Tillväxtverkets verksamhetsplan

Transkript

1 Tillväxtverkets verksamhetsplan (16)

2 1 Inledning 1.1 Omvärldsanalys Nuläget och blick mot 2030 Den globala a terha mtningen har tagit fart och tillva xten i va rlden bedo ms o ka successivt de na rmaste a ren. 1 Detta trots att de politiska spa nningarna a r fortsatt stora och globaliseringen mo ter pa motsta nd. Antalet frihandelsavtal minskar, handelsbarria rer o kar 2och de gra nso verskridande kapitalstro mmarna har ja mfo rt med toppa ret 2007 minskat med 65% a r De na rmaste a ren kan utvecklingen mot o kad osa kerhet i den globala ekonomin va ntas fortsa tta. Det mot bakgrund av o kad protektionism fra n inte minst den amerikanska administrationen. En annan osa kerhetsfaktor a r till vilka villkor som Storbritannien ska la mna EU. Det finns ocksa tendenser till att de globala va rdekedjorna inte la ngre expanderar 4 vilket skulle kunna tyda pa att den o kande politiska osa kerheten fa r genomslag pa beslut i fo retagen. Den ekonomiska aktiviteten i EU-omra det a r dock fortsatt ho g och drar med sig den svenska tillverkningsindustrin som ga r mycket starkt. De svenska husha llens konsumtionen o kar vilket bidrar till ho gre tillva xt, en sjunkande arbetslo shet och goda marginaler i de offentliga finanserna. Det ho ga kapacitetsutnyttjandet fo rsva rar kompetensfo rso rjningen som anges som det sto rsta hindret fo r tillva xt i fo retagen. 5 Priserna har bo rjat stiga samtidigt som ma nga centralbanker signalerat slutet pa sto d- ko p av obligationer. Sammantaget bidrar det till ett framtida ho gre ra ntela ge som pa sikt pa verkar efterfra gan pa fo retags varor och tja nster. I ett la ngre perspektiv sta r vi info r stora fo ra ndringar. Sveriges befolkning fo rva ntas va xa med ca 1,5 miljoner personer till 2030 och ba de unga och a ldre o ver 65 a r o kar sin andel av befolkningen. 6 Detta sa tter press pa offentlig verksamhet och o kar fo rso rjningsbo rdan fo r yrkesverksamma. Europa som helhet a ldras och Asien blir en allt sto rre del av va rldsekonomin. Andra megatrender sa som digitalisering, urbanisering, globalisering och resursbrist bedo ms medfo ra stora samha llsfo ra ndringar. Den snabba tekniska utvecklingen ger stora mo jligheter till ho gre produktivitet och va lfa rdsvinster samtidigt som arbetslo shet och oja mlikhet riskerar att o ka. Ö kad resursbrist och klimatomsta llning kommer bl.a. att kra va innovativa affa rsmodeller och material och fo ra ndrade konsumentbeteenden. Goda utbildnings- och vidareutbildningsmo jligheter, innovationsfo rma ga och fo rutsa ttningar fo r fo retagen att na nya marknader fa r allt sto rre vikt. 1 Finansdepartementet, 2017, Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen. 2 Finansdepartementet, 2017, Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen. 3 McKinsey Global Institute, augusti 2017, The new dynamics of financial globalization 4 OECD, 2017, Policy papers no 41, The future of global value chains 5 Tillväxtverket, 2017, Företagens villkor och verklighet 6 Finansdepartementet, 2016, Regeringens proposition 2016/17:100 2(16)

