Nytt nationellt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1

Transkript

1 Datum Upprättad av Carolina Schönbeck Version 1.0 Diarienr/Projektnr Ä Godkänd av Gunilla Nordlöf Nytt nationellt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1 Fö ljande underlag a r en slutrappört av Tillva xtverkets uppdrag i regleringsbrevet fö r 2017 öm att följa upp det strategiska och långsiktiga arbetet med lärande hos aktörer med regionalt utvecklingsansvar. I uppdraget inga r att fö lja upp hur ansvariga aktö rer arbetar med uppfö ljning samt fra mja samverkan öch la rande inöm öch mellan regiöner. Da rtill ska Tillva xtverket bidra till ett ö kat resultatfökus i uppfö ljning av anslag 1.1 med fökus pa pröjektverksamhet. Uppdragets inneha ll har könkretiserats i dialög med Na ringsdepartementet under Den huvudsakliga leveransen besta r ett nytt natiönellt uppfö ljningssystem fö r pröjektverksamhet finansierad av anslag 1:1 Regiönala tillva xta tga rder. Ramverket ska inneha lla ba de kvantitativa öch kvalitativa delar. Denna slutrappört fö r uppdraget berö r a ven genömfö randet av Tillva xtverkets uppdrag i regleringsbrev 2018 öm ett strategiskt öch la ngsiktigt arbete med uppfö ljning, vilket bland annat inneba r en implementering av delar av uppfö ljningssystemet i pröjekthandla ggningssystemet Nyps2020. Uppdragets bakgrund och motiv Uppdraget till Tillva xtverket mötiveras av ett natiönellt behöv av en utvecklad a terrappörtering avseende resultat av den regiönala pröjektverksamheten med finansiering fra n anslag 1:1 Regiönala tillva xta tga rder. I dagsla get finns inga gemensamma na mnare fö r verksamhet med finansiering fra n anslag 1:1 Regiönala tillva xta tga rder söm fökuserar pa resultat i förm av prestatiöner öch effekter. Det finns inte heller na göt samördnat öch systematiskt arbete med utva rdering. Slutrappörten besta r av fö ljande avsnitt: - Ett nytt uppfö ljningssystem fö r pröjektverksamhet med finansiering fra n anslag 1.1 Regiönala tillva xta tga rder - Arbetet med pröjekthandla ggningssystemet Nyps Tillva xtverkets förtsatta arbete fö r att fra mja samarbete öch la rande samt bidra till ett ö kat resultatfökus i det regiönala tillva xtarbetet 1(16)

2 Ett nytt uppföljningssystem Tillva xtverkets fö rslag till nytt uppfö ljningssystem har utarbetats i dialög med regiönala aktö rer inöm ett la rpröjekt i Reglab. Genöm la rpröjektet har myndigheten a ven fra mjat samverkan öch la rande inöm öch mellan regiöner. Tillva xtverket har da rtill haft en mindre referensgrupp av regiönala aktö rer knuten till uppdraget öch fö rt en dialög med myndigheten Tillva xanalys. Arbetet har a ven presenterats fö r SKLs regiönala köntaktgrupp samt i de förum fö r regiönala pölitiker öch tja nstema n söm Na ringsdepartementet anördnar tillsammans med Tillva xtverket. Tillva xtverket har i sitt arbete fökuserat pa att sa kersta lla att framtida a rliga uppfö ljningar ska fa nga resultat fra n pröjektverksamheten öch da rigenöm bidra till resultatörienteringen i verksamhet med finansiering fra n anslag 1:1. Resultatuppfö ljning fö rutsa tter a ven ett ö kat fökus pa kvalitet avseende relevans, tillfö rlitlighet öch tillga nglighet till uppfö ljningsdata. I detta avsnitt beskriver vi utga ngspunkter, uppfö ljningssystemet samt den strukturerade införmatiön söm utgö r uppfö ljningssystemets ka rna. Utgångspunkter Den natiönella uppfö ljningen redövisar beviljade medel till pröjekt 1 fra n 42 beslutsfattare. Dessa beslutsfattare a r landsting med regiönalt utvecklingsansvar (14 inklusive Götlands kömmun), kömmunala samverkansörgan (6), samtliga la nsstyrelser (21) öch Tillva xtverket. Uppfö ljningen redövisar beviljade medel till pröjekt under 1 specifikt budgeta r öch a r strukturerad enligt natiönella priöriteringar öch fökusömra de i En natiönell strategi fö r ha llbar regiönal tillva xt öch attraktiönskraft Antalet beslutsfattare a r en utmaning i utveckling av ett uppfö ljningsramverk. Ansvaret ba de fö r inrappörtering av data öch fö r utva rdering ligger pa respektive beslutsfattare. Ett a ndama lsenligt system sta ller da rmed krav pa kunskap öch incitament hös beslutsfattarna att bedriva ett systematiskt arbete med ba de uppfö ljning öch utva rdering. Ja mfö rt med myndigheter söm i stö rre utstra ckning sja lva ra der ö ver det ömra de söm de ansvarar fö r att fö lja upp ma ste Tillva xtverket da rfö r i utförmningen öch implementeringen av ramverket sa rskilt uppma rksamma relatiönen mellan det teöretiskt ö nskva rda öch det praktisk genömfö rbara. Det ga ller inte minst registrering av indata i enlighet med systemets intentiön. Möt bakgrund av de kvalitetsbrister söm fö religger i dagens system finns det en risk att ett system söm sta ller hö ga krav pa beslutfattande aktö rer inte efterlevs öch da rmed inte levererar anva ndbar införmatiön. Tillva xtverket bedö mer da rfö r att ett framga ngsrikt uppfö ljningssystem fö rutsa tter en stegvis utveckling söm bö rjar med att sa kersta lla en grundla ggande niva öch da refter vidareutvecklas ö ver tid. 1 I pröjekthandla ggningssystemet Nyps öch a ven i nya pröjekthandla ggningssystemet Nyps2020 a r minsta byggsten a rende. Ett pröjekt kan besta av flera a renden. Med da ördet pröjekt a r det örd söm anva nds generellt ska vi fö rsta ördet pröjekt söm a rende. 2 Regeringskansliet N (16)

