Magisteruppsats. Hur förstås begreppet e-demokrati i relation till den traditionella demokratin? Självständigt arbete 15 hp

Transkript

1 Magisteruppsats Magisterprogram i statsvetenskap 60 hp Hur förstås begreppet e-demokrati i relation till den traditionella demokratin? En kvalitativ textanalys av begreppet e-demokrati Självständigt arbete 15 hp Halmstad 2018 Belma Rosarv

2 Fo rord Jag vill rikta ett stort tack till alla kommuner som tagit sig tid att svara på mina frågor samt på olika sätt bidragit med kunskaper och erfarenheter till att kunna genomföra denna studie. Belma Rosarv

3 Abstrakt E-demokrati a r ett va l anva nt begrepp inom den offentliga sektorn. Begreppet dyker ofta upp i sammanhangen med utfo randet av offentliga uppgifter med hja lp av IT. Fo religgande studie behandlar begreppet e-demokrati i syfte att undersöka hur e- demokrati förhåller sig till den traditionella demokratin i den offentliga sektorn på lokal nivå. Studiens syfte grundas i olika forskningsbehov av begreppet e-demokrati. I studien go rs en kvalitativ analys med utga ngspunkt i Robert Dahls 5 demokratikriterier som omfattas av: effektivt deltagande, lika ro stra tt, upplyst fo rsta else, kontroll o ver dagordningen och allomfattande medborgarskap. Det empiriska materialet utgo rs framfo r allt av svaren sta llt till 290 kommuner i Sverige. Resultatet visar att på att e- demokrati ska uppfattas som helt demokratisk är delvis problematiskt da bristen pa samtal go r att medborgarna inte kan pa verka det slutgiltiga avgo randet eller vad som tas upp pa dagordningen. Nyckelord E-demokrati, demokrati, e- förvaltning, demokratiteori, informations- och kommunikationsteknik. 2

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Inledning Bakgrund och problemformulering Syfte Avgränsning Disposition E-demokrati Metod och material Metodval E-postintervjuer Material Källkritik Tidigare forskning Teoretiskt ramverk Robert Dahls demokratiteorier Effektivt deltagande Lika rösträtt Upplyst förståelse av politiken Kontroll över den politiska agendan Inkluderandet av alla vuxna människor Analys och resultat Effektivt deltagande Vilka möjligheter och risker finns med e-demokrati? I vilka sammanhang används begreppet e-demokrati i er kommun? Lika rösträtt Hur ser du pa den fortsatta utvecklingen av e-demokrati generellt och inom kommunen? Kan e-demokrati på sikt ersätta den traditionella demokratin? Upplyst förståelse Har ni jobbat aktivt (lokalt) med att skapa ett o kat va rde och fo rsta else kring användandet med e- demokrati i er kommun och i sa fall hur? Hur definierar du begreppet e-demokrati? Kontroll över agendan Vilken a r grundtanken med kommunens utveckling av e- demokrati? Inkluderandet av alla vuxna Na r det ga ller kontakten med medborgare: Ra cker e- demokratin till, eller beho ver de kompletteras med annan typ av kommunikation? Sammanfattning av analysen och resultatet Diskussion Slutsats Referenser

5 10 Bilaga

6 5

7 1 Inledning Inledningskapitlet i denna studie handlar om att ge en bakgrund och problemformulering till uppsatsen. Det motiverar och förklarar syftet som är avsedd att besvaras med uppsatsen. I denna del förklaras även vilka avgränsningar som är gjorda. 1.1 Inledning E-demokrati blommade upp i bo rjan pa 2000-talet och blev ett omdebatterat a mne som nu ungefa r ett decennium senare fortfarande a r modernt att diskutera. En av anledningarna till att det a r modernt att diskutera a r att det mo jliggo r delaktighet i demokratin (Liden 2011). Demokratins former har pa senare a r utvecklats med hja lp av informationsteknik (IT), som ma nga anser att det finns goda mo jligheter fo r att underla tta fo r medborgarna att ta del av demokratin och dess funktion (Macintosh 2012). Vad som innefattas i begreppet e-demokrati skiljer sig a t. Norris (2004) skriver att i begreppet e- demokrati har det blivit tacksamt att stoppa in de va rden och visioner individen vill pa grund av begreppets vaga definition. Fackfo reningen SKTF:s definition av e-demokrati a r: Det demokratiska samha llet flyttar allt mer ut sin verksamhet pa Internet och skapar vad vi idag kallar e-demokrati. Ista llet fo r att samlas i stadshuset tra ffas ma nniskor nu pa en elektronisk samlingsplats, da r tid och rum inte la ngre spelar na gon sto rre roll. Syftet med e- demokrati a r att medborgarna ska fa sto rre och starkare politiskt inflytande och att makten fo rflyttas fra n parlamentet till medborgarna. Da e-demokrati, som sta r fo r elektronisk demokrati a r sa starkt besla ktat med demokratibegreppet har det precis som sitt modersbegrepp en tendens att utan definition bli vagt och urvattnat. A ke Gro nlund professor i informatik definierar sja lv e-demokrati som: the use of IT in democratic processes (Gro nlund 2003:93). Detta a r en mycket bred definition som Gro nlund menar ska visa pa anva ndandet av IT inom demokratiska processer inte beho ver vara kopplad till na gon specifik form av demokrati (Gro nlund, 2003:93). Dessutom så förekommer olika svar pa vad som definierar politisk demokrati, men de gemensamma drag som finns bland de olika demokratidoktrinerna har alla na got gemensamt. Det som ka nnetecknar dem a r att de alla a r en form av procedur, alternativt har med styrningen av en process att go ra. Vare sig det handlar om ra tten att ro sta, 6

8 yttrandefriheten, friheten att bilda och ga med i organisationer eller ra tten att kra va fria och ra ttvisa val (Lundquist 1998:76ff). Robert Dahls motivering fo r ett demokratiskt system a r att det erbjuder en fredlig process fo r folket att pa verka sin regering i den riktning medborgarna o nskar. Dessa regimer, anser Dahl, ger medborgarna sto rre mo jligheter att fa sina intressen tillgodosedda. Dahls demokratiideal bygger pa tanken att ett styrelseskick som utga r fra n folket bo r uppfylla vissa kriterier. Precis som andra teorier kan det vara sva rt att uppfylla samtliga kriterier till fullo, men kriterierna a r a nda ett anva ndbart verktyg fo r att bedo ma om vissa delar a r mer eller mindre demokratiska ur dessa perspektiv. Dahl beskriver demokrati och politisk ja mlikhet framfo rallt ur termer som deltagande och kunskap. Fo r att delta i demokratin beho ver ma nniskan inte bara uppfatta beslutet, utan ocksa la ra sig om hur den faktiska situationen ser ut. Undersökningen består således av att undersöka hur begreppet e-demokrati förhåller sig till den traditionella demokratin i den offentliga sektorn. För att kunna nå syftet ämnar studien att titta närmare på under vilka sammanhang begreppet används i den offentliga sektorn på lokal nivå. Begreppet sta r inte ensamt, e och demokrati a r exempel pa tva huvudsakliga och na rliggande begrepp. Robert Dahl menar att ett visst antal kriterier måste uppfyllas för att en process ska kunna betraktas som demokratisk. Genom en kvalitativ metod kommer begreppet e-demokrati att analyseras utifra n Robert Dahls 5 demokratikriterier som omfattas av: effektivt deltagande, lika ro stra tt, upplyst förståelse, kontroll o ver dagordningen och allomfattande medborgarskap. Studiens empiriska material utgo rs av e-postintervjuer. 7