3 Fler och växande företag I Sverige finns cirka 1,2 miljoner fo retag. Det stora flertalet fo retag har inga ansta llda alls medan relativt fa stora fo retag sta r fo r majoriteten av antalet ansta llda. En ho g andel, 70 procent, av de sma och medelstora fo retagen vill va xa, men o ver tid syns en sjunkande trend vad ga ller tillva xtviljan. En viktig fo rklaring a r att en mindre del av de allra minsta fo retagen vill va xa genom att ansta lla. Antalet nystartade fo retag ligger sedan 2010 runt per a r. A r 2016 var antalet Fo retag inom va rd och omsorg och finans-, fo rsa krings- och fastighetsverksamhet utgo r en stor del av tillskottet. Ja mfo rt med 2015 minskade antalet nystartade fo retag i Ja mtlands, Blekinge, Va sternorrlands, Ska ne och Va stmanlands la n, medan betydligt fler fo retag startades i Norrbottens, Ö rebro och So dermanlands la n. 7 Ja mfo rt med 2015 minskade antalet fo retagskonkurser med 6,4 procent under Minskningar konstateras fo r de flesta branscher och la n, med undantag fo r byggbranschen och Stockholms la n a rs Global Entrepreneurship Monitor visar pa o kat entrepreno rskap fra mst drivet av en o kning av företag i vardande (0 3 månader). Uppga ngen beror framfo r allt att pa en o kning av kvinnors entrepreno rskap. Na stan ha lften av Sveriges befolkning kan ta nka sig att starta fo retag enligt Entrepreno rskapsbarometern 2016, men intresset har avtagit o ver tid. Mindre trygghet som fo retagare a n som ansta lld ses som sto rsta hindret. Hållbar regional tillväxt Sverige har haft en positiv ekonomisk utveckling under det senaste decenniet. Den positiva utvecklingen fo r riket kan sta llas mot en mer splittrad utveckling fo r Sveriges regioner. Som i ma nga andra industrila nder a r regionala skillnader i ekonomisk tillva xt ofo ra ndrad medan skillnader mellan la nderna tycks bli mindre o ver tiden. Att samtliga svenska Funktionella analysregioner 9 (FA-regioner) har en positiv tillva xt de senaste 10 a ren a r dock va rt att notera. Fo rutom storstadsregioner och na gra sto rre FA-regioner finns a ven FA-regioner med unika tillga ngar sa som Kiruna, Ga llivare eller A lmhult, ho gst upp pa tillva xtlistan. I ma nga mindre FA-regioner a r tillva xten dock betydligt la gre. Det bo r noteras att skillnader mellan olika FA-regioner med liknade geografiska egenskaper a r betydande. Sammanlagt har utvecklingen inneburit en koncentration av ekonomiska aktiviteter till storstadsregioner och regioner med sto rre sta der, dock visar spridningen bland de o v- riga FA-regionerna att det kan finnas mo jligheter att va xa a ven utanfo r dessa ekonomiska centra. I majoriteten av FA-regionerna driver fo retag och na ringsliv lo nesummetillva xten. Det a r utifra n ett strikt tillva xtperspektiv viktigt att fo retag, snarare a n en expansiv offentlig sektor, bidrar till en ha llbar tillva xt Tillväxtanalys, 2017, Konkurser och offentliga ackord 2016, Statistik 2017:01 9 Tillväxtverkets definition: Funktionell analysregioner är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att göra alltför tidsödande resor. 3(16)

4 1.2 Strategi för vårt långsiktiga arbete Den verksamhetsstrategi som Tillva xtverkets styrelse har beslutat ger den la ngsiktiga inriktningen fo r va rt arbete. Strategin talar om vad vi har fo r uppgift och roll inom na - ringspolitik och regional tillva xtpolitik. Den tydliggo r vilka va ra kunder a r och hur vi mo ter deras behov. Strategin anger ocksa vilka va ra resultatomra den ska vara, vilka arbetssa tt och erbjudanden till va ra kunder vi ska ha fo r att na uppsatta ma l och hur vi vill uppfattas av va ra kunder och samarbetspartners. 1.3 Tillväxtverkets strategiska styrning Med utga ngspunkt i va r vision, verksamhetside och o vergripande ma l genomfo r vi verksamhet inom sex resultatomra den. Fo r varje resultatomra de finns ma l som styr vilken verksamhet som ska ges sa rskilt ho g prioritet. 1.4 Principer för uppföljning av våra mål Vi anva nder tva typer av indikatorer fo r att fo lja upp om vi a r pa ra tt va g i va r verksamhet fo r att na det o vergripande ma let och resultatomra denas ma l. Vi har omvärldsindikatorer fo r att fo lja utvecklingen i Sverige alternativt Sveriges la n och kommuner i relation till centrala aspekter i ma lformuleringarna. Vi har ocksa indikatorer för att följa Tillväxtverkets verksamhet i relation till ma len. I uppfo ljningen av resultatomra denas ma l ma ter vi effekter pa kort sikt genom att i enka ter fra ga efter sto dmottagarnas nöjdhet och bedo mning av ökad förmåga som resultat av den aktivitet de har deltagit i. Effekter pa medel och la ng sikt fo ljer vi genom utva rderingar samt i relevanta fall genom att fo lja utvecklingen i deltagande fo retag med hja lp av registerdata. De indikatorer vi anva nder fo r att fo lja det o vergripande ma let och ma len fo r resultatomra dena beskrivs i bilaga 1. 4(16)

