Datum Version 1.0. Diarienummer Ä EU2020+ Slutrapport (43)

Transkript

1 Datum Version 1.0 Diarienummer Ä EU2020+ Slutrapport (43)

2 Innehåll EU Slutrapport Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Svar på frågeställningar i projektdirektivet Vad skulle hända om sammanhållningspolitiken försvann? Merva rden systemperspektivet Slutsatser Hänger prioriteringar på EU/nationell/regional nivå ihop? Ett system av prioriteringar Slutsatser Vilka tillväxtutmaningar ser vi för Sverige fram till 2030 och hur kan dessa kopplas till ERUF? Med blick mot Nula get i omva rlden och Sverige Slutsatser Förenkling för resultat Se o ver programstrukturen Relevant, effektiv och resultatbaserad rapportering Flerniva styrning pa ho gre niva genomfo rande via finansieringsmodeller Ge horisontella kriterier den plats de fo rtja nar Ett program Slutsatser Kan systemet för uppföljning och lärande förbättras för bättre resultat? Slutsats Hur kan internationellt samarbete och territoriella samarbetsprogram stärkas i framtiden? Vad ger samverkan o ver gra nser fo r merva rde? Utmaningar i gra nsregioner efter 2020? Kommande gemensamt ramverket fo r programmen? Ta nkbara fo ra ndringar efter Slutsatser BILAGA 1 Förenkling: ERUF-uppgiftsinsamling att ifrågasätta inför Fo rslag (43)

3 Bakgrund Projektet EU2020+ har under 2017 haft i uppgift 1 att samla Tillva xtverkets tankar kring hur ESI-fonderna (sa rskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERUF) i Sverige pa ba sta sa tt kan fo rsta rka och komplettera varandra fo r att effektivt bidra till regional tillva xt och sta rkt konkurrenskraft i na ringslivet. Fra gesta llningar som skulle besvaras under 2017 syns under respektive kapitelrubrik i dokumentet. Fra gesta llningarna var breda och innefattade hela sammanha llningspolitiken, inklusive det territoriella samarbetet, med sa rskilt fokus pa ERUF. Under a ret har fra gesta llningarna diskuterats internt i arbetsgrupperna och externt med referenspersoner plus ytterligare akto rer da r det funnits en relevant arena till exempel vid regionala dialogmo ten och inom Forum fo r ha llbar regional tillva xt och attraktionskraft. I denna PM bero rs fra gorna i projektdirektivet i problematiserande form. Varje kapitel avslutas med slutsatser fo r omra det. Ha r kan det finnas konkreta fo rslag men ocksa fo rslag till fra gesta llningar som vi beho ver fo rdjupa oss i inom myndigheten eller i dialog med andra akto rer. 1 Projektdirektiv EU:s sammanha llningspolitik ( ) 3(43)

4 Svar på frågeställningar i projektdirektivet 1 Vad skulle hända om sammanhållningspolitiken försvann? Frågeställning i projektdirektivet: Mervärdet och nyttan av EU:s sammanhållningspolitik i Sverige i förhållande till andra åtgärder på EU- och nationell nivå, dvs. vilka resultat kan ESI-fonderna bidra med som inte kan uppnås via andra åtgärder på EU-, nationell och regional nivå? I det ha r avsnittet behandlas fra gan om merva rdet av systemet sammanha llningspolitiken med strukturfonderna. Under de senaste tva programperioderna har mycket fokus och resurser lagts pa att fo lja upp resultaten av sammanha llningspolitiken. Med resultat menas ha r oftast de direkta resultat som insatser finansierade av fonderna lett till i form av jobb, fo retag, na tverk, planer etc. Betydligt mindre kraft har lagts pa att analysera och diskutera vad systemet med dess regler fo r genomfo rande av sammanha llningspolitiken bidragit till fo r strukturfo ra ndringar och hur dessa har fo ra ndrat de involverade akto rernas sa tt att arbeta. Rent krasst a r det da rfo r sva rt att leda i bevis vad som skulle ha nda om sammanha llningspolitiken inte fanns kvar och motsvarande medel skulle kanaliseras direkt fra n respektive medlemsstat till regionerna och inte ga via EU. Trots att de kvalitativa och kvantitativa bevisen a r svaga lyfter dock Europeiska kommissionen, liksom de svenska la nen, ofta fram samma typer av strukturfo ra ndringar na r de fa r fra gan vad merva rdet a r av sammanha llningspolitiken som system. 1.1 Mervärden systemperspektivet Sammanha llningspolitikens grundla ggande principer om programmering, partnerskap och utva rdering utgo r idag ocksa den regionala tillva xtpolitikens grundla ggande komponenter strategi, samverkan och la rande. Inflytandet fra n EU pa den nationella politiken a r tydligt och har inneburit och inneba r fortsatt betydande merva rden i tillva xtarbetet pa nationell och regional niva i Sverige. Na gra exempel pa hur EU har influerat tillva xtarbetet a r bland annat: Sammanha llningspolitiken har bidragit till att mobilisera den regionala och lokala niva n i hela EU fo r arbete mot unionsgemensamma mål. Under fo rra programperioden fungerade Lissabonstrategin ( ) som o vergripande ma lbild antogs en ny tioa rsstrategi fo r unionen, Europa EU-besta mmelsen fra n fo rega ende programperiod om en nationell strategisk ram fo r sammanha llningspolitik har bidragit till att Sverige idag har en nationell referensram fo r den regionala tillva xtpolitiken i En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft De nationella strategierna ligger till grund fo r det regionala tillva xtarbetet och de regionala utvecklingsstrategierna. Till dessa knyter regionerna operativa program, bland annat strukturfondsprogram. Den gemensamma strategin fo r sammanha llningspolitiken och regionala tillva xtpolitiken inneba r att vi idag har integrerat sammanhållningspolitiken i den regionala tillväxtpolitiken 4(43)

5 ba de pa nationell och regional niva. Det långsiktiga arbetssättet som ka nnetecknar sammanha llningspolitiken har enligt regionerna bidragit till ett mer strategiskt utvecklingsarbete pa regional niva. Som ett exempel pa bo rjades planeringen fo r perioden redan Det ger en nioa rig planeringshorisont ista llet fo r den vanliga regionala etta riga budgetplaneringen och strategiarbete som i ba sta fall lo per en mandatperiod. Det inneba r att det regionalt finns en la ngsiktig plan som inte pa verkas na mnva rt av eventuella byten av politiskt styre. Det faktum att programmen tagits fram av ett brett partnerskap go r ocksa att fo rankringen och syftet brukar klara sig genom fo ra ndringar i konjunktur och politik. Sammanha llningspolitiken a r ett av de fra msta politikomra dena pa EU-niva som go r allvar av flernivåprincipen. Flerniva styrning a r nyckeln till genomfo randet och har kommit till sta nd genom ett tydligt krav i fo rordningarna som styr genomfo randet. Principen om flerniva styrning genomsyrar framtagandet av partnerskapso verenskommelsen sa va l som framtagande av program och prioritering av insatser. De merva rden vi idag ser av denna princip a r de svenska strukturfondspartnerskapen samt den nya fo rordningen fo r regionalt tillva xtarbete (SFS 2017:583), vilken fo rsta rker statliga myndigheters roll och uppgifter i det regionala tillva xtarbetet samt markerar att den regionala utvecklingsstrategin ska tas fram i na ra samarbete med kommuner, na ringsliv, universitet och civilsamha lle och bidrar da rmed till en tydlig kraftsamling och prioritering av resurser. Sammanha llningspolitiken har bidragit till spridningseffekter utanfo r unionen i form av nytta fo r icke-sammanha llningsla nder genom o kad handel och gra nso verskridande, transnationella och interregionala program. Fo r Sverige har detta bland annat mo jliggjort samverkan med Norge pa lika villkor och med samma prioriteringar. Spridningseffekter kan ocksa ses na r det ga ller att dela metoder och resultat. Genom fondernas tva ng att kommunicera aktiviteter och resultat pa ett la ttillga ngligt sa tt och via Kommissionens databaser samt att so kande ma ste ange vilka andra initiativ som har genomfo rts med EU-medel inom samma omra de o kas medvetenheten om andra initiativ och andra akto rer som arbetar inom samma omra de. Sammanha llningspolitiken har bidragit till att de horisontella kriterierna har integrerats som en del i satsningar fo r ha llbar tillva xt. Det gra nso verskridande och transnationella samarbetet fyller en sa rskilt viktig funktion fo r att skapa fo rtroende mellan regioner o ver nationsgra nser. I den senaste strategiska rapporten om genomfo rande av de europeiska struktur och investeringsfonderna 2 anges att Interreg-programmen har spelat en nyckelroll i flera a rtionden fo r att fo ra ma nniskor, fo retag och myndigheter na rmare varandra o ver hela EU. Detta a r Europa na r det a r som ba st, med ett tydligt merva rde. Fo r Sverige har vi en la ng tradition av regionalt och lokalt samarbete i Norden och o ver Ö stersjo n och detta har ytterligare fo rsta rkts och konkretiserats genom sammanha llningspolitikens genomfo randestruktur och prioriteringar. Sammanha llningspolitiken bidrar till att ha lla samman Europa och a r ett uttryck fo r europeisk solidaritet. Betydelsen av denna typ av samverkan ska inte underskattas. Sa rskilt inte idag na r Europa sta r info r inre och yttre hot. Tilliten till grannarna a r avgo rande fo r att kunna samverka och uppna tillva xt i regionerna. 2 _rep_2017_en.pdf 5(43)

6 1.2 Slutsatser Utan kravet fra n EU om att utarbeta en nationell strategi kopplat till genomfo randet av strukturfonderna a r det inte troligt att ma lbilden pa samma sa tt som idag skulle ha ga tt som en ro d tra d fra n EU-niva a nda ner till kommunala planer a ven utanfo r strukturfondernas omra den. Regionerna lyfter sja lva att det ser ett behov av en samlad ma lbild som fo ljer pa Europa 2020 fo r att undvika ma lkonflikter och ett splittrat regionalt utvecklingsarbete. Europa 2020 har inneburit ett ra ttesno re och en la ngsiktighet i planering och a ven underla ttat samverkan o ver la ns- och landsgra nser. Utan sammanha llningspolitiken skulle man riskera att tappa den la ngsiktiga planeringen som spa nner o ver mandatperioder och konjunkturer. Det skulle troligen inte ga att ersa tta den europeiska sammanha llningspolitiken med en svensk sammanha llningspolitik och fa samma effekter. Sverige har tagit uppgiften att arbeta med flerniva samverkan och partnerskapsprincipen pa allvar. Den har dessutom a ven slagit igenom utanfo r strukturfonderna. Detta arbetssa tt skulle troligen o verleva utan att det a r ett krav fra n sammanha llningspolitikens ramverk. 2 Hänger prioriteringar på EU/nationell/regional nivå ihop? Frågeställning i projektdirektivet: Hur kan nationella och regionala prioriteringar samspela bättre för att uppnå bästa möjliga resultat för regional tillväxt och stärkt konkurrenskraft i näringslivet? Pa ett o vergripande plan tycks prioriteringarna pa EU, nationell och regional niva ga hand i hand. Det skiljer inte sa mycket mellan vad vi vill, kan och ma ste jobba med fo r att fa till sta nd ha llbar utveckling och ha llbar tillva xt i Europa, Sverige och svenska regioner. I det ha r avsnittet visar vi vad som idag skiljer sig a t mellan olika niva ers prioriteringar. Vi fo r ocksa ett resonemang om att det inte bara handlar om vad vi prioriterar utan ocksa om att detaljeringsnivå i prioriterandet pa verkar styrkan/kraften i respektive prioritering. Vi menar att detta fa r betydelse fo r hierarkin mellan prioriteringar och da rmed prioriteringen av tillga ngliga finansieringska llor. Det handlar med andra ord inte bara om att prioriteringar ska ha nga ihop och stra va a t samma ma l, utan ocksa om hur prioriteringar pa olika niva er fo rha ller sig till varandra. 2.1 Ett system av prioriteringar I den regionala tillva xtpolitiken finns det flera strategier/program/handlingsplaner som inneha ller prioriteringar fo r det regionala tillva xtarbetet. I vissa fall a r det den regionalt utvecklingsansvariga akto ren som i samra d med andra akto rer besta mmer prioriteringarna, medan det i andra fall a r akto rer som EU eller svenska regeringen som besta mt prioriteringarna. Öavsett vem som beslutar prioriteringar eller pa vilken samha llsniva de beslutas, sa pa verkar de inriktningen och genomfo randet av det 6(43)

7 regionala tillva xtarbetet. Pa regional niva a r de regionala utvecklingsstrategierna den strategiska utga ngspunkten fo r andra strategier/program/handlingsplaner som ska genomfo ras i det regionala tillva xtarbetet, da ribland strukturfondsprogrammen. Den regionala utvecklingsstrategin ger oss en bild av vad regionen prioriterar pa en strategisk och o vergripande niva, medan ett operativt program inom den Europeiska regionala utvecklingsfonden ger oss prioriteringar som bryter ner/kopplar till prioriteringar i flera regioners regionala utvecklingsstrategier. Vi fa r en kedja av prioriteringar fra n EU niva n ner till den regionala niva n. Den gemensamma sammanha llningspolitiken a r pa sa vis integrerad i den regionala tillva xtpolitiken. De regionala strukturfondsprogrammen blir da rmed en typ av nod som beskriver mo tet mellan den gemensamma sammanha llningspolitiken och dess prioriteringar, nationella prioriteringar inom bland annat den regionala tillva xtpolitiken samt de regionala prioriteringarna fo r det regionala tillva xtarbetet. Vi fa r ett system av prioriteringar som alla relaterar till varandra, men har olika utga ngspunkt sett till geografi och motiv. Samma eller olika prioriteringar? Att prioritera betyder att gynna, fra mja, att va lja i fo rsta hand. En prioritering fra n EUniva n signalerar vad Sverige och o vriga medlemsstater inom EU vill fra mja, va lja framfo r annat. Likasa talar en prioritering fra n nationell niva om vad regering och riksdag vill fra mja framfo r annat i genomfo randet av politiken, programmet eller strategin Att olika prioriterande akto rer vill fra mja samma sak underla ttar ett genomfo rande, bland annat genom att det tydligt talar om vad som ska go ras och vilket val som ska go ras da resurserna a r begra nsade. Det blir da rmed intressant att utreda om prioriteringarna i det regionala tillva xtarbetet stra var a t samma ha ll. I En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft skriver regeringen att strategin och partnerskapsöverenskommelsens utmaningar och prioriteringar sammanfaller till stora delar. Regeringen fortsa tter skriva att Strategin kompletterar partnerskapsöverenskommelsen inom områden som är viktiga för svenska regioners hållbara tillväxt och utveckling, men som inte fokuseras tydligt i partnerskapsöverenskommelsen. Regeringen pekar ut tva exempel pa omra den som a r viktiga fo r svenska regioner: - Kommersiell och offentlig service - Fysisk planering och boende De tva omra dena a r da rmed exempel da r nationell/regional niva vill fra mja omra den som avviker fra n de prioriteringar vi bland annat finner i strukturfondsprogrammen fo r Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Kommersiell och offentlig service a r en prioritering i det svenska Landsbygdsprogrammet, men inte fo r programmen inom den Europeiska regionala utvecklingsfonden. 7(43)