9 1.2 Bakgrund och problemformulering Ett skifte i samhället började med skriften En IT-politik för medborgarna. Dåvarande demokratiminister Britta Lejon efterlyste praktik om hur IT bäst skulle kunna användas för att ge medborgarna insyn och delaktighet (Lejon 2000). Svenska offentliga organisationer, sa va l kommuner och landsting som statliga myndigheter, pra glas idag av utvecklingen mot e- fo rvaltning. Den exakta betydelsen av begreppet e-fo rvaltning skiftar, men i grunden handlar det om att utfo ra och ibland fo ra ndra offentliga uppgifter med hja lp av IT (Lindblad- Gidlund m.fl. :2010). Begreppet e-fo rvaltning kan ses som ett samlingsbegrepp som innefattar digitalisering av olika aspekter av offentlig verksamhet. I e- fo rvaltning inkluderas ofta e-service, exempelvis att medborgarna kan hitta information om offentlig verksamhet pa na tet och samspela med myndigheter genom e-tja nster, e-administration genom att utveckla det interna arbetet i offentliga organisationer med hja lp av IT, och e- demokrati till att anva nda IT fo r att sta rka och utveckla demokratiska processer (Lindblad-Gidlund m.fl. (2010), Gro nlund & Ranerup (2001). Denna procedurdimension av den politiska demokratin a r dock inte pa na got sa tt oproblematisk. Problemet ligger i substans-skillnaden mellan proceduren och beslutet. La t oss leka med tanken att vi fo rfa ktar en stark ha llning om att hela tyngdpunkten bo r la ggas pa hur ett beslut fattas. Det innefattar da att vi sta ller alla de gemena demokratiska krav man kan ta nka sig pa att beslutet tas pa ett demokratiskt riktigt sa tt. Sja lva beslutsprocessen och hur den utformats fa r da all uppma rksamhet. Detta kan va gas emot att ista llet fo rfa kta en a sikt om att det a r sja lva beslutets substans som a r det viktiga att ta ha nsyn till, och inte hur beslutet tagits. Inom litteraturen a r forskarna inte o verrens om hur man skall lo sa detta dilemma. Meningsskiljaktigheten ligger fra mst i huruvida man kan acceptera vilken substans som helst enbart fo r att den tillkommit pa ett godtagbart demokratiskt sa tt (ibid, 1998:81ff). Lundquist resonerar fram och tillbaka hur man skall komma tillra tta med denna diskussion, som ga rna blir en sorts cirkelresonemang pa alltfo r ho g abstraktionsniva. Han no jer sig ista llet med att konstatera att krav pa processen och krav pa substansen ga r hand i hand i den typiska 8

10 demokratiska fo rvaltningsmodellen 1, men att demokratin trots allt utga r fra n processen. Om inte kraven pa processen tillgodoses ga r det aldrig att tala om en politiskt demokratisk fo rvaltning, oavsett hur va l de demokratiska substanskraven fylls (Lundquist 1998:91ff). Begreppet e-demokrati a r sa rskilt intressant att studera da e-demokrati a r en viktig del i fra mjandet av demokratin. Att uppna en ho g grad av e- demokrati sta ller emellertid ma nga krav pa en organisation och dess medarbetare. Fo r att fo rklara vad e-demokrati inneba r beho vs likasa en fo rklaring av vad det som inom informatikens va rld kallas fo r e-government (Cairney 2012). Inom e-government fo rekommer det relationer mellan tre akto rer, na mligen politiker, tja nstema n och medborgare. Relationerna mellan dessa tre akto rer handlar om olika saker. Relationen mellan politiker och tja nstema n handlar om administration, relationen mellan medborgare och tja nstema n handlar om tja nster och den sista relationen den mellan politiker och medborgare handlar om demokrati (Clift 2004; de Ro iste 2013). E-demokrati handlar om det politiska spelet mellan politiker och medborgare som pa ga r via informationsoch kommunikationskanaler o ver framfo rallt Internet (ibid). Brown et. al. (2002) skriver att pa tvingad anva ndning pa verkar ka nslan av kontroll, inflytande och makt. Negativ acceptans av teknologin kan da rav pa verka arbetstillfredssta llelsen och tilliten till en organisation pa ett negativt sa tt. Det kan leda till att anva ndarna av systemet fa r ett destruktivt fo rha llningssa tt till teknologin. Frivillig anva ndning fo r a ven det konsekvenser med sig. Vid frivillig anva ndning kan anva ndaren va lja att avsta fra n teknologin. (Brown et. al., 2002) 1 Sverige har genom sitt historiska arv en sa regen fo rvaltningspolitisk modell, vars ka rna besta r av tre egenskaper eller sa rdrag: dualismen, o ppenheten och korporatismen (Premfors et. al. 2003: 49) 9

11 1.3 Syfte Syftet med denna studie a r att undersöka hur begreppet e-demokrati förhåller sig till den traditionella demokratin i den offentliga sektorn. För att kunna nå syftet ämnar studien att titta närmare på hur e- demokrati uppfattas i den offentliga sektorn på lokal nivå. Robert Dahl menar att ett visst antal kriterier måste uppfyllas för att en process ska kunna betraktas som demokratisk. Genom en kvalitativ metod kommer begreppet e-demokrati att analyseras utifrån Robert Dahls 5 demokratikriterier som omfattas av: effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse, kontroll o ver dagordningen och allomfattande medborgarskap. Forskningsfråga: Hur förstås begreppet e-demokrati i relation till den traditionella demokratin? Frågeställning: Hur uppfattar kommunerna begreppet e-demokrati? 10

