Barn med frihetsberövade föräldrar

Transkript

1 Barn med frihetsberövade föräldrar Hur ser scialtjänstens stöd ut? Scilgiska institutinen Scinmprgrammet Examensarbete i scialt arbete, 15 hp Kandidatuppsats VT 2014 Författare: Maria Berg & Linda Mitter

2 Tack! Ett strt tack riktas till de scialsekreterare i Uppsala län sm besvarat vår enkät ch på så vis gjrt det möjligt för ss att genmföra vår undersökning. Vi vill även tacka våra familjer ch våra vänner sm stöttat ss i vårt uppsatsskrivande. Avslutningsvis vill vi tacka ss själva sm trts alla mtgångar under våren ch smmaren har lyckats slutföra denna uppsats.

3 Sammanfattning Nyckelrd Barn, frihetsberövad förälder, insatser, scialsekreterare Syftet med studien är att undersöka hur scialtjänstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län. Studien ämnar även undersöka hur faktrer på mikr, mes ch exnivå samspelar ch vilken betydelse det har för dessa barn. Vidare syftar studien till att undersöka m scialtjänsten beaktar skydds- ch riskfaktrer vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar Studien bygger på en kvantitativ metd ch innefattar även kvalitativ del. Datainsamlingen har genmförts med en webbaserad enkätundersökning. Enkäten distribuerades till 109 scialsekreterare sm arbetar med barnavårdsärenden i Uppsala län. Den kvalititativa delen består av en öppen fråga sm avslutade enkäten. I analysen av underökningens resultat har vi använt ss av utvecklingseklgisk teri sm kmpletterats med begreppen skydds ch riskfaktrer. Resultaten har även analyserats mt bakgrund av tidigare frskning. Resultaten visar att scialsekreterarna generellt har gd erfarenhet av att arbeta med barnavårdsärenden ch att de möter barn med frihetsberövade föräldrar i sin yrkesrll. De anser att barn med frihetsberövade föräldrar är i behv av specifika insatser men att insatser till målgruppen är mycket begränsade. Samverkan ch samarbete mellan scialtjänst ch andra myndigheter ch rganisatiner är bristfällig vilket bekräftas av kmmentarerna i den öppna frågan. Vidare belyser resultatet i enkäten hur barn med frihetsberövade föräldrar kmmer till scialtjänstens kännedm. Resultaten säger dck inget m brister vad gäller anmälningsskyldigheten jämlikt 14 kap. 1 Scialtjänstlag (2001:45) (SL). Kmmentarerna i den öppna frågan gav fördjupad infrmatin m brister i anmälningsskyldigheten. Där framkm att andra myndigheter ch aktörer inte alltid anmäler till scialtjänsten att ett barn har en förälder frihetsberövad ch att detta är prblematiskt. Anmälningar från andra myndigheter ch aktörer är en förutsättning för scialtjänsten ska kunna ge barnen det stöd ch de insatser de är i behv av. Bland kmmentarerna i den öppna frågan lämnas förslag på utvecklings- ch förbättringsarbete för målgruppen. Här nämner scialsekreterarna bland annat stödgruppsverksamhet sm exempel på insats. Genm vår undersökning har vi kunnat få en gd beskrivning av hur scialtjänstens stöd ser ut för målgruppen i Uppsala län.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Barn med frihetsberövade föräldrar Barns rättigheter Scialtjänstlagen Systematiskt arbetssätt inm scialtjänsten Barns Behv I Centrum (BBIC) Trappan Uppsala Prblemfrmulering Syfte ch frågeställningar Avgränsning Dispsitin Tidigare frskning Barnens situatin Knsekvenser för barn En särskilt utsatt grupp barn Barnens röst Anmälningsskyldighet Samverkan mellan myndigheter Insatser Kartläggning av insatser Utvärdering av insatser Sammanfattning frskning Teretiska ch begreppsmässiga utgångspunkter Utvecklingseklgisk Teri Risk ch skyddsfaktrer Metd Val av undersökningsmetd Enkät Urval Tillvägagångssätt Validitet ch reliabilitet Analysmetd Brtfall Etiska överväganden Resultat Scialsekreterarnas yrkeskmmun ch erfarenhet Förekmst av förebyggande ch uppsökande verksamhet inm scialtjänsten i Uppsala län Insatser till barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län Insatser till msrgsföräldern i Uppsala län Samarbete ch samverkan mellan scialtjänsten i Uppsala län ch andra myndigheter ch rganisatiner... 38

5 5.6 Öppen fråga Arbetssätt Scialsekreterares förslag på insatser för barn med frihetsberövade föräldrar Kmpetensutveckling inm scialtjänsten i Uppsala län Samarbete ch samverkan mellan scialtjänsten i Uppsala län ch andra myndigheter ch rganisatiner Avslutande diskussin Summering av resultat Övergripande diskussin Diskussin kpplat till utvecklingseklgisk teri samt begreppen risk- ch skyddsfaktrer Metddiskussin Implikatiner för frskning ch praktik Källförteckning Bilaga 1. Följebrev Bilaga 2. Enkät Bilaga 3. Scialtjänstlagen... 63

6 1. Inledning Vi har under vår utbildning gjrt fältstudier inm kriminalvården i Uppsala, stiftelsen Allmänna barnhus i Stckhlm samt Bryggan, en ideell förening sm genm sin verksamhet ger stöd åt barn med frihetsberövade föräldrar. Bryggan arbetar utifrån ett barnperspektiv ch sätter barnets behv ch rättigheter i fkus. Bryggan erbjuder stödgruppsverksamhet ch enskilda samtal riktade till målgruppen. Även föräldrarna erbjuds stöd i föräldraskapet. Via dessa fältstudier har vi fått infrmatin ch kunskap m hur kriminalvård ch ideella rganisatiner arbetar med barn sm har eller har haft en förälder frihetsberövad. Under dessa studiebesök har det tydligt framkmmit att barn med frihetsberövade föräldrar är en särskilt utsatt grupp i vårt samhälle ch att barnen är i behv av specifika insatser riktade till målgruppen. Att kriminalvård ch ideella rganisatiner arbetar aktivt med frågan gjrde ss nyfikna att undersöka hur scialtjänstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade föräldrar Uppsala län. Då vi under våra fältstudier uppfattat att dessa barn inte ges stöd i den utsträckning sm är önskvärt kändes det än mer betydelsefull att undersöka hur scialtjänstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län samt hur dessa barn kmmer till scialtjänstens kännedm. Utifrån att scialtjänsten jämlikt 2 kap. 1 SL har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd ch den hjälp de är i behv av. Kapitlet är indelat i fyra avsnitt. 1.1 Bakgrund 1.2 Prblemfrmulering, 1.3 Syfte ch frågeställning 1.4 Avgränsning 1.5 Dispsitin. 1.1 Bakgrund Under detta avsnitt har vi för avsikt att ge en ökad förståelse för den situatin barn med frihetsberövade föräldrar befinner sig i samt de lagar ch riktlinjer scialtjänsten har att förhålla sig till vad gäller arbetet med barn sm är i behv av stöd från scialtjänsten. Vidare ämnar vi beskriva det utrednings- ch dkumentatinssystem, Barns Behv I Centrum (BBIC), sm scialtjänsten i Uppsala län arbetar utifrån. Detta görs för att förstå grunden i scialsekreterarnas arbetssätt. Slutligen beskrivs Uppsala kmmuns stödverksamhet Trappan för barn sm växer upp i familjer med lika frmer av sciala prblem. Detta för att beskriva en frm av insats sm är möjlig att utveckla till att även möte barn med frihetsberövade föräldrar ch deras behv Barn med frihetsberövade föräldrar Denna studie har för avsikt att undersöka hur scialtjänstens stöd till barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län ser ut. Enligt kriminalvården har uppskattningsvis 8000 till barn i Sverige en förälder frihetsberövad på grund av häktning eller sm avtjänar straff på anstalt. Företrädare för barn med frihetsberövade föräldrar har under de två senaste decennierna vid flera tillfällen belyst den situatin sm dessa barn befinner sig i samt hur barnen påverkas av att ha en förälder frihetsberövad. Vikten av att barn med frihetsberövade föräldrar får adekvata insatser i förhållande till sin utsatta situatin betnas. Därtill har det skrivits rapprter sm betnar brister vad gäller samverkan mellan myndigheter samt att yrkesverksamma inte 1

7 anmäler till scialtjänsten trts anmälningsskyldighet jämlikt SL 14 kap. 1. För att scialtjänsten ska kunna utreda barnets behv av insatser är det avhängigt att det kmmer till scialtjänstens kännedm att ett barn har en förälder frihetsberövad. Annika Engströms (2008) artikel Fångar ch barn syns inte i statistiken i dagstidningen Svenska Dagbladet inleds med De har kallats de synliga barnen. De syns inte i statistiken. Vidare belyser Engström (2008) att barn med frihetsberövade föräldrar är ett scialt prblem ch trts att de är många, inte finns med i någn statistik. Mörkertalet är dessutm strt eftersm den här gruppen barn alldeles för sällan kmmer till scialtjänstens kännedm. Birgitta Perssn sm år 2008 var handläggare av barnfrågr inm kriminalvården uppger i artikeln att det bör finnas en samlad natinell statistik över samtliga rsanmälningar sm inkmmer till scialtjänsten. Ingen vet i dagsläget hur många anmälningar sm faktiskt görs utifrån att ett barn har en frihetsberövad förälder. Under 2013 framhåller Hillevi Larssn (S) vid interpellatin (2012/13:435) att barn med frihetsberövade föräldrar mår mycket dåligt ch att de många gånger straffas för ett brtt de själva inte begått. Vidare betnar Hillevi Larssn att det saknas natinella riktlinjer för msrgen av barn med frihetsberövade föräldrar. Beatrice Ask (M) bemöter detta i interpellatin (2012/13:435) ch svarar att kriminalvård ch plis arbetar utifrån ett barnperspektiv ch därmed är inga ytterligare åtgärder nödvändiga. Hn betnar dck vikten av samarbetet mellan scialtjänst ch andra myndigheter Barns rättigheter Den 20 nvember 1989 antg FN:s generalförsamling knventinen m barnets rättigheter ch Sverige ratificerade barnknventinen Enligt barnknventinens 1:a artikel framgår att barn är varje människa under 18 år. Av den 3:e artikeln framgår att vid alla åtgärder sm rör barn skall barnets bästa kmma i främsta rummet. Den 9:e artikeln är av str betydelse för barn med frihetsberövade föräldrar då det av den framgår att barn inte ska skiljas från sina föräldrar mt sin vilja, förutm m det är för barnets bästa. Barn har rätt att regelbundet träffa ch ha kntakt med den förälder de är separerad i från. Vad gäller barns rättighet att ha kntakt med sin frihetsberövade förälder innebär det således att samhället bär ett ansvar att kntakten med den frihetsberövade föräldern upprätthålls. Barnets rätt att uttrycka sin mening ch höras i alla frågr sm rör barnet samt att barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder ch mgnad framgår av artikel Scialtjänstlagen Lundgren & Thunved (2013) beskriver SL sm en målrelaterad ramlag vilket innebär att den innehåller grundläggande värderingar, riktlinjer ch helhetsprinciper med uppställda mål. Verksamheter sm arbetar under SL ska präglas av en helhetssyn. Scialtjänsten ska på demkratiska grunder främja bland annat scial trygghet ch jämlikhet i levnadsvillkr samt ska präglas av frivillighet ch självbestämmande. Detta ska vara vägledande i handläggning av enskilda ärenden inm scialtjänsten menar Lundgren & Thunved (2013). Följande kapitel i SL anser vi har relevans för vår 2

