2016-03-31 FHN 2015.0082 Barn ch unga sm anhöriga i Örebr län En kartläggning med fkusmråde missbruk ch psykisk hälsa
Innehållsförteckning Inledning... 4 Uppdraget... 4 Syfte... 4 Metd, analys ch avgränsning... 6 Kvantitativ datainsamling... 6 Kvalitativ datainsamling... 6 Analys... 6 Avgränsning... 7 Barn ch unga sm anhörig - en kunskapsbakgrund... 8 En familjehemlighet... 8 Hur påverkas barn ch unga?... 8 Hur många är barn rör det sig m?... 9 Kstnader för barn ch unga sm anhöriga... 9 Styrdkument för barn ch unga sm anhöriga... 10 Kartläggningens resultat del 1... 12 Behv utifrån barn ch unga sm anhörig... 12 Kmpetensutveckling ch handledning... 15 Styrdkument ch rutiner... 18 Kartläggningens resultat del 2... 19 Styrning ch ledning för ett hållbart arbete... 19 Samverkan utifrån ett barnperspektiv... 20 Uppföljning ch utvärdering... 20 Sammanfattad analys... 22 Slutsats... 24 2
Sammanställt av flkhälsförvaltningen, Karlskga ch Degerfrs kmmuner, februari 2016. Text ch bearbetning: Jhanna Karlssn Ft Frida Edlund 3
Inledning Gda uppväxtvillkr är avgörande för den framtida flkhälsan. Att investera i insatser sm främjar barn ch ungas hälsa ch sm skapar jämlika uppväxtvillkr är därför av str vikt för den framtida samhälls- ch flkhälsutvecklingen. Barn ch ungas hälsa är inte enbart en långsiktig investering där barndmen ch ungdmsåren bara ses sm en transprtsträcka till vuxenlivet. Utifrån Barnknventinen har barn även rätt till gda uppväxtvillkr ch bästa uppnåeliga hälsa under barndmen. Barn ch unga i familjer med missbruk ch psykisk hälsa löper en str risk att själva utveckla fysiska ch psykiska prblem/sjukdmar där prblemen tenderar att öka med stigande ålder 1. Uppdraget Genm prjektmedel från Flkhälsmyndigheten har flkhälsnämnden i Karlskga ch Degerfrs i uppdrag att under 2015-2017 samrdna det reginala utvecklingsarbetet BUSA Barn ch unga sm anhörig. Primär målgrupp för arbetet är scialtjänster ch psykiatri i Örebr län samt verksamheter sm ger stöd till barn ch unga i familjer med missbruk i Örebr län. Sekundär målgrupp är barn ch unga i familjer med missbruk ch psykisk hälsa i Örebr län. Ett första steg i arbetet, likväl sm en förutsättning för ett framgångsrikt utvecklingsarbete, är kartläggning ch analys av de behv sm finns. Detta för att kunna tydliggöra relevanta insatser ch arbetssätt. Uppdraget är tydliggjrt i Prjektplan Barn ch unga sm anhörig (2014:0102) sm bygger på ursprunglig ansökan till Flkhälsmyndigheten. Syfte Syftet med kartläggningen är att undersöka ch analysera verksamheternas behv av kmpetenshöjning ch stöd i arbetet med att utveckla arbetssätt ch rutiner för att upptäcka ch erbjuda stöd till barn ch unga i familjer med missbruk ch psykisk hälsa i Örebr län. Syftet är ckså att analysera förutsättningar för ett långsiktigt ch hållbart arbetssätt. Arbetssättet ska medföra att barn med risk att fara illa identifieras, erbjuds infrmatin samt råd ch stöd. Dispsitin Rapprten innehåller följande delar: - Bakgrund till prblematiken utifrån barn ch unga sm anhöriga 1 Leifman, Raninen, Sundelin (2014). Föräldrar i missbruks- ch berendevård ch deras barn. CAN, rapprt 141 4
- Kartläggningens resultat del 1 (Baserat på två syften med kartläggningen) - Kartläggningens resultat del 2 (Baserat på två syften med kartläggningen) - Sammanfattad analys - Slutsats 5
Metd, analys ch avgränsning Kvantitativ datainsamling Data till kartläggningen har inhämtats genm internatinella- ch natinella studier ch rapprter samt från registerdata. För att undersöka hur kmmunernas scialtjänst ch psykiatrin i Örebr län arbetar för att uppmärksamma barn ch unga sm anhöriga har en enkät skickats till verksamhetschefer inm psykiatrin ch till chefer för kmmunernas individ- ch familjemsrg. Kvalitativ datainsamling Intervjuer med nyckelpersner i Örebr län har genmförts för att få en bredare uppfattning av nuvarande situatin ch behv för att uppmärksamma ch erbjuda stöd till anhöriga barn ch unga. Ttalt har 29 intervjuer med 42 persner genmförts under 2015. Dessa persner jbbar dels inm psykiatrin inm Regin Örebr län, dels inm kmmunernas scialtjänst sm alkhlhandläggare eller sm stödgruppsledare. Även tillhörande referensgrupp 2 för BUSA har bidragit till kartläggningens underlag. Infrmatin har även hämtats från nätverksträffar för barngruppsledare ch barnmbud sm jbbar med barn ch unga sm anhöriga. SWOTanalys samt gruppdiskussiner är de metder sm har använts för att skapa en gemensam bild av behvet utifrån nätverket. Analys Intervjuerna har spelats in ch transkriberats av rapprtens författare. Analys av materialet har genmförts utefter metd för innehållsanalys av kvalitativ data. Innehållsanalysen fkuserade på att ta ut meningsenheter ch citat samt kategirer ch underkategrier. Övrig kvalitativ datainsamling har sammanställts utifrån samma metd ch återkpplat till deltagarna för verifiering. Kvantitativ datainsamling har sammanställts ch analyserats i Netigate. 2 Referensgruppen består av representanter från Länsstyrelsen Örebr län, Karlskga ch Degerfrs kmmuner, Örebr kmmun ch enheten Välfärd ch flkhälsa samt psykiatrin vid Regin Örebr län. 6