8 Strukturfondsprogrammens inriktning och struktur a r tydligt styrd av EU. Till exempel fa r endast programomra dena i norra Sverige 3 prioritera insatser inom tematiskt ma l 7 Fra mja ha llbara transporter och fa bort flaskhalsar i viktig infrastruktur samt bygga ut bredband i enlighet med tematiskt ma l 2 Ö ka tillga ngen till, anva ndningen av och kvaliteten pa informations- och kommunikationsteknik 4. Ett annat exempel a r att vissa andelar av medlen ska ga till vissa tematiska ma l, fo retra desvis ma l 1, 3 och 4. Denna styrning inneba r att EU prioriterar a t svenska regioner vad de ska jobba med, va lja i fo rsta hand, inom strukturfondsprogrammen samt da rmed hur medlen ska prioriteras. Denna prioritering av tematiska ma l och allokering av medel kan avvika fra n prioriteringar som vi vill go ra i Sverige och i de enskilda regionerna (la n). Denna prioritering avviker tydligt fra n prioriterade fokusomra den 5 i En nationell strategi fo r ha llbar regional tillva xt och attraktionskraft Ha r ser vi en ytterligare skillnad mellan EU, nationella/regionala prioriteringar, framfo r allt na r det ga ller de a tta regionala och det nationella regionalfondsprogrammet. Na r det ga ller de territoriella samarbetsprogrammen har dessa vid ja mfo relse med de svenska nationella och regionala programmen sto rre frihet vid val av tematiska ma l och investeringsprioriteringar. Prioriteringar med olika detaljeringsgrad Fo rutom att identifiera vilka prioriteringar som finns nationellt, men inte pa EU-niva, bo r vi ocksa titta pa prioriteringarnas detaljeringsniva. Ha r menar vi finns en niva skillnad mellan utformningen av prioriteringarna i sammanha llningspolitiken och prioriteringarna i den regionala tillva xtpolitiken. Vi menar vidare att denna niva skillnad i realiteten da rmed ocksa bryter ner de nationella prioriteringarna genom att ge dessa en tredje niva. Detta illustrerar vi sa ha r: Investeringsprioriteringar Nationell prioritering Fokusområde/tematiska mål Rutorna nedan illustrerar hur sammanha llningspolitikens tematiska ma l ligger i linje med den nationella strategins fokusomra de, det vill sa ga respektive nationell prioriterings underniva. Det inneba r att en nationell prioritering fångar upp och inkluderar flera tematiska mål. Den nationella prioriteringen Innovation och fo retagande med sina 3 fokusomra den fa ngar in fo ljande tematiska ma l: - Fokusomra de Innovation a r lika med tematiskt ma l 1: Sta rka forskning, teknisk utveckling och innovation. - Fokusomra de Fo retagande och entrepreno rskap a r lika med tematiskt ma l 3: Ö ka konkurrenskraften hos SMEs, inom jordbruket samt inom fiske och vattenbruk - Fokusomra de Miljo driven na ringslivsutveckling a r lika med tematiskt ma l 4: Ö ka 3 Ö vre Norrland och Mellersta Norrland 4 A ven programomra de Norra Mellansverige 5 Tillga nglighet genom transportsystemet 8(43)

9 konkurrenskraften hos SMEs, inom jordbruket samt inom fiske och vattenbruk Nationella prioriteringar med fokusområden - Innovation och företagande Innovation Fo retagande och entrepreno rskap Miljo driven na ringslivsutveckling - Attraktiva miljöer och tillgänglighet Tillga nglighet genom transportsystemet Fysisk planering och boende Tillga nglighet genom informationsteknik Kommersiell och offentlig service Kultur och fritid - Kompetensförsörjning - Internationellt samarbete Internationellt samarbete Na romra det ba de handel och sta rkt samarbete EU:s 11 tematiska mål 1. Sta rka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Ö ka tillga ngen till, anva ndningen av och kvaliteten pa informationsoch kommunikationsteknik. 3. Ö ka konkurrenskraften hos SMEs, inom jordbruket samt inom fiske och vattenbruk 4. Sto dja o verga ngen till en koldioxidsna l ekonomi inom alla sektorer. 5. Fra mja anpassning, riskfo rebyggande och riskhantering i samband med klimatfo ra ndringar. 6. Skydda miljo n och fra mja en ha llbar anva ndning av resurser. 7. Fra mja ha llbara transporter och fa bort flaskhalsar i viktig infrastruktur. 8. Fra mja sysselsa ttning och arbetskraftens ro rlighet. 9. Fra mja social inkludering och beka mpa fattigdom. 10. Investera i utbildning, fa rdigheter och livsla ngt la rande. 11. Fo rba ttra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga fo rvaltningen Den nationella niva n har inga fler underniva er till sina prioriteringar a n fokusomra de. Fokusomra de a r da rmed den la gsta niva n i de nationella prioriteringarna. Sammanha llningspolitiken har dock en ytterligare niva under det tematiska ma let, sa kallade investeringsprioriteringar. Da strukturfondsprogrammen a r verktyg fo r genomfo randet av den regionala tillva xtpolitiken inneba r detta att da de tematiska ma len kan ja msta llas med den nationella fokusomra dena fa r vi med investeringsprioriteringarna ytterligare en underniva till de nationella prioriteringarnas fokusomra den. Investeringsprioriteringarna a r formulerade pa EU-niva n, vilket inneba r att regional niva har litet inflytande o ver deras inriktning. 2.2 Slutsatser Vi har konstaterat att prioriteringarna fra n olika niva er ha nger ihop pa ett o vergripande plan. EU-niva n och den nationella niva n vill i stort fra mja samma saker. Det finns med andra ord en koherens mellan vad EU vill prioritera och vad nationell niva i Sverige vill prioritera. Vi anser dock inte att samma koherens finns mellan prioriteringarna från EU och den regionala nivån i Sverige. Det handlar inte om att det a r fel tematiska ma l utan snarare om att reglerna fo r genomfo randet av sammanha llningspolitiken (43)

10 begra nsar ra tten fo r vissa regioner till vissa tematiska ma l. Vi ser ocksa att EUprioriteringarnas detaljeringsniva kan medfo ra begra nsningar i det tematiska ma lets omfa ng. Vi vilar va r slutsats pa fo ljande argument: Den nationella tillva xtpolitiken inneha ller prioriteringar som vi inte hittar i sammanha llningspolitiken. Det inneba r att de medel som kommer fra n EU till exempel inte kan fra mja insatser inom fokusomra det fysisk planering och boende. EU har prioriterat a t svenska regioner genom att ange vilka programomra den som fa r prioritera insatser inom vilka tematiska ma l. EU har med andra ord tagit bort regionernas mo jlighet att va lja tematiska ma l och da rmed ocksa mo jligheten att prioritera EU-medel till framfo r allt den nationella prioriteringen Attraktiva miljo er och tillga nglighet en prioritering som samtliga regioner (la n) arbetar med i det regionala tillva xtarbetet. 6 Prioriteringarna fra n EU a r mer detaljerade a n de nationella prioriteringarna i Sverige. Investeringsprioriteringarna som bryter ner de tematiska ma len kan da rmed medfo ra begra nsningar fo r den nationella prioriteringen och fokusomra det som inte a r ka nda pa fo rhand. Det a r alltsa i prioriteringarnas understrukturer som skillnader mellan prioriteringarna kan fo religga och som kan inneba ra att prioriteringar som pa ett o vergripande plan tycks ha nga ihop inte go r detta i praktiken. 3 Vilka tillväxtutmaningar ser vi för Sverige fram till 2030 och hur kan dessa kopplas till ERUF? Frågeställning i projektdirektivet: Vilka tillväxtpolitiska utmaningar står Sverige inför och vad ska ESI-fonderna (särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden) adressera efter år 2020 för att nå bästa möjliga resultat? I fo ljande avsnitt ger vi en kort beskrivning av det nula ge som EU samt Sverige och dess regioner befinner sig i samt ger en blick mot hur va rlden och Sverige skulle kunna se ut Med fokus pa att sa kersta lla att företagen i Sverige fortsatt har en stark konkurrenskraft och god omställningsförmåga avslutas avsnittet med att lyfta fram de utmaningar som bedo ms som viktigast fo r svensk tillva xtpolitik att hantera inom en mo jlig ny ERUF-programperiod efter Fo retagens konkurrenskraft kan uttryckas som fo rma gan att skapa, beha lla eller uto ka sin marknadsandel fo r en vara eller tja nst, pa basen av pris, kvalitet, design, leverans eller na gon annan fo rdel. Ett o vergripande ma tt a r den relativa arbetskraftskostnaden, i form av produktivitet och lo nekostnad, samt fo rma gan att exportera. Konkurrenskraften a r en funktion av va l fungerande marknader da r marknadsdynamiken och omvandlingstrycket go r att mindre konkurrenskraftiga fo retag fa r la mna plats fo r fo retag med starkare konkurrenskraft. Konkurrenskraft kra ver da rmed god 6 Se Tillva xtverkets rapport Finansiering fo r regional tillva xt 2016 (rapportnr 0224) samt Tillva xtverkets rapport I samha llets tja nst (Dnr A ) 10(43)

11 omsta llningsfo rma ga i form av ett dynamiskt na ringsliv da r fo retag har fo rutsa ttningar (regler, kapital, fo rma gor) att starta, utvecklas och va xa och da r det finns goda mo jligheter fo r entrepreno rskap, innovation och kompetensutveckling. Na ringslivets utveckling pa verkas sa ledes av ma nga faktorer. Fo r att sta rka konkurrenskraften kra vs da rfo r insatser inom ett stort antal politikomra den. Skatter, boende, kompetensfo rso rjning och infrastruktur a r exempel pa centrala fo rutsa ttningar fo r svensk konkurrenskraft Med blick mot 2030 Vi kan inte fo rutsa ga framtiden, men vi kan fo rbereda oss fo r den genom att till exempel utga fra n den kunskap och de megatrender som finns identifierade samt fo ra dialog kring mo jliga utvecklingar. Megatrender som ofta lyfts fram och som medfo r stora samha llsfo ra ndringar och har stor betydelse fo r Sveriges utveckling a r globalisering, tilltagande resursbrist, urbanisering, en a ldrande befolkning och digitalisering. Den a ldrande befolkningen, som i grunden a r en positiv konsekvens av ett ho gre va lsta nd och medicinska framsteg som mo jliggo r la ngre och friskare liv, inneba r ocksa ett ho gre tryck pa offentliga finanser och fo rsa mrad fo rso rjningskvot, a tminstone utifra n nuvarande premisser vad ga ller pensionsa lder med mera. En sto rre andel a ldre kan ocksa inneba ra minskad privatkonsumtion samtidigt som offentlig konsumtion alltsa kan beho va o ka. Vi vet att Europas befolkning fo rva ntas ha den ho gsta mediana ldern i va rlden 2030, 45 a r ja mfo rt med till exempel 35 a r fo r Asien och 21 a r fo r Afrika 8. Totalt fo rva ntas va rldens befolkning o ka med cirka 1 miljard till 8,5 miljarder 2030, fra n dagens 7,5 miljarder och Europas andel av va rldens befolkning minskar. Andelen av va rldens befolkning som bor i sta der bera knas o ka fra n 54 procent till 60 procent och ingen europeisk stad finns representerad bland va rldens 20 sto rsta sta der som ista llet fra mst a r bela gna i Asien. Asien blir med all sannolikhet en allt sto rre del av va rldsekonomin de kommande decennierna vilket fo rmodligen kommer att fo ljas av ett o kat inflytande a ven pa den politiska arenan, framfo r allt fra n Kina och andra la nder i Sydostasien. Da rmed o kar inflytandet fra n akto rer med andra politiska va rdesystem, vilket sker samtidigt som utvecklingen av kommunikationsteknologin kommer att inneba ra ba de hot och mo jligheter fo r demokratin. Sverige a r en starkt handelsberoende nation da r va rdet av exporten idag motsvarar cirka 45% av BNP. Den sto rsta marknaden fo r svensk export a r andra la nder i Europa, som tar emot na rmare 75% av den svenska varuexporten. Europa kommer under o verska dlig tid vara den viktigaste marknaden fo r svenskt na ringsliv, sa utvecklingen i EU och EU:s inre marknad kommer a ven fortsatt vara av mycket stor betydelse. Samtidigt inneba r den allt snabbare geopolitiska fo rskjutningen mot Asien och den demografiska utvecklingen att svenska fo retag i o kad utstra ckning ma ste na mer avla gsna marknader fo r att kunna va xa. Idag a r Kina det enda asiatiska landet bland de tio sto rsta exportla nderna fo r svenska varor. I ett Europa da r ma nga la nder minskar sin befolkning de kommande decennierna fo rva ntas Sverige vara ett av de la nder som va xer mest, med cirka 1,5 miljoner personer till Befolkningens sammansa ttning fo ra ndras ocksa genom att ba de unga och a ldre o ver 65 a r o kar sin andel av befolkningen 9. En positiv nettoinflyttning fra n utlandet har under de senaste a ren medfo rt en befolkningso kning i samtliga la n. Under perioden hade dock 83 av Sveriges 290 kommuner en minskande folkma ngd och befolkningsma ngden har o kat mest i och runt de tre storsta derna samt i 7 Finansdepartementet, Budgetpropositionen 2018 UÖ24 8 Rand Europe 9 Finansdepartementet, 2016, Regeringens proposition 2016/17:100 11(43)

