Innehåll. Monika Kva l Therese Wallqvister Utkast

Transkript

1 Monika Kva l Therese Wallqvister Utkast Innehåll Handlingsplan för näringslivets kompetensförsörjning... 2 Om kompetensfo rso rjningen och dess betydelse... 2 Problembeskrivning... 3 Kort internationell utblick... 4 Ma l fo r arbetet... 6 Tillva xtverkets roll och verktyg fo r kompetensfo rso rjningsfra gan... 5 Insatsomra den... 6 Insatsomra de A: Kunskap om kompetensbehov och ma lgrupper... 6 Insatsomra de B: Insatser riktade till fo retag och fo retagsfra mjande organisationer... 8 Insatsomra de C: Sta rka regionalt utvecklingsansvariga akto rer... 8 Insatsomra de D: Nationell samverkan inom olika politikomra den... 9 Organisation och uppfo ljning (11)

2 Handlingsplan för företagens kompetensförsörjning Kompetensfo rso rjning har utsetts till ett prioriterat omra de fo r Tillva xtverket eftersom fra gan a r av vital betydelse fo r na ringslivet och ocksa bidrar till ma luppfyllelse inom verkets andra prioriteringar, digitalisering och gro n tillva xt. Fo ljande handlingsplan beskriver Tillva xtverkets o vergripande arbete med fo retagens kompetensfo rso rjning Planen a r framtagen som ett internt sto d fo r att tydliggo ra ma lsa ttningar samt utveckla och fo lja myndighetens samlade insatser och arbete inom omra det. En na rmare beskrivning av respektive avdelnings arbete med kompetensfo rso rjningsfra gan go rs i verksamhetsplanen. Om kompetensförsörjningen och dess betydelse Sverige a r en kunskapsekonomi, och kunskap och kompetens a r ett av va ra fra msta konkurrensmedel gentemot omva rlden. Fo retag och na ringsliv beho ver sta ndigt omvandlas och fo rnyas fo r att mo ta den tilltagande globala konkurrensen. Tillga ng till ra tt kompetens, pa ra tt plats och i ra tt tid a r en avgo rande faktor fo r svenska fo retags konkurrenskraft. En snabb omvandling av na ringslivet pa driven av digitalisering och globalisering go r denna fra ga allt viktigare och central fo r akto rer med uppgift att bidra till en positiv utveckling av svenskt fo retagande och arbetsliv. En god matchning pa arbetsmarknaden leder ocksa till att fler personer har sysselsa ttning a n vad som annars vore fallet. Fra geomra det inbegriper ba de att fo rtydliga fo retagens efterfrågan pa kompetens och att o ka utbudet av personer som har relevanta kompetenser utifra n fo retagens behov. Utbudet beho ver tillgodoses dels genom en god grundutbildning som har ho g relevans fo r na ringslivet, men ocksa genom kompetensutveckling senare i livet. Den regionala dimensionen a r viktig att ta ha nsyn till, eftersom alla fo retag inte har mo jlighet att flytta sin produktion dit kompetensen finns och alla individer inte har mo jlighet att flytta till platser da r det finns fler arbetstillfa llen. Tillva xtverket anva nder fo ljande definitioner: Kompetens fo rma ga och vilja att utfo ra en uppgift genom att tilla mpa kunskaper och fa rdigheter Kompetensfo rso rjning process fo r att fortlo pande sa kersta lla ra tt kompetens fo r att na verksamhetens ma l och tillgodose dess behov Kompetensutveckling aktivitet fo r att bredda/ho ja individers och gruppers kompetens Kompetens innefattar såväl teoretiskt som praktiskt förvärvad kunskap, dokumenterad som odokumenterad. Den innefattar inte bara faktakunskap utan också t ex handlingskraft och kommunikationsförmåga. Det är också viktigt att poängtera att det handlar om såväl affärsmässig kompetens (tex som styrelsekompetens) som företagets yrkesmässiga kärnkompetens. Kompetensfo rso rjning a r inte enbart en fra ga om rekrytering och ansta llning utan det finns ocksa andra va gar till ra tt kompetens. Kunskapsbehov kan exempelvis lo sas i samverkan med andra fo retag och organisationer, genom konsulter och tillfa lligt inhyrd personal, genom kompetensutveckling fo r personer som redan a r ansta llda i ett fo retag och genom att rekrytera utla ndsk kompetens. 2(11)

