovisa i journalen vilka mediciner som anv nds. Detta r ytterligare ett argument fˆr att ta steget frân enkel registrering i nâgot dataprogram fˆr kvalitetss kring till att bruka systemet fˆr vardagens rutiner. Samtidigt tas steget frân att man bryr sig om vârdkvaliteten till att man ocksâ bryr sig om vârdprocesskvaliteten. Dubbelarbete tas n mligen bort. Ingen behˆver registrera medan andra skriver journal. Fˆrutom mˆjligheten att kontrollera ett enskilt dokument finns ocksâ en modul fˆr felsˆkning i flera dokument. Nedan visas hur rapporten ges i form av koder avgr nsade med snedstreck. Hj lpen visar vad dessa koder betyder.

105 Exempel pâ egen studie En forskningsintresserad diabetolog vill ha fram fˆljande uppgifter: Persondata (namn adr tel mm), Diabetesdebut, Diabetestyp, Behandling, l ngd, vikt, HbA1c, BT, Blodtrycksbehandling, Kolesterol, HDL, LDL, Triglycerider, Rˆkning, Njurfunktion (microalb, krea, dialys), Neuropati (vibrationssinne, achillesreflex, autonom neuropati, perifer neuropati), Fotstatus (aktuellt sâr, tidigare sâr, amputerad tâ, fot, ben, bilat ovan fotleden), gon (retinopatigrad, laserbehandlad, visus), C-peptid, ICA, GADA, IA2. Dessa uppgifter ska l mpligast exporteras via DIABSTAT vars anv ndning ska redovisas nedan efter genomgâng av nâgra andra knep. Det gâr ocksâ att anv nda îstatistik exportî upprepade gânger och sedan gˆra en sammanslagning av filerna. Fˆr att ta fram persondata sâsom namn, adress och telefonnummer r det l mpligt att anv nda standardstatistiken. SÂ h r gˆr man en lista: Klicka pâ îbeskrivî och l gg upp ett nytt dokument med F2. Som rubrik skriv t.ex. îdiab mina patienter - listaî. Ur listboxen plocka îdia aktuella patienterî som k llan fˆr statistik. Ur n sta listbox v lj îpersonnrî. St ng îbeskrivî och klicka pâ îny statistikî. Klicka sedan pâ îlista Pnrî Klicka pâ knappen îutskriftî till hˆger. Det blir dâ ingen utskrift med en gâng utan det r frâgan om en fˆrberedelse infˆr utskrift d r du fˆrst v ljer bland: 1. Pnr+namn+telefon 2.Pnr+namn+telefon+adress 3.Brev 4.Etiketter. D refter fâr du v lja olika sorteringsordningar. Sedan r det dags att skriva ut en lista med namn och adressuppgifter sâ som man vill ha det. Massbrev Om avsikten med att fâ tag i patienternas adresser r att skriva brev till dessa kan brevfunktionen i systemet anv ndas. N r î3. Brevî v ljs kommer en fˆljdfrâga vilken brevmall som skall anv ndas. NÂgon av mallarna 51-55 kan anv ndas fˆr gruppbrev. Mallarna fˆr brev nâs frân îtr detî om du gâr in i îparameterî och v ljer îbas BREV mallarî motsvarande filen Q:BASMALL.1. Se vidare i kapitlet om brevproduktion.

106 DIABSTAT DIABSTAT skapar en ASCII-fil d r du best mmer vilka uppgifter som ska tas med. Filen kan sedan bearbetas vidare i program sâsom Excel eller Statistica. Klicka pâ îgranskaî och v lj sedan îbeskrivî. Under kolumnen îexî vilket r fˆrkorting fˆr îexportî placerar du markˆren och med mellanslagstangenten kan du bocka fˆr vad som ska exporertas. Du kan se vad koderna stâr fˆr dâ det anges i ˆversta f ltet. Exemplet ovan visar t.ex. îtobakî fˆr den nedre bocken (meny 43 sid 7). Med piltangenten fˆrs du vidare genom fraser fˆr olika menyer, labkoder och historikkoder. N r du l mnar fâr du frâgan om en rubriklista ska skapas. Den formas sâ att det vid exporten skapas en fˆrsta rad med rubriker fˆr varje kolumn. Med denna teknik kan diabetologens olika ˆnskemÂl b st tillgodoses. Hon eller han fâr dessutom vid exporten uppgifter om samtliga diagnoser, diabetesl kemedel och 16 kolumner fˆr ATC-koder.