Avgränsning Avgränsningar sm har gjrts vid kartläggningen. Kartläggningen är genmförd inm Örebr län Kartläggningen har fkuserat på scialtjänster ch psykiatri i Örebr län samt verksamheter sm erbjuder stöd till barn ch unga i familjer med missbruk ch psykisk hälsa i Örebr län Nätverket för barngruppsledare ch barnmbud utgör grunden i kartläggningen av verksamheter. Detta har kmpletterats då fler verksamheter har identifieras sm relevanta för kartläggningens syfte Brukarperspektiv på ett välfungerande stöd har enbart inkluderats genm tidigare undersökningar ch studier 7
Barn ch unga sm anhörig - en kunskapsbakgrund När föräldrar eller andra vuxna i familjen har allvarliga svårigheter påverkas hela familjen. Missbruk, psykisk hälsa ch psykisk funktinsnedsättning får alltid knsekvenser för de anhöriga i större eller mindre grad. Barn sm anhöriga är särskilt sårbara, av flera lika skäl, särskilt de yngre barnen. Dels är de berende av såväl den sm drabbas sm den andra vuxna i familjen (i den mån det finns någn), dels kan de ha svårare att förstå det sm händer samt rsakerna till varför det händer. Barn ch unga kan i dessa situatiner riskera att påverkas negativt av de vuxnas ch sin egen r. Det kan handla m förändringar i vardagen, strt ansvarstagande, bristande msrg eller svåra upplevelser. Prblemen i familjen kan dessutm påverka föräldrarnas möjligheter att ge barnen stöd 3. En familjehemlighet Situatinen försvåras m man inte kan prata öppet m prblemen. För föräldrar kan det vara svårt att tala m prblemen ch barn kan ibland ha svårt att ta emt infrmatin. Både missbruk ch psykisk hälsa är vanligt förekmmande i samhället. Föräldrar förmedlar inte sällan direkt eller indirekt att de inte vill att barnen ska tala med andra utanför familjen m sådant sm missbruk ch psykisk hälsa. Ibland utsätts barn till ch med för ht m de skulle avslöja sådant för utmstående. Detta försätter barnet i en svår situatin. Att inte få berätta för utmstående vad sm händer ch hur det känns, innebär att barn måste hålla viktiga händelser i livet ch vardagen för sig själva. De kan inte be m hjälp utifrån när det behövs ch hamnar i ljalitetsknflikt m de ändå gör det 4. Hur påverkas barn ch unga? De flesta barn ch unga har ett tillräckligt stöd i sin familj ch sitt nätverk, inklusive förskla eller skla, för att kunna hantera situatinen. I vissa fall innebär dck svårigheterna i familjen att stödet från nätverket minskar eller att nätverket krymper. På vilket sätt allvarliga svårigheter hs vuxna i familjen påverkar barn ch unga berr på såväl arten sm graden av prblemen sm hur de hanteras. Det berr ckså på barnets egen sårbarhet, förmåga att hantera svårigheter, ålder ch mständigheterna runt mkring. I senare tids frskning har man börjat undersöka det kmplexa i hur lika riskfaktrer påverkar relatinerna i familjen ch hur dessa i sin tur kan påverka 3 Scialstyrelsen. (2013). Barn sm anhöriga: Knsekvenser ch behv när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider. Artikelnr. 2013-6-6 4 Scialstyrelsen. (2013). Barn sm anhöriga: Knsekvenser ch behv när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider. Artikelnr. 2013-6-6 8
föräldraförmågan samt barn ch ungas situatin 5. Riskfaktrer (exempelvis sådant sm psykisk hälsa, sårbarhet) hs såväl barn sm respektive anhörig förälder påverkar såväl direkt sm indirekt genm att relatinerna ch föräldraskapet påverkas. Det är fråga m ömsesidig påverkan sm kan gå i båda riktningarna i hela familjesystemet. Detta illustreras i figur 1. Figur 1. Risk hs såväl föräldrar sm barn påverkar alla samband i bilden Hur många är barn rör det sig m? Många barn växer upp med allvarliga svårigheter i familjen. En svensk studie visar att 6 prcent av barn födda 1987 89 hade minst en förälder under barndmen sm legat på sjukhus på grund av psykisk sjukdm, 2,5 prcent för alkhlmissbruk ch 1,5 prcent narktikamissbruk 6. Enligt samma kartläggning uppskattas 17 prcent av föräldrarna ha prblem med alkhl ch narktika sm inte föranleder sjukhusvård. I den natinella undersökningen av levnadsförhållanden (ULF, 2007 11) svarade ca 18 prcent av föräldrarna att de lider av ängslan, ångest eller r. Kstnader för barn ch unga sm anhöriga Barn ch unga sm lever i hem med missbruk ch allvarlig sjukdm medför direkta ch indirekta kstnader för samhället på krt ch lång sikt. Cirka 8 prcent av Sveriges vuxna beflkning beräknas ha vuxit upp sm anhöriga till förälder sm vårdats för psykisk sjukdm eller missbruk av alkhl eller narktika. I vuxen ålder beräknas denna grupp själva ta i anspråk cirka en fjärdedel, 52 miljarder, av samhällets årliga kstnader för psykisk sjukdm, missbruk av alkhl ch narktika. Merparten av samhällets kstnader utgörs av så kallade indirekta kstnader i frm av prduktinsbrtfall vid sjukskrivning, förtidspensinering ch förtidig död. Samhällets kstnader för barn sm vuxit upp sm anhöriga till förälder med psykisk sjukdm eller missbruk berr huvudsakligen på att andelen med psykisk sjukdm är dubbelt 5 Cabrera NJ, Fagan J, Wight V, Schadler C. Influence f mther, father, and child risk n parenting and children's cgnitive and scial behavirs. Child develpment. 2011 Nv Dec;82(6):1985 2005. PubMed PMID: 22026516. Pubmed Central PMCID: PMC3218196. Epub 2011/10/27. eng. 6 Hjern A, Manhica H. Barn sm anhöriga-hur många är de? Rapprt nr 1 från prjektet Barn sm anhöriga vid CHESS, Karlinska Institutet/ Stckhlms Universitet. Nka. 2013 9