5 2 Hållbar tillväxt och växande företag i alla delar av Sverige 2.1 Förenkling Bra regler och smarta digitala myndighetskontakter minskar hinder för tillväxt Va l utformade och fo rutsa gbara regler, enkla myndighetskontakter, korta handla ggningstider och god tillga nglighet till information om regelverk och offentligt sto d sta rker mo jligheterna att starta och utveckla ha llbara fo retag. Den digitala tekniken ger kraftfulla mo jligheter att fo renkla processer och myndighetskontakter och att na ut till ma nga fo retagare. I Va rldsbankens rapport Doing Business 2018 ligger svenskt fo retagsklimat va l till, pa plats 12 av 190 la nder. Processen att starta fo retag och so ka bygglov har blivit na got enklare. Men samtidigt tappar Sverige placeringar i rankingen ja mfo rt med 2017 och riskerar halka efter, inte minst inom digital fo rvaltning. Vi kan go ra mer fo r att fo rba ttra va ra regelverk och utveckla samha llets digitala service till fo retagen. Tillva xtverkets ma tningar visar att kostnaderna till fo ljd av nya och a ndrade regelverk fortsa tter att o ka. Underso kningen Företagens villkor och verklighet 2017 visar att 60 procent av fo retagen ser lagar och regler som ett hinder fo r tillva xt. Na stan vart fja rde fo retag (24 procent) upplever att det a r ett stort hinder fo r tillva xt. Bara ca 40 procent av fo retagen upplever att deras kontakter med myndigheter och kommuner fungerar bra. Samtidigt ser vi i fo rdjupade underso kningar att fo renklingsarbetet ger resultat. Inom restaurangbranschen lyfter fo retagen fram att fo rba ttrad service, digitala lo sning och regler med positiv pa verkan pa konkurrenskraften resulterar i konkreta fo renklingar. Mål: Företagens kostnader för regler och myndighetskontakter minskar Fo retag ska kunna anva nda sina resurser fo r fo retagande och affa rsutveckling. Regelverk och myndighetskontakter ska inte sta i va gen. Strategiska verksamheter för att nå målet Bättre regler Fo rdjupa kunskapen om reglers pa verkan pa fo retagens kostnader och tillva xt och ta fram fo rslag pa prioriterade fo renklingsinsatser. Vidareutveckla och sta rka Tillva xtverkets metodsto d fo r att ho ja kvaliteten pa konsekvensutredningar vid regelgivning. Bättre tillämpning av regler Utveckla och sprida kunskap om behov av fo renkling inom omra den da r fo - retag upplever tilla mpningen av regler som ett stort hinder fo r tillva xt. Identifiera lo sningar med fokus pa insatser da r potentialen med fo renkling genom digitalisering a r stor. Smarta digitala tjänster som förenklar Driva arbetet med en ma lbild och strategi fo r hur det digitala ekosystemet av infrastruktur och tja nster beho ver utvecklas i Sverige fo r att realisera enkla myndighetskontakter. Utveckla verksamt.se. Minska och fo renkla uppgiftsla mnandet till myndigheter och kommuner genom projektet Serverat (pilot inom restaurang- och beso ksna ring) i samverkan med SKL och Bolagsverket. 5(16)

6 2.2 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är en utmaning för svenska företag Ma nniskans kunskaper och erfarenheter a r den enskilt viktigaste produktionsfaktorn fo r konkurrenskraftiga fo retag. Tillga ng till arbetskraft med relevant kompetens a r en fo rutsa ttning fo r utveckling av na ringsliv och offentlig verksamhet i hela landet. Va l utbildad arbetskraft a r en av Sveriges viktigaste konkurrensfo rdelar. En ho g omvandlingstakt i na ringslivet och fo ra ndringar i omva rlden skapar utmaningar som vi beho ver fo rsta och hantera. Sveriges ekonomi ga r fo r ho gtryck samtidigt som fo retagen har sva rt att rekrytera medarbetare med ra tt kompetens och erfarenhet. Vart fja rde fo retag anger detta som stort tillva xthinder. 10 Nya eller utvecklade kompetenser och fa rdigheter efterfra gas av fo retagen. Utbildningssystemen mo ter inte alltid upp. En stor grupp nyanla nda med ofullsta n- dig skolga ng eller utbildningar som det tar tid att fa validerade har sva rt att komma in pa arbetsmarknaden. Allt fler la nder fa r ett avancerat na ringsliv med ho ga krav pa kompetens och va lutbildad arbetskraft. Arbetskraften blir globalt ro rlig. Det ger stimulans till omvandling och fo r- nyelse av svenskt na ringsliv och mo jlighet att attrahera kompetens och investeringar. Mål: Fler företag har tillgång till rätt kompetens Kompetens a r en fo rutsa ttning fo r att fo retag ska kunna va xa. Det ga ller ba de tillga ng till arbetskraft med ra tt kompetens och specifik kompetensutveckling. Strategiska verksamheter för att nå målet Insatser för att företag ska få rätt kompetens Identifiera och skala upp fungerande metoder och planera fo r insatser fo r att fo retag ska fa ra tt kompetens. Företagande och jobb för nyanlända Hitta enklare va gar till kompetensfo rso rjning och jobb i na ringslivet. Fra mja nyanla ndas fo retagande samt matchning av kompetens. 2.3 Digitalisering Företag har kommit olika långt i sin digitala mognad Digitalisering mo jliggo r utveckling av affa rsmodeller, effektiviserad produktion och tillga ng till internationella marknader till la g kostnad. Fo retag kan uppna skalfo rdelar i sin verksamhet na r fler potentiella kunder kan na s. Den geografiska platsen fa r minskad betydelse. En grundla ggande fo rutsa ttning a r va l utbyggd infrastruktur. 10 Företagens villkor och verklighet 2017, Tillväxtverket 6(16)