8 uppsats. Av scialtjänstlagens 2:a kapitel framgår att varje kmmun ansvarar för att alla individer får den hjälp ch det stöd de är i behv av. Åtgärder sm rör barn ska särskilt beaktas vilket svarar upp mt innehållet i artikel 3 i FN:s barnknventin. Scialtjänstlagens 3:e kapitel mfattar scialtjänstens ansvar för uppsökande verksamhet, erbjuda grupper eller enskilda stöd ch hjälp samt samarbete med andra myndigheter ch rganisatiner. Även av scialtjänstlagens 5:e kapitel framgår att scialnämnden ska samverka med rganisatiner ch myndigheter vad gäller barn sm riskerar att fara illa. Vidare framgår av scialtjänstlagens 14:e kapitel att yrkesverksamma sm arbetar med barn ch unga har skyldighet att anmäla till scialtjänsten m de i sin verksamhet får vetskap eller misstänker att ett barn far illa. (Se bilaga 3 där nämnda lagrum finns att läsa i sin helhet.) Systematiskt arbetssätt inm scialtjänsten Barns Behv I Centrum (BBIC) Scialtjänsten i Uppsala län är certifierade användare av BBIC ch av den anledningen är det relevant att krtfattat beskriva grunderna i utrednings- ch handläggningssystemet. Dahlberg ch Frssell (2008) b,.eskriver BBIC sm ett enhetligt system för handläggning ch utredning inm scialtjänstens barnavård sm bygger på teretisk grund. Målet är att barn inm scialtjänstens barnavård ska ges samma förutsättningar i livet sm andra barn. Genm att använda BBIC menar Dahlberg & Frsell (2008) att barnens ställning stärks samt att samverkan mellan barnet, dess nätverk ch scialtjänst främjas. Vidare ökar rättssäkerheten genm enhetlig utredning, planering ch uppföljning. Scialstyrelsen har sm målsättning att scialtjänsten i samtliga kmmuner i Sverige, ska använda BBIC sm utredningsverktyg. Systemet bygger på ett antal grundprinciper sm baseras på aktuell frskning inm svensk barnavård, lagstiftning ch praxis. Grundprinciperna i BBIC är: barn ch unga i centrum utvecklingseklgiskt perspektiv samt terier m barns utveckling samma rättigheter för alla barn samarbete med barnet ch dess nätverk samverkan mellan myndigheter vad gäller bedömningar ch insatser 3

9 svårigheter ch resurser ska identifieras under utredning ska det vara möjligt att besluta m insatser planering ch uppföljning av insats utgår från utredning samt kunskap ch beprövad erfarenhet Helhetssynen är viktig inm BBIC ch detta åskådliggörs med BBIC-triangeln nedan Teretisk grund för BBIC är den utvecklingseklgiska terin vilket innebär ett synsätt sm utgår från att barns utveckling sker i samspel med dess mgivning. För att förstå barnets situatin måste barnets behv, föräldrarnas förmåga samt faktrer i barnets familj ch miljö tas i beaktning. Dessa tre mråden samspelar ch scialsekreteraren måste göra en nggrann analys för att säkerställa att barnets behv tillgdses på bästa sätt. BBIC betnar att utsatta barn fta uppvisar tecken på att de inte mår bra ch att kunskap hs scialsekreterare är ytterst viktigt för att uppmärksamma barn sm avviker i sin utveckling. Vidare betnas att scialsekreterare måste ha kunskap m barns mtståndskraft samt skydds- ch riskfaktrer i barnens miljö (BBIC- en grundbk 2013) Trappan Uppsala 1991 startade Trappan i Uppsala kmmun. I Trappans verksamhetsbeskrivning från 2014, går att läsa att Trappan är en stödgruppsverksamhet i Uppsala kmmun. Denna riktar sig till barn sm har upplevt våld i familjen, har föräldrar sm lider av psykisk hälsa, missbrukar, har kgnitiva svårigheter eller till barns vars föräldrar har separerat. 4

10 Strukturen i stödgrupperna är lika avsett prbemmråde ch är manualbaserade. Trappan erbjuder även enskilda samtal. Trappan har ingen gruppverksamhet sm riktar sig enbart till barn sm har eller har haft en förälder frihetsberövad (författarnas anmärkning). Köpman & Wikner (2014) beskriver att liksm majriteten av stödgruppsverksamheter i Sverige, har även Trappan i Uppsala sin grund i metden Children are peple t, CAP. Detta är en metd sm har sitt ursprung i amerikanska annyma alkhlisters (AA) anhörigprgram. Metden är anpassad till svenska förhållanden ch riktar sig bland annat till barn sm växer upp i familjer där en föräldrar missbrukar, lider av psykisk hälsa eller till barn sm har en förälder frihetsberövad. Barn sm har en förälder med vanstående prblematik löper en ökad risk att utveckla nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa. Tillgången av adekvat stöd till barn sm lever under scialt utsatta förhållanden, är betydelsefull för barnets utveckling. Brist på adekvat stöd eller m det föreligger andra riskfaktrer i barns liv, har även det betydelse för utvecklingen av nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa hs barnet. Föräldrarna ses sm de mest betydelsefulla persnerna i ett barns liv ch m det förekmmer sciala prblem sm våld, missbruk eller kriminallitet, påverkar det hela familjen. Detta föranleder att alla familjemedlemmar behöver adekvat stöd. Syftet med stödgrupperna är att ge barnen ökad kunskap m hur föräldrarnas prblem påverkar hela familjen, ökad förståelse för sina egna behv samt stöd att bryta beteenden ch mönster sm kan leda till nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa. Att träffa andra barn sm är i samma eller liknade situatin, kan göra att barnet inte känner sig ensamt. Gruppverksamhet kan även bidra med att hjälpa barnen med att minska känslr av skuld ch skam samt att förmedla hpp m framtiden. Detta bidrar således till en ökad mtståndskraft hs barnen själva samt ökar deras möjligheter att inte utveckla nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa (Köpman & Wikner 2014). 1.2 Prblemfrmulering Barn med frihetsberövade föräldrar benämns sm en synlig grupp sm inte alltid får tillgång till de stödinsatser de är i behv av ch sm de har rätt till. Tidigare frskning belyser brister vad gäller samverkan mellan scialtjänst ch andra myndigheter, få insatser till målgruppen samt att dessa barn inte kmmer till scialtjänstens kännedm i någn str utsträckning. Vidare visar tidigare frskning att stödet inte mtsvarar barnens behv. Frskningen inm mrådet är mycket begränsat ch detta mtverkar barnens möjlighet till adekvata insatser. 1.3 Syfte ch frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur scialtjänstens stöd till barn med frihetsberövade föräldrar ser ut i Uppsala län. Studien ämnar även undersöka hur faktrer på mikr, mes ch exnivå samspelar ch vilken betydelse det har för dessa barn. Vidare syftar studien till att undersöka m scialtjänsten beaktar skydds- ch riskfaktrer vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar. 5

11 Våra frågeställningar är Erbjuder scialtjänsten i Uppsala län specifika insatser till barn med frihetsberövade föräldrar Samverkar scialtjänsten i Uppsala län med andra aktörer kring barn med frihetsberövade föräldrar Hur kmmer dessa barn till scialtjänstens kännedm På vilket sätt kan scialtjänsten i Uppsala län utveckla ch förbättra arbetet med barn till frihetsberövade föräldrar I vilken mån ger scialsekreterare sm arbetar med barnavårdsärenden uttryck för skydds- ch riskfaktrer gällande barn med frihetsberövade föräldrar 1.4 Avgränsning Vi har valt att avgränsa vår studie till att mfatta de scialsekreterare inm scialtjänsten i Uppsala län, sm arbetar med barnavårdsärenden. Definitinen av frihetsberövad har vi begränsat till att innefatta de föräldrar sm antingen är häktade eller sm avtjänar ett straff på anstalt. För att studien inte ska bli för mfattande har vi valt att inte ta med den grupp barn sm har en förälder frihetsberövad på grund av tvångslagstiftning så sm lag m rättspsykiatrisk vård (1991:1129), lag m psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) eller Lag (1988:870) m vård av missbrukare i vissa fall. 1.5 Dispsitin Uppsatsen är indelad i sex kapitel. Första kapitlet är det inledande där bakgrund, syfte, frågeställningar samt avgränsningar beskrivs. Andra kapitlet innehåller en redgörelse för tidigare frskning. I det tredje kapitlet beskrivs teretiska ch begreppsmässiga utgångspunkter sm är relevanta för uppsatsens syfte ch frågeställningar. Uppsatsens fjärde kapitel är metddelen där en kvantitativ metd utifrån en enkätundersökning beskrivs. I det femte kapitlet presenteras resultaten i studien mt bakgrund av tidigare frskning ch i det sjätte ch avslutande kapitlet diskuteras resultaten i förhållande till valda teretiska ch begreppsmässiga utgångspunkter. 6