3 Det offentliga kan bidra till fo retagens strategiska kompetensfo rso rjning bl.a. genom ett utbildningssystem som tillhandaha ller den kompetens som samha llet a r i behov av pa kort och la ng sikt, genom en arbetsmarknadspolitik som underla ttar fo r individen att hitta arbete, genom en na ringspolitik som skapar fo rutsa ttningar fo r fo retagen att utvecklas pa en fo ra ndrad marknad och genom en regional tillva xtpolitik som sa tter fo retagens kompetensbehov i relation till styrkeomra dena i varje regionen. Ett ho gt fo ra ndringstryck som vi ser idag skapar givetvis sva righeter i att ba de identifiera och ha uppdaterad kunskap om behov i fo retagen och dessutom ha fo rma ga att sta lla om utbildningssystemet sa att det motsvarar fo ra ndrade behov i na ringslivet. Problembeskrivning Kompetensfo rso rjningen och matchningen pa arbetsmarknaden i Sverige har under de senaste a ren allt mer hamnat i fokus. En viktig bakgrund till detta a r att ma nga fo retag anser att det a r sva rt att hitta la mplig arbetskraft samtidigt som det a r en relativt ho g arbetslo shet i ma nga regioner och kommuner. La ngtidsutredningen 2015 visar att alla regioner la ngsiktigt beho ver hantera utmaningar avseende arbetskrafts- och kompetensfo rso rjning. Trots att antalet lediga jobb a r tillbaka pa ungefa r samma niva som innan finanskrisen har arbetslo sheten fastnat pa en ho gre niva. Problematiken ka nns igen ifra n andra EUla nder. Sverige har en vakansgrad som a r na got ho gre a n genomsnittet fo r EU28 och en na got la gre arbetslo shet. Ja mfo rbara la nder som Nederla nderna och O sterrike har la gre vakansgrad och la gre arbetslo shet a n Sverige. 1 Det tyder pa att Sverige, med ra tt insatser, skulle kunna lyckas ba ttre a n idag na r det ga ller matchningen pa arbetsmarknaden. Historiskt har det ocksa sett ba ttre ut. Matchningen pa den svenska arbetsmarknaden fo rsa mrades kraftigt i samband med finanskrisen a r och dessa problem besta r. Mycket talar fo r att arbetsmarknadens funktionssa tt har fo rsa mrats sedan 1980-talet. Sedan 1990-talskrisen har vakanstalen uppvisat en trendma ssig uppga ng och arbetslo sheten a r ho gre fo r en given niva pa vakanserna. 2 Underso kningen Företagens villkor och verklighet visar att 22 procent av de svenska sma fo retagen anger att bristande tillga ng till la mplig arbetskraft a r ett stort hinder fo r fo retagets utveckling och tillva xt. Inom byggbranschen a r det 32 procent. Fo retag i Halland, Va stmanland och Va sternorrland har den ho gsta andelen fo retag som anger att arbetskraftstillga ng a r ett stort hinder. En studie som bygger pa Företagens villkor och verklighet visar att fo retagsledare i fo retag i storleksklassen ansta llda inte utma rker sig na r det ga ller niva n pa upplevda tillva xthinder, utom just na r det ga ller tillga ngen till la mplig arbetskraft (och a ven na r det ga ller tillga ngen pa krediter). Fo retagsledare i fo retag med ansta llda a r 8 % mer bena gna att uppleva tillga ngen till la mplig arbetskraft som ett stort hinder ja mfo rt med fo retagsledare med ansta llda. 3 Det finns alltsa ett upplevt behov av fo rba ttrad kompetensfo rso rjning bland de sma och medelstora fo retagen. Mindre fo retag kan ha sva rare a n de sto rre att fo rutse sina mer 1 Eurostat. 2 Arbetslöshet, vakanser och utbildning hur har matchningen på svensk arbetsmarknad utvecklats sedan 1990-talskrisen? Johan E Eklund, Peter Karlsson och Lars Pettersson, Jönköping International Business School 2015, s 8, Företag med växtvärk? En kvantitativ studie av svenska små och medelstora företag av Johan Karlsson och Erik Törnblom. Publicerad i SCB:s Fokus på näringsliv och arbetsmarknad (11)

4 la ngsiktiga kompetensbehov och arbeta med strategisk kompetensfo rso rjning, pga. begra nsade resurser. Sverige har idag en av de ho gsta fo rso rjningskvoterna 4 i Europa. Denna kommer enligt La ngtidsutredningen att o ka a nnu mer fram till a r 2040 eftersom andelen a ldre kommer att o ka. 5 Mot denna bakgrund blir det extra viktigt att den kompetens som finns hos de personer som invandrat till Sverige ba ttre tas till vara. Det handlar ba de om att fler kommer i arbete och att de fa r arbeten som ligger i niva med deras utbildning. Kort internationell utblick 6 Singapore har gjort stora, va lplanerade investeringar i utbildning och