Bilaga 1. Indikatorer för att följa Tillväxtverkets verksamhet och verksamhetsplan

Transkript

1 Datum Godkänd av Jens Heed Upprättad av Mats Alentun / Sigrid Hedin Version 1.0 Bilaga 1. Indikatorer för att följa Tillväxtverkets verksamhet och verksamhetsplan Inledning Resultatindikatorer a r ett verktyg fo r att ma ta ma luppfyllelse och tillsta ndsfo ra ndringar. Indikatorer beho vs fo r alla ma lniva er fo r att bedo ma om det yttersta ma let har fo rutsa ttningar att pa sikt bli uppfyllt. Indikatorer anva nds sa ledes fo r att ma ta o vergripande ma l, resultat och prestationsma l. Indikatorer beho vs na r ma luppfyllelse inte kan bera knas pa ett enkelt, entydigt eller exakt sa tt. En indikator ma ter ofta endast en avgra nsad del av ett ma l och har som styrka att visa vad som fo ra ndrats. Den ger da rmed inte svar pa fra gan varför na got har ha nt. Detta inneba r att kompletterande information beho vs fo r att finna svar pa denna fra ga. 1 Tillväxtverkets målstruktur och indikatornivåer Figur 1 visar o versiktligt Tillva xtverkets ma lstruktur och indikatorniva er. Fo ljande bilaga inneha ller en presentation av (1) de omva rldsindikatorer inklusive ma tva rden som finns fo r att fo lja Tillva xtverkets verksamhetstrategi och (2) de standardindikatorer som fo resla s fo lja Tillva xtverkets verksamhet och verksamhetsplan. Figur 1. Tillväxtverkets målstruktur och indikatornivåer Indikatornivå 1a och 1b: Omvärldsindikatorer för att följa verksamhetsstrategin Fo r att fo lja verksamhetsstrategins ma lbild och ma l pa ett o vergripande plan finns sedan ho sten 2014 ett omva rldsindikatorer identifierade. Dessa indikatorer syftar 1 ESV, 2012, Resultatindikatorer, Rapport, 2012:41. 1(12)

2 till att sa tta Tillva xtverkets verksamhet och enskilda insatser i ett sto rre sammanhang genom att ha uppsikt pa utvecklingen i omva rlden och Sverige. Dessa indikatorer fungerar som ett sto d i styrning och prioriteringar av verksamheten samt utgo r ett inga ngsva rde i verksamhetsplaneringen. Dessutom mo jliggo r indikatorerna en diskussion av va ra egna resultat i relation till denna omva rldsbild. Indikatorerna sammansta lls och redovisas vanligtvis a rligen under va ren. Indikatornivå 2: Standardindikatorer för att följa Tillväxtverkets verksamhet och verksamhetsplan Under 2016 har Tillva xtverkets ledningsgrupp besta llt ett fo rslag pa indikatorer som sto djer verksamheten och verksamhetsplanen. Indikatorernas huvudsyfte a r utgo ra ett underlag fo r ledningens och styrelsens prioriteringar och styrning genom att pa en aggregerad niva fo lja verksamhetsplanens 6 ma l. Indikatorerna fo ljer verksamhetens prestationer samt om mo jligt kortsiktiga effekter samt effekter pa medella ng sikt till fo ljd av Tillva xtverkets genomfo rda aktiviteter 2. Indikatorerna ska mo jliggo ra a rsvis uppfo ljning och om mo jligt a ven tertialuppfo ljning. Indikatornivå 3: Specifika indikatorer för att följa mål för avdelningar, enheter och insatser Respektive avdelning, enhet och insats har vidare ocksa specifika indikatorer fo r att fo lja sina respektive ma l. Dessa redovisas i exempelvis verksamhetsplaner samt insatsers uppfo ljnings- och utva rderingsplaner. I och med att dessa indikatorer a r insatsspecifika a r de ej mo jliga att aggregera pa en o vergripande myndighetsniva, dock ga r de att sammansta lla och a terrapporteras a rsvis alternativt per tertial och redovisas bland annat i Tillva xtverkets a rsredovisning samt i del- och slutrapporter till regeringen Nedan redovisas de indikatorer som finns för indikatornivåerna 1a, 1b samt 2. 2 Prestationsmål avser omfattning, sa som hur ma nga, hur stor andel, hur ofta? Exempel: Minst 25 studenter deltar i utbildningen, omkring 20 projekt ska beviljas finansiering. Exempel pa indikator: Antal studenter som deltar i utbildningen, Antal projekt som beviljats finansiering. Kortsiktig effekt avser en fo ra ndring som beror pa va ra aktiviteter och som annars inte skulle ha intra ffat. Exempel: 80 procent av ma lgruppen uppger att de har fa tt o kad kunskap till fo ljd av va ra seminarier. Effekt på medellång sikt avser en fo ra ndring som beror pa va ra aktiviteter och som annars inte skulle ha intra ffat. Exempel: Fo retagets omsa ttning har kunnat o ka tack vare va r ra dgivning. 2(12)