12 2. Tidigare frskning I detta kapitel ska vi redgöra för tidigare frskning, relevant lagstiftning samt annan för ämnet väsentlig litteratur. Vi har tagit del av både internatinell ch natinell frskning sm vi funnit betydelsefull utifrån studiens syfte ch frågeställningar. Sökningar har gjrts i databaserna Ggle schlar, Swepub ch JSTOR. De använda sökrden är: incarcerated, parents, interventins, prgrams, children, prisn. Svenska sökrd sm använts är: barn, frihetsberövade föräldrar, fängelse, interventiner, effektutvärdering, scialtjänst samt insatser. Sökning av tidigare frskning kan vara begränsad, liksm valet av artiklar ch kunskapsöversikter. Genmgång av tidigare frskning gör inte anspråk på att vara heltäckande. Den frskning vi funnit i ämnet utgår till str del från barnens egna upplevelser av att ha en förälder frihetsberövad, kriminalvårdens ch scialstyrelsens arbete med målgruppen samt ideella rganisatiners arbete med barn till frihetsberövade föräldrar. Frskning med fkus på scialtjänstens arbete med barn till frihetsberövade föräldrar har dck varit svår att finna. Även natinell ch internatinell frskning sm avser interventiner riktade till målgruppen samt interventinernas effekter har varit knapphändig. Frskningen belyser inte hur scialtjänstens stöd ser ut för målgruppen. Vi ämnar med denna studie att undersöka hur scialtjänstens stöd ser ut i Uppsala län för barn med frihetsberövade föräldrar. Vår uppfattning är att det finns en generell kunskapslucka vad gäller frskning kring målgruppen. Detta avser insatser till målgruppen ch dess effekter men även barnens situatin ch prblemets mfattning. Förhppningen är att vi med vår studie kan bidra med infrmatin m hur scialtjänstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län. Inledningsvis redvisas tidigare frskning i relatin till barnen situatin. Vidare följer redvisning av anmälningsskyldighet. Därefter redgör vi för tidigare frskning gällande samverkan mellan scialtjänst ch andra myndigheter. Avslutningsvis redgörs för frskning sm avser insatser till målgruppen. Kapitlet är indelat i fyra avsnitt 2.1 Barnens situatin 2.2 Anmälningsskyldighet 2.3 Samverkan mellan scialtjänst ch andra myndigheter 2.4 Insatser till målgruppen 2.1 Barnens situatin Detta avsnitt redgör för frskning huruvida barn påverkas av att ha en förälder frihetsberövad. Detta för att öka medvetenheten m barnens utsatta situatin ch betydelsen av specifika insatser till målgruppen Knsekvenser för barn Murray, Farringtn, Sekel & Olsen (2009) har gjrt en systematisk översikt av hur barn påverkas av att ha frihetsberövade föräldrar samt sambandet mellan att ha en förälder frihetsberövad ch risken att utveckla ett nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa. Den systematiska översikten mfattades av 16 primärstudier ch författarna jämförde grupper av barn till frihetsberövade föräldrar med barn vars föräldrar inte varit 7

13 frihetsberövade, ch m utfallet av nrmbrytande beteende förekm i lika grad i grupperna. Definitinen av nrmbrytande beteende har nödvändigtvis inte att göra med kriminella handlingar utan mfattar även att ljuga ch bedra. Definitinen av psykisk hälsa mfattar även ångest ch depressin. Författarna ville identifiera vilka riskfaktrer sm har betydelse för barn med frihetsberövade föräldrar att utveckla ett nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa. De ville även se vilka typer av interventiner sm kunde förebygga utfallet av nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa. Resultaten av den systematiska översikten visade att barn med frihetsberövade föräldrar har en ökad risk att utveckla nrmbrytande beteenden ch psykisk hälsa. Enligt Murray et al. (2009) är det dck klart m det är frihetsberövandet i sig eller m det är tidigare erfarenheter av fördelaktiga livsvillkr sm rsakar risken att utveckla nrmbrytande beteenden ch psykisk hälsa. Resultaten i Östlings (2006) studie visar att andra faktrer än att ha en förälder frihetsberövad kan vara avgörande för utvecklingen av nrmbrytandet beteende ch psykisk hälsa. Andra faktrer sm kan påverka utvecklingen av nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa är sådana faktrer så sm en säker bendesituatin, föräldrars missbruk ch en knfliktfylld hemmiljö. Flertalet barn berättar inte för sin mgivning att föräldern är frihetsberövad vilket gör att de bär på en hemlighet. Barnen upplever ckså att de fta blir scialt avvisade från mgivningen. Karlssn (2007) anser däremt att frihetsberövandet av en förälder är en berende riskfaktr för ett barn att utveckla ett nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa. Karlssn (2007) beskriver i sin frskningsöversikt att det finns kunskap m att barn med frihetsberövade föräldrar far illa på lika plan. En aspekt Karlssn (2007) berör är att barn med frihetsberövade föräldrar riskerar att drabbas av stigmatisering, någt sm kan påverka barnen längre fram i livet. Karlssn (2007) har i sin frskningsöversikt tagit del av frskning från Strbritannien ch uppger att det finns skillnader mellan engelska ch svenska förhållanden. Svenska barn till frihetsberövade föräldrar löper inte lika str risk sm engelska barn att sm unga vuxna dömas till ett eller flera fängelsestraff. Frskare i ämnet menar att det har att göra med att man i Sverige inte dömer barn ch unga lagöverträdare till fängelse. Den brittiska studien visar på ett kausalt samband mellan längden på förälderns straff ch den förhöjda risken att barnet i framtiden döms till fängelse. Frskarna framhåller att det är lättare för svenska barn att ha en relatin till en förälder sm är frihetsberövad. Detta i kmbinatin med ett fungerande välfärdssystem minskar risken för att svenska barn med frihetsberövade föräldrar själva ska avtjäna fängelsestraff längre fram i livet. Mellan 2010 ch 2012 genmfördes ett EU-prjekt kallat COPING- Children Of Prisners, Interventins & Mitigatins t Strengthen Mental Health. Syftet var att studera vilka förutsättningar barn i Sverige, Tyskland, Rumänien ch Strbritannien har att hantera sin situatin med föräldrar frihetsberövade. Studien genmfördes med en enkät samt intervjuer sm mfattade 737 barn med frihetsberövade föräldrar. Även 8

14 barnens föräldrar ch andra aktörer i samhället ingick i studien. Det gjrdes en kartläggning av kriminalvårdens ch andra samhällsinsatser för barn med frihetsberövade föräldrar. I studien deltg 50 barn från Sverige. Vi har valt att fkusera på den delen av frskningen sm handlar m barn i Sverige. Berman, Steinhff & Kivumaa (2010) har gjrt en vetenskaplig sammanfattning med fkus på Sverige av EU- studien COPING. Resultaten av studien visar att barn med frihetsberövade föräldrar löper en högre risk än andra barn att utveckla ett nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa. Berman et al. (2010) menar att barn med frihetsberövade föräldrar kan ha upplevt avbrtt i viktiga anknytningsrelatiner samt blivit utsatta för stigmatisering. Barn sm utsätts för stigmatisering kan känna sig diskriminerade vilket kan leda till känslr av skam. Förlusten av en viktig ch nära relatin kan vara svår för barnet att hantera. Barn med frihetsberövade föräldrar är i behv av insatser sm är anpassade till just deras behv. Det behövs ckså en förändring vad gäller samhällets attityd till barn med frihetsberövade föräldrar. Vidare betnar Berman et al. (2010) vikten av att barnen får hjälp att stärka sin mtståndskraft. Då barn med frihetsberövade föräldrar utsätts för bland annat separatiner, stigmatisering ch ökad risk för nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa, kan barnen behöva insatser sm kan hjälpa dem att acceptera ch hantera sin situatin. Insatser sm svarar mt barnens behv kan således öka chansen för barnen att finna balans i sin utveckling En särskilt utsatt grupp barn Östling (2004) beskriver i sin studie att barn med frihetsberövade föräldrar är en synlig grupp i samhället. Barnen benämns de sällan nämnda eller de brtglömda brttsffren. Det finns inga utarbetade rutiner för hur samhället ska bemöta dessa barn. Vidare påstår Östling (2004) att barn med frihetsberövade föräldrar är en särskilt utsatt grupp eftersm separatinen från den frihetsberövade föräldern påverkar barnet på flera lika plan. Murray et al. (2009) beskriver att barn med frihetsberövade föräldrar är en snabbt växande grupp världen över vilket kan tala för ett ökat scialt bekymmer. Även här benämns barnen sm de glömda ffren. En slutsats sm Nyberg (2004) drar av resultaten av sin studie är att ansvaret för barn med frihetsberövade föräldrar vilar på berörda myndigheter ch barnets vårdnadshavare gemensamt. Nyberg (2004) påpekar att scialtjänsten har ett mfattande ansvar att förändra situatinen så att barn med frihetsberövade föräldrar får ett bättre bemötande ch mhändertagande. Hn knstaterar att barn med frihetsberövade föräldrar, trts att de är relativt str grupp, sällan nämns i samhällsdebatten vilket gör dem synliga i samhället. Frskning kring barn med frihetsberövade föräldrar är ringa vilket hn understryker sm beklagansvärt. Vidare anser Östling (2006) att då gruppen av barn med frihetsberövade föräldrar ökar i antal är det angeläget att ha i åtanke att barnens behv ch rättigheter är nödvändiga att tillgdse. Berman et al. (2010) lyfter fram att även msrgsföräldern påverkas när barnets andra förälder frihetsberövats. Majriteten av msrgsföräldrarna i studien uppgav att deras 9

