La ttla st sammanfattning

Transkript

1 La ttla st sammanfattning Kort om utredningens förslag Vi fo resla r en ny lag: lag om sto d och service till vissa personer med funktionsnedsa ttning. Lagen ska a ven i framtiden fo rkortas LSS. Vi fo resla r tre nya LSS-insatser: Personlig service och boendesto d. Personligt sto d till barn. Fo rebyggande pedagogiskt sto d. Vi fo resla r att ledsagarservice ska bli en del av insatsen personlig service och boendesto d. Vi fo resla r ocksa att staten ska ha hela ansvaret fo r insatsen personlig assistans. Om fo rslagen genomfo rs bera knar vi att statens kostnader kommer att minska med cirka 600 miljoner kronor varje a r. Vi bera knar att kommunernas kostnader samtidigt o kar med mellan 300 miljoner och 400 miljoner kronor om a ret. 43 I den ha r sammanfattningen bera ttar vi om utredningens uppdrag, bakgrund, vad de nya fo rslagen betyder och vilka fo ljder vi tror att de fa r. Utredningens uppdrag Pa uppdrag av regeringen har vi utrett LSS och assistans- ersa ttningen. Utredningen har tva huvudsyften: 1. Statens kostnader fo r personlig assistans fa r inte blir ho gre a n de a r i dag. 2. Insatserna inom LSS ska bli ba ttre anpassade fo r dem som beho ver insatserna. Vi har utrett delar av lagen om sto d och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vi har ocksa utrett assistansersa ttningen, som ho r till den lag som kallas socialfo rsa kringsbalken. Utredningen ger fo rslag. Senare kommer Sveriges riksdag att fatta besluten. Andra viktiga utgångspunkter för utredningen Det a r inte bara insatser enligt LSS som ska ge ma nniskor mo jlighet att delta i samha llet. Varje sektor i samha llet ska bedriva sin verksamhet sa att den blir tillga nglig fo r alla. Exempel pa sa dana sektorer a r arbetslivet och skolan.

2 44 Det handlar ocksa om att alla som beho ver ska ha en anpassad bostad och kunna ta del av kultur och andra aktiviteter. Men ma nga personer med funktionsnedsa ttning beho ver a nda individuellt sto d. Det a r det LSS a r till fo r. Insatserna i LSS, och annat sto d, ska vara flexibla och ge fo rutsa ttningar att leva ett sa normalt liv som mo jligt. Det ska vara tydligt vad som inga r i LSS-insatserna. Samtidigt a r det viktigt att insatserna har ho g kvalitet. Da rfo r ma ste LSS-verksamheter ha mo jlighet att utveckla sin kvalitet och kompetens. Det a r ocksa viktigt att laga ndringar fungerar som de ska i praktiken. Sveriges lagar ska fra mja ja mlikhet och delaktighet. Da rfo r har vi utrett till exempel hur ma nniskor va ljer personlig assistent och regelverket kring det. I utredningens uppdrag har det ocksa inga tt att bedo ma om det beho vs en ny lag om habiliteringsersa ttning. Habiliteringsersa ttning kan betalas ut till dem som deltar i daglig verksamhet. I dag hanterar kommuner detta pa olika sa tt. 45 Bakgrund: LSS och assistansersättningen Kostnaderna fo r assistansersa ttning och LSS-insatser har o kat. Statens kostnader fo r assistansersa ttning o kade med 23 procent mellan a r 2005 och Kommunernas kostnader fo r LSS-insatser o kade a ven de med 23 procent under samma period. Personerna som får LSS-insatser har blivit fler Sedan a r 1999 har andelen personer i Sverige som fa r LSS-insatser o kat med 44 procent. Det betyder att gruppen som fa r insatser a r na stan en och en halv ga ng sto rre i dag a n a r Den insats som har o kat mest a r daglig verksamhet. Da r a r andelen som fa r insatsen nu 66 procent ho gre. Ökning av antalet personer med assistansersättning Andelen personer i Sverige som fa r assistansersa ttning har o kat med 44 procent sedan a r Det finns tva huvudfo rklaringar:

