Finansieringsvägar för sociala företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansieringsvägar för sociala företag"

Transkript

1 Finansieringsvägar för sociala företag Avrapportering av Tillväxtverkets deluppdrag Dnr Ä

2 Uppdrag att stödja utveckling av socialt entreprenörskap och sociala företag Diarienummer: N2018/00713/FF Beslutet att godkänna denna delrapport har fattats av avdelningschef Tim Brooks. Handläggningen har gjorts av Corinne Uppman Helminen, Jenny Stark Molvin, Carin Persson och Rebecka Hinn. Corinne Uppman Helminen var föredragande för ärendet. Stockholm, 10 december 2018 Tim Brooks Corinne Uppman Helminen 2(59)

3 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Socialt fo retagande kopplat till Agenda 2030 och ha llbarhetskriterierna Regeringens strategi fo r sociala fo retag Uppdrag Kartla ggning, analys och plan Sa har Tillva xtverket tagit sig an uppdraget Avgra nsningar Vad a r socialt fo retagande? Sociala entrepreno rer finns la ngs med en skala Det saknas en entydig definition av sociala fo retag De sociala fo retagen ur ett sektorsperspektiv Formerna fo r sociala fo retags verksamheter Affa rsmodellen har betydelse fo r finansieringsmo jligheterna Associationsformer Sociala fo retags erfarenheter av finansiering Erfarenheter av la n och krediter Erfarenheter fra n annan finansiering (bidrag samt riskkapital) Sammanfattning Olika finansieringsbehov beroende pa affa rsmodell Olika typer av finansiering fo r sociala fo retag Offentliga bidrag som kapital fo r utveckling, drift och investering La n, krediter och garantier fo r utveckling, investering och ro relsebehov Riskkapital och annat a garkapital ur finansia rernas perspektiv Kapital genom inta kter fra n skapad samha llsnytta Finansieringsmo jligheter genom EU Kapital fo r sociala fo retag ur ett finansia rs- och fo retagsperspektiv: En o versikt Sammanfattande diskussion Sociala fo retag a r sva rdefinierade De sociala fo retagens finansieringsutmaningar och mo jligheter Ett samlat ekosystem fo r sociala fo retag och entrepreno rer Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer BILAGA 1 Kontigos metod fo r att identifiera sociala fo retag Litteraturlista (59)

4 1. Sammanfattning Begra nsad tillga ng till finansiering lyfts fram som ett stort problem fo r de sociala fo retagen sa va l i Sverige som internationellt. I det ha r arbetet har Tillva xtverket tagit sig an uppdraget att kartla gga finansieringsva gar fo r sociala fo retag och genomfo rt det med utga ngspunkt i ett antal fra gesta llningar: vad menar de sociala entrepreno rerna sja lva med finansiering, vilka karakta rsdrag har den inta ktsgenererande fo rma gan i dessa verksamheter och vilken typ av extern finansiering (la n, krediter, bidrag, a garkapital) efterfra gar de? Samt slutligen, vilken typ av finansiering sta r till fo rfogande fo r de sociala fo retagen? En viktig utga ngspunkt a r att begreppet sociala fo retag innefattar en heterogen grupp av fo retag. Det som fo renar dessa fo retag a r drivkraften att bidra till samha llsnytta, men i o vrigt kan de variera stort. Rapporten inneha ller fo ljaktligen en kartla ggning av de olika skepnader som socialt entrepreno rskap omfattar, alltifra n teknikintensiva sociala startup-fo retag, med sa va l samha llsnyttigt a ndama l som skalbar affa rsmodell, till ide burna verksamheter som ofta i fo reningsform adresserar ma lgruppers behov i en lokal kontext. Mellan dessa tva ytterligheter finns det ett spann av socialt fo retagande med olika fo rutsa ttningar, olika grader av inta ktsgenererande fo rma ga och olika finansieringsbehov, m a o det fo religger en rad olika faktorer som alla pa verkar tillga ngen till finansiering. Vi ser idag ett stort och va xande intresse fo r socialt entrepreno rskap och sociala fo retag a ven fra n investerare och finansia rer. Det ga ller framfo r allt de teknikintensiva sociala startup-fo retagen, som befinner sig na rmare traditionella skalbara affa rsmodeller. Dessa fo retag har en fo rma ga att attrahera externt a garkapital och i det avseendet skiljer de sig inte na mnva rt fra n andra s k startupfo retag. Under de senaste a ren har det vuxit fram en rad privata initiativ med intresserade av att investera i fo retag som bygger pa affa rside er som levererar samha llsnytta. Ha r pratar man ofta om begrepp som impact unicorns och tech for good. Da remot a r det utmanande fo r de fo retag som befinner sig i andra a nden av skalan, d v s sociala fo retag som a r mer sma skaliga, i tidiga faser, med en mer lokal karakta r och som brottas med att dels hitta sina kunder (ofta inom offentliga sektorn) och dels bygga varaktiga kundrelationer. Dessa fo retag har inte alltid tillga ng till den externa finansiering i form av la n eller krediter deras verksamheter normalt kra ver. Och det finns ocksa en tveksamhet hos flera av de mer etablerade finansia rerna na r det ga ller sociala fo retag. Denna tvekan har sin utga ngspunkt i att verksamheternas affa rsmodeller inte o vertygar eller kra ver vidare bearbetning, att det a r andra associationsformer som ekonomiska och ideella fo reningar, annorlunda a garbild (framfo r allt vid kollektivt a gande) samt bristande a terbetalningsfo rma ga p g a svag inta ktsgenererande fo rma ga. I rapporten fo rs ocksa ett resonemang kring vilka va gar olika kapitalstro mmar kanaliseras till sociala fo retag samt hur deras affa rsmodeller pa verkar tillga ngen till respektive kapitalstro m. Tre kapitalstro mmar diskuteras, na mligen kapital fra n samha llsnytta, kapital fra n kundnytta och slutligen externt kapital. Till exempel a r det stora beroendet av att kunna ta betalt fo r samha llsnytta unikt fo r sociala fo retag, vilket ocksa pa verkar deras mo jligheter idag att bygga livskraftiga verksamheter. Kommunerna identifieras som en stor och viktig kundgrupp genom att de samha llsnyttiga a ndama len ofta faller inom ramarna fo r kommunernas uppdrag. Sva righeterna att ma ta effekter av samha llsnyttan samt att inga a ndama lsenliga avtal med kommunerna fo r leverans av samha llsnyttan identifieras som en rotorsak till vissa 4(59)

5 sociala fo retags sva righeter att generera egna inta kter. Ofta anva nds olika bidragsformer av mer eller mindre tillfa llig karakta r ista llet fo r la ngre kontrakt, vilket inverkar negativt pa de sociala fo retagens fo rma ga att bygga la ngsiktiga verksamheter. De 119 fo retagen som har deltagit i underso kningen fo r fo religgande rapport visar att erfarenheterna av att ha finansiering via olika typer av bidrag a r vanligt fo rekommande bland de sociala fo retagen. De allra flesta som so kt bidrag har gjort det fra n na gon offentlig akto r. Bland offentliga akto rer ma rks kommuner, regioner och ESF-ra det. Bland dem som uppger att de so kt annan typ av bidrag sa handlar det vanligen om bidrag fra n olika typer av stiftelser eller fonder, till exempel fra n Arvsfonden. Beroendet av bidrag a r som konstaterats resurskra vande och fo rsva rar en la ngsiktig planering. Sociala fo retag har emellertid precis som o vriga fo retag ocksa en mo jlighet att skapa sig inta kter fra n kundnytta pa vanligt sa tt genom att ta betalt fo r levererade varor eller tja nster till sa va l den offentliga som privata sektorn samt husha ll, vilket representerar den andra kapitalstro mmen. Majoriteten av de intervjuade fo retagen efterfra gar ocksa olika former av finansiering som underla ttar affa rsma ssighet och mo jligheten att sta rka relationen till betalande kunder. Det handlar framfo rallt om att underla tta fo r kommuner att upphandla tja nster fra n sociala fo retag och mo jligheten till la ngre lo pande avtal. I analysen av den tredje och sista kapitalstro mmen, d v s extern finansiering, framkommer dels vissa hinder fo r sociala fo retag som a r relaterade till deras affa rsmodeller, associationsformer och fas men ocksa att de har tillga ng till s k filantropiskt kapital tack vare det samha llsnyttiga a ndama let. Utifra n de 119 fo retag som deltagit i underso kningen ser vi att ca 35 procent har erfarenhet av att finansiera sig med la n eller krediter. Detta resultat kan sta llas i relation till fo rha llandena hos sma - och medelstora fo retag i stort. I Tillva xtverkets underso kning Företagens villkor och verklighet framga r exempelvis att andelen sma - och medelstora fo retag som so kt finansiering via la n eller krediter uppgick till 26 procent a ret Det o vergripande intrycket a r da rmed att de sociala fo retagen inte na mnva rt skiljer sig fra n fo retagsstocken i stort vad ga ller erfarenhet av extern finansiering som la n och krediter, men det o vergripande intrycket a r dock att la nemarknaden kunde fungera ba ttre. I regeringens uppdrag inga r a ven att kartla gga hur befintligt fo retagssto d kan anva ndas pa ba sta sa tt. Eftersom socialt entrepreno rskap a r ett stort och ma ngfacetterat omra de, liksom finansiering som begrepp, har Tillva xtverket inom ramen fo r gjorda avgra nsningar (som bero rs i avsnitt 3.3) fra mst resonerat kring de moneta ra fo retagssto d som Tillva xtverket sja lv har ra dighet o ver. De sociala fo retagen a r viktiga akto rer vad ga ller att bidra till regional och lokal utveckling. De har potential att adressera ma nga av de utmaningar som regioner och kommuner brottas med. Da rfo r ser vi ocksa att de borde ha ba ttre tillga ng till de regionala fo retagssto den. O vriga bidragsformer som fo rekommer framfo r allt pa kommunalniva och som huvudsakligen a r en variant av kundbetalning na mns da rfo r endast o versiktligt. Att sta rka den sociala ekonomin ses ocksa som en viktig a tga rd inom EU fo r att skapa jobb, social inkludering, fra mja entrepreno rskap samt social sammanha llning. Sociala fo retags bristande tillga ng till finansiering a r ett omra de som lyfts fram och sa va l EFSI (European Fund for Strategic Investments) som EaSI (EU Programme for Employment and Social Innovation) utvecklar och stimulerar idag anva ndandet av olika finansiella instrument och bidrag som bland annat syftar till att underla tta mikrofinansiering till sociala fo retag. Info r EU:s na sta la ngtidsbudget fo resla r Kommissionen info randet av ett nytt program, InvestEU, da r man samlar all central EU-finansiering i 5(59)

6 form av a garkapital, la n och garantier under ett och samma tak. Ett av de prioriterade politikomra dena a r sociala investeringar och kompetens. Rapporten avslutas fo ljaktligen med en rekommendation att etablera en la nefond sa rskilt anpassad fo r sociala fo retag i Sverige. Under arbetets ga ng har vi identifierat ett potentiellt behov av i synnerhet ma lgruppsanpassade la n inklusive mikrola n och garantier. Ett la neverktyg bedo ms ge flera effekter eftersom varje fo retag analyseras i samband med kreditgivningen och oklarheter adresseras. Det skulle de facto inneba ra en mo jlighet till ra dgivning fo r det sociala fo retaget och da rmed ge en indirekt affa rsutvecklande effekt fo rutom att det fra mjade tillfo rsel av likviditet till en ma lgrupp som a r underfinansierad. En annan aspekt av en sa dan fond a r att den kunde utgo ra ett la rande exempel fo r andra finansia rer i hur la ngivning till sociala fo retag ter sig. Data o ver fo rlustniva er, bedo mningskriterier, ra ntesatser m m kunde go ras tillga ngliga fo r andra att studera. Da rmed vore na sta steg att go ra en grundlig fo rhandsbedo mning fo r att verifiera alternativt fo rkasta hypotesen om ett marknadsgap vad ga ller utbudet av la n till sociala fo retag och Tillva xtverket fo resla s fa i uppdrag att go ra detta. 2. Bakgrund 2.1 Socialt företagande kopplat till Agenda 2030 och hållbarhetskriterierna Enligt regeringens handlingsplan fo r Agenda 2030 ska Sverige vara ledande i att genomfo ra de globala ma len 1. Det inneba r att Sverige kommer genomga en successiv omsta llning som modern va lfa rdsstat till att genomsyras av sa va l ekonomisk som social och miljo ma ssig ha llbarhet. Politiken ska pra glas av samsta mmighet och ha nsyn ska tas till fattiga ma nniskors perspektiv och ma nskliga ra ttigheter. Omsta llningen till ett ha llbart samha lle med sikte mot de globala ma len a r en angela genhet fo r hela samha llet och ingen ska la mnas utanfo r. Detta sta ller ho ga och delvis nya krav pa samha llets olika akto rer. Traditionella lo sningar som utformas inom den offentliga eller privata sektorn na r inte hela va gen, till exempel ga llande flyktingstro mmar, a ldrande befolkning och efterfra gan pa kunskap inom nya yrkesomra den. Inte heller fyller den s k ide burna sektorn (frivilligsektorn) alla de luckor som kvarsta r. Den nordiska va lfa rdsstaten som tja nat samha llet va l under 1900-talet beho ver so ka nya former och anpassa sig till en globaliserad va rld med allt vad det inneba r av mo jligheter och utmaningar. Ha r a r det viktigt att ta vara pa den sociala innovationskraften 2 fo r att hitta nya lo sningar. Ett na ra samarbete mellan sa va l den offentliga som den privata och den ide burna sektorn mo jliggo r gemensam ma lsa ttning och koordinering, vilket leder till ett effektivare tillvaratagande av samha llets resurser. Det a r i synnerhet i gra nssnittet mellan de tre sektorerna som social innovation a r som viktigast. Det a r ocksa da r som socialt entrepreno rskap har visat sig kunna komma med nya lo sningar som a ven tar ha nsyn till den enskilda individens behov och det lokala samha llet. Genom att ge dessa entrepreno rer inga ngar i sa va l den offentliga sektorn som i na ringslivet, kommer samha llet som helhet ba ttre kunna ta tillvara deras lo sningsfo rma ga och skaparkraft. Det inneba r att den offentliga sektorn inte ska fo rbli i en monopolsta llning vad ga ller att lo sa sociala utmaningar, utan bjuda in sociala entrepreno rer och ide burna verksamheter 1 Handlingsplan Agenda andlingsplan-agenda-2030.pdf 2 Fo r ytterligare la sning i a mnet social innovation rekommenderas Vinnovas rapport Social innovation i Sverige, VR 2018:01 6(59)

7 fo r att tillsammans med dem och na ringslivet stra va mot ett ha llbart och inkluderande samha lle. Regeringen konstaterar detta sja lv: För att ta tillvara den sociala innovationskraft och samhällsnytta som sociala företag kan bidra med och därmed uppnå regeringens mål om ett hållbart samhälle vill regeringen skapa bra förutsättningar för sociala företag att växa och verka i nära samarbete med offentlig sektor Regeringens strategi för sociala företag Internationellt har fra gorna om social ekonomi uppma rksammats i ett antal a r. La nder som exempelvis Storbritannien, Frankrike och Tyskland utvecklar och tilla mpar olika lo sningar fo r social ekonomi pa uppma rksammade samha llsproblem. Vilka omra den som bero rs a r bl a beroende pa gra nsdragningarna fo r respektive stats va lfa rdsuppdrag. Den nordiska va lfa rdsstaten har som bekant ett la ngtga ende uppdrag pa omra den som i andra la nder faller inom ramen fo r social ekonomi, till exempel barndagva rd och sjukva rd. Inom EU pa ga r fo r na rvarande ett arbete med att vidareutveckla fo rutsa ttningarna fo r social ekonomi och socialt entrepreno rskap. Social Economy Europe, som a r EU:s organ fo r en permanent dialog mellan EU:s institutioner och den sociala ekonomin och grundades a r 2000, har under ho sten 2018 tagit fram en aktivitetsplan fo r utveckling av den sociala ekonomin. 4 Regeringen har fo r Sveriges del under 2018 lyft potentialen hos socialt entrepreno rskap och social innovation i en nationell strategi: Strategi fo r sociala fo retag ett ha llbart samha lle genom socialt fo retagande och social innovation 5. Strategin inneha ller fo rslag pa insatser inom fem omra den som anses sa rskilt viktiga fo r utvecklingen av sociala fo retag och sociala innovationer: 1) utveckla behoven och efterfra gan, 2) sta rk kompetens och ra dgivningen, 3) finansiering, 4) ma ta effekter samt 5) kunskap och mo tesplatser. 3 Uppdrag 3.1 Kartläggning, analys och plan I samband med strategins lansering gav regeringen i februari 2018 Tillva xtverket i uppdrag att sto dja utvecklingen av socialt entrepreno rskap och sociala fo retag inklusive ide buret fo retagande. Uppdraget innefattar sa rskilt att se o ver fra gan om de sociala fo retagens finansiering. I detta inga r att genomfo ra en kartla ggning av befintliga finansieringsmo jligheter, att ta fram en analys och en plan fo r hur det befintliga finansieringssto det kan utvecklas fo r att pa ba sta sa tt sto dja sociala fo retag och ide buret fo retagande. Sociala innovationer handlar om att mo ta samha llsutmaningar med nya ide er och lo sningar som ho jer kvaliteten pa och fo rba ttrar samha llets tja nster till medborgarna. 3 Regeringens strategi fo r sociala fo retag ett ha llbart samha lle genom socialt fo retagande och social innovation, Diarienummer: N2018/00710/FF 4 The future of EU Policies for the Social Economy: Towards a European Action Plan (Social Economy Europe, 2018) 5 Regeringens strategi fo r sociala fo retag ett ha llbart samha lle genom socialt fo retagande och social innovation /2018_sociala-foretag.pdf 7(59)

8 En viktig resurs fo r att mo ta ma nga samha llsutmaningar a r socialt fo retagande. De a r engagerade sociala entrepreno rer inom sa va l fo retag som fo reningar, ba de inom den privata och den ide burna sektorn. Drivkraften fo r dessa entrepreno rer oavsett verksamhetsform a r att bidra till att go ra samha llet ba ttre. Tillga ng till finansiering a r en utmaning fo r sociala fo retag eftersom dessa verksamheter ofta har en annorlunda verksamhetslogik a n traditionella fo retag. Detta har uppma rksammats a ven pa EU-niva. Mot bakgrund av detta har regeringen givit Tillva xtverket i uppdrag att: Kartla gga befintliga finansieringsmo jligheter Ta fram en la ngsiktig analys och plan fo r hur befintligt fo retagssto d kan anva ndas fo r att sto dja ma lgruppen i ba de start och vidareutvecklingen av deras verksamheter Sprida kunskap om befintliga finansieringsmo jligheter 3.2 Så har Tillväxtverket tagit sig an uppdraget Grundfo rutsa ttningar O vergripande handlar finansiering om flera samverkande faktorer sa som affa rsmodeller, marknad, va rdeskapande fo rma ga och associationsformer. Hur va l utvecklade dessa a r i en verksamhet spelar en avgo rande roll fo r tillga ngen till finansiering. Vidare a r det viktigt att fra ga sig vilken typ av finansiering som efterfra gas och huruvida det finns fo rutsa ttningar inom respektive verksamhet att fa dem tillgodosedda. Besitter, fo r det fo rsta, verksamheten sja lv en inta ktsgenererande fo rma ga, m a o tillhandaha ller den varor eller tja nster som efterfra gas pa en marknad, na r den ut till presumtiva kunder och har den fo rma ga att vinna kundernas fo rtroende och da rmed skapa fo rsa ljning? Under arbetets ga ng har denna fra ga visat sig var mer ma ngfacetterad na r det ga ller sociala fo retag a n o vriga fo retag. Fo r det andra, vilka behov har verksamheten och hur uppsta r de? Till exempel, efterfra gas finansiering till investeringar i tidiga skeden eller finansiering till a terinvesteringar i mogna verksamheter? Eller a r det ro relsefinansiering som efterfra gas, d v s likviditetsutja mnande krediter fo r att ja mna ut verksamheternas lo pande kassaflo den? Fo r det tredje, hur ser utbudet ut som kan mo ta dessa behov? Vilka kundgrupper efterfra gar varorna och tja nsterna? Hur ser prisbilden ut, hur la nga betaltider tilla mpas? Och vidare, vilka finansia rer tillhandaha ller exempelvis la n och krediter? Dessa fra gesta llningar a r grundla ggande fo r att identifiera finansieringsbehov i allma nhet och ha r skiljer sig inte de sociala fo retagen fra n o vriga fo retag. Det ligger i sakens natur att behoven, men a ven tillga ngen till finansiering, varierar beroende pa fas, mognadsgrad och bransch mm hos fo retagen. Socialt fo retagande 6 a r emellertid ett vitt begrepp och omfattar vitt skilda typer av verksamheter, alltifra n teknikintensiva sociala startup-fo retag, med sa va l samha llsnyttigt a ndama l som skalbar affa rsmodell, till ide burna verksamheter som i fo reningsform adresserar ma lgruppers behov framfo r allt i en lokal kontext. Mellan dessa tva ytterligheter finns ett spann av socialt fo retagande med olika fo rutsa ttningar, olika grader av inta ktsgenererande fo rma ga och olika finansieringsbehov. 6 Socialt fo retagande och sociala fo retag fo rekommer genomga ende som termer i denna rapport och ha r inkluderar vi a ven ide buret fo retagande, se vidare resonemangen i avsnitt 4. 8(59)

9 Fra gesta llningar fo r arbetet Tillga ngen till finansiering har tidigare pekas ut som ett stort problem fo r de sociala fo retagen. Detta bero rs bl a i rapporterna "Vilse i sto ddjungeln (Tillva xtverket, 2017) och "Social innovation i Sverige" (Vinnova, 2017). Med sto d av ovanna mnda resonemang har Tillva xtverket under arbetets ga ng beho vt sta lla sig fra gor som vad de sociala entrepreno rerna sja lva menar med finansiering och reda ut vilka karakta rsdrag den inta ktsgenererande fo rma gan har i dessa verksamheter samt vilken typ av extern finansiering (la n, krediter, bidrag, a garkapital) som dels efterfra gas och dels sta r till fo rfogande fo r de sociala fo retagen. Detta go rs i avsnitten 5 och 6. Kartla ggningen syftar till att relatera finansieringsva garna till samha llsentrepreno rskapets olika skepnader och sta lla fra gan om det finns na gra marknadsgap och vad de i sa fall kan bero pa. I regeringens uppdrag inga r a ven att kartla gga hur befintligt fo retagssto d kan anva ndas pa ba sta sa tt. Eftersom socialt entrepreno rskap a r ett stort och ma ngfacetterat omra de, liksom finansiering som begrepp, har Tillva xtverket inom ramen fo r gjorda avgra nsningar (se vidare avsnitt 3.3 nedan) fra mst resonerat kring de moneta ra fo retagssto d som Tillva xtverket sja lv har ra dighet o ver. Olika bidragsformer som fo rekommer framfo r allt pa kommunalniva och som huvudsakligen a r en variant av kundbetalning na mns o versiktligt. Den o vergripande bilden diskuteras i avsnitt 7 och arbetets slutsatser samt rekommendationer i avsnitt 8. Arbetsga ng Tillva xtverket tog hja lp av konsultfirman Kontigo med att kartla gga finansieringsva gar fo r sociala fo retag genom fo ljande delar: 1. En kvantitativ och kvalitativ kartla ggning och analys av efterfra gan och utbud av finansiering fo r sociala entrepreno rer 2. En beskrivning av hur kommunala och regionala akto rer betraktar behoven givet de regionala utvecklingsstrategierna och ha llbarhetskriterierna 3. En sammansta llning av vilka typer av sociala entrepreno rer som fo rekommer i Sverige i nula get: verksamhetsformer, verksamhetsmodeller samt huruvida de a r vinstdrivande eller inte Sa rskilt kommunernas perspektiv i egenskap av att vara en akto r med flera olika roller i fo rha llande till de sociala fo retagen betonades i uppdraget till Kontigo. Parallellt med Kontigos uppdrag arbetade Tillva xtverket i en intern arbetsgrupp som tra ffades fo r gemensamma workshops tva ga nger i ma naden under perioden september till december. Gruppen bestod av personer med kunskap om kapitalfo rso rjning, socialt entrepreno rskap och ha llbarhet. Till en av workshoparna, som ho lls den 16 oktober 2018, bjo ds representanter fra n fra mjarna tverket in sa att sa va l Tillva xtverkets arbetsgrupp som Kontigo kunde redogo ra fo r sina tankar sa la ngt samt inha mta synpunkter, tankar och fo rslag info r det fortsatta arbetet. Ytterligare kunskap inha mtades den 13 till 14 november 2018 da fyra av Tillva xtverkets medlemmar ur arbetsgruppen a kte till Malmo fo r den a rliga Social Innovation Summit som ordnades av Mo tesplats Social Innovation. Tillva xtverket ho ll bl a i ett pass riktat till sociala fo retag pa temat A r glaset halvfullt eller halvtomt? Finansieringsva gar fo r sociala fo retag. 7 Under passets ga ng diskuterades tillga ng till finansiering med avstamp i tre huvudfra gesta llningar: den egna affa rsmodellen, kunderna samt, fo r det tredje, externa finansia rer. Tillva xtverket redogjorde fo r de olika infallsvinklarna och sedan exemplifierades de i en paneldebatt i vilken representanter fo r sa va l sociala fo retag som upphandlare fra n offentliga sektorn som externa finansia rer deltog. Passet var 7 9(59)

