Tillväxtverkets mångfaldsredovisning 2017

Transkript

1 Datum Upprättad av Johanna Giorgi, Imber Råbock Diarienr/Projektnr Ä Godkänd av Lena carlsson Tillväxtverkets mångfaldsredovisning 2017 Sammanfattning De huvudsakliga resultaten fra n 2017 a rs uppfö ljning av Tillva xtverkets ma ngfaldsuppfö ljning sammanfattas i fö ljande punkter: Kvinnör, unga öch persöner med utla ndsk bakgrund a r förtsatt underrepresenterade i Tillva xtverkets insatser ja mfö rt med den svenska fö retagspöpulatiönen. Andelen kvinnör söm beviljats stö d har ö kat ja mfö rt med tidigare a r, men da statistikunderlaget skiljer sig mycket a t mellan a ren a r det sva rt att köppla fö ra ndringen till enskilda a tga rder söm genömfö rts. Kvinnör, unga öch persöner med utla ndsk bakgrund a r underrepresenterade bland de ansö kningar söm kömmer in till myndigheten. Beviljandegraden a r hö gst fö r kvinnör bland samtliga ma lgrupper. Fö retagare med utla ndsk bakgrund har la gst beviljandegrad. Aktiebölagsförmen a r den ö verla gset vanligaste örganisatiönsförmen bland stö dmöttagarna. Stö d beviljas till fö retag inöm framfö rallt Fö retagstja nster, Jördbruk, skögsbruk öch fiske samt Transpört. Av de bölag söm beviljades stö d under a ret hade majöriteten 1-10 ansta llda. Vanligast a r att fö retag fra n Dalarna, Ga vlebörg öch Va sterbötten beviljas stö d. Endast ett fa tal fö retag söm har beviljats stö d har Götland eller Blekinge la n söm geögrafisk hemvist. Fö r att ytterligare sta rka myndighetens ma ngfaldsarbete fö resla s att de myndighetsö vergripande riktlinjerna utvecklas, att ansvarsfö rdelningen fö r uppfö ljning, analys öch a terköppling fö rtydligas samt att arbetet med ma lgruppsanalyser vidareutvecklas. 1(13)

2 1 Inledning Tillva xtverket ska verka fö r ekönömisk fö rnyelse öch ömvandling öch behö ver da r- fö r na ut till breda grupper av ma nniskör, branscher öch fö retagsförmer söm med ölika infallsvinklar kan vara med öch utveckla affa rsömra den öch svenskt na ringsliv. Myndigheten har slagit fast fö ljande verksövergripande utgångspunkter fö r dess ma ngfaldsarbete: Ma ngfald a r en strategisk fra ga öch en fö rutsa ttning fö r att myndigheten ska kunna verka fö r ekönömisk ömvandling öch fö rnyelse. Ma ngfald a r da rfö r inskrivet söm ett strategiskt verktyg i Tillva xtverkets verksamhetsstrategi. Syftet med ma ngfaldsuppfö ljningen a r att kvalitetssa kra myndighetens pröcesser öch identifiera utvecklingsbehöv la ngs hela styrkedjan. Resultatet fö r myndigheten söm helhet bö r ligga i linje med riksgenömsnittet fö r fö retagsledares bakgrund men relateras till de uppdrag myndigheten har. Våra insatser ska nå alla grupper i samhället. När hela befolkningens kompetens, företagsamhet och erfarenheter tas tillvara skapas goda förutsättningar för att nya lösningar växer fram och introduceras i ekonomin. Ur Tillväxtverkets verksamhetsstrategi Tillva xtverkets ma ngfaldsarbete fö rs inöm tre huvudområden: Särskilda satsningar söm syftar till att fra mja ett diversifierat öch ö ppet na - ringsliv, genöm insatser riktade till sa va l fö retag söm till fö retagsfra mjande aktö rer. 1 Integrering av ma ngfaldsaspekter i va ra kärnprocesser, till exempel i utveckling öch uppfö ljning av insatser samt bedö mning av ansö kningar öm stö d öch medel. Ma ngfaldsarbete med fökus pa myndighetens egen kompetensförsörjning. 2 Ma ngfaldsrappörten fökuserar pa integreringen av ma ngfaldsaspekter i va ra ka rnpröcesser. Vi anva nder öss av tva huvudindikatorer: Fördelning av stöd: genöm att fö lja fö rdelningen av beviljade stö d (finansiella öch icke-finansiella) till existerande öch pötentiella fö retag öch fö retagare utifra n kö n, a lder, bakgrund, bransch, örganisatiönsförm, störlek öch geögrafisk hemvist ma ter vi i vilken ma n vi na r ut till ölika grupper av fö retag öch fö retagare pa verksamhetsövergripande och programnivå. 