så hög inm denna grupp sm inm resten av beflkningen, ch att andelen med missbruk av alkhl respektive narktika är cirka fyra till fem gånger så hög sm beflkningen i övrigt 7. Samhället skulle kunna minska sina kstnader med 35 miljarder krnr per år m mfattningen av psykisk hälsa ch missbruk hs gruppen barn sm anhöriga i vuxen ålder skulle kunna sänkas till samma nivå sm för beflkningen i övrigt 8. Detta mtsvarar en miljard krnr per år för Örebr län. Förebyggande insatser under uppväxten antas på lång sikt bidra till det. Styrdkument för barn ch unga sm anhöriga FN:s knventin m barnets rättigheter FN:s knventin m barnets rättigheter 9, Barnknventinen, är en viktig utgångspunkt för infrmatin, råd ch stöd till barn ch unga sm anhöriga. Utifrån knventinens ska arbetet med barn sm anhöriga alltid utgå från barnets bästa, där inget barn får diskrimineras. Barnet har rätt till liv ch utveckling samt att vara delaktiga ch få sin röst hörd i frågr sm berör barnet. Detta ska anpassas efter barnets ålder ch mgnad. Andra rättigheter sm extra berör anhöriga barn är barnets rätt till: det skydd ch mvårdnad sm behövs för dess välfärd (artikel 3:2) infrmatin ch material från lika natinella ch internatinella källr, särskilt sådant sm syftar till att främja dess sciala, andliga ch mraliska välfärd ch fysiska ch psykiska hälsa (artikel 17) lek, vila ch fritid, sm bl.a. handlar m barnets rätt till vila, fritid, lek ch rekreatin anpassad till barnets ålder (artikel 31) jämlik hälsa, där staten ska sträva efter att till full förverkliga barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa ch vidta lämpliga åtgärder för att utveckla förebyggande hälsvård ch föräldrarådgivning (artikel 24) Även föräldrar har rätt till: stöd i föräldraansvaret, sm bl.a. handlar m att staten ska ge lämpligt bistånd till föräldrar ch vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfstran (artikel 18) 7 Hvstadius, B., Ericsn, L. & Magnussn, L. (2015). Barn sm anhöriga hälseknmisk studie av samhällets långsiktiga kstnader. (Nka Barn sm anhöriga 2015:8) 8 Hvstadius, B., Ericsn, L. & Magnussn, L. (2015). Barn sm anhöriga hälseknmisk studie av samhällets långsiktiga kstnader. (Nka Barn sm anhöriga 2015:8) 9 United Natins. (1989). Cnventin n the Rights f the Child. 10
Scialtjänstlagen Scialtjänsten har ett allmänt ansvar för barns förhållanden. Enligt 5 kap. 1 SL ska scialnämnden bland annat verka för att barn ch ungdm växer upp under trygga ch gda förhållanden i nära samarbete med hemmen främja en allsidig persnlighetsutveckling ch en gynnsam fysisk ch scial utveckling hs barn ch ungdm med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hs barn ch ungdm sm har visat tecken till en gynnsam utveckling i nära samarbete med hemmen sörja för att barn ch unga sm riskerar att utvecklas gynnsamt får det skydd ch stöd sm de behöver. Scialnämnden ska i frågr sm rör barn sm far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsrgan, rganisatiner ch andra sm berörs Nämnden ska dessutm aktivt verka för att samverkan kmmer till stånd (5 kap. 1a SL) 10. Häls- ch sjukvårdslagen Enligt 2 g Häls- ch sjukvårdslagen (1982:763), HSL, ska häls- ch sjukvården särskilt beakta barns behv av infrmatin, råd ch stöd när förälder eller annan vuxen sm barnet varaktigt br tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktinsnedsättning allvarlig fysisk sjukdm eller skada missbrukar alkhl eller annat berendeframkallande medel väntat avlider Bestämmelsen finns ckså sm en skyldighet för Häls- ch sjukvårdspersnalen i 6 kap. 5 andra stycket Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Häls- ch sjukvården är enligt 14 kap. 1 första stycket SL skyldig att genast anmäla till scialnämnden m de i sin verksamhet får kännedm m eller misstänker att ett barn far illa 11. Regeringens ANDT-strategi Regeringens strategi för ANDT-arbetet (Skr.2015/16:86) belyser att barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdm eller psykisk funktinsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd. Både persnal sm möter barnen ch persnal sm möter föräldrar med denna prblematik måste ha kunskap m sina skyldigheter ch m de lika stödinsatser sm finns. Medvetenheten m att barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdm eller psykisk funktinsnedsättning kan ha behv av särskilda stödåtgärder behöver öka i de verksamheter sm möter barnen ch deras föräldrar. De yrkesgrupper sm har anmälningsskyldighet till scialtjänsten behöver ha kunskap ch rutiner för detta. Samverkan mellan berörda verksamheter är nödvändig 12. 10 Scialtjänstlagen (2001:453), SL 11 Häls- ch sjukvårdslagen (1982:763), HSL 12 Regeringen. (2015/16). En samlad strategi för alkhl-, narktika-, dpnings- ch tbaksplitiken 2016 2020. Skr.2015/16:86 11
Kartläggningens resultat del 1 Kartläggningens resultat har i denna rapprt delats upp i två delar. Detta för att tydliggöra resultatet utifrån de två delarna i syftet med kartläggningen. Kartläggningens syfte del 1 är att undersöka ch analysera verksamheternas behv av kmpetenshöjning ch stöd i arbetet med att utveckla arbetssätt ch rutiner för att upptäcka ch erbjuda stöd till barn ch unga i familjer med missbruk ch psykisk hälsa i Örebr län. Oavsett m arbete för barn ch unga sm anhöriga är väl fungerande eller befintlig finns det en röd tråd i det insamlade datamaterialet. Vart verksamheten befinner sig i utvecklingen av arbetet avgör m behven presenteras sm en framgångsfaktr till nuläget eller sm en förutsättning för att kmma vidare. Nedan presenteras det sammanställda resultatet utifrån kartläggningen av behv utifrån ett barnperspektiv