uppmuntrat industrins efterfra gan av ho gkvalitativ arbetskraft, t.ex. genom skatteincitament fo r fo retag som ansta ller utbildad personal. Det interventionsbaserade kompetensfo rso rjningssystemet a r dock pa va g att bli mer marknadsorienterat. I Norge finns ett stort engagemang fra n arbetsmarknadens parter i systemet fo r kompetensfo rso rjning genom att de har majoriteten i yrkesutbildningsstyrelserna. Fylkena ansvarar fo r utbildnings- och la rlingssystemet. Det finns ett stort engagemang i vuxenutbildning och livsla ngt la rande men systemet a r ocksa kostsamt. Man har haft problem med att matcha la rlingar med fo retag och med att matcha kompetensbehoven inom tillverknings- och fiskesektorn. I Tyskland ga r 60 % av eleverna till la rlingsplatser som fo r det mesta tillhandaha lls av privata fo retag. Arbetsmarknadens parter har stort inflytande o ver systemet. Det har funnits en brist pa la rlingsplatser och kritik mot att elever tidigt, ibland redan vid elva a rs a lder, fattar beslutet om de ska ga en akademisk eller yrkesinriktad utbildningsbana. Det tyska systemet fungerar va l na r det ga ller att leverera nya personer till arbetsmarknaden som har industrispecifik kompetens, men ro rligheten och investeringarna i vuxenutbildning a r pa en la g niva. Storbritannien har haft ett kraftigt planerat system men ga tt mot ett mer marknadsanpassat synsa tt. Nio regioner och utvecklingsmyndigheter planerar fo r utbudet av yrkesutbildning, utifra n underso kningar av arbetsmarknaden och arbetsgivares behov av kompetens. 20 % av finansieringen undanha lls fo r att kunna mo ta ova ntad efterfra gan fra n arbetsgivarnas sida. Vidareutbildning stimuleras genom vouchers och lo nebidrag till ansta llda pa sma och medelstora fo retag som genomga r sa rskilda utbildningsprogram. I Danmark har ma nga fo retagen stora utmaningar med att fa tag i kvalificerade medarbetare. Det ga ller sa va l fackla rda som medarbetare med ho gre utbildning. O kad specialisering, komplexitet och ny teknologi inneba r nya utmaningar men ocksa nya mo jligheter i kompetensfo rso rjningsarbetet. Enbart 35 % av de sma och medelstora fo retagen anger att de i ho g grad har o verblick o ver sina kompetensbehov. Det sker regionala samarbeten kring nya utbildningar. Till exempel har University College Sjaelland sa nt en anso kan till Styrelsen fo r 4 Försörjningskvoten visar hur många (inklusive sig själv) var och en i yrkesverksam ålder ska försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten = hela befolkningen/befolkningen i åldern år. 5 SOU 2015:101, Demografins regionala utmaningar, Bilaga 7 till Långtidsutredningen När det gäller Danmark är källan Kvalificeret arbejdskraft fremtidens store udfordring för dansk ehrvervsliv, Reglab Danmark Övriga exempel är hämtade ur Matching Supply of and Demand for Skills: International Perspectives av Jack Keating, Australian Centre for Post-Compulsory Education and Lifelong Learning, (11)

5 Viderega ende Uddannelser om att etablera en diplomingenjo rsutbildning i bioteknologi i Kalundborg. Det lokala na ringslivet a r berett att bidra med praktikavtal och projektsamarbeten. Andra fo retag, som svenska NCC, tecknar jobbserviceavtal med Styrelsen fo r Arbejdskraft og Rekruttering (STAR) som inneba r att STAR:s jobbcentra arbetar mer systematiskt och inga ende med att matcha NCC:s efterfra gan av kvalificerad arbetskraft. I genga ld har NCC fo rbundit sig att rekrytera och kompetensutveckla andra. Andra koncept som pro vas a r att fo retag delar pa en la rling. La rlingen a r fast knuten till ett fo retag, men arbetar ocksa pa 2-3 andra fo retag som genom avtal ga tt samman. En klusterorganisation bista r med att facilitera och koordinera handledningen av la rlingen. s roll i kompetensförsörjningsfrågan Tillva xtverket tydliggo r och fo rsta rker na ringslivsperspektivet pa kompetensfo rso rjningsfra gorna. Att arbeta med kompetensfo rso rjning inom den regionala tillva xtpolitiken och na ringspolitiken handlar ma nga ga nger om att mo ta de utmaningar som exempelvis fo ljer av demografisk utveckling, globalisering, en kraftig urbanisering