3 Uppföljningssystemet Uppfö ljningssystemet a r en grundla ggande struktur söm ska sa kersta lla att pröjektverksamhet med finansiering fra n anslag 1:1 ska kunna fö ljas upp öch pa la ngre sikt utva rderas natiönellt. I utvecklingen av systemet har Tillva xtverket arbetat efter principen att uppfö ljningssystemet i stö rsta mö jliga ma n ska vara generiskt, det vill sa ga ska kunna hantera varierande pölitiska trender öch intressen utan att dess grundstruktur ska behö va a ndras. Bild 1 nedan visar uppfö ljningssystemet. Till va nster finns en kölumn med rutör söm visar dels den strukturerade införmatiön öm respektive pröjekt söm kömmer att finnas i Nyps2020. Nyps2020 a r det pröjekthandla ggningssystem söm samtliga beslutsfattare ska anva nda fö r att registrera införmatiön öch uppgifter öm respektive pröjekt. Kölumnerna till hö ger i bilden visar aktö rer söm agerar inöm systemet pa ölika niva er fra n pröjektniva till regiönal öch natiönell niva. Rutörna la ngst ner i bilden visar vad respektive aktö r ansvarar fö r ifra ga öm uppfö ljning öch utva rdering. Bild 1 Uppföljningssystemet för projekt med finansiering från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder I denna fö rsta del av Tillva xtverkets uppdrag har vi fö retra desvis arbetat med vilken införmatiön öch hur vi ska strukturera införmatiönen i Nyps2020 fö r att kunna aggregera resultat pa natiönell niva, det vill sa ga den va nstra kölumnen i bild 1. Denna införmatiön utgö r basen i systemet öch a r i fökus fö r denna slutrappört. Strukturerad information i Nyps2020 Genöm att strukturera viss införmatiön öm respektive a rende mö jliggö r vi en natiönell uppfö ljning med syfte att aggregera resultat. Viss införmatiön aggregerar vi redan idag, söm till exempel natiönella priöriteringar, fökusömra den samt tematiska etiketter söm dagens a mneskategörier. Tillsammans med representanter fö r regiöner öch la nsstyrelser har Tillva xtverket skapat ytterligare gemensamma sörteringsgrunder fö r pröjektverksamhet med finansiering fra n anslag 1:1. Utga ngspunkten fö r denna nya sörteringsgrund a r att pa ett ba ttre sa tt a n tidigare kunna redövisa resultat pa a rsbasis. 3(16)

4 Bild 2 visar den strukturerade införmatiön per a rende söm kömmer att finnas Nyps2020. Vi redögö r ha r fö r respektive införmatiönsruta. Bild 2 Strukturerad information i Nyps2020 Ärende Pröjekthandla ggningssystemet Nyps2020:s minsta byggsten a r ett a rende. Införmatiön söm la ggs in i systemet relaterar da rmed till ett specifikt a rende. Fö r anslag 1.1 pröjektmedel a r det inte övanligt att ett pröjekt har flera a rende eftersöm anva ndning av medel fö rutsa tter medfinansiering. Flera beslutsfattare skapar da rmed a rende i Nyps2020 na r dem fattar beslut öm finansiering av ett specifikt pröjekt. Periödiseringen varierar a ven mellan beslutsfattare, da r vissa fattar beslut fö r hela pröjekttiden medan andra fattar a rliga beslut. Eftersöm de resultat söm uppfö ljningssystemet syftar till att fa nga upp relaterar till pröjekt snarare a n till enskilda a renden a r a rendehanteringen en utmaning i utvecklingen av uppfö ljningssystemet. Tillva xtverket arbete under a ret med att utveckla en mödell söm gö r det mö jligt att pa ett enkelt sa tt la nka samman ölika a renden till ett pröjekt i pröjekthandla ggningssystemet Nyps2020. Nationella prioriteringar och fokusområde I uppdraget till Tillva xtverket i regleringsbrev 2018 markerar regeringen att uppfö ljningssystemet ska utga fra n de natiönella priöriteringarna i En natiönell strategi fö r ha llbar regiönal tillva xt öch attraktiönskraft Natiönella priöriteringar med tillhö rande fökusömra den a r en given fö rutsa ttning fö r att strukturera införmatiön. Utga ngspunkten fö r denna införmatiön a r pölitiska priöriteringar fö r medlen snarare a n att aggregera fö r att visa resultat i förm av prestatiöner öch effekter. 4(16)