verksamheternas behv av kmpetenshöjning ch stöd i utveckling av arbetet utvecklingsbehv vad gäller styrdkument, handlingsplan, rutiner ch checklistr sm systematiserar arbetet Behv utifrån barn ch unga sm anhörig Samstämd frskning visar att barn ch unga sm anhöriga löper risk att utveckla psykisk hälsa ch missbruk senare i livet 13. Utvecklingen avgörs utifrån kmbinatinen av lika risk- ch skyddsfaktrer. Samtidigt kan allvarliga svårigheter i familjen innebära knsekvenser för barnets vardag, situatin ch välbefinnande här ch nu. Även m det alltid är en påfrestning när det finns allvarliga svårigheter i familjen, är det viktigt att påpeka att det inte behöver innebära att det får allvarliga knsekvenser 14. Öka skydd ch minska risk Frskningen inm hela fältet visar samstämmigt att eventuella krt- ch långsiktiga negativa knsekvenser för barn ch unga sm anhöriga berr på hur riskfaktrerna kan hanteras ch på kmpenserande skyddsfaktrer. Mycket av negativa knsekvenser för barn ch unga av allvarliga svårigheter hs föräldrar går att förebygga. Föräldrarnas ch andra viktiga vuxnas möjligheter att hantera situatinen på ett bra sätt ch ge barn ch unga stöd är naturligtvis av grundläggande betydelse. Det betyder att ändamålsenligt stöd för barn i denna situatin ckså kan ges genm stöd till föräldrar. Från resiliensfrskningen är det känt att det finns en rad skyddsfaktrer 13 Scialstyrelsen. (2013). Barn sm anhöriga Knsekvenser ch behv när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider. (Artikelnr. 2013-6-6) 14 Antnvsky A. Hälsans mysterium. Stckhlm: Natur ch Kultur; 2005. 12
sm kan minska risken för negativa knsekvenser på sikt, både sådana sm har att göra med barnets persnliga förutsättningar ch sådana sm kan stärkas, exempelvis känsla av sammanhang (KASAM) 15. Trygghet ch begriplighet är nyckelrd i situatiner sm väcker r, säkerhet ch kan vara svåra att förstå. Trygghet handlar m sådant sm trygg anknytning, gtt föräldraskap ch fungerande struktur i vardagen. Förutsättningar för begriplighet ch sammanhang kan öka exempelvis genm rätt infrmatin ch svar på frågr, öppen kmmunikatin i familjen samt även möjligheten att dela erfarenheter med andra i liknande situatiner. Utifrån Barnknvententinen, Scialtjänstlagen, Häls- ch sjukvårdslagen ch Regeringens strategi för det förebyggande ANDT-arbetet ska verksamheter sm kmmer i kntakt med barn ch/eller föräldrar aktivt arbeta för att barn ch unga sm anhöriga uppmärksammas samt erbjuds infrmatin, råd ch stöd. Vid behv ska även behandling erbjudas. För att tillgdse denna rättighet behövs kmpetens för att bemöta barn ch ungas behv. Detta presenteras ihp med figur 2. Figur 2: Barn ch unga sm anhöriga - pyramiden 15 Antnvsky A. Hälsans mysterium. Stckhlm: Natur ch Kultur; 2005. 13
Att bemöta anhöriga barn ch unga För att belysa behv utifrån barn ch unga sm anhöriga är deras egen delaktighet av str betydelse. I denna rapprt hörs röster från ungdmar sm har intervjuas av rganisatinen Maskrsbarn 16. Kntakten med scialtjänsten ch häls- ch sjukvården är för många anhöriga ungdmar erhört viktig ch kan fungera främjande då bemötande bygger på respekt ch ömsesidigt förtrende. Nedan presenteras sammanfattningen av ett bra bemötande Varmt ch öppet klimat Att bry sig ch skapa en relatin Delaktighet, uppföljning ch infrmatin Att visa respekt ch verkligen lyssna Enskilt ch gemensamt möte Ta brt skuld ch skam Jag skulle vilja att de välkmnade mig bra så att jag känner att jag verkligen kan lita på dem, för det är ju väldigt viktigt. Man går ju inte dit för att man tycker att det är kul utan man går ju ftast dit för att det är nånting man behöver hjälp med, att man behöver stöd på någt sätt. Så att man känner sig välkmmen ch att de verkligen lyssnar på mig, att de inte bara tittar ner i papperna ch skriver ner en massa grejer ch sedan går därifrån utan att de verkligen tar sig tid ch försöker förstå, ch försöker se vad mina behv är, inte bara liksm inm en ram. Citat från anhörig ungdm Av ungdmarna i studien svarade 89 prcent att de ville ha med sig en annan vuxen sm stöd vid kntakten med scialtjänsten eller häls- ch sjukvården. Majriteten av ungdmarna har beskrivit vikten av att ha enskilda samtal utan vårdnadshavarna. Enskilda samtal minskar r ch risk för negativa knsekvenser, vilket är viktigt att ha i åtanke i kntakten med familjerna. Då det ftast finns en rädsla för att svika föräldern underlättar det ett sanningsenligt samtal. Vikten av infrmatin ch att utgå från behvet Ungdmar lyfter att de vill ch behöver få svar på sina frågr. Ovetskapen bidrar till str rädsla ch r. Att vuxna lyssnar samt att utgå från den anhörigas behv är viktiga framgångsfaktrer för att ge ett ändamålsenligt stöd. Av de tillfrågade ungdmarna sm har haft någn frm av kntakt med persnal på psykiatrin eller missbruksvården berättar 20 prcent att de fått någn infrmatin m förälderns tillstånd, diagns eller vad för hjälp sm finns att få. Ungdmarna 16 Maskrsbarn. (2014). Fråga man inget - får man inget veta. 14