3 Indikatornivå 1a & 1b: Omvärldsindikatorer för att följa Tillväxtverkets verksamhetsstrategi Omva rldsindikatorerna fo ljer centrala aspekter i verksamhetsstrategins ma lbild samt tre ma l. Indikatorerna ska sa la ngt som mo jligt vara mo jliga att uppdatera a rligen samt basera sig pa o ppen eller annan fo r Tillva xtverket tillga nglig data. Det bo r noteras att fo r vissa indikatorer har det inte varit mo jligt att finna a rliga uppdateringar. Indikatorerna skiljer sig a ven a t ga llande fo r vilket a r det a r mo jligt att fa senaste data. Fo r respektive indikatorer redovisas vanligtvis ma tva rden fo r de tre senaste ma ttillfa llena. Dessutom go rs en bedo mning av trendutvecklingen baserat pa utvecklingen mellan de tva senaste ma ttillfa llena. Pilar anger trendutveckling. Pil uppåt avser positiv trendutveckling (a ven om sja lva ma tva rdet kan minska, vilket a r fallet avseende sma och medelstora fo retags energianva ndning nedan som ma ts som kwh per fo ra dlingsva rde. Pil nedåt avser negativ trendutveckling. Pil åt sidan anger att ingen sto rre fo ra ndring har skett. Anga ende Fo retagen i regionen anva nds indikatorerna i Reglabs Innovationsindex. Ha r skiljer sig den la nsvisa utvecklingen betydligt a t vilket medfo r att det a r sva rt att go ra en gemensam trendbedo mning. Indikatornivå 1a 3(12)

4 Indikatornivå 1b 4(12)

5 Indikatornivå 2: Standardindikatorer Tillväxtverkets verksamhetsplan Mål 1 3 Prestationer Tabell 1. Antal företag som fått stöd från Tillväxtverket, 2016 och Antal företag som fått bidrag 3 Antal företag som fått annat ekonomiskt stöd 4 än bidrag Antal företag som fått annat stöd än ekonomiskt stöd 5 3 Bidrag a r ett finansiellt sto d som inte ska betalas tillbaka. 4 Med ekonomiskt sto d avses ett finansiellt sto d som inte a r att betrakta som bidrag, utan a r att betrakta som la n, ra ntesto d, kreditgarantier, riskkapital eller andra typer av finansiella instrument. 5 Med annat a n ekonomiskt sto d avses sto d som inte inneba r direkt finansiell o verfo ring (ra dgivning, konsultation, inkubatorer, etc). 5(12)

