Manifest av och för kvinnor med funktionshinder i Europa

Transkript

1 Europeiskt handikappforum Manifest av och för kvinnor med funktionshinder i Europa antaget i Bryssel den 22 februari 1997 av Europeiskt handikappforums arbetsgrupp fˆr kvinnor med funktionshinder En revidering av rekommendationer frân FN:s expertseminarium om kvinnor med funktionshinder i Wien Det utgˆr ven en fˆrdjupning av FN:s standardregler fˆr att tillfˆrs kra m nniskor med funktionsneds ttning delaktighet och j mlikhet Europeiskt handikappforum Square Ambiorix 32, boóte 2/A Ò B-1000 Bryssel Ò Belgien T + 32/ Û F +32/ Û E-post: info@edf.arc.be

2 Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa Copyright Europeiskt handikappforum. Läsare uppmanas att kopiera och sprida detta dokument i stor utsträckning, förutsatt att källan anges på ett riktigt sätt. Dokumentet finns tillgängligt på alla EU:s officiella arbetsspråk (DA, DE, EL, EN, ES, FI, FR, IT, NL, PT, SV). Dokumentet kan efter förfrågan erhållas på diskett och tryckt med stor stil. Utgivet i mars 1998 Ò Fˆrsta tryckning, mars 1997 Ò vers ttning, Context Language Services. # 2 Europeiskt handikappforum

3 Inledning av ordfˆranden fˆr Europeiskt handikappforum N r Europeiskt handikappforums stadgar undertecknades och en oberoende europeisk handikapporganisation fˆddes, gavs i vârt nya medlemskap uttryck fˆr stort engagemang i kˆnsfrâgor och fr mjande av j mst lldhet mellan kˆnen i vâr organisation och i alla delar av vârt policyarbete. Detta r en grundl ggande fˆruts ttning i vâra stadgar och genom lagar Ò inte bara en str van eller en avsiktsfˆrklaring. ƒven om vi nnu har en bit kvar till att uppnâ detta mâl vet jag att framsteg gˆrs. I detta avseende kan jag inte nog betona betydelsen av detta manifest. Det markerar viktiga punkter i samband med fr mjandet av j mst lldhet fˆr kvinnor och flickor med funktionshinder i hela unionen, och kr ver medvetenhet och samarbete inom handikapprˆrelsen, kvinnorˆrelsen och samh llet i stort. Jag r ˆvertygad om att det kommer att inspirera kvinnor och flickor med funktionshinder i hela Europeiska unionen att h vda sina m nskliga r ttigheter. Det r ingen tillf llighet att det r ett av vâra allra fˆrsta policydokument, och som ordfˆrande fˆr forumet r jag med r tta stolt ˆver detta. Jag vill gratulera alla kvinnor som bidragit till manifestet Ò det r en utm rkt handbok fˆr fˆr ndring Ò och avspeglar de v rderingar och principer som ska pr gla vârt arbete. Europeiskt handikappforum # 3

4 Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa # 4 Europeiskt handikappforum

5 Fˆrord Detta manifest r en sammanst llning av rekommendationer fˆr en fˆrb ttring av livsvillkoren fˆr funktionshindrade kvinnor och flickor inom Europeiska unionen. Det bygger pâ en omarbetning av rekommendationer frân FN:s expertseminarium om kvinnor med funktionshinder i Wien Studiegruppen fˆr kvinnor med funktionshinder, understˆdd av Europeiska kommissionens generaldirektorat V/E/3 och som inr ttades inom ramen fˆr HELIOS II-programmet, omarbetade dokumentet under andra halvâret av Gruppen, som nu r Europeiskt handikappforums arbetsgrupp om kvinnor med funktionshinder, antog dokumentet den 22 februari 1997 i Bryssel, och kommer att str va efter att genomfˆra det. Anneli Joneken (redaktˆr), medlem av Handikappfˆrbundens Samarbetsorgan (HSO) i Sverige, och Maria Br ttemark frân handikappforumets kansli, har pâ ett v rdefullt s tt bidragit till arbetet. Syftet med manifestet r att upplysa och gˆra kvinnor och flickor med funktionshinder medvetna om sin situation, sina r ttigheter och sitt ansvar, men ocksâ att informera och gˆra Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, medlemsstaterna, den europeiska handikapprˆrelsen och kvinnorˆrelsen uppm rksamma pâ bristen pâ kˆnst nkande i samband med kvinnor/flickor och m n/pojkar med funktionshinder. Manifestet r ett verktyg som kan ge kvinnor med funktionshinder stˆrre personlig makt. Under alldeles fˆr lâng tid har samtliga aktˆrer inom handikapprˆrelsen inriktat sig pâ olika aspekter pâ funktionsneds ttningen i sig och sj lva individen har kommit i andra hand. Specifika behov och situationen fˆr kvinnor och flickor med funktionshinder har fˆrsummats. Mer n h lften av m nniskor med funktionsbeds ttning i Europa r kvinnor och flickor med funktionshinder. Kvinnor och flickor med funktionshinder har dock alltid varit underrepresenterade. Europeiskt handikappforum # 5

6 Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa Europeiskt handikappforums arbetsgrupp om kvinnor med funktionshinder har, i mˆjligaste mân, varit komplett i sin sammans ttning. Det r d rfˆr mˆjligt att vissa avsnitt r svârtolkade eller inte kan accepteras av vissa l sare. Manifestet ska ses som ett verktyg/medel fˆr debatt, fˆr beslutsfattande, fˆr till mpning genom lagar, politik, etc och fˆr att uppr tta handlingsplaner. Fˆrfattarna r alla kvinnor och flickor med funktionshinder med olika bakgrund, religion, ras, sexuell l ggning, Âlder och typ av funktionshinder. Det r ett instrument fˆr organisationer fˆr kvinnor med funktionshinder, andra kvinnoorganisationer, handikapporganisationer i allm nhet, samt politiker i medlemsstaterna, Europeiska unionen, pâ europeisk och internationell nivâ. Det kan anv ndas fˆr att tillfˆra ett kˆnsperspektiv till alla nivâer av beslutsfattande. Manifestet kan och bˆr ocksâ fortlˆpande vidareutvecklas av kvinnor med funktionshinder och deras organisationer samt revideras med j mna mellanrum. Det kan och bˆr leda till projektfˆrslag fˆr att genomfˆra stora delar av denna frigˆrelseplan. Manifestet kommer att vara en resurs fˆr Europeiskt handikappforum att anv nda fˆr att initiera positiva Âtg rder fˆr kvinnor och flickor med funktionshinder inom Europeiska unionen Jag tackar alla kvinnor pâ seminariet om kvinnor med funktionshinder i Wien och pâ konferensen i Peking, vilka inspirerat till detta manifest som nu finns tillg ngligt pâ 11 europeiska sprâk. Ett manifest som visar den styrka som kvinnor med funktionshinder har i den europeiska beslutsprocessen. Lydia Zijdel Ordfˆrande fˆr Europeiskt handikappforums arbetsgrupp om kvinnor med funktionshinder 28 februari 1997 # 6 Europeiskt handikappforum