belyser att svar på frågr, infrmatin m vad sm kmmer att hända samt infrmatin m förälderns diagns ger dem förståelse för varför föräldern beter sig sm hen gör. Infrmatin, råd ch stöd är grundläggande behv hs barn ch unga sm anhöriga. Att vuxna lyssnar är erhört viktigt. Av de intervjuade ungdmarna svarade 28 prcent att de upplever vuxna lyssnar på deras behv ch rättigheter....jag tycker att man ska lyssna på människr, alltså avsett m dm är vuxna eller inte. För jag tycker inte att ens ålder har med behv ch rättigheter att göra. Jag har rättigheter även fast jag är minderårig ch jag tycker att jag kan ha en åsikt ändå ch jag tycker att man ska lyssna på den. Rätten till jämlika uppväxtvillkr Citat från anhörig ungdm Behvet av att, sm anhörigt barn, bli uppmärksammad samt ha tillgång till infrmatin, råd ch stöd är lika strt vart du än br. Vart du sm anhörigt barn br i Örebr län spelar idag en rll utifrån möjligheten att uppmärksammas. Även möjligheten till infrmatin, råd ch stöd ser lika ut i länet. Möjligheterna att uppfylla anhöriga barn ch ungas behv ser lika ut i Örebr län. Detta betyder att vart du br i länet spelar rll för m du sm anhörigt barn har större chans att uppmärksammas ch erbjudas rätt stöd. De behv sm lyfts fram i resultatet är en sammanställning av dels framgångsfaktrer i verksamheter, dels faktrer sm efterfrågas i verksamheter. Oavsett hur långt en verksamhet har kmmit i arbetet med barn ch unga sm anhöriga är det samma framgångsfaktrer sm ses sm nödvändiga för ett systematiskt, långsiktigt ch hållbart arbete sm främjar jämlika uppväxtvillkr. Kmpetensutveckling ch handledning Utifrån kartläggningen framkm ett behv av kmpetensutveckling kring barn ch unga sm anhöriga. Vilken frm av kmpetensutveckling sm efterfrågas styrs av var, hur ch med vilka respndenten arbetar. Behvet följer pyramiden för barn ch unga sm anhörig, se figur 2 på sida 14. Alla inm psykiatrin ch scialtjänsten behöver inte besitta spetskmpetens för att kunna bemöta barn ch ungas behv. För att kunna uppmärksamma alla anhöriga barn ch unga krävs dck ett genmgående barnperspektiv inm rganisatiner sm ger vård ch stöd till vuxna med missbruk ch psykisk hälsa. Kartläggningen har behandlat kmpetensutveckling för att uppmärksamma samt erbjuda infrmatin, råd ch stöd. Behandling av barn ch unga sm anhöriga har exkluderats i kartläggningen. Nedan presenteras behvet av kmpetensutveckling sm har framkmmit av kartläggningen. 15
Kmpetensutveckling för att uppmärksamma Alla inm vården ch scialtjänsten ska kunna fråga m barnen utifrån ett barnperspektiv. Utifrån kartläggningen har det framkmmit att det råder en säkerhet i när en rsanmälan ska ske samt en klarhet i vilka sm har ansvar för att uppmärksamma målgruppen. Förslag på kmpetensutveckling Barnets rättigheter, barnperspektiv, barnets perspektiv Orsanmälan till scialtjänsten vid kännedm eller misstanke att ett barn far illa Lagstiftning utifrån anhöriga barn ch unga Kännedm m vilka verksamheter sm kan ge råd ch stöd Kunskap m anhöriga barn ch unga till plitik, ledning ch anställda Hur är deras vardag? Vad det kan få för knsekvenser? Hur många de är? Hur vården ch scialtjänsten kan bemöta deras behv? Kmpetensutveckling för att ge infrmatin ch råd Vissa inm vården ch scialtjänsten ska kunna ge föräldrar infrmatin ch råd i att prata med sina barn, ch kunna ge infrmatin direkt till barnet. Utifrån kartläggningen uttrycker många sm arbetar med dessa vuxna att frågan m barnen i flera fall är känslig att ta upp. Det finns en r hs flera behandlare/handläggare att bryta förtrendet till patienten. Förslag på kmpetensutveckling Samma kmptetensutveckling för att uppmärksamma barn ch unga sm anhöriga Metder för att föra barnen på tal, exempelvis Föra barnen på tal 17 ch BRAmdellen 18 Metder för familjeinterventiner, till exempel Beardslee's familjeinterventin 19 Kmpetensutveckling för att ge rätt stöd Några inm vården ch scialtjänsten ska kunna ge mer stöd till barn/familjer. Rätt stöd har inm utvecklingsarbetet BUSA definierats sm ett stöd där barn ch unga får verktyg för att hantera deras vardag. Detta för att leva ett så välfungerande liv sm möjligt. Utifrån kartläggningen ch tidigare frskning finns det lika varianter av stöd sm har påvisad effekt på barnets välmående. Dessa är individuellt stöd till barnet, stödgrupp där barnet får träffa andra i samma situatin samt stöd till en anhörig förälder eller nära vuxen till barnet. 17 Metden är ett sätt att prata med patienter/klienter sm är föräldrar, m hur hälsa/prblem kan påverka föräldraskapet ch barnens situatin. 18 BRA-mdellen (Barns rätt sm anhörig) är en mdell för att säkerställa att anhöriga barn får kmma till tals ch få sina rättigheter tillgdsedda. Mdellen är frmad ch framtagen av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. 19 Insatsen vänder sig till familjer där en förälder lider av depressin. Syftet är att få familjen att fungera bättre ch att förebygga depressin hs barnen. 16
I februari 2016 fanns det ttalt 42 20 utbildade stödgruppsledare i alla kmmuner i länet samt inm psykiatrin. Vissa av dessa ledare är inte aktiva för tillfället. Detta kan ber på direktiv från ledning, för litet underlag av barn eller byte av arbetsuppgifter. Utifrån kartläggningen finns det även verksamheter där barn ch unga står i kö för att få delta i stödverksamheten. I dessa verksamheter finns det ett behv av att rekrytera nya stödgruppsledare. Utifrån kartläggningen är det svårare att få till grupper i mindre kmmuner. Orsaker sm har lyfts är att man inte vill gå i grupp, att det finns risk att inte vara annym, att ledaren ger stöd till föräldern, säkerhet i hur verksamheten ska marknadsföras samt få resurser till att marknadsföra verksamheten. Förslag på kmpetensutveckling Kmptetensutveckling