12 1.4 Avgränsning Studien kommer att appliceras på offentlig sektor i den lokala nivån. Med anledning av studiens syfte och för att få en bredare inblick har alla kommuner i Sverige fått möjligheten att svara på e-postintervjun istället för att fokusera på en enda kommun. Detta för att undvika att resultaten färgas av en enda kommun och för att generera bred kunskap inom området. För att avgränsa empirin har endast de svar som besvarat alla åtta frågor tagits med i resultaten. I denna studie redogörs inget djupare kring begreppet demokrati, då begreppet kräver en djupare analys. Med avsikt har även förhållandet mellan systemens institutionella utformning och demokratisk legitimitet exkluderats, detta val baseras på den tid och omfattning som studien har till förfogande. Då studien till stor mån baseras på fakta om e-demokrati är omfånget av källmaterial stort. En medvetenhet finns i att studien utesluter politiker och att empirin endast baseras på tjänstemännens svar. Men i detta avseende är syftet att ta del av de som verkligen möts av begreppet e-demokrati. Jag vill dock poa ngtera ha r att jag inte vill tillskriva e-demokrati som en antidemokratisk ro relse utan enbart visa pa vikten av att kriterierna fo r demokrati ma ste uppra ttha llas fo r att medborgarna fortfarande skall ha mo jlighet till inflytande och ra tt att delta i beslutsprocessen oavsett politiskt omra de. Fo r att la saren skall kunna kritisera forskningen, och fo r att intersubjektiviteten skall bli ho g, kra vs det att underso kningen inte inneha ller egna a sikter eftersom dessa inte kan granskas pa vetenskaplig grund. Det a r da rfo r inte passande att uttrycka sig i att tycka termer, vilka inte kan kritiseras. Detta blir problematiskt da kravet pa intersubjektivitet inte la ngre uppra ttha lls (Badersten 2006: 74ff). 1.5 Disposition Uppsatsen inleds med en bakgrund av begreppet e-demokrati, syfte samt fra gesta llningar som skall besvaras och vilka avgränsningar som är gjorda. Na sta kapitel presenterar en definition av begreppet e-demokrati. Kapitel tre presenterar och fo rklarar metodavsnittet samt tillva gaga ngssa ttet fo r denna uppsats. Da refter presenteras tidigare forskning inom omra det. Kapitel fyra besta r av uppsatsens teoretiska referensram. Kapitel fem och sex utgo r resultatframsta llningen respektive analys och diskussionsavsnitt. Sista kapitlet avslutas med sammanfattade slutsatser. 11

13 2 E-demokrati Avsnittet nedan lyfter fram olika definitioner som forskats fram kring begreppet e- demokrati. E-demokrati handlar om att anva nda E, det vill sa ga digitala IT-hja lpmedel, fra mst Internet, fo r att sta rka demokratin och demokratiska processer (jmf Gro nlund 2001: 43). Eftersom den andra delen av ordet a r demokrati kommer man inte mycket la ngre utan en na rmare genomga ng av demokratiska va rden och mekanismer. Som Barber beskriver det: [d]en avgo rande punkten a r naturligtvis att det inte finns na got sa dant som blott och bart demokrati (1999:16). Att beho va dela upp detta starkt symbolladdade begreppet kan tyckas felaktigt, men i fallet med e-demokrati blir inte helheten sto rre a n delarna (de Ro iste 2013; Krokfors 2012). Det som skiljer olika demokratisyner kan la mpligt fo rklaras enligt Gilljam och Hermanssons definition: En normativ demokratiteori inneha ller normalt sett tva huvudkomponenter: dels framha lls vissa va rden pa bekostnad av andra konkurrerande va rden; dels finns en ide om hur demokratin skall fungera fo r att de va rden som framha lls ska kunna realiseras (Gilljam och Hermansson 2004: 12). Som de mest centrala demokrativa rdena brukar folksuvera nitet (folket har makten) och politisk ja mlikhet (alla a r lika info r makten) fo ras fram (ibid.). Dessa va rden a r unika fo r demokratin. Hur den inre relationen mellan dessa begrepp ser ut, och hur de ska bemo tas a r omtvistat. Det a r anledningen till att flera olika normativa demokratiteorier, eller demokratiideal va xt fram. Att de a r normativa inneba r att de baseras pa olika va rdegrunder och att de da rmed inte empiriskt kan testas eller falsifieras. Vilket demokratiideal som ses som viktigast beror sa ledes pa vilket demokrativa rde som va rderas ho gst (Lindblad- Gidlund 2010). Enligt Gro nlund (2001) a r E-demokrati ett sa tt fo r myndigheterna att anva nda de nya teknologierna fo r att fo rse folk med enklare tillga ng till myndighetsinformation och service, fo r att fo rba ttra kvaliteten pa tja nsterna och fo r att ge sto rre mo jlighet att delta i va ra demokratiska institutioner och processer. Utmaningen myndigheterna nu sta r info r ligger i att involvera medborgarna i de omra den da r IT tilla ter anva ndningen av flexibla och la ttillga ngliga medel inte bara fo r politiska val. 12

14 Ann Macintosh skriver att e-demokrati idag blivit fo rva xlat med e-ro stning, ett antagande som enligt Macintosh a r missvisande da det finns ma nga fler aspekter till e-demokrati a n endast ro stning (Macintosh, 2004:1). Dessutom anser Macintosh att e-demokratins ka rna handlar om anva ndandet av informations- och kommunikationsteknik fo r att engagera medborgerligt deltagande, sto dja demokratiska beslutsprocesser samt sta rka den representativa demokratin. Vidare delar hon upp e- demokratin i tva huvudspa r. Det fo rsta adresserar valprocesser och inbegriper fra mst e-ro stning. Det andra syftar till att sta rka e-deltagande, da fra mst genom e- petitioner (Macintosh, 2004:2). Detta a r ett vanligt sa tt att se pa e-demokrati, alltsa som ett verktyg fo r den redan befintliga demokratin. Det finns dock andra sa tt att se pa e-demokrati. Da ribland att e-demokrati skulle vara en naturlig utveckling och ett na sta stadium inom demokrati efter digitaliseringen av den offentliga fo rvaltningen. Tanja Oblak C rnic skriver att: The idea of electronic democracy implies a form of democracy which would develop as the result of the implementation of new communication technologies within existing democratic processes. (C rnic, 2012:398). Det finns alltsa ingen enighet kring vad begreppet e-demokrati ska innehålla eller syfta till. 13