5 De natiönella priöriteringarna öch fökusömra dena samt deras köppling till de tematiska ma len inöm Euröpeiska regiönala utvecklingsfönden a r fö ljande: Prioritering Fokusområde Tematiskt mål Innovation och företagande Innovation Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (1) Företagande och entreprenörskap Miljödriven näringslivsutveckling och energifrågor Öka konkurrenskraften hos SMEs, inom jordbruket samt inom fiske och vattenbruk (3) Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. (4) Attraktiva miljöer och tillgänglighet Tillgänglighet genom transportsystemet Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig infrastruktur. (7) Fysisk planering och boende Tillgänglighet genom informationsteknik Kommersiell och offentlig service Kultur och fritid Saknar motsvarighet Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. (2) Saknar motsvarighet Saknar motsvarighet, ligger dock nära tematiskt mål 3 Kompetensförsörjning Saknar fokusområde Kopplar till tematiska mål men inte något som används av Europeiska regionala utvecklingsfonden i Sverige Internationellt samarbete Internationellt samarbete Beror på respektive projekt Närområdet - både handel och stärkt samarbete Beror på respektive projekt Tematiska etiketter Natiönella priöriteringar öch fökusömra den a r en tematisk sörtering av a renden med finansiering fra n anslag 1:1. Idag finns det ytterligare en tematisk sörtering i förm av a mnesömra den/a mneskategörier, vars syfte a r att fö rdjupa införmatiönen öm respektive a rende. De 2 tematiska sörteringarna har inget inbö rdes samband utan a r friköpplade fra n varandra i pröjekthandla ggningssystemet. Gammal tematisk etikett Ämnesområden/ämneskategorier Tillva xtverkets rekömmendatiön a r att nuvarande a mnesömra den öch a mneskategörier tas bört öch ersa tts av andra etiketter. Vi anser att detta bö r gö ras möt bakgrund av den bristande kvalitet vi ser i registreringen av a mnesömra den/a mneskategörier i nuvarande handla ggningssystem Nyps. Anva ndningen av a mnesömra den/a mneskategörier a r öcksa ytterst begra nsad till en tabell i budgetpröpösitiönens resultatredövisning av anslag 1:1. Vi uppfattar vidare att den friköppling söm idag finns mellan a ena sidan priöriteringar/fökusömra de öch a mnesömra de/a mneskategörier a andra, inte a r tydlig öch öfta missfö rsta s. Missfö rsta nden handlar öm att beslutsfattare inte fö rsta r varfö r man kan va lja Innövatiön söm fökusömra de öch da refter Energi söm a mnesömra de da det öcksa finns ett a mnesömra de söm heter Innövatiön. Missfö rsta nd uppsta r da a mnesömra den i vissa fall heter samma sak söm ett fökusömra de öch i andra fall inte. 5(16)

6 Detta gö r att den friköppling söm finns mellan de ölika sörteringarna inte a r lögisk eller tydlig samt att sörtering pa a mnesömra den/a mneskategörisering inte medfö r ny införmatiön. Tillva xtverket anser da rmed att det finns en grund fö r att byta a mnesömra den/a mneskategöri möt en annan etikett. Vi fö rördar en etikett söm: - Tydligt köpplar till ett givet fökusömra de - Söm fö rdjupar införmatiönen öm a rendet, det vill sa ga a r en ytterligare sörtering söm inneba r ny införmatiön öm a rendet - Fö rdjupar införmatiönen da r det behö vs en fö rdjupning, söm till exempel fö r a renden inöm priöritering Innövatiön öch fö retagande öch priöritering Kömpetensfö rsö rjning. Innovation och företagande Priöritering Innövatiön öch fö retagande delas upp i 3 fökusömra den: Innövatiön, Fö retagande öch entreprenö rskap samt Miljö driven na ringslivsutveckling öch energifra gör. Denna uppdelning a r ja mfö rt med priöritering Attraktiva miljö er öch tillga nglighet gröv öch det finns ett behöv av att fö rdjupa införmatiönen av a renden söm sörteras pa fökusömra dena inöm priöritering Innövatiön öch fö retagande. Da rtill a r priöritering Innövatiön öch fö retagande, sett till beviljade medel ö ver tid, den stö rsta priöriteringen i den regiönala pröjektverksamheten med finansiering fra n anslag 1:1 Regiönala tillva xta tga rder. Kompetensförsörjning Priöritering Kömpetensfö rsö rjning a r den enda priöritering söm inte delas upp i fökusömra den, vilket skapar ett behöv av en ytterligare sörtering av a renden söm registreras pa denna priöritering. Ny tematisk etikett Inriktning Tillva xtverket fö resla r att en ny tematisk etikett kallad Inriktning ersa tter dagens a mnesömra den/a mneskategörier i uppfö ljningssystemet. Namnet pa etiketten Inriktning tydliggö r att den fö rdjupar införmatiönen öm a rendets inriktning inöm ett tematiskt ömra de söm till exempel priöritering/fökusömra de Innövatiön öch fö retagande/innövatiön. En grundla ggande princip fö r att tagga a renden i denna nya etikett a r att identifiera a renden med vissa, sa rskilt intressanta, inriktningar. En annan grundla ggande princip a r att taggningen ska tillfö ra a rendet ny införmatiön söm ö vriga taggningar inte medger. Tillva xtverket fö resla r fö ljande underniva er till aktuella priöriteringar öch fökusömra den: Prioritering Fokusområde Inriktning Innovation och företagande Innovation Innovation i offentlig sektor (produkter, tjänster och produktionsprocesser) Innovation i SME (produkter, tjänster och produktionsprocesser) Utveckling av förutsättningar för innovation (innovationsinfrastruktur) Främjande av samarbete, kunskapsutveckling och kunskapsutbyte (strukturer för samspel mellan aktörer) 6(16)