för att uppmärksamma (se tidigare avsnitt) Metder för att föra barnen på tal, exempelvis metden Föra barnen på tal ch BRA-mdellen Metder för familjeinterventiner, till exempel Beardslee's familjeinterventin Metder för att ge ett individuellt stöd till anhöriga barn ch unga. Detta stöd ska kunna anpassas efter ålder ch mgnad Teman ch metder sm kan användas i arbetet med grupper ch individuellt Stöd ch metder kring hur stödverksamheter kan marknadsföras ch spridas internt ch extern Stöd ch handledning Utifrån kartläggningen är stöd ch handledning i arbetet med barn ch unga sm anhöriga ch deras familjer en tydlig framgångsfaktr. Handledning lyfts ckså sm ett krav utifrån metderna Beardslee s familjeinterventin ch Föra barnen på tas sm idag används i arbetet inm psykiatrin i Regin Örebr län. Detta ses sm en kvalitetssäkring i arbetet. Idag är kntinuerlig handledning på hela mrådet efterfrågat. Det finns även utbildade handledare inm reginen sm besitter kunskapen för att handleda i flera av metderna sm används. Dessa har dck inget tydligt uppdrag eller avsatt tid att arbeta sm handledare, vilket resulterat i att handledning i arbetet är sällsynt. Behv av handledning ch stöd följer den kmpetensutveckling sm presenteras tidigare i rapprten. 20 Antalet utbildade stödgruppsledare baseras på de persner sm kmmit till kännedm under kartläggningen sm utförts 2015. Detta kan innebära att det finns fler utbildade stödgruppsledare sm inte lyfts utifrån förfrågan till ledning eller sm inte är kpplade till nätverket för stödgruppsledare. 17
Styrdkument ch rutiner Styrdkument ch handlingsplaner Ett väl implementerat styrdkument ch handlingsplan sm är förankrad ch beslutad av ledningen är enligt kartläggningen faktrer sm påverkar arbetet psitivt. I verksamheter där styrdkument ch handlingsplaner inte är välkända eller välanvända har de enligt kartläggningen en minimal effekt på arbetet med anhöriga barn ch unga. Psykiatrin har utfrmat en handlingsplan för barnmbudsarbetet under 2014. Denna handlingsplan är förankrad av ledningen ch implementering pågår. Av länets 12 kmmuner svarar 56 prcent att de inte har ett styrdkument sm styr arbetet med barn ch unga sm anhöriga. Övriga 44 prcent har ett styrdkument, men anser att det behöver utvecklas. Stöd för utveckling av styrdkument ch handlingsplan är kunskap m innehåll samt gda exempel. Av länets kmmuner saknar 63 prcent en handlingsplan för arbetet ch 37 prcent anser att deras handlingsplan behöver utvecklas. Stöd i att utfrma ch utveckla styrdkument ch handlingsplaner efterfrågas inm flera av kmmunerna. Ett strt fkus i detta är en väl fungerande implementering. Stöd i implementering efterfrågas av en kmmun. Styrdkument ch handlingsplaner ses sm stöd för ett systematiskt arbete. Rutiner ch checklistr För att försäkra att alla anhöriga barn ch unga uppmärksammas ch erbjuds infrmatin, råd ch stöd bedöms väl implementerade rutiner ch checklistr sm effektiva verktyg. Rutiner ch checklistr är verktyg för att få stöd i arbetet men bör ckså ses sm ett verktyg att lyfta in barnperspektivet i arbetet. Inm psykiatrin har rutin ch checklista utarbetats under 2014, vilket har beslutats av ledningen under 2015. Spridning ch implementering av dessa pågår. Hs länets kmmuner svarar 25 prcent att de har en väl fungerande ch välkänd checklista för arbetet, 50 prcent har en checklista men anser att den behöver utvecklas. Svaren att verksamheten saknar en checklista eller att de inte vet m det finns någn checklista utgör 12,5 prcent vardera. Av länets kmmuner svarar 12,5 prcent att de har en väl fungerande ch välkänd rutin samt 62,5 prcent att de har en rutin men att den måste utvecklas. Svaren att verksamheten inte saknar rutin eller att de inte vet m det finns en rutin utgör 12,5 prcent vardera. Stöd i att utfrma ch utveckla rutiner ch checklistr efterfrågas inm flera av kmmunerna. Implementering av rutiner ch checklistr är en förutsättning för att arbetet med utfrmning ska ge en effekt. Stöd i implementering efterfrågas av en kmmun. Rutiner ch checklistr ses sm stöd för ett systematiskt arbete. Stöd för utveckling av rutiner ch checklistr är kunskap m innehåll samt gda exempel. 18
Kartläggningens resultat del 2 Kartläggningens resultat har i denna rapprt delats upp i två delar. Detta för att tydliggöra resultatet utifrån de två delarna i syftet med kartläggningen. Kartläggningens syfte del 2 Syftet är att analysera förutsättningar för ett långsiktigt ch hållbart arbetssätt. Arbetssättet ska medföra att barn med risk att fara illa identifieras ch därmed få snabbt ch rätt stöd. Oavsett m arbete för barn ch unga sm anhöriga är väl fungerande eller befintlig finns det en röd tråd i det insamlade datamaterialet. Vart verksamheten befinner sig i utvecklingen av arbetet avgör m behven presenteras sm en framgångsfaktr till nuläget eller sm en förutsättning för att kmma vidare. Nedan presenteras sammanställningen av kartläggningen av förutsättningar för ett långsiktigt ch hållbart arbetssätt. Styrning ch ledning för ett hållbart arbete Tydlig styrning ch ledning Styrning ch ledning i arbetet med barn ch unga sm anhöriga lyfts i kartläggningen sm en grundförutsättning samt den starkaste framgångsfaktrn för implementering av ett systematiskt, långsiktigt ch hållbart arbete. I majriteten av verksamheterna sm ingick i kartläggningen saknas idag en tydlig styrning ch