7 Sverige sta r sig va l i europeiska ja mfo relser. En andraplats i EU:s Digital Economy and Society Index 11 (DESI) och en fja rdeplats I EU:s Digital Intensity Index som ma ter anva ndningen av olika digitala teknologier i fo retag. 12 Utmaningen fo r Sverige a r att fo retag har kommit olika la ngt i sin digitala mognad. Fo retagens storlek har stor betydelse. Na stan 90 procent av de medelstora fo retagen anva n- der IT i stor utstra ckning fo r administration. Bland solofo retagen a r andelen drygt 50 procent. Bara en tredjedel av fo retag med 0 9 ansta llda anva nder IT fo r inko p. 13 Den digitala mognaden skiljer sig ocksa a t mellan branscher. Den bransch som i sto rst utstra ckning anva nder sig av IT a r Information och kommunikation. Andra branscher som ligger la ngt fram a r juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt utbildning. Mål: Fler företag använder den digitala tekniken Digitalisering skapar va rde i fo retag. Anva ndning av digital teknik fo r utveckling av affa rsmodeller och effektiviserad produktion ger o kade inta kter. Strategiska verksamheter för att nå målet Öka digitaliseringen och automatisering hos små och medelstora industriföretag Utveckla en satsning som, under programperioden, ska na 2000 fo retag med riktade, skra ddarsydda insatser fo r digitalisering och automatisering genom regeringsuppdragen digitaliseringslyftet och robotlyftet. Motverka den digitala klyftan Erbjuda digitaliseringscheckar som ger fo retag mo jlighet att investera i sin digitala framtid. Utforma nya insatser fo r att identifiera effektiva metoder fo r att fo rbereda och investera i fo retagens digitalisering. Vidareutveckla information, tja nster och va gledning pa verksamt.se fo r att o ka fo retagens kunskap om anva ndning av digital teknik. 2.4 Affärsutveckling Internationalisering och innovation skapar affärer och ökar värdet i företagen Svenska fo retags mo jligheter att va xa finns i stor utstra ckning i andra la nder. Det svenska na ringslivet blir ocksa alltmer internationaliserat. Variationerna a r dock stora beroende pa fo retagsstorlek och bransch och da rmed del av landet. Tva tredjedelar av sma fo retagen a r huvudsakligen inriktade pa den lokala och regionala marknaden. 14 Stockholms na ringsliv a r va l integrerat internationellt med flera multinationella fo retag. De flesta av Sveriges o vriga sta der, inklusive Go teborg, a r mindre internationaliserade a n ma nga ja mfo rbara sta der i andra la nder EU KOMM: Europe s Digital Progress Report Företagens villkor och verklighet 2017, Tillväxtverket 14 Företagens villkor och verklighet 2017, Tillväxtverket 15 Tillva xtanalys, 2015, Sverige ur ett europeiskt perspektiv Vad kan Espon sa ga om Sverige och svenska prioriteringar? Rapport 2015:01. 7(16)