1 Under 2017 drev vi följande insatser med bäring på mångfald och jämställdhet: Jämställd regional tillväxt, Integration och mångfald i tillväxtarbetet, Främja kooperativt företagande, Nyanländas företagande, Snabbspår företagande, Enkla jobb och enklare vägar till jobb i arbetslivet, Socialt entreprenörskap, Arbetsintegrerande sociala företag, Utveckling av de regionala företagsstöden avseende jämställdhet, integration och miljö. För mer information om respektive insats, se årsredovisningen 2017 samt 2 Personalenheten ansvarar för det interna mångfaldsarbetet kopplat till vår kompetensförsörjning. För mer information, se Årsredovisningen (13)

3 Mångfald i beviljade projekt: fö r att ma ta ma ngfald pa projektnivå fö ljer vi andelen av beviljade ansö kningar söm integrerat ma ngfald öch ja msta lldhet i planering, genömfö rande öch uppfö ljning Metod och process Uppföljningen av i vilken mån beviljade ansökningar integrerat mångfald och jämställdhet baseras pa de ansö kningshandlingar sö kande ger in. Handla ggare gö r en bedö mning öch anger i pröjekthanteringsverktyget Nyps i vilken ma n sö kande integrerat ja msta lldhet respektive ma ngfald i planering, genömfö rande öch uppfö ljning av pröjektet. Uppgiften a r öbligatörisk öch ömfattar samtliga pröjekt söm la ggs in i Nyps under ett verksamhetsa r. Uppföljningen av fördelningen av beviljade stöd ska ge svar pa hur vi na r ölika grupper dels utifra n fö retagsledares kö n, a lder 4 öch bakgrund 5, men a ven utifra n fö - retagens branschtillhö righet, örganisatiönsförm, störlek öch geögrafisk hemvist. Den statistiska uppfö ljningen a r baserad pa örganisatiöns- öch persönnummer öch ömfattar insatser da r företag eller potentiella företagare a r slutmöttagare av stö d 6 7. Stö det kan kömma direkt fra n Tillva xtverket eller fra n Tillva xtverket via intermedia r. Uppfö ljningen fö ljer en a rlig pröcess söm bygger pa insamling öch analys av data fö r att identifiera a tga rdsbehöv pa sa va l ö vergripande myndighetsniva söm fö r enskilda insatser öch prögram. Statistikinsamlingen av fö retagsriktade stö d utga r fra n registerdata baserat pa örganisatiöns- öch persönnummer. Enligt riktlinjerna söm har faststa llts av GD öch söm finns tillga ngliga via handla ggarstö det ska prögramansvariga sa kersta lla att örganisatiönsnummer a rligen samlas in öch registreras i Nyps. 8 Analysenheten med stö d av enheten fö r Uppfö ljning öch utva rdering samördnar sammansta llning av data samt besta llning fra n SCB. Analysenheten sammansta ller öch analyserar utfallet i den verksö vergripande mångfaldsrapporten. Analysenheten ansvarar fö r att a terköppla resultatet till ledning, prögramansvariga samt ö vriga intressenter. Ledning öch prögramansvariga fattar beslut öm eventuella a tga rder pa verksö vergripande respektive insatsniva. Stö d till medarbetarna öch prögramansvariga ges i förm av utbildning i hur de kan öch ska arbeta med ma ngfaldsuppdelad statistik. Medarbetarna har a ven under a ret tillga ng till pröcesstö d genöm sakkunnig pa Analysenheten. 3 Generellt arbetar Tillväxtverket med en bred definition av mångfald där kön ingår som en av flera aspekter. I klassificeringen av projekt har vi dock valt att särskilja jämställdhet (kön) och mångfald (ålder, bakgrund, företagsform m m). 4 Gällande ålder tittar vi framförallt på gruppen unga, det vill säga personer upp till och med 30 år. Registerdata från SCB är från 2014 medan myndighetens underlag (person- och organisationsnummer) är från I beställningen till SCB bad vi om information om personer upp till och med 29 år för att säkerställa att statistiken blir så pass rättvisande som möjligt för det aktuella uppföljningsåret. 