3 Det sa kallade femte grundla ggande behovet info rdes i lagen a r Det gjorde det mo jligt fo r personer med psykisk funktionsnedsa ttning att fa assistansersa ttning om de beho ver hja lp som fo rutsa tter inga ende kunskaper om dem. Personer har fa tt ra tt att beha lla assistansersa ttningen a ven efter att de har fyllt 65 a r. 46 Förklaringar till ökningen av antalet timmar Fo rutom att fler personer fa r assistansersa ttning, har ma nga av dem dessutom beviljats fler timmar per vecka. AV ven de som har personlig assistans via sin kommun har beviljats fler timmar. Det a r sva rare att peka ut tydliga orsaker till o kningen av antalet beviljade timmar. Detta ga ller ba de assistansersa ttning och kommunalt beslutad personlig assistans. Men antagligen har o kningen av timmar ocksa pa verkats av info randet av ett femte grundla ggande behov, och av ra ttigheten fo r personer som fyllt 65 a r att beha lla sina insatser. Fler personer har bo rjat va lja privata anordnare fo r sin assistans. Det har antagligen o kat antalet assistanstimmar na got. Fler orsaker till ökningarna Det tog tid innan LSS och assistansersa ttningen blev ka nda av alla i ma lgrupperna. Na r fler fo rstod att de kunde ha ra tt till insatserna, blev det fler som efterfra gade dem. Men denna fo rklaring pa verkade mer i bo rjan av tidsperioden a n nu. Antalet personer med diagnosen autism eller autismliknande tillsta nd har o kat mycket de senaste a ren. Ma nga av dem har fa tt ra tt till daglig verksamhet. 47 De o kade kostnaderna kan inte fo rklaras av att ersa ttningen per assistanstimme har o kat. AV ven om schablonersa ttningen har ho jts med a ren, sa har den o kningen varit na got la ngsammare a n prisutvecklingen i allma nhet, till exempel lo neo kningen fo r personliga assistenter. I den allma nna debatten de senaste a ren har det talats mycket om fusk, bedra gerier och felaktiga utbetalningar. Vi vet att sa dant har skett. Men det a r mycket sva rt att veta hur mycket fusket kan ha kostat. Vi tror att det har o kat kostnaderna na got, men antagligen mindre fra n a r 2011 och frama t, da det bo rjade kra vas tillsta nd fo r att bedriva assistansverksamhet. Dessutom kan det finnas andra orsaker i samha llet som har bidragit till att fler personer fa r LSSinsatser. Det kan handla om

4 till exempel arbetsmarknadspolitik eller hur va rden fungerar. De omra dena har vi inte utrett. Förslag på ändringar i lagen Vi beskriver ba de bakgrund och fo rslag. I det ha r kapitlet ligger alla konkreta fo rslag pa laga ndringar i egna rutor. Vilka personer som ska omfattas av LSS Vi fo resla r ingen a ndring. Samma tre grupper som nu inga r i LSS sa kallade personkrets ska finnas kvar. 48 Da remot ska begreppen i personkretsbesta mmelsen a ndras sa att de blir mer moderna. Till exempel ska det sta funktionsnedsa ttning i sta llet fo r funktionshinder. Bostaden Hur personer med funktionsnedsa ttning bor a r avgo rande fo r deras mo jligheter att delta pa lika villkor i samha llet. Om det finns tillga ng till vardagssto d i bostaden a r det la ttare att va lja den sorts bostad man o nskar. Vi fo resla r da rfo r en ny insats, som ska kallas personlig service och boendesto d. Den som inte bor i gruppbostad eller servicebostad, men har behov av sto d i vardagen, ska ha ra tt till insatsen. Den kan inneba ra praktisk hja lp i hemmet, ledsagning, sto d vid fo ra ldraskap och annat motsvarande sto d. AV ven den som bor i gruppbostad eller servicebostad kan ha ra tt till sa dant sto d. Det beror pa om det sto d som finns i bostaden bedo ms vara tillra ckligt eller inte. Vi vill ocksa pa peka att det a r viktigt att bosta der med sa rskild service inte samlas i ett visst omra de. De som bor da r ska inte isoleras fra n resten av samha llet. 49 Barn och familjer Barn med funktionsnedsa ttning och deras familjer beho ver ett mer samordnat och flexibelt sto d. Familjer ska ha mo jlighet till avlastning som a r anpassad till situationen. Avlo sarservice fyller en viktig funktion fo r anho riga. Insatsen ska finnas kvar, men vi fo resla r att den ska kallas bara avlo sarservice, inte avlo sarservice i hemmet. Da blir det tydligare att insatsen inte bara kan ges i hemmet.