15 3 Metod och material I denna del behandlas studiens metodologiska utgångspunkt och forskningsdesign. En na rmare redogo relse fo r analysmetoden ges a ven i detta avsnitt. Da refter behandlas och motiveras valda komponenter. Materialet som i studiens analys anva nds presenteras da refter, liksom de olika insamlingskällorna. Slutligen diskuteras a ven olika kritiska överväganden som gjorts. 3.1 Metodval Undersökningen i denna uppsats är av kvalitativ karaktär, detta inneba r att fokus ligger pa ett fall da r ma let a r att ga in mer pa djupet fo r att fo rso ka o ka fo rsta elsen pa ett mer inga ende plan. Ett problem som kan uppsta na r en forskare anva nder sig av denna typ av analys a r att reliabiliteten kan uppfattas som la g. Reliabilitet a r ett begrepp som inneba r att studien a r fri fra n slumpma ssiga eller osystematiska fel. Esaiasson med flera fo rklarar i boken Metodpraktikan att tro tthet, stress och missfo rsta nd a r exempel som kan orsaka att reliabiliteten fo rsa mras (Esaiasson m.fl. 2007: 70). Detta a r na got som jag kommer vara medveten om och jag kommer att fo rso ka tydliggo ra hur tillva gaga ngsa ttet i underso kningen ga r till va ga i sa ho g grad som mo jligt. Jag kommer tydligt att presentera material och noggrant precisera de teorier som undersökningen bygger pa. Fo r att besvara studiens syfte att första hur e-demokrati förhåller sig till den traditionella demokratin ämnar studien att titta närmare på hur e- demokrati uppfattas i den offentliga sektorn på lokal nivå. med hjälp av e-postintervjuer. Med traditionell demokrati anses i denna studie, styrelseskick där den politiska makten i en stat utgår från dess medborgare vid allmänna och fria val, oftast av förtroendevalda representanter till dess parlament. Den traditionella demokratin delas sedan vidare i direkt demokrati 2 och representativ demokrati 3. Men för att ett samhälle ska vara demokratiskt 2 Direkt demokrati, är en beslutsform där beslut i enskilda frågor fattas i demokratisk ordning direkt av de röstberättigade själva (Gilljam och Hermansson 2003). 3 Representativ demokrati avser ett system där folket styr genom val av partier eller företrädare med beslutanderätt. Representativ demokrati kan också ses som en samlingsbeteckning för en mängd demokratiska modeller (ibid). 14

16 räcker det inte med att invånarna deltar i de allmänna valen. Det som händer mellan valen är också viktigt för att demokratin ska fungera. Som uppsatsförfattare so ker jag se omva rlden ur informanternas synvinkel och kunskapen bygger pa informanternas egna erfarenheter och upplevelser (Hjerm, Lindgren & Nilsson: 2014). Jag har valt att utga ifra n en hermeneutisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt och fokusera pa mina informanters subjektiva upplevelse av fenomenet e-demokrati, vilket jag kommer tolka utifrån Robert Dahls 5 demokratikriterier som omfattas av: effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse, kontroll o ver dagordningen och allomfattande medborgarskap E-postintervjuer Fo r att kunna analysera material kommer en kvalitativ textanalys ligga till grund fo r underso kningen. Materialet kommer att systematiseras da tanken a r att beskriva inneha llet snarare a n att kritiskt granska det (Esaiasson et al. 2012:210f). I sammanhanget framsta r da rfo r en beskrivande ide analys som en anva ndbar analysmetod. Da remot a r det viktigt att framha va, att i likhet med Ludvig Beckman (2005), menar att en beskrivning av verkligheten i viss ma n ocksa kan bidra till en fo rklaring av den (Beckman 2005:48f). Analysmetoden skulle ytterligare kunna preciseras till e-postintervjuer. Detta fo r att underso ka kommunernas subjektiva upplevelse med åtta fasta fra gor som på olika sätt berör e-demokrati (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014; Bryman 2011 ). Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014) fo r fram att webbetnografi i form av exempelvis intervjuer via e-post ger tillga ng till informantens egen textbaserade kommunikation utan att beho va transkribera insamlat material. Valet av webbetnografi baserades pa sva righeten att främst kunna nå ut till alla tjänstemän som hade mo jlighet att avsa tta tid fo r en intervju. Genom att anva nda webbetnografi gavs tjänstemännen dels mo jlighet att besvara epostintervjun vid en fo r dem passande tidpunkt, dels gav en epostintervju informanterna mo jlighet att besvara och ga tillbaka till fra gor. Därtill uppkommer inga risker vid intervjuer via e-post, då informantens svar kan begra nsas och pa verkas av intervjuaren, sa kallade intervjueffekter (Bryman, 2011). Men genom att jag anva nde mig av e-post intervjuer har min mo jlighet till fo rdjupad fo rsta else genom utvecklade 15

17 resonemang och fo ljdfra gor uteblivit. Ahrne och Svensson (2015) fo r fram risken med att fellevererade eller fo r sent levererad epost kan pa verka svarsfrekvensen och informantunderlaget. Enligt Ahrne och Svensson (2015) skall minst sex till a tta informanter va ljas ut fo r en kvalitativ intervjustudie fo r att skapa trova rdighet och minska risken fo r att enskildas uppfattningar fa rgar resultatet. I denna studie har alla kommuner i Sverige fått möjligheten att få svara, det vill säga sammanlagt 290 kommuner. En utmaning i detta sammanhang blir studiens svarsfrekvens, vilken kan uppfattas lite vag. Av 290 kommuner var det 34 kommuner som gav fullständiga svar. Med fullständiga svar anses att de utförligt svarat på alla åtta frågor som ställts till kommunerna. Nedan har en cirkeldiagram illustrerats för att tydliggöra andel i svar, cirkeldiagrammet avser ej att mäta något, se figur 1. Figur 1. Figuren ovan är en förtydligad av svarsfrekvensen. 16

18 3.2 Material Materialet som anva nds i studien fo r att kunna svara pa studiens syfte framga r utav a tta fra gesta llningar som utga r fra n Robert A. Dahls fem demokratikriterier sta llt till 290 kommuner inom Sverige. Svaren analyserades och ja mfo rdes sedan fo r att se skillnader i respondenternas svar och da rmed na en slutsats. Vad beträffar valet av kommuner i den offentliga sektorn definieras i att den offentliga sektorn på statlig och kommunal nivå arbetar på medborgarnas uppdrag för att producera välfärd, utbildning, säkerhet, god miljö, ekonomisk tillväxt och en rättvis fördelning av samhällets resurser. Likaså att den offentliga makten utövas under lagarna. Om det offentliga inte förmår leva upp till förväntningarna, riskerar det leda till missnöje bland medborgarna och i förlängningen kan till och med demokratins legitimitet komma att ifrågasättas. Epostintervjun riktad till tjäntemännen i kommunen inneho ll åtta fra gor fo r att jag som studiefo rfattare skulle fa mo jlighet att ta dem av tjänstemännens subjektiva egna upplevelse. Fra gesta llningarna var inspirerade av litteraturgenomga ngen och a mnade att i vissa fall kunna ja mfo ras med tjänstemännens uppfattningar. Fo r att na kommuner som frivilligt sta llde upp som informanter skickades ett informationsbrev och e-postintervju (bilaga 1) via e-post till 290 kommuner. För att säkerställa att alla kommuner kom med har en lista begärts ut från Sveriges Kommuner och Landsting. 4 I kapitlet What Is Democracy? na mner Robert Dahl (1989) fem kriterier som beho vs fo r att alla medlemmar i en sammanslutning a r ja mlika i deltagandet av dess beslutsfattande. Ha r nedan listas Robert A Dahls fem kriterier tillsammans med en kort beskrivning av vad de innebär, utefter den sammanfattningen har de åtta frågorna som mailats ut per post formulerats, se figur 2. 4 Sveriges Kommuner och Landsting. Kommuner, Lista: Hämtad