10 uppskattat och sociala fo retag har ho rt av sig fo r att fa tillga ng till presentationsmaterialet i efterhand fo r att anva nda det i internt utbildningssyfte. 3.3 Avgränsningar Fo religgande rapport handlar om finansieringsva gar fo r socialt entrepreno rskap ur entrepreno rernas perspektiv. Fokus fo r kartla ggningen har varit att se pa tillga ngen till likvida medel. Da rmed har fra gan om annat fo retagssto d som kunskapsfra mjande la mnats da rha n. Tonvikten ligger pa extern finansiering och fo rutsa ttningarna fo r sociala fo retag att fa tillga ng till sa dan. I den ha r analysen har syftet varit att ta reda pa mer om de sociala fo retagens erfarenheter och behov av finansiering fo r att identifiera mo jliga a tga rder som kan fo rba ttra tillga ngen. Vi bero r angra nsande omra den som upphandling, associationsformer, effektma tningar och affa rsmodeller eftersom dessa pa verkar fo retagens tillga ng till finansiering. Da remot go r vi ingen djupga ende analys inom dessa utan ha nvisar i sta llet till andra rapporter som bero r respektive delomra de. 4. Vad är socialt företagande? 4.1 Sociala entreprenörer finns längs med en skala Innan vi tar oss an fra gan om finansieringsva gar fo r sociala fo retag beho ver vi studera na rmare i vilka skepnader sociala fo retag kan upptra da. Beroende pa faktorer som inta ktsgenererande fo rma ga, vinstgenererande fo rma ga, affa rsmodell och associationsform kommer olika finansieringsva gar att o ppnas eller sta ngas fo r de sociala fo retagen. Tillva xtverket har da rfo r under uppdragets ga ng vidareutvecklat och anpassat en skala fo r att illustrera variationsbredden hos socialt entrepreno rskap. Bilden bygger pa en vidarebearbetning av European Venture Philantropy Associations skala som togs fram a r 2010 fo r att illustrera tanken om att det finns fo retag som skapar blended value, alltsa en blandning av sociala och ekonomiska va rden. 8. Den illustrerar olika typer av fo retagande sett i relation till deras o vergripande syfte samt inta kts- respektive vinstgenererande fo rma ga. Denna modell a r dock en fo renkling som inte fullsta ndigt fa ngar den komplexitet som omger olika fo retagsmodeller och associationsformer. Syftet med modellen a r emellertid att visa pa bredden av entrepreno rskapet inom socialt fo retagande och sta lla det i relation till s k traditionellt fo retagande med mer eller mindre uttalade ha llbarhetsambitioner. La ngst till va nster pa skalan i Figur 1 a terfinns s k traditionella fo retag, vars huvudsakliga syfte a r att skapa en ekonomisk vinst fo r sina a gare. De verksamheterna har affa rsmodeller som bygger pa fo rsa ljning av varor och tja nster i vanlig ordning till en marknad. Fo retagens va rdeerbjudande a r kopplat till kundnyttan, vilket kunderna efterfra gar och betalar fo r. Exempel pa va rdeerbjudanden a r en restaurangs goda och va llagade mat till hungriga kunder, byggmarknadens erbjudande av verktyg och material fo r byggprojekt eller teleoperato rens erbjudande av tele- och datatrafik sa att kunderna kan ringa eller na internet. Kunderna kan vara sa va l andra fo retag som privatpersoner och offentlig sektor. Ett steg la ngre till ho ger illustreras hur ha llbarhetsaspekterna bo rjar va ga in i fo retagen 8 Ursprunget a r John Kingston pa Venturesome, och sja lva modellen a r utformad av Pieter Oostlander pa Shaerpa (venture philantropy-bolag) - som tog fram den till EVPA (59)

11 genom att de bl a kan va lja att avsa tta en del av sitt o verskott till olika va lgo renhetsaktiviteter som t ex att delta i mentorsprogram fo r ungdomar i utsatta omra den, ska nka pengar till Ro da Korset, klimatkompensera fo r utsla pp eller liknande. Dessa fo retag har identifierat att ha llbarhetsfra gor a r viktiga fo r sa va l fo retagets kunder som ansta llda och a gare. De flesta moderna fo retag har idag na gon form av syn pa hur ha llbarhetsaspekterna ska va gas in i fo retagets verksamhet. Ett varuma rke som fo rknippas med positiva va rden som miljo ma ssiga eller sociala ha nsyn va ger allt tyngre hos dagens konsumenter. I o vrigt agerar dessa fo retag som andra s k traditionella fo retag vi bero rt ovan. Noteras bo r, att sa va l restauranger som byggmarknader och teleoperato rer kan va lja att arbeta med ha llbarhetsfra gor i sin dagliga verksamhet. Syftet med exemplen ovan var att belysa olika va rdeerbjudanden. Bland annat har hamburgerkedjan Max aktivt marknadsfo rt sin mat som klimatsmart i bema rkelsen att de klimatkompenserar fo r de utsla pp som maten fo rorsakar. Likasa har de ga tt konsumenternas vilja att a ta mera vegetariska alternativ till mo tes genom att erbjuda ett antal olika vegetariska ra tter utan att ge avkall pa sitt grundkoncept, snabbmaten. Da rmed har hamburgerkedjans ursprungliga va rdeerbjudande, att tillhandaha lla snabbmat fo r hungriga kunder, uto kats med en klimataspekt, vilket sta rker deras varuma rke och konkurrenskraft sa vida de lever upp till sina lo ften. Allteftersom vi ro r oss mot den ho gra delen av skalan o kar fo retagens sociala drivkrafter som uttalat syfte med verksamheten fo r att helt o verga till att bli sja lva huvudsyftet med fo retaget. Det fo r oss vidare pa skalan till de inta ktsgenererande sociala fo retagen med affa rsmodeller och verksamheter som genererar vinst. Vinsten a terinvesteras huvudsakligen i verksamheten, eftersom sja lva poa ngen med fo retaget a r samha llsvinsten. En vinst ger da rfo r uto kade mo jligheter fo r fo retaget att go ra a nnu mera nytta. De sociala fo retagen inom den ha r kategorin lyckas kombinera att skapa samha llseffekt med fo rma gan att sja lvsta ndigt och utha lligt bygga och driva sin verksamhet. Det go r dem sa va l socialt som ekonomiskt utha lliga (ha llbara). Ma rk va l, att de sociala fo retagens va rdeerbjudande a r tva faldigt. Det huvudsakliga erbjudandet som handlar om att fo rba ttra na gonting i samha llet, samha llsnyttan, t ex genom att erbjuda sto dboende sa att personer med funktionshinder kan leva sa sja lvsta ndigt som mo jligt eller erbjuda arbete a t personer som sta r la ngt ifra n arbetsmarknaden. Den andra delen av de sociala fo retagens va rdeerbjudande a r kundnyttan. Det vill sa ga kunden i det ha r fallet a r na gon person, fo retag eller samha llsinstitution (kommun, landsting etc) som ser va rdet av samha llsnyttan fo retaget genererar genom sin verksamhet och är villig att betala för den. Se vidare stycke 4.2 samt Figur 4 la ngre ner da r vi bero r affa rsmodeller. La ngst till ho ger pa skalan a terfinns de ide burna verksamheterna och frivilligorganisationerna. Det a r verksamheter som huvudsakligen bygger pa en samha llsba rande ide och da r kundnyttan a r sva r att kvantifiera och ma ta effekterna av. Da remot a r samha llsnyttan uppenbar. Det kan t ex ro ra sig om sociala fo retag vars va rdeskapande besta r i undvikande av samha llskostnader, som fo rbyggande verksamheter kring psykisk oha lsa eller hemlo shet. De verksamheterna placerar sig la ngt till ho ger pa skalan. Dessa verksamheter a r betydelsefulla, men de har samtidigt sva rt att identifiera sina kunder som a r villiga att lo pande upphandla deras tja nster. Dessa verksamheter a r da rfo r ha nvisade till att arbeta ihop medel fo r sin verksamhet genom att anso ka om olika former av sto d och bidrag fra n sa va l privatpersoner som fo retag och institutioner som vill ska nka pengar till va lgo rande (samha llsnyttiga) a ndama l. 11(59)

12 Figur 1 Sociala företag finns längs med en skala Bearbetning: Tillväxtverket Noteras kan i sammanhanget, att gra nserna mellan dessa verksamheter a r flytande och vissa verksamheter startar med en samha llsnyttig ide la ngt till ho ger pa skalan fo r att efter hand vidareutveckla sitt va rdeerbjudande och ro ra sig la ngre till va nster pa skalan. Fo retag vi visat denna modell fo r har pekat pa och a ven identifierat att olika delar av verksamheten kan befinna sig inom olika omra den samtidigt. Man har kanske ett ben som har en fullt kommersiell verksamhet som drivs i bolagsform och en annan del som a r helt ide buren och drivs i fo reningsform. Ur ett finansieringsperspektiv a r denna skala emellertid viktig, eftersom fo retag med fo rma ga att utha lligt generera egna inta kter genom att kunder betalar fo r deras va rdeerbjudande besitter grundfo rutsa ttningarna fo r att ta upp la n och krediter fo r ytterligare finansiering. Egna kunder, egna inta kter och dessutom en fo rma ga att husha lla med kostnaderna sa det uppsta r ett o verskott (vinst) o ppnar do rren till externa la ngivare. Att sedan beviljas la n och krediter kra ver ytterligare na gra delar som att finansia ren fo rsta r verksamheten, dess affa rsmodell och a r trygg med personerna bakom, men det a terkommer vi till i kommande resonemang. 4.2 Det saknas en entydig definition av sociala företag Med detta sagt a r det sva rt att entydigt definiera vad som a r ett socialt fo retag. Det finns heller ingen associationsform som enkelt definierar sociala fo retag. En av de mest vedertagna definitionerna av sociala fo retag a r den som lanserades av EU-kommissionen a r 2011 under det sa kallade Social Business Initiative 9 (SBI). Enligt EU-kommissionens definition ska det sociala fo retaget ka nnetecknas av tre dimensioner: 1. en social dimension 2. en entrepreno riell dimension och 3. en lednings- och styrningsdimension som pra glas av demokrati och inkludering. Da rmed ska ett socialt fo retag: 1. bedriva lo pande kommersiell verksamhet i form av produktion av varor och/eller tja nster. 2. ha ett tydligt och prima rt samha llsnyttigt ma l (59)

13 3. begra nsa vinstutdelning till fo rma n fo r att na det samha llsnyttiga ma let i fo rsta hand. 4. vara (a garma ssigt) oberoende av stat och kommersiella akto rer 5. styras demokratiskt och karakta riseras av en delaktighet i beslutsprocesser Regeringen har i den nationella Strategin fo r sociala fo retag nyligen beskrivit sociala fo retag 10 som att de a r: 1. Fo retag, oberoende av associationsform, da r den affa rsma ssiga verksamheten a r ett medel fo r att uppna ett eller flera specifika samha llsnyttiga ma l, exempelvis minska utanfo rskap, fo rba ttra klimatet och miljo n eller bidra till en tryggare livsmiljo. 2. Fo retagets resultat ma ts i relation till uppfyllelsen av de samha llsnyttiga ma l som angetts som dess syfte att uppna. 3. Fo retagets ekonomiska o verskott a terinvesteras huvudsakligen i verksamheten, alternativt investeras i ett nytt samha llsnyttigt projekt, ista llet fo r att prima rt tas ut som vinst genom avkastning till a garna. De tva beskrivningarna ovan a r lika pa vissa punkter och olika pa andra. Gemensamt fo r de ba da definitionerna a r: Att det kra vs att sociala fo retag driver en kommersiell verksamhet (fo reningar som enbart driver ideella verksamheter a r sa ledes inte sociala fo retag utan just ideella fo reningar/organisationer) Att samha llsnyttan a r o verordnad den kommersiella verksamheten (d v s den kommersiella verksamheten a r inte huvudsyftet) Att vinster i fo rsta hand anva nds fo r samha llsnytta EU-definitionen skiljer sig fra n den svenska regeringens beskrivning genom att: Inkludera demokratiskt styre och processer. Kra va ett oberoende av stat eller av (andra) kommersiella akto rer. Sta lla na got striktare formulerade krav pa samha llsnytta som prima rt ma l. Ovansta ende kriterier a r de facto vad som kra vs fo r att fa ra kna sig som ett arbetsintegrerande socialt fo retag i Sverige idag 11. Den svenska regeringens beskrivning avviker fo rutom punkterna ovan genom att: Lyfta fram att fo retagets resultat ska ma tas i form av den samha llsnytta den skapar. O ppna fo r att a terinvestering av vinster inte beho ver go ras i den egna verksamheten utan kan ske i andra samha llsnyttiga projekt Ingen av beskrivningarna lyfter explicit fra gan om hur man ska se pa de olika typer av vinster som ett fo retag kan generera fo r sina a gare. Ett aktiebolag kan till exempel anva nda fo retagets vinst fo r att ge utdelning till aktiea garna. Men aktiebolaget kan ocksa sa ljas och da rmed ge upphov till en fo rsa ljningsvinst fo r a garna. Sammanfattar vi det ser vi att den svenska regeringens Strategi fo r sociala fo retag o ppnar upp fo r en bredare definition som skulle kunna mo jliggo ra fo r exempelvis finansiella akto rer att ga in och investera a garkapital i sociala fo retag. Detta underla ttar 10 Regeringens strategi fo r sociala fo retag ett ha llbart samha lle genom socialt fo retagande och social innovation Diarienummer: N2018/00710/FF 11 : 13(59)

14 sannolikt fo r tech-baserade sociala fo retag att inkluderas i definitionen. Den svenska beskrivningen fo rsta rker ocksa mo jligheten till skalbarhet genom att inte inkludera kravet pa en demokratiska styrprincipen i beskrivningen. Den sla pper ocksa kravet pa oberoende fra n offentliga eller andra privata akto rer, vilket skulle kunna underla tta fo r olika typer av finansieringslo sningar framo ver inkluderande a garkapitalfinansiering genom sama gande. Definitioner utvecklas ofta i ett sammanhang. Vissa definitioner har i ho gre grad betonat de sociala fo retagens komplementa ra roll i finansiering och genomfo rande av va lfa rdstja nster medan andra definitioner kan la gga sto rre tyngdvikt vid det affa rsma ssiga fo rha llningssa ttet. Det handlar ba de om det sociala fo retaget i relation till andra fo retag, men ocksa relationen mellan det sociala fo retaget och ett antal andra relaterade begrepp, sa som sociala entrepreno rer, samha llsentrepreno rskap och socialt entrepreno rskap, social innovation, social sektor och social ekonomi 12. Fo r na gra a r sen kartlade EU-kommissionen lagstiftningen kring sociala fo retag i EU och fann att flera medlemsla nder redan hade eller ho ll pa att inra tta sa rskilda bolagsformer fo r sociala fo retag, bland annat Finland, Danmark, Belgien, Litauen och Lettland. I andra la nder tilla mpades kooperativa organisationsformer sa som i Frankrike, Spanien och Portugal. I Storbritannien tilla mpas vanligtvis aktiebolagsformen. 13 I Sverige kan sociala fo retag finnas inom flera olika associationsformer t ex aktiebolag, aktiebolag med sa rskild vinstutdelningsbegra nsning (SVB), ekonomiska fo reningar eller ideella fo reningar. Ett socialt fo retag kan ocksa a terfinnas i en koncernstruktur, till exempel som ett aktiebolag som a gs helt eller delvis av en ideell eller ekonomisk fo rening. Samtidigt som en sna v koppling till associationsformen kan begra nsa utvecklingen av sociala fo retag med olika inriktning sa kan avsaknaden av en enhetlig associationsform ocksa leda till att det blir sva rt att definiera eller avgra nsa de sociala fo retagen. Det go r det ocksa sva rt att fo lja upp omfattningen av sociala fo retag i relation till o vriga delar av ekonomin. 4.3 De sociala företagen ur ett sektorsperspektiv Ett annat sa tt att ringa in de sociala fo retagen a r att se dem ur ett sektorsperspektiv, sa som bland annat go rs i kartla ggningen refererad till ovan. Modellen i figuren nedan a r Kontigos konkretisering av SBI-kategoriseringen och har tva syften: dels att placera in de sociala fo retagen som en form av fo retagande som finns i utrymmet mellan tre olika samha llssektorer, dels att mo jliggo ra ett resonemang kopplat till utvecklingen av dessa samha llssektorer. Modellen a r i fo rsta hand avpassad fo r sociala fo retag inom den sociala sektorn (eller va lfa rdssektorn). I Figur 2 har vi tre samha llssektorer som alla verkar inom va lfa rdsomra det: illustrerade av de tre lila bollarna i figuren; den offentliga sektorn, den ideella sektorn och den privata sektorn. Var och en av sektorerna har en huvudsaklig drivkraft. Fo r den ideella sektorn a r drivkrafterna engagemang och medma nsklighet, fo r den offentliga a r det ansvar och uto vandet av det uppdrag man givits genom lagstiftningen. Fo r den privata a r det vinsten eller den ekonomiska effektiviteten som a r drivkraften. Bollarnas storlek kan illustrera sektorernas position i fo rha llande till varandra och kan anva ndas fo r att ja mfo rande diskutera situationen i olika la nder. I Sverige kan vi till 12 I Sverige ersa tts ocksa begreppet social/sociala ofta med begreppet samha lle/samha lls-. T ex i begrepp som samha llsentrepreno rer och samha llsentrepreno rskap. 13 A map of social enterprises and their eco-systems in Europe, EU kommissionen, (59)

15 exempel se att den offentliga sektorn har en stor roll i produktionen av va lfa rdstja nsterna, ba de som finansia r och som utfo rare. A ven om den offentliga sektorn i ho g grad finansierar va lfa rden tilla ts privata akto rer utfo ra en betydande andel av tja nsterna inom va rd och omsorg, skola, etc. Ofta a r denna roll sto rre i Sverige a n i ma nga andra la nder. Den ideella sektorns roll a r da remot mer begra nsad i Sverige ja mfo rt med i ma nga andra la nder. 14 Sociala fo retag kan fo rsta s som att de tenderar att utvecklas i det utrymme som finns mellan de olika sektorerna (a tminstone om vi ser till sociala fo retag i va lfa rdssektorn). Vi kan ocksa ta nka att de sociala fo retagen fyller de behov som finns. Har vi en stor offentlig sektor, en stor privat sektor men en liten ideell sektor a r det naturligt att fo resta lla sig att de sociala fo retagen so ker fylla de brister i systemet som annars skulle fyllas av ideella organisationer och verksamheter, det vill sa ga, de sociala fo retagen kommer trycka ha rdare pa sitt engagemang som det sa tt pa vilket de sociala fo retagen skiljer sig fra n andra akto rer inom va lfa rdsomra det. Har vi a andra sidan en situation med en liten privat sektor, men en stor ideell sektor sa kan vi fo resta lla oss att de sociala fo retagen i ho gre grad kommer att so ka sta fo r effektiviteten i systemet. Detta a r t.ex. fallet i ma nga europeiska la nder. Bilden visar ocksa att det oavsett hur en viss marknad ser ut finns olika roller fo r det enskilda sociala fo retaget att ta. Det a r mo jligt fo r fo retagen att va lja att la gga sig na rmare na got av de tre ho rnen i figuren beroende pa vad man vill, a ven som enskilt fo retag. Figur 2 Sociala företag i relationen till samhällssektorer, exemplet välfärdsområdet Källa: Kontigo Vi har ocksa ett va xande antal fo retag som a r sva ra att placera in i figuren ovan, men som ocksa de ibland kallar sig sociala fo retag. Anledningen till att denna typ av fo retag i ho gre utstra ckning lyfts fram handlar sannolikt om framva xten av en ny typ av finansia rer och intermedia rer, sa som Norrsken Foundation och Leksell Social Venture. Hit ho r t ex ma nga av de fo retag som grundar sig pa olika typer av sociala innovationer. Flera av dem baseras pa teknologiska innovationer och applikationer som utformats med syfte att utveckla skalbara lo sningar pa na gon samha llsutmaning. Bolagen anger ofta att de ska a terinvestera vinster i verksamheten, men merparten av dem go r inga 14 Ja mfo r t.ex. Tyrstrup, M 2014, I va lfa rdsproduktionens gra nsland Organisatoriska mellanrum i va rd, skola och omsorg. Entrepreno rskapsforum m.fl., Va lfa rdstja nster i privat regi Framva xt och drivkrafter, SNS Fo rlag 2017 eller Utredningen En tydlig definition av ide burna akto rer i va lfa rden (Fi 2018:04) 15(59)

16 vinster i deras tidiga skeden (i likhet med de flesta tech-baserade startup-bolag) sa problemet a r ofta mer teoretiskt 15. Den svenska regeringens beskrivning av sociala fo retag lyfter inte fram demokratiska styrprinciper, vilket mo jliggo r fo r den ha r typen av bolag att inga i det vi kallar sociala fo retag. I samband med att den ha r typen av bolag blir vanliga uppkommer ocksa fra gan om vad som ha nder na r (och om) bolagen sa ljs vidare. I SVB-bolag a r det inte mo jligt att sa lja aktierna vidare till fo retag som inte a r vinstutdelningsbegra nsande, men de flesta av de sociala startup-bolagen a r vanliga aktiebolag utan formell begra nsning av vinstutdelningen. Det go r det i princip mo jligt fo r dem sja lva och fo r deras dela gande finansia rer att sa lja bolagen vidare till vilken investerare som helst. Fo r den ha r typen av bolag a r ocksa tillga ngen till ett externt a gar- eller riskkapital ofta central. Det handlar om att ba ra flera a rs investeringar och kalkylerade fo rluster innan verksamheterna kan vara lo nsamma. Det a r fra mst finansia rer med samha llsnytta i fokus, sa som Leksell Social Ventures och Norrsken Foundation, som har gjort den ha r typen av fo retag mo jliga. I fo rha llande till figuren ovan sa kan man konstatera att dessa bolag verkar pa marknader da r ingen av akto rerna i figuren traditionellt a r starka. Genom ny teknik definierar de ha r bolagen och finansia rerna bakom dem sina egna marknader da r de traditionella akto rerna inte riktigt finns. Genom den nya teknikens centrala roll lutar dessa bolag ofta tungt a t effektivitet, men genom att de verkar i omra den da r varken offentlig sektor eller ideell sektor a r na rvarande a r utrymmet stort fo r att ta pa sig roller som bygger pa engagemang och ansvar ocksa. 4.4 Formerna för sociala företags verksamheter Affärsmodellen har betydelse för finansieringsmöjligheterna En central fra ga fo r att fo rsta de sociala fo retagen a r att fo rsta deras affa rsmodeller. Med samha llsnytta som prima rt ma l blir den o vergripande affa rsmodellfra gan fo r de sociala fo retagen hur man ska ta betalt fo r samha llsnyttan. De sociala fo retagens affa rsmodeller handlar i allt va sentligt om det. Men vi ser ocksa en ganska stor spa nnvidd i affa rsmodellerna just i detta avseende mellan de olika sociala fo retagen. I Figur 3 nedan har vi i exempelform beskrivit tre o vergripande affa rsmodeller fo r sociala fo retag. 15 Informationen bygger pa uppgifter fra n hemsidor fo r flera av bolagen i Norrsken Foundations portfo lj, samt pa intervjuer med fo retra dare fo r Norrsken foundation. 16(59)