107 Hj lp till îdiabstatî DIABSTAT l ser av exportmarkeringarna i granskningsfilen. Se ˆver dessa innan du startar. Klicka pâ "Granska" i diabetesgrenen och v lj "Beskriv". DIABSTAT.1 ska kunna nâs frân îmodulî. Om inte l gg in den via îparameterî (moduler koppling till gren). Filen kan ocksâ nâs frân îtr detî via îarkivî. Se till att du har loggat in. Klicka pâ Arkiv, Mera, Ange anv ndarid innan. Sk rmen visar ett f lt d r vârdgivare ska anges med nâgra tecken. Detta r ett id som man kan ha gl dje av om flera rapporter ska slâs ihop. Export N r man angivit vârdgivare klickar man pâ knappen "Export till Excel".Exporten tar nâgra minuter. Mot slutet kommer en frâga om ven avslutatde dokument ska tas med (de som sparats i DIABO.1). Den fil som skapas ligger i underbiblioteket KK och heter DIABSTAT.XLT. Filen har tabavgr nsningar och kan importeras till Excel, Statistica och liknande program. I Excel gˆr man sâ h r: 1. Klicka pâ "Arkiv" och v lj " ppna" 2. Skriv filnamnet tryck Enter. 3. Besvara eventuella frâgor 4. Justera kolumnbredderna sâ att alla kolumnerna blir l sbara.

108 19 Uppfˆljning och utv rdering N r en enskild patient visar sina resultat vid besˆket pâ sjukhuset eller vârdcentralen fâr l karen och sjukskˆterskan erfarenheter. Dessa fˆrsˆker sedan komma ihâg sina patienter och l r sig av lyckade fall och till mpar goda knep pâ liknande fall. Det utvecklas l kekonst bland annat tack vare att patienterna l r oss. Nu r cker det inte med att bara ha en mottagning med patienter som l r ut saker utan man mâste ocksâ l sa facktidskrifter och resa pâ mˆten fˆr att fˆrkovra sig. VÂrden ska baseras pâ erfarenhet och vetenskap heter det mycket riktigt enligt klassisk l ra men det behˆvs ett steg till. Dit hˆr uppfˆljning vilket kanske r ett nâgot vagt ord. Uppfˆljning av vârden kan bland annat inneb ra utv rdering av vârdens samlade resultat. Utfallet kan vara nâgot positivt eller negativt och oberoende av resultatet r det utbildande. Idag r det ett krav att gˆra uppfˆljning av diabetesvârden fˆr att minska lidande och hâlla nere kostnader. Det frâgas : îƒr vi bra eller dâliga j mfˆrt med de ˆvriga?î eller î... r vi b ttre j mfˆrt med tidigareî. Ett fˆrsta steg r sâ kallad îbenchmarkingî d r enheter j mfˆrs t.ex vad g ller nivâ pâ HbA1c. Ledare l r sig att kr va att enheten mâste visa sina resultat - inte bara att patienten ska visa sina data. D handlar det om data genom tiden. Patienten kommer med sina kurvor och enheten med sina tidstrender. Intresset fˆr redovisning beror inte bara fˆr att man r mân om patienternas h lsa utan ocksâ att samh llets kostnader skjuter i hˆjden. Insikten om att diabetesvârden r en bˆrda fˆr samh llet blir tydlig. Det st lls krav pâ sjukvârden och ordet îkvalitetss kringî blir ett v rdeord. Ordet s kring ger dock en falsk s kerhet och inneb r egentligen bara att vi m ter nâgot. SÂsom en propp i ett proppskâp. MÂl formuleras fˆr att kvalitetss kringsbegreppet ska fâ en meningsfull innebˆrd. Dit hˆr till exempel att man ska kunna visa att debuten av typ 2 diabetes kan fˆrdrˆjas och att komplikationerna kan minskas genom prevention. Om detta ska kunna visas mâste data samlas in. Det behˆvs stora datam ngder och data under lâng tid av upprepade observationer. N r komplikationerna v l dyker upp r det svârt eller omˆjligt att retrospektivt samla in data. I begreppet uppfˆljning ingâr ocksâ att vârdgivaren eller patienten sj lv ges pâminnelser eller îvarningarî. Om vi s ger att sjukvârden ska baseras pâ beprˆvad erfarenhet, vetenskap och varningar r vi framsynta. I engelsksprâkig litteratur talas idag n mligen om îmonitoringî ett ord som kommer av latinet îmonitorî vilket betyder îvarnareî. D fˆrstâr vi att nâgot farligt ska fˆljas. HbA1c kan vara hˆgt vilket r farligt. Hypoglykemi kan vara farligt. Att patienten uteblivit kan vara farligt. Vi behˆver sâledes ett system som pâminner och varnar oss om lite av varje. Vi ska koncentrera oss pâ det potentiellt farliga. Fˆr att klara den saken mâste vi r kna ut hur stor risken r. Det r cker inte med att vi vet att det finns ett samband t.ex. en ˆkad risk mellan ett visst fynd (riskmarkˆr) och en komplikation, t.ex slaganfall, vi vill ocksâ r kna ut storleken fˆr denna risk. Om ett