19 Effektivt medbesta mmande Det inneba r helt enkelt att alla medlemmar i fo reningen skall ha lika och effektiv mo jlighet att fa sin ro st ho rd. Alla ska sa ledes kunna framha va sin syn om hur politiken skall se ut. Fråga Vilka mo jligheter och risker finns med e-demokrati? I vilka sammanhang anva nds begreppet e-demokrati i er kommun? Lika ro stra tt Samma ga ller na r det kommer till beslutsfattandet. Alla ska ha samma lika och effektiv mo jlighet att ro sta. Dessutom ma ste alla ro ster vara lika mycket va rda. Fråga Hur ser du pa den fortsatta utvecklingen av e-demokrati generellt och inom kommunen? Kan e-demokrati pa sikt ersa tta den traditionella demokratin? Upplyst fo rsta else A ven ha r ga ller att alla ska ha lika och effektiv mo jlighet att la ra sig innebo rden och mo jliga konsekvenser av politiken. Fråga Har ni jobbat aktivt (lokalt) med att skapa ett o kat va rde och fo rsta else kring anva ndandet med e-demokrati i er kommun och i sa fall hur? Hur definierar du begreppet e-demokrati? Kontroll o ver agendan Medlemmarna ska ha mo jligheten att besta mma hur och vad som ska sta pa den politiska agendan inom sammanslutningen. Fråga Vilken a r grundtanken med kommunens utveckling av e- demokrati? Inkluderandet av alla vuxna Helst skall alla vuxna, permanenta medlemmar i sammanslutningen ha fullsta ndiga raẗtigheter som utga r fra n de fyra tidigare kriterierna Fråga Na r det ga ller kontakten med medborgare: Ra cker e- demokratin till, eller beho ver de kompletteras med annan typ av kommunikation? Figur 2. Figuren ovan illustrerar Robert Dahls fem demokratikriterier samt frågeställningar ställt till kommunerna. 18

20 3.3 Källkritik Dahl har tagit fram fem kriterier fo r en demokratisk process. Kriterierna i processen a r enligt Dahl ett ideal och de demokratier som bemo ter dem perfekt, kan ses som en perfekt demokrati med en perfekt regering. Eftersom kriterierna a r av idealisk standard, a r det sva rt att helt uppna alla dessa kriterier. Da rmed finns det inga demokratier som idag har en perfekt demokratisk process och regering. Utan dessa kriterier a r anva ndbara fo r att uppskatta verkliga mo jligheter i va rlden (Dahl 1989: 108ff). Anledningen till att Robert Dahls demokratimodell valdes a r fo r det fo rsta att Robert Dahls forskning har spelat en viktig roll fo r utvecklingen av begreppet demokrati. Fo r det andra a r han metodologisk i det arbete han go r om demokratiska processer genom att beskriva varje steg i sina arbeten. Fo r det tredje a r han kritisk till det arbete han go r, i synnerhet till den demokratiska processens fem kriterier. Han a r medveten om att ingen kan uppna idealet om en perfekt demokrati (Dahl 1989: ). Det finns dock problem som Dahl belyser i samband med demokratimodellen. Ett fo rsta problem a r det femte och sista kriteriet som syftar till att alla ska vara inkluderade, som a ven a r ett starkt argument utifra n principen om ja mlikhet. Problemet utga r ifra n att alla inte a r inkuderade i och med att omyndiga medborgare inte a r inra knade i demos (Dahl 1989 :115). Ett ytterligare problem med demokratimodellen a r att kriterierna ma ste omarbetas fo r att passa in i redan existerande processer, institutioner och stater. I va stva rlden har demokratiska ide er bildat tva typer av politiska system, the city-state och the nation-state. I och med att dessa tva a r olika utvecklade politiska institutioner som skiljer sig i skala, a r da fra gan om det a r mo jligt att ange en unik uppsa ttning institutioner som a r no dva ndiga fo r den demokratiska processen eller om institutionella krav varierar pa exempelvis samha llets storlek (Dahl 1989: 117). Ett tredje problem kan vara att den faktiska demokratin i olika utstra ckning avviker fra n idealen. Alla fem kriterier fra n Dahls demokratimodell har tidigare aldrig uppfyllts fullt ut. Na r kan man da kalla ett system fo r en fullsta ndig demokrati? Den demokratiska tro skeln pa visar problematik da det a r mer a n en fra ga om terminologi. Om ett land anser att de a r skyldiga att uppra ttha lla en demokratisk regering och inte en auktorita r, blir den demokratiska tro skeln avgo rande fo r vad som ses som en skyldighet (ibid). 19

21 4 Tidigare forskning I denna del kommer ett urval av tidigare forskning som gjorts pa det underso kta omra det att presenteras. Kapitlet introduceras med o vergripande forskning om e-demokrati. Da refter presenteras forskning som mer specifikt riktar in sig pa begreppet e-demokrati. I samband med utvecklingen av Internet har det skapats fo rutsa ttningar fo r att genom dessa nya former sprida demokratin till samtliga medborgare. Denna vision fo respra kas av bland annat 24 timmarsmyndigheten. Demokratibegreppet tillho r de mest grundla ggande inom samha llsvetenskap. Detta beror i fo rsta hand pa att varje enskild medborgare bero rs pa na got sa tt av hur demokrati fungerar. Fo rhoppningarna pa vad e-demokrati ska kunna leda till a r ho gt sta llda. Hansen och Prosperi (2005) sammanfattar de fo rhoppningar som ofta uttalas av beslutsfattare pa fo rvaltningar om fo ljderna av e-deltagande med sto d av internetbaserad interaktiv GIS i fyra punkter: O kat fo rtroendet fo r beslutsfattarna O kat deltagandet, ba de till antal och till kvalitet O kat socialt inkluderande och fra mjande av en vidgad demokrati Mer effektiva beslut Om vi ser demokrati som en grundla ggande ide om alla ma nniskors lika va rde sa borde alla ma nniskor i ett samha lle ha samma mo jligheter att va lja att anva nda sig av, eller inte anva nda sig av, ett nytt medium (Andersson, 2003). Om vi fo resta ller oss att ett demokratiskt samha lle ocksa handlar om att se till att vi har va l informerade och upplysta medborgare sa blir det a nnu viktigare att se till att detta nya medium som anva nds fo r information faktiskt na r ut till samtliga medborgare (Andersson, 2003). En oja mn fo rdelning av dessa resurser skulle annars leda till o kad demokrati fo r vissa grupper och en minskad demokrati fo r andra grupper. Fo rutom den givna rollen som informationsfo rmedlare som Internet har sa kan man a ven se mo jligheter fo r fo rba ttrade demokratiska processer i och med att Internet tilla ter en interaktivitet som tidigare inte varit mo jligt att genomfo ra pa ett sa pass enkelt sa tt (Andersson, 2003). Ett problem med synen pa deltagande i allma nhet och e-deltagande i synnerhet a r enligt Gro nlund et al (2007) fra gan om merva rdet fo r politiker och medborgare. Det kan tyckas cyniskt och pessimistiskt att diskutera deltagande i demokratiska processer i ekonomiska 20