8 En tilltagande uppdelning av produktionsprocesser i globala va rdekedjor inneba r att det totala va rdet pa den svenska exporten har o kat, men att en mindre del av va rdet ha rro r fra n Sverige. 16 Turism a r en va xande bransch, som bidrar till tillva xt i hela landet. Den totala exportinta kten av utla ndsk turism har o kat med 194 procent sedan Branschen utgo rs i huvudsak av sma fo retag, ofta med la g lo nsamhet, som a r beroende av samverkan med andra fo retag och o vriga samha llet. Global Competitiveness Index lyfter att innovationskapacitet och nya affa rsmodeller blivit lika viktiga fo r konkurrenskraften som fungerande marknader, kunskap och infrastruktur. Sverige sta r sig va l pa innovationsomra det med en andra plats 2017, men det finns tecken pa fo rsvagning och pa att exporten av kunskapsintensiva varor och tja nster utvecklas sa mre a n i konkurrentla nderna. I underso kningen Företagens villkor och verklighet 2017 bedo mer 44 procent av de sma och medelstora fo retagen att de har utvecklat och sa lt nya eller va sentligt fo rba ttrade varor och/eller tja nster de senaste tre a ren. En relativt liten andel, 15 procent, uppger att samarbete med universitet och ho gskola genererar uppslag till nya varor och tja nster. Det finns utrymme fo r insatser fra n samha llets sida fo r att stimulera att innovationer kommersialiseras och introduceras pa en marknad. Mål: Företag gör fler affärer genom internationalisering och innovation Affa rsutveckling ger ekonomisk utveckling. Kommersialisering av innovationer och fo r- sa ljning av varor och tja nster pa nya marknader skapar va rden i fo retaget. Strategiska verksamheter för att nå målet Den svenska besöksnäringen stärker sin internationella konkurrenskraft Utveckla ha llbara destinationer, produkter och tja nster som a r internationellt konkurrenskraftiga och attraktiva fo r beso kare. Strategiskt samordna och samverka fo r o kad styrning, kunskapso verfo ring och koordinering. Genomfo ra insatser fo r att fo retagen ska utveckla sin affa rsma ssighet. Ta fram kunskap med grund i statistik och analys sa att beslutsfattare och fo retag kan investera pa ba sta sa tt. Stödja genomförandet av exportstrategin Fortsatt utveckla regionala exportcentra som skapar en infrastruktur fo r att fra mja internationalisering av fo retag i hela landet. Fortsa tta utvecklingen av digitala tja nster fo r att sto dja fo retagens internationalisering genom verksamt.se. Erbjuda internationaliseringscheckar som bidrar till att fo retag fa r grundla ggande fo rutsa ttningar att satsa pa sin internationaliseringsresa. Start-up i hela Sverige Fortsa tta satsningen Start-up Sweden som hja lper start-ups i hela Sverige att va xa genom kunskap, na tverk och finansiering. 16 Tillväxtanalys, 2014, Sverige i globala värdekedjor Förändringar av företagens roll i en alltmer sammanflätad världsekonomi, Rapport 2014: Visit Sweden, (16)

9 2.5 Regional kapacitet Regional dynamik och potential att skapa attraktiva miljöer för företag Fo retag och na ringsliv beho ver sta ndigt omvandlas och fo rnyas fo r att mo ta den tilltagande globala konkurrensen. ÖECD lyfter fram innovation, infrastruktur och kompetens som betydelsefulla faktorer fo r regional utveckling. Samtliga va ra o vriga resultatomra den fo renkling, digitalisering, kompetensfo rso rjning och affa rsutveckling a r betydelsefulla fo r regional utveckling. Fo r att samha llsekonomin ska kunna genomga strukturomvandling pa ett bra sa tt kra vs ett gynnsamt konkurrensklimat, da r sa va l nya som gamla fo retag kan konkurrera med varandra om att leverera ba sta mo jliga varor och tja nster till konsumenten. Fo r akto rer med uppgift att bidra till en positiv lokal och regional utveckling handlar det da rfo r om att skapa ha llbar och la ngsiktig kapacitet som sta rker fo rutsa ttningar fo r konkurrenskraftiga fo retag i hela landet. En central del i regionalt tillva xtarbete a r att verka fo r attraktiva miljo er da r fo retag och individer kan utvecklas. Det handlar exempelvis om att stimulera lokal- och regional na - ringslivsutveckling, ha llbara transportlo sningar, ro rlighet pa arbetsmarknaden, flexibilitet i utbildningssystemet och inte minst att sta rka regionernas kapacitet att jobba med en tillva xtagenda i dialog och samverkan med sa va l nationell som lokal niva. Tillva xtverket har en stor bredd i uppdrag och uppgifter som syftar till att sta rka den lokala och regionala niva ns operativa arbete med na ringslivsutveckling, o ka la rande och samarbete mellan regional och nationell niva och sta rka kommuners och regioners fo r- utsa ttningar och fo rma ga till en strategisk samha llsplanering fo r na ringslivsutveckling och utveckling av kommersiell service. Mål: Alla regioner har förutsättningar och förmåga att främja företagens utveckling Den regionala kapaciteten fo r tillva xt varierar. Det ga ller ba de platsers unika fysiska fo r- utsa ttningar och regionala akto rers erfarenhet och fo rma ga att i tillva xtarbete sta rka fo - retagen. Strategiska verksamheter för att nå målet Strategiskt regionarbete Ö ka regionernas fo rma ga och fo rutsa ttningar att fra mja fo retagens utveckling genom att kraftsamla hela myndighetens arbete inom den regionala tillva xt-, na rings och landsbygdspolitiken. En sammanhållen landsbygdspolitik Sta rka och samordna genomfo randet av landsbygdspolitiken genom att sto dja statliga myndigheter, metodiksto d och na ringslivsinsatser. Utveckla hållbarhetsdimensionerna i den regionala tillväxtpolitiken Analysera hur arbetet med en ekonomisk, social och miljo ma ssig ha llbarhet inom den regionala tillva xtpolitiken utvecklats. Nationella och regionala investeringar Europeiska Regionala utvecklingsfonden Bidra till att strukturfondsmedlen i nuvarande period anva nds pa ett effektfullt sa tt i linje med de regionala utvecklingsstrategierna. Proaktivt arbeta fo r att nyttja Sveriges strukturfondsmedel till fullo genom en strategisk planering. 9(16)