109 slaganfall kostar en halv miljon och vi med en halv miljon satsade pâ insulinpumpar sparar tvâ slaganfall r det t.ex en god aff r. Vi vill l ra oss vilka goda insatser vi kan gˆra. Vi mâste samla pâ data och experiment fˆr att utveckla vârden till det b ttre. Vi kan inte veta hur goda aff rer vi kan gˆra fˆrran vi analyserar konsekvensen av insatsen. Det finns egentligen mânga insatser av olika slag och en m ngd variabler ska v gas in n r man r knar ut risker. Med moderna statistiska metoder r knar man ut riskfunktioner beroende pâ en m ngd variabler. Vi behˆver inte bara stora datam ngder utan ocksâ k nna till detaljer. Vilka mediciner patienten tar och hur stora doser tas kan vara avgˆrande frâgor. N r svaren dyker upp vet vi b ttre hur patienten ska behandlas. Det handlar inte bara om vi r dâliga eller bra i vârden utan att vi behˆver râd infˆr vâra handlingar sâ att behandlingen kan optimeras. Det blir ett merarbete om protokoll ska fyllas i och om man i datorn registrerar v rden utˆver den vanliga rutinsjukvârden d rfˆr att nâgon annan vill ha data. Ordet îdatainsamlingî s ger att det r ett visst jobb och det r ett ord som har en gammal klang ˆver sig. Fˆrr talade man n mligen om îindataî och îutdataî. NÂgon matade in data och kunde kallas îstansoperatrisî. Idag l r vi med vâra program datorerna att bearbeta och samla data. Det ska ske med automatik i vardagen och det r vardagen som ska vara datoriserad. Datoriseringen gˆrs fˆr att underl tta verksamheten och samtidigt passar vi pâ att forska utan den mˆda vi tidigare varit vana med. Tidigare har forskningen uppfattats som nâgot exklusivt som bara bedrivs pâ universitet. Inom forskning fˆrsˆker man komma fram till vad som bˆr gˆras och vad som ska undvikas. Nya l kemedel kommer och behandlingen ska optimeras. Ett vanligt problem vid forskning r att man pâ varje klinik har fˆr fâ fall fˆr att det ska bli bra statistiska ber kningar. D rfˆr gˆrs allt fler multicenterstudier och det kan ven bli v rldsomfattande satsningar. Det r mycket dyrbart och endast lˆnande projekt kommer att finansiseras. Om man utnyttjar data som ndâ ska hanteras fˆr vârden uppnâr man forskning som kostar mindre. Dessutom fâr man de stora m ngden data vilket annars i traditionell studier upprepade gânger fˆrfuskas.