22 termer som merva rde, men det kan vara no dva ndigt fo r att fo rsta de krafter som pa verkar deltagandet eller kanske snarare bristen pa deltagande. Gro nlund uto kar den ekonomiska liknelsen, genom att beskriva orsaken till det bristande engagemanget som att det finns ingen tydlig affa rsmodell. Da ri ligger den pedagogiska uppgiften fo r politiker och samha llsplanerare, att tydliggo ra vilket merva rde som medborgarna fa r na r de va ljer att delta aktivt. Dessutom skapar e-demokratiska processer stora mo jligheter men kan ocksa ge upp hov till nya problem. Collins & Butler (2003) anser att anva ndningen av IT i administrativt arbete inneba r goda mo jligheter att ge snabba svar pa fra gor fra n medborgare. Dock sta ller det krav pa engagemang, effektivitet och kompetens. Vad det ga ller e-demokrati menar man att detta inte alltid a r att fo redra, da det kan ge upphov till att medborgare fa r en allt fo r ho g ro st i debatten. Dessutom menar föfattarna pa e-demokrati kan leda till att det a r sa rskilda intressegrupper eller minoriteter som ho rs i debatten och da rfo r mo ts inte majoriteten av medborgarnas intressen. Coleman & Norris (2005) beskriver i rapporten att Bridie Nathanson oro o ver medborgarnas bristande engagemang fo r e-demokrati och att de a r myndigheterna som ma ste ta initiativet. Det finns a ven en ra dsla fo r den digitala klyftan som handlar om risken att grupper i samha llet sta lls utanfo r pa grund av en oja mn fo rdelning av informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Klyftan handlar da remot inte bara om den faktiska tillga ngen till tekniken. Andersson (2003) beskriver fyra parametrar som den digitala klyftan besta r av. Uto ver den tidigare na mnda tillga ngen pa tekniken som omfattar dator och internetuppkoppling sa inga r i begreppet a ven kunskapen om hur man anva nder internet, Anva ndningen, det vill sa ga att man faktiskt anva nder mediet samt Motivet till att man anva nder internet i den omfattning som man skulle kunna. Arbetsgruppen fo r IT och demokrati fyller i sitt fo rslag till strategi att minska de digitala klyftorna pa med ytterligare variabler som avgo r den digitala klyftan; tillga ng till begriplig och tillga nglig information pa internet, fo rma gan att tolka, analysera och va rdera information fra n internet samt kunskap och fo rma ga att anva nda internet i demokratiska sammanhang (Justitiedepartementet, 2004). Dessutom uto kar de parametern tillga ng med att pa peka att det inte bara kra vs tillga ng till en internetuppkoppling utan dessutom en snabb och driftsa ker sa dan. Det har riktats en viss kritik mot myndigheters anva ndning av e-demokratiska redskap. Kritiken avser framfo r allt tillga nglighetsaspekten. Det finns grupper i samha llet som har 21

23 tendenser att anva nda sig av e-demokratiska redskap i ho gre utstra ckning a n andra. I IT i demokratins tja nst bena mner Barber (1999:16) problematiken fo r generations-felslutet, vilket inneba r att olika medborgargrupper i samha llet har skiftande anva ndartradition av internet na r det kommer till utnyttjandet av detta som ett e-demokratiskt redskap. Zimmerman och Rolandsson (2008) belyser också i sin studie Om medborgaren sja lv fa r va lja en kvalitativ studie om olika medborgargruppers fo rva ntningar och farha gor om e- demokratiproblem ga llande graden av tillga nglighet. Det kan handla om t ex bristande na tverkstillga ng och underma lig kapacitet pa webb-doma ner (2008:6ff). Liksom Barber belyser Zimmerman och Rolandsson att grupper i samha llet kan bli lidande om de e- demokratiska redskapen blir substitut, snarare a n komplement, till den traditionella fo rvaltningsstrukturen (2008:9, 19, 31). De pekar ocksa pa att tillga nglighetsfaktorer, t ex redskapens anva ndarva nlighet, a r en riskfaktor (2008: 29, 32). Begreppet demokrati a r ma ngtydigt och det finns ett stort antal ide er och redogo relser o ver det, som tex snabb, stark och tunn demokrati. Tanken med den snabba demokratin a r att medborgarna, genom att de anva nder sig av IT, ska fa ro sta om demokratiska fra gor (Barber 1984; Premfors 2000). Den snabba demokratin a r en lo sning pa den direkta demokratin eftersom det a r ett betydligt billigare sa tt att lo sa sammankomsten av befolkningen (ibid). Ett av de stora problemen med den snabba demokratin a r att IT-tekniken inte na r upp till de ho ga krav pa sa kerhet och integritet som finns na r omro stningarna ska genomfo ras (ibid). Dessutom kan informationstekniken anva ndas till att skapa mo jligheter fo r debatt. Demokratin kan uppfattas som stark om sa ma nga som mo jligt a r med och deltar i debatten samt givetvis att debattens kvalitet a r ho g (Barber 1984; Premfors 2000). En central aspekt a r enligt den tunna demokratisynen att medborgarna ges information av olika slag (Premfors 2000:79). Dels information om de politiska alternativ som sta r till fo rfogande, och dels information om de politiska beslut som fattas och dess konsekvenser (A stro m 2004:51). Slutligen finns da r fo rfattare som anser att det a r viktigt att ha lla isa r begreppen e-fo rvaltning och e- demokrati just i denna fra ga fo r att skilja pa politik och administration Collins & Butler (2003). Enligt Coleman & Norris (2005) kan e-demokrati inte vara a tskild fra n e-fo rvaltning eftersom myndigheterna go r politiken, stiftar lagar och leverera lokala, nationella och globala tja nster. Lide n (2011) tar upp en annan aspekt fra n forskningen som har att go ra med argumenten om att e-demokrati mo jliggo r o kad transparens av de politiska processerna. Ett alltfo r stort informationsutbud riskerar i sta llet att skada exempelvis ka nsliga politiska fra gor. 22