17 Figur 3 Sociala företags affärsmodeller - tre exempel Källa: Kontigo I bild A a r utga ngspunkten det typiska arbetsintegrerande sociala fo retaget. Fo retaget driver en verksamhet som kan erbjuda nytta fo r en grupp kunder, till exempel genom att servera kaffe, ma ltider, sa lja catering, utfo ra cykelreparationer, driva secondhandfo rsa ljning eller liknande till kunder som kan vara privatpersoner, husha ll, fo retag eller myndigheter som a r beredda att betala fo r det man fa r. Men huvudsyftet fo r den ha r typen av fo retag a r att skapa den samha llsnytta som uppsta r genom att personer som annars skulle sta utan arbete erbjuds ett jobb i fo retaget. (Uto ver samha llsnyttan skapas fo rsta s a ven nytta fo r de bero rda individerna.) Utmaningen i fallet A a r att ta betalt fo r den samha llsnytta man levererar. Det a r ofta en utmaning ba de fo r det sociala fo retaget och dem som kan uppfattas vara kunden fo r samha llsnyttan (t ex kommunen). Det finns ma nga olika lo sningar pa detta och flera handlar om att kunden betalar fo r na got annat a n sja lva samha llsnyttan eller att betalningen fo r samha llsnyttan inte sker pa kommersiella grunder. Nedan beskriver vi na gra olika sa tt som betalningen fo r samha llsnyttan brukar hanteras pa : Kommunen blir kund i den underordnade verksamheten (t ex i cateringverksamheten) och betalar fo r den kundnyttan ista llet (och bakar underfo rsta tt in betalningen fo r samha llsnyttan i det man betalar fo r kundnyttan). Kommunen ko per tja nsten att erbjuda arbetslo sa fra n exempelvis kommunernas arbetsmarknadsenheter ansta llning/arbetstra ning/praktik i det sociala fo retaget, d v s man ko per den tja nst som skapar samha llsnyttan. Man skulle kunna beskriva detta som att samha llsnyttan omvandlas till kundnytta och att kommunen i det fallet betalar fo r kundnyttan. Kommunen subventionerar verksamheten genom direkta eller indirekta bidrag (oftast bara mo jligt om verksamheten drivs i fo reningsregi). I bild B a r fo rha llandena annorlunda. I exemplet a r B handlar det om att skapa affa rsmodeller som bygger in samha llsnyttan i en kommersiell relation fo r att skapa kundnytta. Andra akto rer som deltar i transaktionerna fa r ocksa del i en samha llsnytta som de i na gon ma n ocksa betalar fo r. Till exempel skulle det sociala fo retagets affa rside kunna vara att koppla ihop privata ko pare och sa ljare med varandra fo r att fra mja resursutnyttjandet i sa ljarens verksamhet och da rmed i samha llet i stort. Samha llsnyttan besta r av de miljo vinster som det fo rba ttrade resursutnyttjandet ger upphov till (t ex ett minskat matsvinn fra n restauranger och butiker eller genom att 17(59)

18 man delar med sig av de verktyg man a ger genom att la ta andra hyra dem). Det sociala fo retaget fa r betalt genom att man tar andelar av sa ljarens eller uthyrarens inta kter fra n den fo rsa ljning man mo jliggo r. Sa ljarnas fo retag fa r mo jlighet att sta rka sitt CSR-arbete och de privata kunderna blir mer miljo - och klimatsmarta. I fallet B har man oftast inte pekat ut vem som ska betala fo r samha llsnyttan och i princip kra vs ingen ytterligare betalning fo r samha llsnyttan. Da remot kan behovet av finansiering i de relativt omfattande tekniska investeringar som kra vs fo r den ha r typen av affa rsmodeller vara stort. Varken i A eller B a r det i princip no dva ndigt att na gon verkligen betalar fo r samha llsnyttan. Samha llsnyttan kan bakas in i kundnyttan och mo jligheten finns fo r de sociala fo retagen att na lo nsamhet genom att bara ta betalt fo r kundnyttan. I synnerhet i kombination med till exempel rabatterad lokalhyra, offentliga bidrag och olika typer lo nesubventioner sa minskar fo rsta s behovet av att ta betalt fo r samha llsnyttan. Men i praktiken a r det ofta sa att man i exempel A beho ver na gon form av ersa ttning fo r samha llsnyttan, da arbetskraften ofta besta r av ma nniskor med varierande arbetsfo rma ga, vilket kan pa verka fo retagets effektivitet och ibland a ven kvalitet. I exempel B da remot a r det sociala fo retagets utmaning fra mst att fa kapital till no dva ndiga investeringar. I exempel C har vi ett fo retag som erbjuder sig att med innovativa metoder leverera den nytta samha llet so ker. I det typiska fallet a r kunden en kommun, som o nskar se att ett visst samha llsproblem fa r sin lo sning. Den viktigaste skillnaden ja mfo rt med o vriga modeller a r att man i modell C bygger in den sociala innovationen som en del i affa rsmodellen. Det a r inte en pa fo rhand specificerad tja nst som kommunen (eller samha llet) ko per utan effekten i form av samha llsnyttan. Hur nyttan skapas a r mindre intressant. Det sociala fo retagets affa rsmodell besta r i att leverera innovativa lo sningar pa samha llsutmaningar. Betalningen fo r dessa lo sningar kan ske pa olika sa tt, t ex genom s k funktions- eller innovationsupphandlingar, genom sociala kontrakt eller utfallskontrakt och antingen ske direkt till det sociala fo retaget eller via na gon investerare. De tre modellerna i Figur 3 a r exempel pa affa rsmodeller i Sverige idag. Modell A a r sannolikt den i sa rklass vanligaste. Modellen C a r a nnu sa llsynt, a tminstone i Sverige, men allteftersom sociala utfallskontrakt blir vanligare kommer vi sannolikt se fler exempel pa denna modell framo ver. Det finns flera olika skillnader mellan modellerna. Modell A anva nder produktionen av kundnytta som ett verktyg att skapa samha llsnytta. Modellen a r i huvudsak lokal och kan vara sva r att skala upp fo r enskilda sociala fo retag, da remot kan affa rsmodeller och koncept skalas upp. Den stora utmaningen i denna affa rsmodell a r att ta betalt fo r samha llsnyttan. Modell B fokuserar pa att koppla ihop ko pare och sa ljare fo r att skapa kundnytta. Samha llsnyttan beror pa vilket inneha ll man la gger in i sa lj- /ko prelationerna: d v s att fo retagens tja nster lo ser na gon form av problem i att matcha utbud och efterfra gan pa ett resurseffektivt sa tt. Utmaningen ha r a r att dra gra nsen mellan sociala fo retags affa rer och andra fo retags affa rer. Detta a r dock egentligen bara en fra ga om vi pa olika sa tt o nskar fra mja sociala fo retag och da rfo r har ett behov av att sa rskilja dem fra n andra fo retag. Modell C erbjuder egentligen fra mst en lo sning pa problemet att ta betalt fo r den levererade samha llsnyttan. Genom att leverera och garantera effekter ska kommunens (eller andras) betalningsvilja sta rkas. Modellen erbjuder via externa finansia rer mo jligheten att skjuta upp betalningen till dess effekten kunnat verifieras. Modellens komplexitet och sva righeterna att ma ta och verifiera effekter i termer av samha llsnytta utgo r den stora utmaningen fo r denna affa rsmodell. 18(59)

19 Det finns ett fa tal pa ga ende fo rso k i Sverige da r finansia rer och intermedia rer pa olika sa tt arbetar fo r att etablera modellen. Fo r alla former av utha llig verksamhet, vare sig det a r fo retag i traditionell eller social mening, fo reningsverksamhet eller kooperativ, a r verksamhetens fo rma ga att generera egna inta kter en fo rutsa ttning fo r la ngsiktig o verlevnad och fo rma ga att attrahera extern finansiering. Den inta ktsgenererande fo rma gan a r intimt fo rknippad med hur verksamheten bedrivs, d v s affa rsmodellen. Beroende pa affa rsmodell kan inta kterna antingen genereras pa traditionellt sa tt, genom fo rsa ljning av varor och tja nster, men ocksa genom att samha llet, oftast den offentliga sektorn i form av kommunen, pa annat sa tt ersa tter det sociala fo retaget fo r dess verksamhet. Offentliga sektorn a r i nyckelposition som kundgrupp fo r sociala fo retag. Fo r det enskilda sociala fo retaget a r det viktigt att kunna identifiera sitt va rdeerbjudande fo r en identifierad kundgrupp och en identifierad ma lgrupp. Fo r ma nga fo retag, sa rskilt i tidiga faser, kan detta vara en utmanande o vning och mo jligen kan somliga ka nna sig tveksamma info r tanken att resonera pa ett traditionellt fo retagsekonomiskt sa tt. Oavsett verksamhetsmodell a r de fo retagsekonomiska verktygen dock kraftfulla och va l bepro vade. Da rmed sagt, att identifiera en eller flera kunder som ser va rdet av att betala fo r att en ma lgrupp i samha llet ska fa det ba ttre bo r vara en central uppgift fo r alla verksamheter med ett samha llsintresse. Relationen mellan kund, ma lgrupp och effekt illustreras i Figur 4. Figur 4 Värdeerbjudandet är utgångspunkten för långsiktigt uthålliga verksamheter Associationsformer Sociala fo retag kan fo rekomma i ma nga olika associationsformer, fra n aktiebolag till ideella fo reningar. Vi har i Sverige ingen sa rskild associationsform som sa kersta ller att vi fa ngar in alla sociala fo retag eller som enkelt utesluter sa dana bolag som inte a r sociala. Fo r att tydliggo ra na gra centrala skillnader mellan de olika associationsformerna i relation till de sociala fo retagen ha nvisar vi till tabellen nedan. Ha r ser vi vissa begra nsningar i syftet fo r vissa av associationsformerna. I princip mo jliggo r alla associationsformer att driva kommersiell verksamhet. SVB-bolag ska ha samha llsnytta 19(59)

20 som huvudsyfte, vilket ges reell innebo rd just genom den reglerade och begra nsade vinstutdelningen. Alla associationsformer utom enskild firma och handelsbolag ger en mo jlighet att begra nsa a garnas/medlemmarnas personliga ansvar, vilket ofta a r en fo rutsa ttning om man vill skala upp en verksamhet. I bolagen a r det aktiea garna som besta mmer o ver verksamheten, medan fo reningarna styrs av medlemmarna och sina stadgar. Ba de ekonomiska fo reningar och ideella fo reningar kan genom stadgarna begra nsa vilka som kan bli medlemmar men begra nsningarna fa r inte ha till syfte att sa kra vissa medlemmars kontroll o ver fo reningen eller att utan godtagbara ska l sta nga ute medlemmar. I aktiebolagen och i o vriga bolagsformer (utom SVB) finns inga restriktioner avseende vinstutdelning uto ver dem som finns i den generella lagstiftningen. Fo r SVB a r mo jligheten till vinstutdelning begra nsad men o verla telser av bolaget fa r ske utan annan begra nsning av reavinsten a n att o verla telsen ma ste ske till ett bolag med liknande syfte. Fo r ekonomiska fo reningar ga ller att vinster kan delas ut till medlemmarna. Fo r ideella fo reningar ga ller att de har mo jligheten att bedriva kommersiell verksamhet men att det inte a r mo jligt att dela ut vinster fra n den kommersiella verksamheten till medlemmarna, denna ska ista llet a terinvesteras i fo reningsverksamheten. Tabell 1 Associationsformer för sociala företag Fråga Aktiebolag Enskild firma och handelsbola g Syfte Person ligt ansvar Styrnin g Vinst och utdelni ng Kan variera mellan vinstskapand e, kundnytta och samha llsnytta Kan variera mellan vinstskapand e, kundnytta och samha llsnytta Aktiebolag SVB Bo r ha ett samha llsnytto syfte Ekonomis k förening Kan variera mellan kundnytta, samha llsny tta och att tillvarata medlemma rnas ekonomisk a intresse Nej Ja Nej Nej Nej Aktiea garna styr Aktiea garna beslutar inom aktiebolagsoch skattelagstiftn ingen fritt om utdelning och fo rsa ljning av aktier Ingen A garna styr A garna beslutar inom bolagslagar och skattelagstiftn ingen om utdelning. Aktiea garna styr Aktiea garna beslutar inom aktiebolagsoch skattelagstiftn ingen om utdelning och fo rsa ljning av aktier. Vinstutdelnin Medlemma rna styr lika andelar. Mo jlighet till vinstutdel ning till medlemma rna finns Ideell förening Fra mja medlemma rnas gemensam ma intressen kan vara samha llsny tta och ekonomisk a syften. Medlemma rna styr lika andelar Vinst ma ste a terinveste ras i den ideella verksamhe ten och kan inte delas ut till medlemma 20(59)

21 begra sning finns fo r o verla telser av verksamheten gen a r begra nsad, Mo jligheten till aktiefo rsa ljni ng a r begra nsad till bolag med liknande syften rna Det fo rekommer ofta att man genom a garstrukturer kombinerar tva eller flera associationsformer knutna till ett socialt fo retagande, t ex genom att en ideell fo rening a ger ett aktiebolag fo r att skapa inta kter fo r fo reningens a ndama l. 5 Sociala företags erfarenheter av finansiering I det ha r avsnittet presenterar vi resultatet fra n Kontigos telefonenka t till 119 svarande sociala fo retag och intervjuer med ett mindre urval fo r att ge en bild av de sociala fo retagens finansieringssituation. Intervjuerna har genomfo rts genom att Kontigo slumpvis so kt fo retag bland de 119 fo r att genomfo ra fo rdjupade telefonintervjuer med dessa. Avsnittet inleds med en presentation av fo retagens erfarenheter av att so ka och ta la n eller andra krediter. Vidare sammanfattas fo retagens erfarenheter av andra finansieringska llor, sa som bidrag och riskkapital. Ha r kommer vi att a terkoppla till de affa rsmodeller som presenterades i Figur 3 fo r att reda ut skillnader i erfarenheter mellan olika typer av sociala fo retag. 5.1 Erfarenheter av lån och krediter Flertalet av de sociala fo retagen, ca 65 procent, har ingen erfarenhet av att finansiera sig med la n eller krediter. De som da remot har denna erfarenhet, ca 35 procent, har huvudsakligen haft la n eller na gon annan form av kredit, alternativt har la nat av andra (t ex medlemmar eller na rsta ende) eller hos na gon offentlig akto r Figur 5. 21(59)

22 Figur 5 De sociala företagens erfarenhet av lån eller krediter 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 41% Vi har tagit lån i Bank 27% Vi har haft andra krediter när vi köpt olika typer av utrustning (datorer, maskiner, etc.) Ka lla: Kontigos enka t, p u a Tillva xtverket 19% Vi har tagit lån av andra, tex närstående. 14% Vi har tagit lån hos Almi eller andra offentliga långivare. Dessa siffror kan sta llas i relation till fo rha llandena hos sma - och medelstora fo retag i stort. I Tillva xtverkets underso kning Företagens villkor och verklighet framga r exempelvis att andelen sma - och medelstora fo retag som so kt finansiering via la n eller krediter uppgick till 26 procent a ret Organisationen Fo retagarna pekar i sin finansieringsrapport fra n 2017 pa att 40 procent av medlemsfo retagen (sma - och medelstora fo retag) anger att de tagit externt kapital via a gare, bankla n eller la n fra n a gare, familj eller va nner det senaste 12-ma naders perioden fo r finansiera en investering. 17 Skillnaderna i underso kningarnas utformning go r det sva rt med exakta ja mfo relser, men det o vergripande intrycket a r att de sociala fo retagen inte skiljer sig fra n fo retagsstocken i stort i na gon sto rre utstra ckning. De som tagit la n hos andra har oftast sja lva la nat ut pengar till verksamheten. Andra alternativ a r att man la nat hos na gon form av moderbolag eller riksorganisation eller hos medlemmar i o vrigt. Na r det ga ller offentliga la ngivare dominerar Almi fo retagspartner. Storleken pa krediterna varierar fra n mycket sma belopp till belopp uppemot en miljon kronor. Belopp runt tkr fo refaller vara de vanligaste, na r det ga ller krediterna till sociala fo retag. La nen lo per vanligen pa 2 a r eller mer a ven om kortare lo ptider ocksa fo rekommer. Vanligaste ska len till att man so ker ett la n eller kredit a r att man vill go ra en investering (50 procent) eller ta cka ett ro relsekapitalbehov (43 procent). Bara na gra fa har tagit la n av andra ska l, da oftast fo r att fo rva rva eller underha lla en fastighet. De flesta som besvarat enka ten upplevde la nevillkoren som rimliga, Figur 6. Bland dem som svarat annat ma rks flera olika svar som oftast knyter tillbaka till det som sa rskiljer sociala fo retag fra n andra fo retag, till exempel att banken har sva rt att fo rsta 16 Tillva xtverket (2017) Finansiering i svenska företag, temarapport från företagens villkor och verklighet, Rapport Fo retagarna (2017) Finansiering för tillväxt och jobb - Företagarnas finansieringsrapport (59)

23 affa rsmodellen eller att ett socialt fo retag inte har samma typ av sa kerheter som ma nga andra fo retag har och da rfo r sta llt orimliga villkor pa la ntagaren. O vriga synpunkter a r mer generella, till exempel att ra ntorna och avgifter av olika slag a r ho ga eller att amorteringstiden borde vara la ngre. Figur 6 Företagens uppfattning om de villkor som bankerna ställt Rimliga Annat Kraven på säkerhet (t.ex. personlig borgen) var höga Räntan var för hög Amorteringstiden var för kort Ka lla: Kontigos enka t, p u a Tillva xtverket Antal svarande Av de 119 svarande fo retagen a r det 28 som har so kt men nekats la n na gon ga ng. Detta motsvarar ungefa r 23 procent. En stor andel av dessa uppger att la net inte gavs pa grund av brist pa tillra ckliga sa kerheter. En mindre andel uppgav att banken bedo mt att de inte hade tillra cklig a terbetalningsfo rma ga. Den allra sto rsta gruppen uppgav att det var andra ska l till varfo r man nekats krediter. Inom denna kategori var det vanligaste ska let att man a r en ideell eller ekonomisk fo rening och att bankerna inte la nar ut till dem eller a tminstone sta ller ho ga specifika krav som man inte kunde mo ta. Na gra beskriver ocksa att bankerna inte fo rstod verksamheten eller affa rsmodellen och da rfo r valde att avsta. 23(59)

24 Figur 7 Företagens syn på skälen till att man nekats lån eller krediter Annat Pga att vi inte kunde ge tillräckliga säkerheter för lånet/krediten Pga att banken/kreditgivaren bedömde att vi hade för dålig återbetalningsförmåga Vet ej varför Ka lla: Kontigos enka t, p u a Tillva xtverket Antal svarande De sociala fo retagens bena genhet att so ka la n fo ljer med deras affa rsmodell. Som diskuterades i kapitel 4.2 kan de sociala fo retagen beskrivas utifra n tre affa rsmodeller. Typ A, det vill sa ga det typiska arbetsintegrerande sociala fo retaget, driver ofta verksamheter med sma marginaler sa som cafe verksamhet, second hand eller enklare tja nster sa som sta dning och reparationer samtidigt som de kan erbjuda praktik, rehabiliterings- eller arbetstra ningsplatser mot en ersa ttning fra n offentliga akto rer. Endast en av de intervjuade i de fo rdjupade intervjuerna inom denna kategori uppger att de so kt la n och resterande ger en bild av en motvilja att skuldsa tta sig. Intervjupersonerna uppger ba de att behovet inte motiverar la n samtidigt som de ser risker i att skuldsa tta sig. Ett liknade mo nster kan ocksa ses i andra underso kningar. Fo retagarna pekar i den tidigare refererade underso kning pa att 65 procent av fo retagen anger att de ser sitt fo retagande som en privatekonomisk risk samt att detta o kat o ver tid. Na got som de bl.a. kopplar till en mer turbulent ekonomisk miljo. 18. I den gapanalys av finansierings utbud och efterfra gan som Tillva xtverket genomfo rde 2017 framkommer det bland annat att fo retagen i underso kningen oga rna vill sa tta sig i skuld av principska l (na r det ga ller la n och krediter) samt att en fo rha llandevis ho g andel av de fo retag som inga tt i studien anger att de tvekar kring att ta in kapital fra n riskkapitalakto rer fo r att inte fo rlora kontrollen o ver fo retaget. En mo jlig fo rklaring kan vara att oviljan att skuldsa tta sig kan fo rklaras av detta a ven ha r. 19 A ven om majoriteten av de intervjuade inom denna kategori har en tillva xtvilja och hela tiden letar nya sa tt att bredda sin verksamhet fo r att o ka inta ktsstro mmarna menar de att investeringarna som kan komma att kra vas fo r att fra mja en tillva xt inte a r sa kapitalkra vande och att det ra cker att anva nda det egna kapitalet fo r att ta cka dessa kostnader. Motviljan mot att skuldsa tta sig ka nns igen fra n andra sma fo retag. Av intervjuerna kan 18 Fo retagarna (2017) 19 Tillva xtverket(2017) Ra cker pengarna - studie kring kapital fo r fo retag i Mellersta Norrland, rapport (59)

25 vi ana den hos de sociala fo retagen kanske na got tydligare handlar om en osa kerhet kring de egna affa rsmodellerna och de framtida inta kterna som en fo ljd av detta. En av de intervjuade sammanfattar insta llningen gentemot la n: Man binder upp sig att betala tillbaka lånet och vi har inte sett vi har behövt det. Det är klart att det i uppstarten hade gått snabbare att komma till den punkten då man fick en fullt fungerande verksamhet om vi hade lånat kapital men inte bedömt att det är värt det helt enkelt. En av de intervjuade som tagit la n uppger att denne so kte och beviljades ett la n av den lokala sparbanken fo r investering i utrustning i samband med att verksamheten breddades. Intervjupersonen uppger att villkoren var bra och att de inte beho vde en borgensman fo r att la net skulle beviljas. Intervjupersonen uppger heller inte att banken hade sva righeter att fo rsta deras verksamhet eller affa rsmodell, sannolikt fo r att banken sja lv bedrivs som en ekonomisk fo rening. Valet av bank var en sja lvklarhet fo r intervjupersonen och denne upplever att de traditionella storbankerna inte a r intresserade av sociala fo retag och inte heller andra finansia rer sa som Almi. Omkring ha lften av de intervjuade inom kategori A uppger att de har en checkkredit fo r att ta cka fo r sva ngningar i kassaflo de och likviditet. En av de intervjuade uppgav att de so kt men blivit nekade kredit eftersom de hade redovisat minusresultat tidigare. Resterande uppger att de inte so kt na gon kredit bl a fo r att de klarat sig med de egna inta ktsstro mmarna. 5.2 Erfarenheter från annan finansiering (bidrag samt riskkapital) I enka ten uppgav 78 procent av de svarande att de har so kt annan typ av finansiering sa som a garkapital och bidrag. Tva av tre fo retag har erfarenhet av att so ka bidragsfinansiering till sin verksamhet och drygt vart tionde fo retag har fo rso kt att ta in a garkapital i fo retaget. Bland de 12 procent som svarat att man har fo rso kt ta in a garkapital sa uppger de flesta att man fo rso kt fa privatpersoner att investera i verksamheten, t ex medlemmar eller de som sitter i styrelsen. Ett mindre antal (3 svarande) uppger att de so kt finansiering via Almi Invest eller na gon annan offentlig investerare. Inga av de intervjuade fo retagen uppgav att de verkligen hade tagit in externt a garkapital. Om erfarenheterna av a garkapital a r begra nsade a r erfarenheterna av att ha finansiering via olika typer av bidrag desto vanligare bland de sociala fo retagen. Drygt 9 av 10 av dem som so kt bidrag har gjort det fra n na gon offentlig akto r. Bland offentliga akto rer ma rks kommuner, regioner och ESF-ra det. Bland dem som uppger att de so kt annan typ av bidrag sa handlar det vanligen om bidrag fra n olika typer av stiftelser eller fonder, till exempel fra n Arvsfonden. Flera av de intervjuade understryker att de har sva rt att skaffa sig en o verblick av na r relevanta utlysningar av bidrag eller projektmedel sker. De belyser samtidigt problematiken med att anso kningsprocessen ofta a r resurskra vande. En av de intervjuade menar att: Vi skulle vilja ha koll på utlysningar av bidrag och projekt men man hinner inte med. Och när man har nära kontakt med en kompetent företagsrådgivning [Coompanion] så tänker man att de borde ha koll på vad man kan söka och inte 20. Sen krävs det ganska mycket jobb 20 Verkamt.se planerar att ta fram en finansieringsguide tillsammans med andra 25(59)