5 Korttidstillsyn fo re och efter skoldagen samt under lov a r en insats kopplad till skolan. Vi fo resla r att den ocksa ska fa ett nytt namn: fo rla ngd utbildning i fritidshem. A[ ldersgra nsen fo r na r skolungdomar kan beviljas denna insats bo r fo lja skollagen. Boende i familjehem, eller bostad med sa rskild service fo r barn eller ungdomar som beho ver bo utanfo r fo ra ldrahemmet, a r ett bra kompletterande sto d. Vi fo resla r ingen a ndring i lagen. 50 Gemenskap Ledsagning hja lper vissa personer med funktionsnedsa ttning att delta i olika aktiviteter. Det bidrar till att vara delaktig i samha llet och till att inga i en gemenskap med andra. Vi fo resla r att ledsagning ska finnas kvar, men den ska inte sta som en egen insats i lagen. Ledsagning ska inga i den nya insatsen personlig service och boendesto d. Kontaktperson a r en viktig insats. Den bidrar till en aktiv och meningsfull fritid och ger medma nskliga kontakter pa ett annat sa tt a n andra LSS-insatser. Insatsen kontaktperson ska finnas kvar. Men utredningen fo resla r att insatsen ocksa ska kunna inneha lla aktiviteter i grupp. Gruppaktiviteterna kan ske pa olika sa tt. Till exempel kan flera personer som har samma kontaktperson samlas i en aktivitet. Det go r sto det mer flexibelt. Den som inte vill ha gruppaktiviteter ma ste inte. Den som fa r sto det ma ste godka nna att tra ffarna med kontaktpersonen kan ske genom gruppaktiviteter. Vi tror ocksa att insatsen kontaktperson kan fo rba ttras pa flera sa tt. Det kan ga lla till exempel att utveckla mo jligheterna till fritidsaktiviteter i grupp. 51 Vi fo resla r da rfo r att Myndigheten fo r delaktighet, Socialstyrelsen, Myndigheten fo r ungdomsoch civilsamha llesfra gor och Barnombudsmannen ska fa i uppdrag att arbeta med detta.

6 Sysselsättning Daglig verksamhet skapar en meningsfull vardag fo r ma nga. Men de dagliga verksamheterna kan bli ba ttre. De kan utga mer fra n vad personerna vill och kan, och bidra mer till personlig utveckling. Vi fo resla r da rfo r att na r na gon beviljas daglig verksamhet ska personen ha ra tt att fa en individuell kartla ggning. Den dagliga verksamheten ska anpassas och utformas utifra n personens behov. Vissa personer med funktionsnedsa ttning sta r la ngre fra n arbetsmarknaden a n andra. Vi fo resla r att Socialstyrelsen ska ta fram kunskapsunderlag om hur daglig verksamhet kan utformas fo r att ba ttre passa dessa personer. Vi fo resla r ocksa att det ska go ras en ny utredning om just daglig verksamhet. I utredningen ska inga att kartla gga fo rha llandet mellan daglig verksamhet och arbete och studier. Kanske kan fler ga fra n daglig verksamhet till en vanlig ansta llning, eller ba de studera och ha daglig verksamhet, till exempel. 52 Habiliteringsersa ttning kan uppmuntra personer att delta i daglig verksamhet. Va r kartla ggning visar att ersa ttningen anva nds i na stan alla kommuner, men inte exakt lika. Fler kommuner har dock bo rjat betala ut ho gre habiliteringsersa ttning sedan statsbidraget info rdes a r Det har varit otydligt vilka regler som ga ller fo r utbetalning av habiliteringsersa ttning. Vi fo resla r att statsbidragets effekter pa la ng sikt ska utva rderas i framtiden. Vi tycker inte att det beho vs en ny lag, men vi fo resla r att lagen om vissa kommunala befogenheter ska fo rtydligas. Det ska tydligt framga att kommuner fa r utbetala habiliterings- ersa ttning till den som deltar i daglig verksamhet. Samordning och planering