6 Tabell 2. Antal organisationer som fått stöd från Tillväxtverket, 2016 och Antal organisationer 6 som fått stöd 7. Tabell 3. Publikationer och konferenser/seminarier Antal nedladdade publikationer Trafik på webbplats (t ex sidhänvisningar undersidor) Antal konferenser/seminarier Antal deltagare på konferenser/seminarier Resultatnivå (kortsiktig effekt) 1) Prioriteringarna. Ha r presenteras resultaten fo r prioriteringarna, ba de med indikatorer och med beskrivande text. Presentationerna ska fo lja respektive fo ra ndringsteori och Uppfo ljnings- och utva rderingsplan (UU-plan). De inga ende insatserna inneha ller insatsspecifika indikatorer. Digitalisering: Fo r prioriteringen kommer sa rskilt resultat fra n fo ljande insatser att redovisas enligt respektive insats Uppfo ljnings- och utva rderingsplan: Fo renkla fo r fo retag genom digitalisering (Verksamt.se) Digilyft Affa rsutvecklingscheckar digitalisering Grön tillväxt: Fo r prioriteringen kommer sa rskilt resultat fra n fo ljande insatser att redovisas enligt respektive insats Uppfo ljnings- och utva rderingsplan: Kunskapssto d miljo och klimatsynk ERUF: Tematiskt ma l 4 CO2-sna l ekonomi DemoMiljo Swedish Cleantech Kompetensförsörjning: Fo r prioriteringen kommer sa rskilt resultat fra n fo ljande insatsomra de redovisas enligt handlingsplanens Uppfo ljnings- och utva rderingsplan: Insatsomra de B: Insatser riktade till fo retag och fo retagsfra mjande organisationer Insatsomra de C: Sta rka regionalt utvecklingsansvariga akto rer 2) Enkätundersökningar (urval). Enka tunderso kningar med fra gor som ro r hela TVV:s verksamhet, uppdelade i tva omra den: O kad fo rma ga respektive no jdhet. 6 Med organisationer menas andra a n fo retag. 7 Med sto d avses bidrag, ekonomiskt sto d och annat a n ekonomiskt sto d. 6(12)

7 Tabell 4a: Antal (företag och organisationer se tabell 1 och 2) och andel stödmottagare som utifrån sina förväntningar uppger i vilken grad som deras förmågor förändrats, 2016 och Förändring () Antal stödmottagare Antal urvalda/ responderande stödmottagare Mycket Något Inget/ försumbart Negativ inverkan Tabell 4b: Antal (företag och organisationer se tabell 1 och 2) och andel stödmottagare som utifrån sina förväntningar uppger hur pass nöjda de är med det stöd som de mottagit, 2016 och Antal stödmottagare Förändring () Effektnivå (effekt på medellång sikt) Antal urvalda/responderande stödmottagare Mycket nöjda Något nöjda Varken nöjda eller missnöjda Något missnöjda Mycket missnöjda Pilot i skarpt la ge genom den s.k. Simpler-metoden, med avrapportering mars 2017, som appliceras pa regionalt fo retagssto d. Fo ra ndrad konkurrenskraft genom att ma ta fo ra ndrat fo ra dlingsva rde (fo rsa ljning minus inko p och produktionskostnaderna fo r personal och kapital) i fo retag som mottagit ett visst sto d. Utfallet fo r sto dgruppen ja mfo rs sedan med utfallet fo r en kontrollgrupp som skapats genom iteration (a terkommande bera kningar) tills profilerna mellan sto dfo retagen och kontrollgruppen blivit sa lika som mo jligt. Sto den som ska ma tas a r FUB (Regionalt bidrag till fo retagsutveckling), RIS (Regionalt investeringssto d), transportbidrag, Sa ddfinansiering (innovationsbidrag) och sto d till kommersiell service. I tabellerna nedan visas fiktiva exempel fo r sto dtyperna FUB och RIS. I de fiktiva exemplen visas fo ra ndrad konkurrenskraft, sysselsa ttningsutveckling, o verlevnadsgrad och omsa ttning. Tabell 5a: Utvecklingen för stödföretag som mottagit FUB i jämförelse med en kontrollgrupp, Stödföretag Kontrollföretag Skillnad i utveckling för stödföretagen Konkurrenskraft Sysselsättningsutveckling Överlevnadsgrad Omsättning 7(12)