12 de flesta av o vriga 18 residenssta der. Fram till 2040 fo rva ntas befolkningen o ka mest i Sveriges storsta der Stockholm, Go teborg och Malmo. Den demografiska utvecklingen sa tter bland annat press pa offentlig verksamhet och o kar fo rso rjningsbo rdan fo r yrkesverksamma. 10 Den snabba tekniska utvecklingen, sa som utvecklingen inom Artificiell Intelligens (AI), automatisering och robotisering, medfo r stora mo jligheter till ho gre produktivitet och va lfa rdsvinster det kommande a rtiondet. Det kan ocksa inneba ra mo jligheter fo r en a terindustrialisering av ho gkostnadsla nder som Sverige, na r arbetskraftskostnader minskar i betydelse i produktionskalkylen. Ista llet kan utbildningsniva, infrastruktur och sa kerhet spela en sto rre roll i lokaliseringsbeslut. En allt snabbare produktutveckling o kar ocksa vikten av att lokalisera forskning och utveckling na ra produktionen, vilket ocksa kan tala fo r en o kad hemtagning av produktion. Tendenser till detta finns idag, a ven om antalet utflyttningar av produktion fortfarande a r sto rre 11. Samtidigt o kar en snabbare produktutveckling vikten av att vara na ra marknaden, vilken i allt ho gre utstra ckning kommer att finnas utanfo r Europa, fra mst i Asien. Den snabba tekniska utvecklingen va cker ocksa farha gor om o kad arbetslo shet och oja mlikhet eftersom den sannolikt viktigaste drivkraften bakom teknikskiften a r att ersa tta arbetskraft med teknik. Ma nga yrken kommer att pa verkas va sentligt eller kunna ersa ttas helt genom AI och automatisering. Uppskattningarna av hur arbetsmarknaden i stort kommer att pa verkas uppvisar stor osa kerhet, men vi sta r sannolikt info r stora fo ra ndringar genom att framfo r allt ma nga rutin- och regelbaserade uppgifter undan fo r undan kommer att kunna ersa ttas. Mycket talar dock fo r att tekniken frigo r arbetskraft, men att ny efterfra gan uppsta r na gon annanstans. Arbetsuppgifter omorganiseras i takt med teknikutvecklingen, vilket skulle inneba ra ett gradvist skifte som involverar ba de nyskapande och avveckling av arbetstillfa llen. Ny teknik bidrar ocksa till att go ra andra arbetsuppgifter tillga ngliga fo r fler genom att fo renkla dem. Den kanske viktigaste konsekvensen att hantera fo r samha llet a r o kade krav pa ny kompetens och egenskaper som kreativitet, samarbete, problemlo sning. Kraven pa att sta ndigt fo rnya sin kompetens kommer sannolikt att o ka. Det drivs ba de av en snabb kunskapsutveckling och av en o kande specialisering. Det a r troligt att a ven de som a r ho gutbildade i ho gre utstra ckning kommer att beho va kompetensutveckla sig och la ra sig nya saker fo r att ha lla sin kompetens relevant en hel karria r. Det sa tter press pa sa va l arbetsmarknadens parter, utbildningssystemet och lagstiftning. Sa va l teknologisk som demografisk utveckling till 2030 kommer sa ledes med stor sannolikhet sta lla krav pa samha llssystemen att mo jliggo ra och underla tta omsta llning och nya relationer pa arbetsmarknad och i arbetslivet. Ny teknologi kommer att go ra det mo jligt att fo ra ndra administrativa processer och fo renkla fo r individer och fo retag i relationen till det offentliga, men regler, lagstiftning och procedurer ma ste anpassas sa att fo rvaltningen inte hindrar utan medverkar till omsta llning. Fo r att hantera en o kad resursbrist i framtiden och klimatomsta llningen ma ste det ske en utveckling av innovativa processer, varor och tja nster i form av nya affa rsmodeller, nya typer av material och sa tt att hantera fo ra ndrade konsumentbeteenden. Genom politiska o verenskommelser sa som Agenda 2030 och klimatavtalet i Paris 2015 har va rldens la nder a tagit sig att fram till a r 2030 utrota fattigdom och hunger, minska oja mlikhet och ora ttvisor samt att lo sa klimatkrisen. Agenda 2030 pekar pa behovet av 10 SÖU, 2015, Demografins regionala utmaningar, Bilaga 7 till La ngtidsutredningen Manufacturing backshoring, Stentoft J.; Ölhager J.; Heikkila J.; Thoms L. (2016) 12(43)

13 ett o kat gra nso verskridande samarbete kring till exempel energi, avfall, social ha llbarhet, arbetslo shet, ba de inom och mellan branscher. Ma len kommer att kra va att sociala, ekonomiska och miljo ma ssiga fra gor integreras i ho gre utstra ckning a n vad som a r fallet idag, fo r att kunna uppna den breda agenda med sammanla nkade ma l som Agenda 2030 utgo r. Sammantaget a r det sannolikt en tid av stora fo ra ndringar sa va l socialt, ekonomiskt och teknologiskt. I tider av fo ra ndring finns det stora mo jligheter fo r entrepreno rer att dra nytta av nya affa rsmo jligheter och fo r fo retag att utveckla varor, tja nster och affa rsmodeller som bygger pa fo ra ndrade fo rutsa ttningar och behov. Samtidigt inneba r fo ra ndringen ocksa stora risker. Fo retag kan sa ledes ba de bli vinnare och fo rlorare i denna utveckling. Vinnare blir de fo retag som lyckas identifiera och utveckla nya mo jligheter som fo ra ndringarna medfo r. Fo retags innovationsfo rma ga, ha llbarhetsarbete och kunskap om systemlo sningar blir en konkurrensfo rdel i detta arbete. 3.2 Nuläget i omvärlden och Sverige Ekonomisk återhämtning i en tid präglad av osäkerhet De senaste a ren har den globala a terha mtningen tagit fart sedan finanskrisen 2008 och tillva xten i va rlden bedo ms o ka de na rmaste a ren 12. Detta trots fortsatt stora politiska spa nningar och att globaliseringen mo ter pa framfo r allt politiskt motsta nd. Den ekonomiska aktiviteten i EU-omra det a r just nu mycket stark och drar med sig den svenska tillverkningsindustrin. A ven de svenska husha llens konsumtion o kar vilket bidrar till ho gre tillva xt, en sjunkande arbetslo shet och goda marginaler i de offentliga finanserna. Det ho ga kapacitetsutnyttjandet leder dock till sva righeter i kompetensfo rso rjningen fo r sa va l fo retag 13 som offentlig sektor 14. De o kade ekonomiska skillnader mellan la nder och inte minst mellan regioner i EU:s medlemsstater som pra glat utvecklingen sedan 2008 visar tecken pa att minska, men arbetslo sheten a r fortfarande ho gre i EU a n fo re krisen. 15 I Sverige a r lo nesummeutvecklingen ma tt som bruttolo n per sysselsatt positiv fo r samtliga la n. Samtliga la n har ocksa haft en positiv utvecklingen av bruttoregionprodukten (BRP) per inva nare 2015 ja mfo rt med Starkast utveckling hade Va stra Go taland, Va stmanland och Kronobergs la n. I ett EU-perspektiv kvalar dock bara Stockholm in i den grupp av NUTS2-regioner med mycket ho g BNP per capita (2013) nedbrutet pa regional niva. 16 Ö vriga svenska regioner tillho r den stora medelinkomstgruppen som bedo ms dela riskerna med att varken ha tillra ckligt ho g specialisering eller konkurrensfo rdelen av la ga kostnader. Utmaningen med att befinna sig i denna situation a r att kostnader fo r de investeringar som kra vs per sysselsatt i regionen fo r att na na sta utvecklingsstadium blir ho gre ja mfo rt med regioner som befinner sig i tidiga utvecklingsstadier. Inte minst na r det ga ller investeringar i humankapitalet. Det finns sa ledes stora sva righeter att ro ra sig uppa t i va rdekedjor. 12 Finansdepartementet, 2017, Det ekonomiska la get och inriktningen fo r budgetpropositionen. 13 Tillva xtverket, 2017, Fo retagens villkor och verklighet 14 Prop. 2016/17:99, Va ra ndringsbudget fo r European Commission, 2017, My Region, My Europe, Öur Future, Seventh report on economic, social and territorial cohesion. 16 Seventh report on economic, social and territorial cohesion, 2017 European Commission 13(43)

14 Samtidigt kvarsta r konkurrensen och trycket fra n regioner underifra n, det vill sa ga sa dana med en la gre kostnadsbild. Som en generell a tga rd fo r att hantera denna situation na mns vikten av att fo rba ttra det institutionella systemet/kapaciteten och na ringslivets generella innovationsfo rma ga. 17 Na stan samtliga svenska regioner a terfinns i denna grupp och regionernas arbete med smart specialisering, innovation och kompetensfo rso rjning visar att man a r pa ra tt spa r. Ökande klyftor och ett ansträngt utbildningssystem Generellt har inkomstklyftorna i va rlden sedan la ng tid o kat inom la nder och minskat mellan la nder. Perioden som ibland kallas hyperglobaliseringens tid gynnande framfo r allt en va xande medelklass i tillva xtekonomierna i Asien och de rikaste i ÖECD-la nderna. Medelinkomsttagare i de flesta ÖECD-la nder fick no ja sig med blygsamma reallo neo kningar, vilket satt fokus pa vikten av utja mning och inkluderande tillva xt i den internationella debatten. A ven Sverige har blivit ett land med sto rre inkomstklyftor a n tidigare, a ven om de i internationell ja mfo relse a r sma. Precis som i o vriga ÖECD-la nder har framfo r allt inkomsterna fo r dem med allra ho gst inkomster o kat snabbare a n fo r o vriga, fra mst till fo ljd av snabbt o kade kapitalinkomster. De la gsta inkomsterna har o kat ja mfo relsevis la ngsamt. Den o vre 1% av inkomsttagare har o kat sin reala inkomsto kning med knappt 50% mellan 2000 och 2013 ja mfo rt med knappt 22% fo r de nedre 90%. Andelen inkomster under 60% av medianinkomst har o kat fra n drygt 9% a r 2000 till knappt 15% De o kade klyftorna ha nger fra mst samman med skillnader i arbetsfo rha llanden. 19 Det ga ller otrygghet i ansta llningsformen, tillga ngen till heltidsarbete eller o nskat antal arbetstimmar. Arbetsmarknaden ligger ocksa till grund fo r oja mlikhet mellan andra grupper i samha llet. Den svenska arbetsmarknaden a r ko nssegregerad. Lo ner och arbetsvillkor i kvinnodominerade yrken a r ofta sa mre a n i mansdominerade. Det finns vidare stora skillnader mellan inrikes och utrikes fo dda na r det ga ller arbetslo shet och deltagande i arbetskraften. Drygt 14% av utrikesfo dda bera knas vara arbetslo sa 2017 att ja mfo ra med cirka 4% fo r inrikes fo dda och skillnaden blir a nnu sto rre om man ser pa gruppen fo dda utanfo r EU 20. En sa mre fo rma ga hos utbildningssystemet att utja mna skillnader mellan elever med olika ko n, socio-ekonomisk bakgrund eller etniskt ursprung bidrar ocksa till ett mer oja mlikt samha lle och o kar risken att oja mlikheten blir varaktig. Den senaste PISAunderso kningen visar att elevernas bakgrund har sto rre betydelse fo r resultatet i naturvetenskap a n tidigare och ligger o ver ÖECD-genomsnittet. Elevsammansa ttningen pa skolorna har blivit mer homogen o ver tid sett till elevernas socioekonomiska bakgrund och skillnaderna i resultat o kar da rfo r mellan skolor. Det beror framfo rallt pa den o kade bostadssegregationen och i begra nsad utstra ckning ocksa pa det fria skolvalet. 21 Ba de i absoluta ma tt och utifra n en relativ ja mfo relse med genomsnittet i ÖECD-la nderna framsta r det som att Sverige har genomga tt en fo rsa mring na r det ga ller likva rdigheten. Elever med utla ndsk bakgrund presterar pa en la gre genomsnittlig niva ja mfo rt med elever med svensk bakgrund och dessa skillnader a r 17 EU Komm, 2017, 7 th Cohesion Report. 18 Ekonomiska va rpropositionen 2017, Finansdepartementet 19 Budgetpropositionen 2018, Finansdepartementet 20 Budgetpropositionen 2018, Finansdepartementet 21 Skolverkets la gesbedo mning 2017 (Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)) 14(43)