och digitalisering. Ja msta lldhets- och ma ngfaldsperspektiven a r viktiga fo r att all kompetens ska kunna tillvaratas. Tillva xtverkets roll i kompetensfo rso rjningsarbetet blir fra mst att ta fram kunskap och fo ra samman akto rer (t.ex. regioner, na ringslivsorganisationer eller andra myndigheter) fo r en diskussion om nya lo sningar. Tillva xtverket testar ocksa operativa verktyg i mindre skala. De verktyg som fungerar skalas upp i samverkan med andra fo r att ge en betydande pa verkan. Eftersom fo retagen befinner sig i fo ra ndring, beho ver Tillva xtverkets roll och mandat inom kompetensfo rso rjningssystemet sta ndigt utvecklas. Tanken a r att Tillva xtverkets insatser leder till att fo retags konkurrenskraft sta rks genom att de, och fo retagsna ra organisationer, ges o kade kunskaper och verktyg att exempelvis tydliggo ra efterfra gan pa kompetens eller interagera med ma lgrupper som da fa r o kat intresse att so ka sig till bristyrken. Na r det ga ller arbetet som riktas mot andra myndigheter, a r tanken att samverkande myndigheter skapar ba ttre fo rutsa ttningar fo r fo retagens kompetensfo rso rjning. Kompetensfo rso rjning kan kopplas samman med ma nga av Tillva xtverkets uppdrag och uppgifter. Inom exempelvis samha llsplanering kan det handla om hur infrastruktur mo jliggo r arbetspendling, distansarbete, uto kade affa rsmo jligheter och kunskapso verfo ring. I verkets arbete med fo retagssto d kan det handla om att investeringar mo jliggo r o kad kompetens och konkurrenskraft hos fo retagen. I arbetet med nationella och strukturfondsmedel kan det handla om att mo jliggo ra strategiska och strukturella insatser som sta rker fo retags tillga ng till kompetens. I arbetet med verksamt.se kan vi exempelvis genom information sta rka fo retagens mo jligheter att fa tillga ng till ra tt kompetens. Under 2015 tog Entrepreno rskapsenheten fram en handlingsplan fo r sitt arbete med kompetensfo rso rjningsfra gan. La sning av denna rekommenderas fo r en fo rdjupad beskrivning av fra gan och utmaningarna fo r Tillva xtverket. 5(11)

6 s verktyg Tillva xtverket arbetar fo r en strategisk kompetensfo rso rjning genom verktygen kunskap, finansiering och na tverk. Kunskap. Tillva xtverket omva rldsbevakar och go r kartla ggningar av na ringslivets behov, bl.a. i underso kningen Företagens villkor och verklighet. Kunskap tillvaratas bl.a. fra n de projekt som Tillva xtverket finansierat eller medverkat i. Tillva xtverket go r projektportfo ljsanalyser och resultatuppfo ljning av arbetet som bedrivs inom ramen fo r Europeiska regionala utvecklingsfonden. Tillva xtverket bidrar ocksa med kunskap i andras satsningar, genom deltagande i referensgrupper, styrgrupper mm. Nätverk. Tillva xtverket samverkar med regionerna och med offentliga och privata organisationer. Vi sammanfo r myndigheter och organisationer med regionalt verksamma akto rer. tillhandaha ller na tverk fo r fo retagen och deras organisationer samt deltar sja lv i na tverk fo r att bygga upp och sprida kunskap. Finansiering. Tillva xtverket kommer att styra en del av sin finansiering till prioriteringen Kompetensfo rso rjning, t.ex. projektfinansiering och verksamhetsbidrag. En beskrivning av Tillva xtverkets a tga rder kopplade till de olika verktygen kommer att go ras i samband med att de regionala erbjudandena inom kompetensfo rso rjningsomra det presenteras. Mål för arbetet Ma lbilden i Tillva xtverkets verksamhetsstrategi a r att konkurrenskraften i Sveriges na ringsliv sta rks och regionernas tillva xt o kar. Ma len fo r Tillva xtverkets arbete med kompetensfo rso rjningsfra gan a r: 1. Relevanta akto rer, som t.ex. branschorganisationer och regionalt utvecklingsansvariga, har fa tt ba ttre fo rma ga att sto dja sma och medelstora fo retag i deras arbete med strategisk kompetensfo rso rjning. 2. Matchningsproblemen minskar inom de na ringar som prioriteras sa rskilt, beso ksna ring och industri. 3. Samverkan av olika myndigheters insatser inom kompetensfo rso rjning har fo rba ttrats, sa att exempelvis na ringslivsrelevansen i det formella utbildningsva sendet o kat. 4. De regionala kompetensplattformarna a r starka och fungerar som viktiga verktyg fo r att sta rka na ringslivets konkurrenskraft. Insatsområden Nedan följer en beskrivning av insatser inom olika områden. Vissa insatser hade påbörjats eller initierats innan kompetensförsörjning blev en egen prioritering för verket. Andra insatser, främst inom område A, initieras i och med denna handlingsplan. Slutsatserna från analyser och gjorda erfarenheter kan leda till anpassningar av insatserna. Handlingsplanen behöver därför revideras löpande. Insatsområde A: Kunskap om kompetensbehov och målgrupper 6(11)