7 De som omfattas av LSS kan beho va personligt sto d fo r att fa, fo rsta och anva nda olika insatser. En individuell plan och hja lp med samordning a r viktiga fo r att skapa ett sammanha llet sto d. Fo r detta finns insatsen ra dgivning och annat personligt sto d. Den ska finnas kvar. Personen som utfo r insatsen ma ste ha sa rskild kunskap om ma nniskor med stora och varaktiga funktionsnedsa ttningar. 53 Vi fo resla r da rfo r att insatsen i sta llet ska heta sa rskilt expertsto d. Den som beho ver kunskap om sin funktionsnedsa ttning, och sto d fo r att hantera den i olika situationer, ska fa insatsen. Personligt stöd i det dagliga livet Personlig assistans skiljer sig fra n andra LSS-insatser. Sto det och servicen a r mer personlig. Utredningen vill att det ska fo rbli sa. Den som fa r personlig assistans ska ha stort inflytande o ver vem som ger sto det. Man ska kunna fa personlig assistans ba de i mycket personliga, intima situationer och i andra situationer som kra ver personligt sto d. Den personliga assistansen ska utfo ras av ett begra nsat antal personer. Exakt hur ma nga kan inte skrivas in i lagen, men det ska vara en liten personalgrupp. Sto det bygger pa kunskap om den som fa r assistans och pa fo rtroende. Vi fo resla r att den som har fyllt 16 a r ska ha ra tt till personlig assistans om han eller hon pa grund av stor och varaktig funktionsnedsa ttning beho ver praktisk hja lp med sin personliga hygien, ma ltider, kla av och pa sig, eller att kommunicera med andra. 54 Utredningen har haft i uppdrag att ta fram fo rslag fo r att begra nsa antalet anva ndare och timmar na r det ga ller personlig assistans. Vi har tittat pa olika alternativ fo r detta:

8 Vi anser inte att det vore bra att begra nsa personlig assistans till att vara ett sto d enbart under vaken tid. Vi vill inte a ndra reglerna fo r personer o ver 65 a r. Vi vill inte heller att ra tten till personlig assistans ska begra nsas fo r personer som inte sja lva kan definiera inneha llet i insatsen. AV ven de som beho ver hja lp fo r att till exempel va lja assistenter eller besta mma hur assistansen ska utfo ras kan ha stor nytta av assistansen. Att ha personlig assistans fra mjar ja mlikhet och delaktighet ocksa fo r dem. Vi har i sta llet tagit fram andra fo rslag pa a ndringar och begra nsningar. Vi fo resla r att andra insatser a n personlig assistans ska finnas fo r tva grupper: 1. Barn under 16 a r. 2. Personer som beho ver sto d som kra ver inga ende kunskaper. Det ga ller till exempel personer som har utagerande beteende, vilket betyder att de skapar situationer som kan vara farliga fo r dem sja lva eller andra. 55 Fo r dessa grupper kan en annan LSS-insats a n personlig assistans passa ba ttre. Det ska vara insatser med sto rre mo jligheter till uppfo ljning och da r det a r enklare att sa kersta lla att personalen har ra tt kompetens. Vi fo resla r att det i personlig assistans inte ska inga sto d fo r behov som fo rutsa tter inga ende kunskaper om den som fa r sto det, det sa kallade femte grundla ggande behovet. Da remot fo resla r vi en ny insats: fo rebyggande pedagogiskt sto d. Insatsen ska ga lla den som har fyllt 16 a r och pa grund av stor och varaktig psykisk funktionsnedsa ttning har behov av personligt sto d av ett begra nsat antal personer med inga ende kunskaper om personen och funktionsnedsa ttningen. Vi fo resla r ocksa den nya insatsen personligt sto d till barn. De som ska ha ra tt till insatsen a r: 1. Personer under 16 a r som pa grund av stor och varaktig funktionsnedsa ttning beho ver hja lp med sin personliga hygien, ma ltider, att kla av och pa sig, att kommunicera med andra. 2. Personer under 16 a r som pa grund av psykisk funktionsnedsa ttning har behov av hja lp som fo rutsa tter inga ende kunskaper. 3. Personer under 16 a r som har behov av sto d fo r omva rdnad. 56 SOU 2018:88 Lättläst sammanfattning