15 sto rre i Sverige a n i ÖECD 22. Fo r svenska fo retag a r kompetensfo rso rjningen idag det sto rsta tillva xthindret 23. Det finns en risk att fallande kunskapsresultat i utbildningssystemet, ba de i historisk ja mfo relse och i fo rha llande till andra la nder, kan ytterligare fo rva rra problemen i framtiden. En minskande fo rma ga hos utbildningssystemet att ocksa kompensera fo r olika bakgrunder riskerar att ytterligare fo rsva ra fo r framtida kompetensfo rso rjning genom att hela befolkningens potential inte nyttjas pa ba sta sa tt. Kunskap och fo rma gan att omsa tta kunskap i na got produktivt och va rdeskapande a r av stor vikt fo r en la ngsiktig konkurrenskraft. Med en o kande skillnad i studieresultat mellan flickor och pojkar blir fra gan om den ko nssegregerade arbetsmarknaden ocksa en utmaning da flickor i mindre utstra ckning va ljer utbildningar inom sektorer med ho g produktivitet och stor framtida utvecklingspotential sa som IT och teknik. Det finns samtidigt en kritik mot den ho gre utbildningen ba de vad ga ller kvalitet och vilka utbildningar som ges. En grund fo r kritiken a r att trots en kraftigt utbyggd ho gre utbildning o kar matchningsproblematiken och antalet vakanser pa arbetsmarknaden och det finns tecken pa att ma nga ho gutbildade inte har jobb som motsvarar utbildningsniva n, vilket indikerar att det finns en undantra ngningseffekt hos de med adekvat men la gre utbildning 24, dvs. ho gutbildade tar jobb som egentligen kan tas av personer med la gre utbildning och da rmed tra nger ut dem fra n delar av arbetsmarknaden. Företagsstocken domineras av små företag med upp till 50 anställda I Sverige finns totalt cirka 1,2 miljoner fo retag. Det stora flertalet, o ver 99 procent, a r sma fo retag med upp till 50 ansta llda. Fo retag sto rre a n 50 ansta llda utgo r drygt en halv procentenhet av det totala antalet fo retag i Sverige. Tillva xtverkets underso kning Företagens villkor och verklighet 2017 visar att sju av tio sma och medelstora fo retag vill va xa. Ö ver tid syns dock en sjunkande trend vad ga ller fo retagens tillva xtvilja. En viktig fo rklaring till detta a r att en mindre del av de allra minsta fo retagen vill va xa genom att ansta lla. 25 Na r det ga ller olika faktorer som fo retagen bedo mer som mycket viktiga fo r att fo retaget ska kunna va xa lyfter man framfo r allt fram nya försäljningskanaler och utveckling av nya varor eller tjänster. Öcksa ökad marknadsföring och intern kompetensutveckling framha lls som viktiga tillva xta tga rder. Antalet nystartade fo retag har uppga tt till runt per a r sedan Fo retag inom va rd och omsorg och finans-, fo rsa krings- och fastighetsverksamhet har o kat de senaste a ren. 26 Global Entrepreneurship Monitor 2017 visar ocksa ett o kat entrepreno rskap. Uppga ngen kan framfo r allt kopplas till en o kning av kvinnors entrepreno rskap. Enligt Tillva xtverkets Entreprenörskapsbarometer 2016 kan ocksa na stan ha lften av Sveriges befolkning ta nka sig att starta fo retag men intresset har avtagit o ver tid. Mindre trygghet som fo retagare a n som ansta lld ses som sto rsta hindret. Liten hemmamarknad kräver internationalisering Sverige a r ett litet, exportberoende land vilket inneba r att svenska fo retags mo jligheter att va xa i stor utstra ckning finns i andra la nder. Den internationella konjunkturen och utvecklingen pa va ra viktigaste marknader har stor betydelse fo r fo retagens utveckling. 22 Skolverkets la gesbedo mning 2017 (PISA) 23 Tillva xtverket, Fo retagens villkor och verklighet 2017, huvudrapport 24 Entrepreno rskapsforum, Svensk konkurrenskraft Tillva xtverket, Fo retagens villkor och verklighet 2017, huvudrapport nystartade-foretag-fjarde-kvartalet-2016.html 15(43)

16 En liten hemmamarknad medfo r att skalfo rdelar framfo r allt kan uppsta genom na rvaro pa flera marknader. Den internationella konjunkturen inneba r att den exporterande tillverkningsindustrin ga r mycket starkt, men sett o ver tid har Sverige tappat marknadsandelar pa va rldsmarknaden ja mfo rt med sina viktigaste konkurrentla nder. Sett till total varuexport har Sverige fo rlorat 30 procent i marknadsandel mellan 2005 och 2015, medan Va steuropa som helhet tappat 17 procent och tillva xtekonomierna har o kat sina marknadsandelar 27. Den varugrupp da r Sverige tappar mest a r telekom med en minskning pa 66 procent det senaste decenniet. Sverige tappar a ven mycket i andra viktiga varugrupper sa som maskinindustri, fordon, massa och papper. Sverige bibeha ller da remot sin position pa den globala tja nstemarknaden. Under ma tperioden o kade marknadsandelen fo r tja nsteexporten med sammantaget 4 procent. Den va steuropeiska tja nsteexporten tappade da remot under samma period 12 procent. Det finns en tilltagande uppdelning av produktionsprocesser i globala va rdekedjor (GVK). Detta inneba r att det totala va rdet pa den svenska exporten har o kat, men att en mindre del av va rdet ha rro r fra n Sverige. Ha r syns regionala skillnader, da r den sto rsta delen av GVK-jobben finns i Stockholm, Va stra Go taland och Ska ne la n. 28 Dock pekar vissa tecken mot att internationaliseringen kan mattas av. Antalet frihandelsavtal minskar, handelsbarria rer o kar 29 och de gra nso verskridande kapitalstro mmarna har ja mfo rt med toppa ret 2007 minskat med 65 procent a r Det finns ocksa tendenser till att va rdekedjorna inte la ngre expanderar 31 vilket skulle kunna tyda pa att den o kande globala politiska osa kerheten fa r genomslag pa beslut i fo retagen. Internationalisering a r viktigt fo r fo retag fo r att fa sto rre marknader att agera pa. Resultat fra n Företagens villkor och verklighet 2017 visar att en klar majoritet av svenska sma och medelstora fo retag a r fra mst inriktade pa den inhemska marknaden, och ju sto rre fo retaget a r desto vanligare a r det att fo retaget agerar pa en internationell marknad. Brist på resurser, kostnader för internationalisering samt brist på kontakter och nätverk, a r de faktorer som fo retagen i ho gst grad anger som hinder fo r internationalisering. Institutionella ramvillkor avgörande för företagande A ndama lsenliga regelverk a r en viktig fo rutsa ttning fo r utvecklingen av fo retagens konkurrenskraft. Framfo r allt gynnas sma och medelstora fo retag av tydlig och fo rutsa gbar regelgivning och god tillga nglighet till information om regelverk och offentligt sto d och fra mjande. Transparens, tydliga regelverk och fo rutsa gbarhet minskar riskerna fo r godtycklighet och korruption och sta rker incitamenten att starta och driva fo retag. I senaste Global Competitiveness Report placerar sig Sverige pa en sjundeplats av 137 underso kta la nder. Den na got fo rsa mrade placeringen ro rande Sveriges konkurrenskraft ja mfo rt med fo rega ende a r ha rro r bland annat fra n en upplevd fo rsa mring inom den institutionella omgivningen: De flesta indikatorerna utvecklades ha r negativt, dock inte regelbo rda. Fra mst ma rks fo rsa mringen inom tillit till politiken, effektivitet i offentlig finansiering och va ldsrelaterade indikatorer. 27 Business Sweden, Global Exportanalys Tillva xtanalys, 2014, Sverige i globala va rdekedjor Fo ra ndringar av fo retagens roll i en alltmer sammanfla tad va rldsekonomi, Rapport 2014: Finansdepartementet, 2017, Det ekonomiska la get och inriktningen fo r budgetpropositionen. 30 McKinsey Global Institute, augusti 2017, The new dynamics of financial globalization 31 ÖECD, 2017, Policy papers no 41, The future of global value chains 16(43)

17 I Va rldsbankens rapport Doing Business 2018 placerar sig svenskt fo retagsklimat pa plats 10 av 190 la nder. Underso kningen fokuserar pa det som direkt pa verkar fo retagande, till exempel regelverk, tillsta ndsgivning och kreditgivning till fo retag. Framsteg har gjorts inom olika omra den, exempelvis har processen att starta fo retag blivit enklare under de senaste a ren. Det som fra mst drar ner Sveriges position a r regelverken som omger lån och kreditgivning. A ven om Sverige har tagit steg i ra tt riktning finns andra la nder som gjort sto rre framsteg. Underso kningen Företagens villkor och verklighet 2017 visar fo rvisso att andelen fo retag som upplever regler som ett stort hinder fo r tillva xt har minskat ja mfo rt med Men lagar och myndighetsregler upplevs fortfarande som ett av de sto rsta problemen fo r att fo retagen ska kunna va xa. De personalrelaterade reglerna samt regler kopplade till skatt och moms a r de som upplevs som sto rst hinder fo r tillva xt. Fo retagare med utla ndsk bakgrund ser i allma nhet sto rre hinder a n fo retagare med svensk bakgrund fo r att starta och driva fo retag. Solofo retagen och de medelstora fo retagen upplever mindre hinder a n o vriga sma fo retag, vilket kan bero pa att solofo retagen bero rs av fa rre regler och att de till skillnad mot de medelstora fo retagen inte har lika stora administrativa och juridiska resurser fo r att hantera regelma ngden. Da rmed beho vs fortsatta satsningar fra n det offentliga fo r att fo renkla fo r fo retag. 32 I den sjunde sammanha llningsrapporten poa ngteras att det gra nsregionala samarbetet a r viktigt fo r att realisera den inre marknaden och har hja lpt till att minska oo nskade och negativa effekter av gra nser inom EU. Samarbeten har lett till flera fo rba ttringar inom ett antal omra den sa som transport, utbildning, energi, ha lsova rd mm. Nationella gra nser utgo r dock fortfarande ett hinder fo r ro rligheten av varor, tja nster, ma nniskor, kapital och ide er. Att minska gra nsbarria rer ger sa ledes betydande ekonomiska vinster i EU. Innovation och diversifiering Sverige sta r sig va l pa innovationsomra det med en andra plats i Global Innovation Index EU:s Regional Innovation Scoreboard 2017 visar ocksa att Sveriges regioner sta r sig va l innovationsma ssigt. Stockholm utma rker sig i den ho gsta kategorin, Leading+ som den mest innovativa regionen i EU, men ocksa Ö stra Mellansverige och Ska ne- Blekinge tillho r den ho gsta kategorin medan Va stra Go taland a r Leading, Ö vre Norrland Leading och o vriga tillho r olika grader av kategorin Strong med Mellersta Norrland la gst rankad som Strong. 33 Studien Sårbara kommuner 2016 visar svenska kommuners sa rbarhet utifra n deras beroende av enskilda sto rre arbetsgivare, omsta llningsfo rma ga och utvecklingskraft. Ja mfo rt med 2011 a rs studie a r na rmare en fja rdedel av de sa rbara kommunerna inte la ngre sa rbara. Samtidigt har dessa ersatts med andra kommuner. Detta tyder pa en betydande dynamik och visar pa utvecklingskraft och potential fo r fo ra ndring i ma nga svenska kommuner. Sa rskilt tycks o kad pendling och o kat fo retagande ha bidragit till utvecklingen finns sa rbara kommuner i de flesta la n, men na rmare ha lften av Sveriges 100 sa rbara kommuner finns i ett omra de med Bergslagen som centrum. Bergslagen har varit representerat i gruppen sa rbara kommuner sedan la ng tid, vilket understryker att ma nga ga nger tar strukturomvandling la ng tid och att det a r alltja mt saknas kunskap eller no dva ndiga medel fo r att bidra till fo rba ttring. 32 Fo retagens villkor och verklighet European Union, 2017, Regional Innovation Scoreboard (43)

18 Digitalisering skapar nya förutsättningar för innovation och affärer Fo r att fo retag ska kunna dra nytta av de nya fo rutsa ttningar fo r innovation och fo retagande som den digitala utvecklingen medfo r kra vs va l utbyggd infrastruktur i hela landet men ocksa god offentlig service som nyttjar digitaliseringens mo jligheter fo r att underla tta fo r sa va l fo retag som privatpersoner. Sverige innehar tredje plats i EU:s Digital Economy and Society Index (DESI) 34. Utmaningen fo r Sveriges del a r att kontinuerligt fo rba ttra digitaliseringen fra n en redan ho g niva inom flera omra den. Tillga nglighet i form av transport- och IT-infrastruktur samt tillga ng till kommersiell service varierar stort i Sverige. Men trots glesa strukturer har Sverige en bra bredbandsta ckning ja mfo rt med o vriga Europa a ven om det finns stora regionala skillnader. 35 Svenska fo retag har ocksa kommit olika la ngt i sin digitala mognad. I EU:s Digital Intensity Index, som ma ter anva ndningen av olika digitala teknologier i fo retag, rankas Sverige pa fja rde plats. 36 Trots att fo retag inom IKT, handel, andra tja nstefo retag och tillverkning ligger bra till i anva ndningen av IT 37 beho ver fler fo retag nyttja digitaliseringens mo jligheter, genom utveckling av affa rsmodeller, effektiviserad produktion, fo r att skapa va rde i fo retag. Digitalisering mo jliggo r fo r fler fo retag att koppla upp sig mot internationella marknader na r kostnaderna fo r informationsutbyte sjunker. Fo retagens mo jligheter att uppna skalfo rdelar i sin verksamhet o kar na r fler potentiella kunder kan na s. I takt med digitaliseringens inta g inom allt fler omra den skapas nya affa rsmo jligheter och bidrar till fo rba ttrade fo rutsa ttningar att leva och verka i hela landet. Humankapitalet allt viktigare när AI och robotarna tar rutinjobben Sverige a r en modern ekonomi da r kunskap och kompetens a r va ra viktigaste konkurrensfo rdelar. I internationell ja mfo relse a r svensk arbetskraft va lutbildad. Va r kompetensniva a r dock inte fullt ut anpassad till de branscher vi specialiserar oss inom. Karakta ren pa Sveriges samlade kompetens sto djer va r specialisering i tillverkningsindustrin pa mellan- till ho gteknologisk niva men sto djer inte fullt ut den o kande specialiseringen pa komplexa affa rstja nster och tillverkning pa ho gteknologisk niva. Den svenska arbetskraften utfo r inte lika stor andel uppgifter inom STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics, dvs. vetenskap, teknologi, ingenjo rsvetenskap och matematik), redovisning och marknadsfo ring som andra la nders. Dessa kompetenser kra vs i ho gteknologisk tillverkning och komplexa affa rstja nster. Det beho vs da rfo r utbildningsinvesteringar, dels inom ovanna mnda omra den och dels i de baskompetenser som a r no dva ndiga fo r att klara utmaningarna med de globala va rdekedjorna 38. I internationell ja mfo relse a r svensk arbetskraft va lutbildad. Dock finns stora regionala, inomregionala och ko nsma ssiga skillnader. Ho gst andel personer med en minst trea rig eftergymnasial utbildning a terfinns i Stockholms la n fo ljt av Uppsala la n och Va sterbottens la n. Sverige befinner sig mitt i en ho gkonjunktur och fo retagen har sva rt att rekrytera medarbetare med ra tt kompetens och erfarenhet. Tillga ng till la mplig arbetskraft a r idag det sto rsta tillva xthindret fo r sma och medelstora fo retag; vart fja rde fo retag anger Tillva xtanalys, 2015, Sverige ur ett europeiskt perspektiv Vad kan Espon sa ga om Sverige och svenska prioriteringar? Rapport 2015: EU KÖMM: Europe s Digital Progress Report Tillva xtanalys, 2016, Digital mognad i svenskt na ringsliv ett fo rslag pa ny indikator. 38 Skolverkets la gesbedo mning 2017 (PISA) 18(43)