110 20 The annual evaluation 1999. Diab-Base is a comprehensive software program for management of diabetes. Today it is used by twenty-four clinics in Sweden and one clinic in Norway. The system is part of a treelike medical information system that has some similarities with the Internet. There are branches and homepages for different investigations or procedures The patient has a homepage for her chronic disease diabetes. She can have other diseases and thereby other related homepages. In contrast to Internet information can be inherited between pages. The system thus consists of a web of relations and is not limited to a web of objects with links, which is the case of the Internet. The development of Diab-Base started 1984 and the architecture improved considerably when the team of Journalia Inc. developed systems for heart surgery in 1992. We were then forced to catch details in order to produce the medical record and calculate risks. This enterprise was fruitful for other areas of medicine. Diabetes has a cascade of consequences in health and economy like heart surgery. Risk can now be calculated from large materials as a function of several variables. Data from the database can of course be used for benchmarking that can give incentive for action. We can now go even further and analyze data in order to guide better and optimize treatment. The medical record is compiled from coded sentences together with other codes and free text. The architecture of a medical information system should not only be a technical question of communication within the system. The system must also reflect our attitudes toward the patient. We should ask how our diabetic patient is involved by the system.there is a need for ìreengineeringî of care. The patient should also get close to the screen and get information from it together with the nurse or doctor. Handout letters with individual plans belong to the elements of success. The team need to share information and work with documentation where all efforts are made to remove double work from the scene. The present book in Swedish is made for education of users in Sweden but a glimpse of the pages with screen-dumps, laboratory codes, codes of events, formats for letters to the patient, etc., can also be fruitful for colleagues from other countries. The following pictures with English text present some of the findings from our studies.

111 Figure 1. When we make reports regularly we can follow how incidence changes. Figure 2. The use of multiple injections of insulin therapy is now conventional in younger ages and is also more common in higher ages.

112 Figure 3. 40000 HbA1c tests from 12 clinics during 5 years (12000 patients). Figure 4. Seasonal variation of HbA1c. Mean + SE.

113 Distribution of HbA1c. n 43442 mean 7.465 SD 1.554 3rd moment 0.549 4th moment 4.191 median 7.335 Figure 5. Distribution of HbA1c is not normal. Third moment should be zero and the fourth moment three in a perfect normal distribution. Multiple regression analysis with transformed HbA1c as a dependent variable. Male Female b SE p-value b SE p-value Constant 0.12849 0.04654 0.0058-0.00181 0.04462 0.9676 Current age -0.00784 0.00049 0.0000-0.00742 0.00051 0.0000 Time period since 1995-0.02063 0.00614 0.0008-0.03348 0.00697 0.0000 BMI 0.00276 0.00191 0.1485 0.01458 0.00174 0.0000 Duration 0.01049 0.00067 0.0000 0.00613 0.00072 0.0000 Smoking 0.20665 0.02502 0.0000 0.09512 0.02834 0.0008 Figure 6. Smoking will worsen metabolic control and is equal to 20 years of diabetes duration in its effect on HbA1c in men.there was a larger importance of BMI in women. Example: A smoking man 65 years of age with start in 1999, BMI 25, 12 years of diabetes duration. 0.12849+(65*(-0.00784))+(4*(-0.002063))+25*0.00276+12*0.01049+1*0.20665 = -0.062. When this value is transformed back to HbA1c the expected value is 7.8 %.

114,3 Frequency function,25,2,15,1,05, 0 2 4 6 8 10 12 14 16 HbA 1 c Group with a low HbA1c Group with a high HbA 1 c Mean SD Mean SD Hba 1 C 6.97 1.04 8.42 1.93 Figure 7. We found two normal distribution curves within the distribution of HbA1c. What is the cause? We have to investigate more. Men 9 75 percentile HbA1c 8 7 Mean Median 6 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Calendar year Figure 8. HbA1c is decreasing among men, but is it by better care or are we observing some other factor behind this fall. A similar development was found for women.

115 Figure 9. There were two pediatric clinics participating. Figure 10. HbA1c and ages. Treatment difficulties of children with diabetes or a methological phenomenon?