7 Tillva xtverket har tidigare arbetat med kompetensfo rso rjningsfra gan men den a r ny som prioritering fo r hela myndigheten. En inventering beho ver go ras av de kunskaper som inha mtats i det tidigare arbetet och fra n andra akto rers analysarbete. Utifra n de sammansta llningar som finns av kompetensbehoven i olika regioner, ska Tillva xtverkets fokus vara att analysera olika ma lgruppers bild av och insta llning till de branscher som har sto rst problem att hitta ra tt kompetens. Upplever de t.ex. att det finns en kultur eller normer i vissa branscher som begra nsar deras intresse av att verka da r? Ma lgrupper kan exempelvis vara ungdomar som a r pa va g att la mna gymnasieskolan, eller personer fra n ett ko n som a r underrepresenterat i branschen. Vilka som a r ma lgrupper beror pa arten av branschens problem och om det finns sto rst potential i att vidareutbilda personer som redan a r pa arbetsmarknaden eller att ge relevant utbildning till personer utan arbetslivserfarenhet. Fo r att arbetet ska fa sto rst effekt och bli resurseffektivt, fokuseras under perioden arbetet inom insatsomra det pa industri och beso ksna ring. Industri a r ett prioriterat omra de fo r regeringen och i handlingsplanen Smart industri anvisas en roll fo r Tillva xtverket na r det ga ller att fra mja kompetensfo rso rjningen inom industrin. Tillva xtverket ska enligt sin instruktion ansvara fo r kunskapsutveckling och samverkan inom turism och har redan pa bo rjat ett arbete med att analysera kompetensbehoven inom na ringen. I Tillva xtverkets underso kning Besöksnäringens kompetensbehov och kompetensförsörjning fra n 2016 anger na ra 60 % av de intervjuade fo retagsledarna att det finns en brist pa en eller flera yrkesgrupper. En viktig la rdom fra n underso kningen a r att det inte alltid a r specifika branschkompetenser och yrkesutbildningar som efterfra gas, utan ocksa mer generella fo rma gor som exempelvis ledarkompetens. Analysen kan utga fra n befintliga studier eller, om dessa bedo ms otillra ckliga, egeninitierade studier. Analysen kan anva ndas fo r att ge branschorganisationer och andra akto rer ett underlag i sitt arbete att ge utvalda ma lgrupper en mer allsidig bild av de yrken och branscher som idag inte a r tillra ckligt eftertraktade och av att genomfo ra fo ra ndringar fo r att bli och framsta som mer intressanta att verka i. Det kan t.ex. handla om att fo ra ndra normer och synsa tt, fo r att vilja och kunna locka till sig personer med andra bakgrunder a n dem som a r ga ngse i branschen. Tillva xtverkets insatser pa omra det : A1 Tillva xtverket go r analyser, eller sammansta ller andras analyser, av sma och medelstora fo retags kompetensbehov med fokus pa industri. Ett fokus fo r analyserna bo r vara mo jligheterna att rekrytera ho gspecialiserad expertis till sma och medelstora industrifo retag i behov av sa dan. A2 Tillva xtverket bedo mer om ytterligare kunskap beho vs vad ga ller kompetensbehoven inom beso ksna ringen och go r vid behov ytterligare analyser. A3 Tillva xtverket go r regionala analyser, eller sammansta ller andras analyser, av ungas och andras ma lgruppers attityd till arbete inom industri och beso ksna ring. A4 Resultatet av analysarbetet a r utga ngspunkt fo r en dialog med branschorganisationer och andra akto rer som arbetar med att o ka intresset fo r arbete inom industri och beso ksna ring. Analyserna ska vara regionalt relevanta och om mo jligt mynna ut i rekommendationer och fo rslag till a tga rder pa la ng och kort sikt. 7(11)