10 Analysera, kommunicera och sprida resultat av genomfo rda investeringar. Fo rbereda och pa verka na sta period med strukturfonderna med regionala tillva xtmo jligheter i fokus och fo r ett effektivt regelverk. Överblick över företagens finansieringsmöjligheter Sa kersta lla att samha llets fo retagssto d och riskkapital bidrar till ha llbar tillva xt och va xande fo retag i alla delar i Sverige. Regional näringslivsutveckling Sto dja regioner och kommuner i arbetet med strukturomvandling och sto rre varselsituationer. Fra mja genomfo randet av regeringens nyindustrialiseringsstrategi pa regional niva. Sto dja akto rer med regionalt utvecklingsansvar i deras arbete med smart specialisering och sprida kunskaper och erfarenheter fra n detta arbete. Sta rka och vidareutveckla regionernas arbete fo r kompetensfo rso rjning t.ex. genom flerniva samverkan och spridning av kunskap, resultat och framga ngsrika arbetssa tt. Nätverk och samverkan mellan regional och nationell nivå Sta rka statliga myndigheters medverkan i det regionala tillva xtarbetet. Forum fo r regional tillva xt och attraktionskraft. Utveckla ett nationellt uppfo ljningssystem fo r projektverksamhet inom regional tillva xt. Attraktiva miljöer för näringslivets utveckling Utveckla ny kunskap och samverkan mellan akto rer pa lokal, regional och nationell niva fo r en tillva xtskapande samha llsplanering. Sta rka den kommersiella servicen i gles- och landsbygder Utveckla kommuner Utveckla fo retagsklimatet i gles- och landsbygdskommuner i norra Sverige. Utveckla landsbygdskommuner med socioekonomiska utmaningar. Pipos Serviceanalys Vidareutveckla och implementera Pipos serviceanalys som verktyg fo r regioners och kommuners tillga nglighetsanalyser kring olika serviceslag. Ta systemet fra n projektform till fo rvaltning. Samordning av myndighetens rapportering av regional tillväxtpolitik Vidareutveckla arbetet med den samordnade rapporteringen i syfte att skapa en effektiv rapporteringsprocess och ma lgruppsanpassade leveranser som sammantaget fo rma r beskriva regionernas tillsta nd och utmaningar i fo rha l- lande till politikens inriktning och resultat. 2.6 Modern myndighet Kompetens och effektiva arbetssätt är förutsättningar för att vi ska nå våra mål Tillva xtverkets medarbetare a r en fo rutsa ttning fo r verksamhetens framga ng. Fo r att na ma len inom o vriga resultatomra den beho ver vi attrahera kompetenta personer i hela landet och ha arbetssa tt och processer som a r enkla och effektiva. Den verksamhet som vi genomfo r inom resultatomra det modern myndighet go r det inspirerande och intressant att jobba pa Tillva xtverket. Det ger ocksa ett bra och kostnadseffektivt genomfo rande till nytta fo r va ra kunder. 10(16)

