Figur 2: Bild till uppgift 1 a) b) Figur 3: Bilder till uppgift 7 5

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Figur 2: Bild till uppgift 1 a) b) Figur 3: Bilder till uppgift 7 5"

Elisabeth Jakobsson
för 8 år sedan
Visningar:

Tentamen 990416 Medicinsk Bildbehandling, 5p Skrivtid 9:00 15:00 Betygsgr nser U: 0-29 3: 30-39 4: 40-49 5: 50-60 Svara p alla fr gor p nytt blad.

1 Tentamen Medicinsk Bildbehandling, 5p Skrivtid 9:00 15:00 Betygsgr nser U: : : : Svara p alla fr gor p nytt blad. M rk bladet med namn och fr genummer. Disponera tiden mellan fr gorna i f rh llande till deras po ng. Hj lpmedel: Penna, sudd och andra ritverktyg. Lycka till! Fredrik

2 Observera att en del gurer ligger p ett eget blad! 1 Figur 2 visar en ultraljudsbild av ett foster. a) I en r ntgenbild ser vi egentligen attenuringen av r ntgenstr len. I en MR-bild ser vi protoninneh llet. Vad ser vi egentligen i en ultraljudsbild? (dvs vilket fysikalist fenomen ger upphov till bilden?) (3p) b) Ultraljudsbilden r mycket grynig men nd anv nds ultraljud relativt ofta. Varf r? Vilka r dess f rdelar? (3p) 2 F r att hitta tr skelv rden utifr n en bilds histogram kan vi leta efter intensitetsniv er som svarar mot lokala min i histogrammet och anv nda dessa som tr skelv rden. a) Varf r r lokala min-punkter (och inte max punkter) intressanta? (3p) b) Hur kan vi hitta s dana min-punkter p ett enkelt s tt? (2p) c) Histogrammet r ofta 'hackigt', dvs det nns m nga lokala min-punkter, men vi r bara intresserade av de mest framtr dande. Hur kan vi g ra f r att minska brusk nsligheten f r v r min-punkts algoritm? (2p) 3 Vi pratar om meta-information i samband med medicinska bilder. a) Vad menas med s dan information? Ge exempel. (3p) b) Hur kan vi organisera och lagra s dan information? Svara s konkret som m jligt. (5p) 4 Vad menas med en gradientbild? Varf r vill vi ber kna en gradientbild? Hur erh ller man en s dan? Hur erh ller vi riktningen p gradienten i en punkt? (5p) 5 Redog r f r alla steg i l sningen av ett bildanalysproblem. F r varje steg, redovisa vad man speciellt skall t nka p. (6 p) 2

3 6 x 2 x 2 A x 1 B x 1 I bilderna A och B kan vi se s rdragsrymder med objekt av k nda typer (trianglar, cirklar och fyrkanter) plottade. a) Hur m nga beskrivningar bygger bild A p? Hur m nga objektsklasser nns det? Svar utan motivering godtages ej. (1p) b) Vad inneb r det att klassicera en s rdagsrymd? (1p) c) Hur klassicerar du enklast s rdragsrymd A? (2p) d) Hur klassicerar du enklast s rdragsrymd B? (2p) 7 I ett mammogram, segur3v nstra bilden, kan man typiskt se fyra olika v vnadstyper: Komprimerat fett, icke komprimerat fett, k rtelv vnad och muskelv vnad. Omr den med de olika v vnadstyperna r markerade i den h gra bilen i gur 3. De olika v vnadstyperna i mammogrammet har medelintensitet och varians enligt tabell. Vi kan anta att n gon annan 'xar' s att muskeln alltid alltid ligger uppe i v nstra h ret p bilden. V vnad x Muskelv vnad Kompr. fett Icke kompr. fett K rtelv vnad a) Beskriv en metod f r att segmentera muskeln. Beskriv i detalj hur du implementerar din metod. (5p) b) N r du segmentarat fram muskeln vill du segmentera fram de andra tre v vnadstyperna med tr skling. Ange en l mplig f rbehandlingsmetod som g r att segmenteringen f r b ttre f ruts ttningar att lyckas. Motivera noggrant varf r din metod kommer att ge ett bra resultat. Observera att du skall beskriva f rbehandlingen och inte tr sklingen. (3p) 3

4 c) Det r relativt l tt att erh lla en kontur av br stet, se bild 1. Ofta r det nskv rt att lokalisera mammillen (br stv rtan) fr n denna kontur. Beskriv hur du, givet en bin r kontur som den i gur 1, skulle g till v ga f r att automatiskt hitta mammillen. Observera att konturen kan vara r tt 'brusig'. (5p) Mamill Figur 1: Kontruren av ett br st med mamillen markerad. 8 I gur 4 ser en bild p en stj rnhimel i det spatiella rummet och frekvensrummet. I gur 5 ser vi en ltrerad version av samma bild i spatiella rummet och frekvensrummet. Frekvensrummet r skiftat i b da fallen s att (0 0)-frekvensen ligger mitt i bilden. a) Vilken ltrering har anv nts? (1p) b) Vi ser tydligt att det blir 'ringningar' runt stj rnorna i den ltrerade bilden. Varf r? (2p) c) Vad kan vi g ra f r att minska dessa 'ringningar'? (2p) d) Vi ser att stj rnorna r runda i ursprungsbilden men l tt ovala i den ltrerade bilden. Varf r? (2p) e) Vad kan vi g ra f r att stj rnorna skall vara runda ven efter ltreringen? (2p) 4

5 Figur 2: Bild till uppgift 1 a) b) Figur 3: Bilder till uppgift 7 5

6 Figur 4: Bild till uppgift 8. ver: Spatiell bild. Under: Samma bild i frekvensrummet Figur 5: Bild till uppgift 8. ver: Filtrerad spatiell bild. Under: Filtrerad bild i frekvensrummet 6

Relevanta dokument

Skalle Histogram

Skalle Histogram Tentamen 980603 Medicinsk Bildbehandling, 5p Skrivtid 9:00 15:00 Betygsgr nser U: 0-34 3: 35-46 4: 47-57 5: 58-70 Svara p alla fr gor p nytt blad. M rk bladet med namn och fr genummer. Disponera tiden