19 detta som stort tillva xthinder. 39 Samtidigt finns en o kad tudelning pa arbetsmarknaden da r arbetslo sheten bland inrikes fo dda a r rekordla g medan nyanla nda och individer med ofullsta ndig skolga ng har sva rt att komma in pa arbetsmarknaden. Sammantaget inneba r detta att Sverige har en matchningsproblematik som inneba r ho g arbetslo shet fo r vissa grupper samtidigt som na ringslivet har sva rt att finna ra tt kompetens. En va l fungerande matchning pa arbetsmarknaden fo rutsa tter att utbildningssystemet a r va l anpassat fo r na ringslivets behov samt att mo jligheter till vidareutbildning varefter behoven uppsta r a r va l fungerande. Tillga ng till ra tt kompetens, pa ra tt plats och i ra tt tid a r en fo rutsa ttning fo r att fo retag ska kunna ta na sta steg i sin utveckling och realisera sin tillva xtpotential. En tilltagande arbetspendling o ver kommungra nser (regionfo rstoring) de senaste a rtiondena 40 har inneburit att de svenska arbetsmarknadernas geografiska utstra ckning o kat. Fo r arbetskraften betyder det att man kan bo i en kommun men pendla till ett arbete i en annan kommun. Fo r arbetsgivare kan det medfo ra att det blir la ttare att finna ra tt kompetens i och med att arbetskraftsutbudet o kar. Miljömässig utveckling Anga ende miljo ma ssigt nula ge kommer Sverige va l ut ja mfo rt med andra EU-la nder. I spa ren av den ekonomiska nedga ngen ser vi ocksa en allma n minskad miljo pa verkan genom minskad energikonsumtion samt minskade utsla pp av va xthusgaser. Detta inneba r att sett fra n nula get kommer de flesta av EU:s medlemsla nder att na EU2020 ma len. Men na r vi nu ser ett ba ttre konjunkturellt la ge finns oro fo r att denna utveckling inte ha ller i sig. Ett nytt EU-ma l fo r utsla pp till a r 2030 har ocksa satts. Trots generella framsteg inom miljo omra det beho vs sa ledes sto rre anstra ngningar fo r att na ma len inom omra det. La get kan ocksa tolkas som att det kommer att finnas en sto rre efterfra gan pa miljo teknik pa marknader som sla par efter. Vidare betonas satsningar inom transportomra det, da det finns ett stort omsta llningsbehov inom transportsektorn fo r att na utsla ppsma len. Klimatfo ra ndring kommer att pa verka ma nga EU-regioner, vilket kommer att kra va stora offentliga investeringar fo r att mildra effekterna. Fo r Sverige fo rva ntas dock relativt moderata territoriella konsekvenser, men pa sikt kommer det pa verka specifika na - ringar, till exempel vinterturism. Dessutom konstateras att sa rskilda miljo utmaningar i sto rre sta der kra ver stora insatser. Ha r lyfts bland annat luftfo roreningar i sto rre sta der fram. Sta der kan dock ocksa vara mer resurseffektiva och det kan vara enklare da r att anamma en koldioxidsna l livsstil Slutsatser I detta avsnitt resonerar vi kring olika mo jligheter till tematisk inriktning. Fo rslagen a r inte slutliga, utan a r avsedda som avstamp och exempel info r det fortsatta fo rberedelsearbetet. Sammantaget kan vi utga fra n att framtiden inneba r en utveckling med stora samha llsfo ra ndringar. En o kad förmåga till omställning är avgörande fo r att sa kersta lla fo retagens konkurrenskraft och regional tillva xt. Detta kra ver kunskap, strategier och verktyg fo r ho g beredskap till omställning hos fo retag och regioner. 39 Tillva xtverket, Fo retagens villkor och verklighet Tillva xtanalys, 2015, Funktionella analysregioner revidering 2015, PM European Commission, 2017, My Region, My Europe, Öur Future, Seventh report on economic, social and territorial cohesion. 19(43)

20 ÖECD lyfter fram innovation, infrastruktur och kompetens som betydelsefulla faktorer fo r regional utveckling och betonar att policyinsatser inte ska genomfo ras fo r att kompensera regioner med en sa mre utveckling. Ista llet fo rordar ÖECD en platsbaserad policy som fra mjar utveckling av en regions specifika tillga ngar, samordning med sektorspolitik pa den regionala och lokala niva n samt flerniva styrning fo r att da rmed sa kersta lla en harmonisering av ma l och genomfo rande av insatser. 42 Med utga ngspunkt i detta resonemang har vi identifierat vi fyra huvudsakliga omra den som a r centrala fo r att uppna omvandling och fo rnyelse och da rmed konkurrenskraftiga fo retag (Figur 1). Dessa a r institutionella ramvillkor, innovation, kompetens och infrastruktur. Under respektive omra de presenterar vi uppdrag fo r att mo ta utmaningar och mo jligheter fo ljt av en utblick mot mo jliga insatser inom ERUF. Figur 1. Områden av betydelse för företagens konkurrenskraft inklusive exempel på insatser Exempel på insatser EU:s inre marknad, territoriellt samarbete o ver administrativa gra nser Institutionella ramvillkor Företagens konkurrenskraft Exempel på insatser Mjuka och ha rda investeringar i ja rnva g, va g, flygplatser, hamnar, bredband, bosta der, infrastruktur fo r innovation och kompetensutveckling Infrastruktur Innovation Exempel på insatser Affa rsutveckling, digitalisering, export- och investeringsfra mjande, kapitalfo rso rjning, innovationssto d Kompetens Exempel på insatser Kompetensfo rso rjning fo r en ba ttre matchning. Kompetensutveckling fo r att mo jliggo ra livsla ngt la rande 42 ÖECD, 2016, ÖECD Regional Öutlook 2016 Productive Regions for Inclusive Societies & ÖECD, 2017, ÖECD Territorial Reviews: Northern Sparsely Populated Areas 20(43)

21 Uppdrag: Utveckla ramvillkor för företagande Fo r att na konkurrenskraftiga fo retag kra vs omvandling och fo rnyelse vilket i sin tur kra ver goda ramvillkor fo r fo retagande. Ramvillkor a r samlingsnamnet fo r de lagar, regler och va rderingar som omga rdar fo retagande. I en allt mer globaliserad va rld a r de inte enbart inhemska regler som spelar roll. Skillnader i fo rutsa ttningar fo r fo retagande mellan olika nationer kan pa verka fo retagens beslut om var de etablerar verksamhet och var verksamheter va xer. Att harmonisera tilla mpningen av lagar och regler kan betyda ba de likva rdig tilla mpning av en regel inom ett land och att arbeta med att ta bort skillnader i regelverk mellan EU-la nder fo r att inte fo rsva ra fo r fo retagande och internationalisering. Inom ramen fo r ett eventuellt kommande ERUF-program beho ver ytterligare arbete go ras fo r att sa - kersta lla den inre marknadens funktion. Detta a r sa rskilt viktigt mot bakgrund av dels att svenska fo retags internationella expansion fra mst sker i na romra det och dels den europeiska marknadens betydelse fo r Sverige som exportnation. Enligt det europeiska analysna tverket ESPAS skulle ett borttagande av de kvarvarande handelshindren fo r varor och tja nster inom EU bland annat kunna tredubbla de vinster som a stadkommits de senaste 30 a ren och fo rdubbla handeln inom EU 43. Länder där regler skapar ett gynnsamt företagsklimat är mer attraktiva för investeringar. Under senare år har ett omfattande arbete pågått i Sverige för att förenkla regler som upplevs krångliga och skapar administrationskostnader. I Världsbankens mätning av företagsklimat ligger Sverige bra till, senast på en tionde plats av 190 länder. Trots Sveriges förhållandevis goda placering är det viktigt att fortsätta förenklingsarbetet mot bakgrund av att många andra länder gör ansträngningar att förbättra förutsättningarna för företagande. En allt snabbare fo ra ndringstakt inneba r nya utmaningar fo r lagar, regler och tilla mpning och sta ller krav på institutionella ramvillkor. De ramvillkor fo r fo retagande som finns ma ste kunna hantera en allt mer digital ekonomi. Fo rvaltningen har en roll som möjliggörare, genom att exempelvis trygghetssystem fo r fo retagare och sociala system beho ver utvecklas i takt med demografiska fo ra ndringar och i takt med teknologisk utveckling och arbetslivets a ndrade fo rutsa ttningar. Det kan ocksa handla om att utveckla och erbjuda smarta digitala tja nster till fo retag fo r att underla tta i deras vardag. Möjliga insatser inom ERUF Mo jliga insatser som baserat pa tidigare erfarenheter samt frama tblick la mpar sig att finansiera inom ERUF och som kan o verva gas fo r att utveckla fo retagens konkurrenskraft i en eventuellt kommande programperiod a r: EU:s inre marknad arbeta med fortsatt harmonisering av villkoren fo r fo retagande, enklare och mer a ndama lsenliga regler fo r att underla tta fo retagande inom EU och fo r o kad likva rdighet Territoriellt samarbete o ver administrativa gra nser fo r att underla tta gra nshandel, och fo r att fo retag ska kunna verka inom hela EU-marknaden ga llande tillsta nd Uppdrag: Utveckla företagens förnyelse- och innovationsförmåga Fo r att na konkurrenskraftiga fo retag kra vs omvandling och fo rnyelse vilket i sin tur kra ver att fo retag har en o kad innovationsfo rma ga. Policy fo r att fra mja innovation kan ha rleda sig till att stimulera sa dant som leder till ekonomisk utveckling. Innovation kan 43 ESPAS (2015) Global Trends to 2030: Can the EU meet the challenges ahead? s (43)

22 inneba ra ma nga saker. Redan pa 1930-talet ringade Schumpeter 44 in fo ljande aspekter som viktiga bidrag fo r ekonomisk utveckling; en ny eller fo rba ttrad kvalitet pa en vara eller tja nst, en ny produktionsmetod, en ny marknad, en ny ra vara fo r att producera en vara eller ett nytt sa tt att organisera sig pa. Innovation och teknisk utveckling a r en fo rutsa ttning fo r att hantera samha llsutmaningar sa som tilltagande resursbrist. Till exempel kan nya affa rsmodeller underla tta cirkula r produktion och da rmed leda till o kad resurseffektivitet. Den tilltagande globala konkurrensen kra ver exempelvis kunskap om samt fo rma ga att fa tillga ng till marknader som va xer. Ha r kan det till exempel handla om att anva nda sig av kritisk massa genom samverkan (na romra det=ba de marknad och bas) som ger en o kad global synlighet till kunskapsho jande aktiviteter. Som na mns ovan kommer Sverige och Sveriges regioner just nu relativt va l ut ga llande innovation i internationella ja mfo relser. Men fo r att ba de beha lla samt utveckla va r position beho ver vi fortsatt satsa pa att främja innovationsarbete av olika slag. Det handlar ba de om spets samt att fa till en breddinnovation sa att fo retagen ho jer sin la gsta niva och har en o kad fo rma ga att ro ra sig uppa t i va rdekedjor. I sammanhanget blir betydelsen av att utveckla kompetens och humankapital (se nedan) avgo rande. Som na mns ovan kan syftet med innovationsarbetet handla om allt fra n att ta fram nya varor och tja nster, till att utveckla samt anva nda sig av nya affa rsmodeller eller produktionsmetoder samt att finna nya marknader fo r fo retagets produkter. Möjliga insatser inom ERUF Mo jliga insatser som baserat pa tidigare erfarenheter samt frama tblick la mpar sig att finansiera inom ERUF och som kan o verva gas fo r att utveckla fo retagens innovationsfo rma ga i en eventuellt kommande programperiod a r: Fo r att utveckla nya processer, varor, tja nster, produktions-, organisations-, och affa rsmodeller beho vs samverkansprojekt mellan akademi/forskningsinstitut, na ringsliv, offentlig sektor, civilsamha llet pa tva rs o ver administrativa (kommunala, regionala, nationella) gra nser. Sto dja framva xten av fo retagskluster och ekosystem som sta rker fo retagens fo rma ga att ho ja sin position i va rdekedjan, och bygger kapacitet och kritisk massa fo r att ho ja innovationsfo rma gan och skapar attraktionskraft fo r etablering av kompletterande fo retag i va rdekedjan, internationella investeringar, forskning och talangattraktion. Sa rskilda satsningar pa att tillvarata de affa rsmo jligheter som digitalisering och arbetet med resurseffektivitet (inklusive klimat- och energi-) medfo r. Underla tta entrepreno rskap och utveckling av nya eller befintliga fo retag genom sto d till inkubator samt tillga ng till extern finansiering sa som riskkapital, la nefinansiering i tidiga skeden eller expansionsfaser. Fo r att fo retag i Sverige ska kunna na nya marknader beho vs satsningar pa internationalisering. Fo r att attrahera utla ndskt kapital och investeringar till Sverige kra vs investeringsfra mjande verksamhet. Utveckla strategiskt viktiga innovations- och fo retagsmiljo er i Sveriges regioner genom utveckling samt genomfo rande av smarta specialiseringsstrategier. 44 Schumpeter, J. (1934/1959). The Fundamental Phenomenon of Economic Development, in The Theory of Economic Development: An Inquiry into Progits, Capital, Credit, Interest, and the Business Cycle, Chapter II, Cambridge, MA, Harvard University Press.) Sa ledes kan det som bredare a n att enbart handla om forskning och utveckling.) 22(43)