5 Ga llande bakgrund tittar vi pa fö rdelningen mellan persöner med svensk respektive utla ndsk bakgrund. Med utla ndsk bakgrund avses persöner fö dda utömlands eller vars ba da fö ra ldrar a r fö dda utömlands. 6 Med stöd avses såväl finansiellt som icke-finansiellt stöd. 7 Insatser öch prögram kan utö ver dessa verksgemensamma indikatörer utarbeta egna ma ngfaldsrelaterade indikatörer söm ligger till grund fö r analys av insatsen. Denna typ av indikatörer a r sa rskilt viktiga fö r insatser söm avser pa verka institutiönella villkör (till exempel attityder öch regelverk) utan direkt köppling till enskilda fö retag öch fö retagare. 8 I riktlinjerna ingår även instruktioner för hur insatser ska integrera mångfaldsaspekter i den kvalitativa uppföljningen av enskilda insatser genom enkätundersökningar (i den mån sådan uppföljning görs). 3(13)

4 Figur 1 Översikt av Tillväxtverkets process för mångfaldsuppföljning. 1.2 Om dataunderlaget 2017 Underlaget i fö ljande redövisning avser insatser söm genömfö rdes Denna data har sedan köpplats pa SCB:s fö retagsregister öch den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) fö r 2015 fö r att definiera den öperativa fö retagsledarens a lder, kö n öch bakgrund, samt fö r att identifiera vissa andra bakgrundsvariabler, sa söm bransch, fö retagsförm öch geögrafisk hemvist. Anledningen till att den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken a r fra n 2015, medan underlaget fö r insatserna a r fra n 2017 a r att pröduktiönstiden fö r RAMS-data a r relativt la ng. Na r SCB tagit fram införmatiön öm öperativ fö retagsledare anva nder de sig alltsa av tva register, dels fö retagsregistret öch dels RAMS. Detta berör pa att det inte finns persönuppgifter i fö retagsregistret, sa dessa tva register ma ste köpplas samman fö r att identifiera en persön söm fö retagsledare. Detta bidrar döck till ett ta mligen stört börtfall pa na ra 40 pröcent av stö dmöttagarna, bland annat pa grund av att de söm helt saknar ansta lld i fö retaget faller bört. Resultaten i rappörten bö r da rfö r ses söm indikatiöner snarare a n absöluta tal. I dialög med SCB har vi fa tt rekömmendatiönen att fö rsö ka minska tidslaggen fö r att ytterligare kvalitetssa kra resultaten. Detta skulle kunna gö ras genöm att senarela gga den a rliga besta llningen av data fra n SCB till april, vilket döck skulle inneba ra att underlag inte kan ges in i tid till myndighetens a rsredövisning söm fa rdigsta lls i februari a rs uppfö ljning av fö rdelningen av stö d ömfattar fler insatser öch fler fö retag a n tidigare a r. Tötalt ömfattar analysen 14 insatser öch na ra a renden. Majöriteten av fö retagen har sö kt öch/eller fa tt stö d inöm ramen fö r Transpörtbidraget, EEN samt ERUF. Antalet fö retag söm inga r i uppfö ljningen har ö kat kraftigt ja mfö rt med tidigare a r vilket till stör del berör pa att ERUF fra n öch med 2017 inga r i ma ngfaldsuppfö ljningen. Andra insatser, söm exempelvis Digitaliseringslyftet, har nu pa ga tt ett antal a r öch fler fö retag ömfattas av de insatser söm drivs av de ölika 4(13)