7 Annan inriktning Företagande och entreprenörskap Insatser för utveckling av existerande företag Digitaliseringsinsatser för SME Kompetensutvecklingsinsatser för SME Kapitalförsörjning Annan inriktning Miljödriven näringslivsutveckling och energifrågor Främjande av miljövänliga tjänster, produkter och produktionsprocesser i SME Främjande av samarbete, kunskapsutveckling och kunskapsutbyte (strukturer för samspel mellan aktörer inom fokusområdet) Innovation inom energiområdet (energieffektivisering) Innovation inom energiområdet (teknikutveckling annan än energieffektivisering) Annan inriktning Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning Organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete Föra dialog med berörda aktörer om de behov som identifierats samt ge förslag på insatser som kan tillgodose behoven Effektiva strukturer för validering på regional nivå. Planera utbud och inriktning för regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning. Etablera lärcentrum Annan inriktning Motivering till val av inriktning prioritering Innovation och företagande I de övan fö reslagna inriktningarna av fökusömra dena Innövatiön samt Fö retagande öch entreprenö rskap har vi utga tt fra n de a mneskategörier söm beslutsfattare har registrerat flest antal beviljade krönör under tidigare budgeta r öch valt dessa. Fö r att faststa lla vilka a mneskategörier det handlar öm har vi anva nt öss av uppfö ljningar av anslag 1:1 stö d till pröjektverksamhet fö r budgeta ren Na r det ga ller fökusömra de Miljö driven na ringslivsutveckling öch energifra gör finns idag inget a mnesömra de söm direkt mötsvarar fökusömra dets tematik. Det a r sa ledes sva rt att utga fra n de a mneskategörier söm beslutsfattare har registrerat flest antal beviljade krönör under tidigare budgeta r. Det finns ista llet flera ölika a mnesömra den söm i vissa delar ö verenssta mmer med fökusömra det. Vi har da ista llet valt att utga fra n valda inriktningar fö r fökusömra dena Innövatiön samt Fö retagande öch entreprenö rskap samt titta pa a mneskategörierna inöm a mnesömra de Energi öch anpassat inriktningarna till fökusömra det. Pa sa vis har vi landat i de inriktningar söm vi listar övan. Motivering till val av inriktning prioritering Kompetensförsörjning 7(16)

8 De övan fö reslagna inriktningarna av priöritering Kömpetensfö rsö rjning a r en anpassning av de priöriterade ömra den söm regiönalt utvecklingsansvariga aktö rer ska arbeta med i det grundla ggande kömpetensfö rsö rjningsarbetet öch söm regeringen listar i sitt beslut öm detta uppdrag. Vi har anpassat inriktningarna i regeringsbeslutet till uppfö ljningssystemet i stört. Bland annat finns ett av ömra dena söm regeringen listar inte med söm inriktning, da ömra det i princip har samma innebö rd söm en uppfö ljningssystemets resultatkedja (se nedan) Utveckling av kunskap, strategier öch planeringsunderlag. Mötivet fö r val av inriktningar a r att respektive inriktning ska tillfö ra ny införmatiön, inte samma införmatiön. Pa sa vis har vi landat i de inriktningar söm vi listar övan. Möjligheter till ytterligare tematisk taggning av ärenden Tillva xtverkets fö rutser att de tematiska etiketterna i pröjekthandla ggningssystemet Nyps2020 kömmer att fö ra ndras ö ver tid i samband med utvecklingen av pölitiken. De fö ra ndringar söm gö rs bö r döck ha en livsla ngd pa minst 3 a r fö r att det ska vara a ndama lsenligt att implementera öch sa kersta lla kömpetens bland beslutsfattare att registrera a renden i enlighet med pölitikens intentiön. Pröjekthandla ggningssystemet bö r döck a ven kunna hantera behöv av mer körtsiktig karakta r. Fö r att mö jliggö ra det kömmer Tillva xtverket i det förtsatta arbetet undersö ka mö jligheterna att arbeta med AI inspirerade lö sningar söm arbetar exempelvis i fritext. Det kan a ven skapa fö rutsa ttningar fö r utveckling av en mer flexibel öch pröjektna ra uppfö ljning. En gemensam verksamhetslogik med resultatkedjor Fö r att kunna fa nga pröjektverksamhetens resultat pa en aggregerad niva bö r uppfö ljningssystemet inneha lla en kategörisering av mö jliga resultat baserat pa grundla ggande verksamhetslögik. Genöm att studera öch analysera pröjektansö kningar fra n pröjekthandla ggningssystemet Nyps samt i ölika förum öch mö tesplatser diskutera tankar öch ide er med fö retra dare fra n regiönala beslutsfattare har Tillva xtverket utarbetat fyra kategörier, sa kallade resultatkedjör. Kategörier söm baseras pa faktiska aktiviteter öch resultat söm pröjekten, enligt pröjektansö kan, avser genömfö ra öch uppna under pröjekttiden. Respektive kategöri av aktiviteter genererar ölika typer av resultat i det regiönala tillva xtarbetet öch utgö r startpunkten pa en resultatkedja, en fö ra ndringsteöri. En fö ra ndringsteöri handlar, enligt ESV, öm att pa ett systematiskt sa tt beskriva öch identifiera vad öch varfö r na göt ska fö ra ndras, vad söm a r mö jligt att pa verka, vilken avgra nsning av fra gesta llningen söm behö ver gö ras, öch vilka fö rva ntade effekter söm behö ver intra ffa fö r att na ma luppfyllelse 3. Verksamhetslögiken vi har tagit fram inneha ller 4 resultatkedjör, se bild 3. Resultatkedjörna visar att resultat uppsta r i ölika steg öch ölika kategörier av pröjekt genererar ölika typer av resultat i förm av prestatiöner öch effekter. Tillsammans utgö r resultatkedjörna pröjektverksamhetens minsta gemensamma na mnare öch ger öss grundla ggande antaganden öm resultat. Detta inneba r att vi pa natiönell niva kan gruppera öch visa resultat fra n pröjektverksamhet med finansiering fra n anslag 1:1. Det ger öss fö rutsa ttningar att kömmunicera resultat till regeringen. Tabell 1 nedan 3 Ekönömistyrningsverket 2012:43 Prögramteöri öch verksamhetslögik ett metödstö d fö r Regeringskansliet, s (16)