ledning i arbetet med barn ch unga sm anhöriga. I flera av verksamheterna finns det en eller flera tjänstemän sm brinner för frågan, men sm uppfattar mrådet sm brtpririterat av ledningen. Styrdkument, handlingsplan, rutiner ch checklistr ses sm verktyg för tydlig styrning ch ledning. Dessa verktyg lyfts även sm en viktig del i arbetet med att systematisera arbetet. Läs mer m styrdkument, handlingsplaner, rutiner ch checklistr på sida 18. Eknmiska ch persnella resurser Utifrån kartläggningen lyfts eknmiska ch persnella resurser sm en förutsättning för ett framgångsrikt arbete. Tillräckligt med resurser ch mandat för att arbeta med frågan saknas i majriteten av verksamheterna. För att få till ett systematiskt arbete ses eknmiska ch persnella resurser sm avgörande för att kunna bedriva ett arbete sm gynnar själva målgruppen. Nyckelpersner med ett tydligt uppdrag Att utse nyckelpersner med ett tydligt uppdrag att belysa barn ch unga sm anhöriga är, utifrån kartläggningen, en framgångsfaktr för att verksamheten ska priritera mrådet. 19
Inm psykiatrin i Regin Örebr län har det beslutats att det ska finnas barnmbud på alla enheter. Under 2014 upprättades uppdrag ch arbetsbeskrivning till barnmbuden. I januari 2016 fanns det ttalt 47 stycken barnmbud inm psykiatrin. Dessa barnmbud var fördelade på 31 av psykiatrins 43 enheter. Av Örebr läns 12 kmmuner svarar två att de har utsett persner med ett uppdrag att bevaka barn ch ungas rätt sm anhöriga. Behvet av samrdning Samrdning av arbetet lyfts sm en framgångsfaktr både för barnmbuden inm psykiatrin, för stödverksamheter samt för det reginala nätverket för stödgruppsledare. Samrdning underlättar att dels driva frågan framåt ch dels för att systematisera arbetet. Samverkan utifrån ett barnperspektiv Utifrån kartläggningen är samverkan internt ch externt en faktr för att rätt verksamhet ska jbba med rätt stöd utifrån barnets behv. Utifrån kartläggningen efterfrågar både scialtjänst ch psykiatri i Örebr län en samverkan över gränserna. Även en väl fungerande intern samverkan ses sm en förutsättning för att bemöta anhöriga barn ch ungas behv. Nedan presenteras de behv av samverkan sm lyfts i kartläggningen för att stärka arbetet med barn ch unga sm anhöriga: Samverka för att stärka barnperspektivet i arbetet med familjer med missbruk ch psykisk hälsa. Denna samverkan bör ske mellan verksamheter för vuxna ch verksamheter för barn Samverkan för att mindre kmmuner ska kunna gå ihp ch erbjuda ett gemensamt stöd till barn, unga ch familjer Samverkan mellan scialtjänsten ch psykiatrin vad gäller rsanmälningar ch stödverksamheter Samverkan för att skapa en gemensam kmpetensutveckling i frm av exempelvis nätverksutbildningar Samverkan med sklan för att infrmera m verksamheten samt rekrytera barn ch unga i behv av stöd Uppföljning ch utvärdering Uppföljning ch utvärdering är utifrån kartläggningen både underutvecklat ch efterfrågat. Detta ses sm en viktig kvalitetssäkring samt en förutsättning för att kunna utveckla arbetet utifrån målgruppens behv. Uppföljning ch utvärdering är ett utvecklingsmråde där det på flera ställen i länet pågår diskussiner m utfrmning ch tillvägagångssätt. Det finns behv av att genmföra kntinuerlig uppföljning ch utvärdering av hur arbetet fungerar i länet. 20
Dels med fkus på ett systematiskt ch hållbart arbete för att uppmärksamma ch erbjuda stöd, dels med fkus på ett stöd sm är anpassat efter barn ch ungas behv. Det finns ckså ett behv av att följa upp möjligheten att bemöta barnens behv utifrån de resurser sm erbjuds. Nedan presenteras frågeställningar där uppföljning ch/eller utvärdering efterfrågats utifrån kartläggningen: Finns frågan m barnen inkluderad i rutiner ch checklistr sm används i arbetet med de vuxna? Vilken typ av infrmatin ch råd erbjuds m det finns anhöriga barn ch unga? Vilket stöd erbjuds till anhöriga barn ch unga vid behv? Vilket föräldrastöd erbjuds utifrån anhöriga barn ch unga? Vart ch av vilka i Örebr län erbjuds stöd riktat till målgruppen (kmmun, regin, idéburen sektr)? Hur många anhöriga barn finns det till patienter inm psykiatrin (översikt enhetsvis)? Hur många barnmbud finns det inm psykiatrin? Hur är barnmbuden fördelade över befintliga enheter? Hur många anhöriga barn ch unga uppskattas det finnas i kmmun respektive län? Hur många barn får stöd i de stödgrupper sm erbjuds? Hur upplever barnen den infrmatin, råd ch stöd sm erbjuds? Är det stöd ch handledning sm erbjuds till barnmbud ch stödgruppsledare efterfrågat ch av betydelse för arbetet? 21
Sammanfattad analys Behv utifrån barn ch unga sm anhörig Öka skyddet ch minska risken för barn ch unga sm anhöriga. Mycket av negativa knsekvenser för barn ch unga av allvarliga svårigheter hs föräldrar går att förebygga. Bemötande från vuxna inm vården ch scialtjänst kritiseras i många fall av barn ch unga sm anhöriga. Framgångsfaktrer sm presenteras i kartläggningen: Bemötande sm bygger på respekt ch ömsesidig respekt Infrmatin m förälderns prblematik efterfrågan ch bör anpassas efter barnets ålder ch mgnad Lyssna på den anhöriga ch utgå från dess behv Möjligheten till att uppmärksammas ch erbjudas infrmatin, råd ch stöd ser lika ut i Örebr län. Utifrån fkus på barnets rättigheter ch jämlika uppväxtvillkr bör möjligheten till hjälp vara jämlik avsett vart barnet br i länet. Kmpetensutveckling ch handledning Behvet av kmpetensutveckling