24 Forskare menar na mligen att det finns en o verha ngande risk att informationen kan anva ndas pa ett strategiskt sa tt vilket kan go ra det sva rt fo r medborgare att orientera sig. Enligt Kampen & Snijkers (2003) verkar de personer som fo respra kar e-demokrati ha insta llningen att mer information a r ba ttre information. De verkar inte fo rsta att det kan finnas fo r mycket information och att all information inte har samma kvalitet. Information kan leda till ba ttre beslut om information a r bra, fo rutsatt att beslutsfattaren inte fo ljer sin egen vilja, men det finns verkligen ingen garanti fo r att mer information skulle leda till ba ttre beslut. 23

25 5 Teoretiskt ramverk I fo ljande kapitel presenteras studiens teoretiska utga ngspunkt, fo rst ges en o vergripande redogo relse fo r hur Robert Dahl resonerar kring ett demokratiskt ha llbart samha lle. Da refter behandlas fem centrala kriterier fo r en demokratisk process som inga r i Dahls sammanva gning av demokratiidealet fo r en proceduriell demokrati. Dessa kriterier behandlar effektivt deltagande, lika ro stra tt, upplyst fo rsta else, kontroll o ver dagordningen och allomfattande medborgarskap, vilka senare a ven ligger till grund fo r studiens operationalisering. 5.1 Robert Dahls demokratiteorier Robert Dahl a r en central akto r vid diskussioner som bero r demokrati och demokratiforskning. I underso kningen av begreppet e-demokrati a r det fra mst Dahls teori som ligger i fokus. I kapitlet What Is Democracy? na mner Dahl fem kriterier som beho vs fo r en demokratisk process da r alla medlemmar i en sammanslutning a r ja mlika i deltagandet av dess beslutsfattande: 1.) Effektivt deltagande 2.) Lika ro stra tt vid det slutliga avgo randet 3.) Upplyst fo rsta else 4.) Kontroll o ver dagordningen 5.) Allomfattande medborgarskap (Dahl, 169ff). Dessa fem kriterier grundar sig i en grundtanke om demos medverkande i beslutsprocessen (Dahl 1989: 108ff). Dahl menar att under beslutsfattandet ma ste varje medborgare tillfo rsa kras lika mo jligheter att uttrycka ett val som va ger lika tungt som varje annan medborgares val. Vid det slutliga avgo rande, utgo r dessa val och de enbart grunden fo r beslut. Fo r att na lika ro stra tt kra vs enligt Dahl valda befattningshavare och fria och opartiska val. Demokrati a r en form av styrelseskick kring hur staten organiseras. I en demokrati ska all politisk makt i realiteten utga ifra n medborgarna. Syftet med demokrati a r att medlemmarna ska ka nna sig politiskt ja msta llda och att de har fo rma gan, resurserna och institutionerna som kra vs fo r att styra sig sja lva. Ordet demokrati kommer fra n Grekland och a r en sammansa ttning av orden demos, som sta r fo r folk, och kratia som sta r fo r styre. Det ha r inneba r att den grundla ggande ide n a r att demokrati handlar om folkstyre (Dahl 1989). 24

26 I bo rjan utgicks det fra n att demokrati var relativt småskaligt och att det bara omfattade na gra tiotusental personer vilket innebar att det var mo jligt att ha ett direktdemokratiskt styrelsesätt. Men i och med att det skett en skalfo ra ndring da r det nu handlar om sto rre ma ngder inva nare, har det mer opersonliga representativa styrelsesa ttet fa tt starkare fa ste. Dahl sammanfattar sina kriterier genom att definiera hur de enskilda kriterierna tillsammans bygger upp demokratin. Kriterium ett och tva tillsammans blir demokratiskt i begra nsad mening. Tillsammans med det tredje kriteriet blir systemet fullt demokratiskt beträffande en viss dagordning och i fo rha llande till ett demos. Om man sedan ser till att kriterium fyra tillsammans med de tidigare tre uppfylls, blir systemet fullt demokratiskt i fo rha llande till ett demos. Na r kriterium fem sedan uppfyllts, blir beslutsprocessen fullt demokratisk (Dahl, 1999:146). Ha r nedan listas de fem kriterierna tillsammans med en kort beskrivning av vad de inneba r Effektivt deltagande Medborgarna ma ste ha lika och fullva rdiga mo jligheter till att ta upp fra gor pa dagordningen samt uttrycka sina ska l till varfo r de godka nner ett resultat och inte ett annat. Alla ska ha mo jlighet att kandidera till politiska val, da det ger mo jlighet att pa verka den politiska agendan och da rmed uttrycka sina preferenser och ta upp fra gor pa dagordningen (Dahl 1989: 109). Det inneba r helt enkelt att alla medlemmar/ inva nare skall ha lika och effektiv mo jlighet att fa sin ro st ho rd. Alla ska sa ledes kunna framha va sin syn om hur politiken skall se ut Lika rösträtt I ett avgo rande skede ska var och en i befolkningen ha lika inflytande. Det a r inva narnas sta llningstagande vid detta tillfa lle som tas med i bera kningen. Varje medborgare ska ha lika mo jligheter att delta i demokratiska val da r varje ro st ska va ga lika mycket (ibid). Samma ga ller na r det kommer till beslutsfattandet. Alla ska ha samma lika och effektiv mo jlighet att ro sta. Dessutom ma ste alla ro ster vara lika mycket va rda. 25

27 5.1.3 Upplyst förståelse av politiken Var och en ska ha lika och fullva rdiga mo jligheter att uppta cka och validera beslutet, sa att det tar ha nsyn till inva narnas intresse. Det betyder att alla medborgare ska ha lika mo jligheter att kunna ta del av information om valprocessen samt de politiska valmo jligheterna de sta r info r (Dahl 1989: 112). A ven ha r ga ller att alla ska ha lika och effektiv mo jlighet att la ra sig innebo rden och mo jliga konsekvenser av politiken Kontroll över den politiska agendan Folket ma ste ha exklusiv mo jlighet i att besluta hur a renden ska placeras i dagordningen, som i sin tur ska beslutas med hja lp av en demokratisk process. Det vill sa ga, medborgarnas mo jlighet till att kontrollera politiken, styr dagordningen genom en demokratisk process (Dahl 1989: 112). Medlemmarna ska ha mo jligheten att besta mma hur och vad som ska sta pa den politiska agendan inom sammanslutningen Inkluderandet av alla vuxna människor I fo rha llande till de fyra o vriga kriterierna a r det slutliga kriteriet att alla medborgare (demos) ska vara inkluderade. Ingen fa r uteslutas Det betyder att alla medborgare ska vara inkluderade i demos och i den demokratiska processen (Dahl 1989: 114). Helst skall alla vuxna, permanenta medlemmar i sammanslutningen ha fullsta ndiga ra ttigheter som utga r fra n de fyra tidigare kriterierna (Dahl 2000: 38). Nyckelbegreppen i dessa na mnda kriterierna a r lika och effektiv. Det inneba r sa ledes att medlemmarna anses som ja mlika och att alla processer skall ske pa det mest effektiva sa ttet som mo jligt. Varfo r dessa kriterier finns besvarar Dahl pa fo ljande sa tt: Each is necessary if the members (however limited their numbers may be) are to be politically equal in determining the policies of the association. Det betyder sa ledes att det kvittar hur ma nga medlemmar en sammanslutning besta r utav, det kan vara allt fra n en liten fo rening till en stor nationalstat. Kriterierna fo r demokratin fo rblir 26