9 Na r det finns mo jlighet att va lja mellan hja lpmedel eller personlig assistans ska personer med funktionsnedsa ttning fa va lja vilket sto d de vill ha. Men det ga ller inte i de fall en person beho ver hja lp av flera assistenter samtidigt. Vi fo resla r att man bara ska ha ra tt till flera assistenter samtidigt om det inte ga r att lo sa genom hja lpmedel eller att bostaden anpassas. Vi anser inte att en person som har medicinsk problematik och behov av tillsyn ska fa ra tt till personlig assistans bara da rfo r. Da remot bo r den som har ra tt till personlig assistans kunna fa hja lp med egenva rd av assistenten, alltsa med sa dana a tga rder som va rdpersonal har bedo mt kan utfo ras som egenva rd. Sa a r det redan i dag. Personlig assistans beviljas i dag dels fo r grundla ggande behov, dels fo r andra personliga behov. Det har varit otydligt i LSS vad andra personliga behov a r. Samtidigt har antalet assistanstimmar o kat mest just vad ga ller andra personliga behov. Da rfo r fo resla r vi att detta ska go ras tydligare i lagen. 57 Vi fo resla r att den som har ra tt till personlig assistans ska beviljas 15 timmar i veckan fo r andra personliga behov: det dagliga livet i hemmet, att go ra inko p, tra na och delta i fritidsaktiviteter. Vi bera knar att 15 timmar a r en lagom schablon. Fo r behov av ytterligare sto d fo r specifika aktiviteter ska man kunna beviljas mer tid. Vi fo resla r att beredskap inte la ngre ska vara en del av den personliga assistansen. Sa dant sto d kan ske pa annat sa tt, till exempel genom hemtja nst. Vi anser ocksa att det beho vs ba ttre grunder fo r att bedo ma ra tten till personlig assistans. Vi har inget fo rslag pa laga ndring, men vi vill att en utredning underso ker nya metoder fo r att bedo ma om en person har ra tt att fa personlig assistans, och i sa fall i vilken omfattning. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun Vi tycker att staten ska ha hela ansvaret fo r insatsen personlig assistans. I dag a r huvudmannaskapet fo r personlig assistans delat mellan stat och kommun. Det har skapat problem.

10 Va r utga ngspunkt var att sto d enligt LSS a r en del av va lfa rden, och da rfo r borde vara en kommunal uppgift. Men personlig assistans a r annorlunda a n andra va lfa rdstja nster. 58 Kostnaderna fo r personlig assistans a r ofta ho ga. Att la gga hela ansvaret hos kommunerna skulle skapa stor oro hos dem som beho ver assistens, de som utfo r den, och kommunerna. Det finns en risk att kostnaderna fo r sma kommuner blir fo r ho ga. Da rfo r fo resla r vi att staten ska ansvara fo r den personliga assistansen, som a ven i fortsa ttningen ska utgo ras av assistansersa ttning. Kommunerna ska alltsa inte la ngre fatta beslut om personlig assistans. Kommunen ska dock sta fo r sja lva utfo randet av assistansen om den som beho ver sto det bega r det. Vi anser ocksa att det kan beho vas en o versyn av hur ansvaret fo r ha lso- och sjukva rd fo rdelas mellan kommuner och landsting. Det handlar bland annat om fo rdelningen av ansvaret i samband med korttidsvistelse. Vi fo resla r att regeringen underso ker behovet av en sa dan o versyn. 59 Privata aktörer och ekonomisk ersättning för personlig assistans De privata fo retagen fo r personlig assistans har blivit fler. Det finns kritik mot schablonerna, men vi har kommit fram till att en schablonersa ttning per timme a nda har fler fo rdelar a n nackdelar. Beloppet bo r ligga pa en niva som ger den enskilde mo jlighet att ko pa assistans, men ocksa att va lja mellan olika anordnare. Vi fo resla r att assistansersa ttning ska fortsa tta att betalas ut enligt fo rbesta mda schablonbelopp. Vi fo resla r ocksa att schablonbeloppen ska vara olika beroende pa hur assistansen utfo rs: Beloppet ska vara ho gre na r assistansen utfo rs pa obekva m arbetstid. Beloppet ska vara la gre om assistenten lever i samma husha llsgemenskap, till exempel en sambo.