116 Figure 11. Age and systolic blood pressure in type1.50% above the goal in elderly. What can we improve and gain? Figure 12. Age and BMI in type 1 and type 2. Obesity also in type 1.

117 Figure 13. Age and use of Humalog. Figure 14. Age and use of CSII.

118 Figure 19. The more insulin we give the worser it will be? Figure 20. We can learn from those with good metabolic control. They increase the dose.

119 Figure 21. Improved metabolic control with higer doses. Figure 22. There is a threshold for regular insulin.

120 Figure 23. Is this threshold lower for Humalog? Figure 24. We need to optimize and get away from the top.

121 Figure 25. Care is patchy as far as use of CSII. Figure 26. We are also patchy as far as use of a newer insulin.

122 Figure 27. We are more prone to prescribe Humalog to young diabetic patients. Figure 28. Some clinics switch over almost 90% of their patients.

123 Figure 29. Most patients on Humalog had been treated with regular insulin prior to the first HbA1c value. Mean age was 43.0 years (SD 13.4) and duration of insulin treatment 14.8 years (SD 11.7). Patients on regular insulin were 50.5 years of age (SD 15.5) and duration of insulin treatment was 16.8 years (SD 12.7). Figure 30. Compared to a multiple dose regime insulin pump therapy gave a better metabolic control measured with HbA1c.

124 Figure 31. Some clinics regard it as almost necessary to give two basal doses of NPH or Ultralente when they use Humalog. Maybe a mixture 50/50 (Humalog/NPH) for all meals is ideal. Something to test? Figure 32. And what can we learn from this? We need to standarize or calibrate! More important to know how to optimize treatment than to give an impression of competition.

125 21 Bilder Rita bilder N r man vill beskriva var ett sâr r lokaliserat och vilka fynd som fˆreligger kan det vara l mpligt att markera sâr pâ en bild. I fotdokumentet klickar du pâ knappen îsârmarkeringî och ovanstâende figur med schematiskt tecknade fˆtter visas. Anteriora och posteriora delen av benet, fotryggen eller fotsulan och târ kan markeras med musen efter att man valt en f rg som symboliserar ett fynd. Det finns f rger som betecknar vâtt sâr, torrt sâr, granulerad hud, var, nekros, rodnad, spricka, liktorn, fˆrhârdnad, svamp, hallux valgus, hammartâ, nageltrâng, kartnagel och vârta. Fotsulorna betraktas underifrân, dvs fotsulan till v nster r hˆger fotsula. Markeringar pâ bilden och lokalisationen ˆvers tts till text i journalen under rubriken îlokalî. Om markeringen blir fel kan man klicka bort den genom att klicka en andra gâng. Det finns ytterligare utvecklingsmˆjligheter vilket framgâr av knapparna med texten "Extra". Om sâ ˆnskas bˆr kontakt tas med Journalia AB. Importera foton Fˆr att dela in bilder i olika kategorier anv nds ett f lt d r man kan v lja îklassî. Om du valt en klass visas endast bilderna i denna klass. Vid varje tillf lle kan fyra typer av bilder lagras. Bildtyperna r A, B, C eller D. N r man valt en typ visas endast bilder av vald typ. Fˆrslag fˆr fotmottagning: Klass=Ingen klass, bildtyp="a". Endast dâ patienten har flera sâr kan typ B anv ndas