9 preciserar vilka typer av resultat söm resultatkedjörna ger öss. Bild 3 Gemensam verksamhetslogik med resultatkedjor för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder Tabell 1 Olika typer av resultat i uppföljningssystemet Resultat Definition Exempel Ungefärligt tidsperspektiv Prestationer Antal och omfattning av genomförda aktiviteter Antal deltagande organisationer Antal framtagna kunskapsunderlag Effekter på kort sikt Förändrad förmåga Ny/ökad kunskap Nya kontakter Effekter på medellång sikt Förändrat beteende Spridning av kunskap Effekter på lång sikt Indikatorer Effekter av förändrat beteende Nya affärsmodeller Effekter av spridd kunskap Ökad förnyelseförmåga i näringslivet Inträffar direkt vid genomförandet av aktiviteten Inträffar under tiden aktiviteten genomförs (under projekttiden) Inträffar när deltagare omsätter förändrad förmåga i handling (cirka 0-3 år efter avslutat projekt) Inträffar på längre sikt (cirka 1-10 år efter avslutat projekt). Beskriver effekter av förändrat beteende, kan mätas såväl på deltagarnivå som på samhällsnivå (t.ex. inom en bransch eller hos en bredare målgrupp) Tillva xtverket bedö mer att den del av uppfö ljningssystemet söm ska inneha lla kvantitativa, pa a rsbasis aggregerade indikatörer, prima rt la mpar sig fö r att fa nga resultat pa prestatiönsniva n. Till respektive resultatkedja köpplar vi da rfö r indikatörer söm avser ma ta utfallet av a rendets verksamhet pa prestatiönsniva. Detta medfö r att vi kan aggregera resultat pa a rsbasis. Tabell 2 visar va ra fö rslag pa indikatörer. Tabell 2 Förslag på indikatorer per resultatkedja 9(16)

10 Huvudaktivitet/resultatkedja Investeringar i fysisk infrastruktur Utveckling av kunskap, strategier och planeringsunderlag Utveckling av varor och tjänster (indirekt) Utveckling av varor och tjänster (direkt) Preliminärt förslag till indikator Gjorda investeringar (antal och kronor) Antal framtagna analyser, uppföljningar och utvärderingar Antal deltagande organisationer Antal deltagande organisationer/företag Syftet med indikatörerna a r att beskriva ömfattningen av pröjektverksamhetens aktiviteter. Hur aktiviteterna beskrivs, det vill sa ga valet av tematiska etiketter i förm av priöritering/fökusömra de samt resultatkedja a r da rfö r centralt fö r att indikatörerna ska generera anva ndbar införmatiön. En fö rutsa ttning fö r insamlingen av prestatiönsindikatörer a r att örganisatiönsnummer fö r deltagande örganisatiöner öch fö retag (da r tilla mpligt) samlas in. Hållbarhetsdimensioner Ha llbarhetsdimensiönerna a r enligt En natiönell strategi fö r ha llbar regiönal tillva xt öch attraktiönskraft ekönömi, söcial öch miljö ma ssig ha llbarhet. Ha llbarhetsdimensiönerna ska vara en integrerad del av det regiönala tillva xtarbetet öch ligga till grund fö r alla priöriteringar. Ha llbarhetsdimensiönerna ö versa tts i pröjektverksamheten till ja msta lldhet, integratiön öch miljö. I dagsla get fa r sö kande sja lva i ansö kan avgö ra öm a rendet a r skadligt, inte pa verkar, bidrar till att eller syftar direkt till att fö rba ttra integratiön, ja msta lldhet respektive miljö. Det finns da rmed en ö verha ngande risk att de sö kande ö verskattar sitt bidrag till en eller flera av ha llbarhetsdimensiönerna. Nuvarande metöd att i pröjekthandla ggningssystemet Nyps fa nga in hur ett pröjekt fö rha ller sig till ha llbarhetsdimensiönerna inneba r öcksa en sammanblandning av pröjektens syfte öch metöd. Nuvarande metöd inneba r att pröjektens syfte pröjektet syftar direkt till att fö rba ttra miljö n blandas samman med öm en eller flera ha llbarhetsdimensiöner öcksa anva nds söm metöd i pröjektet. Det a r da rmed öklart vad pröjekthandla ggningssystemet Nyps fra gar efter öch da rfö r a r de registreringar söm gö rs sva ra att tölka öch analysera. Tillva xtverket rekömmenderar da rfö r att registreringar avseende ha llbarhetsdimensiöner fö ra ndras i det nya uppfö ljningssystemet. Vi fö resla r att uppfö ljningen gö rs i enlighet med Tillva xtverkets hantering av ha llbarhetsdimensiöner. Syftet med Tillva xtverkets metöd a r bland annat att markera öch tydliggö ra skillnaden mellan na r en ha llbarhetsdimensiön utgö r syftet med pröjekt öch/eller anva nds söm metöd i pröjekt. Tillväxtverkets klassning av hållbarhetsdimensioner Tillva xtverket klassar respektive pröjekt utifra n syfte öch metöd. Ifra ga öm klassning av pröjekt söm direkt syftar till att arbeta med miljö ma ssiga öch/eller söciala utmaningar sker en registrering genöm att kryssa fö r ett av tre fö ljande alternativ fö r respektive utmaning: - Ingen köppling - Indirekt köppling - Direkt köppling Ifra ga öm klassning av pröjekt söm a mnar arbeta med ha llbarhetsdimensiöner söm metod i ett pröjekt sker en registrering av respektive pröjekt utifra n ja msta lldhet söm 10(16)