5 pröjekta garna. Fö ljande insatser inga r i det statistiska underlaget 2017: Typ av insats Finansiellt stöd (via Tillväxtverket) Icke-finansiellt stöd (via Tillväxtverket) Stöd (finansiellt/ickefinansiellt) till företag via intermediär Insats Affärsutvecklingscheckar (Digitalisering, Grön tillväxt, Internationalisering) Regionala bidrag för företagsutveckling (RIS, Konsultcheck)* Demo Miljö Enklare vägar till jobb Transportbidrag Främja nyanländas företagande** Snabbspår för nyanländas företagande** Startup Sweden Strategiskt styrelsearbete Enterprise Europe Network Arbetsintegrerande företag Digitaliseringslyftet Produktionslyftet Regionala utvecklingsfonden (ERUF) Figur 2 Översikt av insatser med företag som direkt eller yttersta stödmottagare. Med icke-finansiellt stöd avses insatser som exempelvis rådgivning, coachning och utbildning. Omfattar ej ERUF-finansierade riskkapitalfonder. *Omfattar endast de ärenden Tillväxtverket handlagt och fattat beslut om. Ärenden som handlagts av Länsstyrelserna ingår ej. **Omfattar potentiella företagare och ingår ej i det verksövergripande resultatet (resultatet för de berörda insatserna redovisas i kapitel 3.4). 5(13)

6 2 Mångfaldsarbetet under 2017 Pa grund av leveransfel hös SCB kunde vi inte fa tillga ng till 2016 a rs resultat fö r analys öch a tga rdsfö rslag innan utga ngen av De verksö vergripande a tga rder vi genömfö rde under 2017 utgick da rfö r fra n redan beslutade a tga rder eller behöv söm vi identifierat i tidigare a rs uppfö ljningar: Kvalitetssäkring data: Vi fö rba ttrade arbetet med statistik öch analys genöm att se ö ver vilka insatser söm ska inga öch ömfattas av den statistiska uppfö ljningen. Dessa fö ra ndringar har inneburit att vi ö kat antalet fö retag söm ömfattas av uppfö ljningsarbetet öch samtidigt avgra nsat underlaget till insatser da r Tillva xtverket har direkt pa verkan pa genömfö randet. Processutveckling: Under a ret har vi arbetat fö r att integrera ma ngfaldsindikatörer i myndighetens uppdaterade pröjekthanteringssystem (Nyps2020), i planeringsverktyget fö r nya insatser Ännu mera nytta samt i uppbyggnaden av ett datalager. Kompetens: Myndighetens ma ngfaldsarbete ingick söm en del av den a rliga utbildningen av nyansta llda. Team ma ngfald tra ffades vid ett tillfa lle under a ret fö r att diskutera tidigare a rs resultat öch a tga rder samt uppdatera medlemmarna pa de externa ma ngfaldsrelaterade insatser myndigheten driver. Under 2017 genömfö rdes a ven a tga rder pa insatsniva. Bland annat genömfö rde enheten fö r Kapitalfö rsö rjning pa uppdrag av regeringen en analys av de regiönala fö retagsstö den fö r att se hur arbetet rö rande ja msta lldhet öch ma ngfald (samt miljö ) bedrivs i ölika delar av styrkedjan öch hur detta arbete kan sta rkas. Resultat öch rekömmendatiöner ga r att la sa i slutrappörten (dnr A ). Under a ret utvecklade öcksa enheten fö r Regelfö renkling ja msta lldhetsperspektivet i Handledning för konsekvensutredning (13)

7 3 Resultat, analys och åtgärdsförslag Resultaten öch analysen utga r fra n de tva huvudindikatörer vi anva nder i ma ngfaldsöch ja msta lldhetsarbetet: fö rdelning av beviljade ärenden och medel inöm fö retagsriktade insatser utifra n (huvudsakligen) kö n, a lder öch bakgrund. andel av beviljade ärenden (fö retagsstö d öch pröjektmedel) söm integrerat ma ngfald öch ja msta lldhet i planering, genömfö rande öch uppfö ljning. 3.1 Beviljade ärenden och fördelning av medel 2017 Figur 3 Andel av beviljade ärenden och medel fördelat på operativ företagsledares kön, ålder och bakgrund enligt SCB:s definition Data omfattar Tillväxtverkets insatser som har företag som yttersta stödmottagare. Jämförelsedata för riket är hämtad från SCB:s företagsdatabas och avser hela svenska företagspopulationen fördelat på kön, ålder, bakgrund. Kvinnör, unga öch persöner med utla ndsk bakgrund a r förtsatt underrepresenterade i Tillva xtverkets insatser ja mfö rt med hur de ölika ma lgrupperna a r representerade i den svenska fö retagspöpulatiönen. Detta ga ller fö r sa va l beviljade a renden söm medel. Ja mfö rt med de senaste a rens resultat har andelen ansö kningar söm beviljats kvinnör ö kat (16 pröcent 2017 ja mfö rt med 9 pröcent 2015). Detsamma ga ller beviljade finansiella medel (13 pröcent 2017 ja mfö rt med 7 pröcent 2015). Fö r att fö rsta denna fö ra ndring a r det döck viktigt att titta pa statistikunderlaget söm skiljer sig mycket a t mellan 2015 öch Exempelvis ingick varken Regionalfonden eller Affärsutvecklingscheckar i underlaget 2015, öch uppdrag söm Leverantörer inom fordonsindustrin har avslutats medan Stöd till arbetsintegrerande företag tillkömmit uppdrag med vitt skilda ma lgrupper. Da rfö r a r det sva rt att med na gön entydighet köppla fö ra ndringar pa myndighetsö vergripande niva till de a tga rder söm vi har genömfö rt inöm ramen fö r ma ngfaldsarbetet. Att uppdragspörtfö ljen a ndras a r en del av myndighetens verklighet öch na göt vi alltid kömmer behö va ha med i analysen av det myndighetsö vergripande resultatet. Det understryker öcksa vikten av att ha en dialög med uppdragsgivare tidigt i pröcessen kring utförmningen av nya uppdrag öch insatser avseende hur insatsen kömmer na ölika ma lgrupper. Att vi fra n öch med 2017 har med underlag fra n mer la ngsiktiga öch ömfattande insatser, söm exempelvis Regionala utvecklingsfonden öch Affärsutvecklingscheckar, ser vi a nda kömmer fö rba ttra mö jligheten att gö ra ja mfö relser 10 Jämförelsedata avseende företagspopulationen i riken är hämtad från Tillväxtverkets databas avseende operativa företagsledare som vid färdigställande av rapporten ej uppdaterats med 2015 års siffror. 7(13)

8 fra n a r till a r. Samtidigt har vi i 2017 a rs rappört infö rt analyser pa insatsniva (se avsnitt 3.4) fö r att ba ttre analysera resultat öch identifiera a tga rdsbehöv i de enskilda insatserna. 3.2 Inkomna ansökningar och beviljandegrad 2017 Medan resultaten pa myndighetsö vergripande niva ömfattar samtliga insatser da r fö retag sta r söm yttersta stö dmöttagare, ömfattar underlaget fö r inkömna ansö kningar öch beviljandegrad endast de insatser da r vi har ett ansö kningsfö rfarande söm Tillva xtverket direkt sja lv hanterar öch da r vi kunnat registrera örganisatiönsnummer i ansö kningsfasen. Till exempel inga r da rmed inte insatser söm Digitaliseringslyftet öch Regionala utvecklingsfonden da r deltagande fö retag rekryterats via intermedia r öch pröjekta gare, öfta utan ett förmellt ansö kningsfö rfarande. Inte heller inga r Transportbidraget söm a r ett generellt fö retagsstö d med ett antal förmella villkör. De fö retag söm uppfyller alla villkör beviljas transpörtbidrag utan könkurrens med andra sö kande. Startup Sweden har ett ansö kningsfö rfarande men har till 2017 a rs rappört inte angivit örganisatiönsnummer pa sö kande fö retag utan endast beviljade fö retag. Prögramansvariga har döck meddelat att dessa uppgifter kömmer kömpletteras till Figur 4 Andel av inkomna ansökningar fördelat på operativ företagsledares kön, ålder och bakgrund enligt SCB:s definition Data omfattar Tillväxtverkets insatser som har enskilt företag som direkt stödmottagare 11, exklusive Transportbidraget. Av inkömna ansö kningar köm na ra 22 pröcent fra n fö retag söm drivs av kvinnör, 78 pröcent fra n fö retag söm drivs av ma n. 9 pröcent av de sö kande fö retagsledarna hade utla ndsk bakgrund, 91 pröcent svensk. 4,2 pröcent av de sö kande fö retagen drevs av persöner upp till 30 a r medan 95,8 pröcent var ö ver 30 a r. Beviljandegraden, det vill sa ga andelen beviljade a renden av det tötala antalet ansö kningar fra n ma lgruppen, pekar pa att kvinnör har na göt hö gre beviljandegrad a n ma n. Generellt sett a r beviljandegraden ta mligen hö g bland samtliga ma lgrupper. Unga har en 100-pröcentig beviljandegrad vilket döck bö r ses söm ett relativt utslag pa en mycket liten pöpulatiön. Fö retagare med utla ndsk bakgrund har la gst beviljandegrad, 91,8 pröcent. 11 De insatser som ingår i underlaget för inkomna ansökningar och beviljandegrad är följande: Affärsutvecklingscheckar, Regionalt bidrag för företagsutveckling (Investeringsbidrag och Konsultcheck) samt Demo Miljö (svenska sökande). 8(13)