15 erfarenhet av scialtjänsten var negativ då den upplevdes byråkratisk samt att det var svårt att få adekvat hjälp. Även upplevelser av att scialtjänsten var ett ht mt familjen beskrevs. Den stödinsats msrgsföräldern såg sm psitiv var genm ideella rganisatiner. Vidare framkmmer att msrgsföräldrar i str utsträckning tycker att det är viktigt att barnen har en bibehållen kntakt med den förälder sm är frihetsberövad Barnens röst Slutligen har vi tagit del av frskning med fkus på barnens upplevelser av att ha en förälder frihetsberövad samt deras önskemål m stöd. Barn ch ungdmar i Östlings (2006) studie beskriver en trygg ch förutsägbar vardag i samband med att en förälder är frihetsberövad. För att tillvarn ska vara förutsägbar ch trygg uttrycker barnen ch ungdmarna en önskan att föräldern ska frtsätta vara frihetsberövad. Majriteten av barn ch ungdmar sm medverkat i studien uppger att det är bättre att veta att en förälder är frihetsberövad än att inte veta vart ch varför föräldern försvunnit. Barnen ch ungdmarna beskriver att de önskar få infrmatin m var den frihetsberövade föräldern befinner sig, vilket brtt föräldern begått samt strafflängden. Om barnet inte får krrekt infrmatin finns risk för ökad r. Om barnen istället får tydlig infrmatin vad gäller förälderns frihetsberövande kan det medföra en bättre framförhållning ch trygghet vilket kan ses sm en skyddsfaktr. I resultatet av Östlings (2006) studie redvisas även att barnen inte får tillräcklig infrmatin angående förälderns frihetsberövning så sm strafftidens längd samt när nästa kntakt med den frihetsberövade föräldern kmmer att ske. Det kan således vara mycket betydelsefullt för barn med frihetsberövade föräldrar att ha vetskap m praktiska förhållningsregler. Detta kan i sin tur medföra att barn med frihetsberövade föräldrar kan få framförhållning sm kan ge en känsla av trygghet. Scialtjänsten skulle här kunna vara behjälplig genm att erbjuda sådant stöd. Barn ch ungdmar sm medverkat i Östlings (2006) studie uppger att andra riskfaktrer, bland annat missbruk ch kriminalitet, förekmmit under uppväxten. Fler av barnen berättar att de känt besvikelse ch ilska över det brtt den frihetsberövade föräldern begått. De beskriver även en önskan m att föräldern ska ge upp sin kriminella livsstil. Vanliga reaktiner hs barn med frihetsberövade föräldrar är besvikelse, srg samt ilska. Även i Nybergs (2004) studie framkmmer att barn med frihetsberövade föräldrar känner nedstämdhet ch ilska samt har kncentratinssvårigheter, försämrade sklprestatiner ch en känsla av att vara önskad ch älskad. I Östlings (2006) studie beskriver många barn en saknad efter den frihetsberövade föräldern samt att det är en påfrestning att vänta på att strafftiden ska ta slut. Trts att det är viktigt för barn att träffa sin förälder då föräldern är frihetsberövad, kan det upplevas sm skrämmande att besöka föräldern på anstalt. Berman et al. (2010) uppger att alla barn i studien har beskrivit förälderns frihetsberövande sm ett trauma sm medfört känslmässig påfrestning. Barnen beskriver att de har nt i magen, svårt att sva, känner sig arga, ledsna eller bedrövade. Resultaten av studien åskådliggör att barn med frihetsberövade föräldrar generellt 10

16 presterar sämre i sklan i samband med att en förälder är frihetsberövad. Barnen har även önskemål m stöd. De yngre barnen i studien uppger att de vill ha känslmässigt stöd i sklan m det blir ledsna under skltid samt stöd vad gäller sklrelaterade saker. Barnen uppger även vikten av en frtsatt kntakt med den förälder sm är frihetsberövad. Frtsättningsvis beskriver barnen i studien att de ibland undanhåller sanningen m var den frihetsberövade föräldern är för att skydda sig själva från att bli utsatta för mbbning ch stigmatisering från mgivningen. Vidare beskriver barnen att det kan vara påfrestande att bära på en sådan hemlighet. Barnen uppger dessutm att behvet av stöd är akut samt att insatser måste sättas in vid rätt tidpunkt. De tidpunkter då barnets behv av stöd är sm störst, förklarar barnen, är vid tidpunkten för förälderns frihetsberövning samt när föräldern friges. Resultaten av studien visar att de insatser sm samhället erbjuder barn med en frihetsberövad förälder inte är tillräckligt utifrån barnens behv. 2.2 Anmälningsskyldighet Detta avsnitt redgör för frskning gällande vikten av att scialtjänsten får kännedm m att barn har en förälder frihetsberövad ch att anmälningsskyldigheten är en förutsättning för detta. Wigzell & Börjessn (2007)har via scialstyrelsen skrivit en handbk gällande anmälningsskyldighet m missförhållande sm rör barn. Wigzell & Börjessn (2007) beskriver att det av scialtjänstlagens 5 kap. 1 framgår att kmmunerna har ansvar för att barn ch unga växer upp under trygga ch gda förhållanden. Scialnämnden ansvarar för att barn ch unga får hjälp m vårdnadshavarna brister i sin msrg m barnet eller den unge. En förutsättning för att detta ska vara möjligt är att yrkesverksamma inm andra myndigheter gör en anmälan jämlikt scialtjänstlagens 14 kap. 1 till scialtjänsten. Myndigheter ch yrkesverksamma är skyldiga enligt lag, att genast anmäla till scialnämnden m de i sin verksamhet får kännedm m eller misstänker att ett barn far illa. Wigzell & Börjessn (2007) belyser att anmälningsskyldigheten mfattar bland annat, sjukvård, skla, kriminalvård samt de sm är verksamma inm yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ch fullgör uppgifter sm berör barn ch unga eller inm annan sådan verksamhet inm häls- ch sjukvården eller på scialtjänstens mråden. Vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar sm fta är i behv av stöd från scialtjänsten, är det av yttersta vikt att plis ch kriminalvård fullföljer sin anmälningsskyldighet ch anmäler detta till scialtjänsten. Vidare framhåller Wigzell & Börjessn (2007) att plisen sm myndighet enligt plislagens (1984:387) 3, ska samarbeta med scialtjänsten m förhållanden sm kan antas föranleda en åtgärd från scialtjänsten. De enskilda pliserna mfattas även av anmälningsskyldigheten. Kriminalvården är de sm ftast får kännedm m barn med frihetsberövade föräldrar ch de bör därför underrätta scialtjänsten m dessa barn. Detta gäller såväl de sm arbetar på anstalt sm de sm arbetar inm frivården. Det är viktigt att underrätta scialtjänsten att en intagen sm har barn snart ska friges samt m en intagen avtjänar ett långt straff ch att barnen av den anledningen kmmer att vara separerade från sin förälder under lång tid. Barn med 11

17 frihetsberövade föräldrar kan av flera anledningar behöva stöd från scialtjänsten, ch m barnen inte kmmer till scialtjänstens kännedm finns risk att barnen inte får det stöd ch skydd de är i behv av. Wigzell & Börjessn (2007) understryker att anmälningsskyldigheten inte alltid fungerar i praktiken. Det är endast i få fall där man misstänker att ett barn far illa sm det görs en anmälan till scialtjänsten. Förklaringar till att myndigheter ch andra aktörer sm mfattas av anmälningsskyldigheten avstår från att anmäla är att det råder brist på kunskap m anmälningsskyldigheten. De sm anmäler känner ett behag över vad en anmälan innebär samt att det kan vara svårt ch ångestfyllt att inse att ett barn far illa. För att göra en anmälan krävs inte belägg eller bekräftade uppgifter m att ett barn far illa. Det är scialtjänstens ansvar att utreda m barnet far illa vilket innebär att en anmälan till scialtjänsten kan föregås av r m att ett barn far illa utan att detta är bekräftat. Det är naturligt att inte vilja göra en förhastad anmälan ch många väljer därför att vänta ett tag, för att se m situatinen kan redas ut av sig själv. Detta kan således innebära att barn inte får den hjälp ch det stöd de är i behv av. Att vänta med att göra en anmälan kan få knsekvenser för barnet ch detta bör vägas in när man sm tjänsteman väljer att göra eller inte göra en anmälan. Wigzell & Börjessn (2007) betnar att det är möjligt för andra myndigheter att rådfråga scialtjänsten kring barn sm far illa m detta görs identifierat. Att det finns en misstr mt scialtjänsten kan även det bidra till att anmälningar m att barn ch unga far illa uteblir. En annan faktr sm kan ha betydelse för uteblivna anmälningar är att anmälaren befarar att dennes anmälan medför att barnen mhändertas. Scialtjänstens insatser bygger dck i första hand på frivillighet ch m scialtjänsten kan erbjuda tidiga insatser, bidrar detta till att tvångsåtgärder kan undvikas i möjligaste mån. Nyberg (2004) anser att det råder en bristfällig samverkan mellan myndigheter ch andra aktörer vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar trts anmälningsskyldighet jämlikt 14 kap. 1 SL. För att barnen ska kmma till scialtjänstens kännedm ch på så sätt få tillgång till stöd måste det finnas en fungerande samverkan mellan myndigheter pängterar hn. Vidare framhåller Nyberg (2004) att barn med frihetsberövade föräldrar redan är i en utsatt situatin ch att de inte ska behöva hamna i en än mer utsatt situatin på grund av brister inm scialtjänst ch kriminalvård. 2.3 Samverkan mellan myndigheter Detta avsnitt redgör för frskning gällande vikten av samverkan mellan scialtjänsten ch andra myndigheter i förhållande till barn sm far illa. Det mfattar således även barn med frihetsberövade föräldrar. Nyberg (2004) har studerat barnperspektivet inm kriminalvården vilket gjrdes genm en enkätundersökning ch litteraturstudier. Hn tg även del av viktig kunskap sm förmedlats av rganisatiner sm arbetar med barn till frihetsberövade föräldrar. Bakgrunden till hennes studie var att Scialstyrelsen ch kriminalvårdsstyrelsen 1997, fick i uppdrag av regeringen att se över under vilka förhållanden barn med frihetsberövade föräldrar lever. Syftet med hennes undersökning var att göra ett 12