11 Vi bedo mer att dagens schablon ligger pa en rimlig niva. Regeringen bedo mer varje a r om ersa ttningen ska ho jas, och ma ste da ta ha nsyn till flera faktorer. Faktorerna a r i fo rsta hand utvecklingen av lo ner och andra priser, antalet anordnare pa marknaden och hur stor vinst dessa go r. 60 Vi fo resla r att schablonersa ttningen ska kompensera fo r sjuklo nekostnader. Kommunerna ska inte betala sjuklo n fo r personliga assistenter som inte a r ansta llda av kommunerna. Om den ordinarie assistenten blir sjuk ska anordnaren ordna en vikarie. Om anordnaren av na gon anledning inte kan erbjuda en vikarie, ma ste kommunen tillfa lligt hja lpa personen med assistans. Vi fo resla r a ven att det ska sta llas ho gre krav pa anordnarna av personlig assistans. Fo r att fa tillsta nd att bedriva verksamhet ma ste niva erna pa de ansta lldas lo n, fo rsa kringar och pension minst fo lja ett centralt kollektivavtal fo r motsvarande arbetstagare. Privata anordnare av personlig assistans bo r a ven i framtiden ha ra tt att sa ga nej till personer som vill anlita dem. Utredningen fick ocksa i uppdrag att underso ka om det ga r att begra nsa anordnares inflytande na r na gon anso ker om assistansersa ttning. Det kan finnas problem i att de som utfo r assistansen kan pa verka hur ma nga timmar som beviljas. Men alla ma ste fa anlita vilket ombud de vill, det ga ller a ven personer med funktionsnedsa ttning. Vi fo resla r da rfo r ingen sa dan begra nsning. 61 Kvalitet, uppföljning och tillsyn Det finns ett regelverk fo r systematiskt kvalitetsarbete, med tillho rande fo reskrifter och allma nna ra d. Det ra cker i grunden fo r att sa kersta lla kvalitet na r det ga ller LSS-insatser. Det finns redan olika former av oberoende juridiskt sto d fo r den som beho ver sto d enligt LSS. Vi tycker inte att mo jligheterna beho ver uto kas.

12 Vi fo resla r att kommunernas ansvar ska bli tydligare i lagen: Kommunen ska fortlo pande fo lja upp vilka som omfattas av LSS och vilka behov av sto d de har. Kommunen ska verka fo r att dessa personer fa r sina behov tillgodosedda. Pa sa sa tt har kommunen ansvar fo r att a ven de som fa r assistans- ersa ttning fa r det sto d som de beho ver. Inspektionen fo r va rd och omsorg, IVO, uto var tillsyn o ver all verksamhet enligt LSS. Det inneba r att IVO granskar att verksamheterna uppfyller de krav och ma l som sta r i lagar och andra fo reskrifter. Vi anser att tillsynen beho ver fo rba ttras och ske oftare. Fo rutom det som go rs nu, till exempel brukarunderso kningar, tror vi att IVO kan fa mer information fra n ba de dem som fa r LSSinsatser och dem som arbetar i verksamheterna. 62 Vi tror ocksa att det kan beho vas mer sa kallad frekvenstillsyn. I dag uto var IVO frekvenstillsyn genom att minst en ga ng om a ret inspektera boenden fo r barn och unga. Vi fo resla r att regeringen ger IVO i uppgift att utreda om frekvenstillsyn kan beho vas fo r gruppbosta der. Vi fo resla r ocksa att det ska kra vas tillsta nd fo r att bedriva verksamhet med de nya insatserna personlig service och boendesto d, personligt sto d till barn, samt fo rebyggande pedagogiskt sto d. Kommuner och landsting som vill bedriva sa dan verksamhet ma ste anma la det till IVO innan verksamheten pa bo rjas. Vi tror att det beho vs en satsning pa kompetensutveckling fo r dem som arbetar inom LSSomra det. Det ga ller inte minst na r nya insatser info rs. Vi ser ocksa problem i att det finns de som ger sto d enligt LSS, och samtidigt a r god man, fo rvaltare eller sta llfo retra dare a t samma person. Detta bo r dock inte lo sas genom att a ndra i LSS, utan ma ste regleras i andra system. 63