7 Inledning Vad menar vi med kvinnor med funktionshinder/funktionshindrade kvinnor? Flickor och kvinnor med funktionshinder inbegriper kvinnor med alla slags funktionshinder, kvinnor med rˆrelsehinder, hˆrsel- och synneds ttningar, eller psykiska funktionshinder, synliga eller icke-synliga, inbegripet kvinnor med psykiska sjukdomar och psykiska h lsoproblem, begâvningsm ssiga funktionshinder och olika kroniska tillstând, sâsom diabetes, hj rt- eller njursjukdomar, epilepsi, HIV/AIDS, sjukdomar som fr mst drabbar kvinnor som t.ex. brˆstcancer, artrit, lupus, fibromyalgi och benskˆrhet. Begreppet inkluderar flickor och kvinnor med funktionshinder i alla Âldrar, pâ landsbygden och i st der, oavsett grad av funktionshinder, sexuell l ggning och kulturell bakgrund, och oavsett om de lever ute i samh llet eller pâ institution. Tanken med detta manifest r att det ska utgˆra en grund fˆr politisk verksamhet fˆr att fˆrb ttra funktionshindrade kvinnors situation i alla sammanhang d r Europeiska unionens politik r inblandad. En begr nsning av manifestet till det europeiska sammanhanget utesluter inte att det anv nds som manifest fˆr solidaritets- eller stˆdaktioner fˆr funktionshindrade kvinnor och fˆr ldrar till funktionshindrade dˆttrar i andra delar av v rlden. Genom den europeiska inriktningen av detta manifest erk nner vi kulturella skillnader i fˆrhâllande till andra l nder, men ocksâ inom Europeiska unionen. Det r ocksâ ett manifest fˆr handling pâ nationell nivâ inom omrâden d r EU-politiken inte fˆrs p.g.a. subsidiaritetsprincipen. Manifestets ideologiska grund bygger pâ begreppen m nskliga r ttigheter och j mst lldhet. Icke-diskriminering r ett viktigt begrepp. En social modell fˆr funktionshinder i motsats till en individuell modell bˆr uppmuntras, ven om medicinska skillnader inte ska fˆrbises. Europeiskt handikappforum # 7

8 Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa Det r viktigt att all forskning om eller med anknytning till funktionshindrade personer tar h nsyn till kˆnsdimensionen. Manifestet fokuserar funktionshindrade flickors och kvinnors specifika situation p.g.a. kˆn enligt biologisk definition och som ett socialt begrepp (eng. gender). Biologiska skillnader mellan m n och kvinnor sâv l som socialt pâtvingade situationer och behandlingss tt r relevanta, men inte alltid l tta att skilja mellan. D rfˆr kommer begreppet kˆn att i texten fr mst anv ndas i den vidare sociala bem rkelsen (gender). Begreppet dubbel diskriminering, pâ grund av kˆn och funktionshinder, r sammansatt. Dubbelt fˆrtryck r ett annat uttryck som beskriver det mânga funktionshindrade kvinnor och flickor st lls infˆr i olika situationer. Det kan dock upplevas som en utveckling av dubbel styrka. Funktionshindrade kvinnor kan uppleva att de diskrimineras bâde i fˆrhâllande till icke-funktionshindrade kvinnor och m n, och i fˆrhâllande till funktionshindrade m n. Kampen fˆr j mst lldhet mâste d rfˆr fˆras pâ olika nivâer och olika platser samtidigt. Exempel pâ multipel diskriminering av funktionshindrade kvinnor r n r den grundar sig pâ Âlder, etnisk bakgrund, sexuell l ggning och socioekonomisk bakgrund. Denna text ska l sas mot bakgrund av fˆrdrag och internationella politiska ˆverenskommelser, som t.ex. FN:s standardregler fˆr att tillfˆrs kra m nniskor med funktionsneds ttning delaktighet och j mlikhet samt Pekingdeklarationen och handlingsplanen frân den fj rde kvinnokonferensen. P EU-niv r lagstiftning, initiativ och de tvâ meddelandena om j mst lldhet mellan kvinnor och m n och m nniskor med funktionshinder viktigt. # 8 Europeiskt handikappforum

9 Manifestets rekommendationer Manifestet inbegriper rekommendationer kopplade till fˆljande prioriterade mnesomrâden fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa: 1 M nskliga r ttigheter, etik Nationell och europeisk lagstiftning Konventioner och andra internationella instrument Utbildning Arbete och yrkesutbildning ƒktenskap, relationer, fˆr ldraskap, familjeliv VÂld, sexuellt utnyttjande och s kerhet Stˆrre personlig makt, ledarskapsutveckling, delaktighet i beslutsfattande Funktionshindrade kvinnor med annan kulturell bakgrund Medvetandegˆrande, massmedia, kommunikation och information Oberoende och sj lvst ndigt boende, personlig assistans, tekniska behov och stˆd, râdgivning Social trygghet, h lsovârd och medicinsk vârd, rehabilitering Offentliga byggnader, bost der, kommunikation, miljˆ Kultur, fritid, idrott Nationella samordningskontor fˆr kvinnor med funktionshinder Internationella samordningskontor Regionala och sub-regionala aktiviteter, projektfinansiering Statistik, forskning Fˆrutom manifestets specifika rekommendationer uppmanar vi alla som vill ta nya steg i denna riktning att anv nda FN:s instrument fˆr m nskliga r ttigheter "FN:s standardregler fˆr att tillfˆrs kra m nniskor med funktionsneds ttning delaktighet och j mlikhet", som antogs av FN:s generalfˆrsamling 1993 och som bestâr av 22 grundregler. N r man anv nder standardreglerna r det viktigt att komma ihâg att syftet med reglerna r att s kerst lla att flickor, pojkar, kvinnor och m n med funktionshinder, i egenskap av medlemmar i samh llet, kan utˆva samma r ttigheter och skyldigheter som andra. Europeiskt handikappforum # 9