följer barnets behv av att uppmärksammas samt behvet av infrmatin, råd ch stöd (se figur 2 på sida 14). Förslag på kmpetensutveckling sm presenteras i kartläggningen: Barnets rättigheter, barnperspektiv, barnets perspektiv Orsanmälan till scialtjänsten vid kännedm eller misstanke att ett barn far illa Lagstiftning utifrån anhöriga barn ch unga Kännedm m vilka verksamheter sm kan ge råd ch stöd Ökad kunskap m anhöriga barn ch unga till plitik, ledning ch anställda Metder för att föra barnen på tal, exempelvis metden Föra barnen på tal ch BRA-mdellen Metder för familjeinterventiner, till exempel Beardslee's familjeinterventin Metder för att ge ett individuellt stöd till anhöriga barn ch unga. Detta stöd ska kunna anpassas efter ålder ch mgnad Teman ch metder sm kan användas i arbetet med grupper ch individuellt Stöd ch metder kring hur stödverksamheter kan marknadsföras ch spridas internt ch extern Det finns ett behv av handledning ch stöd i arbetet med barn ch unga sm anhöriga ch dess föräldrar. Behv av handledning ch stöd följer förslag på kmpetensutveckling sm presenteras i punkterna van. Vissa metder sm används idag kräver handledning för kvalitetssäkring, vilket bör ses över. 22
Styrdkument ch rutiner Väl fungerande ch implementerade styrdkument, handlingsplan, rutiner ch checklistr ses sm framgångsfaktrer för ett systematiskt, långsiktigt ch hållbart arbete. Denna typ av dkument ses även sm ett stöd i arbetet. Det finns ett behv att utveckla denna typ av dkument i majriteten av verksamheterna. I flera verksamheter finns dkument sm inte är implementerade i verksamheten. En kmmun efterfrågar stöd i implementering. Styrning ch ledning för ett hållbart arbete Idag saknas tydlig styrning ch ledning i frågan i majriteten av verksamheterna inm Örebr län. Tydlig styrning ch ledning i arbetet med barn ch unga sm anhöriga ses sm en förutsättning för att implementera ett systematiskt, långsiktigt ch hållbart arbete. Eknmiska ch persnella resurser ses sm en förutsättning för att uppmärksamma samt erbjuda infrmatin, råd ch stöd. Detta efterfrågas i majriteten av verksamheterna. En tydlig framgångsfaktr för ett hållbart arbete är att utse nyckelpersner med ett tydlig uppdrag. Utfrmning av detta pågår inm psykiatrin samt i två av länets kmmuner. Samrdning i arbetet lyfts sm en framgångsfaktr för ett systematiskt ch hållbart arbete. Detta finns idag inm vissa verksamheter i Örebr län. Samverkan utifrån ett barnperspektiv Samverkan lyfts sm en förutsättning för att erbjuda rätt stöd utifrån barn ch ungas behv. Samverkan utifrån ett barnperspektiv både internt ch externt efterfrågas av majriteten av verksamheterna. Efterfrågad samverkan sm presenteras i kartläggningen: Samverkan mellan verksamheter för vuxna ch verksamheter för barn för att stärka barnperspektivet Samverkan mellan mindre kmmuner för att erbjuda ett gemensamt stöd till barn, unga ch familjer Samverkan mellan scialtjänsten ch psykiatrin vad gäller rsanmälningar ch stödverksamheter Samverkan för att skapa en gemensam kmpetensutveckling i frm av exempelvis nätverksutbildningar Samverkan med sklan för att infrmera m verksamheten samt rekrytera barn ch unga i behv av stöd Uppföljning ch utvärdering Uppföljning ch utvärdering är utifrån kartläggningen ett efterfrågat utvecklingsmråde. Detta ses sm en viktig kvalitetssäkring samt en förutsättning för att kunna utveckla arbetet utifrån målgruppens behv. 23
Slutsats Barn har utifrån Barnknventinen rätt till skälig levnadsstandard, scial trygghet ch utveckling. Utifrån Scialtjänstlagen, Häls- ch sjukvårdslagen ch regeringens ANDT-strategi ska barn ch unga i familjer med missbruk ch psykisk hälsa uppmärksammas ch erbjudas infrmatin, råd ch stöd. Idag pågår utvecklingen av att bemöta anhöriga barn ch ungas behv i majriteten av psykiatrins enheter inm Regin Örebr län samt inm vissa av länets kmmuner. Dck råder det idag jämlika möjligheter för anhöriga barn ch unga i Örebr län att uppmärksammas samt erbjudas infrmatin, råd ch stöd. Vart det anhöriga barnet br samt vart föräldern får stöd är två aspekter sm har str inverkan. Utifrån kartläggningen finns det flera gda exempel på ett väl fungerande arbete med barn ch unga sm anhöriga. Det finns ckså en gd vilja ch ett engagemang i flera verksamheter för att bygga upp ett systematiskt arbete. Då framgångsfaktrerna för ett systematiskt, långsiktigt ch hållbart arbetssätt är genmgående lika bland verksamheterna finns det en möjlighet att skapa en metd ch handlingsplan för arbetet. För att ett systematiskt arbetssätt ska fungera i verkligheten krävs en väl fungerande implementering. Förankring av arbetssättet, en tydlig styrning ch ledning i frågan samt samverkan mellan verksamheter ses sm avgörande faktrer för att arbetssättet ska ge effekt för den sekundära målgruppen, barn ch unga sm anhöriga. Engagemanget för barn ch unga sm anhöriga kmmer i de flesta fall från eldsjälar sm brinner för målgruppens bästa. I majriteten av verksamheterna efterfrågas en tydlig styrning ch ledning av arbetet. För att barn ch unga sm anhöriga ska få den hjälp ch stöd de behöver för att kunna må så bra sm möjligt krävs att plitik ch ledning pririterar mrådet. Ett välfungerande arbetssätt utifrån ett barnperspektiv är likaså en förutsättning för framgång. Även samverkan med andra verksamheter sm aktivt arbetar med frågan är en betydelsefull del i arbetet. 24