8 Insatsområde B: Insatser riktade till företag och företagsfrämjande organisationer kommer tillsammans med relevanta aktörer att stödja och genomföra insatser för att öka matchningen mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft. Insatserna handlar framför allt om att genomföra pilotprojekt för att testa arbetssätt och metoder som, om de fungerar och intresse finns, kan växlas upp och spridas. Genom att stödjer branschorganisationer och andra kan systemet bli bättre på att fånga upp de kompetensbehov som små och medelstora företag har. Små företag kan behöva uppmärksammas på att det finns andra möjligheter att få tillgång till kompetens än att anställa. Till exempel är styrelsen är en viktig del av ett företags kompetensförsörjning. En styrelse behöver idag ha en hög kompetensnivå i frågor kring internationalisering och digitalisering för att företaget ska vara konkurrenskraftigt. Tillva xtverkets insatser pa omra det : B1 Verket pro var om affa rsutvecklingscheckar kan anva ndas, fra mst inom beso ksna ringen, fo r att erbjuda finansiering och kunskap som fra mjar fo retags strategiska kompetensfo rso rjningsarbete. B2 Arbetet med att sta rka fo retags strategiska styrelsearbete vidgas till att innefatta kompetensfo rso rjningsfra gor. B3 Tillva xtverket sto djer relevanta akto rer, som branschorganisationer och fackfo rbund, i arbetet med att fra mja fo retags strategiska val och fo ra ndringsprocesser inom kompetensfo rso rjning. Arbetet har i fo rsta hand fokus pa beso ksna ringen. B4 Verket sto djer relevanta akto rers insatser fo r att tydliggo ra behoven av kompetensutveckling i mindre fo retag och underla tta fo r fo retag att hitta ra tt utbildningsanordnare. Insatsområde C: Stärka regionalt utvecklingsansvariga aktörer Regionalt utvecklingsansvariga akto rer ska verka fo r att uppfylla ma lsa ttningen fo r den regionala tillva xtpolitiken; utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Kompetensfo rso rjning a r ett omra de som prioriterats i den regionala tillva xtpolitiken. Den regionala niva n, med sina verktyg, har en viktig uppgift att bidra till en va l fungerande kompetensfo rso rjning i hela landet utifra n de fo rutsa ttningar och prioriteringar som go rs i respektive la n. Regionalt utvecklingsansvariga ska genom olika insatser sta rka den lokala och den regionala konkurrenskraften. Inom kompetensfo rso rjningsomra det anva nds exempelvis dagens kompetensplattformar som ett verktyg fo r detta. I arbetet med plattformarna har regionalt utvecklingsansvariga en viktig uppgift att samordna arbetet och lyfta tillva xtperspektivet inom kompetensfo rso rjningsomra det. Kompetensplattformarnas funktion kan a ven vara att ta fram fo rdjupade analys- och kunskapsunderlag samt vara ett sto d i utbildningsplanering. Samsyn beho ver skapas mellan akto rer pa lokal, regional och nationell niva avseende vad som bo r inga i grundla ggande regionalt kompetensfo rso rjningsarbete och det ma ste tydliggo ras hur kompetensplattformarna kan anva ndas som verktyg i arbetet. Regionalt utvecklingsansvariga ska verka fo r att kontinuerligt utveckla fo rnyelsefo rma gan hos na ringslivet. Det blir sa rskilt viktigt att fo rsta rka fo rnyelsefo rma gan vid omsta llningar som exempelvis kommer av omfattande nedla ggningar eller sto rre varsel. Det handlar bl.a. om att snabbt kunna fa nga upp behov, prioritera och allokera nya och befintliga resurser, fra mja otraditionella 8(11)

9 arbetssa tt och kraftsamla regionala och lokala akto rer fo r att mo ta utmaningarna. Efter omfattande nedla ggningar eller sto rre varsel kan insatser under en o verga ngsperiod beho vas fo r att fo rba ttra fo rutsa ttningarna fo r nya fo retag att va xa fram, eller etablerade fo retag att utveckla sina affa rsmodeller och sta rka sin konkurrenskraft. Tillva xtverket kommer att sto dja kompetensfo rso rjnings- och kompetensutvecklingsinsatser i regioner som drabbats. Detta kan exempelvis go ras genom att sta rka kommuners och regioners fo rma ga att kontinuerligt utveckla fo rnyelsefo rma gan hos na ringslivet och i den egna organisationen. Pa kort sikt handlar det om att