26 kring en ansökan utöver själva uppstartandet av ett projekt. Att ha en verksamhet som i ho g grad a r beroende av bidrag eller projektmedel lyfter ocksa andra problem. Ett av huvudska len a r att det a r tidsma ssigt resurskra vande att hitta utlysningar och fylla i olika anso kningar. Det lyfts fram av flera sociala fo retag. Ma nga saknar ocksa kompetens och resurser fo r den omva rldsbevakning som detta kra ver. Kompetensfra gan a r generellt ett problem, t ex na r det ga ller att leva upp till kraven pa redovisning och a terrapportering av bidrag. Ha r kan man dock fra ga sig om bidragsredovisningen verkligen sta ller ho gre kompetenskrav a n den generella ekonomiska redovisningen. En viktig problematik a r annars att ma nga bidrag och projekt a r kortsiktiga vilket inneba r att verksamheten sta ndigt ma ste go ra nya anso kningar samtidigt som det o ppnar upp fo r en osa kerhet om hur verksamheten ska klara sig efter bidrags- eller projektperioden slutar. Detta bidrar ocksa ofta till att de verksamheterna fa r problem med att beha lla sin personal. A ven flera av de intervjuade intermedia rerna lyfter fram att de sja lva lever under samma villkor och mo ter samma utmaningar. Bland de sociala fo retagen i kategori A handlar projektsto den framfo rallt om att starta upp projekt gentemot de deltagare som det sociala fo retaget tar emot, ofta med ett integrationssta rkande syfte. De bidrag som na mns i intervjuerna a r verksamhetsbidrag och handledarbidrag. En av de intervjuade lyfter sva righeterna med att hitta just bidragspengar fo r investeringar anpassade fo r sociala fo retag: Jag har inte lyckats hitta några investeringsbidrag att söka. Vi skulle behöva investera i bättre maskiner m.m. Bidragen man kan ansöka om handlar mycket om vidareutveckling och utbildning men där vi sitter är det inte det vi behöver. Vi behöver bättre maskiner som t ex handikappade kan använda lättare, det borde finnas bidrag för det också för det är ju en annan form av utveckling. Banken är inget alternativ för oss och där skulle vi nog inte ens få lån för de investeringarna. Nu handlar det om att hålla näsan ovanför vattenytan hela tiden. 5.3 Sammanfattning Bland de fo retag som besvarat enka ten uppger tva av tre att de a r i behov av extern finansiering. Av dessa a r det omkring 7 av 10 som beho ver ro relsekapital och lika stor andel som svarar att de beho ver kapital fo r att go ra no dva ndiga investeringar. Ha r kan det vara sva rt att va rdera vad fo retagen menar med kapital fo r att klara driften: menar man ett tillskott av kapital fo r att hantera likviditetsproblem i olika tillfa llen eller menar man kapital i form inta kter fra n sin verksamhet. Givet de sociala fo retagens affa rsmodeller a r detta en sva r fra ga att avgo ra i vissa fall. Trots att en majoritet uppger att de har behov av extern finansiering uppger samtidigt bara en mindre andel att de arbetar aktivt med att so ka extern finansiering. Pa fra gan hur de sa kersta ller att de har tillga ng till den finansiering de beho ver svarade bara 15 procent att de regelbundet so ker bidrag eller projektfinansiering. Tre fo retag svarade att de fo rso ker uppra ttha lla en god kontakt med banken. O vriga framha ller den affa rsma ssiga verksamheten sa som goda relationer med kunder och samarbetspartners, utveckling av verksamheten, marknadsanalyser och dylikt. Detta bekra ftar den bild som gavs bland de intervjuade bolagen inom fo retagskategori A om en motvilja mot att ta la n och en vilja till vara oberoende fra n bidrag och kortsiktiga projektpengar. myndigheter och regionerna. Tillva xtverket ser en mo jlighet att fo rso ka fa in de sociala fo retagens perspektiv i guiden. 26(59)

27 Den bild som fo retagen inom fo retagskategori A ger a r att det finns ett relativt stort finansieringsbehov samtidigt som ovisshet om verksamhetens framtid och inta ktsflo den skapar en motvilja mot bela ning. Fa ser mo jligheten till investeringar via riskkapital (externt a garkapital) som en mo jlig lo sning. Den stora majoriteten efterfra gar ista llet olika former av finansiering som underla ttar affa rsma ssighet och mo jligheten att sta rka relationen till betalande kunder. Det handlar framfo rallt om att underla tta fo r kommuner att upphandla tja nster fra n sociala fo retag och mo jligheten till la ngre lo pande avtal. Intervjuer med kommuner, samordningsfo rbund och andra lokala akto rer som arbetar med sociala fo retag vittnar om en splittrad insta llning gentemot hur man kan nyttja och sto tta sociala fo retag, vilket vi a terkommer till la ngre ner. Samtidigt lyfter flertalet av de intervjuade fo retagen att det ra der en osa kerhet hos kommunerna om hur de kan upphandla tja nster av sociala fo retag utan att bryta mot LOU. De sociala fo retag som har en mer kapitalkra vande verksamhet och da rmed har behov av sto rre investeringar som kra ver extern finansiering upplever att de faller mellan stolarna. Detta eftersom de inte ser att de kan fa sto d fra n det offentliga systemet, utan att vara aktiebolag och utan att kunna mo ta de tillva xtma l som sto den ofta kra ver. Detta ga ller sa va l Almis la neprodukter som olika typer av offentliga fo retagssto d. Flera av de intervjuade menar att samtidigt som aktiebolagsformen o ppnar upp do rrar till delar av det offentliga bidragssystemet och till la nefinansia rer sa skapar det ocksa en misstro inom andra delar av det offentliga systemet, sa rskilt hos de kommuner man vill sa lja tja nster till eller inga avtal med. Da rtill a r det flera som belyser framfo r allt affa rsbankernas ofo rma ga eller ovilja till att fo rsta deras affa rsmodell och da rmed la na ut pengar. De som ista llet so ker sig till kooperativa banker eller motsvarande menar att dessa ba de har sto rre kunskaper och ocksa en mer uttrycklig o nskan om att hja lpa till i kreditgivningen. De uppfattas ocksa ha na ra kontakter med akto rer som Coompanion eller andra intermedia rer fo r sociala fo retag vilket underla ttar kreditbedo mningen fo r dem. Detta indikerar att det samtidigt finns behov av ra dgivning bland de sociala fo retagen fo r att de ska kunna hitta la mpliga finansieringsva gar. 27(59)

28 6 Olika finansieringsbehov beroende på affärsmodell I detta kapitel behandlar vi fra gan om finansieringen av sociala fo retag ur ett utbudsperspektiv. Vilken typ av finansiering finns tillga nglig och hur ser den ut? Viktigt att poa ngtera a r att vi med finansiering inte menar fo retagens inta kter fra n deras verksamhet, utan fra mst finansieringen i form av kapital fo r att finansiera fo retagens behov av ro relsekapital och investeringar i olika faser. Dock kan vi konstatera, att en del av de sociala fo retagens behov av finansiering uppsta r som en konsekvens av att det finns brister i fo retagens affa rsmodeller, som diskuterats ovan. Orsakerna till utmaningarna med affa rsmodellen beror dels pa att det a r en relativt omogen marknad samt att ma nga av de sociala fo retagen a r i tidiga faser och kanske inte hittat sin optimala modell. Affa rsma ssig kunskap i fo retagen a r viktigt och det a r inte givet att affa rsma ssigheten a r den fra msta ka rnkompetensen i varje verksamhet. Yttre utmaningar finns ocksa, till exempel otillra ckliga legala strukturer, ovana hos kunder och finansia rer med dynamiken i andra associationsformer, som ekonomiska fo reningar, samt brister i kundernas kompetenser. La ngre fram under avsnittet om kommunernas finansiering diskuterar vi ocksa utmaningen i att skapa ha llbara affa rsmodeller mellan just kommuner och sociala fo retag. 6.1 Olika typer av finansiering för sociala företag I och med de sociala fo retagens speciella affa rsmodeller blir det lite sva rare att tydligt urskilja kapitalfo rso rjningsbehoven fo r sociala fo retag ja mfo rt med andra fo retag. Det som sta ller till det a r framfo r allt uppdelningen i affa rsmodellerna mellan kundnytta och samha llsnyttan. I Figur 8 fo rso ker vi schematiskt visa pa de olika kapitalstro mmarna fo r sociala fo retag. Inta kter fra n kundnytta Det finns tre olika flo den av kapital in i de sociala fo retagen. Det fo rsta flo det a r kapital in i form av inta kter fra n den kundnytta som verksamheten skapar. Det handlar, som fo r de flesta fo retag, om ett inta ktsflo de fra n en kommersiell fo rsa ljning. I sociala fo retag kan det handla om fo rsa ljningsinta kter fra n t ex en cateringverksamhet eller ersa ttning fo r reparationstja nster som utfo rs pa uppdrag av fo retag, myndigheter eller husha ll. Men i fallet med de sociala fo retagen ersa tts ganska ofta fo retagen fo r denna nytta genom olika bidrag, eller genom nedsatta hyror etc. Detta representeras av den svartfa rgade kolumnen i Figur 8. Inta kter fra n samha llsnytta Fo r det andra har ma nga sociala fo retag ocksa inta kter fo r den samha llsnytta man skapar. Det a r inte alltid enkelt att skilja kundnytta fra n samha llsnytta. Men kommuner och andra myndigheter har so kt utveckla olika va gar att betala de sociala fo retagen fo r deras leverans av samha llsnytta. Idag a r det vanligt att man ger olika typer av verksamhetsbidrag i utbyte mot att fo retagen erbjuder en samha llsnytta. Ma nga kommuner so ker ocksa mo jligheter att teckna olika former av avtal (t ex Ide buret Offentligt Partnerskap ( IOP)) eller upphandla samha llsnytta med olika former av upphandlingar (t ex i innovationsupphandlingar). I na gra fa fall har upphandlingen av samha llsnyttan pro vats genom s k sociala utfallskontrakt da r ocksa en tredje part ga r in och finansierar upphandlingen (Social Impact Bonds). I Figur 8 a terfinns dessa flo den i den va nstra lila kolumnen. Noteras bör att ingen av de hittills nämnda formerna av finansiering egentligen handlar om det man i vanliga fall brukar kalla företagens kapitalförsörjning. Det handlar istället om företagens affärsmodeller och intäktsflöden, den intäktsgenererande förmågan. Det är 28(59)

29 särskilt den vänstra lila kolumnen som skiljer ut sociala företag från övriga företag. Man kan generellt säga att ju mer beroende de sociala företagen är av denna typ av intäkter desto mer utmanande är sannolikt den samlade finansieringen av företagen. I den ha r typen av finansiering finns ocksa na got av en gra zon mot fo rso rjningen av ro relsekapital och kapital fo r investering. Det handlar om sva righeterna att ta betalt fo r samha llsnyttan. Den tredje och sista formen i figuren Social Impact Bonds a r ett sa tt att med en extern finansia r som hja lp skapa en la ngre tidsrymd under vilken det sociala fo retaget kan visa vilken nytta man skapar och da rmed sa kersta lla en rimlig betalning fo r denna. Vi har markerat denna sa rsta llning genom att blanda den lila och rosa fa rgen fo r denna form av kapital d v s det handlar ba de om ett verktyg fo r att sa kersta lla en betalning och en finansiering av verksamheten och dess utveckling. Ro relsekapital och investeringar Fo r det tredje beho ver ocksa sociala fo retag ro relsekapital fo r att balansera sva ngningar i likviditet kopplade till den dagliga verksamheten samt kapital fo r investeringar. Behovet a r pa tagligt sa rskilt i tidiga skeden och i tillva xtskeden. Fo r att en verksamhet ska komma i ga ng o ver huvud taget a r det en fo rutsa ttning att det finns kapital fo r den fo rsta tiden och de initiala investeringarna. Detta a r ofta utmanande fo r de flesta nystartade fo retag, oavsett om de a r sociala eller inte. En anledning till det a r bl a avsaknad av historik, sa va l finansiell som faktisk i form av att fo retagets verksamhetsmodell och relationer med omva rlden a r obepro vade. Finansiering inom denna kategori inneha ller olika typer av projektmedel fra n framfo r allt offentliga akto rer (vid sidan av olika ra dgivningsinsatser), samt la n, krediter och kreditgarantier fra n sa va l privata som offentliga akto rer. Ha r finns ocksa ett stort antal ideella finansia rer som erbjuder ba de la n och garantier. Pa samma sa tt som fo r andra fo retag finns ocksa ett inslag av riskvilligt a garkapital att erbjuda a tminstone vissa typer av sociala fo retag, som fra mst har en skalbar affa rsmodell. 29(59)

30 Figur 8 Kapitalströmmar i sociala företag Ka lla: Kontigo I de fo ljande avsnitten kommer vi fo r det fo rsta att diskutera utbudet och utbudsakto rerna i den ho gra rosa kolumnen i Figur 8 ovan, d v s de akto rer som erbjuder ro relsekapital och finansiering fo r utveckling och investering i sociala fo retag. Vi kommer fo r det andra att beskriva en del av akto rerna i den va nstra lila kolumnen och da la gga sa rskilt fokus pa de olika roller som kommunerna kan ha. Ha rigenom kommer vi ocksa i bero ring med den tredje kolumnen i figuren (den svarta). Kommunerna kan na mligen a terfinnas i alla tre kolumnerna i figuren nedan: som finansia rer na r det ga ller kapital fo r drift och utveckling, som betalande kunder fo r konkreta varor och tja nster samt som betalande fo r den skapade samha llsnyttan. Det a r dessa olika roller som skapar en del av komplexiteten fo r kommunerna na r det ga ller de sociala fo retagen. 6.2 Offentliga bidrag som kapital för utveckling, drift och investering Ma nga fo retag ba de sociala fo retag och andra anva nder na gon form av bidragsfinansiering som en del i sin samlade finansieringsstrategi. Offentliga bidrag fo r finansiering av fo retag finns i vissa branscher eller fo r vissa typer av fo retag, fo r utvalda typer av investeringar, i utvalda skeden av fo retagandet eller fo r fo retag i vissa regioner. Exempel pa dessa sto d a r bidrag till investeringar i maskiner och byggnader i utvalda regioner (s k fo retagssto d), sto d fo r transporter till fo retag i avla gset bela gna, nordliga regioner (s k transportsto d), sto d fo r produktionen i jordbruksfo retag (EU-sto d fo r jordbruksfo retag), sto d till innovationer och utveckling i vissa fo retag (projektmedel och olika typer av konsultcheckar och liknande), sto d till export och sa vidare. 30(59)

31 Det finns ocksa offentliga sto d som sa rskilt riktas till sociala fo retag samt fo r att sto dja utvecklingen av social innovation. Tillva xtverket och Vinnova har vid olika tillfa llen erbjudit sa rskilda sto d riktade till sociala entrepreno rer och sociala fo retag. Vinnovas a terkommande utlysning Testa och utveckla en social innovation riktar sig till fo retag, ide burna organisationer eller offentlig verksamhet som har en nyta nkande lo sning som kan skapa positiva samha llseffekter. Tillva xtverket har inom ramen fo r regeringsuppdraget sysselsa ttningsfra mjande insatser genom arbetsintegrerande sociala fo retag ( ) utlyst affa rsutvecklingscheckar. Arbetsintegrerande sociala fo retag har da kunnat so ka checkar (max kr) fo r att ta cka kostnader fo r affa rsutveckling, ledarskapsutbildning eller utbildning i yrkeskompetens. I en enka tutva rdering som Sweco genomfo rde under ho sten 2018 framkommer att 8 av 10 av de svarande fo retagen anser att checken lett till att verksamheten utvecklats. Tre fja rdedelar tror att insatsen pa la ng sikt kan fa tydligt positiva effekter pa fo retagens ekonomiska utveckling. Affa rsutvecklingscheckarna fanns tillga ngliga under ungefa r tva a r och nyttjades av 67 fo retag. Sweco konstaterar att det finns efterfra gan och behov hos de arbetsintegrerande sociala fo retagen av utvecklingscheckar. Ma nga av de tillfra gade fo retagen uppger att de annars inte hade haft ra d att ta in extern kompetens fo r att utveckla fo retaget. De kan i allma nhet heller inte so ka de allma nna affa rsutvecklingscheckar som Tillva xtverket erbjuder inom omra dena internationalisering och digitalisering. Fo rutom att deras fra msta behov inte sa ofta finns inom just dessa omra den, sa a r kravet pa minst 3 miljoner i omsa ttning ett hinder fo r ma nga av de arbetsintegrerande sociala fo retagen. Det finns a ven olika former av projektmedel som inte a r sa rskilt riktade till sociala fo retag men da r de kan so ka sto d fo r sa rskilda insatser. Fo r de sociala fo retagen (i synnerhet fo r de arbetsintegrerande fo retagen) kan projektmedel fra n Europeiska Socialfonden (ESF) anva ndas fo r exempelvis metodutveckling och liknande med ma let att integrera fler ma nniskor pa arbetsmarknaden. Socialstyrelsen och Allma nna Arvsfonden har olika typer av projektmedel som ibland passar fo r sociala fo retag att so ka. Investeringssto d som fo rekommer i vissa regioner kan i enskilda fall vara av betydelse fo r de sociala fo retagen, men spelar i det sto rre perspektivet endast en begra nsad roll. Fo r flera av de offentliga bidragen ga ller ocksa olika typer av nationella och europeiska regelverk. Ha r sa gs t ex att den bidragsbera ttigade investeringen ska vara tillva xtorienterad och att bidrag till investeringar i tja nster och service bara fa r ges om dessa a r inriktade pa en nationell eller internationell marknad. Detta a r exempel pa tva regler som ofta go r det sva rt fo r exempelvis regionalt utvecklingsansvariga myndigheter att ge bidrag till sociala fo retag. Fo r att sto dja utvecklingen till ett ha llbart samha lle har regeringen gett Tillva xtverket i uppdrag att tillsammans med regionerna se o ver fo retagssto den. Sto dgivningen ska utvecklas till att tydligare omfattas av ha llbarhetskriterierna, d v s fo rutom den ekonomiska a ven den sociala dimensionen och miljo /klimat-dimensionen. De sociala fo retagen har med sitt samha llsfokus en roll att spela fo r att sta rka na ringslivet i regionerna och bidra till deras motsta ndskraft. Eftersom regionerna har olika utmaningar beho ver da rmed olika va gar till tillva xt eller motsta ndskraft bejakas. I glesoch landsbygd a r det t ex viktigt att skapa motsta ndskraft mot avfolkning och sa kersta lla en grund fo r fo retagande pa nya sa tt. Tillga ng till samha llsservice a r en 31(59)

32 viktig delfaktor och sociala fo retag kan spela en viktig roll genom verksamheter som att t ex driva vidare byskolor da r kommunens resurser inte ra cker till. I andra regioner finns i sta llet inte avfolkningsproblematiken, utan snarare det motsatta med storstadsproblematik och utsatta omra den ista llet. Styrkan i den sociala ekonomin, sa va l sociala fo retag som ideellt burna verksamheter, a r att den fo rma r adressera viktiga samha llsfra gor pa ett lokalt och ma nniskona ra plan. Denna dimension av tillva xt eller motsta ndskraft a r na got som beho ver sta rkas och da r bl a de regionala fo retagssto den skulle kunna spela en sto rre roll om de utvecklades vidare. Flera kommuner a r ocksa bidragsgivare i olika sammanhang, a ven om intervjuerna ger vid handen att det snarare a r andra typer av bidrag a n dem vi avser ha r som a r de vanliga. Ett undantag a r kommunernas medfinansiering av Socialfonden (ESF) som fo r vissa fo retag a r viktiga utvecklingsmedel fo r de sociala fo retagen. Olika typer av sociala fo retag mo ter kraven pa olika bidragstyper olika va l. De innovationsbaserade sociala fo retagen fra mst de som a terfinns inom affa rsmodelltyperna B och C i modellen i Figur 3 ovan har t ex la ttare att mo ta kraven fra n myndigheter som Vinnova och Tillva xtverket, medan fo retag ur typen A kan ha la ttare att mo ta kraven fra n exempelvis Socialfonden. 6.3 Lån, krediter och garantier för utveckling, investering och rörelsebehov Det finns en relativt stor efterfra gan pa krediter fo r finansiering, i tidiga utvecklingsskeden och tillva xtskeden, fo r mindre investeringar och fo r att erbjuda ro relsekapital. Idag saknas i ho g grad la n och krediter som a r sa rskilt anpassade fo r de sociala fo retagen, deras fo rutsa ttningar och behov. De utmaningar som de sociala fo retagen mo ter a r delvis generella, d v s de ga ller alla sma eller nya fo retag. Men delvis a r utmaningarna specifika, m a o de a r mer direkt fo rknippade just med att det handlar om ett socialt fo retag. Det a r fra mst fyra typer av utmaningar som specifikt fo rsva rar fo r de sociala fo retagen na r det ga ller att fa la n och krediter beviljade: Associationsformerna a r oftare hinder fo r sociala fo retag Fo retagen har ofta utmaningar i sin lo nsamhet, kopplade till affa rsmodellen Fo retagen a r genom sina affa rsmodeller ofta mer sa rbaras a n andra fo retag Finansia rerna har sva rt att fo rsta och va rdera fo retagens a terbetalningsfo rma ga pga affa rsmodellens konstruktion Associationsformerna oftare hinder Sociala fo retag kan oftare a n andra fo retag vara organiserade pa sa tt som go r det sva rare fo r bankerna att bevilja ett la n. Vissa sociala fo retag har t o m sva rt att fa la na i bank o ver huvud taget. Det ga ller sa rskilt kooperativa verksamheter i form av t ex ideella fo reningar. De mo ter ofta beskedet att man inte fa r la na och det handlar da om att banken har sva rt att identifiera den ytterst ansvarige fo r la net. Fo reningens stadgar kan vara bristfa lliga eller sa upplever banken generellt en alltfo r stor osa kerhet om fo reningens ekonomi och a terbetalningsfo rma ga kopplat till osa kerheten om vilka som ba r ansvaret i fo reningen. A ven om det inte finns juridiska eller legala hinder fo r bankerna att la na ut till ideella fo reningar a r det en faktor som ofta bidrar till att banken sa ger nej. Lo nsamhetsutmaningar fo rsa mrar a terbetalningsfo rma gan Den kanske viktigaste faktorn fo r varfo r bankerna har sva rt att la na ut till sociala fo retag handlar om de sociala fo retagens historik. Ma nga fo retag a r nya och har sva rt att visa upp historiska resultat. Detta a r inget unikt fo r sociala fo retag utan alla nya fo retag 32(59)

33 mo ts av liknande utmaningar. Men flera intervjuade akto rer pekar ocksa pa att ma nga sociala fo retag a terkommande brottas med lo nsamhetsproblem. Problemen kan ha olika orsaker, men fa r till konsekvens att bankerna ser med tveksamhet pa att bevilja krediter: När vi tittar på (sociala företag) ser vi ofta stora variationer i resultaten över tid. Det är något som gör att varningslampan blinkar hos oss. Många har helt enkelt inte den ekonomiska stabilitet vi kräver. Affa rsmodellerna a r ofta sa rbara i sin konstruktion Fo r ma nga sociala fo retag finns endast en kund, t ex en kommun. I affa rsmodellerna delas ofta kundernas betalning upp, i en betalning fo r kundnyttan och en fo r den samha llsnytta man levererar. Kommunerna har vanligen sva rt att hitta betalningsva gar fo r den samha llsnytta som de sociala fo retagen levererar. Lo sningarna a r ma nga och involverar olika projektmedel, erbjudanden om subventionerade lokalhyror eller verksamhetsbidrag. Ibland kombineras sa dana betalningar med att kommunerna faktiskt ko per samha llsnyttiga tja nster av fo retagen. Dessa a r da beroende av upphandlingar och av att kommunen sta ller sa rskilda villkor i upphandlingarna. Tillsammans bidrar sa dana affa rsmodeller till att skapa sa rbarhet fo r de sociala fo retagens a terbetalningsfo rma ga. När vi bedömer en kreditansökan tittar vi såklart på vilka avtal och kontrakt man har med sina kunder. Ser vi då att företaget bara har en kund och att intäkterna i hög grad kommer från kortfristiga avtal eller t o m muntliga överenskommelser så är det såklart att det försvårar för oss. Komplexa affa rsmodeller fo rsva rar finansia rernas va rdering av a terbetalningsfo rma gan Flera av de intervjuade pekar pa att de sociala fo retagens affa rsmodeller a r sva ra fo r bankerna att fo rsta. Det handlar ba de om uppdelningen mellan inta kter fra n en kundnytta och fra n en samha llsnytta och om att modellerna inte passar i bankernas alltmer standardiserade modeller. Detta go r det la tt fo r bankerna att sa ga nej na r sociala fo retag anso ker om la n. Ha r o nskar sig affa rsbankerna mer enhetliga affa rsmodeller fo r de sociala fo retagen. De sociala företagen behöver få hjälp att tillsammans med t ex kommunerna utveckla mer standardiserade och finansiellt hållbara affärsmodeller. Andra ro ster ur finansia rernas perspektiv Fo rst och fra mst bo r ocksa uttryckas att det a ven fra n affa rsbankernas sida finns vad vi tolkar som ett va xande intresse fo r finansiering av sociala fo retag. Bankerna ser positivt pa mo jligheterna att kunna erbjuda placerare mo jligheter att investera i sociala fo retag. Utmaningen, menar man fra n de intervjuade affa rsbankerna, a r att anpassa fo rutsa ttningarna till bankernas krav och villkor. Det handlar om att finansieringen a r av en storlek och omfattning som a r intressant fo r bankerna och om att det finns fo rutsa ttningar att fo rsta och kanske anpassa de sociala fo retagens affa rsmodeller sa att de blir mo jliga att bevilja krediter ur bankernas perspektiv. Det finns uto ver de stora affa rsbankerna ocksa na gra mindre och mer nischade akto rer som i olika grad riktar in sig mot den ha r typen av finansiering. Det ro r sig om medlemsbankerna JAK eller Ekobanken i fo rsta hand. Medlemsbankernas utla ning bygger pa att den som vill la na ocksa blir medlem och sa tter in ett kapital i banken. Nischbankernas verksamhet a r mindre, de drivs ofta utan vinstsyfte och no jer sig da rfo r normalt med la gre marginaler a n affa rsbankerna. Detta fo ra ndrar fo rutsa ttningarna och pa verkar vilka kreditengagemang som bankerna ser som mo jliga att ga in i. 33(59)