28 de samma. (Dahl 2000). Fo rutom kriterierna till en demokrati har Robert Dahl a ven listat olika o nskva rda konsekvenser av demokratin (Dahl 2000: 60f). Utan tvekan kan vissa av konsekvenserna som Robert Dahl na mner tilla mpas pa begreppet e-demokrati, se figur Genom demokrati undviker man tyranni. Moderna demokratier krigar inte mot varandra. Demokratiska la nder tenderar att vara mer va lma ende a n ickedemokratiska la nder. Bara en demokrati kan ge en ho g niva pa politisk ja mlikhet. Figur 3. Figuren framför önskvärda konsekvenser av demokratin (Dahl 2000). 27

29 6 Analys och resultat Denna studie eftersträvar att undersöka hur begreppet e-demokrati förhåller sig till den traditionella demokratin. För att kunna nå syftet ämnar studien att titta närmare på hur e- demokrati uppfattas i den offentliga sektorn på lokal nivå. Robert Dahl menar att ett visst antal kriterier måste uppfyllas för att en process ska kunna betraktas demokratisk, så som: effektivt deltagande, lika ro stra tt, upplyst förståelse, kontroll o ver dagordningen och allomfattande medborgarskap. Fo r att kunna svara pa fra gorna analyseras det insamlade materialet med hja lp av demokratikriterierna och resultatet presenteras. Empirin som ligger till grund fo r analysen besta r av de besvarade svaren anga ende e-demokrati, sta llda till kommuner i Sverige. Tillsammans bildar de en utga ngspunkt fo r arbetets underso kning. 6.1 Effektivt deltagande Effektivt deltagande a r det fo rsta demokrativa rdet som kommer att analyseras. Det effektiva deltagandet bero r medborgarnas mo jligheter till adekvata och lika mo jligheter att uttrycka sin a sikt och argumentera fo r ett visst beslut eller avgo rande. Genom de svar som analyserats går det att tydliggöra att begreppet e-demokrati möter det nämnda kriteriet på många olika sätt Vilka möjligheter och risker finns med e-demokrati? Mo jligheten med e-demokrati ligger framfo rallt i att pa ett enkelt sa tt go ra demokratin mer tillga nglig. Na r de allra flesta inva narna har sta ndig tillga ng till internet genom sina telefoner ger e-demokratin mo jlighet att ta del av systemet na r och var inva naren vill, pa dennes villkor. Risken med e- demokrati ligger dels i det digitala utanfo rskapet dels i sa kerhetsaspekten da r alla digitala lo sningar lever med en inbyggd sa kerhetsrisk om pa verkan av olika slag (Helsingborgs stad 2018). Likasa finns mo jligheter att na fler kommuninva nare digitalt men det finns ocksa en risk i att utesluta grupper som inte har ekonomiska eller kompetensma ssiga fo rutsa ttningar att delta (Trollha ttans stad 2018). E-demokrati ger en sto rre insyn och delaktighet i den politiska processen, men samtidigt finns da r en utmaning i att go ra det intressant fo r medborgarna att aktivt vilja vara delaktiga. Det a r 28

30 en fra ga som ofta diskuterats kring medborgardialoger da r det lyfts att medborgardialoger la tt kan bli ett forum fo r de redan aktiva medborgarna och ger da inte alltid en bred bild av hur medborgarna generellt ser pa en fra ga (A storps kommun 2018). Ytterligare en mo jlighet kan vara att digitaliseringen kan nyttjas som verktyg fo r att na grupper som tidigare inte engagerat sig i samha llsdebatten (Sandvikens kommun 2018). Det positiva a r att man kan na fler, oberoende av tidpunkt fo r synpunkt/fo rslag, enkelt att handla gga da det inkommer skriftligt/digitalt (Forshaga kommun 2018). Det framläggas också att riskerna a r att den digitala revolutionen i offentlig sektor saknar relevant skyddsniva (Ovana kers kommun 2018). Ett exempel som ma nga kommuner har utvecklat a r e-fo rslag, dvs na gon slags facebook-sida da r medborgare kan fo resla saker och andra kan klicka gilla eller ogilla, dock anses detta inte vara na gon perfekt demokrati. Har man ma nga facebook-kompisar kan man fa ma nga gilla och tva rtom. Ett fo rslag med tillra ckligt ma nga gilla ska behandlas politiskt. Ha r a r alltsa sja lva dagordningen fo rema l fo r omro stning (Norrko pings kommun 2018). Na got som ma nga demokratiteorier skulle beteckna som odemokratiskt. Mo jligheterna a r stora att utveckla kommunikationen i ba da riktningarna fo r att de beslutande ska fa ett ba ttre underlag till sina beslut. Men det ma ste go ras pa ett genomta nkt sa tt (Norrko pings kommun 2018). Olika fo rslag pa mo jligheter med e-demokratin lyfts fram, sa som: nyttja tekniska lo sningar, att fler kan delta om det finns en valfrihet pa hur man kan delta och na r man kan delta. Dessutom blir det la ttare fo r kommunerna och myndigheten att ha dialoger med inva narna (Va nna s kommun 2018). De risker som na mns a r: att vi bygger fel tja nster eller sta ller fel fra gar och som sedan leder till fel slutsatser, att vi na r ut fo r begra nsat och att vi bara va ljer e- demokrati och inte fortsa tter ha dialog/bygga demokrati pa flera sa tt. Dessutom kan e- demokratin ses som en risk med anledning av att vi inte kan hantera it-sabotage (Va nna s kommun 2018). Vidare kan det utvecklas ett digitalt utanfo rskap i samband med utvecklingen av e-demokrati (...) medborgare som av olika ska l inte kan eller vill anva nda ny teknik (Burlo vs kommun 2018), tex. att en del grupper kan hamna utanfo r, sa som a ldre eller funktionshindrade. Da rfo r ma ste e-demokrati ocksa kompletteras med mo jligheten att kontakta kommunen pa annat sa tt. En annan risk kan vara risken att enfra ge/missno jesyttringar fa r la tt spridning (Falko pings kommun 2018). Det a r a ven en risk att man inte mo ts och bygger upp genuina relationer i fysiska mo ten. Da remot finns mo jligheter i snabb kommunikation och delaktighet i aktuella fra gor och o kad 29