18 uppföljningsprjekt kring det uppdraget. Nyberg (2004) framhåller att trts att barnet har en frihetsberövad förälder så har barnet rättigheter utifrån barnknventinen, precis sm alla barn. Barnet har rätt att upprätthålla kntakten med föräldern även m föräldern är frihetsberövad ch samhället måste ansvara för att kntakten ska vara så psitiv ch meningsfull sm möjligt. Nyberg (2004) hävdar att inga barn med frihetsberövade föräldrar ska behöva få ett bristfälligt bemötande eller hantering av scialtjänst eller kriminalvård sm kan leda till att barnet separeras i nödan från den frihetsberövade föräldern. Istället menar hn att scialtjänst ch kriminalvård ska bidra till att stödja ch stärka relatinen mellan barn ch förälder. Den här frskningen pekar på att barn med frihetsberövade föräldrar har behv av att ha kntakt med sina frihetsberövade föräldrar, förutm när det inte är för barnets bästa. I scialstyrelsens rapprt samverkan kring barn sm far illa (2006) framgår att det den 1 juli 2003 infördes nya bestämmelser i scialtjänstlagen sm innebär att scialnämnden har skyldighet att samverka med andra aktörer i samhället vid frågr sm rör barn sm far illa eller riskerar att fara illa. Scialstyrelsen har följt upp lagändringen genm en enkätundersökning till några kmmuner i landet samt genm seminarier för scialtjänst ch andra aktörer i samhället sm möter barn sm far illa. Uppföljningen visar att det förekmmer samverkan mellan scialtjänst ch andra aktörer. Uppföljningen visar även att de sm deltagit i undersökningen anser att samverkan är viktig men att det kräver resurser. Det finns heller inte några rutiner eller riktlinjer för samverkan vilket kan medföra att samverkan inte pririteras i tillräckligt str utsträckning. Hinder för samverkan kan vara att ansvarsfördelningen är tydlig samt att brister i samrdning kan göra att klienter hamnar mellan stlarna. I rapprten framkmmer att frskningsstödet för att samverkan ger psitiva effekter för målgruppen, i detta fall barn med frihetsberövade föräldrar, är begränsad. Däremt menar de prfessinella att samverkan har gda effekter vad gäller att upptäcka utsatta barns situatin, ge rätt insats samt ökad kmpetens bland de sm möter barnen I Scialstyrelsens rapprt Samverka för barns bästa en vägledning m barns behv av insatser från flera aktörer från 2013, framhålls att barn sm far illa eller riskerar att fara illa, många gånger erbjuds insatser från flera aktörer. Att ha en helhetssyn över barnets situatin är viktig ch därmed blir samverkan mellan lika aktörer betydelsefull. Det är barnets behv sm styr vilka aktörer sm behöver samverka i det enskilda fallet ch det finns även lagstöd vad gäller samverkan mellan scialtjänst ch andra myndigheter. Barnet ch familjens delaktighet benämns sm viktig under prcessen, detta utifrån tidigare frskning, stöd i lagen samt av etiska skäl. Vidare beskrivs i rapprten att det är de prfessinella sm är ytterst ansvariga för att samverkan kmmer till stånd. Rapprten betnar att samverkan underlättas m det finns tydliga avtal ch riktlinjer vad gäller ansvarsfördelning ch tydliga uppdrag. Gemensamma system för dkumentatin ch utredning medför att samsynen ökar ch även sm stöd för samverkan. Scialtjänstens utrednings ch handläggningssystem BBIC (se bakgrund 1.1.4) har i utvärderingar visat sig bidra till att fkus hamnar på barnet samt att familjen bjuds in till samverkan. 13

19 Scialstyrelsen fick uppdrag av regeringen (JU2011/1906/KRIM), att ta fram en vägledning gällande samverkan för unga sm riskerar att utveckla en kriminell livsstil samt de ungdmar sm önskar stöd att lämna kriminella nätverk. Syftet med vägledningen är att aktörer sm arbetar med ungdmarna ska ges stöd i frågr sm rör samverkan. Vägledningen innehåller även en beskrivning av hur aktörer kan upptäcka ungdmar sm är i behv av stöd från vad scialstyrelsen kallar scial insatsgrupp. För att upptäcka ungdmar sm riskerar att utveckla en kriminell livsstil behövs kunskap m vilka riskfaktrer sm har betydelse. De riskfaktrer sm nämns är bland annat, att ungdmen är impulsstyrd, sklkar eller umgås i kriminella sammanhang. Finns det kriminella i ungdmens familj, exempelvis en förälder sm har varit eller är frihetsberövad, ökar således risken att ungdmen själv hamnar i kriminalitet. Att vara barn till en frihetsberövad förälder är en riskfaktr. Om flera riskfaktrer förekmmer samtidigt ökar risken ytterligare för ungdmen att utveckla en kriminell livsstil. När scialtjänsten ska bedöma barn ch ungdmars risk att utveckla en kriminell livsstil är det angeläget att ta skydds- ch riskfaktrer i beaktning. Vidare berör vägledningen vikten av att andra aktörer sm möter barnen ch ungdmarna, anmäler detta jämlikt 14 kap. 1 SL till scialtjänsten. Vägledningen betnar även att tidiga insatser för barn sm far illa eller riskerar att fara illa är av str betydelse för att mtverka en negativ utveckling hs barn ch unga. Får barnen inte adekvata insatser kan det få knsekvenser för barnet senare i livet. Samverkan har samhällseknmiska vinster då samhällets resurser ska nyttjas med effektivitet. För att få till en fungerande samverkan nämns tre kmpnenter, styrning, struktur ch samsyn. Vidare kan dessa kmpnenter brytas ner till mindre beståndsdelar så sm förankring, tydliga målfrmuleringar, resurser, samsyn ch kmpetens. Ett systematiskt arbetssätt så sm BBIC bidrar till ett mer tydligt ch skyndsamt resultat för barnen (Scialstyrelsen Samverkan i sciala insatsgrupper vägledning för lkalt arbete i syfte att mtverka en kriminell livsstil bland unga 2012). 2.4 Insatser Detta avsnitt redgör för frskning gällande insatser. Den knapphändiga frskning sm finns gällande insatser handlar till str del m stödgruppsverksamhet riktade till andra målgrupper. Däremt visar frskningen att stödgruppsverksamhet sm insats kan implementeras till barn med frihetsberövade föräldrar Kartläggning av insatser Flkhälsinstitutet fick i uppdrag av regeringen att kartlägga Sveriges kmmuners förebyggande arbete avseende barn ch ungdmar i risksituatiner under Då kartlades vilka insatser kmmunerna erbjuder barn ch ungdmar samt vilka aktörer sm erhåller insatserna. Vidare undersöktes hur verksamhetsutvecklingen såg ut på lkal nivå. Kartläggningen genmfördes med en webbenkät sm förmedlades till samtliga kmmuner i Sverige ch ungefär hälften av dessa svarade. Enkäten innehöll bland annat frågr sm rör riskfaktrer sm exempelvis psykisk hälsa hs föräldern eller kriminalitet hs föräldern samt när en förälder är frihetsberövad. Av resultaten framkmmer att stödsamtal ch gruppverksamhet är en vanligt förekmmande insats samt att scialtjänstens rll är av str betydelse vad gäller insatser. Resultaten visar att 14

20 barn med frihetsberövade föräldrar bör uppmärksammas i större utsträckning än vad sm sker idag. Insatser i familjer där en förälder är frihetsberövad förekmmer ftast i frm av föräldrautbildning för den frihetsberövade föräldern. Utvärderingar av dessa föräldrautbildningar visar på gda resultat men det saknas frskning gällande barnens upplevelser ch erfarenheter. Av resultaten framgår att det endast är 12 av 149 svarande kmmuner sm anger att de erbjuder specifika insatser till barn med frihetsberövade föräldrar, detta till skillnad från bland annat insatser riktade till barn sm bevittnat våld. För dessa barn anger 100 av 149 svarande kmmuner att de erbjuder riktade insatser till målgruppen. Vid kartläggningen ställdes frågr m kmpetensutveckling gällande barn ch ungdmar i risksituatiner. Exempel på utbildningar sm persnal inm scialtjänsten erbjuds är utbildning i dkumentatinssystemet BBIC (se Bakgrund 1.1.4) ( A 2010:10) Utvärdering av insatser Vi har inte funnit några utvärderingar genmförda vad gäller stödgrupper för barn med frihetsberövade föräldrar, dck är prblembelastningen hs barn där föräldrar missbrukar eller där det förekmmer psykisk hälsa likvärdig med den prblembelastning barn med frihetsberövade föräldrar utsätts för. Stödgrupperna är även anpassade för barn i riskmiljöer, däribland barn med frihetsberövade föräldrar. Av den anledningen är det intressant att inkludera dessa utvärderingar i vår uppsats. Under periden 2006 till 2010, har Reginförbundet i Uppsala län genmfört ett frsknings- ch metdutvecklingsprjekt. Bakgrunden till prjektet är att många kmmuner erbjuder barn ch unga sm växer upp i familjer där föräldrarna har prblem, deltagande i stödgrupper. Exempel på föräldrars prblem är psykisk hälsa, missbruk eller kriminalitet. En rapprt från IOGT- NTO:s ungdmsförbund, visar att 90 % av Sveriges kmmuner under 2010 erbjuder gruppverksamhet riktad till barn. Uppsala-prjektet mfattas av två faser varav den första fasen innefattade utveckling, utprvning ch validering av mdell för effektutvärdering av stödgrupper i Uppsala län. Den andra fasen bestd av en vidareutveckling av mdellen samt att bearbeta ch analysera den empiri sm samlats in. Under prjektets första fas tgs ett frmulär fram kallat SDQ. Där mättes: styrkr ch svårigheter sm avser att mäta psykisk hälsa hs barnen, Livsstegen, sm avser att mäta livskvalitet Barn-KASAM sm avser att mäta barnens känsla av sammanhang. Mätningar har genmförts före deltagande i gruppverksamhet, efter deltagande i gruppverksamhet samt sex månader efter avslutat deltagande gruppverksamhet. Frmulären har visat sig vara användbara ch under prjektets andra fas utvecklades en digital utvärderingsmdell. 298 barn ch unga mellan 7 ch 23 år har deltagit i 15

21 stödgrupperna ch resultaten visar att dessa barn har fler emtinella ch uppförandeprblem än nrmalppulatinen. Vid uppföljningen sex månader efter deltagande i gruppverksamhet hade samtliga prblem hs barnen minskat. Resultaten av utvärderingen visade att insatsen hade en psitiv effekt på gruppnivå. Dck menar författarna att det inte räcker med den förändring stödgruppen kan ge barnet utan att även mgivningen sm rsakar barenns prblem måste förändras (FU-rapprt 2012/1- Reginförbundet Uppsala län). Skerfving (2012) menar att det råder brist på effektutvärderingar av stödgruppsverksamhet trts att detta är en av de vanligaste insatser scialtjänsten erbjuder barn ch ungdmar sm kmmer från riskgrupper. De effektutvärderingar sm har gjrts är vad man kallar nöjdhetsundersökningar av stödgrupper. Skerfving (2012) hänvisar till en Australiensisk studie där två förebyggande insatser riktade till barn där en förälder led av allvarlig psykisk hälsa. Barnen i studien har likt barn med frihetsberövade föräldrar, en prblembelastning sm är betydligt högre än nrmalppulatinens. De insatser sm erbjöds barnen i studien var en lägerverksamhet ch en stödgruppsverksamhet liknande Trappan i Uppsala. Resultaten av studien visade att båda insatserna hade psitiv effekt på barnen ch att det fanns anledning att erbjuda dessa insatser inm scialtjänsten. Carlssn & Janssn (2014) har i sin utvärdering av stödgruppsverksamhet för barn ch ungdmar i riskmiljöer undersökt m Trappans stödgruppsverksamhet ger en minskad psykisk belastning för barnen sm deltar i stödgrupperna. De har även undersökt m barnen upplever en ökad livskvalitet ch hppfullhet efter deltagande i stödgrupperna. Undersökningen genmfördes med en enkät sm besvarades av barn ch ungdmar från trygga ch instabila miljöer. De barn Carlssn & Janssn (2014) undersökt, kmmer från familjer där det förekmmer missbruk eller psykisk hälsa hs föräldrarna. Resultaten av studien visar att barn sm deltg i Trappans stödgrupper upplevde att livskvaliteten ökat jämfört med innan. Barnen hade även mer hppfull inställning till framtiden. 2.5 Sammanfattning frskning Den frskning vi tagit del av belyser först ch främst den situatin barn med frihetsberövade föräldrar befinner sig i. Det framgår av frskningen att barn med frihetsberövade föräldrar är en utsatt grupp ch att de fta mår mycket dåligt. Knsekvenser för barnen är bland annat att de löper en ökad risk att utveckla nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa. Vidare visar frskningen att samverkan mellan scialtjänst ch andra myndigheter ch rganisatiner förekmmer i str utsträckning men att det finns hinder så sm avsaknad av riktlinjer ch tydlig ansvarsfördelning sm försvårar samverkan. Frskning vad gäller anmälningsskyldighet visar att det finns brister ch att myndigheter ch andra aktörer inte anmäler till scialtjänsten i önskvärd mfattning. Förklaringar till att anmälningar jämlik 14 kap. 1 SL uteblir är att det saknas kunskap m anmälningsskyldigheten eller att den sm ska göra en anmälan känner behag inför detta. Frskning i förhållande till insatser har varit 16