11 metöd, miljö söm metöd samt integratiön söm metöd. Varje pröjekt bedö ms utifra n vilken köppling söm finns. Vi fö resla r vidare att handla ggarna hös beslutsfattande örganisatiöner öch inte sö kande av pröjektstö d gö r bedö mningarna öm pröjektets syfte öch metöd i relatiön till ha llbarhetsdimensiönerna. Regional uppföljning I Nyps2020 kömmer det öcksa att finnas mö jligheter till regiönal anpassning av uppgifter per a renden fö r samtliga beslutsfattare av 1:1-stö d till pröjektverksamhet. Det an exempelvis handla öm att la gga in aktuella ma l i regiönala utvecklingsstrategier eller handlingsplaner. Hur ska vi aggregera informationen? Med hja lp av den strukturerade införmatiönen i pröjekthandla ggningssystemet Nyps2020 kan vi utla sa viss införmatiön öm respektive a rende. I bild 4 exemplifierar vi med hja lp av ett fiktivt a rende vad respektive införmatiönspunkt talar öm fö r öss. Den strukturerade införmatiönen hja lper öss öcksa att aggregera a renden genöm att gruppera dem per priöritering, fökusömra de eller resultatkedja ösv. Införmatiönen hja lper öss vidare att pa en aggregerad niva kömbinera fökusömra de med resultatkedja till exempel. I detta avsnitt visar vi hur införmatiönen i uppfö ljningsramverket kan aggregeras i den a rliga uppfö ljningen av anslag 1:1 stö d till pröjekt. Bild 4 Strukturerad information om ärendet i Nyps2020 Innehåll i en framtida uppföljning I nuvarande uppfö ljning a r utga ngspunkten de natiönella priöriteringarna med tillhö rande fökusömra den. I uppdraget till Tillva xtverket i regleringsbrev 2018 markerar regeringen att uppfö ljningssystemet ska utga fra n de natiönella priöriteringarna i En natiönell strategi fö r ha llbar regiönal tillva xt öch attraktiönskraft samt mö jliggö ra natiönell aggregering av resultat. Ha r fö ljer ta nkt struktur fö r redövisning av pröjektverksamhet med finansiering fra n anslag 1:1 med utga ngspunkt i regeringens grundla ggande krav. 11(16)

12 1. Priöritering Innövatiön öch fö retagande X antal a renden under budgeta ret med en fö rdelning av a renden per fökusömra de. Fokusområde Innovation och respektive resultatkedja med tillhörande indikator Av dessa a renden a r X antal registrerade inöm resultatkedja Utveckling av kunskap, strategier öch planeringsunderlag. Det vill sa ga aktiviteter, vars resultat syftar till att ö ka kunskapen öch pa sa vis sta rka styrningen av verksamheten inöm fökusömra det. Under budgeta ret har dessa aktiviteter inöm fökusömra det lett till X antal nya kunskapsunderlag. Av dessa a renden a r X antal registrerade inöm resultatkedja Utveckling av varör öch tja nster indirekt. Det vill sa ga aktiviteter, vars resultat syftar till att ö ka kunskapen öm affa rs- öch verksamhetsmödeller öch sprida dessa till bland annat fö retag men öcksa andra aktö rer inöm det na ringslivsfra mjande ömra det. Resultat under a ret a r X antal deltagande örganisatiöner i dessa aktiviteter. 2. Priöritering Attraktiva miljö er öch tillga nglighet X antal a renden under budgeta ret med en fö rdelning av a renden per fökusömra de. Fokusområde Fysisk planering och boende och respektive resultatkedja med tillhörande indikator Av a rendena inöm fökusömra de Fysisk planering öch böende a r X antal registrerade inöm resultatkedja Utveckling av kunskap, strategier öch planeringsunderlag. Det vill sa ga aktiviteter, vars resultat syftar till att ö ka kunskapen öch pa sa vis sta rka styrningen av verksamheten inöm fökusömra det. Under budgeta ret har dessa aktiviteter inöm fökusömra det lett till X antal nya kunskapsunderlag. 12(16)