10 Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa 1 M nskliga r ttigheter, etik 1.1 Funktionshindrade flickors och kvinnors m nskliga r ttigheter och friheter ska tillfullo erk nnas och respekteras. De ska ha lika mˆjligheter inom alla samh llsomrâden. Vikten av att samh llet r tillg ngligt fˆr dem ska erk nnas och Âtg rder vidtas fˆr att se till att de fâr tillgâng till information, kommunikation och att den fysiska miljˆn gˆrs tillg nglig, i enlighet med standardregel nr Funktionshindrade kvinnor ska informeras om sina medborgerliga och m nskliga r ttigheter fˆr att kunna fatta egna beslut. 1.3 L mplig lagstiftning som garanterar fullst ndigt utˆvande av kvinnors r tt att best mma ˆver sexualitet, graviditet, ny reproduktionsteknik, adoption, moderskap och andra i detta avseende viktiga frâgor, ska antas och genomfˆras. 1.4 Funktionshindrade kvinnors r ttigheter inkluderar deras r tt att kontrollera och fritt och ansvarsfullt best mma om frâgor som rˆr deras sexualitet, inbegripet h lsofrâgor som rˆr sexualitet och reproduktion, fria frân tvâng, diskriminering och vâld. Inga medicinska beslut som rˆr en funktionshindrad kvinna Ò vilken orsak hennes funktionshinder n har Ò ska fattas utan hennes medgivande och utan att hon fâtt full information. 1.5 tg rder ska vidtas fˆr att skydda kvinnor med psykiska h lsoproblem eller begâvningsm ssiga funktionshinder och information ska ges pâ ett s tt som de l tt fˆrstâr. Vid behov ska en talesman tillhandahâllas fˆr att underl tta deras beslutsfattande. 1.6 ppna och allm nna diskussioner om mnen som exempelvis sexualitet och sexuella preferenser, som ofta anses fˆr k nsliga att ta upp, ska uppmuntras, med tillbˆrlig respekt fˆr kulturella normer. Syftet ska vara att ˆka kunskapsnivân bland kvinnor med funktionshinder, deras familjer, personal och befolkningen i allm nhet. 1.7 Situationen fˆr flickor och kvinnor med andra sexuella preferenser (t.ex. lesbiska) ska belysas som en frâga om m nskliga r ttigheter inom handikapprˆrelsen fˆr kvinnor, kvinnorˆrelsen och rˆrelsen fˆr lesbiska kvinnor, och i ˆvriga delar av vârt samh lle. 1.8 I l nder d r kulturella och religiˆsa traditioner gˆr att tillg ngligheten till medicinsk service, yrkesutbildning, rehabilitering, syssels ttning och annan service r svâr fˆr funktionshindrade kvinnor, ska Âtg rder vidtas sâ att dessa hinder avl gsnas pâ ett s tt som gˆr att flickor och kvinnor med funktionshinder kan fâ dessa fˆrmâner. 1.9 Flickor och kvinnor med funktionshinder som r invandrare eller kommer frân tredje land ska ha samma r ttigheter och tillgâng till samma allm nna stˆd som andra flickor och kvinnor med funktionshinder i deras land Utvecklingen och till mpningen av nya reproduktionstekniker fˆr att fˆrhindra funktionshinder ska ses ur perspektiv som tar h nsyn till etiska dimensioner och # 10 Europeiskt handikappforum

11 till de m nskliga r ttigheterna. Urval fˆre fˆdelsen grundat pâ funktionshinder bˆr fˆrbjudas. Europeiskt handikappforum # 11

12 Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa 1.11 Den funktionshindrade kvinnan ska inte av l kare, sl ktingar eller myndigheter uppmanas eller tvingas till abort. Diskussioner d r m nniskor uts tts fˆr en kostnadsanalys, eller d r beslut utgâr frân resonemang om huruvida ett m nskligt liv r mer eller mindre v rt att leva, ska inte tillâtas. En funktionshindrad kvinnas val om att fˆda eller inte fˆda ett barn mâste respekteras S rskilda anstr ngningar bˆr gˆras fˆr att garantera att test pâ m nniskor inte tillâts, med h nvisning till konventionen om m nskliga r ttigheter och biomedicin. Funktionshindrade kvinnor ska ocksâ skyddas frân att uts ttas fˆr biologiskt och farmaceutiskt experimenterande Alla l nder ska uppmuntra Âtg rder fˆr att s kerst lla j mlik delaktighet i det religiˆsa livet i samh llet fˆr flickor och kvinnor med funktionshinder som v ljer detta, och uppmuntra Âtg rder fˆr att utplâna diskriminering i det religiˆsa livet. Religiˆs litteratur ska gˆras tillg nglig fˆr kvinnor med hˆrsel- och synneds ttningar och kvinnor med begâvningsm ssiga funktionshinder Funktionshindrade kvinnor ska ha r tt att, och ges mˆjligheter att utˆva den r tten, bli mer synliga i sâv l j mst lldhetspolitiken som handikappolitiken. 2 Nationell och europeisk lagstiftning 2.1 Alla stater har ansvar fˆr att skapa lagar fˆr Âtg rder fˆr att uppnâ mâlet om full delaktighet och j mlikhet fˆr flickor, pojkar, kvinnor och m n med funktionshinder, i enlighet med standardregel nr Lagstiftningen ska inte diskriminera m nniskor med funktionshinder och ska omfatta sâdana aspekter som social trygghet, hinder i miljˆn, transportmedel, medicinska och tekniska anordningar och ska, som en lagstadgad r tt, ta h nsyn till de s rskilda behov som funktionshindrade kvinnor har. Lagstiftning mot diskriminering ska infˆras i de europeiska staternas nationella fˆrfattningar och i alla delar av Fˆrdraget om Europeiska unionen, genom ett fˆrbud mot diskriminering pâ grund av funktionshinder. Lagstiftningen ska leda till en fˆrb ttring av situationen fˆr personer med funktionshinder i familjen och i samh llet. 2.3 Lagstiftning fˆr att skydda funktionshindrade flickor och kvinnors medborgerliga och m nskliga r ttigheter ska antas av europeiska organ pâ nationell eller regional nivâ, i enlighet med internationella normer. Lagstiftningen ska ˆvervakas av l mpliga myndigheter fˆr att s kra en effektiv till mpning. 2.4 Likst llighet fˆr flickor och kvinnor med funktionshinder kan endast uppnâs n r diskriminerande mˆnster och praxis som hindrar tillg nglighet pâ lika villkor har avl gsnats. Lagstiftningen mâste d rfˆr fˆrberedas fˆr att exempelvis behandla de sociala trygghetssystemens h nsyn till kvinnor med funktionshinder och till funktionshindrade kvinnor med barn, liksom kollektivtrafiken, med tanke pâ att kvinnor p.g.a. sociala och kulturella normer i vissa regioner r mindre rˆrliga och mer bundna till hemmet. Men ven andra omrâden d r lagstiftning r ber ttigad med tanke pâ funktionshindrade kvinnors s rskilda situation bˆr tas upp. # 12 Europeiskt handikappforum

13 2.5 Lagstiftning ska infˆras fˆr att skydda funktionshindrade kvinnors r ttigheter vad g ller sexuella ˆvergrepp och vâld, i offentliga miljˆer och i deras hemmiljˆ, t.ex. institutioner, rehabiliteringscenter, ldreboenden, projekt, hem, institut, o.s.v. 2.6 En ny europeisk handikappstrategi ska till mpas och vidareutvecklas pâ ett kˆnsspecifikt s tt, i n ra samrâd med handikapporganisationer fˆr kvinnor och m n i Europa. 2.7 Med utgângspunkt frân den nya inriktningen pâ integrering av handikappolitiken pâ europeisk nivâ, bˆr all EU-lagstiftning, EU-policy och alla EU-initiativ som berˆr funktionshindrade m nniskor eller j mst lldhet mellan kˆnen ta h nsyn till funktionshindrade kvinnors specifika situation. 2.8 En undersˆkning bˆr genomfˆras om den allm nna eller speciella handikapplagstiftningen nationellt, i en medlemsstat, och/eller pâ europeisk nivâ diskriminerar flickor och kvinnor med funktionshinder. 3 Konventioner och andra internationella instrument 3.1 FN:s standardregler fˆr att tillfˆrs kra m nniskor med funktionsneds ttning delaktighet och j mlikhet ska anv ndas som ett nyckelinstrument fˆr utvecklingen av de europeiska l nderna. Funktionshindrade kvinnor och deras organisationer ska fortlˆpande râdfrâgas i den nationella och internationella uppfˆljningen. 3.2 Alla l nder bˆr, om de inte redan gjort det, stadf sta eller ansluta sig till de internationella konventionerna om m nskliga r ttigheter, FN:s konvention om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor och andra viktiga instrument sâsom FN:s konvention om barns r ttigheter, ILO-konventionen nr 159 om yrkesrehabilitering och syssels ttning fˆr funktionshindrade personer och rekommendation nr 168 om samma mne, Florens-ˆverenskommelsen och dess fˆrdrag om import av material fˆr utbildning, vetenskap och kultur. I uppfˆljningsarbetet och rapporter i samband med dessa konventioner bˆr ett kˆnsspecifikt angreppss tt anv ndas, i syfte att identifiera funktionshindrade flickor och kvinnors situation i fˆrhâllande till deras r ttigheter sâsom de fˆreskrivs i konventionerna. Information om dessa internationella r ttsliga instrument bˆr fâ stor spridning. 3.3 KommittÈn mot diskriminering av kvinnor (CEDAW) bˆr aktivt beg ra av stater som ingâr i konventionen, med h nvisning till kommittèns rekommendation nr 18/1991, att de inkluderar information om funktionshindrade kvinnors situation i sina periodiska rapporter till kommittèn om genomfˆrandet av konventionen. Staterna bˆr organisera seminarier under sammanst llningen av information till sina periodiska rapporter, och râdgˆra med de frivilligorganisationer som arbetar med funktionshindrade kvinnors r ttigheter. 3.4 Information i dokument om m nskliga r ttigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella r ttigheter samt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska r ttigheter, och uppfˆljningen av dessa, ska vara tillg ngliga fˆr alla. Europeiskt handikappforum # 13