9 Figur 5 Beviljandegrad för respektive målgrupp beräknat på andel beviljade ärenden av totalt inkomna ansökningar för respektive målgrupp. Data omfattar Tillväxtverkets insatser som har enskilt företag som direkt stödmottagare 12, exklusive Transportbidraget. A ven tidigare a r har gruppen fö retagare med utla ndsk bakgrund haft la gst beviljandegrad bland ma lgrupperna. Det rö r sig döck öm en liten pöpulatiön (tötalt fem avslag) vilket inneba r att sma fö ra ndringar i absöluta tal ger störa skillnader i det relativa utfallet. Vi anser da rfö r inte att det finns behöv av fö rdjupad analys men att det finns anledning att sa rskilt bevaka gruppen i kömmande uppfö ljningar samt lyfta fra gan öm fö retagare med utla ndsk bakgrund i a terköpplingen till chefer öch handla ggare. 3.3 Ytterligare mångfaldsaspekter Tillva xtverket arbetar efter en bred definitiön av ma ngfald da r vi a ven ser till aspekter söm geögrafi, örganisatiönsförm, bransch öch störlek. Utfallet fö r 2017, söm a r baserat pa samtliga fö retag söm beviljats stö d direkt av Tillva xtverket eller indirekt via intermedia r, visar att: Organisationsform: 88,2 pröcent (96 pröcent 2015) av de fö retag söm beviljades stö d fra n Tillva xtverket, direkt eller via intermedia r, a r aktiebölag. 6,5 pröcent a r Enskilda firmör, 1 pröcent Handelsbölag, 1,5 pröcent Ekönömisk fö rening öch 2,8 pröcent har annan örganisatiönsförm. Bransch: Tillva xtverket beviljar stö d till fö retag inöm framfö rallt Fö retagstja nster, Jördbruk, skögsbruk öch fiske samt Transpört. Ha r har det skett en fö ra ndring ja mfö rt med tidigare a r da Tillverknings- öch utvinningsindustri, Handel öch IKT legat i töpp, samtidigt söm vi verkar na ut till fler branscher. Vi tölkar att fö ra ndringen fra mst a r köpplad till det utö kade dataunderlaget, inte minst i förm av Regiönalfönden. Storlek: 88 pröcent av de fö retag söm beviljades stö d under 2017 hade mellan 1 50 ansta llda. Majöriteten (58,7 pröcent) hade mellan 1 10 ansta llda. De minsta fö retagen (1 4 ansta llda) fa r fra mst stö d inöm insatser söm erbjuder utbildning öch cöachning snarare a n finansiering. Detta kan vara köpplat till ömsa ttningskrav i vissa insatser (till exempel Affa rsutvecklingscheckar) men öcksa pa att de mindre fö retagen inte har lika stört investeringsbehöv eller samma kapacitet att sja lva initiera öch genömfö ra mer resurskra vande utvecklingspröjekt. 12 Följande insatser omfattas: Affärsutvecklingscheckar (för digitalisering, grön tillväxt samt internationalisering), Regionala bidrag till företagsutveckling samt Demo Miljö. 9(13)

10 Antal anställda Andel av beviljade företag (procent) , , , , , , ,5 Figur 6 Beviljade stöd fördelat på företagsstorlek. Data omfattar samtliga av Tillväxtverkets insatser som har enskilt företag som direkt eller yttersta stödmottagare. Geografi: Ur ett geögrafiskt perspektiv ligger Dalarna, Ga vlebörg öch Va sterbötten i töpp na r vi ser till de beviljade fö retagens hemvist. Na ra 30 pröcent av de fö retag söm har beviljats stö d köm fra n dessa la n fö ljda av Va rmlands, Stöckhölms, Va stra Gö talands samt Nörrböttens la n. Minst vanligt var det att fö retag söm beviljats stö d hade Götland eller Blekinge la n söm geögrafisk hemvist. Endast 1,2 pröcent av fö retagen köm fra n dessa tva la n. 3.4 Utfall på insatsnivå med målgruppsanalys I nedansta ende tabell presenterar vi utfallet fö r respektive insats. Fö r ett antal insatser (da r avgra nsningar varit tydligt definierade öch da r mötsvarande statistiskdata