22 mycket begränsad. Den frskning vi funnit relevant är inriktad på insats i frm av stödgruppsverksamhet. Av frskningen framkmmer att stödgruppsverksamhet har en psitiv effekt på de barn sm ges möjlighet att deltaga. Däremt finns det endast ett fåtal grupper i Sverige för barn med frihetsberövade föräldrar. I Uppsala län finns inga grupper riktade till målgruppen. Frskningen tar dck inte upp hur scialtjänstens stöd ser ut för målgruppen. Vi ämnar med denna studie att undersöka hur scialtjänstens stöd ser ut i Uppsala län för barn med frihetsberövade föräldrar. 17

23 3. Teretiska ch begreppsmässiga utgångspunkter I detta kapitel presenteras teri ch begrepp sm vi finner relevanta för undersökningens syfte ch frågeställningar. Vi kmmer att använda ss av utvecklingseklgisk teri sm kmpletteras med begreppen skydds- ch riskfaktrer. Den utvecklingseklgiska terin kmmer att användas för att belysa scialtjänstens betydelse vad gäller stöd till barn sm har en förälder frihetsberövad. Detta utifrån att barnet ch dess miljö är i ständigt samspel ch det påverkar barnets utveckling. Terin belyser hur det enskilda barnet påverkas men även hur andra faktrer sm närmiljön, lagstiftning ch samhällsstrukturer samspelar ch påverkar barnets situatin. Scialtjänsten ch dess stödfunktin för barn i utsatta miljöer är således av betydelse för barnens möjlighet att utvecklas gynnsamt. Tidigare frskning understryker att barn med frihetsberövade föräldrar riskerar att utveckla nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa. Scialtjänstens stöd är viktigt för att mtverka detta. Den utvecklingseklgiska terin förespråkar samspel ch samverkan mellan lika delar ur ett helhetsperspektiv. Vidare belyser även tidigare frskning vikten av samarbete mellan scialtjänst ch andra myndigheter. Barn med frihetsberövade föräldrar riskerar att hamna mellan stlarna m samverkan mellan myndigheter är bristfällig. Den utvecklingseklgiska terin är även relevant mt bakgrund av att scialtjänsten i Uppsala län är certifierade användare av BBIC ch att deras arbetssätt grundar sig utvecklingseklgisk teri. Sm kmplement till utvecklingseklgisk teri används begreppen skydds- ch riskfaktrer. Begreppen risk- ch skyddsfaktrer är relevanta att använda i diskussinen då tidigare frskning betnar att det är en riskfaktr att ha en frihetsberövad förälder samt vikten av att upptäcka riskfaktrer men även förmåga att förhindra riskfaktrer i gd tid. Vidare kan scialtjänstens insatser ch stöd bedömas vara en skyddsfaktr för barnet. Scialtjänsten använder sig av begreppen skydds- ch riskfaktrer vid bedömningar ch utredningar utifrån BBIC. Kapitlet är indelat i 2 avsnitt 3.1 Utvecklingseklgisk teri samt 3.2 Begreppen Risk- ch skyddsfaktrer 3.1 Utvecklingseklgisk Teri Gunvr Anderssn (2013) beskriver att utvecklingseklgisk teri utarbetades av den rysk-amerikanske psyklgen Urie Brnfenbrenner, Terin bygger på att barns utveckling sker i ett sammanhang där samspelet mellan barnet, miljön ch samhället i strt har betydelse. Utgångspunkten är att människan påverkas av ch samspelar i flera lika kntexter samtidigt. Den utvecklingseklgiska terin framhåller att det är viktigt att ta hänsyn till samspelet mellan barnet ch dess miljö, för att skapa sig en uppfattning m ett barn ch dess situatin. Brnfenbrenner utvecklingseklgiska mdell har flera lika nivåer eller system, sm har en sammanhängande struktur. Dessa system förekmmer inm lika nivåer i samhället med vilka barnet har en relatin sm påverkar dess utveckling. (Anderssn 2013). 18

24 Figuren 1. Brnfenbrenners utvecklingseklgiska mdell (scialstyrelsen 2006) Ma kr niv å Exnivå Mesnivå Fritids - miljö Kamrat - grupp Mikr - nivå Förskla/ skla Gr an nskap Familj Mikrnivå- Är där barnet befinner sig ch dess närmiljö. Här ingår familj, skla, fritid, kamrater ch liknande. Det sker ett ständigt samspel mellan barnet ch dess närmiljö. Barnets mikrsystem utökas allteftersm barnet växer. En viktig kmpnent för barnet i mikrsystemet är sciala relatiner sm stödjer barnet ch kmpletterar varandra. Det är angeläget att det sker en psitiv samverkan mellan systemen på mikrnivå för barnets utveckling. Om barnets lika mikrsystem mtverkar varandra så kan det påverka barnets utveckling negativt. Mesnivå- Relatinerna ch samspelet mellan de lika systemen på Mikrnivå knstruerar systemet på Mesnivå. Dessa har str betydelse för barnet ch dess situatin. Att dessa grupper fungerar är viktigt för barnets utveckling ch välmående. Exnivå- Här återfinns förhållanden sm barnet inte står i direktkntakt med men sm har en indirekt påverkan på barnets möjligheter till utveckling. Mesnivåns system samspelar ch påverkas av Exnivån sm mfattar exempelvis föräldrarnas arbetsplats, sjukvård, kmmunens rganisatin samt scialtjänsten ch interaktin mellan dessa. 19

25 Makrnivå- De tre föregående nivåerna samspelar ch påverkas slutligen av nrmer ch värderingar utifrån en natinell nivå samt de samhälleliga strukturer sm finns. Barnets utveckling styrs av individuella egenskaper ch faktrer i miljön samt hur dessa samspelar. Faktrer i miljön påverkar barnets utveckling, men även föräldrarnas förmåga att tillgdse barnets behv påverkar barnet. Faktrer sm påverkar föräldraförmågan negativt kan vara missbruk eller kriminalitet. Vid bristande msrgsförmåga hs föräldrar är det möjligt att kmpensera detta till viss del genm ett stabilt nätverk sm kan ge stöd. Detta kan vara stöd av den närmaste mgivningen men även stöd i frm av insatser från scialtjänst (Anderssn, 2002). 3.2 Risk ch skyddsfaktrer Sundell (2007) beskriver bristen på en tydlig definitin av barn sm far illa. Ett prblem är var gränsen går när en förälders agerande gentemt barnet slutar vara acceptabelt ch blir acceptabelt. Det andra prblemet mfattar huruvida definitinen bygger på riskfaktrer eller m det handlar m faktisk skada barnet utsätts för. Bristen på en tydlig definitin av målgruppen medför dessutm ett prblem för scialsekreterare sm arbetar med barnavårdsärenden att avgöra m ch när ett barn far illa. Sundell (2007) menar att det finns ett antal faktrer sm påverkar m barn far illa, dessa kallas riskfaktrer. Dessutm finns det även faktrer sm kan minska risken för att barn far illa, så kallade skyddsfaktrer. Det innebär inte att dessa faktrer per autmatik rsakar eller skyddar barn från att fara illa utan det är samspelet mellan de lika faktrerna sm har betydelse menar Sundell (2007). Lagerberg & Sundelin (2005) påstår att risker ska betraktas sm en prcess där man sm utredare måste förstå ch ta hänsyn till barnets ålder samt utvecklingsstadium men även förälderns situatin. Utlösande faktrer sm utsätter barn för risken att fara illa kan åstadkmmas av att ett visst prblem uppstår vid en viss tidpunkt. Faktrer sm bidrar till att vidmakthålla ett gynnsamt förhållande för barnet kan variera samt vara lika i antal vilket kan leda till lika intensitet ch varaktighet berende på barn ch ålder. De lika riskfaktrerna samspelar. Vidare menar Lagerberg & Sundelin (2005) att det finns så kallade risktrösklar. Med detta menas att en riskfaktr sm uppstår kan vara betydlig ch inte åstadkmma någn märkbar störning för barnet, effekten är för liten för att barnet ska löpa en risk att utveckla ett beteendeprblem. Däremt kan risken för att barnet ska utveckla en beteendeprblematik öka m barnet utsätts för flera lika riskfaktrer på en ch samma gång. Man talar då m en så kallad ds- respndeffekt eller tröskeleffekt. Lagerberg & Sundelin (2005) beskriver även skillnaden mellan latenta effekter ch tröskeleffekter. Skillnaden ligger i att latenta effekter kan ses sm knsekvenser av tidigare belastningar av riskfaktrer för barnet vilka kan liknas vid vilande riskfaktrer sm kan manifestera prblem hs barnet vid senare påfrestningar av riskfaktrer. Lagerberg & Sundelin (2005) påpekar att påfrestningar sm barnet utsätts för, sm kan verka påfallande betydliga, kan utlösa kraftiga reaktiner hs barnet då det redan är sårbart på grund av tidigare erfarenheter av riskfaktrer. 20