14 Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa 4 Utbildning 4.1 En viktig fˆruts ttning fˆr att uppnâ j mlikhet i livet r god utbildning. Funktionshindrade flickor och kvinnor ska ha full tillgâng till utbildning och yrkesutbildning under hela livet och r tt till grundskola, gymnasieutbildning och hˆgre utbildning. De ska uppmuntras att utnyttja den r ttigheten, i enlighet med standardregel nr 6. Utbildningen ska ske i det allm nna skolv sendet med tillgâng till s rskilda undervisningsformer och mˆjlighet till en lângsammare studietakt samt stˆdservice, vid behov eller pâ fˆrfrâgan frân den enskilde. 4.2 Funktionshindrade flickor och kvinnor ska uppmuntras att sˆka sig till utbildningar som gˆr att de kan utvecklas som fullv rdiga medlemmar i samh llet. Skolbyggnader ska vara fysiskt tillg ngliga, skolmaterial ska finnas tillg ngligt i alternativa former (punktskrift, stor stil, o.s.v.). S rskilda stˆdl rare och assistenter ska finnas tillg ngliga efter elevernas behov. 4.3 Utbildning fˆr dˆva och dˆva/blinda flickor och kvinnor ska tillhandahâllas i speciella skolor fˆr dˆva eller dˆva/blinda personer, eller i s rskilda klasser och enheter i vanliga skolor. Undervisning lyhˆrd fˆr den kulturella omgivningen ska tillhandahâllas fˆr att leda till utveckling av effektiva kommunikativa f rdigheter och maximalt oberoende. Dˆva kvinnor bˆr ha r tt till utbildning med hj lp av multimediasystem och teckensprâk, som bˆr erk nnas som officiellt sprâk. 4.4 Det r ocksâ viktigt att utbilda fˆr ldrar och familjer till flickor och kvinnor med funktionshinder om hur de ska erhâlla en positiv attityd till funktionshinder och skapa medvetenhet om funktionshindrade kvinnors s rskilda behov och problem. Ett utbildningspaket fˆr alla familjemedlemmar vore anv ndbart. Befintliga handbˆcker i utbildningssyfte, som t.ex. manualen om samh llsbaserad rehabilitering, CBR, utarbetad av V rldsh lsoorganisationen, bˆr gˆras tillg ngliga. VÂrdgivare inom prim rvârden bˆr ocksâ gˆras uppm rksamma pâ funktionshindrade ldre kvinnors s rskilda behov. Det r viktigt att vuxna funktionshindrade kvinnor betraktas som oberoende snarare n beroende av sina familjer. 4.5 EU-politik och EU-program fˆr utformning av utbildning Ò frân grundskola till hˆgre studier Ò bˆr ta h nsyn till funktionshindrade kvinnors s rskilda situation. LivslÂngt l rande bˆr fr mjas. Kvinnor och m nniskor med funktionshinder utgˆr en separat mâlgrupp fˆr s rskild uppm rksamhet. Medvetandegˆrande om riskerna fˆr dubbel diskriminering pâ grund av kˆn och funktionshinder r nˆdv ndig. 4.6 UNESCO bˆr i sina utbildningsprojekt, i synnerhet i samband med l s- och skrivkunnighet, s rskilt uppm rksamma flickor och kvinnor med funktionshinder och deras problem, framâtskridande, ˆkade personliga makt och utveckling. 4.7 De som arbetar med handikappfrâgor bˆr vara utbildade i att hantera frâgor rˆrande homosexualitet bland kvinnor och flickor med funktionshinder. 4.8 Utbildning av m nniskor som ansvarar fˆr att skildra funktionshindrade kvinnor och flickor eller frâgor som rˆr kvinnor/flickor med funktionshinder, sâsom # 14 Europeiskt handikappforum

15 journalister /massmedia, filmskapare o.s.v., r v sentligt fˆr att skapa positiva bilder, i st llet fˆr det medlidande som v lgˆrenhetst nkande eller medicinska begrepp bygger pâ. Europeiskt handikappforum # 15