23 Uppdrag: Utveckla [struktur...] för en strategisk kompetensförsörjning Fo r att na konkurrenskraftiga fo retag kra vs en strategisk kompetensfo rso rjning och en effektiv matchning. Den teknologiska utvecklingen och globalisering fo ra ndrar arbetsmarknaden i snabb takt och inneba r nya krav pa utbildning, kompetens och sociala fo rma gor. En stor andel av yrken och arbetsuppgifter kommer att ersa ttas men sannolikt uppsta r ny efterfra gan na gon annanstans na r arbetskraft frigo rs. Fo ra ndringstakten och en allt ho gre specialisering medfo r att yrkenas halveringstid minskar och krav pa livsla ngt la rande och omskolning a ven fo r ho gutbildade kommer att o ka. Den demografiska utvecklingen med fler a ldre och unga per arbetande (fo rso rjningskvoten) fo rsta rker ytterligare vikten av att arbetsstyrkan/humankapitalet rustas fo r na ringslivets behov. Invandring utgo r en stor del av den framtida arbetskraften, vilket sta ller sa rskilda krav pa utbudet i utbildningssystemet. Na ringslivet kommer med andra ord att vara beroende av ett smidigt integrationsarbete i samha llet. Sammantaget kra ver detta ba de ett individperspektiv (ESF) och ett strukturperspektiv (ERUF), da r strukturperspektivet handlar om att nuvarande och framtida verktyg och system fo r utbildning anpassas till na ringslivets behov och fo rma r integrera na ringslivet i sina processer. Kompetensfo rso rjning a r redan idag det som fo retagen upplever som det sto rsta hindret fo r att va xa. Samtidigt har nyanla nda och individer med ofullsta ndig skolga ng sva rt att komma in pa arbetsmarknaden. Sverige har sa ledes en matchningsproblematik som inneba r ho g arbetslo shet fo r vissa grupper samtidigt som na ringslivet har sva rt att finna ra tt kompetens. Generellt a r svensk arbetskraft va lutbildad, men det finns ocksa stora regionala och ko nsma ssiga skillnader. Vidare a r va r kompetensniva inte fullt ut anpassad till de branscher vi specialiserar oss inom. Karakta ren pa Sveriges samlade kompetens sto djer va r specialisering i tillverkningsindustrin pa mellan- till ho gteknologisk niva men sto djer inte fullt ut den o kande specialiseringen pa komplexa affa rstja nster och tillverkning pa ho gteknologisk niva. Utbildningssystemet a r dock inte anpassat till ett mer omfattande livsla ngt la rande, vilket kra ver investeringar och utveckling av nya modeller. Med o kade krav pa kompetens och mer komplexa utmaningar ra cker inte kompetensutveckling pa arbetsplatsen utan kra ver att den ho gre utbildningen har en tydlig roll. Kompetensutveckling av yrkesverksamma ma ste kunna hanteras av utbildningsystemet och anpassas efter na ringslivets behov. Möjliga insatser inom ERUF Mo jliga insatser som baserat pa tidigare erfarenheter samt frama tblick la mpar sig att finansiera inom ERUF och som kan o verva gas fo r att utveckla fo retagens innovationsfo rma ga i en eventuellt kommande programperiod a r: Kompetensfo rso rjning/utveckling, t ex SMF:s strategiska kompetensfo rso rjning (nationella insatser men med koppling till smart specialisering). Insatser som syftar till att sto dja/sta rka regional och lokal samordning av kompetensfo rso rjningsarbetet. Projekt som arbetar med hela kedjan av ett fo retags kompetensfo rso rjning som kan kombinera individperspektivet och strukturperspektivet och finansieras fra n mer a n en fond Utveckling av na tbaserade former fo r kompetensutveckling som underla ttar kompetensutveckling fo r yrkesverksamma. Integrerade forsknings- och utbildningsmiljo er i na ra samarbete med na ringslivet t.ex. med fokus pa avancerad teknik och produktutveckling anpassat efter na ringslivets profil. 23(43)

24 Uppdrag: Säkerställ god tillgång till infrastruktur, såväl fysisk som digital Fo r att na konkurrenskraftiga fo retag kra vs god tillga ng till infrastruktur oavsett var i landet ett fo retag befinner sig. Sverige a r ett litet men glest befolkat land och dessutom perifert geografiskt bela get sett till viktiga exportmarknader. Fo r att kompensera denna nackdel kra vs en god infrastruktur som o kar tillga ngligheten till utla ndska marknader och mo jliggo r pendling inom regionala arbetsmarknader. Fo r att kunna na ut med varor till den inhemska och utla ndska marknaden beho ver fo retagen ha en god tillga ng till infrastruktur, uto ver digital infrastruktur. Den fysiska infrastrukturen har betydelse fo r fo - retagens mo jligheter att attrahera och rekrytera ra tt kompetens, da r goda fo rbindelser mo jliggo r ba ttre matchning vad ga ller fo retagens kompetensbehov. Detta a r inte minst avgo rande fo r konkurrenskraften hos fo retag som a r lokaliserade utanfo r de sto rre sta - derna. Regioners mo jlighet att beha lla och locka till sig fo retag a r beroende av att det finns fungerande transporter och kommunikationer som ha ller ho g kvalitet. Utbyggnaden av ho ghastighetsfo rbindelser kan underla tta matchning och arbetspendling o ver sto rre geografiska omra den. Transportsystemet behöver kunna hantera klimatutmaningen och bidra till en samhällsutveckling med hållbar tillväxt. Resor och transporter ska underlätta vardagen för människor och företag och utgöra hållbara klimatsäkra transportlösningar. I takt med en ökad digitalisering av såväl näringslivet och individers tillvaro finns större flexibilitet att arbeta och driva verksamhet i alla delar av landet, och fysiskt resande kan ersättas av digitala möten. I denna utveckling finns möjligheter att finna lösningar som både är hållbara och stärker företagsamheten. Samtidigt kan idag inte allt virtualiseras och därmed finns fortfarande behov av god fysisk infrastruktur för transport av såväl gods som människor. Möjliga insatser inom ERUF Mo jliga insatser som baserat pa tidigare erfarenheter samt frama tblick la mpar sig att finansiera inom ERUF och som kan o verva gas fo r att utveckla fo retagens konkurrenskraft i en eventuellt kommande programperiod a r: Bredband sa kersta lla god tillga ng till snabbt bredband i hela landet. Bosta der bostadsbristen a r pa taglig i alla delar av landet, om a n mer akut i vissa. Mer ha rda investeringar a n idag i ja rnva g, va g, flygplatser, hamnar; laddinfrastruktur. Fortsatt arbete med kunskapsutveckling/samverkan i internationell/ nationell/regional planering Testanla ggningar fo r utveckling av CÖ2-sna l teknik; koldioxidsna la transporter 4 Förenkling för resultat Frågeställning i projektdirektivet: Vilka åtgärder har inför och under programperioden vidtagits i syfte att förenkla och effektivisera programgenomförandet dels för projektägare dels för förvaltande myndighet? En analys och bedömning av utfallet av dessa åtgärder? Vad fungerar bra och vad (och varför) borde förändras och förbättras inför kommande programperiod ? Förenklingsperspektivet ska omfatta allt från 24(43)

25 programskrivning, förvaltnings- och kontrollsystem till att minska den administrativa bördan för projektägare. I uppdraget ingår att inventera goda exempel på förenklingsåtgärder från övriga ESI-fonder (inkl. ETC-programmen) Lo pande info r och under de senaste programperioderna dyker fra gorna om mo jliga fo renklingar upp: Det ma ste bli la ttare fo r sto dmottagare att ta del av fonderna, la ttare att rapportera, la ttare att fo lja upp med mindre kra ngel, mindre byra krati, mindre kontroller och mindre revision. Fo rutom att underla tta fo r sto dmottagarna inneba r det ocksa fo renkling och effektivisering fo r genomfo randeorganisationerna. A ven kommissionen har uppma rksammat detta behov och info r kommande strukturfondsperiod har de ambitio sa tankar om fo renkling, differentiering och enkelhet. Kommissionens ho gniva grupp fo r fo renkling har fo rt fram en rad fo rslag 45 som de fo rvaltande myndigheterna fo r ESI-fonderna sta ller sig bakom. Kort sagt en revolution. Öm det blir verklighet. Det finns dock saker som vi styr o ver sja lva pa medlemsstatsniva. Under 2017 har delprojektet fo renkling erbjudit personer inom ba de Tillva xtverket och ett antal andra akto rer att fo resla mo jliga a tga rder fo r fo renkling. Ma nga av fo rslagen handlade om fo rba ttringar av exempelvis IT-system och information. Sa dant kommer att hanteras av bl.a. enheten Verksamhetssto d under innevarande programperiod. Nedan finns ett fo rso k att sammanfatta inspel till framfo rallt processen fo r kommande programperiod I bilaga 1 finns samlat ytterligare ett antal uppgifter som samlas in som kan ifra gasa ttas info r Na got fo r kommande projekt att ta vidare. 32 fo rslag till fo renkling med sikte pa na sta programperiod inkom, 11 av dessa fo rslag bordlades av styrgruppen da de inte bedo mdes vara genomfo rbara. Av de resterande 21 kan de samordnas till fyra fo renklingsomra den: Samlad effektlogik se o ver programstrukturen Relevant, effektiv och resultatbaserad rapportering Flerniva styrning pa ho gre niva - genomfo rande via finansieringsmodeller Ge Horisontella kriterier den plats de fo rtja nar En spaning om framtida programperiod kan vara att sammanha llningspolitiken i skenet av Brexit kommer ha en mer begra nsad budget a n tidigare programperioder. Vissa talar om en minskning pa 25 30%. Migrationsproblematiken kan skapa incitament fo r kommissionen att se o ver framfo rallt socialfondens roll i sammanha llningspolitiken, rykten ga r om att lyfta ut socialfonden ur sammanha llningspolitiken och ba ttre anva nda dessa medel i en Human capital fund. Kanske inte hela Sverige fa r del av sammanha llningspolitiken fra n och med 2021? Fondernas medel beho ver da ytterligare fokuseras pa ma lgrupperna fo retag och individer. Da rav kanske behov av ytterligare fokusering av program, insatser och modeller fo r genomfo rande. 4.1 Se över programstrukturen Det som står i de operativa programmen gäller för resterande programperiod och blir styrande i detaljerna i hela kedjan för varje enskilt projekt. Tiden för faktisk programskrivning är kort ca sex månader. Ju fler som involveras desto större risk är det för missuppfattningar och olika tolkningar av förutsättningarna. Processen för regional förankring av VAD som bör ske under 2018 där programskrivning (HUR) sker (43)

26 av en mindre gruppering. Stödmottagare upplever ESI-fonderna som dyra i förhållande till andra stödformer, såsom nationella medel och program förvaltade direkt från Bryssel, exempelvis Horisont För att minska skillnaderna bör ambitionen vara att göra processen för VAD och HUR mer transparent för kunden i programmeringen. Ett grundläggande problem handlar om programstruktur och effektlogik. Det stärks ytterligare av genomförandeutvärderingen som Oxford research gjorde mars där man konstaterar att de fo rvaltande myndigheterna la gger stora resurser pa formalia och regelefterlevnad (vilket programmens konstruktion kra ver) men de har i ho gre utstra ckning a n tidigare antagit rollen som sja lvsta ndiga operativa ledningar av respektive program, sa rskilt ESF-ra det och Tillva xtverket. I toppen finns mycket omfattande regelverk och formella styrdokument. I botten finns detaljerade operativa planer, rutiner, strukturer och arbetssa tt. I mitten saknas idag en midja da r de fo rvaltande myndigheterna bo r tolka och prioritera de formella styrdokumenten, samt utveckla tydliga effektlogiker och genomfo randestrategier fo r respektive program. Info r programperioden fanns en ambition att fokusera genomfo randet vilket innebar att medlemsstaterna fick organisera programskrivningarna i en partnerskapso verenskommelse da r alla fyra strukturfonderna samlades under samma paraply fo r att fo rsta rka dess genomslagskraft i EU:s sammanha llningspolitik. Fondsamordning var ta nkt att da rmed fa en mer framtra dande roll. Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden fo r landsbygdsutveckling och Europeiska fiskerifonden har alla ett nationellt program och regionala handlingsplaner, medan regionalfonden har a tta regionala program och ett nationellt. Det skapar ett o kat fokus fo r regionalfondens programtekniska fra gor som tenderar att minska utrymmet fo r mer strategiska fra gor om hur ERUF ska bidra till regional tillva xt- och na ringspolitik. En gemensam analys och effektlogik fo r alla ESI-fonder skulle kanske o ppna upp fo r en o versyn av programstrukturen fo r ERUF-programmen som borde anpassas till strukturen i de o vriga programmen. De omvittnade inla sningseffekter som ERUF:s nio program har skapat kanske kan vinna pa att genomfo ras inom ramen fo r ett program. Fler tematiska omra den kan anva ndas under hela programperioden, medel kan anva ndas flexiblare, administrationen skulle minska avseva rt pa FM och frigo ra resurser fo r sto d i riggningsfasen. Vi ser ocksa ett behov ocksa av sto rre synkronisering, inklusive struktur, tolkning av begrepp samt gemensamt arbete och engagemang fo r fondsamordning mellan de olika fonderna. 4.2 Relevant, effektiv och resultatbaserad rapportering Sverige har en robust ekonomisk fo rvaltning och visar trova rdighet i sitt genomfo rande av ESI-fonderna. Sverige borde kunna driva o kad differentiering av regelverket fo r delad fo rvaltning. Kraven pa rapportering borde kunna fo rhandlas och utga fra n risk och va sentlighet. Regelverket kan se olika ut beroende pa ma ngden medel/medfinansiering/risk etc. Sverige bo r efterstra va mer ma lstyrning, dvs. fokusera pa vilka resultat som ska na s samt fo lja och utva rdera dessa. Sedan sker utbetalning utifra n kostnader och ma luppfyllelse. Fra gan om klumpsummor har bero rts och fo rslaget i den nya budgetfo rordningen fo rva ntas ta bort maxbeloppet pa 46 Utva rdering av ESI-fondernas genomfo rande organisationer i Sverige, Öxford Research AB, Mars (43)