snabbt kunna fa nga upp behov, prioritera och allokera nya och befintliga resurser, fra mja otraditionella arbetssa tt och kraftsamla regionala och lokala akto rer fo r att mo ta utmaningarna. Tillva xtverkets insatser pa omra det : C1 Sto dja regionalt utvecklingsansvariga akto rer i framtagning av analys- och kunskapsunderlag, exempelvis genom att fo rvalta matchningsindikatorerna och tillhandaha lla sto d i anva ndningen av indikatorerna. C2 Erbjuda finansiering som sta rker det regionala kompetensfo rso rjningsarbetet, genom att exempelvis utveckla nya modeller och metoder. C3 Erbjuda regionalt utvecklingsansvariga akto rer en samlad dialog med bero rda myndigheter inom kompetensfo rso rjningsomra det. C4 Sto dja kompetensfo rso rjnings- och kompetensutvecklingsinsatser i regioner da r det finns ett stort behov av omsta llning. Detta kan exempelvis go ras genom att sta rka kommuners och regioners fo rma ga att kontinuerligt utveckla fo rnyelsefo rma gan hos na ringslivet och i den egna organisationen. C5 Tillsammans med nationella och regionala akto rer arbeta fram riktlinjer fo r vad som bo r inga i grundla ggande regionalt kompetensfo rso rjningsarbete och tydliggo ra hur kompetensplattformarna kan anva ndas som verktyg i arbetet. Insatsområde D: Nationell samverkan inom olika politikområden Kompetensfo rso rjning a r ett komplext omra de med ma nga akto rer som verkar pa olika omra den utifra n olika sakfra gor, olika niva er och med olika ma lsa ttningar. Pa omra det mo ts utbildnings-, arbetsmarknads-, na rings- och den regionala tillva xtpolitiken. I den nationella strategin fo r ha llbar regional tillva xt och attraktionskraft pekar regeringen ut att ingen enskild niva eller sektor ensamt kommer att kunna lo sa de utmaningar Sverige sta r info r pa kompetensfo rso rjningsomra det. Fo r att a stadkomma ett framga ngsrikt kompetensfo rso rjningsarbete beho vs ett na ra samspel mellan olika nationella satsningar da r inriktningar och insatser beho ver kompletteras och samordnas. De regionalt tillva xtansvariga beho ver kunna fo ra en dialog med en samlad nationell niva kring kompetensfo rso rjningsfra gorna. Ett fra geomra de som kra ver samordning a r utbildning. De nya och snabbt fo ra nderliga kompetenskraven inneba r en utmaning fo r sa va l ungdomsskolan som den ho gre utbildningen. Utbildningen ma ste vara na ringslivsrelevant och utbildningsva sendet beho ver ha en va l utvecklad kontakt med det regionala na ringslivet. De kunskaper om na ringslivet som elever och studenter tilla gnar sig i skolan och den ho gre utbildningen beho ver sta ndigt aktualiseras och uppdateras. Det a r ocksa centralt att det i ungdomsskolan och i universitet och ho gskolor ges en god utbildning om entrepreno rskap, fo r att sta rka na ringslivets mo jligheter att fa tillga ng till kompetenta personer med stark drivkraft. 9(11)

10 Rekryteringen till utbildningar da r kompetensbehoven a r stora bygger pa ett lo pande strategiskt informationsarbete fra n fo retag, branschorganisationer, fackfo reningar och offentliga akto rer. Studie- och yrkesva gledningen har en central roll fo r att elever ska ges en korrekt bild av framtidsutsikterna inom olika yrken men det beho vs ocksa information riktad direkt till elever. Det kan vara sva rt att fa elever i relativt la ga a ldrar intresserade av information om framtida yrkesval, och ha r beho ver nya grepp pro vas da r offentliga akto rer ga r samman och sto djer ett strategiskt informationsarbete. Elevernas valsituationer underla ttas genom o kad kunskap om sig sja lv i en ta nkbar arbetslivssituation. Inom utbildningsomra det samverkar Tillva xtverket med exempelvis Skolverket, Universitetskanslersa mbetet och Myndigheten fo r yrkesho gskolan. Andra insatser som kra ver samordning a r de som bidrar till att fo rba ttra matchning mellan fo retags kompetensbehov och nyanländas kompetens och erfarenhet. Företagen behöver känna till de nyanländas formella och informella kompetenser och företagens behov beho ver tillga ngliggo ras fo r nyanla nda pa ett systematiskt sa tt. Tillva xtverket samverkar pa omra det med exempelvis