11 Va ra strategiska arbetssa tt handlar om att vara en myndighet i tiden. I linje med va r varuma rkesplattform ska vi ska agera lyho rt, kunnigt och handlingskraftigt och alltid: Arbeta anva ndardrivet Stra va efter ha llbarhet och ma ngfald Utveckla va ra samarbeten och arbeta i team Vi go r oss ka nda som en kunskapsmyndighet som agerar snabbt pa fo ra ndringar i omva rlden, tar tillvara innovationskraft och va gar testa fo r att fo rnya, fo rba ttra och fo r- enkla fo r kunden. Mål: Tillväxtverket är en attraktiv arbetsplats Tillva xtverket a r en kunskapsorganisation. Medarbetarna och deras kompetens och engagemang a r va r viktigaste resurs. Strategiska verksamheter för att nå målet Sträva efter hållbarhet och mångfald i vår verksamhet Sta rka va r verksamhet genom strategiskt arbete med ja msta lldhetsintegrering, ha llbarhetsredovisning, ma ngfaldsrapportering och rekrytering. Skapa vi-känsla och bra samarbetsformer Fo rverkliga medarbetar- och chefspolicyn, med ett tydligt fokus pa att ta ansvar fo r sin egen och Tillva xtverkets utveckling. Vidareutveckla va r internkommunikation, skapa effektiva arbetsmo ten och informationsflo den och se till att medarbetare fa r den internkommunikation de beho ver. Underla tta att leda och medarbeta pa distans. Fortsa tta utveckla va rt samlade koncept kring lokalerna pa alla va ra kontor. Strategiskt arbete med kompetensförsörjning Analyser, strategiska sta llningstaganden och insatser som sa kersta ller ra tt kompetens pa kort och la ng sikt och snabb omfo rdelning av resurser vid nya uppdrag. Ha en extern kommunikation med fokus pa va rt arbetsgivarvaruma rke - med budskapet "Ha r kan du pa verka din och Sveriges framtid". Mål: Våra arbetsprocesser är enkla och smarta Hur vi planerar, genomfo r och vidareutvecklar va r verksamhet avgo r hur va l vi lyckas i va ra uppdrag och da rmed att na ma len fo r o vriga resultatomra den. Strategiska verksamheter för att nå målet Enkla och flexibla arbetssätt som underlättar vårt samarbete Ta arbetet med va rt digitala arbetssa tt med samarbetsplattformar fra n projekt till fo rvaltningsfas. Under konceptet Enklare vardag identifiera, prioritera, utveckla, fo renkla och da r mo jligt digitalisera gemensamma processer utifra n ett anva ndarperspektiv. Vidareutvecklad och tydlig ekonomistyrning Utveckla budgetprocessen och resultatsavsta mningar sa att vi kan vara mer proaktiva i prioriteringsdiskussioner. Se o ver finansieringsprocessen genom att utveckla va r dialog med va r uppdragsgivare och internt ro rande finansieringen av va r verksamhet, ba de pa kort- och la ng sikt. Ma let a r en mer transparant, och o ver tid ha llbar process. 11(16)

12 Förenklat genomförande av de regionala utvecklingsfonderna Se o ver vilka mo jligheter som EU-kommissionens fo rslag Omnibus fo r fo r- enkling i hanteringen av de regionala strukturfonderna inneba r fo r att minska de administrativa kostnaderna inom de regionala utvecklingsfonderna. Datadriven och innovativ myndighet Vidareutveckla va r kunskapsbas dvs. statistik, analyser och rapporter. Fortsa tta arbetet med att etablera en gemensam datastrategi/dataplattform da r all informationshantering (relevanta strukturerade och ostrukturerade data) som produceras i egna system eller inha mtats fra n extern part ska vara kvalitetssa krat och tillga ngliggjort pa ett samlat sa tt. Testa och utveckla nya digitala lo sningar och tekniker som skapar merva rde fo r va ra ma lgrupper. Effektivare granskning av konsekvensutredningar, stöd till Regelrådet Ta fram en modell och nytt arbetssa tt fo r att na ho gre effektivitet i granskningen av konsekvensutredningar, och kunna la gga mer tid pa de utredningar som fa r stor pa verkan pa fo retagens kostnader och konkurrenskraft Förenklingsdesign - smartare designprocess för förenklingar Utveckla en metodik som kan anva ndas fo r att i samverkan med bero rda akto rer snabbare ta fram konkreta fo rslag och a tga rder pa fo renklingsomra det, allt fra n regela ndringar till digitala tja nster. Innovationskraft till nytta för våra kunder Utveckla former fo r att arbeta mer strategiskt, systematiskt och samordnat med att stimulera och ta tillvara medarbetarnas innovationskraft, arbeta anva ndardrivet och hitta nya lo sningar. Extern kommunikation med fokus på resultat, kunskap och varumärke Kommunicera viktig kunskap om fo retags och regioners tillva xt pa ett effektivt och intresseva ckande sa tt sa att kommunikationen go r oss ka nda och efterfra gade som kunskapsmyndighet. Det sta rker va rt varuma rke. Vidareutveckling Nyps Info randeplan fo r fortsatt utveckling av Nyps 2020 och Min anso kan. Under 2019 fokus pa fo retagssto den. Avvecklings- och arkiveringsplan fo r gamla Nyps. 12(16)