16 Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa 4.9 I program fˆr medvetandegˆrande bˆr olika skildringar av funktionshindrade kvinnor och flickor anv ndas i syfte att fˆrmedla tydligare bilder av funktionshindrade kvinnor till folk i allm nhet och kvinnor med begâvningsm ssiga funktionshinder i synnerhet. 5 Arbete och yrkesutbildning 5.1 Arbete r en avgˆrande komponent fˆr att mˆjliggˆra fˆr funktionshindrade kvinnor att fˆrsˆrja sig sj lva ekonomiskt och att uppnâ sj lvaktning och socialt erk nnande. Funktionshindrade kvinnor bˆr utbildas i syfte att ges mˆjlighet till arbete pâ ˆppna marknaden. N r s rskild utbildning kr vs bˆr inte funktionshindrade kvinnor fˆrfˆrdelas i fˆrhâllande till andra kvinnor. Funktionshindrade kvinnor ska ha samma tillgâng till alla utbildningsprogram och stˆd och service bˆr erbjudas. Befintliga yrkesutbildningsprogram fˆr kvinnor bˆr gˆras s rskilt tillg ngliga fˆr funktionshindrade kvinnor och stˆdservice bˆr tillhandahâllas. 5.2 Lagar och best mmelser inom arbetsmarknadsomrâdet bˆr inte diskriminera funktionshindrade kvinnor och inte hindra anst llning, i enlighet med standardregel nr Funktionshindrade kvinnor bˆr uppmuntras att sˆka sig till arbeten med sk lig lˆn och status. Effektivt stˆd bˆr ges till funktionshindrade kvinnor fˆr att behâlla anst llningen genom t.ex. uppfˆljningsservice och kontakter med arbetsgivare samt r ttsligt skydd fˆr ogrundad fˆrlust av arbete pâ grund av funktionshinder. 5.4 N r det g ller startande av smâ fˆretag och andra former av egen n ringsverksamhet, bˆr funktionshindrade kvinnor ha samma r tt till ekonomiskt stˆd och ska betraktas som fullt kvalificerade fˆretagare. 5.5 All EU-policy och alla EU-program fˆr fr mjande av arbete och yrkesutbildning bˆr ta h nsyn till funktionshindrade kvinnors specifika situation. Kvinnor och personer med funktionshinder utgˆr redan en mâlgrupp fˆr s rskild uppm rksamhet i flera program. Medvetandegˆrande om risken fˆr dubbel diskriminering pâ grund av kˆn och funktionshinder r nˆdv ndig. 5.6 S rskilda best mmelser fˆr att s kerst lla att funktionshindrade kvinnor har samma rˆrlighet pâ den europeiska arbetsmarknaden som icke-funktionshindrade kvinnor och m n, enligt principerna fˆr fri rˆrlighet sâsom de fˆreskrivs i EUfˆrdragen, bˆr finnas. 5.7 Arbetstillf llena inom den offentliga sektorn, d r den stˆrsta andelen anst llda traditionellt r kvinnor, minskar i mânga av EU:s medlemsstater. Den s rskilda effekt detta har pâ syssels ttningen fˆr funktionshindrade kvinnor bˆr undersˆkas. 5.8 Programmen inom ILO och FAO och andra organisationer som gnar sig Ât arbetsmarknadsfrâgor, bˆr omfatta s rskilda projekt och program i Europa fˆr funktionshindrade kvinnors behov. Dessa organisationer bˆr ha ett n ra samarbete med funktionshindrade kvinnor och deras organisationer. Kvinnor med # 16 Europeiskt handikappforum

17 funktionshinder bˆr ocksâ, med l mpligt stˆd, inkluderas i de allm nna program och projekt som dessa organisationer har. Europeiskt handikappforum # 17

18 Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa 5.9 MÂnga arbeten som i dagsl get utfˆrs av icke-funktionshindrade kvinnor och/eller m n och som pâverkar funktionshindrade kvinnors liv (i synnerhet arbeten i beslutsfattande positioner) bˆr gˆras tillg ngliga fˆr funktionshindrade kvinnor. Fˆr att mˆjliggˆra detta bˆr Âtg rder i den riktningen vidtas inom vissa omrâden Invandrade flickor och kvinnor med funktionshinder bˆr ges l mpligt stˆd och utrymme fˆr att utveckla sin kunskap och potential de har genom yrkesutbildning, och ges mˆjlighet att fâ ett passande arbete Dˆva kvinnor ska ges tillgâng till yrkesutbildning pâ sitt respektive nationella teckensprâk Kvinnor med funktionshinder ska ha tillgâng till arbete och yrkesutbildning genom alla strategier som kan fr mja kunskap, kvalifikationer och r tten att nâ hˆgsta nivâ inom alla yrkeskarri rer, bâde inom privata och offentliga organ Kvinnor med funktionshinder som deltar i volont rarbete bˆr ha r tt till samma fˆrmâner, mˆjligheter och stˆd som kvinnor med avlˆnade arbeten. Funktionshindrade kvinnor med ett volont rarbete bˆr fâ nˆdv ndigt ekonomiskt stˆd fˆr att kunna vara vârdnadshavare och anst llda samtidigt. Fˆrutom nˆdv ndigt ekonomiskt stˆd till den funktionshindrade kvinnan sj lv, bˆr adekvat stˆd ges fˆr att hon ska ha mˆjlighet att ven vara vârdnadshavare. 6 ƒktenskap, relationer, fˆr ldraskap, familjeliv 6.1 Funktionshindrade kvinnor bˆr garanteras r tten att bilda familj, ha relationer och sexuella kontakter och att bli mor, i enlighet med standardregel nr Med h nsyn tagen till att mânga kvinnor med funktionshinder upplever stora svârigheter med att hitta en livspartner och bilda familj, bˆr râdgivning och utbildning ges inom detta omrâde. Massmedia bˆr uppmuntras att spela en viktig roll n r det g ller att undanrˆja negativa attityder till relationer sâsom ktenskap och fˆr ldraskap fˆr funktionshindrade kvinnor. Organisationer som erbjuder tj nster till ensamstâende personer med syfte att tr ffa en mˆjlig partner, bˆr inte utesluta kvinnor eller m n med funktionshinder frân sina tj nster och ska erbjuda dem samma kvalitet pâ tj nsterna som till andra kvinnor och m n. Personal i dessa organisationer bˆr fâ utbildning fˆr att arbeta med funktionshindrade personer. 6.3 Funktionshindrade kvinnor bˆr ha tillgâng till familjeplanering och till information om hur deras kroppar fungerar sexuellt. Information bˆr finnas tillg nglig pâ kassett, med stor stil, punktskrift, l ttl st version eller bildbaserade format och pâ teckensprâk, eller ges av experter inom omrâdet som t.ex. râdgivare inom den offentliga socialtj nsten eller pâ lokal nivâ. Ingen kvinna ska tvingas att genomgâ abort. 6.4 Funktionshindrade fˆr ldrar ska ha r tt till personlig assistans i den utstr ckning att de kan dela ansvaret fˆr barnet. Den roll som personlig assistans har i vârden av barnen mâste definieras tydligt och stˆdgrupper fˆr funktionshindrade fˆr ldrar och personliga assistenter till funktionshindrade smâbarnsfˆr ldrar kan stˆdja detta. # 18 Europeiskt handikappforum