26 Sundell (2007) anser att det finns fem lika riskfaktrer hs vårdnadshavarna sm kan öka risken för att barn far illa: Missbruk hs en förälder är den enskilt största för ett barn att fara illa. Persnlighetsdrag ch psykisk hälsa/hälsa hs en förälder såsm låg självkänsla, låg känsla av kntrll, dålig impulskntrll ch nrmbrytande beteende sm exempelvis kriminalitet, kan vara riskfaktrer sm påverkar att barn far illa. Egen erfarenhet av msrgssvikt hs en förälder kan vara en riskfaktr sm påverkar att barn far illa. Attityder ch kunskap såsm en negativ attityd eller dålig kunskap m barns utveckling kan vara en riskfaktr sm påverkar att barn far illa. Ålder såsm kpplingen mellan förälderns ålder ch barn sm far illa. Det finns studier sm visar att föräldrar sm har låg ålder kan vara en riskfaktr för barn att fara illa. Vidare presenterar Sundell (2007) att det finns fyra lika riskfaktrer i familjen sm kan rsaka att barn far illa. Samspel mellan föräldrar ch barn sm kan vara att föräldrar fkuserar på barnets negativa beteende istället för på det psitiva samt är mer benägna att använda verbala bestraffningar istället för att använda psitiva strategier såsm att resnera med barnet. Familjestruktur där barnet lever med en ensamstående förälder kan vara en riskfaktr för barnet att fara illa. Knflikter ch våld i hemmet kan vara en riskfaktr för barn att fara illa. Stress hs föräldrarna kan vara en riskfaktr för barn att fara illa. Även hs barnet själv finns det riskfaktrer sm kan rsaka att barnet far illa anser Sundell (2007). Dessa riskfaktrer är dck aldrig barnets ansvar men kan förklara vilka riskfaktrer sm kan göra barnet mer sårbart menar Sundell (2007). -Barnets ålder kan vara en riskfaktr sm påverkar att barn far illa. Spädbarn ch småbarn sm kräver mer mvårdnad löper en ökad risk att fara illa. -Funktinsnedsättning hs barnet kan vara en riskfaktr, då barnet eventuellt kräver mer msrg, för att fara illa. Andra kännetecken sm kan vara riskfaktrer för att barn far illa är aggressivitet hs barnet, uppmärksamhetsstörning, impulsivitet samt andra beteendeprblem hs barnet. Riskfaktrer i närmiljön samvarierar fta med riskfaktrer hs föräldrar, familj ch barn. Dessa faktrer kan utgöras av fattigdm ch arbetslöshet, scial islering eller att växa upp i scialt utsatta mråden. 21

27 Lagerberg & Sundelin (2005) hävdar att skyddsfaktrer medverkar till ett gynnsammare utfall i närvar av riskfaktrer, det vill säga att skyddsfaktrers effekt är berende av att det finns riskfaktrer. Om riskfaktrerna är låga eller befintliga har skyddsfaktrerna inget värde då de inte kan interagera med riskfaktrerna, det vill säga skyddsfaktrers inverkan är berende av ch varierar med risknivån Lagerberg & Sundelin (2005, s. 216). Exempel på skyddsfaktrer i barnets mgivning kan vara gd hälsa hs mamman, gd mvårdnad, gd eknmi samt gd övervakning ch tillsyn. Skyddsfaktrer hs barnet själv kan vara förmåga att förstå ch kmma överens med andra, humr, prblemlösningsförmåga, förmåga till impuls- ch känslkntrll, ihärdighet ch nyfikenhet. En viktig skyddsfaktr sm Lagerberg & Sundelin (2005) skriver m är möjligheten till yttre stöd till barnet genm någn annan vuxen eller institutin. En annan benämning för skyddsfaktr är enligt Lagerberg & Sundelin (2005) mtståndskraft. Här menar författarna att barnets sätt att tänka m sig själv kan främja barnets känsla av hpp, kntrll ch sammanhang. På så sätt kan barnets sårbarhet förstås sm en förmåga till meningsfullhet. Ett begrepp sm används är lcus f cntrl vilket innebär kntrllplacering. Om barnet besitter en intern kntrllplacering innebär det att barnet trr på sin egen förmåga att ta kntrll över sin situatin till skillnad från extern kntrllplacering sm innebär att barnet inte trr sig m att kunna påverka sin egen situatin utan att det ligger utanför barnets kntrll. Att besitta en intern kntrllplacering innebär en skyddsfaktr för barnet. Även Sundell (2007) skriver m skyddsfaktrer där ett stödjande scialt nätverk är av str vikt för barn sm far illa. De hävdar att hs riskfamiljer är det viktigt med både knkret ch praktiskt stöd till föräldrar ch barn, speciellt under livssituatiner sm är pressade. Stödet kan bestå i att öka föräldrars kunskaper m barns utveckling ch föräldraskapet. Många gånger samspelar barns negativa beteenden med svagheter i föräldraskapet vilket gör det extremt viktigt att hjälpa barn sm riskerar att fara illa. Detta kan göras genm att stärka barnets sciala ch känslmässiga kmpetens genm samtal på individnivå eller gruppverksamhet där barnet kan träffa andra barn med liknande erfarenheter. Vidare menar Sundell (2007) att det är viktigt att förebygga nrmbrytande beteenden hs barn ch unga vilket kan göras genm att identifiera vilka dessa skyddsfaktrer är. Författarna anser att anknytning till prsciala individer samt tydliga nrmer är viktiga skyddsfaktrer för att barn ch unga inte ska utveckla ett nrmbrytande beteende. De påpekar att barn ch unga är mer benägna att leva upp till förväntningar ch nrmer m de känner tillhörighet med de sm representerar nrmen samt att det är viktigt att de sm vill vara en psitiv förebild till barnet eller den unge ger sig tid att skapa en gd relatin. 22

28 4. Metd I detta kapitel ska vi redgöra för hur vi har gått tillväga för att samla in datamaterialet samt hur materialet har analyserats. Datainsamlingsmetden är uppdelad i en kvantitativ ch en kvalitativ del ch datainsamlingen har gjrts genm en webbaserad enkät. En ttalundersökning är genmförd ch ppulatinen består av scialsekreterare i Uppsala län sm arbetar med barnavårdsärenden. Kapitlet är indelat i åtta avsnitt 4.1 Val av datainsamlingsmetd 4.2 Enkät 4.3 Urval 4.4 Tillvägagångssätt 4.5 Validitet ch reliabilitet, 4.6 Analysmetd 4.7 Brtfall 4.8 Etiska överväganden. 4.1 Val av undersökningsmetd Djurfeldt, Larssn & Stjärnhagen (2010) hävdar att valet av undersökningsmetd inte bör bestämmas utifrån den metd frskaren behärskar utan val av metd bör styras av vad sm är lämpligt utifrån frskningsfrågan. Rsengren & Arvidssn (2002, s. 54) beskriver hela frskningsprcessen sm ett naturligt samband mellan frskningens lika faser ch att varje frskningsintresse är i sig förknippat med sina speciella frågeställningar. Författarna anser att när frskaren har en gd uppfattning m fenmenet frskaren vill undersöka väcks nya frågr kring fenmenets mfattning vilket kan leda till en deskriptiv ansats i undersökningen kring fenmenet. Vidare menar Rsengren et al. (2002) att en deskriptiv ansats är när frskaren vill beskriva någt känt. Genm en enkätundersökning kan frskaren få fram fakta kring fenmenets förekmst ch utbredning. I vår studie undersöks m scialtjänsten i Uppsala län erbjuder specifika insatser till barn med frihetsberövade föräldrar. Vi har även undersökt m scialtjänsten i Uppsala län samverkar med andra aktörer kring barn med frihetsberövade föräldrar. Vidare har vi undersökt hur dessa barn kmmer till scialtjänstens kännedm, på vilket sätt scialtjänsten i Uppsala län kan utveckla ch förbättra arbetet med barn till frihetsberövade föräldrar ch i vilken mån scialsekreterare sm arbetar med barnavårdsärenden ger uttryck för skydds- ch riskfaktrer gällande barn med frihetsberövade föräldrar. För att kunna svara på frågeställningarna i vår uppsats har vi använt ss av en kvantitativ metd där frågr har ställts i en webbaserad enkät. Enkäten avslutades med en öppen fråga där en kvalitativ metd användes. 4.2 Enkät Jacbsen (2007) beskriver webbenkäter sm kstnads- ch tidseffektiva samt att det inte finns någn risk för intervjuareffekt det vill säga en eventuell snedvridning av svaren sm kan ha att göra med att respndenten blir påverkad av intervjuaren. Enligt Jacbsen (2007) finns det dck några nackdelar med att använda sig av en webbenkät. Då många respndenter väljer att vänta med att svara på enkäten kan det dra ut på tiden innan svaren inkmmer till frskaren samt att brtfallet kan vara strt. Bryman (2002) anser 23

29 att enkäter passar respndenternas behv bättre än vad en intervjustudie gör då respndenten själv kan välja när denna har tid att svar på enkäten. Han menar vidare att det finns en risk att respndenten blir villig att svara på enkäten m det blir för många frågr sm dessutm upplevs viktiga. Frågr med en kmplicerad struktur kan upplevas svårbegripliga ch respndenterna har en benägenhet att inte vilja skriva mycket egen text. Vi har använt ss av en webbenkät via Ggle Frms sm tillhandahåller webbenkäter kstnadsfritt. När vi knstruerat enkäten har vi tagit del av bland annat Jacbsens (2007) tips ch råd vad gäller utfrmandet av en enkät. Bryman (2002) beskriver ett antal tumregler vad gäller frågefrmuleringar i enkäten. Frågrna sm ställs ska vara kpplade till studiens frågeställning ch syfte samt att man sm frskare ska undvika termer i enkäten sm kan ha fler än en betydelse då respndenters referensramar kan skilja sig åt. Sm frskare ska man även undvika dubbla frågr, generella frågr, ledande frågr samt negatiner. Jacbsen (2007) anser att layuten av enkäten är viktig för att minska brtfall samt att undvika felaktiga svar. Enkäten bör vara översiktlig, tilltalande samt inte vara för lång. Vår webbenkät (se bilaga 1) består av sammanlagt 14 frågr varav 13 är utfrmade med fasta svarsalternativ. Inledningsvis frågar vi i vilken kmmun respndenten arbetar. För att få svar på vår frågeställning hur barnen kmmer till scialtjänstens kännedm följer sedan en fråga med flera lika svarsalternativ. Vidare följer frågr sm berör scialtjänstens insatser samt m respndenterna anser att barn med frihetsberövade föräldrar är i behv av specifika stödinsatser. Frågrna är då kpplade till vår frågeställning m det finns insatser samt m insatserna är tillräckliga i förhållande till vad scialsekreterarna anser är barnens behv. Vi hade även några frågr sm mfattar msrgsföräldern samt m scialtjänsten samarbetar med andra myndigheter eller rganisatiner vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar. Den avslutande ch fjrtnde frågan är en öppen fråga där respndenterna krtfattat kan dela med sig av sina åsikter m hur scialtjänsten kan utveckla ch/eller förbättra arbetet med barn sm har eller har haft en förälder frihetsberövad. Jacbsen (2007) hävdar att en öppen fråga kan ge mycket intressant infrmatin sm vi annars skulle kunna gå miste m. Vi utfrmade ett följebrev (se bilaga 2) sm distribuerades tillsammans med enkäten. Jacbsen (2007) skriver att det är viktigt med ett följebrev där frskaren beskriver undersökningens syfte. Följebrevet ska infrmera respndenten m vem sm bedriver frskningen, vem sm är ytterst ansvarig samt infrmera på vilket sätt respndenten kan kmma i kntakt med frskaren m eventuella frågr uppstår. Följebrevet ska även innehålla sådan infrmatin sm mtiverar respndenten att svara på enkäten samt upplysa respndenten m de etiska riktlinjer man sm frskare har att följa. Vi lade str vikt vid att frmulera ett följebrev sm skulle uppmuntra ch mtivera våra respndenter att medverka i undersökningen. I följebrevet infrmerande vi m syftet med studien, att deltagandet var frivilligt ch annymt samt att uppgifterna kmmer att användas i vetenskapligt syfte. Av följebrevet framgick även att respndenterna har möjlighet att ta del av studiens resultat när den är avslutad. 24