13 3 Budget och finansiering 3.1 Anslagstilldelning Förslag till budget utifrån beräknade anslag Fo rslagen till budget avseende na ringslivsanslaget, regionala anslagen del Tillva xtverket samt transportbidrag bygger pa budgetpropositionen fo r Med ha nsyn till att regeringsbildningen efter valet 2018 inte a r klar, baseras la mnade budgetsiffror pa o verga ngsregeringens budgetproposition som la mnas den 15 november. Denna har sin utga ngspunkt i den beslutade budgeten fo r Med anledning av detta a r anslagsramarna fo r budgeta ret 2019 till sto rsta delen ofo ra ndrat i relation till budgeten fo r En uppra kning har gjorts av fo rvaltningsanslaget utifra n indikerad bera kningsniva. Myndighetens erfarenhet a r att verkningsgraden av beslutade projekt inte a r 100 procentig, da rfo r inkluderar fo rslagen viss o verplanering. Ö verplaneringen o verstiger dock inte anslagskrediten pa respektive anslag. Planeringsram 2019 Anslag 2019 (Mkr) Näringslivsanslaget Regionala anslaget, del till Tillväxtverket Förvaltningsanslaget Europeiska regionala fonden Transportbidraget Exportfrämjande Regionala anslaget, del till regioner Regionala anslaget Socio ek satsning A tga rder fo r landsbygdens miljo och struktur 1: Hemslöjden Miljöövervakning Baseras på den information Tillväxtverket har Regleringsbreven är ännu ej beslutade. 13(16)

14 Bilaga 1. Indikatorer övergripande mål och mål för resultatområden Övergripande mål Hållbar tillväxt och växande företag i alla delar av Sverige Förenkling Kompetensförsörjning Fler företag har tillgång till rätt kompetens Digitalisering Affärsutveckling Regional kapacitet Modern myndighet Mål Företagens kostnader för regler och myndighetskontakter minskar Fler företag använder den digitala tekniken Företag gör fler affärer genom internationalisering och innovation Andel företag som utvecklat och sålt nya eller väsentligt förbättrade varor/tjänster under de tre senaste åren (FVOV) Andel företag som har haft någon export under året (FVOV) Alla regioner har förutsättningar och förmåga att främja företagens utveckling Näringslivsklimat i svenska kommuner (Svenskt Näringsliv) Demografisk försörjningskvot (SCB) Tillväxtverket är en attraktiv arbetsplats Våra arbetsprocesser är enkla och smarta Jämförelse med andra myndigheter Omvärldsindikatorer BRP per invånare tusentals kronor (SCB) Lönesumma (bruttolön) per sysselsatt, kronor (SCB) Andel företag som växer uppdelat på län sett till omsättning, vinst, anställda, förädlingsvärde, (SCB) Slutlig energianvändning per förädlingsvärde för små- och medelstora industriföretag (SCB) Andel företag som Andel företag som anger att lagar / myndighetsregler är ett stort hinder för tillväxt (FVOV) Andel egna företagare som instämmer helt eller delvis med att det är för många och krångliga regler att följa som företagare (Entreprenörskapsbarometern) Andel av de företag som har försökt rekrytera som anger att det har varit mycket eller ganska svårt (Svenskt Näringsliv) Andel företag som anger att tillgång till arbetskraft är ett stort hinder för tillväxt (FVOV) Andel företag som i stor utsträckning använder IT för olika ändamål (FVOV) Andel företag som använder vissa ITtjänster (SCB) 14(16)

15 Indikatorer Tillväxtverkets verksamhet Effekt lång/ medellång sikt Övergripande mål arbetar aktivt med miljöfrågor (FVOV) Andel sysselsatta av befolkningen år uppdelat på kön, bakgrund (SCB) Andel operativa företagsledare uppdelat på kön, bakgrund (SCB) Andel företag som arbetar aktivt med sociala och/eller etiska frågor (FVOV) Andel stödföretag som växer uppdelat på län sett till omsättning, vinst, anställda, förädlingsvärde (SCB) Andel av beviljade ansökningar som syftar (in)direkt till att lösa miljömässiga utmaningar (NYPS) Andel av beviljade Förenkling Kompetensförsörjning Digitalisering Affärsutveckling Regional kapacitet Modern myndighet Förändring av förädlingsvärde/omsättningen/sysselsättning/lönsamhet i deltagande företag inom resultatområdet. Insatsernas påverkan på utvecklingen relaterat till målet för resultatområdet baserat på sammanställningar av genomförda utvärderingar Extern rörlighet (%) Frisknärvaro (%) Handläggningstider (antal dagar) Antal ärendebeslut 15(16)

16 Indikatorer Tillväxtverkets verksamhet Effekt kort sikt Övergripande mål ansökningar som syftar eller bidrar till att lösa sociala samhällsutmaningar (NYPS) Förenkling Kompetensförsörjning i.a. Nöjdhet: Andel stödmottagare som är nöjda med aktiviteten Ökad förmåga: Andel stödmottagare som anser att aktiviteten har förbättrat deras förmåga Digitalisering Affärsutveckling Regional kapacitet Modern myndighet Andel medarbetare som är nöjda med aktiviteten Andel medarbetare som anser att aktiviteten har förbättrat deras förmåga 16(16)