19 6.5 Fˆr ldrarna, inbegripet ensamstâende fˆr ldrar (m n eller kvinnor) till barn med funktionshinder ska ha r tt till personlig assistans. Den roll som personlig assistans har i omsorgen av barn mâste definieras tydligt och stˆdgrupper fˆr fˆr ldrar (eller ensamstâende fˆr ldrar) till barn med funktionshinder och personliga assistenter till fˆr ldrar (med smâ barn) skulle kunna stˆdja detta. 6.6 R tten att ha familj, relationer, sexuella kontakter och att vara mor bˆr garanteras funktionshindrade lesbiska eller bisexuella kvinnor, enligt standardregel nr 9. Fˆrdomar mot homosexuella i allm nhet ska inte hindra lesbiska eller bisexuella kvinnor frân att erhâlla ekonomiskt stˆd och tekniska hj lpmedel som leder till ekonomiskt oberoende och ett sj lvst ndigt liv som lesbisk eller bisexuell kvinna, i antingen en sj lvst ndig och oberoende boendeform eller under mer institutionaliserade former. 6.7 Stˆd till funktionshindrade mˆdrar till funktionshindrade barn och till funktionshindrade mˆdrar till icke-funktionshindrade barn ska uppmuntras. 6.8 Lagstiftning som begr nsar fˆrstândshandikappade kvinnors r ttigheter till sexuella relationer ska avskaffas och s rskilt skydd av kvinnor som r speciellt sârbara fˆr ˆvergrepp ska bibehâllas. 6.9 Fˆr de kvinnor som r ofˆrmˆgna att ge sitt medgivande till fˆdelsekontroll bˆr det finnas skydd i lagstiftningen. I synnerhet ska fˆdelsekontroll eller abort aldrig utfˆras mot en funktionshindrad kvinnas vilja och abort bˆr fˆruts tta r ttsligt godk nnande. Sterilisering ska aldrig utfˆras mot en kvinnas vilja, och i de fall n r nâgon r ofˆrmˆgen att ge sitt medgivande ska det ndâ aldrig ske annat n n r det finns klara medicinska sk l fˆr detta och efter r ttsligt godk nnande. Vidare bˆr familjeplaneringsmetoder utformas speciellt fˆr kvinnor med begâvningsm ssiga funktionshinder Funktionshindrade kvinnor bˆr, som mˆdrar, Âtnjuta samma r ttigheter som ickefunktionshindrade kvinnor och m n vad betr ffar medicinsk kontroll under och efter graviditeten. De bˆr ocksâ ha samma r ttigheter pâ arbetsmarknaden i samband med fˆr ldrafˆrs kring och -ledighet samt social service. Dessa r ttigheter mâste bevakas. Villkoren ska i alla EU:s medlemsstater vara av hˆgsta standard och inte diskriminera funktionshindrade kvinnor. R ttigheter och service bˆr vara tillg ngliga fˆr invandrade kvinnor i EU, bâde i egenskap av arbetstagare och som medfˆljande partner Fˆr ndringar av den existerande moderskapsideologin bˆr genomfˆras, eftersom den diskriminerar funktionshindrade kvinnor, s rskilt n r det g ller r tten att bli fˆr lder, r tten att bli vârdnadshavare efter skilsm ssa, r tten till adoption, r tten att bli fosterfˆr lder och till andra former av socialt fˆr ldraskap och r tten att anv nda artificiella befruktningsmetoder. Europeiskt handikappforum # 19

20 Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa 7 VÂld, sexuellt utnyttjande och s kerhet 7.1 Funktionshindrade flickors och kvinnors r tt att leva i frihet och s kerhet ska tillfullo erk nnas. VÂld mot flickor och kvinnor med funktionshinder r ett stort problem och statistiken visar att funktionshindrade flickor och kvinnor, pâ grund av sin sârbarhet, lˆper stˆrre risk att falla offer fˆr vâld. Kontroll ˆver den egna kroppen bˆr garanteras funktionshindrade kvinnor fˆr att skydda dem mot fysiskt, psykiskt och sexuellt vâld. Detta r s rskilt viktigt fˆr funktionshindrade kvinnor som vistas pâ sjukhus, befinner sig pâ rehabiliterings- eller andra institutioner, och fˆr dem som inte kan fˆretr da sig sj lva. 7.2 S rskilda program fˆr att fˆrebygga sâdant vâld mâste genomfˆras (som t.ex. programmen i Nederl nderna, Tyskland, Storbritannien, Spanien och sterrike) med erk nnande fˆr de speciella behov de flickor och kvinnor har som behˆver assistans fˆr att skˆta sin hygien. De bˆr informeras om hur vâld fˆrebyggs, hur man k nner igen att vâld brukats och hur man anm ler vâldshandlingar. Funktionshindrade flickor och kvinnor med psykiska h lsoproblem, begâvningsm ssiga funktionshinder, kommunikationshandikapp och/eller svâra funktionshinder kan fˆrmodas vara mer utsatta. 7.3 Funktionshindrade flickor och kvinnor bˆr ha tillgâng till s rskilda utbildningsprogram anpassade efter deras behov, och om hinder fˆr integreringen finns, ska stˆd och service erbjudas fˆr att underl tta integreringen. 7.4 Funktionshindrade kvinnor, deras familjer och berˆrd personal ska vara fullt informerade om hur man fˆrebygger sexuellt utnyttjande. N r det g ller utnyttjande av funktionshindrade kvinnor, i synnerhet kvinnor med begâvningsm ssiga funktionshinder, bˆr lagstiftningen utvecklas och fˆrst rkas och involverad personal (domare, juridiska râdgivare, Âklagare, o.s.v.) bˆr utbildas. Fˆr kvinnor med psykiska problem bˆr avdelningar och service bara fˆr kvinnor finnas, som kan erbjuda valmˆjligheter fˆr kvinnor med gemensam kulturell eller etnisk bakgrund. Attityder och sedv njor som kan vara till skada fˆr flickor och kvinnor, t.ex. kvinnlig kˆnsstympning, ska motarbetas genom utbildningsprogram fˆr kvinnor och m n och straffr ttslig lagstiftning. 7.5 Skyddat boende sâsom kvinnohus och alla andra allm nna organisationer och stˆd (broschyrer, telefonnummer, terapeuter, o.s.v.) inom omrâdet fˆr vâld mot och sexuellt utnyttjande av kvinnor, bˆr gˆras tillg ngliga fˆr kvinnor med alla typer av funktionshinder. 7.6 Situationen fˆr flickor och kvinnor med funktionshinder bˆr integreras i de undersˆkningar om vâld mot kvinnor som den s rskilde rapportˆren fˆr FN:s kommission om m nskliga r ttigheter genomfˆr. S rskilda studier bˆr genomfˆras i de europeiska staterna. 7.7 Med tanke pâ att risken fˆr att uts ttas fˆr vâld r hˆgre fˆr funktionshindrade kvinnor, bˆr s rskild uppm rksamhet gnas Ât de effekter pâ kvinnors psykiska h lsa som vâldshandlingar, psykiskt fˆrtryck eller sexuellt utnyttjande eller hot om sâdant har. # 20 Europeiskt handikappforum

21 7.8 Den rapport frân Europaparlamentet som man Ârligen beg r ska se ˆver frâgan om vâld mot och diskriminering av funktionshindrade, bˆr s rskilt ta upp funktionshindrade flickors och kvinnors situation, och bˆr ge fˆrslag om fˆrb ttrad lagstiftning fˆr att skydda funktionshindrade kvinnor mot vâld. 7.9 tg rder bˆr vidtas fˆr att skydda flickor och kvinnor mot den funktionshindrande seden med kˆnsstympning, vilken r att betrakta som ett brott enligt handlingsplanen frân FN:s kvinnokonferens. 8 Stˆrre personlig makt, ledarskapsutveckling, delaktighet i beslutsfattande 8.1 Ledarskapsutveckling har till syfte att ge funktionshindrade flickor och kvinnor till sj lvk nsla, uppmuntra dem att ta ledarroller fˆr att bli integrerade samh llsdeltagare, och i stˆrre utstr ckning ta del i beslutsfattande pâ olika nivâer. 8.2 Funktionshindrade kvinnor bˆr uppmuntras att delta i utbildningsprogram i ledarskap och management som organiseras av nationella organ. Programmen bˆr ocksâ utformas s rskilt fˆr flickor och kvinnor med funktionshinder, och betraktas som en del av redan befintliga program fˆr utbildning av kvinnor. 8.3 Utbildningsseminarier, utbildningsprogram och yrkesutbildningsprogram fˆr att etablera kooperativ och starta inkomstbringande aktiviteter bˆr organiseras pâ lokal nivâ, ven pâ landsbygden, fˆr att ˆka funktionshindrade kvinnors medvetenhet om sin situation pâ gr srotsnivâ och fˆr att stimulera till aktivt deltagande. 8.4 S rskilda mentorprogram bˆr startas och stˆdjas pâ lokal och regional nivâ i de europeiska l nderna. I dessa program ska kvinnor inom handikapprˆrelsen aktivt stˆdja varandra i olika livsfaser, fˆr den personliga mognadsprocessen och fˆr ˆkad makt att pâverka. 8.5 Regionala europeiska organisationer och FN-storgan bˆr stˆdja funktionshindrade kvinnor i utvecklingen av f rdigheter i ledarskap genom att ILO, FAO och UNESCO utarbetar en kursplan som kan fungera som en modell att anv ndas pâ olika ledarskapsnivâer, i alla l nder och genom tekniskt samarbete. Satsningar bˆr gˆras fˆr att uppmuntra funktionshindrade kvinnor att sj lva medarbeta i utbildningar. 8.6 EU:s program, Âtg rder och initiativ ska stˆdja funktionshindrade kvinnors str van efter ˆkad makt att pâverka och delta i samh llsutvecklingen. 8.7 Fˆr Europeiskt handikappforum bˆr en j mst lld representation vara en riktlinje fˆr beslutsfattande, t.ex. n r det g ller val av ordfˆrande fˆr Europeiskt handikappforum och sammans ttningen av arbetsgrupper, kommittèer samt genomfˆrandet av arbetsuppgifter. Alla medlemsorganisationer i Europeiskt handikappforum bˆr i sin verksamhet prioritera flickors och kvinnors ˆkad makt att pâverka. 8.8 TillgÂng till information bˆr betraktas som en demokratisk r ttighet fˆr varje enskild individ i samh llet. Funktionshindrade kvinnor bˆr ha tillgâng till all Europeiskt handikappforum # 21