8 Tabell 5b: Utvecklingen för stödföretag som mottagit RIS i jämförelse med en kontrollgrupp, Stödföretag Kontrollföretag Skillnad i utveckling för stödföretagen Konkurrenskraft Sysselsättningsutveckling Överlevnadsgrad Omsättning Tabell 5c: Utvecklingen för stödföretag som mottagit transportbidrag i jämförelse med en kontrollgrupp, Stödföretag Kontrollföretag Skillnad i utveckling för stödföretagen Konkurrenskraft Sysselsättningsutveckling Överlevnadsgrad Omsättning Tabell 5d: Utvecklingen för stödföretag som mottagit SÅDD i jämförelse med en kontrollgrupp, Stödföretag Kontrollföretag Skillnad i utveckling för stödföretagen Konkurrenskraft Sysselsättningsutveckling Överlevnadsgrad Omsättning Tabell 5e: Utvecklingen för stödföretag som mottagit stöd för kommersiell service i jämförelse med en kontrollgrupp, Stödföretag Kontrollföretag Skillnad i utveckling för stödföretagen Konkurrenskraft Sysselsättningsutveckling Överlevnadsgrad Omsättning Om piloten med Simpler faller va l ut kan det regionala fo retagssto det fortsa ttningsvis utva rderas varje eller vartannat a r. Fo rmodligen kan Simpler a ven appliceras pa flera andra sto domra den, t.ex. affa rsutvecklingscheckar. 8(12)

9 Mål 4 Effektiv verksamhet Prestationer Tabell 6: Ärendebeslut bifall och avslag, 2016 och Bifall Avslag Beslut totalt Andel bifall () Tabell 7: Verksamhetskostnader och transfereringar, mkr, 2016 och mkr Verksamhetskostnader Direkta transfereringar Transfereringar till intermediärer (indirekta) Transfereringar totalt Verksamhetskostnader och transfereringar TOTALT 9(12)

10 Tabell 8: Geografisk fördelning per län, direkta och indirekta transfereringar, 2016 och 2017, mkr och kr Län Totalt belopp, mnkr, 2016 Totalt belopp, mnkr, 2017 Förändring, totalt belopp, mnkr Befolknin g 30/ Kr per capita, 2016 Befolknin g 30/ Kr, per capita, 2017 per capita, AB C D E F G H I K L M N O P R S T U W X Y Z AC BD TOTALT Resultatnivå (kortsiktig effekt) Tabell 9: Handläggningstider för ärenden exv. uppdelat per ärendetyp, dagar i genomsnitt, 2016 och 2017 Typ av Antal Genomsnittlig Antal Genomsniittlig ärende ärenden, handl.tid, ärenden, handl.tid, dagar Ärendetyp A Ärendetyp B Ärendetyp C Totalt 10(12)

11 Tabell 10: Antal beslutade remisser, typ 1-4, 2016 och 2017 Typ av remiss Remisstyp 1 Remisstyp 2 Remisstyp 3 Remisstyp 4 TOTALT Mål 5 Rättssäker verksamhet Prestationer Tabell 11: Antal och andel felaktiga utbetalningar, 2016 och Antal stickprov Antal fel vid stickprov Andel fel vid stickprov, Antal rapporterade spontant upptäckta fel Totalt fel, stickprov och spontant upptäckta Tabell 12: Överklaganden och tvister, 2016 och 2017 Antal, 2016 Antal, 2017 Inkomna överklaganden Avslutade tvister Varav: vunna tvister Varav: förlorade tvister 11(12)

12 Mål 6 Attraktiv arbetsplats Prestationer och resultatnivå (kortsiktig effekt) Tabell 13: Frisknärvaro, av total arbetstid Alla medarbetare Kvinnor Män Under 30 år Mellan år Över 50 år Tabell 14: Personalomsättning/extern rörlighet, Alla medarbetare Kvinnor Män Under 30 år Mellan år Över 50 år Om mo jligt sa rredovisas data fo r tillsvidareansta llda. Ett utvecklingsarbete kring Tillva xtverkets medarbetarunderso kning pa ga r och ett nytt uppla gg ska presenteras i april Under va ren kommer a ven en ka nnedomsunderso kning genomfo ras fo r att fo lja Tillva xtverkets varuma rkesarbete. 12(12)