ga tt att besta lla fra n SCB) har ma lgruppsanalyser genömfö rts. Genöm att ja mfö ra utfallet inöm en viss insats med hur utfallet ser ut i pöpulatiönen 13 mö jliggö r vi en fö rdjupad analys öch fö rba ttrar mö jligheten att identifiera a tga rdsbehöv fö r enskilda insatser. Under 2018 arbetar vi vidare med att utveckla en metöd fö r ma lgruppsanalyser söm öcksa kan anva ndas redan i utförmningen av insatser. FAKTISKT UTFALL (procent) FÖRDELNING MÅLGRUPP (procent) Insats Kvinna Man Utländsk Svensk <30 >30 Kvinna Man Utländsk Svensk <30 >30 bakgrund bakgrund bakgrund bakgrund AU-checkar (digi) 25,9 74,1 10,1 89,9 4,9 95,1 14,3 85,7 16,4 83,6 3,3 96,7*** AU-checkar (int) 13,2 86,8 9,2 90,8 4,4 95,6 AU-checkar (gröna)* Regionala bidrag för 50,0 50,0 4,8 95,2 3,2 96,8 företagsutveckling Demo Miljö* Enklare vägar till jobb** Transportbidrag 8,9 91,1 4,4 95,6 0,9 99,1 14,7 85,3 6,9 93,1 3,4 96,6 Främja nyanländas företagande Snabbspår för nyanländas företagande 26,9 73, ,4 81, ,7 62, ,4 73, Målgruppspopulationen fastställs utifrån de kriterier och avgränsningar (exempelvis rörande omsättning, branschtillhörighet, geografi etc) som en insats använder. 10(13)

11 Start-up Sweden* Strategiskt styrelsearbete** Enterprise Europe Network Arbetsintegrerande företag* 16,6 83,4 12,7 87,3 5,2 94,8 Digitaliseringslyftet 9,5 90,5 8,4 91,6 1,1 98,9 Produktionslyftet** ERUF 21,0 79,0 9,5 90,5 3,9 96,1 Figur 7 Utfall per insats samt fördelning inom målgruppen med avseende på kön, ålder och bakgrund. Utfallsdata avser andel av beviljade ärenden. *Liten population gör att underlaget ej kunnat brytas ut på programnivå. **Underlag saknas. ***Omsättningskrav har varit en av avgränsningarna för denna insats, och på grund av tekniska skäl har detta resulterat i ett bortfall av populationen, där omsättning inte kunnat identifieras. Bortfallet är drygt 6,5 % på hela populationen. I ja mfö relse med fö rdelningen inöm den ma lgrupp söm Transpörtbidraget va nder sig till framga r det att kvinnör, persöner med utla ndsk bakgrund samt unga genömga ende a r underrepresenterade bland stö dmöttagarna. Ha r finns det alltsa anledning att fundera pa a tga rder fö r att ba ttre spegla fö retagspöpulatiönen. Fö r digitaliseringscheckar ligger andelen fö retag söm möttagit stö d öch drivs av kvinnör (samt till viss del unga) ö ver fö rdelningen i ma lgruppen. Gruppen fö retagsledare med utla ndsk bakgrund a r da remöt underrepresenterade. Det skulle vara av intresse av att undersö ka vilka a tga rder söm eventuellt genömfö rts fö r att na ut till kvinnör öch öm resultatet a r i linje med fö rva ntat utfall. Regiönala bidrag fö r fö retagsutveckling visar pa en fö rdelning av stö det mellan kvinnör öch ma n. Na gön ma lgruppsanalys har inte gjörts fö r stö det i 2018 a rs ma ngfaldsrappört, öch det a r da rfö r sva rt att sa ga i vilken ma n grupper a r ö ver- eller underrepresenterade i fö rha llande till ma lgruppen. En mö jlig fö rklaring till utfallet a r att det handlar öm könsultcheckar, ej investeringsbidrag. Könsultcheckarna ligger i genömsnitt pa ungefa r krönör medan investeringsbidraget ligger pa na rmare a tta miljöner krönör per beviljat a rende. Kvinnör verkar öfta i mindre kapitalintensiva branscher a n ma n, öch har inte samma fysiska investeringsbehöv. Samtliga beviljade beslut öm just investeringsbidrag 2017 tillfö ll fö retag söm drivs av ma n. 14 Att detta kan vara en fö rklaring understryks av att samtliga av de fö rvissö endast sju beviljade beslut öm investeringsbidrag under 2017 tillfö ll fö retag söm drivs av ma n. 3.5 Andel beviljade projekt som integrerat jämställdhet och mångfald Vad ga ller ma ngfalds- öch ja msta lldhetsarbetet pa pröjektniva var det pröcent (49 pröcent 2016) av de beviljade pröjekten söm integrerade jämställdhet i sin verksamhet (aktivt eller delvis i planering, genömfö rande öch uppfö ljning). Mötsvarande andel söm integrerade mångfald var 53 pröcent (50 pröcent 2016). 14 Statistiken omfattar endast de beslut om investeringsbidrag som fattats av Tillväxtverket under 2017, vilket till antalet var endast sju. 11(13)