Migrationsverket och Arbetsfo rmedlingen. Socialfonden och regionalfonden kräver samverkan för att ge goda resultat. Eftersom regional tillväxt och sysselsättning går hand i hand, ställer EU i allt högre grad krav på att fonderna samverkar. Ett exempel är samarbetet med temaplattformen för hållbart arbetsliv. samverkar här med ESF-rådet. Tillva xtverkets insatser pa omra det : D1 Erbjuda relevanta statliga myndigheter att delta i de strategiska regiondialogerna fo r att skapa en o kad kunskap om det regionala kompetensfo rso rjningsarbetet. D2 Verka fo r att det etableras ett nationellt kompetensfo rso rjningsra d besta ende av fo retra dare fra n na ringsliv, departement och/eller myndigheter fra n olika politikomra den samt intresseorganisationer. D3 Ta ansvar fo r att samverkan kommer till sta nd mellan strukturfonderna inom omra det kompetensfo rso rjning. D4 Samverka med myndigheter pa utbildningsomra det, t.ex. fo r att sta rka entrepreno rskap i den ho gre utbildningen, fo r att utveckla modeller fo r att o ka ungas kunskap om arbetslivets behov och mo jliga karria rva gar, i pilotsatsningar fo r att engagera elever och studenter i aktiviteter pa och tillsammans med fo retag samt i Skolverkets programra d. D5 Sa kersta ll att nyanla ndas kompetens tas tillvara, bl.a. i samverkan med Migrationsverket. Organisation och uppföljning En gemensam chefsgrupp bildas fo r arbetet med samtliga prioriteringar och besta r av bero rda enhetschefer. En av enhetscheferna sammankallar gruppen och har ansvar fo r att koordinera arbetet samt fo r att uppfo ljning av arbetet sker pa ett a ndama lsenligt sa tt. Nedan fo ljer en grov angivelse av indikatorer fo r att avgo ra uppfo ljningen av respektive ma l. Indikatorerna beho ver mejslas fram i mer detalj i en uppfo ljningsplan. Ma l 1: Relevanta akto rer, som t.ex. branschorganisationer och regionalt utvecklingsansvariga, har fa tt ba ttre fo rma ga att sto dja sma och medelstora fo retag i 10(11)

11 deras arbete med strategisk kompetensfo rso rjning. Indikatorer: Resultatet av Tillva xtverkets analyser och/eller utprovning av verktyg fo r arbete med strategisk kompetensfo rso rjning har presenterats fo r en handfull relevanta akto rer i ett eller flera dialogmo ten. En uppfo ljning go rs i form av exempelvis en enka t eller intervjusamtal med relevanta akto rer fo r att bedo ma om de upplever att deras fo rma ga att sto dja strategisk kompetensfo rso rjning i sma och medelstora fo retag har o kat. Uppfo ljningen go rs dels i bo rjan och dels i slutet av den period som handlingsplanen ga ller fo r. Ma l 2: Matchningsproblemen minskar inom de na ringar som prioriteras sa rskilt, beso ksna ring och industri. Indikatorer: Fo retagen inom beso ksna ring och industri anger i mindre grad a n tidigare att tillga ng till arbetskraft a r ett stort hinder fo r tillva xt (enligt Fo retagens villkor och verklighet). Ev. kan ytterligare indikator tas fram utifra n matchningsindikatorer eller annan statistik, beroende pa om statistiken a r uppbyggd branschvis. Ma l 3: Samverkan av olika myndigheters insatser inom kompetensfo rso rjning har fo rba ttrats, sa att exempelvis na ringslivsrelevansen i det formella utbildningsva sendet o kat. Indikatorer: Ett ra d fo r nationell kompetensfo rso rjning har inra ttats med representanter fra n myndigheter, regionala akto rer, kommuner och arbetsmarknadens parter. Fler anser att deras universitet-/ho gskoleutbildning inneha llit inslag av entrepreno rskap och/eller egenfo retagande (enligt Entrepreno rskapsbarometern). Ma l 4: De regionala kompetensplattformarna a r starka och fungerar som viktiga verktyg fo r att sta rka na ringslivets konkurrenskraft. Indikatorer: Fo rslag till riktlinjer fo r vad som bo r inga i grundla ggande regionalt kompetensfo rso rjningsarbete a r framtagna En uppfo ljning go rs i form av exempelvis en enka t eller intervjusamtal med fo retag eller andra relevanta akto rer fo r att bedo ma om de upplever att kompetensplattformarna a r ett viktigt verktyg. Uppfo ljningen go rs dels i bo rjan och dels i slutet av den period som handlingsplanen ga ller fo r. 11(11)