34 Vi känner igen oss i de sociala företagens mål om samhällsnytta och i många av företagens val av den ekonomiska föreningen som associationsform. Man kan nog säga att vi i banken gillar sociala företag, men vi måste också ta hänsyn till våra medlemmars intressen. Lika lite som någon annan kan vi äventyra deras kapital. A ven fra n nischbankerna menar man att affa rsmodellernas begra nsning na r det ga ller att generera inta kter fra n den samha llsnytta som verksamheten skapar a r ett problem fo r de sociala fo retagen. Men genom att nischbankerna ofta a r na rmare sina la ntagare a n vad affa rsbankerna a r och genom att man i mindre utstra ckning arbetar med automatiserade bedo mningsverktyg har man ofta mo jlighet att sa tta sig in i la ntagarnas verksamhet pa ett annat sa tt a n vad affa rsbankerna har. Vi märker att det tar väldigt lång tid för dessa företag. Vi ber dom komma in med enkla uppgifter som en affärsplan eller budget. Men de förstår inte vad vi menar. Coompanion (och andra) är väldigt viktiga här. O ver tid har nischbankerna ocksa samlat en sto rre erfarenhet av att bedo ma sociala fo retag som kredittagare. Man uppger att man har fa kreditfo rluster. Nischbankerna menar att efterfra gan pa krediter fra n sociala fo retag va xer och a r sto rre a n vad man klarar att mo ta. Ofta samarbetar nischbankerna med olika kreditgarantiakto rer. Deras bidrag a r att ga in med en borgen fo r att garantera ett bankla n da r de sociala fo retagen sja lva inte har sa kerheter eller mo jlighet att ga i personlig borgen. La nen kan antingen tas i nischbankerna eller i affa rsbankerna. Tva av de viktigaste garantiakto rerna a r Garantia och Mikrofonderna. Syftet a r att sta lla ut sa kerheter fo r la n som da kan tas antingen i de nischade bankerna eller i de sto rre affa rsbankerna. Kreditgarantiakto rerna fungerar ungefa r pa samma sa tt som nischbankerna, d v s de a gs och drivs av medlemmarna och de sta ller krav pa att medlemmarna sa tter in eget kapital fo r att en borgen ska kunna ges. A ven garantiakto rernas mo jligheter att sta lla garantier a r begra nsade, ba de avseende storleken pa borgensa tagandena och avseende deras administrativa kapacitet. Flera av akto rerna ha r a r regionalt organiserade, vilket go r att den lokala och regionala na rvaron sta rks. Sa va l nischbankerna som kreditgarantiakto rerna a r ofta i behov av offentliga sto d av olika slag. Det kan dels handla om sto d fo r administration och utveckling, da r t ex Tillva xtverket i olika omga ngar har bidragit. Dels handlar det ocksa om att offentliga akto rer, framfo r allt kommuner och regionalt utvecklingsansvariga myndigheter ga r in som medlemmar i nischbankernas fo reningar fo r att sto dja sociala fo retag i regionerna. A ven nischakto rerna menar att de sociala fo retagen har behov av att utveckla sina affa rsmodeller. Denna fra ga knyter an till vad man beskriver som ett problem med kompetensniva erna i de sociala fo retagen. Ra dgivare och intermedia rer har ha r viktiga och betydande uppgifter. Fo r att utveckla och tydliggo ra affa rsmodellerna spelar dock kommunerna en nyckelroll. Ha r pekar nischakto rerna mot att SKL beho ver ta en mer aktiv roll fo r att sto dja kommunerna och aktivt bidra till att utveckla ha llbara och kommunicerbara modeller fo r de sociala fo retagen, i synnerhet na r det ga ller kommunernas mo jligheter att betala fo r samha llsnytta. Sammanfattning av la nefinansia rernas perspektiv Sammanfattar vi la nefinansia rernas bilder sa ma ste vi skilja mellan de stora kommersiella akto rerna och sma nischade akto rer. 34(59)

35 De stora kommersiella akto rerna efterfra gar/o nskar: En o kad tydlighet och professionalisering av de sociala fo retagens affa rsmodeller Paketering i sto rre engagemang, t ex genom intermedia rer Ett system med t ex kommunal borgen eller garantier De nischade akto rerna menar att: Den fo retagsekonomiska kompetensen a r den sto rsta utmaningen fo r sociala fo retag och pa verkar deras mo jligheter att skapa stabila affa rsmodeller La n a r det viktigaste instrumentet fo r sociala fo retag Att garantera la n i kommersiella banker a r ett effektivt sa tt att o ka utla ningen till sociala fo retag, men man ser fo rdelen med att det a r en engagerad kunnig akto r som a r garanten. Mer av ra dgivning till sociala fo retag beho vs La ngsiktigt sto d till nischbanker och kreditgarantigivare beho vs 6.4 Riskkapital och annat ägarkapital ur finansiärernas perspektiv Ha r a r viktigt att fo rst konstatera att det fo r de flesta sociala fo retag knappast a r mo jligt att ta in extern finansiering i form av a garkapital i traditionell mening och det a r heller inte en investering som de flesta akto rer pa kapitalmarknaden skulle o verva ga. Investeringar i form av a garkapital kra ver typiskt sett skalbara affa rsmodeller som kan mo jliggo ra en marknadsma ssig avkastning och/eller en exit med lo nsamhet. Va ldigt fa av de traditionella sociala fo retagen erbjuder sa dana affa rsmodeller. Fo r sociala fo retag inom fo retagskategori B och C, se Figur 3, som ofta har sto rre skalbarhet kan riskkapital vara ett intressant alternativ fo r att ta cka finansieringsbehoven. Fo r den ha r typen av bolag a r det ofta viktigt att samha llsnyttan a r skalbar. Pa exempelvis Norrsken Foundation menar man att ett av de kriterier man har a r att de sociala innovationerna ska kunna avhja lpa stora samha llsproblem. Att hja lpa en miljard ma nniskor. De ho ga tillva xtambitionerna skapar ett sto rre behov av kapital fo r att fo rverkliga de sociala entrepreno rernas ma l. I grunden finns det inte mycket som skiljer dessa sociala entrepreno rer fra n andra entrepreno rer i synnerhet inte de som utvecklar ny teknologi fo r att na sina ma l. Att kunna ta in externt a garkapital fra n exempelvis en riskkapitalakto r blir da rfo r ett viktigt steg fo r att kunna bygga upp och vidareutveckla verksamheten. Akto rer pa marknaden Investmentbolag, riskkapitalfonder och affa rsa nglar a r de vanligaste akto rerna pa a garkapitalmarknaden. Ha r finns ocksa ett antal olika statliga och regionala akto rer; sa som Norrlandsfonden, Almi Invest och AP-fonderna. Generellt a r a garkapitalfinansia rernas affa rside att investera i fo retag och genom aktivt a gande arbeta med fo retagens affa rsmodeller, struktur och finansiering i syfte att o ka fo retagens va rde fo r att sedan sa lja innehavet med en vinst. Olika finansia rer har olika tidshorisont och a r beredda att ta olika ho g risk, men ma let a r en exit med vinst, a ven fo r de offentliga akto rerna. Pa senare tid har det i Sverige, liksom pa ma nga andra ha ll i Europa 21, dykt upp ett antal akto rer som ser investeringarna i sig som en verksamhet med syfte att skapa social 21 Nya finansieringsformer fo r social innovation: socialinnovation.se/wpcontent/uploads/2014/12/msi_impact-investing_a4_lowres_ pdf 35(59)

36 nytta. De kallas filantroper, venture philantropists eller impact investors. Den gemensamma na mnaren a r att investeringarna ska syfta till att ge social nytta och att de eventuella vinsterna som sker vid en exit ska anva ndas fo r att a terinvestera i nya a ndama l med social nytta som ma l. Flera av dessa akto rer tar inte heller aktier i utbyte mot sina investeringar. I ma nga fall kombinerar man investeringarna med olika typer av sto d och ra dgivning. Na gra exempel pa sa dana akto rer a r Norrsken Foundation, Leksell Social Ventures, Impact Invest Scandinavia och Ashoka. Norrsken Foundation Norrsken Foundation va nder sig till fo retag sprungna ur ett socialt entrepreno rskap och ur sociala innovationer. Norrsken erbjuder bl a ra dgivning och na tverkande i en inkubatorliknande s k Hub. Norrsken investerar ocksa i dessa bolag genom att ga in som aktiv minoritetsa gare och pa verka utvecklingen i bolagen. Man so ker oftast finansiellt samarbete med andra akto rer, ba de privata och offentliga i sina portfo ljbolag. Vi söker bolag med en positiv påverkan på människor eller miljö. Det första vi gör är att försöka förstå deras idé eller vision. Hur ser världen ut när de har lyckats? Vilka är utmaningarna idag? Är detta ett stort problem ett samhällsproblem? Först därefter tittar vi på lösningen och försöker förstå kundförhållanden eller nyttoförhållanden. Norrsken so ker bolag med finansiell ha llbarhet, som kan generera en god lo nsamhet och som a r skalbara. I huvudsak handlar det om na gon form av tech-bolag, da r mjukvara och tilla mpningen av denna a r ka rnan i affa rsmodellerna. Norrsken stra var efter att investera i relativt tidiga skeden. Som man uttrycker det kanske direkt efter en första ängelinvestering. Bland de bolag man har investerat i har en del blivit uppma rksammade - Karma, Hygglo och Klarity. Gemensamt fo r dessa a r att de a r teknikbaserade och med mer eller mindre globala tillva xtstrategier. Leksell Social Ventures Leksell Social Ventures har haft en delvis annorlunda strategi. Fra n bo rjan so kte man objekt att investera i. Mo jligen kan man sa ga att Leksell varit mer inriktade mot de sektorer vi normalt fo rknippar med sociala fo retag a n vad som a r fallet med Norrsken. I en fo rsta utlysning av kapital fo r sociala fo retag och innovationer fick man in omkring 600 svar. Våra tidiga erfarenheter var att de flesta aktörer som sökte medel från oss var relativt omogna verksamheter. De var i huvudsak inte redo för kapitalinvesteringar. Man menade ocksa att orsaken till detta fra mst la g i en bristande efterfra gan som inte gynnade framva xten av stabila affa rsmodeller fo r de sociala fo retagen. Vi uppfattade att ett av de stora problemen var att innovativa sociala företag inte verkade ha haft en tillräcklig löplina för att testa vad som funkar eller inte i de målgrupper man jobbade mot. Kunden vågar inte lita på företagen och betala för lösningar istället för verksamheten. Så vi bytte strategi och satsar nu på att hjälpa den offentliga sektorn att köpa den här typen av lösningar. Leksell Social Ventures har vidareutvecklat sin verksamhet fra n att ha investerat i sociala fo retag till att utveckla kundernas fo rma ga att betala fo r den skapade samha llsnyttan. Sett i fo rha llande till va r o versikt i Figur 8 betyder det att man har flyttat sig fra n den ho gra rosa kolumnen till den va nstra lila a ven om kopplingarna 36(59)

37 mellan aktiviteterna a r tydliga sa rskilt na r det ga ller de instrument som brukar kallas fo r sociala utfallskontrakt (Social Impact Bonds), vilket beskrivs la ngre ner i avsnitt 6.5. Sammanfattningsvis kan konstateras att a garkapitalfinansiering fo r sociala fo retag a r i huvudsak en filantropisk verksamhet. Det finns dock flera utmaningar kopplade till a garkapitalfinansieringen, de handlar till exempel om: Att vissa associationsformer inte medger att ta aktier i utbyte mot finansiering Bristande skalbarhet i ma nga fo retag Utmaningar att va rdera och ta betalt fo r samha llsnyttan 6.5 Kapital genom intäkter från skapad samhällsnytta Den tredje typen av kapitalfo rso rjning fra n modellen i Figur 8 ovan handlar om den finansiering som uppsta r genom att de sociala fo retagen kan ta betalt fo r den samha llsnytta man skapar. Ha r har vi identifierat na gra olika former fo r detta som existerar idag. Fo r det fo rsta handlar det om att i fo rsta hand kommunerna och i viss ma n regionerna finansierar samha llsnyttan genom att la mna generella verksamhetsbidrag till sociala fo retag. Det finns ma nga olika utmaningar fo r kommunerna i detta avseende. Traditionellt har ma nga kommuner och regioner kommit fra n modeller da r man har haft en relativt stor finansiering via projekt antingen genom regionens eller kommunens egna projekt eller i form av medfinansiering fo r exempelvis socialfondsprojekt till att ga mot en situation da r man so ker ersa tta projekten med verksamhetsbidrag. Ofta har det funnits ett slags tyst samfo rsta nd mellan finansia ren och det sociala fo retaget om att detta a r en slags fo rta ckt verksamhetssto d, trots att projektformen ofta kra ver ett ma tt av nyta nkande och innovation. Finansieringen av projekt har blivit till vad finansia rerna kallar pa rlbandsprojekt, d v s projekt som fo ljer pa varandra med ungefa r samma syfte. Fo r att komma ifra n denna av flera ska l tveksamma och tveklo st ineffektiva modell har flera ista llet o verga tt till en modell grundad pa verksamhetsbidrag. Denna modell omfattar oftast ideella och ekonomiska fo reningar medan aktiebolag har sva rare att fa den typen av bidrag. Fo r det andra har vi de olika modeller som syftar till na gon slags avtalade kundrelationer som innefattar leveransen av samha llsnyttan. Ha r pa ga r ett betydande utvecklingsarbete, da r man fo rso ker utveckla modeller fo r hur fra mst kommuner ska kunna ko pa den typen av nytta. Det som det handlar om är inget annat än upphandlingsspöket. Kommunerna vågar inte använda sig av de möjligheter som finns i LOU till exempel när det gäller funktionsupphandling och innovationsupphandlingar. Därför väljer man att gå bidragsvägen istället. Men detta hämmar de sociala företagens affärstänkande. Fo ra ndringar i LOU som har gjorts underla ttar pa flera sa tt fo r kommunerna att handla av sociala fo retag och att ocksa betala fo r samha llsnyttan. I praktiken finns emellertid ma nga hinder kvar. Ett verktyg som pro vats pa ma nga ha ll a r s k Ide buret Offentligt Partnerskap (IOP), som inneba r att man inga r avtal mellan en offentlig akto r och en ide buren akto r. Avtalen omfattar vanligen vad den ide burna akto ren ska leverera som kan antas generera samha llsnytta och vad den offentliga akto ren ska betala fo r detta. Oftast omfattar den ha r typen av IOP inte sociala fo retag som a r aktiebolag. IOP:na ska inte anva ndas i fo rha llanden da r det kan finnas en konkurrens, men detta a r fo rsta s en 37(59)

38 gra zon i ma nga fall. I flera kommuner pro vas ocksa att genomfo ra olika typer av innovations- eller funktionsupphandlingar. Det handlar om upphandlingar som mer styr vad som ska levereras snarare a n hur det ska levereras. Detta antas gynna innovativa entrepreno rer och sociala fo retag grundade pa olika former av sociala innovationer. Sannolikt handlar det ha r inte om de traditionella arbetsintegrerande sociala fo retagen. Vi ska inte fo rva xla dessa typer av upphandlingar med kommunens mo jligheter att ko pa tja nster, sa som de definieras i den mittersta svarta kolumnen i Figur 8. Ha r har lagstiftningen o ppnat upp fo r kommunerna att i sina vanliga upphandlingar av exempelvis en cateringtja nst kra va att leveranto rerna ska ta sociala ha nsyn (t ex genom att erbjuda praktikplats eller ansta llning a t na gon som sta r la ngt ifra n arbetsmarknaden). Detta kallas ofta fo r sociala klausuler i upphandlingar. Den tredje formen a r de typer av utfallskontrakt eller social impact bonds (SIB) som sedan en tid tillbaka finns i flera andra europeiska la nder och nu pa senare tid har pro vats a ven i Sverige, framfo r allt av Leksell Social Venture. Vi bedo mer att huvudsyftet med en SIB (i alla fall i dess svenska tilla mpning) har varit att sa tta upp bra modeller fo r hur det sociala fo retaget kan ta betalt fo r den samha llsnytta som verksamheten skapar. Kopplat till det utgo r fo rsta s fra gan om hur samha llsnyttan ska ma tas och verifieras, vilket kan sa gas vara en av sto testenarna fo r denna typ av finansieringsmodell. Ide n a r att definiera den effekt (impact) som man so ker, la ta ett eller flera sociala fo retag fa uppdraget att skapa denna effekt, och att ersa tta fo retaget fo r deras arbete med att leverera effekten. Genom att en extern finansia r kliver in som mellanhand mellan kunden (t.ex. kommunen) och utfo raren (det sociala fo retaget) skapas en mo jlighet fo r att skjuta upp betalningen till dess att effekten a r ma tbar och verifierad. Finansia ren betalar utfo raren lo pande och fa r i sin tur betalt fra n kunden fo rst na r effekten a r belagd. Fo r att skapa incitament hos finansia ren kan mo jligheter att fa en avkastning pa investeringen o ppnas om effekten bedo ms som sa rskilt stor. Finansia ren fa r ocksa goda incitament att sto tta och fo lja upp utfo raren under arbetets ga ng. Erfarenheterna fra n de fall da r detta pro vats i Sverige a r blandade. Det fo refaller fortsatt sva rt fo r kommunerna att fo lja modellens fulla intentioner. Parterna menar att den sto rsta nyttan har varit att modellen ger ett fokus pa effekt snarare a n pa aktivitet, na got som ocksa kommunerna som inga tt i de olika fo rso ken menar har varit viktigt. Nya kundgrupper fo r de sociala fo retagen kan ocksa uppsta pa andra ha ll. Nya ide er som diskuteras inom finansbranschen har sitt ursprung i det faktum att bankernas institutionella kunder, framfo r allt de stora investerarna, efterfra gar nya placeringsprodukter i linje med den o kade medvetenheten kring ha llbarhet. Ett ka nt exempel pa finansiella produkter som ga r denna o nskan till mo tes har varit framva xten av gro na obligationer. Tankar har nu va ckts om att utveckla liknande instrument avseende social ha llbarhet. I likhet med de gro na obligationerna skulle en social obligation ocksa vara dedikerad ett visst syfte men med sociala fo rtecken ista llet. Man kan argumentera fo r att detta skulle komma att kra va arbetsinsatser fra n olika och delvis nya akto rer, till exempel de sociala fo retagen som genom sina verksamheter sta r ma nniskor na ra och har en lokal fo rankring. Sa ledes skulle dessa akto rer kunna sa gas besitta en fo rma ga att omvandla kapitalet till sociala aktiviteter sa att avsedda samha llseffekter da rigenom kunde na s. Ett mo jligt konkret omra de fo r denna typen av uppla gg skulle kunna vara i socialt utsatta omra den da r stora fastighetsa gare med mo jlighet att sja lva emittera obligationer a ger ett eller flera bostadsbesta nd, emitterar en social obligation med ett dedikerat syfte och sedan anlitar sociala fo retag fo r att hja lpa till med att uppna syftet. Ett kundfo rha llande kunde da rmed uppsta mellan 38(59)

39 fastighetsa garen och de anlitade sociala fo retagen och da r fastighetsa garen betalar fo r de sociala fo retagens samha llstja nster med medlen de la nat upp genom den sociala obligationen. 6.6 Finansieringsmöjligheter genom EU Uto ver de befintliga finansieringska llor som finns tillga ngliga fo r de sociala fo retagen idag finns det utifra n statens sida olika mo jligheter att skapa nya, kompletterande finansieringsalternativ, bland annat med finansiering fra n olika typer av EU-medel. Info r EU:s na sta la ngtidsbudget fo resla r Kommissionen info randet av ett nytt program, InvestEU, da r man samlar all central EU-finansiering i form av a garkapital, la n och garantier under ett och samma tak. InvestEU ska sto dja fyra olika politikomra den med fokus pa de omra den da r EU kan tillfo ra mest genom att sta lla en budgetgaranti och locka fram privata investeringar. Ett av dessa prioriterade politikomra den a r sociala investeringar och kompetens och a r en del i genomfo randet av den europeiska pelaren fo r sociala ra ttigheter. Genom detta o ppnar Kommissionen upp fo r finansiering av specifika initiativ och satsningar inom bland annat mikrofinansiering, utbildning och fortbildning, social infrastruktur, sociala innovationer, kulturella aktiviteter med ett socialt syfte, a ldrande och la ngtidsva rd, integration av migranter, flyktingar och utsatta personer, inkludering av och tillga nglighet fo r personer med funktionsnedsa ttning m.m. Dessa sto d riktar sig till privata eller publika intermedia rer som i sin tur ska tillhandaha lla antingen finansiering i form av la n, garantier, eller a garkapital direkt till fo retag, eller kunskapsho jande tja nster som till exempel utbildning, fortbildning och affa rsutveckling. Fo r att pa ba sta sa tt kunna mo ta och tillgodose behoven fo r de sociala fo retagen mo jliggo r Kommissionen, inom ramen fo r InvestEU, fo r en brett spektra av fo retags- och associationsformer att agera som finansiella intermedia rer och slutmottagare. Till exempel ska det vara mo jligt fo r etiska- eller alternativa-, samt kooperativa banker, kreditgarantifo reningar, samt kooperativ, m fl att agera som finansiell intermedia r. Slutmottagare av satsningarna kan till exempel utgo ras av ba de fysiska personer, fo retag, stiftelser, kooperativ, statliga fo retag och myndigheter, m fl. Sto den till den sociala sektorn fra n InvestEU-programmet ska komplettera den verksamhet som kommer att bedrivas inom den nya socialfonden, ESF+. Info r den kommande programperioden inom EU, , och utformningen av programmen inom regionalfonden (ERUF) a r det ocksa viktigt att utreda mo jligheterna fo r finansiering av sociala fo retag/projekt inom ramen fo r denna. A ven ha r finns det mo jligheter att kombinera strukturfondsmedel med de centrala finansieringsinstrumenten inom InvestEU och ESF+. Behovet att o ppna upp i programskrivningen fo r sociala fo retag fo resla s da rfo r ses o ver. Sammantaget finns det flera olika mo jligheter fo r svenska akto rer, ba de offentliga och privata, att framo ver finansiera projekt inom socialt fo retagande och sociala innovationer med olika typer av medel ifra n EU. 39(59)

40 6.7 Kapital för sociala företag ur ett finansiärs- och företagsperspektiv: En översikt I Tabell 2 ger vi en o versikt o ver utbudet av kapital som kan vara tillga ngligt fo r sociala fo retags investeringar och ro relsekapitalbehov. Vi poa ngterar a n en ga ng, att en del av kapitalbehoven egentligen handlar om ofa rdiga affa rsmodeller da r verksamheterna inte genererar tillra ckliga inta kter. Detta ersa tts ibland med externt kapital oftast da i form av olika typer av bidrag till projekt och verksamheter. I tabellen redovisar vi samlat olika typer av finansiella produkter, vilka akto rerna a r som erbjuder dem, samt vilka utmaningar som a r fo rknippade med dem ur sa va l finansia rernas som fo retagens perspektiv. De akto rer som na mns ska ses som exempel pa akto rerna och utgo r ingen fullsta ndig fo rteckning av de individuella akto rerna. Tabell 2 Sammanfattning av instrument och aktörer för finansiering av sociala företag samt de utmaningar dessa möter Ka lla: Kontigo 40(59)