22 Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa information de behˆver och ˆnskar fˆr att utˆva sina lagstadgade, politiska och m nskliga r ttigheter. Insyn i politiska institutioner och processer r en fˆruts ttning. 8.9 Funktionshindrade kvinnor i Europa bˆr framst lla och sprida information och material fˆr medvetandegˆrande riktat till beslutsfattare pâ nationell och europeisk nivâ, i syfte att uppm rksamma dem pâ det faktum att dubbel diskriminering av funktionshindrade kvinnor kan fˆrekomma. Personer som handhar handikappolitiska frâgor i allm nhet och de som sysslar med frâgor som rˆr j mst lldhet mellan m n och kvinnor ska vara den fr msta mâlgruppen. Lika viktigt r att nâ beslutsfattare i regeringar och myndigheter Funktionshindrade kvinnor bˆr bli mer synliga i organisationer med anknytning till handikappfrâgor, sociala frâgor, politik och i samh llet i ˆvrigt. S rskilda projekt bˆr startas i syfte att fˆrverkliga detta, liksom s rskilda ekonomiska m rmetoder fˆr att s kra deras deltagande. 9 Funktionshindrade kvinnor med annan kulturell bakgrund 9.1 Funktionshindrade kvinnor med annan kulturell bakgrund som lever utanfˆr hemlandet bˆr fâ stˆd att komma ur utsatta l gen, och ha samma r tt som funktionshindrade kvinnor i v rdlandet till uppmuntran och stˆd att utveckla sina mˆjligheter. 9.2 Funktionshindrade flyktingkvinnors st llning bˆr studeras. Stˆd bˆr finnas tillg ngligt i flyktingl ger och utbildning ska utgˆra en av de fr msta prioriteringarna. De riktlinjer vad g ller funktionshindrade flyktingar som UNHCR publicerat ska vara ett viktig verktyg i arbetet med funktionshindrade flickor och kvinnor. 9.3 Det vedertagna europeiska mângkulturella samh lle kan av socioekonomiska orsaker medfˆra nackdelar fˆr mânga invandrade funktionshindrade kvinnor. S rskild uppm rksamhet bˆr gnas Ât detta. 10 Medvetandegˆrande, massmedia, kommunikation och information 10.1 Alla l nder bˆr fˆr att ˆka allm nhetens medvetenheten om flickor och kvinnor med funktionshinder, med avseende pâ deras r ttigheter, behov, mˆjligheter och vad de kan bidra med i samh llet, enligt standardregel nr Funktionshindrade kvinnor bˆr bli mer synliga pâ alla nivâer i samh llet. Media spelar en viktig roll fˆr att sprida information om funktionshindrade kvinnor och kan bidra till en positiv fˆr ndring av allm nhetens attityder. I syfte att uppnâ detta r det viktigt att positiva bilder av funktionshindrade kvinnor fˆrmedlas av media (TV, tidningar, publikationer) pâ alla samh llsnivâer. Kvinnor med # 22 Europeiskt handikappforum

23 funktionshinder, helst utsedda av handikapporganisationer fˆr kvinnor, ska râdfrâgas och aktivt medverka i presentationer och ledning av program. Med tanke pâ det ofta fˆrekommande utbytet av radio- och TV-produktioner pâ regional och internationell nivâ, kan dessa program fâ omfattande spridning. Anv ndning av positivt sprâk i frâgor som rˆr kvinnor och funktionshinder bˆr uppmuntras och fˆrtj nar full uppm rksamhet i media Television, radio och tidningar bˆr uppmuntras att utveckla program med inriktning pâ funktionshindrade kvinnors behov, i samarbete med handikapporganisationer. S rskilda satsningar pâ att via media upplysa allm nheten om att psykiska h lsoproblem Ò trots att de r osynliga Ò ocksâ r funktionshindrande. Alla former av osynliga funktionshinder bˆr gnas s rskild uppm rksamhet Exempel pâ aktiva kvinnor med funktionshinder skulle bâde leda till medvetenhet bland allm nheten och fungera som positiva fˆrebilder fˆr funktionshindrade kvinnor och flickor Nationella n tverk av funktionshindrade kvinnor skulle vara ett viktigt inslag i informationsspridningen, genom att v cka medvetenhet och motivation hos kvinnor med funktionshinder att engagera sig i organiserat arbete. Det skulle vara det nationella samordningskontorets och funktionshindrade kvinnors ansvar att starta ett sâdant n tverk Grundl ggande dokument av betydelse fˆr funktionshindrade kvinnor och deras r ttigheter ska gˆras begripliga och tillg ngliga pâ lokala sprâk och i olika format och tillg nglig form J mlik tillgâng till informationssamh llet ska s kerst llas fˆr funktionshindrade kvinnor. Till mpningar som t.ex. Internetkommunikation och webbplatser ska inte innehâlla information som pâ nâgot s tt gˆr intrâng pâ funktionshindrade flickors och kvinnors integritet. Funktionshindrade kvinnor bˆr s kerst lla detta pâ europeisk nivâ i samarbete med Europeiskt handikappforum och Europeiska kvinnolobbygruppen (the European WomenÌs Lobby). Andra av Europeiska unionens initiativ fˆr informationssamh llet ska inte heller diskriminera funktionshindrade kvinnor. I utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik ska sâv l ekonomiska aspekter som utbildningsbehov beaktas, liksom j mlikhet oavsett Âlder tg rder fˆr att tillfˆrs kra kvinnor med syn- och hˆrselneds ttningar tillgâng till all information bˆr vidtas. 11 Oberoende och sj lvst ndigt boende, personlig assistans, tekniska behov och stˆd, râdgivning 11.1 Mˆjligheter till eget boende bˆr finnas genom att personlig assistans erbjuds funktionshindrade kvinnor enligt de behov som de sj lva angett Funktionshindrade kvinnor bˆr ha mˆjlighet att fâ râdgivning av andra funktionshindrade kvinnor med liknande erfarenheter. Detta ska ges av Europeiskt handikappforum # 23