12 Figur 8 Andel av beviljade projekt som integrerar jämställdhet respektive mångfald i planering, genomförande och uppföljning. Data omfattar nationella projektmedel men inte ERUF. Till skillnad fra n regiönalföndsmedlen sta lls idag inöm natiönella medel inga krav pa att de sö kande ska integrera ma ngfald respektive ja msta lldhet i sina verksamheter fö r att kunna ta emöt stö d. Under a ret har vi analyserat mö jligheten att sta lla skarpare krav pa sö kande av natiönella medel, bland annat inöm ramen fö r det analysarbete söm genömfö rdes inöm fö retagsstö den 15. Va r slutsats a r att en sa dan ska rpning av krav pa sö kande skulle kra va resurser, fö r exempelvis internt öch externt pröcesstö d, söm inte sta r i paritet med fö rva ntade ma ngfalds- öch ja msta lldhetseffekter söm generellt a r relativt vaga samt sva ra att utva rdera. Da remöt bö r vi förtsa tta uppmuntra sö kande att integrera ha llbarhetsaspekter i pröjekten samt ma ta anva ndningen av dessa kriterier fö r att identifiera eventuella fö ra ndringar söm kan mötivera insatser framö ver. 3.6 Åtgärder 2018 De a tga rdsbehöv söm identifierats avser dels a tga rder fö r att fö rba ttra datakvalite öch pröcesser, dels a tga rder fö r att fö rba ttra resultaten pa verksö vergripande öch insatsniva Åtgärder för kvalitetssäkring av data och förbättrade processer Den fyrdelade pröcessen med statistik, analysrappört, a terköppling samt a tga rder behö ver sta rks genöm en tydligare ansvarsfö rdelning fö r de ölika delarna enligt fö ljande: o Statistik: Enheten fö r Uppfö ljning öch utva rdering o Analys: Analysenheten (i samarbete med GD-stab) o Återkoppling: GD-stab (berö rda chefer fö rva ntas a terköppla till o medarbetare) Åtgärder: Chefer samt medarbetare (fö rst öch fra mst prögramansvariga). Kunskapsstö d erbjuds via Analysenheten. Arbetet med ma lgruppsanalyser behö ver vidareutvecklas med ma l att kunna gö ra analyser i fö rha llande till ma lgrupper fö r samtliga berö rda insatser. Enheten fö r Uppfö ljning öch utva rdering ansvarar fö r att ta fram statistik fö r berö rda insatser samt utveckla en metöd söm a ven kan köpplas till Nyttapröcessen öch i planeringen av insatser. Enheten fö r Uppfö ljning öch utva rdering undersö ker fö rutsa ttningarna fö r att flytta statistikbesta llningen frama t i tiden fö r att fa mer aktuell data öch minska börtfall av fö retag. 15 Tillväxtverket rapport 2017 (dnr ä ): Utveckling av de regionala företagsstöden avseende jämställdhet, integration och miljö, inklusive klimat. 12(13)

13 3.6.2 Åtgärder för att förbättra utfall och resultat Fö r att ytterligare sta rka öch fö rtydliga prögramansvarigas ansvar öch mö jligheter att genömfö ra a tga rder pa insatsniva samt fö r att bidra till att fra mja ra dande strukturer fö resla s GD utveckla myndighetens riktlinjer enligt fö ljande fö rslag (kömpletteringar i kursiverad stil): Resultatet fö r myndigheten söm helhet bö r ligga i linje med den svenska företagspopulationen men relateras till de uppdrag myndigheten har. Resultatet för enskilda insatser bör ligga i linje med målgruppspopulationen, med möjlighet att särskilt främja underrepresenterade grupper. GD-staben ska i a terköpplingen till medarbetare öch chefer samt i ö vrig kömmunikatiön med köppling till ma ngfaldsarbetet sa rskilt lyfta fra gan öm fö retagare med utla ndsk bakgrund. 13(13)