41 7 Sammanfattande diskussion Som konstaterades inledningsvis, handlar finansiering om flera samverkande faktorer sa som associationsformer, affa rsmodeller, marknad och va rdeskapande fo rma ga. Hur va l utvecklade dessa a r i en verksamhet spelar en avgo rande roll fo r tillga ngen till finansiering. 7.1 Sociala företag är svårdefinierade Sociala fo retag a r en ma ngfacetterad grupp av verksamheter med olika verksamhetsformer och associationsformer. Detta blir en svaghet na r externa parter ska o verblicka och fo rsta hur verksamheterna fungerar. Begreppet samha llsentrepreno rer har kommit att anva ndas fo r att komma runt en del av de krav pa precisering som kan vara kopplade till sociala fo retag, men det blir problematiskt t ex i de fall vi med olika offentliga resurser och styrmedel vill utforma en politik med olika insatser som ska rikta sig just till sociala fo retag. Det saknas en tydlig gra nsdragning inom begreppet sociala fo retag i fo rha llande till: 1. ideella organisationer som inte driver kommersiell verksamhet och 2. i fo rha llande till andra fo retag med ma let att skapa samha llsnytta inbyggda i sina affa rsmodeller. Sociala fo retag saknar egen SNI-kod eftersom de fo rekommer i flera olika branscher. Da rmed a r det sva rt att hitta de sociala fo retagen, studera dem och na alla i en dialog. Na r det ga ller sociala fo retag som har sitt ursprung i skalbara teknologiska lo sningar kan det vara sva rt att sa rskilja dessa bolag fra n andra startup-bolag. Den svenska regeringens definitioner av sociala fo retag i den nationella strategin o ppnar upp fo r fler fo retag av den ha r typen. Det a r angela get att sto dja kommuner och andra akto rer i att besta lla och ko pa samha llsnytta pa ett sa tt som stimulerar och utvecklar sa va l innovationer och entrepreno rskap bland de sociala fo retagen. 7.2 De sociala företagens finansieringsutmaningar och möjligheter Det finns ett behov av la n och krediter fo r att driva och utveckla verksamheten i sociala fo retag. Verksamheternas omfattning sa tter ramarna fo r hur stort la nebehovet a r i respektive fo retag. I tidiga skeden a r verksamheterna emellertid sma och vi kan se ett behov av framfo r allt mindre la n och garantier som a r anpassade fo r sociala fo retags verksamhetsformer, d v s anpassade ba de till deras affa rsmodeller och deras varierande associationsformer. De sociala fo retagen upplever ofta att de kan ha sva rt att fa la n hos de etablerade affa rsbankerna. En anledning a r bl a att bankernas kreditpro vningsmodeller inte a r anpassade till sociala fo retag. Det finns na gra centrala element i kreditgivning i allma nhet som i grund och botten handlar om fo rtroende och a terbetalningsfo rma ga. Ur finansia rens (bankens) perspektiv a r det viktigt att ka nna till, faststa lla och ka nna fo rtroende fo r personerna bakom fo retaget. I ett aktiebolag a r dess a gare la nkade till verksamheten pa ett annat sa tt a n om verksamheten bedrivs i fo reningsform. Det inneba r att sociala fo retag som bedrivs i fo reningsform sannolikt har en sto rre utmaning a n aktiebolag att visa vilka personer som sta r bakom verksamheten samt att viktiga nyckelpersoner a r la ngsiktigt engagerade och tar finansiellt ansvar fo r 41(59)

42 verksamheten. Det a r inte ovanligt att krav pa borgen fra n a gare och nyckelpersoner inga r som ett la nevillkor a nda, d v s det a r vanligt fo rekommande i kreditgivning till aktiebolag. Samma krav sta lls pa fo reningsmedlemmar, vilket kan vara sva rare att fa geho r fo r. De andra centrala elementet i kreditgivningen handlar om a terbetalningsfo rma ga. Eftersom la n ska betalas tillbaka a r det viktigt att finansia ren kan bedo ma det. Fo r att go ra den bedo mningen tar finansia ren sta llning till fo retagets affa rside, affa rsmodell, kostnadskontroll och styrkan i kundrelationerna. Antalet kunder, om det a r la nga kundfo rha llanden, flera kunder, fa kunder, orderinga ng m m a r fra gor som inga r i analysarbetet. Vidare analyserar man likviditetsflo dena, d v s na r i tiden betalar kunderna och finns det na got i verksamheten som kan sto ra, t e x oja mn kvalitet i leveranserna eller liknande. Fo retagens fo rma ga att ta betalt fo r det man levererar, inklusive fo r den samha llsnytta man skapar, a r sa ledes grundla ggande och de (sociala) fo retag som har fo rma ga att utha lligt generera egna inta kter besitter grundfo rutsa ttningar fo r att ta upp la n och krediter. Detta leder oss till en annan utmaning som sociala fo retag har, na mligen att ma nga av dem verkar pa en relativt ny marknad som kra ver en fo rsa ljningsinsats hos en stor kundgrupp - kommunerna. Va r bedo mning a r att kommunerna a r en viktig kundgrupp fo r de sociala fo retagen och att den samha lls- och kundnytta som fo retagen kan leverera beho ver sa ljas in hos kommunerna. Likasa beho ver kommunerna sta rkas i sin kompetens om LOU:s mo jligheter och t o m fa tillga ng till verktyg fo r detta 22. Det finns redan idag mo jligheter a r att anva nda olika former av innovations- eller funktionsupphandlingar som skulle gynna de sociala fo retagen och da rmed mo jliggo ra fo r kommunerna att betala fo r den nytta de levererar. Direktupphandlingar a r ocksa vara en mo jlighet fo r mindre sociala fo retag att skaffa sig en kundrelation med en kommun. Andra, lite nyare finansieringsuppla gg som kan gynna kommunernas upphandlingar a r de sociala utfallskontrakten som bero rs ovan i avsnitt Ett samlat ekosystem för sociala företag och entreprenörer Som framga tt av sammanhanget i denna rapport sa finns det ett vidare sammanhang inom vilket de sociala fo retagen finns och verkar. Det betyder att a ven olika finansieringslo sningar beho ver ses i relation till hur andra insatser kan go ras som go r detta samlade ekosystem fo r sociala fo retag och entrepreno rer sa samha llsnyttigt som mo jligt. Ha r fyller, som tidigare pa pekats, kommunerna en roll som en av de viktigaste strategiska akto rerna i ett sa dant ekosystem: Deras uppdrag a r att tillsammans med regionalt utvecklingsansvariga och nationella akto rer fo rvalta och utveckla genomfo randet av regeringens strategi fo r sociala fo retag och go ra detta i relation till ma len om en ha llbar tillva xt. De har en roll som kund i fo rha llande till de tja nster man ko per av sociala fo retag. De har en roll som en av flera finansia rer i form av att man pa olika sa tt tillhandaha ller utvecklings- eller projektmedel. 22 Tillva xtverket har t ex en guide fo r upphandling riktad mot kommunpolitiker och offentliga inko pare: 42(59)

43 Och vidare har de en roll i att man som en av ansvariga akto rer fo r den lokala samha llsutvecklingen ocksa a r kund fo r den samha llsnytta som de sociala fo retagen skapar. Da rmed bo r de utveckla sina va gar att uto va den kundrollen och da ga rna pa ett sa tt som fra mjar entrepreno rskap och innovationer bland de sociala fo retagen. Det a r viktigt fo r kommunerna att arbeta med alla dessa roller samtidigt. Som sto d fo r denna utveckling bo r Sverige Kommuner och Landsting (SKL) kunna vara a n tydligare i att samla kunskapen om dessa olika roller pa ett fo r kommunerna la tt tillga ngligt sa tt. Ofta a r det flera olika delar inom kommunerna som bero rs t ex socialtja nsten, upphandlingsavdelningar, na ringslivskontor och arbetsmarknadsenheter och det bo r vara en prioriterad fra ga fo r SKL att hja lpa kommunerna att uppna samsyn och skapa samlade strategier. Andra viktiga akto rer a r de ra dgivare, finansia rer och intermedia rer med ett sa rskilt fokus pa den ha r typen av fo retag och som finns runt de sociala fo retagen idag. De go r ett omfattande arbete, men variationerna mellan olika delar av landet a r stora. I vissa regioner a r detta en fra ga som prioriteras ho gre a n i andra regioner. A ven ha r kan SKL ha en roll i att sprida vad man kan kalla best-practice och liknande. Ekosystemet runt de sociala fo retagen beho ver ocksa kapital, i fo rsta hand a r en o kad och fo renklad tillga ng till la nekapital. Enkla la n kompletterar bidragen, framfo r allt na r det ga ller att ta cka behoven av ro relsekapital och vissa typer av investeringar. Och la n kan a ven indirekt fungera affa rsutvecklande i att de sociala fo retagen beho ver utveckla en sja lvsta ndig a terbetalningsfo rma ga. Pa ga ende aktiviteter som fra mjar ekosystemet Tillva xtverket och andra myndigheter sto djer den la ngsiktiga utvecklingen av ekosystemet runt sociala fo retag. Den finns en tydlig vilja fra n olika akto rer inom omra det, sa va l privata som offentliga, att driva utvecklingen frama t. Tillva xtverket och andra myndigheter liksom finansia rer och ra dgivande akto rer bjuds lo pande in till olika diskussionsforum, paneler och andra evenemang i syfte att pa olika sa tt samla alla som kan bidra till att den sociala ekonomin utvecklas i Sverige. Detta ger myndigheterna goda fo rutsa ttningar att bidra med sina kunskaper samt sja lva inha mta nya kunskaper som kan omsa ttas i aktiviteter fo r att sto dja utvecklingen. Tillva xtverket arbetar inom ramen fo r regeringsuppdraget med att sta rka ekosystemet genom att ge regionalt utvecklingsansvariga akto rer i uppdrag att utveckla fo rutsa ttningar fo r socialt entrepreno rskap och fo retagande - bland annat genom att arbeta tillsammans med kommuner fo r att sta rka kunskapen om socialt fo retagande och entrepreno rskap. Tillva xtverket a r en av huvudpartnerna till Mo tesplats Social Innovations, Malmo stads och Malmo Universitets konferens Social Innovation Summit som a rligen sedan 2015 samlar ba de svenska och nordiska akto rer inom social innovation fo r att utbyta tankar, erfarenheter och kontakter. och deltar aktivt genom att ordna egna programpunkter och delta i paneler. Likasa a r Tillva xtverket huvudpartner fo r Stora sociala fo retagsdagen som anordnas a rligen och beskrivs som det sto rsta arrangemanget i Sverige fo r fo retag och organisationer som vill ta socialt ansvar genom affa rer. A ven priset Nyttigaste affa ren som lyfter fram hur fo retag kan go ra verkligt nyttiga affa rer fo r sig sja lva, fo r kunderna och fo r samha llet sponsras av bl a TIllva xtverket. 43(59)

44 Ett ytterligare initiativ, som fortfarande a r i sin linda och ha ller pa att utva rderas av Tillva xtverket, a r formeringen av en sa kallad National Advisory Board (NAB) under initiativet Global Steering Group for Impact Investment 23. En NAB:s uppdrag a r att vara en multi-sektor plattform fo r att sto dja och fra mja impact investing inom en nationell kontext. Grundtanken a r att impact investment (impact investing, ba da uttrycken fo rekommer) ska sto dja de globala ma len (Agenda 2030) genom att kanalisera resurser i form av bl a finansiellt kapital till fo rma n fo r en ha llbar utveckling. 8 Slutsatser och rekommendationer 8.1 Slutsatser Det finns ett stort och va xande intresse fo r den sociala sektorn och det har bl a att go ra med att allt fler ser styrkan i fo retagande na r det ga ller att stra va mot ett ha llbart samha lle. De sociala fo retagen fo rma r adressera viktiga samha llsfra gor pa ett lokalt och ma nniskona ra plan. Denna dimension av tillva xt a r na got som beho ver sta rkas. De fo retag som befinner sig lite na rmare ett s k traditionellt fo retagande (mera till va nster pa skalan i Figur 1) har tillga ng till i stort sett de traditionella finansieringsformerna inklusive riskkapital via akto rer som t ex Norrsken. Det finns indikationer pa att ytterligare nya initiativ a r pa va g att va xa fram, se nedan om National Advisory Board som na mns under rekommendationer. Da remot, fo r de fo retag som finns mer till ho ger om mitten pa skalan i Figur 1 a r situationen en annan. De fo retagen har inte samma tillga ng till finansiering och vi ser att uto kade mo jligheter fo r la n och garantier fo r den ma lgruppen a r va rd att underso ka na rmare. Mer om det la ngre ner under rekommendationer. O vriga slutsatser vi drar a r: Den sociala ekonomin bo r erka nnas som en naturlig del av svenskt na ringsliv Sverige har mycket att vinna pa att den sociala ekonomin kraftsamlar. Genom att sto dja social innovation kan nya lo sningar so kas pa va r tids utmaningar som t ex social segregation eller avfolkning. Omsta llningen till ett ha llbart samha lle bra dskar och genom att ta vara pa den sociala ekonomins skaparkraft och ge den ett erka nnande som en naturlig och viktig del i framtidens na ringsliv la ggs grunden fo r att sektorn ska kunna attrahera sa va l kapital som talanger. Fortfarande ung sektor De sociala fo retagen a r till o verva gande delen nya verksamheter som so ker sina former. Inslaget av den ide burna sektorns metoder a r stort, vilket ibland a r sva rt att kombinera med fo retagande. De sociala fo retagen, oavsett organisationsform, skulle vinna pa att ta till sig ett antal fo retagsekonomiska verktyg sa som att bygga strukturkapital i form av affa rsmodeller, identifiera, utveckla och va rda la ngsiktiga kundrelationer och aktivt stra va efter ekonomisk sja lvsta ndighet. Det inneba r att ta sig ur bidragsberoendet. Ett ha llbart socialt fo retag i framtiden bo r ka nnetecknas av en sund ekonomi som fo rma r att generera ett o verskott och attrahera externt kapital som la n da nya investeringar och utvecklingsmo jligheter sta r fo r do rren. 23 Hemsida fo r Global Steering Group for Impact Investment 44(59)

45 Kommunerna har en viktig roll framfo r allt som kund Varje fo retag beho ver en kund som a r villig att betala fo r det va rde fo retaget genererar. Fo r ma nga sociala fo retag a r kommunerna en viktig kundgrupp eftersom ba da parter delar samha llsnyttan som det o verordnade ma let samt det lokala perspektivet. Da remot a r det upp till det sociala fo retaget och kommunen att vid var tid komma o verens om vad som ska go ras vid ett givet tillfa lle, vem som ska go ra det och till vilken kostnad. I den meningen har det sociala fo retaget en info rsa ljningsprocess hos sin kund, kommunen, att hantera precis som alla andra fo retag gentemot sina kunder. Kommunerna har a sin sida en mo jlighet att pa verka den sociala ekonomins affa rsutveckling genom att agera som en kund ista llet fo r bidragsgivare. Mo jliga marknadsgap tidiga faser, kollektivt a gande, sa kerhetsbrist Sociala fo retag upplever att tillga ngen till finansiering som la n och garantier fo rsva ras av att banker och andra finansinstitut inte fo rsta r verksamheterna. En anledning till detta kan fo rutom otydlig affa rsmodell vara att den valda associationsformen a r ekonomisk eller ideell fo rening. Det finns generellt en ovana i Sverige i dag att hantera kollektivt a gande. Ytterligare en dimension av detta a r att verksamheterna ma nga ga nger a r nya och da rfo r saknar no dva ndig historik samt tillra ckliga sa kerheter. I kollektiva a garformer sa som fo reningar kan finansia ren ha sva rare att faststa lla vem eller vilka som a r de verkliga motparterna, personerna bakom verksamheten, och hur ha rt knutna de a r till den i ekonomiskt ha nseende. Denna fra ga brukar sta llas pa sin spets om det uppsta r problem med a terbetalningen. Kollektivt a gande beho ver inte vara en svaghet i sig, men det kan vara omga rdat av tillra ckligt ma nga fra getecken ur finansia rens synpunkt att denne hellre va ljer att tacka nej. 8.2 Rekommendationer I det fo ljande lyfter vi fram tva omra den som Tillva xtverket kunde bidra till. Vikten av att sta rka det offentligas roll som kund till de sociala fo retagen pekas ut i regeringens strategi fo r sociala fo retag. Aktiviteter i syfte att sta rka kommunernas roll som kunder till de sociala fo retagen a r ett viktigt inslag inom ramen fo r Tillva xtverkets uppdrag att sto dja utvecklingen av socialt entrepreno rskap och sociala fo retag. A ven Vinnova och Upphandlingsmyndigheten adresserar pa olika sa tt detta omra de inom sina respektive uppdrag kopplade till strategin. Aktiviteter fo r att sta rka de sociala fo retagens affa rsmodeller och mognad inga r a ven som en indirekt effekt i va rt fo rslag om la nefond nedan. O ka tillga ngen till finansiering genom la n och garantier Fo r att sto dja vidareutvecklingen av den sociala ekonomin i dess nuvarande fas a r va r rekommendation att utreda mo jligheterna till insatser som sta rker utbudet av la n och garantier till ma lgruppen sociala fo retag. Vi har under arbetets ga ng med denna rapport identifierat ett behov av ma lgruppsanpassade la n, vilket inneba r att kreditgivningen fo rma r adressera t ex fra gan om associationsform och att kreditgivaren har en generell fo rsta else fo r den sociala ekonomin som helhet. La n som verktyg skulle ha flera effekter eftersom varje fo retag analyseras i samband med kreditgivningen och oklarheter adresseras. Det skulle de facto inneba ra en mo jlighet till ra dgivning fo r det sociala fo retaget och da rmed en indirekt affa rsutvecklande effekt fo rutom den uppenbara direkta effekten, d v s tillfo rsel av likviditet till en ma lgrupp som a r underfinansierad. En annan aspekt av en sa dan fond a r att den kunde utgo ra ett la rande exempel fo r andra finansia rer i hur la ngivning till sociala fo retag ter sig. Data o ver fo rlustniva er, bedo mningskriterier, ra ntesatser m m kunde go ras tillga ngliga fo r andra att studera, vilken fo rhoppningsvis kunde leda till ett 45(59)

46 uto kat utbud av la n till dessa fo retag framo ver. Ett mo jligt verktyg fo r detta kunde till exempel utgo ras av en la nefond, uppskattningsvis i storleksordningen ca 150 till 200 mkr. Fonden, som ocksa kunde vara en fond-i-fondlo sning, och med eller utan krav pa medfinansiering, skulle fo rslagsvis ha som syfte att tillhandaha lla faciliteter som mikrola n, la n och garantier fo r sociala fo retag. Tillva xtverket skulle genom utlysning kunna va lja ut den eller de akto rer som bedo ms vara ba st la mpade att fo rvalta en fond avsedd fo r ma lgruppen. I bedo mningsgrunderna fo resla s inga krav pa administrativ mognad och genomfo randekapacitet, tidigare erfarenheter av ma lgruppen samt finansiellt na tverk. Hur villkoren ska utformas a r en senare fra ga, men en mo jlig tanke a r t ex begra nsad borgen (m a o tolerans fo r ho ga blancoinslag), upp till 2 a rs amorteringsfrihet och medella nga lo ptider pa 3 till 7 a r. Den a rliga ra ntan fo resla s da remot vara marknadsma ssig, sannolikt runt 8 till 10 procent beroende pa ra ntela ge. En marknadsma ssig ra nta fo rordas av flera ska l, dels fo r att mo jliggo ra relativt mjuka la nevillkor med stora blancoinslag till en opro vad kundgrupp, dels fo r att ge fo rutsa ttningar fo r att ba ra a tminstone de egna administrativa kostnaderna fo rknippade med kredithandla ggningen och dels fo r att undvika inslag av statssto d. Mo jlighet att go ra en pilot kunde fo rslagsvis genomfo ras med hja lp av eventuella valutakursvinster ur Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), tematiskt omra de 3 Sta rkt konkurrenskraft fo r sma - och medelstora fo retag. Ett annat sa tt a r att la nefonden tas upp som en aktivitet fo r Sverige inom na sta programperiod, som lo per och da rigenom ta vara pa de mo jligheter i form av finansiering som finns via EU. Att sta rka den sociala ekonomin ses som en viktig a tga rd inom EU fo r att skapa jobb, social inkludering, fra mja entrepreno rskap, tillga ng till allma n social service, sociala och miljo ma ssiga innovationer samt social sammanha llning. Sociala fo retags bristande tillga ng till finansiering a r ett omra de som a ven lyfts fram. EFSI (European Fund for Strategic Investments) och EaSI (EU Programme for Employment and Social Innovation) utvecklar och stimulerar idag anva ndandet av olika finansiella instrument och bidrag som bland annat syftar till att underla tta mikrofinansiering till sociala fo retag. Info r EU:s na sta la ngtidsbudget fo resla r Kommissionen, som tidigare konstaterats ovan i stycke 6.6, info randet av ett nytt program, InvestEU, da r man samlar all central EU-finansiering i form av a garkapital, la n och garantier under ett och samma tak. Ett av de prioriterade politikomra dena a r sociala investeringar och kompetens. Dessa sto d riktar sig till privata eller publika intermedia rer som i sin tur ska tillhandaha lla antingen finansiering i form av la n, garantier, eller a garkapital direkt till fo retag, eller kunskapsho jande tja nster som till exempel utbildning, fortbildning och affa rsutveckling. Oavsett vilken va g, a r na sta steg dock att go ra en grundlig fo rhandsbedo mning fo r att verifiera alternativt fo rkasta hypotesen om ett marknadsgap vad ga ller utbudet av la n till sociala fo retag. Da rmed sagt fo resla s Tillva xtverket fa i uppdrag att go ra detta. Ha llbara fo retagssto d som ocksa na r de sociala fo retagen Vi rekommenderar fortsatt arbete med att integrera ha llbarhetsdimensionerna avseende fo retagssto den (UO 19 och UO 24) och att den sociala ekonomin ska ses som en del av den sociala dimensionen. Det inkluderar mer a n att fokusera delmoment som t ex ja msta lldhet och integration. Den sociala ekonomin a r till sin natur ma ngfacetterad och na r ut till fler ma nniskor med 46(59)

47 olika bakgrund samtidigt och det finns en innovationsfo rma ga och drivkraft som a r va rd att ta vara pa. Den sociala ekonomin har kapacitet att adressera samha llsfra gor da r den offentliga sektorn inte ra cker till samt go ra det pa ett sa tt som skapar sysselsa ttning och mening fo r dem som arbetar i och omkring de sociala fo retagen. Genom att go ra de offentliga fo retagssto den mer tillga ngliga fo r de sociala fo retagen skapas ytterligare en finansieringsmo jlighet fo r sociala fo retag som sta r info r olika typer av investeringar eller affa rsutvecklingsinitiativ. Tillva xtverket arbetar med ett pa ga ende uppdrag 24 att tillsammans med bero rda regioner utveckla fo retagssto den avseende ja msta lldhet, integration, miljo och klimat. Det a r ett fo ra ndringsarbete som kommer stra cka sig o ver en la ngre tid, fra mst p g a att fo retagssto den beviljas av ett flertal akto rer (i alla regioner) och de har funnits la nge. Det betyder sa ledes att det finns inarbetad praxis som ska a ndras, vilket innefattar sa va l nya arbetssa tt som la rande. Fo rslagsvis tilldelas Tillva xtverket fortsa ttningsvis uppdraget att fortsa tta utveckla sto den tillsammans med regionerna och komma med fo rslag till hur befintliga sto d som checkar och investeringssto d kan vidareutvecklas till att omfatta fler ma lgruppers behov och utifra n ett vidare tillva xtbegrepp, na mligen hållbar tillva xt. 24 Regleringsbrev fo r budgeta ret 2018 avseende Tillva xtverket inom utgiftsomra de 24 Na ringsliv och utgiftsomra de 19 Regional tillva xt 47(59)

48 BILAGA 1 Kontigos metod för att identifiera sociala företag De svenska sociala fo retagen I denna bilaga fo rso ker vi ge en samlande bild av vilka de sociala fo retagen a r. Fo rst ges en beskrivning av Kontigos metod fo r att identifiera sociala fo retag. Urvalet presenteras sedan och beskrivs utifra n ett antal verksamhets- och ekonomiska variabler samtidigt som de relateras till tidigare kartla ggningar av sociala fo retag och hela den svenska fo retagsstocken. Sa identifierades de sociala fo retagen En fo rsta uppgift var att hitta de sociala fo retagen som a r i fokus fo r kartla ggningen. Eftersom det inte finns na gon specifik bolagsform som avgra nsar sociala fo retag var denna uppgift en utmaning. Kontigo arbetade i flera steg fo r att komma fram till ett fo rslag av urval fo r sociala fo retag som fo rhoppningsvis speglar hela populationen. Fo r att identifiera bolagen anva nde de sig av fo retagsdatabasen Bisnode. Stegen beskrivs nedan: Utga ngspunkten var alla de fo retag som fanns registrerade i Tillva xtverkets databas o ver arbetsintegrerande sociala fo retag (Sofisam) i Sofisam finns totalt 352 fo retag varav 308 kunde identifieras i Bisnode. I na sta steg lade Kontigo genom en so kning i fo retagsregistret Bisnode till fo retag som antingen a r aktiebolag (SVB, dvs med en vinstbegra nsning i bolagsordningen) och/eller som i sina verksamhetsbeskrivningar i Bisnode inneha ller na got eller na gra av tjugutalet so kord som a r vanliga fo r att beskriva sociala fo retag (so korden som har erha llits genom en litteraturo versikt samt analys av beskrivningarna bakom Sofisamfo retagens verksamhetsbeskrivningar och finns listade i bilaga) detta gav ett total utfall om ytterligare 325 fo retag. I det tredje steget kompletterade Kontigo manuellt populationen fra n steg 2 med fo retag som de fa tt uppgift om fra n Tillva xtverket eller fra n olika andra akto rer som jobbar mot sociala fo retag sa som Norrsken foundation, Reach for change och Inkludera. Totalt inneba r detta att man i steg 3 hade 707 fo retag. I det fja rde steget tog Kontigo bort fo retag som har en koncernmoder registrerad som offentlig sektor och inaktiva bolag. I det femte steget gjordes en kvalitativ bedo mning av de a tersta ende bolag som inte identifierades via Sofisam och da fo r dessa: Beha llit fo retag som: Beskriver organisationen som ett socialt fo retag (eller liknande, ex arbetsintegrerande) Beskriver att de driver en samha llsnyttig verksamhet Beskriver att vinster kommer a terinvesteras Beskriver att de driver en verksamhet med tydligt kulturellt syfte (ex bedriva museiverksamhet) Bedriver en social verksamhet ex. va rd, skola Tagit bort fo retag som har en offentlig a gare Na r alla fem stegen ovan var genomfo rda a terstod en population pa 569 sociala fo retag. 48(59)