13 Regeringen har redan sagt att det ska ske en o versyn av regelverket om gode ma n, fo rvaltare och andra sta llfo retra dare. Vi fo resla r att det ska inga att se o ver hur regelverket fungerar na r det ga ller personer med funktionsnedsa ttning. Vi fo resla r att Socialstyrelsen fa r i uppdrag att ta fram ett utbildningsmaterial. Detta ska o ka fo rsta elsen fo r de olika rollerna: att fa sto d enligt LSS, att ge sto d, och att fo retra da na gon. Den nya lagen om stöd och service Utredningen fo resla r att en ny lag om sto d och service till vissa personer med funktionsnedsa ttning ska ersa tta den nuvarande lagen om sto d och service till vissa funktionshindrade. Vi vill a ndra formuleringen i lagens namn till personer med funktionsnedsa ttning. Fo rkortningen fo r den nya lagen blir dock LSS, som fo rut. LSS ska inneha lla de nya fo rslag som vi har beskrivit i den ha r sammanfattningen. Personlig assistans ska vara en insats som beviljas enligt LSS. Det ska framga i ba de LSS och socialfo rsa kringsbalken att staten ansvarar fo r personlig assistans, pa sa sa tt att insatsen tillhandaha lls genom den statliga assistansersa ttningen. 64 Fo rsa kringskassan ska minst vart tredje a r fo lja upp personers behov av assistansersa ttning. Men om personen har fyllt 65 a r beho ver na gon uppfo ljning inte go ras. Det ska framga av LSS att barn har ra tt att fa viktig information. Exempel kan vara information om sina ra ttigheter, handla ggningen, kommande beslut, orsaker till beslut samt konsekvenser. När lagen börjar gälla samt övergångsregler Vi fo resla r att den nya lagen om sto d och service till vissa personer med funktionsnedsa ttning ska tra da i kraft den 1 januari a r Fra n och med den dagen bo rjar lagen ga lla. Det inneba r att alla beslut om personlig assistans som kommuner har fattat tidigare ses som beslut om assistansersa ttning, och blir da ett ansvar fo r Fo rsa kringskassan. De fo rsta tre a ren som lagen ga ller ma ste alla som har personlig assistans eller assistansersa ttning anso ka om ersa ttning pa nytt. De kan ocksa i sta llet va nda sig till sin kommun och anso ka om na gon av de nya insatserna i LSS.

14 65 Nya anso kningar ma ste alltsa go ras under tiden fra n den 1 januari 2022 till och med den 31 december a r Senast den 1 januari 2025 uppho r alla gamla beslut om personlig assistans och assistansersa ttning att ga lla. Med gamla beslut menas att de har meddelats fo re den 1 januari Na r de nya insatserna i LSS info rs ma ste alla bero rda fa information och utbildning pa olika sa tt. Utjämning och fördelning av kostnader A[ r 2004 info rdes ett system fo r att utja mna kommunernas kostnader fo r LSS-insatser och assistansersa ttning. Va r utredning har underso kt om det skulle ga att fo ra ndra utja mningssystemet. Vi har kommit fram till att a ndringar skulle kunna medfo ra nya problem. Det finns flera fo rdelar med att ha kvar det nuvarande systemet. Vi fo resla r da rfo r inga a ndringar. Na r staten blir ensam huvudman fo r personlig assistans bo r kommunerna a nda betala en del av kostnaden fo r assistans- ersa ttningen. Vi fo resla r att kommunerna ska finansiera en del av kostnaden fo r assistansersa ttningen: upp till 20 timmar per vecka. 66 Konsekvenser av förslagen Vi bera knar att mellan och barn kommer att anso ka om och beviljas den nya insatsen personligt sto d till barn. De flesta av dessa barn kommer att fa insatsen i sta llet fo r personlig assistans. Vidare tror att vi att ungefa r personer kommer att beviljas den nya insatsen fo rebyggande pedagogiskt sto d. AV ven de fa r i ma nga fall denna nya insats i sta llet fo r insatsen personlig assistans. En tredje fo ra ndring blir att mellan cirka och personer kommer att beviljas den nya LSS-insatsen personlig service och boendesto d. Dessa personer har i dag ofta andra LSS-insatser eller sto d enligt socialtja nstlagen. Sammantaget inneba r va ra fo rslag att statens kostnader minskar med runt 600 miljoner kronor varje a r. En viktig fo rklaring till minskningen a r att assistansersa ttningen sa nks om assistenten lever i husha llsgemenskap med den som fa r assistans.

15 Kommunernas kostnader bera knas o ka med mellan 300 miljoner och 400 miljoner kronor varje a r. Fo rklaringen a r o kade kostnader fo r de nya kommunala LSS-insatserna. 67 Det kommer ocksa att bli enga ngskostnader pa cirka 200 miljoner kronor under den fo rsta tiden, na r lagen a r ny. Det som kostar a r till exempel nya myndighetsuppdrag och anpassningar av IT-system. Vi bedo mer att va ra fo rslag inte pa verkar ja msta lldheten mellan kvinnor och ma n. Da remot kommer fler pojkar och ma n a n kvinnor och flickor att bero ras av fo ra ndringarna. Fo rklaringen a r att fler ma n och pojkar har assistansersa ttning och LSS-insatser.... Bearbetad till la tt svenska av Amalthea Frantz Spra kkonsulterna Prodicta AB