24 Manifest av och fˆr kvinnor med funktionshinder i Europa kvinnoorganisationer, handikapporganisationer, socialtj nst och lokala serviceinr ttningar Eftersom kvinnor med funktionshinder har s mre tillgâng till utrustning och tekniska hj lpmedel bˆr det finnas lokal tillverkning av nˆdv ndig utrustning. Den ska till en lâg kostnad eller gratis distribueras till alla funktionshindrade kvinnor. Program fˆr tillverkning av utrustning och tekniska hj lpmedel pâ regional och nationell nivâ, inbegripet utbildning i tillverkning och anv ndning fˆr funktionshindrade kvinnor, rekommenderas starkt. Tekniska hj lpmedel ska tillgodose kvinnors krav n r det g ller funktion liksom design, material och kvalitet. Skulle dessa tekniska hj lpmedel inte finnas att tillgâ lokalt ska, vid behov, importerad utrustning tillhandahâllas, pâ arbetet eller i hemmet Funktionshindrade flickor och kvinnor behˆver tekniska hj lpmedel och assistans som r anpassade efter deras speciella behov. Denna service ska ges med h nsyn till kvinnors kulturella och religiˆsa bakgrund Medlemsstaterna ska fˆra en sâdan ekonomisk politik, skattepolitik och befintlig importavgiftspolitik som behˆvs fˆr att s kra att funktionshindrade kvinnor kan fâ hj lputrustning till minimal kostnad "Design fˆr alla" ska uppmuntras, i syfte att begr nsa behovet av s rskilda tekniska lˆsningar fˆr m nniskor med funktionshinder. Funktionshindrade m nniskor bˆr delta pâ alla stadier i utvecklingen av nya tekniska lˆsningar, och i detta ska funktionshindrade kvinnor delta i lika stor utstr ckning som funktionshindrade m n. Europeiska och nationella institutioner som r inblandade i utvecklingen av tekniska hj lpmedel och standardisering bˆr ta h nsyn till kˆnsfrâgor Dˆva kvinnor ska ha kostnadsfri tillgâng till teckentolkar vid alla sammankomster (som rˆr t.ex. samh llet, religion, kultur och politik) fˆr att mˆjliggˆra deras fulla deltagande och en mer aktiv integrering i det sociala livet. Fˆr att dˆva kvinnor ska kunna v lja mellan en manlig eller en kvinnlig teckentolk ska utbildning av kvinnliga teckentolkar uppmuntras ƒven om stˆd ges till eget boende ska kvinnor med begâvningsm ssiga funktionshinder, om de fortfarande v ljer att leva pâ institutioner, kunna v lja inr ttningar med bara kvinnor (eller med blandad sammans ttning). Valfrihet vad g ller kˆn pâ personal och personliga assistenter ska ocksâ finnas. 12 Social trygghet, h lsovârd och medicinsk vârd, rehabilitering Social trygghet 12.1 Funktionshindrade ska fâ tillr ckligt ekonomiskt stˆd fˆr att kunna leva ett v rdigt liv, oavsett om de r ensamstâende, gifta eller lever i nâgon annan typ av fˆrhâllande. FˆrmÂner, bidrag och stˆd, personlig assistans, o.s.v., ska inte vara # 24 Europeiskt handikappforum

25 beroende av civilstând. FˆrmÂner bˆr inte vara inkomstrelaterade. Om de har r tt till sociala fˆrmâner ska dessa ges direkt till dem och inte till deras familjer Det tas allm nt fˆr givet att kvinnors roll r att ge andra service. Att kˆnsrollerna blir mer j mst llda och funktionshindrade kvinnors framtidsutsikter bˆr utvecklas i en positiv och mer mângfacetterad riktning Lagstiftning avskr cker eller fˆrhindrar kvinnor med funktionshinder att utgˆra en del av arbetskraften bˆr revideras, fˆr att avl gsna faktorer som inte stimulerar till arbete. Kvinnor bˆr kunna fâ l mpligt grundl ggande ekonomiskt stˆd fˆr kostnader fˆr handikapprelaterad service som t.ex. personlig assistans, teckentolkar, ledhundar, s llskapshundar, transporter, boende, tekniska hj lpmedel och h lsovârd. De ska ha mˆjlighet till fri rˆrlighet pâ samma s tt som andra medborgare i Europeiska unionen Kvinnor med funktionshinder ska ha r tt och mˆjlighet att v lja sin ledsagare. tg rder bˆr vidtas fˆr att fˆrb ttra vârdarnas situation. H lsovârd och medicinsk vârd 12.5 Alla l nder ska, i enlighet med standardregel nr 2, garantera tillgângen till effektiv medicinsk vârd fˆr flickor och kvinnor med funktionshinder I alla stater ska prim rvârden uppfylla funktionshindrade kvinnors behov, i hemmet, pâ h lsocentraler eller pâ sjukhus. Myndigheter i alla l nder bˆr tillse att l kare inom prim rvârden ocksâ r utbildade i att identifiera och fˆrebygga funktionshinder orsakade av psykiska problem, och kan vidta l mpliga Âtg rder. ldersaspekten bˆr ocksâ tas med i ber kningen, i syfte att kunna mˆta de krav som olika skeden i livet st ller S rskilt stˆd fˆr att tillgodose olika behov bˆr tillhandahâllas pâ kostnadseffektiv basis, inbegripet h lsovârd fˆr kvinnor i hemmet och pâ vârdinr ttningar i det befintliga h lsovârdssystemet I alla vârdsituationer, i synnerhet n r det g ller gynekologi, r det viktigt att respektera funktionshindrade kvinnors integritet, med s rskild h nsyn till synskadade kvinnor och kvinnor som anv nder tolkar V rldsh lsoorganisationen och andra relevanta organ bˆr uppmuntra regeringar att tillhandahâlla adekvata utbildningsprogram fˆr h lsovârdspersonal n r det g ller funktionshindrade flickor och kvinnors s rskilda behov Ingen diskriminering av funktionshindrade kvinnor, oavsett Âlder, ska fˆrekomma vad betr ffar tillgângen till h lsovârd och/eller tolkningen av r tten till dessa tj nster I krigsh rjade omrâden bˆr stˆd till flickor och kvinnor med funktionshinder tillhandahâllas i form av mobila prim rvârdsenheter Tv rvetenskapligt inriktad h lsovârd och medicinsk vârd och forskning (som t.ex. i neurologi, gynekologi, geriatrik, socialvetenskap, o.s.v.), bˆr uppmuntras fˆr att skapa en mer helt ckande bild av kˆnsspecifika skador och sjukdomar Funktionshindrade kvinnor och flickor bˆr informeras om riskerna med HIV och AIDS. Utbildning om preventivmedel och sexualundervisning r viktiga ur detta perspektiv. Europeiskt handikappforum # 25