49 Det a r viktigt att poa ngtera att metoden ba de kan leda till att Kontigo i kartla ggningen inte tra ffar alla sociala fo retag i Sverige och att man fa tt med bolag som inte a r att ra kna som sociala fo retag. En genomlysning av bolagen fra n Sofisam visar att ma nga bolag i den databasen saknar verksamhetsbeskrivning som tydligt kan koppla dem till socialt fo retagande. Sannolikt missar man da rfo r ett relativt stort antal sociala fo retag som inte a r med i Sofisamdatabasen och som saknar verksamhetsbeskrivningar registrerade i Bisnode. I intervjuer och andra samtal med finansia rer framkommer uppgifter om att de fa tt in anso kningar fra n flera tusen fo retag som sja lva anser sig vara sociala. Samtidigt a r det fo rsta s inte sa att alla som sja lva anser sig vara sociala fo retag inte per automatik a r sa dana. Kriterierna fo r sociala fo retag a r som konstaterats diffusa och att ma nga av dem som sja lva identifierar sig som sociala per automatik ocksa skulle definieras sa med hja lp a de tillga ngliga definitionerna. Vilka a r de sociala fo retagen? Det a r inte sja lvklart hur de sociala fo retagen ska identifieras. Det finns ingen sa rskild associationsform fo r sociala fo retag i Sverige och alla fo rekommande associationsformer finns representerade. I en kartla ggning av sociala fo retag fra n Europeiska Kommissionen a r 2014 hanterades dessa sva righeter genom att presentera och definiera olika organisationstyper som mer eller mindre kan ta nkas inneha lla sociala fo retag. Kartla ggningen sammanfattas i figur 4 nedan och visar a ven hur respektive organisationstyp uppfyller kriterierna fo r socialt fo retagande. Arbetsintegrerande sociala fo retag (WISE pa engelska) besta r till 100 procent av sociala fo retag och var 271 stycken a r 2012 (baserat pa Sofisams databas) medan ekonomiska fo reningar respektive ideella fo reningar med kommersiell verksamhet (3 219 respektive stycken a r 2010) a ven besta r av andra organisationstyper a n sa dana som kan klassificeras som sociala fo retag. Till exempel rymmer den sistna mnda a ven idrotts- och kulturfo reningar som na gon ga ng bedrivit fo rsa ljning, men i och med avsaknaden av lo pande kommersiell verksamhet inte bo r klassificeras som sociala fo retag. A ven om denna kartla ggning inte kan svara pa hur stor populationen sociala fo retag a r i Sverige ger den ide inom vilket intervall vi kan fo rva nta att antalet sociala fo retag finns. Definitionerna a t mellan EU och den svenska regeringen da r den svenska beskrivningen kan ha vdas o ppna upp fo r en bredare syn pa sociala fo retag. Genom att o ppna upp fo r att a terinvesteringar av vinster inte no dva ndigtvis beho ver ske i den egna verksamheten utan a ven i andra samha llsnyttiga projekt kan det fo rsta rka mo jligheten fo r sociala fo retag att na skalbarhet och o ppna fo r investeringar av externt a garkapital. Detta inneba r att exempelvis vissa tech-bolag som so ker tekniska lo sningar som genererar samha llsnytta kan inkluderas i definitionen av sociala fo retag. Denna typ av bolag fa ngas inte upp i 2014-a rs kartla ggning varfo r vi kan anta att intervallet i en svensk kontext troligen a r a nnu bredare idag. Figur B1. Kartläggning av sociala företag i Sverige från (59)

50 (Ka lla: Europeiska Kommissionen 2014) I den avgra nsning Kontigo go r, av 569 sociala fo retag, drivs de flesta antingen som ekonomiska fo reningar (46 %) eller aktiebolag (35 %) av vilka na ra en tredjedel (31 %) a r vinstbegra nsade genom SVB. En mindre andel av fo retagen a r ideella fo reningar (14 %) och endast enstaka bedrivs som enskilda firmor, stiftelser/fonder eller handels- och kommanditbolag. Bland fo retagen fra n Sofisam finns en betydligt mindre andel aktiebolag (10 %) till fo rdel fo r ekonomiska fo reningar (68 %) och ideella fo reningar (20 %). I ja mfo relse med kartla ggningen fra n 2014 a terfinns samma associationsformer i de tre organisationstyperna som avgra nsningen. I avgra nsningen kan dock sko njas en sto rre tyngdpunkt pa aktiebolag a n vad som kunde anas i 2014 a rs kartla ggning da r endast en del av de arbetsintegrerande sociala fo retagen (ASF) beskrevs som aktiebolag. Mot bakgrund av diskussionen ovan om Sveriges bredare definition av sociala fo retag a r detta va ntat. En annan viktig faktor som kan fo rklara denna relativa o vervikt av aktiebolag a r Kontigos metod som fo r omkring ha lften av fo retagen i avgra nsningen baseras pa so kningar i verksamhetsbeskrivningar presenterade i Bisnodes databas. Na got som endast en minoritet av alla ideella och ekonomiska fo reningar har presenterat i Bisnode. En annan mo jlig fo rklaring a r att fler arbetsintegrerande sociala fo retag va ljer associationsformen aktiebolag idag a n a r 2014, till exempel fo r att fa tillga ng till fler finansieringsmo jligheter. Vilka sociala fo retag lyckas vi da fa nga genom denna avgra nsning? Genom att anva nda sig av Sofisam fa ngas de arbetsintegrerande fo retag som sja lva anma lt sig till databasen. 50(59)

51 Sannolikt a r ta ckningen enligt Sofisam ofullsta ndig. Genom att komplettera Sofisams lista med so kningar i verksamhetsbeskrivningar som kan kopplas till arbetsintegrerande verksamhet na ddes ytterligare 13 aktiebolag och 30 organisationer med andra associationsformer. Med tanke pa att majoriteten av ekonomiska och ideella fo reningar, som utgo r huvuddelen av de arbetsintegrerande sociala fo retagen, saknar verksamhetsbeskrivningar kan det ta nkas att flertalet arbetsintegrerande sociala fo retag missas. Om man dock antar att Sofisam utgo r ett representativt urval av Sveriges arbetsintegrerande sociala fo retag (andelen ASF:er som a r aktiebolag a r 10 %) samtidigt som man antar att alla aktiebolag har en tydlig verksamhetsbeskrivning (och sa ledes fa ngar samtliga ASF:er som a r aktiebolag) skulle detta inneba ra att omkring 130 arbetsintegrerande sociala fo retag saknas i urvalet. Det kan dock argumenteras fo r att Sofisams databas sannolikt inte utgo r ett representativt urval av hela populationen arbetsintegrerande sociala fo retag. Detta eftersom det kan ta nkas att vissa typer av fo retag, exempelvis de som a r mer aktiva i sitt na tverkande, har sto rre bena genhet att anma la sig. Eftersom fa ekonomiska och ideella fo reningar presenterar verksamhetsbeskrivningar kan man anta att a ven en stor andel av dessa sociala fo retag som inte a r arbetsintegrerande missas. I avgra nsningen utgo r dessa 11 procent varav ha lften identifierades med hja lp av verksamhetsbeskrivningar. Trots att aktiebolag a r den na st sto rsta associationsformen i avgra nsningen (varav 15% identifierades via Sofisam) kan man a ven anta att det finns ett stort mo rkertal. Detta pa grund av de sva righeter att hitta so kord som fa ngar den bredd av samha llsnytta som sociala fo retag kan ta nkas presentera i sin verksamhetsbeskrivning utan att fa nga in fo r ma nga traditionella fo retag. I avgra nsningen finns sa ledes sociala fo retag med ba de arbetsintegrerande ma l och o vriga samha llsnyttiga ma l sa som utbildning, ha llbarhet, kultur, ha lsa etc, da r strax o ver ha lften (54 %) av fo retagen sja lva identifierat sig som arbetsintegrerande sociala fo retag via Sofisam. Avgra nsningen a r da rtill tillra ckligt begra nsad fo r att ha kunnat kvalitetssa krats vilket inneba r att det a r en liten risk fo r att o vriga traditionella fo retag inga r i urvalet. Det a r da remot sva rt att bedo ma i vilken grad urvalet a r representativt fo r hela populationen sociala fo retag. Kontigo konstaterar dock att man sannolikt missar stora grupper sociala fo retag med bakgrund av ovansta ende diskussion. En deskriptiv analys av svenska sociala fo retag I det ha r avsnittet sammanfattas i en deskriptiv analys Kontigos avgra nsning av sociala fo retag fo r att ge en bakgrund om vilka dessa fo retag a r och hur de fo rha ller sig till o vriga fo retag i Sverige. Fo r att fa nga upp dimensioner som inte la ter sig beskrivas av fo retagsstatistik har Kontigo a ven genomfo rt en telefonenka t till ett slumpma ssigt urval av de avgra nsade sociala fo retagen. Av de 569 i den avgra nsade populationen valdes totalt 304 ut i det slumpma ssiga urvalet. Av dessa na ddes 124 fo retag varav 119 besvarade hela enka ten (vilket ger en svarsfrekvens pa 42 %). Nedan ges en na rmare presentation av va r avgra nsning av populationen och av de fo retag som besvarade enka ten. En ja mfo relse mellan sociala fo retagen i hela den avgra nsade populationen med dem som besvarat enka ten visar pa relativt sma skillnader med avseende pa associationsform. Det a r na got vanligare bland enka tfo retagen att ha ekonomisk fo rening som associationsform a n vad det a r i hela populationen. Omva nt a r det na got mindre vanligt bland enka tfo retagen att ha aktiebolag som associationsform a n det a r i den totala avgra nsningen. Vidare var 72 procent av fo retagen som besvarade enka ten 51(59)

52 listade i Sofisams databas, det vill sa ga 18 procentenheter fler a n i det totala urvalet. Sa ledes a r det rimligt att anta att enka tsvaren har en viss tyngdpunkt mot arbetsintegrerande sociala fo retag i ja mfo relse med den totala populationen. Figur B2 De sociala företagens associationsformer (avgränsad total population samt enkät) 70% 60% 50% 61% 48% 40% 36% 30% 20% 10% 0% 26% 12% 12% 4% 1% 0% 1% 1% 0% Enkät Totalt urval (Ka lla: Kontigos egna bearbetningar av Bisnode, Sofisam mm. Samt Kontigos egen enka t till sociala fo retag) Verksamheterna i de sociala fo retagen fo rdelar sig pa 55 branscher pa SNI2-sifferniva. Drygt 70 procent av bolagen kan ha nfo ras till na gon av de tio vanligast fo rekommande branscherna. Allra vanligast a r branschen o ppna sociala tja nster, intressebevakning/religio s verksamhet samt verksamheter som uto vas av huvudkontor. Tillsammans a terfinns 28 procent av de sociala fo retagen i na gon av dessa tre branscher (angiven huvudbransch). Det a r dock inte ovanligt att sociala fo retag verkar inom flera branscher, framfo rallt arbetsintegrerande sociala fo retag. Detta ha nger fo rsta s samman med att de ofta bedriver verksamhet med olika syften: exempelvis cafe servering, reparationer och arbetstra ning. Dessutom a r det inte ovanligt att fo retag inte uppdaterar inom vilka branscher de verkar vid en verksamhetsutveckling. Den exakta fo rdelningen o ver branscher bo r da rfo r tolkas med viss fo rsiktighet. Figur B3 Antalet sociala företag fördelade på branscher (SNI2) - de tio vanligaste 52(59)

53 SNI branscherna Öppna sociala insatser Intressebevakning; religiös verksamhet Verskamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänster till företag Andra konsumenttjänster Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar Restaurang-, catering-, och barverksamhet Utbildning Fastighetsservice samt skötsel och underhåll av grönytor Okänt Vård och omsorg med boende Antal företag (Ka lla: Kontigos egna bearbetningar av Bisnode, Sofisam mm.) Ett annat perspektiv pa vad de sociala fo retagen go r a r deras egna beskrivningar av den sociala nytta de uppger sig leverera. I det ha r fallet kommer data enbart fra n Kontigos enka t. De svarande har kunnat uppge flera olika typer av nyttor na r de besvarat denna fra ga. Den vanligaste nyttan fo r sociala fo retag a r att erbjuda arbetstra ning eller jobb a t personer som sta r la ngt fra n arbetsmarknaden. Na stan lika vanligt a r att erbjuda tja nster av social karakta r. Noteras kan, att na stan samtliga som besvarat enka ten erbjuder dessa tva typer av nyttor. Lite drygt ha lften av fo retagen erbjuder tja nster som de beskriver som natur- eller miljo va rdande insatser. Na got fa rre erbjuder mer allma nt samha llsutvecklande tja nster. Bland dem som svarat annat anges till exempel boenden, folkbildning och konst och kultur. Figur B4 Vilken typ av samhällsnytta levererar de sociala företagen (antal svarande, per 53(59)

54 kategori nytta) Arbetsträning/jobb åt de långt från arbetsmarknaden 116 Utför tjänster av social karaktär 112 Utför tjänster av natur-/miljövårdande karaktär 63 Utför tjänster av mer allmän samhällsutvecklande karaktär (t.ex. hålla glesbygdsbutiken öppen 3 dagar i veckan) 45 Annat 21 (Ka lla: Kontigos egen enka t till sociala fo retag) Antal svarande De sociala fo retagen verkar ocksa finnas o ver hela landet, i en till synes relativt ja mn fo rdelning. Till antalet flest fo retag finns i storstadsla nen, Stockholm och Va stra Go taland. Sta ller vi antalet fo retag i relation till totala antalet fo retag framtra der en annan bild. De relativt sma la nen Blekinge och Gotland har ja mfo relsevis ho gre andelar sociala fo retag medan storstadsla nen Stockholm och Ska ne har la gre andelar. Figur B5. Här finns de sociala företagen enligt Kontigos undersökning (Ka lla: Kontigos egna bearbetningar av Bisnode, Sofisam, SCB (Raps, RIS ) Fra n enka tresultaten kan utla sas att de flesta sociala fo retag a r lokala, d v s de bedriver sin verksamhet i sitt na romra de. Bara vart tionde fo retag bedriver verksamhet i fler geografiska omra den, sa som flera svenska sta der, flera la n eller hela Sverige och 54(59)

Stockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Stockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan Stockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan Samordningsgruppen har under a ret 2012 vid ett antal tillfa llen bero rt fra gan om inriktningen fo r det kommande a

Läs mer

Integritetspolicy. Org nr: Ventus Norden Växel: Integritetspolicy Sverige

Integritetspolicy.   Org nr: Ventus Norden Växel: Integritetspolicy Sverige V E N T U S N O R D E N O2 02 Innehållsförteckning 03 Inledning 03 Vad är en personuppgift och vad är en behandling av personuppgifter? 03 Personuppgiftsansvarig 03 Vilka personuppgifter samlar vi in om

Läs mer

Innovationsupphandling

Innovationsupphandling Datum 2017-03-22 Upprättad av Lambros Andréasson Diarienr/Projektnr Innovationsupphandling Version 0.1 Innovationsupphandling Allmänt Ordet innovation i innovationsupphandling syftar inte pa att en innovation

Läs mer

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi i ert arbete mot denna ma lgrupp?

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi i ert arbete mot denna ma lgrupp? Bilaga 8 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Länsstyrelsen jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen till la rosa ten samt

Läs mer

Bebyggelse. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Bebyggelse. Översiktsplan Kumla kommun 2040 Bebyggelse Översiktsplan Kumla kommun 2040 Huvudstrategi att bygga i hela kommunen Fö r att na befölkningsma let 28 000 inva nare ma ste vi bygga 3000-4000 nya bösta der till a r 2040, eller ca 150 bösta

Läs mer

Tema: Digitalisering - Underlag till ERUF 2020+

Tema: Digitalisering - Underlag till ERUF 2020+ Datum 2018-05-09 Upprättat av: Christina Nyström, Anna Goldie, Anna Boström, Anneli Normann, Göran Brulin, Isaac Karlsson Tema: Digitalisering - Underlag till ERUF 2020+ Regeringens ambition a r att Sverige

Läs mer

FRAMTIDEN A R REDAN HA R

FRAMTIDEN A R REDAN HA R 1 FRAMTIDEN A R REDAN HA R Va r tids sto rsta utmaning a r klimatfo ra ndringarna och att naturresurserna a r a ndliga Fo r att kunna sta lla om samha llet kra vs det att vi ser utmaningarna redan nu Hur

Läs mer

La ttla st sammanfattning

La ttla st sammanfattning La ttla st sammanfattning Kort om utredningens förslag Vi fo resla r en ny lag: lag om sto d och service till vissa personer med funktionsnedsa ttning. Lagen ska a ven i framtiden fo rkortas LSS. Vi fo

Läs mer

Regionernas Europa och vad händer i regionfrågan i Norden? Kent Johansson

Regionernas Europa och vad händer i regionfrågan i Norden? Kent Johansson Regionernas Europa och vad händer i regionfrågan i Norden? Kent Johansson GRÄNSREGIONALA PROGRAM I de gränsregionala samarbetsprogrammen sker samarbetet mellan regioner som fysiskt gränsar till varandra.

Läs mer

Trygghetsplan för Ekeby förskola

Trygghetsplan för Ekeby förskola 2016-04-20 Trygghetsplan för Ekeby förskola Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Ekeby förskola 2016 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 692 80 KUMLA

Läs mer

tala är silver dela är guld

tala är silver dela är guld En utvecklingsartikel publicerad för Pedagog Stockholm tala är silver dela är guld hur ett formativt arbetssätt kan lägga grunden för en mer likvärdig bedömning av den muntliga förmågan Författare: Marie

Läs mer

Checklista som kan anva ndas för att komma igång med DigiExam och allma nna rekommendationer fo r att lyckas med provtillfa llet.

Checklista som kan anva ndas för att komma igång med DigiExam och allma nna rekommendationer fo r att lyckas med provtillfa llet. Checklista som kan anva ndas för att komma igång med DigiExam och allma nna rekommendationer fo r att lyckas med provtillfa llet. Introduktion till DigiExam-klienten/appen på elevens dator Det a r i DigiExam-klienten/appen

Läs mer

Framtidens Arbetsförmedling

Framtidens Arbetsförmedling Fackförbundet ST 15 AUGUSTI 2019 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens Arbetsförmedling INNEHÅLLSFÖRTECKNING FRAMTIDENS ARBETSFÖRMEDLING 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Tillväxtverkets interna regler (2017:6) om bevarande av elektroniska handlingar

Tillväxtverkets interna regler (2017:6) om bevarande av elektroniska handlingar Datum 2017-11-03 Upprättad av Pontus Värmhed Version 1.0 Diarienr/Projektnr Ä 2016-1868 Godkänd av Jenny Forkman Tillväxtverkets interna regler (2017:6) om bevarande av elektroniska handlingar Detta styrdokument

Läs mer

Hur gör man en bra upphandling av IT-drift? OutsourcingGuiden

Hur gör man en bra upphandling av IT-drift? OutsourcingGuiden Hur gör man en bra upphandling av IT-drift? OutsourcingGuiden 201 1 Hur gör man en bra upphandling av IT-dri Ra d och tips info r upphandling av IT- driften Informations

Läs mer

Trygghetsplan för Hällabrottets förskola

Trygghetsplan för Hällabrottets förskola 2018-01-08 Förvaltning för livslångt lärande Trygghetsplan för Hällabrottets förskola Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2017-2018 2(7) Vår vision Pa va r fo rskola

Läs mer

Syftet med rutinen. Ansvarsfördelning. Flödesschema rutin för revisionshantering

Syftet med rutinen. Ansvarsfördelning. Flödesschema rutin för revisionshantering Datum 2016-09-19 Upprättad av Kjell Wenna Michael Jacobsson Version 1.0 Diarienummer 1.3.6-Ä-2016-847 Godkänd av Mattias Åsander Syftet med rutinen Denna rutin syftar till att ge praktisk va gledning fo

Läs mer

Arbetsordning för Tillväxtverket

Arbetsordning för Tillväxtverket Datum 2016-04-26 Upprättad av Jenny Forkman Version 2.0 Diarienr/Projektnr 1.3.3-Ä 2016-983 Godkänd av Styrelsen Arbetsordning för Tillväxtverket Denna arbetsordning har beslutats med sto d av 4 myndighetsfo

Läs mer

Tillväxtverkets interna regler (2018:3) om representation, gåvor och vissa personalvårdsförmåner.

Tillväxtverkets interna regler (2018:3) om representation, gåvor och vissa personalvårdsförmåner. Datum 2019-03-06 Upprättad av Tony Schmidt Version 1.1 Tillväxtverkets interna regler (2018:3) om representation, gåvor och vissa personalvårdsförmåner. Detta styrdokument inneha ller regler och ra d fo

Läs mer

Junior- och ungdomsta vlingar

Junior- och ungdomsta vlingar Junior- och ungdomsta vlingar Under veckorna 3-4 genomfo rdes fyra distriktsbeso k fo r att diskutera svensk innebandys junior- och ungdomsta vlingar. Samtliga 22 distrikt var representerade pa ett eller

Läs mer

Guide fö r natiönell uppfö ljning av pröjektverksamhet med finansiering av anslag 1:1, Regiönala tillva xta tga rder

Guide fö r natiönell uppfö ljning av pröjektverksamhet med finansiering av anslag 1:1, Regiönala tillva xta tga rder Guide fö r natiönell uppfö ljning av pröjektverksamhet med finansiering av anslag 1:1, Regiönala tillva xta tga rder Innehåll 1. Introduktion... 2 Kört öm det natiönella uppfö ljningssystemet... 2 Syfte

Läs mer

Trygghetsplan för Borgens förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Trygghetsplan för Borgens förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Trygghetsplan för Borgens förskola Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2018-2019 2(6) Vår vision Pa Borgens förskola ska alla känna sig trygga och mötas med respekt.

Läs mer

KARTLÄGGNING. 1.1 Finns kartla ggning, statistik om nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen? Hur ma nga stannar i regionen?