27 klumpsummor. Detta kan ge helt nya mo jligheter. Dock finns en viss skepsis mot klumpsummor fra n sto dmottagarha ll. Risken finns att man inte fa r na gra pengar alls utbetalda om ett projekt inte na r a nda upp till de i fo rva g satta ma len. Mo jligheten till Gemensam handlingsplan enligt artikel 104 i EU-fo rordning 1303/2013 kan sa gas vara en slags klumpsumma fo r ett helt programomra de. Den mo jligheten har dock utnyttjats i ytterst liten utstra ckning bland medlemsstaterna. Det tyder pa att det redskapet beho ver fo renklas fo r att bli attraktivt kommande programperiod. EU:s rapportering a r villkorad i fo rordningar och fo ljer vissa pa fo rhand givna tidplaner. Den nationella rapporteringen beho ver samordnas, effektiviseras och kvalitetssa kras med EU:s rapportering, med ambitionen att skapa a terkommande faktabaserad rapportering fo r strategiskt la rande och utveckling av politik. Administrationen fo r rapporteringen ska inte underskattas, exempelvis genom de nio a rliga genomfo randerepporterna till Kommissionen. Under perioden ska fo rvaltande myndighet producera drygt 1000 rapporteringar till kommissionen och regeringskansliet som kra ver ca 8000 handla ggningstimmar per a r. Med ett enda operativt program, i sta llet fo r nio, kan tid frigo ras fo r mer proaktiv regional dialog kring projektriggning och snabbare handla ggningstider fo r beslut och utbetalning. 4.3 Flernivåstyrning på högre nivå genomförande via finansieringsmodeller Sedan Sverige blev en del av EU:s sammanhållningspolitik har det gått drygt 20 år. En viktig fråga i genomförandet av strukturfonderna har varit var den nödvändiga medfinansieringen ska komma ifrån. I den senaste programperioden har nationella medel öronmärkts från t.ex. Almi, Vetenskapsrådet och Energimyndigheten på ett tydligt sätt direkt i programskrivningar. Det har underlättat den annars traditionellt, i vissa regioner, tröga starten av en programperiod. Medfinansieringen måste även ha den lagliga grund som krävs för att kunna medfinansiera EU-medel, tex möjligheten att med skattemedel finansiera riskkapital. Laglighetsprövningen sker idag initialt och tar mycket tid på förvaltande myndighet. Den borde istället komma efter det att värdering av om projektidén är bra eller inte, i kombination med att förvaltande myndighet före programstart tar fram finansieringsmodeller för projekt. Flerniva styre och lagen om strukturfondspartnerskap har varit bra fo r att regionalt fo rankra genomfo randet av sammanha llningspolitiken via ESI-fonderna. De regionala strukturfondspartnerskapen har varit framga ngsrika mo tesplattformar fo r regionala dialoger och utveckling av den regionala politiken. Mo jligtvis skulle processen fo r prioritering kunna ske pa annat sa tt redan i formuleringen av VAD man vill att ESIfonderna ska ge fo r merva rde regionalt i programmeringsfasen och vilka akto rer man ser ska kunna medfinansiera projekt. De antal akto rer som vill och kan agera sto dmottagare a r begra nsat, regionalt a r det idag va l ka nt vilka projekt, akto rer och medfinansia rer som har kapacitet att genomfo ra projekt. Öm medlen blir mer begra nsade och fokuserade till utveckling av sma och medelstora fo retag, a r kanske processen frama t att regionalt peka ut vad (programbesta llning) man vill se och vem (utifra n vilka finansieringsmodeller a r valbara) som ska genomfo ra projekt. I genomfo randeutva rderingen angavs: Behov finns av att utveckla strategier för samverkan mellan nyckelaktörer: Givet att programmen är placerade i ett större system och måste förhålla sig till övriga aktörer och insatser inom respektive område, är samverkan en avgörande fråga för programmens genomförande. Alla förvaltande myndigheter arbetar för att möjliggöra samverkan mellan nyckelaktörer, men det skiljer sig åt i vilken utsträckning detta ses som en strategisk fråga. Tydliga strategier kring 27(43)

28 samverkan skulle stärka programmens genomförande. Det pa ga r en extern utva rdering av just samverkan, som avslutas i oktober Na r resultat av det arbetet levererats kan denna del utvecklas vidare. Finansieringsmodeller Vi bo r o ppna fo r andra urvalsprocesser av projekt a n de traditionella utlysningarna. (t.ex. Stockholmsmodellen). Regional tillva xt a r sva r att besta lla via utlysningar och borde ske i mer flexibla utvecklingsdialoger (jfr VINNÖVA) och/eller med tydliga mo jliga finansieringsmodeller (exempelvis liknande Naturva rdsverkets program klimatkliv). De ca 8 miljarder kronor som tilldelats Sverige i nuvarande period ska medfinansieras med lika mycket nationella medel. Öm man i regionalfondsprogram till exempel angett att vissa medel ska ga till Finanseringstekniskt instrument sa ma ste den nationella finansieringen ha laglig grund att med skattemedel finansiera la n, garanti eller riskkapital. Ömnibus, gruppundantagsfo rordningen och statssto dsreglerna skapar tydliga men tolkningsbara ramverk fo r vad som a r mo jligt att finansiera med EU-medel och med nationella medel. Varje enskilt projekt beho ver laglighetspro vas mot regelverket. Det blir sammantaget med lagen om strukturfondspartnerskap en strikt ta gordning med utlysningsperiod, laglighetspro vning, prioritering och beslut. Da r vissa detaljer inte blir helt klara fo rra n kostnaderna bo rjar redovisas och projektets kostnader fo rst da kan bedo mas som icke sto dbera ttigade. Fo rslagen i Ömnibus med klumpsummor och schabloner, samt statssto dsregler enligt GBER skulle kunna utgo ra ryggraden fo r FM att ta fram flertalet, pa fo rhand godka nda finansieringsmodeller fo r sto dmottagare att va lja fra n. Ramprojekt fo r regionala investeringssto d, finansieringsinstrument, klumpsumma fo r fo rstudier, etc. 4.4 Ge horisontella kriterier den plats de förtjänar Integration av jämställdhet, mångfald och miljö har koppling till hållbar utveckling. Att vägleda en idébärare hur projektidén ytterligare kan skapa ökade marknadsandelar för företag genom att vända sig till fler än en normskapande målgrupp kräver expertkunskap. de horisontella kriterierna kan anva ndas som ett vassare urvalskriterium a n vad de go r idag. Vi ser också behov av anpassning mellan nationella begrepp och sätt att hantera/förstå/värdera dessa kriterier inom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Ska EU-medel komma med de kraven borde dels även de nationella medlen ha samma krav dels borde stöd ges i form av rådgivning. Använd de horisontella kriterierna på annat sätt än hittills. Frigör programmedel från alla ESI-fonderna med öronmärkt nationell medfinansiering för, liknande det ESF-rådet gör samt Klimatsynk. Använd resurserna och upphandla expertis på området som stöd för idébärare. 4.5 Ett program De ekonomiska ramarna i kommande programperiod antas bli va sentligt sna vare ja mfo rt med innevarande period. Det finns da behov att ifra gasa tta den administrativa o verbyggnad som a tta regionala program kra ver. Ett uppla gg med ett enda program ger dessutom o kad flexibilitet och ba ttre mo jligheter till effektiv ma lstyrning. Behovet av regional anpassning kan i detta fall sa kersta llas genom dialog och utformning av o vergripande regionala handlingsplaner. 28(43)

29 Redan idag integrerar Tillva xtverket Europeiska regionala utvecklingsfonden med den nationella politiken. Fonden a r av central betydelse fo r genomfo rande av ba de regional och nationell tillva xtpolitik. Vi redovisar sa la ngt det a r mo jligt enligt samma modell som vi tilla mpar fo r va r o vriga verksamhet, da rtill ofta samlat med va ra nationella insatser fo r att visa pa sto rre helheter i tillva xtpolitiken. 4.6 Slutsatser Na r det ga ller programmens utformning ser vi behov av att fo ra fram fo ljande till regeringskansliet. Utifra n en fo rva ntan om mindre medel och ett behov av att kunna mo ta utmaningarna fra n flera fonder, bo r det uppdras a t de tre fo rvaltande myndigheterna att samordna fondernas effektlogik på högre nivå med nationell analys i grunden. Programmens struktur bo r se liknande ut mellan fonderna. Samspelet mellan samt instruktionerna till na sta programperiods nyckelakto rer om deras roller i genomfo randet 47 ma ste vara tydliga. Fokusera pa ma lgrupperna fo retag fo r ERUF och individer fo r ESF. Ta fram en gemensam struktur i programmen, inklusive nomenklatur/benämningar. Minimera antal tematiska ma l och indikatorer fo r att ista llet fokusera pa verkliga utmaningar. I skenet av en gemensam effektlogik bo r betydelsen av "fondsamordning" klargo ras. Ö verva g mo jligheten att arbeta genom ett, enda nationellt program ista llet fo r flera regionala. Na r det ga ller fo rvaltande myndighet ser vi behov av att; pa bo rja en intern dialog om vad rollen som FM ska vara. Tillva xtverket har i all va lmening utvecklat ett la ngtga ende ansvarstagande fo r att inget ska bli fel hos sto dmottagaren innan beslut kan fattas. Kanske det beho ver ifra gasa ttas? utveckla modeller fo r uppfo ljning och utva rdering som fo ljer upp resultat ba de ekonomiskt och verksamhetsma ssigt. Systemet för uppföljning och utvärdering bygger delvis på att utdata från NYPS för indikatorer från början har en tydlig logik som utlysningar, beslut och inrapportering kan vila på. bidra till att utveckla sa att de horisontella kriterierna ska fa en sto rre betydelse fo r att insatserna ska bli mer ha llbara 5 Kan systemet för uppföljning och lärande förbättras för bättre resultat? Frågeställning i projektdirektivet: Vilka åtgärder har inför och under programperioden vidtagits för att förbättra resultatfokuseringen i såväl framtagning som genomförande (inkl. programframtagning, genomförande, uppföljning, utvärdering och resultatspridning)? En 47 Utva rdering av ESI-fondernas genomfo rande organisationer i Sverige, Öxford Research AB, Mars (43)

30 analys och bedömning av utfallet av dessa åtgärder? Vad fungerar bra och vad (och varför) borde förändras och förbättras inför kommande programperiod ? Utva rdering a r ett kontinuerligt pa ga ende arbete med syfte att utgo ra underlag fo r la rande som kan fo rba ttra programmens utformning och genomfo rande pa ett sa tt som o kar fo rutsa ttningarna att fa o kad effektivitet och ma luppfyllelse i linje med kommissionens ambition. Tillva xtverkets bedo mning a r att genomfo rda utva rderingar hittills ha ller en tillra ckligt ho g kvalite fo r att fylla sitt syfte. De a r inte felfria, men deras resonemang och bedo mningar grundar sig pa relevanta underlag och a r da rfo r va rda att lyftas fram och diskuteras. I detta skede a r det dock viktigt att lyfta att dialogen kring hur vi pratar om resultat och vad man menar med resultat fra n olika niva er inte a r helt tydlig. Fo r att kunna styra mot resultat beho ver synen pa vad som utgo r resultat fo rtydligas samt kopplingen till hur de enskilda projekten kan bidra till och pa verka de o vergripande ma len klargo ras. Kvalitetssa krad uppfo ljning av information och data a r en fo rutsa ttning fo r kvalitativ utva rdering. Under nuvarande programperiod har vi genomfo rt betydande fo rsta rkningar genom att samla in organisationsnummer fo r deltagande fo retag som en fo rutsa ttning fo r kommande effektutva rdering. Vi kan redan nu konstatera att det fallit va l ut nummer rapporteras. Redan nu kommer vi att kunna nyttja dem i utva rderingssyfte men framfo rallt och frama t. Det a r a ven obligatoriskt fo r alla projekt att ha projektutva rdering vilket vi ocksa ser a r en central komponent i att systematiskt samla kvalitativ information kring projektens genomfo rande och na got vi tar med oss in i det framtida arbetet. Programutva rderingarna a r tematiska, vilket mo jliggo r utnyttjande av tematisk expertis och ja mfo relser fo r att bedo ma verksamhetens resultat. Ytterligare ett steg i den riktningen a r att verka fo r att fa samma typ av resultatredovisning fra n alla involverade parter samt tydligare effektlogiker inom omra det. Under denna programperiod har fokus pa o vergripande interventions-/effekt- /resultatlogiker o kat. Utva rderingen av genomfo randeorganisationen visade pa behovet av utvecklade effektlogiker och detta tar vi med oss i arbetet med framtida utva rderingar och det pa ga r fo r na rvarande diskussioner pa olika niva er kring detta. Genomfo randeutva rderingen visade pa fyra olika mo jliga effektspa r: - Effektspa r 1: Direktspa ret - direkt bidrag till de tematiska ma len. Logiken bygger pa att bidraget till de tematiska ma len sker direkt i och med att medel tilldelas och insatsen genomfo rs. - Effektspa r 2: Insatsspa ret - bidrag till tematiska ma l genom att projekt och kompetensutvecklingsinsatser uppna r sina ma l, som i sin tur konvergerar med de tematiska ma len. - Effektspa r 3: Utvecklingsspa ret - bidrag till de tematiska ma len och systempa verkan genom att metoder och arbetssa tt utvecklas och testas samt att de som a r va lfungerande permanentas eller sprids. - Effektspa r 4: Samverkansspa ret - bidrag till de tematiska ma len genom att samverkan kopplat till programmen leder till o kad samordning mellan akto rer inom fondernas politikomra den. Vilket av dessa spa r som ga ller fa r betydelse fo r genomfo randet men inte minst fo r hur vi ga r tillva ga na r vi ska fa nga resultat och effekter. VAD fra gan och HUR fra gan a r i princip lika viktiga fo r att fa till ett bra resultat. I de nu pa ga ende 30(43)