126 fˆr andra sâret, typ C fˆr tredje sâret och typ D fˆr fj rde sâret. V ljs "Alla" kommer bildtyperna A, B, C och D med samma datum att samtidigt och i litet format att visas pâ sk rmen. "Liten" ger smâ bilder och "Stor" ger stor bild som t cker hela sk rmen. Men "<<" och. ">>" gˆr det mˆjligt att bl ddra bland bilder. "Skriv" ger utskrift av bilderna eller bilden pâ sk rmen. Det kan vara l mpligt att lâta en bild fˆlja med patienten n r hon skickas vidare t.ex. fˆr att fâ hj lp av distriktssjukskˆtersak. Klickar du pâ "Foto" kan nya bilder tas in frân kamera eller bildfil. "Bort" klickar du pâ n r du vill ta bort en bild. I bildlagret (skiva G) skapas filnamnen pâ bilderna enligt formatet îxymmddzzî. x=a fˆr Ârtiondet 199 =B fˆr Ârtiondet 200,y=Ârtalets sista siffra (fˆr 2003 r y=3), mm=mânaden, dd=dagen, zz=tvâ bokst ver fˆr att skilja bilder tagna samma dag. Serien AA... HZ fˆr smâ bilder. Serien IA... PZ fˆr stora bilder. Serien QA... ZZ fˆr originalbilder. Fˆrekomst av bild dokumenteras i BASAregistret med typen B. Man kan ist llet fˆr datum pâ bilden visa bildens filnamn. Ctrl+F1 byter mellan datum och filnamn. Import frân kamera 1. Klicka pâ "Kamera" fˆr att ˆverfˆra bilder frân digital kamera till datorn. Du kan samtidigt importera hˆgst 4 bilder. 2. Ange bild-id och -nr Till exempel anges "A2" fˆr bildtyp A och bildnummer 2 av de bilder som ˆverfˆrts frân kameran.

127 3. Klicka pâ "Bˆrja". PÂ sk rmen visas bilden med angivet bildnummer. 4. PÂ bildytan finns ramens ˆvre v nsta hˆrn markerat med en grˆn liten fyrkant. Genom att trycka ner musens v nstertangent pâ denna och dra musen flyttar man ramen. 5. Klicka pâ "Klar" n r du vill spara bilden. "Rita om" klickar du pâ om du "fˆrstˆrt" sk rmbilden.vid "Avbryt" sparas inte bilden och programmet st ngs. N r du r klar klicka pâ "St ng". N r du klickar pâ "Kamera" kan du fâ frâgan "Gamla bilder finns", "Skall nya importeras?". Om du svarar "Ja" kommer tidigare importerade bilder att tas bort. SÂ sker i normala fall! Om en bild finns pâ annat st lle n i en kamera kan man klicka pâ "Fil" och erhâller dâ en lista med bilder d r man kan v lja den bild man vill ta in. Dessa bilder skall finnas i en katalog som r kopplad till PPH= i RPSET.TXT. F ltet "Kvalitet" anger vilken f rgsk rpa man ˆnskar ha pâ de lagrade JPG-filerna. Tester visar att man kan gâ ner till 50 och ndock ha acceptabel f rgsk rpa. Beroende pâ typ av fotografi kan denna dock behˆva ˆkas. Ju l gre tal man anger ju mindre plats tar lagringen. Fˆr att ndra kvalitet trycker man Ctrl+F2 och skriver in det nya kvalitets-talet. (tal under 50 ger 50 och och tal ˆver 100 ger 100).

128 Undervisningsbilder Via modul kan man frân diabetesdokumentet nâ undervisningsbilder som kan visas vid behov. Kanske fˆrhâllandet mellan HbA1c och blodsocker kr ver sin fˆrklaring eller en genomgâng av riskfaktorer r pâ sin plats. Bilderna visas som frim rken ˆver sk rmen och n r man klickar pâ en bild fˆrstoras den sâ att den t cker hela sk rmen. Bilderna innehâller ingen eller endast lite text fˆr att tvinga fram egna ord kring bilderna. Det gâr att byta ut bilderna mot egna. Bilderna ska vara i BMP-format i 4,8 eller 24 bits f rger och importeras i bildfilen U:PROFGRAB.1 via U:PROFBMP.1. Via îarkivî, î ppna filî gâr du till îu:profbmp.1î och fyller i tvâ f lt. Du skriver var din bild finns i det ˆvre f ltet; t.ex C:\BILD\INSULINPUMP.BMP och i nedre f ltet anges bokstav som anger till vilken bildfil bilden ska hamna och ett kort bildnam t.ex.u:ipump. D refter klickar du pâ îskapa bildî. Bildnamnet ska sedan skrivas in i undervisningsfilen. GÂ dâ till K:DIABFIG.13 och byt nâgon av bilderna till t.ex. îipumpî.