KARTLÄGGNING. 1.1 Finns kartla ggning, statistik om nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen? Hur ma nga stannar i regionen? Bilaga 9 KARTLÄGGNING Denna kartläggning syftar till att ta fram information kring hur Arbetsförmedlingen jobbar för att integrera nyanlända akademiker i näringslivet. UTVECKLINGSARBETEN MED ANKNYTNING

Läs mer

Integritets Policy -GDPR

Integritets Policy -GDPR Integritets Policy -GDPR GDPR - General Data Protection Regulation. Denna information delges till alla personer som har kontakt med Personalkooperativet Rängbågens förskola Ideella förening enligt dataskyddslagen

Läs mer

GRI-Index fo r Clas Ohlsons ha llbarhetsrapport 2015/16

GRI-Index fo r Clas Ohlsons ha llbarhetsrapport 2015/16 GRI-Index fo r Clas Ohlsons ha llbarhetsrapport 2015/16 Clas Ohlson efterstra var att rapportera sitt ha llbarhetsarbete pa ett relevant och transparent sa tt. Vi anva nder da rfo r GRI:s (Global Reporting

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013 Ökade nyförsäljningsintäkter under fjärde kvartalet med fortsatt stark tillväxt inom produktområde privatlån Fjärde kvartalet Inta kterna uppgick till 19,3

Läs mer

Samhälleliga mål med upphandling som medel

Samhälleliga mål med upphandling som medel Samhälleliga mål med upphandling som medel Reviderad och utökad upplaga inför ny lagstiftning 2016 En rapport från temagruppen Entreprenörskap och företagande Förord Offentliga verksamheter, myndigheter

Läs mer

Trygghetsplan för Blåhusets förskola

Trygghetsplan för Blåhusets förskola 2018-08-20 Trygghetsplan för Blåhusets förskola Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2018-2019 Förvaltning för livslångt lärande 2(6) Vår vision Pa Blå husets förskola

Läs mer

Grunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet. Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola

Grunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet. Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola Grunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola Va r vision Fo rskolan skall vara en arbetsplats fo r barn

Läs mer

8.1 Internrevisionens arbetsordning 2019

8.1 Internrevisionens arbetsordning 2019 Datum 2019-02-18 Upprättad av Karin Lindholm 8.1 Internrevisionens arbetsordning 2019 1. Inledning Arbetsordning (tidigare bena mnt riktlinjer ) fo r internrevisionen vid Tillva xtverket beslutas av styrelsen

Läs mer

Frågor att fundera på i ditt hållbarhetsarbete

Frågor att fundera på i ditt hållbarhetsarbete Frågor att fundera på i ditt hållbarhetsarbete Affärsidé AÄ r din affa rside ha llbar? Kan du o ka affa rsnyttan genom att ta nka mer pa ha llbarhet i affa rside utvecklingsstadiet? Ma ste det vara en

Läs mer

Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag 2016

Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag 2016 Datum 2016-12-13 Upprättad av Maria Eriksson Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag 2016 Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag 2016... 1 Digital handledning fö r könsekvensutredningar vid regelgivning...

Läs mer

Trygghetsplan för Solgläntans förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Trygghetsplan för Solgläntans förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Trygghetsplan för Solgläntans förskola Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2017-2018 2(6) Vår vision Pa va r fo rskola skall alla ka nna sig trygga och vara respekterade

Läs mer

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2016-11-14 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2016-2017 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015 Fortsatt tillväxt i nyförsäljningsintäkterna som ökade med 5 procent under det första kvartalet Första kvartalet Inta kterna uppgick till 19,7 (20,0) MSEK,

Läs mer

Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag

Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag Datum 2017 01 09 Upprättad av Maria Eriksson Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag 2016 Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag 2016... 1 Uppdrag att sto tta RUA i arbetet med regionala handlingsplaner

Läs mer

Trygghetsplan för Matildelunds förskola

Trygghetsplan för Matildelunds förskola Förvaltning för livslångt lärande Trygghetsplan för Matildelunds förskola Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2018-2019 Vår vision Pa va r fo rskola skall alla

Läs mer

Nr 1 Va ren 2013. Almö. Foto: Håkan Nilsson

Nr 1 Va ren 2013. Almö. Foto: Håkan Nilsson L I N S L U S E N M e d l e m s t i d n i n g f ö r K a r l s k r ö n a F ö t ö k l u b b Nr 1 Va ren 2013 Almö Foto: Håkan Nilsson Innehållsförteckning Ordfö randen har ördet 3 Ma nadsmö ten hö sten 2013

Läs mer

Guiden har sammansta llts inom utvecklingsprojektet Fo retagsam i Fo rening 2014 (uppdaterad 2016) FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

Guiden har sammansta llts inom utvecklingsprojektet Fo retagsam i Fo rening 2014 (uppdaterad 2016) FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammansta llts inom utvecklingsprojektet Fo retagsam i Fo rening 2014 (uppdaterad 2016) FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND 2 MERVÄRDESSKATT

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget. Utvecklingen av LSS och assistansersättningen

Sammanfattning. Uppdraget. Utvecklingen av LSS och assistansersättningen Sammanfattning Uppdraget Utredningen har sett o ver assistansersa ttningen i socialfo rsa krings- balken, och delar av lagen (1993:387) om sto d och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet a

Läs mer

Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman

Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman Nya skyldigheter för vissa lagringstjänster Rättslig och affärsmässig bakgrund Kommissionens policyproblem:

Läs mer

3. Behandling av personuppgifter Företagens hantering av personuppgifter beskrivs nedan baserat pa din relation till företagen.

3. Behandling av personuppgifter Företagens hantering av personuppgifter beskrivs nedan baserat pa din relation till företagen. 1. Inledning Individens personliga integritet och sa kerheten fo r dennes personuppgifter a r viktig fo r Retail Recruitment Sverige AB och Retail Staffing Sverige AB (nedan även kallat företagen ). Företagen

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 1(6) 2016-10-24 Trygghetsplan för Solhagas förskola 2016-2017 Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2016-2017 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets

Läs mer

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund 2016 2018

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund 2016 2018 1 (7) Datum 2015 10 12 Ärendebeteckning GYF 2015/0681 05.01 Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund 2016 2018 1. Varför behövs en digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund? Syfte De utmaningar

Läs mer

Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar

Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar Pontus Va rmhed 2017 04 18 Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar Denna manual inneha ller en beskrivning av flo det fra n att skapa dokument skicka

Läs mer

Fo rskolan har tillsammans med skola och fritids tillga ng till en fin gymnastiksal. En ga ng i ma naden kommer Bokbussen till skola och fo rskola.

Fo rskolan har tillsammans med skola och fritids tillga ng till en fin gymnastiksal. En ga ng i ma naden kommer Bokbussen till skola och fo rskola. Verksamhetsplan Hardemo förskola 2016-2017 Inledning Det som ligger till grund fo r Hardemo fo rskolas verksamhetsplan 2016-2017 a r: La roplan fo r fo rskolan, Lpfo 98/16 och fo rskolans trygghetsplan.

Läs mer

Tillväxtverkets budgetunderlag

Tillväxtverkets budgetunderlag s budgetunderlag 2018-2020 Dnr: Ä 2017-399 1(15) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Förslag till regeringsbeslut... 3 3 Verksamhetens inriktning och förslag till finansiering... 4 Utveckling inom prioriterade

Läs mer

Skapa rapport till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka rapport

Skapa rapport till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka rapport Pontus Va rmhed 2017 04 11 Skapa rapport till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka rapport Denna manual inneha ller en beskrivning av flo det fra n att skapa dokument skicka

Läs mer

Årsredovisning Att skriva i årsredovisningen... 3 Riktlinjer för språket... 4 Ordning och reda... 4 Tidsplan... 5

Årsredovisning Att skriva i årsredovisningen... 3 Riktlinjer för språket... 4 Ordning och reda... 4 Tidsplan... 5 Innehåll 1 Årsredovisning 2016... 2 1.1 Inledning... 2 1.2 Resultatredovisningens uppbyggnad... 2 2 Att skriva i årsredovisningen... 3 2.1 Instruktion fo r samtliga skribenter... 3 2.2 Fo r skribenter

Läs mer

Hantera remissvar i Public 360

Hantera remissvar i Public 360 Pontus Va rmhed 2018 02 23 Hantera remissvar i Public 360 Nedan ser du en beskrivning av processen Svara pa remisser 1 fra n det att en handla ggare tilldelas ansvaret att svara pa en remiss och till det

Läs mer

Nytt nationellt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1

Nytt nationellt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1 Datum 2018-04-24 Upprättad av Carolina Schönbeck Version 1.0 Diarienr/Projektnr Ä 2017-505 Godkänd av Gunilla Nordlöf Nytt nationellt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1

Läs mer

DIA S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Digital Audio

DIA S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Digital Audio DIA.170310.S1 IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Digital Audio DEFINITION AUDIO Digitalt ljud kategoriseras ofta som musiktja nster, radio eller podcasts men skillnaderna blir allt mindre. Idag

Läs mer

Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag i Gävleborg.

Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag i Gävleborg. Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag 2016 2018 i Gävleborg. 1(17) Innehåll DEL 2: Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

EGENVÅRDSMARKNADEN 2015

EGENVÅRDSMARKNADEN 2015 FÖRSÄLJNINGSSTATISIK ÖVER KOSTTILLSKOTT, VITAMINER OCH SPORTNUTRITION I SVERIGE 2015 1. Den svenska fo rsa ljningsstatistiken Fo r tredje a ret presenterar Svensk Egenva rd och Euromonitor International

Läs mer

Datum Kursens bena mning: Fortsa ttningskurs i ledarskap under pa frestande fo rha llanden

Datum Kursens bena mning: Fortsa ttningskurs i ledarskap under pa frestande fo rha llanden 1 (6) Kursplan Kursens bena mning: Fortsa ttningskurs i ledarskap under pa frestande fo rha llanden Engelsk bena mning: Basic course II in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL048 Ga ller

Läs mer

Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel

Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel (Dir 2016:92, S 2016/07) IHE Forum 7 september 2017 Kort tillbakablick på utredningens mål och direktiv Kostnadskontroll - långsiktig hållbarhet Samhällsekonomisk

Läs mer

Tillväxtverkets verksamhetsplan

Tillväxtverkets verksamhetsplan Tillväxtverkets verksamhetsplan 2019 2021 1(16) 1 Inledning 1.1 Omvärldsanalys Nuläget och blick mot 2030 Den globala a terha mtningen har tagit fart och tillva xten i va rlden bedo ms o ka successivt

Läs mer

1 3F 0 1rre kvinnliga f 0 2retagare vill v 0 1xa

1 3F 0 1rre kvinnliga f 0 2retagare vill v 0 1xa 1 3 Ingela Hemming, SEB:s F 0 2retagarekonom Tisdag den 8 mars 2011 SEB:s F 0 2retagarpanel om kvinnor som driver f 0 2retag: Kvinnor som driver f 0 2retag har f 0 2rsiktigare tillv 0 1xtplaner och mindre

Läs mer

Problematiska gemensamhetsanläggningar mm mm

Problematiska gemensamhetsanläggningar mm mm Problematiska gemensamhetsanläggningar mm mm Dagens pass Tre val 2 Dagens pass, tre val Problematiska gemensamhetsanläggningar Utbyggnadsdirektivet, att tvinga sig in i annans infrastruktur. Hur passar

Läs mer

Natur och grönstruktur. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Natur och grönstruktur. Översiktsplan Kumla kommun 2040 Natur och grönstruktur Översiktsplan Kumla kommun 2040 Huvudstrategi rekreation och friluftsliv I kommunen finns ett antal omraden med hoga natur- och rekreationsvarden som behover skyddas. Merparten

Läs mer

BOLAGSORDNING. Fyrstads Flygplats AB

BOLAGSORDNING. Fyrstads Flygplats AB Fyrstads Flygplats AB 1 FIRMA Bolagets firma a r Fyrstads Flygplats Aktiebolag. 2 SÄTE Styrelsen skall ha sitt sa te i Trollha ttans kommun, Va stra Go talands la n. Bolagssta mma fa r ha llas i Trollha

Läs mer

Bilaga 1. Indikatorer för att följa Tillväxtverkets verksamhet och verksamhetsplan

Bilaga 1. Indikatorer för att följa Tillväxtverkets verksamhet och verksamhetsplan Datum 2016-12-06 Godkänd av Jens Heed Upprättad av Mats Alentun / Sigrid Hedin Version 1.0 Bilaga 1. Indikatorer för att följa Tillväxtverkets verksamhet och verksamhetsplan Inledning Resultatindikatorer

Läs mer

Denna text ga ller fo r dig som a r skribent fo r a rsredovisningen 2017.

Denna text ga ller fo r dig som a r skribent fo r a rsredovisningen 2017. Instruktioner 2017 Innehåll 1 Årsredovisning 2017... 2 1.1 Inledning... 2 1.2 Resultatredovisningens uppbyggnad... 2 2 Att skriva i årsredovisningen... 3 2.1 Instruktion fo r samtliga skribenter... 3 2.2

Läs mer

Utveckling av de regionala företagsstöden avseende jämställdhet, integration och miljö, inklusive klimat

Utveckling av de regionala företagsstöden avseende jämställdhet, integration och miljö, inklusive klimat Utveckling av de regionala företagsstöden avseende jämställdhet, integration och miljö, inklusive klimat Slutrapport 2017-12-29 Dnr Ä 2017-493 Godkänd av: Gunilla Nordlöf Utveckling av de regionala företagsstöden

Läs mer

Minnesanteckningar för dialog på Tjänstemannanivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 10 februari 2017

Minnesanteckningar för dialog på Tjänstemannanivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 10 februari 2017 Minnesanteckningar för dialog på Tjänstemannanivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 10 februari 2017 1. Aktuellt från Näringsdepartementet Information till Forums ledamöter från

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014 1 2014-10-16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014 Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2015 Lägre intäkter till följd av en svag utveckling inom förmedling av privatlån Tredje kvartalet Inta kterna uppgick till 19,5 (21,3) MSEK, vilket motsvarar

Läs mer

Denna upphandlingspolicy samt Tillva xtverkets rutiner vid upphandling grundar sig pa ett antal lagar och fo reskrifter.

Denna upphandlingspolicy samt Tillva xtverkets rutiner vid upphandling grundar sig pa ett antal lagar och fo reskrifter. Datum 2016 11 16 Upprättad av Lambros Andréasson Version 0.9 Diarienr/Projektnr Upphandlingspolicy Godkänd av Yvette Lennartsson Upphandlingspolicy Denna upphandlingspolicy samt Tillva xtverkets rutiner

Läs mer

Trivselregler Brf Ronnebyga rden

Trivselregler Brf Ronnebyga rden Trivselregler Brf Ronnebyga rden Hej nya, eller gamla granne! Har du ta nkt pa att vi a ger ett hus ihop? Ra ttare sagt ett hus fra n 1936. Det a r ju riktigt ha ftigt. I huset har vi en bostadsra ttsfo

Läs mer

Datum Version 1.0. Diarienummer Ä EU2020+ Slutrapport (43)

Datum Version 1.0. Diarienummer Ä EU2020+ Slutrapport (43) Datum 2018-01-23 Version 1.0 Diarienummer Ä2017-1046 EU2020+ Slutrapport 2017 1(43) Innehåll EU2020+... 1 Slutrapport 2017... 1 Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Svar på frågeställningar i projektdirektivet...

Läs mer

GRI-Index fo r Clas Ohlsons årsredovisningen 2016/2017

GRI-Index fo r Clas Ohlsons årsredovisningen 2016/2017 GRI-Index fo r Clas Ohlsons årsredovisningen 2016/2017 Clas Ohlson efterstra var att rapportera sitt ha llbarhetsarbete pa ett relevant och transparent sa tt. De senaste tre åren har vi lagt stort fokus

Läs mer

Tillväxtverkets mångfaldsredovisning 2017

Tillväxtverkets mångfaldsredovisning 2017 Datum 2018-10-08 Upprättad av Johanna Giorgi, Imber Råbock Diarienr/Projektnr Ä 2017-1441 Godkänd av Lena carlsson Tillväxtverkets mångfaldsredovisning 2017 Sammanfattning De huvudsakliga resultaten fra

Läs mer

Va xjö Islamiska Skolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling för skola och fritidshem

Va xjö Islamiska Skolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling för skola och fritidshem Va xjö Islamiska Skolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling för skola och fritidshem La sår 2016/17 Ansvariga fo r uppra ttande av planen Rektor och bitra dande rektorer. Ansvariga att fo

Läs mer

SVENSKA UPPFINNAREFO RENINGEN - SUF

SVENSKA UPPFINNAREFO RENINGEN - SUF Ändringsförslag 2018-05-03 SVENSKA UPPFINNAREFO RENINGEN - SUF Stadgar Faststa llda vid ordinarie a rsmo te i Go teborg 17 maj 2008, a ndrad a rsmo tet 2011-05-07. Slutgodka nda pa a rsmo tet 2016-04-23.

Läs mer

Magisteruppsats. Hur förstås begreppet e-demokrati i relation till den traditionella demokratin? Självständigt arbete 15 hp

Magisteruppsats. Hur förstås begreppet e-demokrati i relation till den traditionella demokratin? Självständigt arbete 15 hp Magisteruppsats Magisterprogram i statsvetenskap 60 hp Hur förstås begreppet e-demokrati i relation till den traditionella demokratin? En kvalitativ textanalys av begreppet e-demokrati Självständigt arbete

Läs mer

Innehåll. Monika Kva l Therese Wallqvister Utkast

Innehåll. Monika Kva l Therese Wallqvister Utkast Monika Kva l Therese Wallqvister Utkast 160928 Innehåll Handlingsplan för näringslivets kompetensförsörjning... 2 Om kompetensfo rso rjningen och dess betydelse... 2 Problembeskrivning... 3 Kort internationell

Läs mer

Handlingsplan mot mobbning

Handlingsplan mot mobbning Handlingsplan Datum Version Status Styrelsen 2018-04-13 1-0 Utkast Handlingsplan mot mobbning [Underrubrik] DOKUMENTINFORMATION Myndighet/skola ÅLANDS YRKESGYMNASIUM Dokumenttyp Handlingsplan Ansvarig

Läs mer

och vi ska vara uthålliga, hållbara, snälla och effektiva 1/28/2019 Chalmers 2

och vi ska vara uthålliga, hållbara, snälla och effektiva 1/28/2019 Chalmers 2 Vart är vi på väg. ... när majoriteten blir minoritet, när generationera växlar och våra behov av förändring blir synliga i gatubilden, i affärer och på bostadsmarknaden och när kraven på livskvalitet

Läs mer

MANUAL- PRODUCENT/LEVERANTÖR

MANUAL- PRODUCENT/LEVERANTÖR MANUAL- PRODUCENT/LEVERANTÖR Innehåll Skaffa en licens... 2 Ö versikt ö ver mina prödukter... 4 Ansö k öm bedö mning... 6 Dökumentatiönskrav fö r bedö mning... 9 Kömplettera en bedö mning... 10 Publicera

Läs mer

Kvalitetssa kring av MS-va rden i Sverige

Kvalitetssa kring av MS-va rden i Sverige Kvalitetssa kring av MS-va rden i Sverige Ansvarig för dokumentet: Anders Svenningsson (20161004) Bakgrund: MS a r en kronisk neurologisk in8lammatorisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kra ver varierande

Läs mer

Läroplan för yrkesträningsprogrammet

Läroplan för yrkesträningsprogrammet LÄROPLAN Ange ev id/nr Datum Version Status Styrelsen 2019-10-17 1.0 Utkast Läroplan för yrkesträningsprogrammet YTP DOKUMENTINFORMATION Myndighet/skola ÅLANDS YRKESGYMNASIUM Dokumenttyp LÄROPLAN Ange

Läs mer

Arbetsordning för Tillväxtverket

Arbetsordning för Tillväxtverket Datum 2018 02 19 Upprättad av Jenny Forkman Version 5.0 Diarienr/Projektnr 2018 370 Godkänd av Styrelsen Arbetsordning för Tillväxtverket Denna arbetsordning har beslutats med sto d av 4 myndighetsfo rordningen

Läs mer

STADGAR FO R Hästhusets kusk-och ryttarförening Bildad den 24 mars 2015

STADGAR FO R Hästhusets kusk-och ryttarförening Bildad den 24 mars 2015 STADGAR FO R Hästhusets kusk-och ryttarförening Bildad den 24 mars 2015 Stadgarna fastställda av årsmöte den 24 mars 2015 enligt Svenska Ridsportförbundets typstadgar fastställda av Förbundsstyrelsen 2005-08-18

Läs mer

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014. EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014. EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet Föreläsningsanteckningar Raymond Ahlgren Stockholm, Oscarsteatern 18 november 2014 EXECUTIVE SUMMARY: Gör dina val medvetet INSIGHTLAB:

Läs mer

Sammanfattning delegeringsförteckningen

Sammanfattning delegeringsförteckningen Datum 2017-10-30 Version 5.0 Upprättad av Jenny Forkman Sammanfattning delegeringsförteckningen Detta dokument inneha ller en sammanfattning av inneha llet i delegeringsfo rteckningen. Den a r ta nkt som

Läs mer

Integritetspolicy Svenska SfL

Integritetspolicy Svenska SfL Integritetspolicy Svenska SfL Pa Svenska SfLs va rnar vi om din personliga integritet och efterstra var alltid en ho g niva av dataskydd (t.ex. skulle vi aldrig sa lja dina personuppgifter till ett annat

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling FÖR LILLA AKADEMIENS GRUNDSKOLA OCH FRITIDSVERKSAMHET, GYMNASIUM OCH PRE-COLLEGE Beslutad på studiedag med personalen 2017-01-30 1. Ma l På Lilla Akademien

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2015 Tillväxt om 4 procent i nyförsäljningsintäkterna och en rörelsemarginal om 15 procent under det andra kvartalet Andra kvartalet Inta kterna uppgick till

Läs mer

Föreningens bästa vän

Föreningens bästa vän Föreningens bästa vän NU KOR VI IGANG! Vad roligt att ni vill vara med och digitalisera och modernisera Fo reningssverige. Vi ser fram emot att hja lpa er att komma iga ng pa ba sta sa tt! Ha r har ni

Läs mer

INSTRUKTIONSTEXT FO R PLEXTALK Linio Pocket - Mottagare fo r poddradio -

INSTRUKTIONSTEXT FO R PLEXTALK Linio Pocket - Mottagare fo r poddradio - INSTRUKTIONSTEXT FO R PLEXTALK Linio Pocket - Mottagare fo r poddradio - Shinano Kenshi Co., Ltd. A ger ra tt att utan fo rvarning a ndra inneha llet i denna instruktionstext. Inneha llsfo rteckning 1

Läs mer

Datum Dnr 2018-05-09 18 030 Svar till Tillväxtverket om hantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete Sammanfattning Regionförbundet Sörmland har antagit Näringsdepartementets

Läs mer

Innehåll. Minnesanteckningar Bilaga 1

Innehåll. Minnesanteckningar Bilaga 1 Innehåll Minnesanteckningar 160822 Bilaga 1 Sida 1(1) Tillväxtverket Minnesanteckningar ledningsgruppen 2016-08-22 Deltagare: Fo rhinder: - Inbjudna: Gunilla Nordlo f (ordfo rande), Susanne Eklo f, Tim

Läs mer

Sverigebudget baserad på avgift på pengar, data från SCB för 2017

Sverigebudget baserad på avgift på pengar, data från SCB för 2017 Intäkter Avgift på innehav av pengar, 0,4 % /dygn, miljarder kr, not 1 3 630,24 Avgift på innehav av pengar, 0,1 % /dygn, miljarder kr, not 2 109,57 Avgift på innehav av pengar, 0,01 % /dygn, miljarder

Läs mer

Remissvar angående EU-kommissionens förslag COM(2018) , 382, 390 och (Ert Dnr N RTS)

Remissvar angående EU-kommissionens förslag COM(2018) , 382, 390 och (Ert Dnr N RTS) Tillväxtverket Box 4044 102 61 Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 5 Telefon: 08 681 91 00 tillvaxtverket.se 2018-09-11 Diarienummer: Ä 2018-1121 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående

Läs mer

Svenska spelbranschens Riktlinjer för marknadsföring

Svenska spelbranschens Riktlinjer för marknadsföring Svenska spelbranschens Riktlinjer för marknadsföring Gäller från 1 april 2019 Framtagna av branschorganisationerna: Spelbranschens Riksorganisation Branschföreningen för Onlinespel INLEDNING Marknadsföring

Läs mer

Minnesanteckningar för dialog på politikernivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 24 februari 2017

Minnesanteckningar för dialog på politikernivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 24 februari 2017 Minnesanteckningar för dialog på politikernivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 24 februari 2017 1. Inledning Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik

Läs mer

Starta bolag i Estland Bolestia Group OÜ

Starta bolag i Estland Bolestia Group OÜ Starta bolag i Estland Kontakta oss www.bolestia.se support@bolestia.se 010-10 10 208 Tack fo r att du har besta llt va rt informationspaket! I detta dokument har vi sammansta llt den viktigaste informationen

Läs mer

Nr 1 Våren 2012. Foto: Håkan Nilsson

Nr 1 Våren 2012. Foto: Håkan Nilsson L I N S LU S E N M e d l e m s t i d n i n g f ö r Ka r l s k ro n a F o t o k l u b b Nr 1 Våren 2012 Tromtö Foto: Håkan Nilsson Innehållsförteckning Ordfö randen har ördet 3 Ma nadsmö ten hö sten 2012

Läs mer

Migrantarbete inom den gröna näringen

Migrantarbete inom den gröna näringen I tio år säsongsarbetade paret på en stor grönsaksodling i Skåne. Först nu berättar de om arbetsvillkoren där. Deras historia får en att tänka på amerikanska södern i början av förra seklet, men den utspelar

Läs mer

ETT STARKT VARUMÄRKE BYGGS INIFRÅN...

ETT STARKT VARUMÄRKE BYGGS INIFRÅN... ETT STARKT VARUMÄRKE BYGGS INIFRÅN... ...FÖRETAGSKULTUREN Va rdegrundsstyrda organisationer har en konkurrensfo rdel pa en modern arbetsmarknad. Idag a r en engagerad fo retagskultur en prioriterad fra

Läs mer