31 programutva rderingarna tas dessa effektspa r vidare och konkretiseras med ha nsyn till olika typer av program. Att utveckla ett system fo r kategorisering/typologisering av projekt a r ocksa en viktig uppgift da olika typer av projekt har olika effektlogiker. Att fo rtydliga dessa a r ett pa ga ende arbete hos oss och inom kommissionen da r vi bidrar i arbetet. Info r kommande effektutva rdering a r fokus ba de pa la ngsiktigt la rande och pa att fa nga la ngsiktiga strukturpa verkande effekter, vilket vi kan ta med oss in i ett utvecklat ramverk fo r den kommande programperioden. Detta leder till kapacitetsbyggande fo r la rande vilket i huvudsak sker i samverkan ba de med akto rer som genomfo r verksamhet och projekta gare, inklusive nationella myndigheter. 5.1 Slutsats Info r fo rberedelsearbetet fo r kommande period bo r vi diskutera hur vi pratar om resultat och vad man menar med resultat fra n nationell niva? A ven fra gor hur man styr mot resultat och hur projekten ska pa verka de o vergripande ma len a r relevanta att diskutera. Vi ser att vi beho ver titta pa o vergripande interventionslogiker, som kan skilja sig mellan typer av program, sa att resultatkedjan blir tydlig. Vi ser att det kan finnas ett va rde i samma typ av resultatredovisning fra n alla myndigheter sa att det a r transparent vad man go r fo r pengarna. Det skulle beho vas en tydligare effektlogik inom politikomra det. Na r fo rslag pa framtida ramverk kommer bo r vi kunna komma med fo rslag pa vilken typ av interventionslogik som skulle passa. 6 Hur kan internationellt samarbete och territoriella samarbetsprogram stärkas i framtiden? Frågeställning i projektdirektivet: På vilket sätt kan det internationella samarbetet inom EU stärkas på bästa sätt i syfte att främja regional tillväxt och stärkt konkurrenskraft i näringslivet? 6.1 Vad ger samverkan över gränser för mervärde? Kommissionens utva rdering av programperioden visar att Interregprogrammen producerade en ma ngd med projekt under programperioden inom fem tematiska prioriteringar. Dessa projekt levererade resultat som a r i linje med Lissabonstrategin och studier visar att flera projekt har bidragit till att fo rba ttra tillva xtmo jligheter, skydda miljo n och underla tta tillga ngligheten o ver landgra nser. Resultat pa programniva a r dock inte tydliga. Utva rderingar visar inte att programmen, utanfo r projektniva, har bidragit till en fo rsta rkning av konkurrenskraftiga gra nsregioner och ekonomisk integration och sammanha llning. Exempelvis har Central Baltic programmet som helhet sva rt att visa pa hur programmet ma tbart fo ra ndrat hela den stora region som programmet har. Pa projektniva, t.ex. i sma ba tshamnar i Norrta lje, Mariehamn och A bo, har man dock lyckats fo rba ttra miljo n genom projektverksamhet. 31(43)

32 Att ma tbara fo ra ndringar pa o vergripande niva inte kunnat visas ansa gs i utva rderingen sammanla nkat med en rad inneboende begra nsningar inom programmen och det sammanhang de arbetar inom. Nedansta ende sex begra nsningar beaktades delvis info r perioden ; 1. Utva rderingssystemet: inte skapat fo r att utva rdera och ta ra tt pa programmens resultat pa ett bra sa tt. Indikatorerna tilla t inte en bra uppfo ljning/utva rdering av resultat i programmen. Indikatorer och ma l har sa llan varit bra. 2. Budgetstorleken pa programmen: relativt sma budgetar sett per inva nare och storlek pa programomra de. 3. Begra nsat samarbete mellan ESI- fondernas olika program: va ldigt fa aktiviteter med samarbete mellan Interreg- programmen har identifierats trots att program o verlappar varandra i sin geografi. 4. Spridning av aktiviteter (brist pa koncentration): stor spridning av aktiviteter har lett till att programmen inte innefattades i sto rre viktigare strategier som bidrar till bredare effekter pa regionniva. Undantag finns dock i South Baltic programmet som tillsammans med Ö stersjo programmet och den sto rre Ö stersjo strategin bidragit till en fo ra ndring av regionen. Utva rderare menar att fo r ma nga projekt har varit behovsstyrda utifra n specifika projektpartners behov ista llet fo r projekt styrda utifra n en sto rre viktigare strategi. 5. Brist i kunskapso verfo ring fra n projekt: kunskapen stannar inom en begra nsad sfa r na r projektet avslutats. 6. Sva righet att skapa ha llbara/la ngsiktiga resultat/effekter: inte ma nga program hade na gon mekanism i urvalskriterier fo r beskrivning av hur resultatet ska leva vidare efter projektet. En fo rklaring till att projektresultat inte lever vidare efter projektet slut kan vara finansiering. Finansiering efter projektets slut saknas men ocksa att viktiga centrala myndigheter inte var informerade av projektresultat och kunde pa sa vis ta ra tt pa resultaten. Detta ha nger ocksa samman med punkt 5 ovan. A ven exempel pa bra resultato verfo ring och o verlevnad av projektresultat har hittats. Detta na r projektresultat och aktiviteter praktiskt genomfo rs och na r offentliga myndigheter tar hand om resultatet men ocksa na r privata akto rer visar intresse av resultatet. En bra metod fo r att skapa ha llbara resultat a r a ven att o verfo ra resultaten fra n Interreg-programmen till nationella program sa att de i ho gre grad implementeras i regulja r verksamhet i regionen och metoder sprids till fler akto rer. Figur 2: Barriärer för europeiskt territoriell samverkan 32(43)

33 De gro na rutorna i figur 2 representerar ha r de omra den da r Interreg-program har bidragit till att o verkomma hinder fo r gra nso verskridande samarbete. Utva rderar ser det som sva rt fo r gra nsregionala program att pa verka ex lagar och styrning. Ha r beho vs andra instrument, Gra nso verskridande program a r inte la mpliga fo r att lo sa dessa hinder. 6.2 Utmaningar i gränsregioner efter 2020? Sjunde sammanha llningsrapporten menar att Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) a r ett av huvudma len fo r EU:s sammanha llningspolitiken med inriktning pa gemensamma insatser och utbyte av politiska ide er och erfarenheter mellan nationella, regionala och lokala myndigheter i olika EU-medlemsstater. Det bidrar till att minska hindren fo r utveckling som kommer fra n nationella gra nser. Interreg sto djer antagandet av gemensamma strategier fo r att lo sa gemensamma problem. EU har alltid sto ttat territoriellt samarbete som har spelat en roll ba de fo r att mildra negativa effekter av de inre gra nserna men ocksa gett inva narna innovativa lo sningar na r det ga ller forskning, miljo fra gor, transport, utbildning, energi, ha lso- och sjukva rd, sa kerhet och utbildning. Territoriellt samarbete kan hja lpa la nder och regioner att identifiera lo sningar pa vanliga problem, inklusive de som a r kopplade till nya globala utmaningar. Olika typer av program för att lösa olika utmaningar Interreg a r uppbyggd kring tre huvudsakliga typer av samarbeten: gra nsregionala samarbetsprogram (Interreg A), transnationella samarbetsprogram (Interreg B) och interregionala samarbetsprogram (Interreg C). De gra nsregionala programmen (Interreg A) har bidragit till att utvidga den kunskapsbaserade ekonomin i hela Europa genom att o ka FoU-kapacitet och 33(43)

34 o verfo ringar av kunskaper mellan regioner, stimulera investeringar i sma och medelstora fo retag och diversifiera lokala ekonomier. Programmen har fo rba ttrat tillga ngligheten o ver gra nserna, gemensam fo rvaltning av naturresurser och miljo skydd. MEN trots fo rba ttringar av ma nga institutionella och ra ttsliga hinder utgo r gra nserna fortfarande hinder fo r ro rligheten fo r varor, tja nster, ma nniskor, kapital och ide er. Minskande av gra nshinder kan o ka den ekonomiska tillva xten och fo rba ttra tillga ngen till tja nster i de bero rda regionerna, men det skulle ocksa hja lpa europeiska ekonomier att fullt ut sko rda fo rdelarna med integration. Studier har identifierat na gra av de sto rsta hindren fo r utvecklingen av gra nsomra den. Det finns ofta socioekonomiska skillnader mellan regionerna pa gra nserna, vilket minskar mo jligheterna att samarbeta och hindra integrationen. Fo r vissa regioner begra nsar fysiska hinder och da lig transportinfrastruktur tillga ng till marknader och tja nster pa andra sidan gra nsen. Kulturella och spra kliga skillnader kan begra nsa samspelet mellan ma nniskor eller fo retag. Juridiska och administrativa sva righeter kan ocksa begra nsa mo jligheterna till regional integration och arbetskraftens ro rlighet a ven pa platser som a r potentiellt funktionsomra den. De transnationella samarbetsprogrammen (Interreg B) kan bidra till att etablera funktionella la nkar i ett visst omra de, t.ex. genom havsbaserade strategier, arktiska ramar eller makroregionala strategier. Transnationellt samarbete bidrar till att fo rba ttra leveransen av sysselsa ttning och socialpolitik och bidrar till genomfo randet av reformer genom att ge intressenterna mo jlighet att la ra av erfarenheter och exempel pa god praxis i andra la nder. De interregionala samarbetsprogrammen (Interreg C) beho vs fo r att pa ett effektivt sa tt ta itu med gemensamma problem som pa verkar de flesta regioner av olika omfattning. Ex fo r att mo jliggo ra exempel pa god praxis och know-how som ska delas, bygga na tverk och sto dja analys av viktiga territoriella utvecklingsfra gor. Gra nsregioner och gra nsomra den utgo r fortfarande ett hinder fo r inneva nare, varor och tja nster och dess mo jligheten till arbetet och handel inom dessa gra nsomra den. Merva rdet och nyttan med Interreg, och sa rskilt gra nsregionala program, lyfts da rfo r fram och bo r ligga till grund fo r en fortsa ttning av Sveriges samarbetet i va rt na romra de. Sveriges deltagande i Interreg I december 2017 visar statistiken att Sveriges deltagande i Interreg-projekt ligger pa o ver 330 unika projekt (inklusive mindre fo rstudier) och 680 organisationer. Vissa organisationer deltar i flera projekt. Svenska organisationer deltar i sto rst utstra ckning inom tematiska omra det 1 (innovation, sta rka forskning) som utgo r 30 % av det svenska deltagandet. (Figur 3) Figur 3: Svenska organisationers deltagande i Interreg per tematiskt mål 34(43)

35 Projekt per tematiskt mål % TM 6 26% TM 3 16% TM 1 30% TM 7 8% TM 10 1% TM 5TM 11 2% 2% TM 8 7% TM 4 8% Det svenska deltagande utgo rs till 32 % av universitet och forskningsinstitutioner fo ljt av kommuner pa 25 %. Privat deltagande ligger pa 7 % och nationella myndigheter pa 5 %. (Figur 4) Figur 4: Typer av svenska organisationer som deltar i Interreg Typ av organisation Kommun 25% Landsting 13% Unv/forskning sinst 32% Övrigt 13% Nationell myndighet 5% Företag 7% Länsstyrelse 5% 35(43)

36 Det svenska deltagande finns i stort sett o ver hela landet och per la n fo rdelas det enligt Figur 5. Figur 5: Svenska läns deltagande i Interreg 70 PROJEKT PER LÄN Detta svenska deltagande go r att svenska organisationer och regioner tillsammans kan tillgodogo ra sig projektresultat som bygger pa en total projektomslutning (EU-medel + nationell medfinansiering) pa cirka euro (cirka sek). Svenska organisationer tar hem cirka euro (cirka sek) i EUmedel genom sitt engagemang i Interreg-projekt. I snitt skulle det utgo ra cirka sek i EU-medel per organisation som deltar i Interreg. Men en relativ lite egen medfinansiering, mellan 15 % till 50 % beroende pa program, kan svenska organisationer delta i Interreg- program och sa ledes ta del av ett resultat som bygger pa en betydligt sto rre budget. Siffrorna visualiserar Sveriges deltagande i Interreg i dagsla get. Vi deltar till 56 % inom TM 1 och TM 6 och det a r till sto rsta del universitet/forskningsinstitut och kommuner (57 %) som a r med. Nationella myndigheter deltar inte sa stor grad (10 %) trots att det visat sig va ldigt bra om dessa finns med fo r att fra mja projektverksamhetens o verlevnad efter projektslutet. Fo rdelningen av organisationer som deltar i projektverksamheten skiljer sig mycket mellan la nen i Sverige. De la n som saknas eller deltar va ldigt lite bo r sto ttas samt att statliga myndigheter bo r engageras ytterligare. 6.3 Kommande gemensamt ramverket för programmen? EU:s strategi för Östersjöregionen, även kallad Östersjöstrategin, erbjuder ett politiskt beslutat ramverk för samarbete och utveckling med länderna runt Östersjön. I strategins handlingsplan anges specifika insatser och utmaningar som medlemsländerna enats om är prioriterade och av sådan karaktär att det finns ett mervärde i att lösa 36(43)

37 dessa utmaningar tillsammans. Strategin anger prioriterade behov och utmaningar och är ett viktigt underlag då finansieringsinstrumenten och prioriteringarna i den framtida sammanhållningspolitiken utformas. Figur 6: Rekommendationer för att bättre koppla samman Europeiska Struktur och Investeringsfonderna och Östersjöstrategin Rapporten Study on macroregional strategies and their link with cohesion policy 48 anger fyra huvudomra den med rekommendationer fo r att ba ttre koppla samman Europeiska Struktur och Investeringsfonderna och Ö stersjo strategin (Figur 6). Samtliga fyra rekommendationer bero r Tillva xtverket i rollen som fo rvaltande myndighet fo r regionalfonden. Rapporten framha ller bland annat problemet med att ESI- fonderna a r av nationell karakta r och go r att det a r sva rt att matcha med den gra nso verskridande problemlo sningen i makroregionala strategier. Mo jligheten att genomfo ra aktiviteter utanfo r programomra det i de regionala programmen genom den transnationella komponenten (TNK) beho ver aktiveras och go ras obligatorisk. Vidare rekommenderas att Europeiska kommissionen tar ett sto rre ansvar i koordineringen av TNK fo r att sa kra samsta mmigheten och en gemensam standard av genomfo randet. Fo r att o ka samsta mmigheten mellan programmens operationella program och makroregionala strategier fo resla s en matchning av konkreta aktiviteter i en form av "road map". Det ra cker inte med att sa kersta lla samsta mmighet mellan olika strategiska ma l: Konkreta aktiviteter beho ver specificeras. Majoriteten av Ö stersjo strategins delma l motsvarar de behov och mo jligheter som finns i Ö stersjo regionen. Detta framkommer genom att man adresserar: (43)