13 Arbetet med projekthandläggningssystemet Nyps2020 Fökus i arbetet med att ta fram ett natiönellt uppfö ljningssystem fö r pröjektverksamhet med finansiering fra n anslag 1:1 Regiönala tillva xta tga rder har under 2017 varit den gemensamma verksamhetslögiken med resultatkedjör öch tillhö rande indikatörer. Under 2018 har fökus va xlat ö ver till implementering av den kvantitativa delen av uppfö ljningssystemet i pröjekthandla ggningssystemet Nyps2020. Pröjektmedel a r kravsta lld söm en egen stö dtyp da r uppfö ljningssystemet a r integrerat i handla ggningspröcessen. Det inneba r att samtliga beslutsfattare nyttjar samma uppgiftsma ngd, struktur öch pröcess fö r sina pröjekta renden i pröjekthandla ggningssystemet Nyps Principen a r att stö dsö kande inte klassificerar sitt pröjekt utifra n det natiönella uppfö ljningssystemet. Ansö kan kömmer da rmed inneha llsma ssigt vara lika öavsett hös vem man sö ker stö d eller inöm vilken typ av insats ansö kan avser. Det a r i handla ggningen av ansö kan söm pröjekttyp, resultatkedja etc sa tts av handla ggare. En stör del i kravarbetet har varit att fö rsö ka lö sa pröblemet med att samma pröjekt hanteras av flera beslutsfattare da r sekretess ra der under beredningen av besluten. Fökus ligger pa att definiera öch hitta samband mellan a renden söm rö r samma pröjekt. Syftet a r att i aggregerad uppfö ljning söm spa nner ö ver samtliga beslutsfattare identifiera pröjekten snarare a n de enskilda a rendena. I framtagandet av pröjektmedel i Nyps 2020 a r ma lsa ttningen en enhetlig lögik söm kan anva ndas fö r den regiönala uppfö ljningen. Det a r en la rdöm ifra n gamla Nyps att sa tta tydliga ramar fö r hur man kan kategörisera sina pröjekt utifra n regiönala utvecklingsstrategier eller mötsvarande. Den regiönala uppfö ljningen tenderar att fö ra ndras ö ver tid öch da rfö r a r det viktigt att inte binda den möt exempelvis natiönell eller EU:s uppfö ljningskrav. Implementeringen av uppföljningssystemet i projekthandläggningssystemet Nyps 2020 Implementeringen av Nyps2020 kömmer att pa ga under hela 2018 öch sa a ven arbetet med att sa kersta lla samsyn öch fö rma ga hös systemets anva ndare att nyttja öch fö rsta det natiönella uppfö ljningssystemet i Nyps2020. Ett natiönellt uppfö ljningssystem fö rutsa tter gemensamma tölkningar öch strukturer fö r rappörtering av resultat. I den fö rsta fasen av implementeringen kömmer systemlögiken att kravsta llas öch byggas i Nyps2020. Under hö sten 2018 sa tts inneha llet pa plats, det vill sa ga de ölika pröjekttyperna, resultatkedjör, indikatörer, natiönella priöriteringar öch fökusömra den samt eventuella regiönala klassificeringar. Tabell 3 visar tidplanen fö r arbetet med Nyps2020. Tabell 3 Tidplan för kravställning, utveckling och implementering av Nyps2020 Datum Aktivitet Verksamhet Systematiken för hur uppföljningsramverket ska implementeras i Nyps 2020 beslutas. Det omfattar logiken för de olika entiteterna och hur de ska var sammankopplade. Nypsförvaltningen, Tillväxtverket Nyps användarmöte. Avdelningen Kunskapsutveckling, 13(16)

14 Augusti Tillväxtverkets forum för nypsanvändare från länsstyrelser och regioner. Målgruppen för detta möte är intressenter inom projektmedel och syftet är att presentera uppföljningsramverket och hur detta kommer att fungera i Nyps Dessutom presenteras planen för hur användarorganisationerna ska börja använda Nyps Utbildningspaket för användarorganisationerna börjar rullas ut Innehållet för uppföljningsramverket levereras för implementation i Nyps Detta innebär att namn, rubriker, listor, klassningar, etiketter, enheter, anslag m.m. sätts på plats Utvecklingsarbetet i Nyps 2020 slutförs. Nya stödtypen Projektmedel med uppföljningsramverket är på plats. November Referensgruppstestning och fortsatt utbildning hos användarorganisationerna. Systemet ska nu också konfigureras för ekonomisystemkopplingar mm Produktionssättning av Projektmedel med uppföljningsramverk. Tillväxtverket Nypsförvaltningen, Tillväxtverket Avdelningen Kunskapsutveckling, Tillväxtverket Nypsförvaltningen, Tillväxtverket Verksamheten inom Tillväxtverket. Länsstyrelser och regioner. Nypsförvaltningen, Tillväxtverket Nypsförvaltningen, Tillväxtverket 14(16)

15 Tillväxtverkets fortsatta arbete för att främja samarbete och lärande samt bidra till ett ökat resultatfokus i det regionala tillväxtarbetet Implementeringen av Nyps2020 kömmer att pa ga under hela 2018 öch sa a ven arbetet med att sa kersta lla samsyn öch fö rma ga hös pröjekthandla ggningssystemets anva ndare att nyttja öch fö rsta det natiönella uppfö ljningssystemet i Nyps2020. Ett natiönellt uppfö ljningssystem fö rutsa tter gemensamma tölkningar öch strukturer fö r rappörtering av resultat. Arbetet framö ver kömmer da rmed att fökusera pa uppfö ljningssystemets stö dstruktur avseende tölkning av resultatkedjör samt registrering i Nyps2020, men öcksa pa uppfö ljningssystemets kvalitativa del. Vi ska nu fylla den kvalitativa delen av uppfö ljningssystemet med inneha ll öch da rmed mö jliggö ra en kvalitativ aggregering av resultat pa effektniva. Etablera en stödstruktur för verksamhetslogiken Vi har identifierat fö ljande uppgifter i arbetet med att etablera en stö dstruktur fö r tölkning öch registrering av verksamhetslögik: Framtagande och spridning av definitioner, handläggarstöd, checklistor m.m. Utarbeta handla ggarstö d i förm av till exempel skriftliga definitiöner öch checklistör fö r kategörisering enligt samtliga steg i uppfö ljningssystemet (se bild 2). Utbildningar med beslutsfattare Utbildningar med beslutsfattare/handla ggare, i syfte att dels skapa fö rsta else fö r öch kunskap öm uppfö ljningssystemets kömpönenter, dels na ut med definitiöner öch checklistör pa ett effektivt sa tt. Framtagande av gemensamma projekthandlingar Utförma pröjektansö kan, la ges- öch slutrappörter sa att de ö verenssta mmer med fö reslagen verksamhetslögik. Tillva xtverket har pa bö rjat detta arbete. Utveckla den kvalitativa delen av uppföljningssystemet Ansvaret fö r uppfö ljning öch utva rdering av pröjektverksamheten a ligger varje enskild beslutsfattare. Det natiönella uppfö ljningssystemet tillhandaha ller en enhetlig grundstruktur öch begreppsapparat fö r uppfö ljning, utva rdering öch rappörtering av resultat. Den kvantitativa delen av uppfö ljningssystemet fa ngar in resultat pa prestatiönsniva n, medan den kvalitativa delen fa ngar in resultat pa effektniva. Vilka effekter söm uppsta r av prestatiönerna varierar betydligt mellan ölika typer av pröjekt öch mellan tematiska ömra den. I det ha r avsnittet redögö r vi fö r mö jliga kvalitativa förmer fö r insamling av resultat. Återrapportering enligt villkorsbeslut och regleringsbrev En a rlig uppfö ljning av beviljat stö d till pröjektverksamhet ger en begra nsad bild av pröjektverksamhetens resultat. De ölika beslutsfattarnas a terrappörtering av verksamheten enligt villkörsbeslut/regleringsbrev utgö r da rmed ett viktigt kömplement till denna uppfö ljning. 15(16)

16 I den förtsatta utvecklingen av uppfö ljningssystemet bö r da rfö r kravsta llningen pa a terrappörteringen öch fra gesta llningarna i tillhö rande mallar ses ö ver fö r att sa kersta lla att det natiönella införmatiönsbehövet kan tillgödöses. Syntes av regional och nationell uppföljning och utvärdering Tillva xtverket fö resla r att myndigheten a rligen syntetiserar regiönal öch natiönell utva rdering med köppling till den regiönala tillva xtpölitiken inöm na göt priöriterat ömra de. Teman fö r syntetiseringen varierar fra n a r till a r öch besta ms i samra d med Na ringsdepartementet. Ambitiönen i denna del av arbetet a r att sta rka samverkan med de regiönala beslutsfattarna inöm ramen fö r utva rdering. Fö rslaget fö rutsa tter en fö rsta rkt samverkan kring utva rdering mellan natiönell öch regiönal niva öch da rmed a ven en fö rsta rkning i förm av resurser hös myndigheten. Ha r fö religger en begra nsning i anva ndningen av anslag 1:1 söm inneba r att myndigheten inte kan anva nda anslaget till denna typ av verksamhet. Tillva xtverket ser da rmed behöv av att den del av myndighetens anslag 1:1 söm fa r anva ndas utan medfinansiering hö js i regleringsbrevet fö r anslag 1:1. Alternativt att myndigheten ges ett sa rskilt uppdrag pa ömra det med tillhö rande resurser, ba de fö r egen verksamhet öch fö r samverkan med regiönala aktö rer. Det skulle skapa fö rutsa ttningar fö r utveckling av en pröjektna ra utva rdering med fö rma ga att kömplettera den bild av verksamhetens resultat söm genereras av uppfö ljningssystemet. Kvantitativ effektutvärdering Tillva xtverket fö resla r att Tillva xtanalys fa r i uppdrag att na r sa a r la mpligt genömfö ra effektutva rderingar av pröjektverksamheten. Det ga ller sa rskilt kvantitativa effektutva rderingar av pröjekt söm har fö retag söm direkt ma lgrupp. Tillva xtverket avser att vidareutveckla den lö pande dialögen med Tillva xtanalys öch fö rutser en ö kad samverkan ba de avseende metödutveckling öch utva rdering av den regiönala tillva xtpölitiken. 16(16)