30 Innan vi skickade ut enkäten till respndenterna genmförde vi en piltstudie, någt Bryman (2002) anser är särskilt viktigt vid enkätstudier. En piltstudie innebär att man låter någn utmstående svara på enkäten ch kmma med synpunkter på vad sm behöver ändras eller förbättras. Bryman (2002) framhåller att då det inte finns någn intervjuare närvarande då respndenten svarar på enkäten kan respndenten inte ställa frågr kring eventuella klarheter. Bryman (2002) pängterar att genm en piltstudie kan det undvikas att sådana missförstånd uppstår samt att säkerställa att frågrna i enkäten är begripliga ch väl utfrmade. Om klarheter i enkäten ger sig till känna finns det möjlighet att krrigera följebrevet ch enkätfrågrna. Vi lät en persn med gd erfarenhet av enkätstudier ta del av vår enkät. Hn gav ss värdefull infrmatin m vad sm behövde ändras ch förbättras. Vi fick även knstruktiv kritik av vår handledare ch våra medstudenter m hur vi kunde utfrma frågr ch svar i vår enkät, någt vi tg till ss ch krrigerade frågr ch svar efter. 4.3 Urval Jacbsen (2007) hävdar att man sm frskare måste göra vissa avgränsningar ch att det är nödvändigt för att kunna genmföra en empirisk undersökning. Det innebär att frskaren måste bestämma sig för vad frskaren vill studera eller inte studera. En explicit avgränsning är när frskaren tydligt uttalar vad sm ska undersökas. Jacbsen (2007) lyfter även fram att avgränsningen kan ligga i sådant frskaren väljer att inte undersöka. Rsengren et al. (2002) hävdar att vid urvalet av det sm ska undersökas måste urvalet vara representativt för att frskaren ska kunna generalisera resultatet till den ppulatin frskaren vill skapa sig kunskap kring. Vi har valt att avgränsa vår studie till att mfatta scialsekreterare inm scialtjänsten i Uppsala län, sm arbetar med barnavårdsärenden. Eftersm vi ämnat kntakta samtliga scialsekreterare sm arbetar med barnavårdsärenden gör vi vad Trst (2007) kallar en ttalundersökning, det vill säga vi gör inte någt ytterligare urval. Vi har valt att begränsa definitinen av frihetsberövad till att innefatta de föräldrar sm antingen är häktade eller sm avtjänar ett straff på anstalt. För att studien inte ska bli för mfattande har vi valt att inte ta med den grupp barn sm har en förälder frihetsberövad på grund av tvångslagstiftning så sm lag m vård av missbrukare, lag m rättspsykiatrisk vård eller lag m psykiatrisk tvångsvård. 4.4 Tillvägagångssätt Vår avsikt var att nå ut med vår webbenkät till alla scialsekreterare sm arbetar med barnavårdsärenden i Uppsala län. Vi hade redan tillgång till e-pstadresser till samtliga scialsekreterarna i Uppsala ch Knivsta kmmun. För att få tillgång till övriga e- pstadresser, till de scialsekreterare sm arbetar i de andra kmmunerna, tg vi kntakt med varje kmmuns enhetschef via mejl där vi förklarade varför vi behövde e- pstadresserna. Varje enhetschef fick även tillgång till följebrevet samt webbenkäten för att förstå syftet med vår studie. På så sätt fick vi tillgång till samtliga kmmuners scialsekreterares e-pstadresser med undantag av Håb ch Östhammars kmmun. Trts att vi skickade flera påminnelser till dessa enhetschefer fick vi ingen respns. Vi 25

31 förutsatte att de inte ville delta i vår studie. Vi skickade ut webbenkäten till 109 scialsekreterare sm arbetar med barnavårdsärenden i Uppsala län, vid ett ch samma tillfälle under april Respndenterna hade sedan en vecka på sig att svara. För att öka svarsfrekvensen skickade vi påminnelser vid tre lika tillfällen samt förlängde svarstiden med ytterligare en vecka. När svarstiden var passerad hade 68 respndenter svarat på webbenkäten. Då vi var nöjda med svarsfrekvensen vidtgs inga ytterligare åtgärder för att öka denna. 4.5 Validitet ch reliabilitet En förutsättning för att kunna generalisera fynden i sin studie anser Jacbsen (2007) är att kraven för reliabilitet ch validitet är uppfyllda. Bryman (2002) understryker att validitet är giltigheten i en studie, att man mäter det man har för avsikt att mäta samt att reliabilitet handlar m en studies tillförlitlighet. Vidare anser han att frågrnas utfrmning i en enkät kan påverka studiens validitet. Bryman (2002) beskriver att extern validitet mfattas av huruvida resultat från en studie kan generaliseras till andra kntexter. Han anser även att urvalet i studien är avgörande för en studies externa validitet. För att åstadkmma så hög validitet sm möjligt i vår studie har vi frmulerat frågrna i enkäten så att de ger svar på våra frågeställningar. Vi har för avsikt att mäta m det finns insatser ch i så fall vilka insatser scialtjänsten har att erbjuda barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län, hur dessa barn kmmer till scialtjänsten kännedm samt m scialtjänstens insatser mtsvarar barnens behv. Vi har gjrt ett representativt urval då vi vänt ss till samtliga scialsekreterare i Uppsala län sm arbetar med barnavårdsärenden. För att uppnå en så hög validitet i vår studie sm möjligt har vi gjrt en piltstudie av vår webbenkät, någt sm hjälpte ss att ändra både frågrnas karaktär samt svarsalternativen. Vår handledares externa granskning av webbenkäten gav ss knstruktiv kritik så att utfrmningen av vår webbenkät kunde förbättras. Piltstudien, den externa granskningen samt den relativt höga svarsfrekvensen gör att validiteten ökar i vår studie. Det gör att resultatet med viss försiktighet kan generaliseras till scialtjänstens barn- ch ungdmsenheter i Uppsala län. Jacbsn (2007) hävdar att det kan vara ett ht mt reliabiliteten m den sm utför studien saknar statistisk kunskap sm kan vara nödvändig att ha för att få fram den infrmatin sm finns att hämta i ett strt datamaterial. Olika typer av analystekniker är tillämpbara på lika typer av variabler. För att studien ska ha en hög reliabilitet måste resultatet av studien, m den utförs vid flera lika tillfällen, ge liknande resultat hävdar Bryman (2002). Vid en kvantitativ studie är det intressant att ta reda på m mätningen är stabil eller inte. Vi anser att måttet är stabilt då vår uppfattning är att m vi skulle göra ett test-retest skulle resultatet bli ungefär det samma. Detta baserar vi på att förändringar inm scialtjänsten ch dess insatser tar tid att förändra då den plitiska beslutsprcessen är långsam. Piltstudien ch den externa granskningen gör även att 26

32 reliabiliteten ökar i vår studie. Även den relativt höga svarsfrekvensen på 62 prcent gör att vi anser att reliabiliteten är gdtagbar. 4.6 Analysmetd Bryman (2002) skriver att det är viktigt att förstå att beslut sm fattas tidigt i frskningsprcessen kmmer att få knsekvenser för vilken typ av analys sm är möjlig att utföra. Sm Djurfeldt et al. (2010) beskriver kan redvisning av statistiska undersökningar ge svar på frågr av beskrivande karaktär. Sm frskare kan man då studera egenskaper hs en variabel åt gången det vill säga univariat analys. Frskaren kan få infrmatin m variabelns variatin såsm fördelning ch spridning. Med variatin menas de lika mönster variabeln uppvisar. Fördelningen å sin sida visar precisering av variatinen. Vi har använt Ggle Frms sm verktyg när vi utfrmat ch distribuerat vår webbenkät. Vi har även använt ss av analysprgrammet i Ggle Frms. Fördelen med att använda en webbenkät via Ggle Frms är att svaren från respndenterna presenteras direkt i lika diagram där både prcent ch antal visas. Risken för felinmatning av data minimerades även då vi använde en webbenkät eftersm all data förs in per autmatik när respndenten svarat på enkäten. För att göra mer överskådliga diagram för användning i resultatdelen användes även Excel. Då vår studie är deskriptiv behövdes inget mer avancerat analysprgram för att redvisa svarsfördelningen för de fasta svarsalternativen i enkäten. I redvisningen av svaren i den kvantitativa delen av enkäten har vi uteslutande använt ss av en redgörelse för absluta frekvenser, prcent samt visuella avbildningar i frm av stapeldiagram. Undersökningen inkluderade även en fråga med öppet svarsalternativ sm renderade ett mer kvalitativt datamaterial. En kvalitativ metd har använts vid analysen av den öppna frågan i vår enkät. För att kunna analysera ett kvalitativt material måste det insamlade materialet sm Aspers (2011) lyfter fram, kdas. Kdningen görs då det insamlade materialet bryts ner i mindre delar vilket underlättar tlkning ch analys. Syftet med kdning är att försöka identifiera bakgrundsfaktrer sm är av betydelse då materialet ska analyseras. Aspers (2011) pängterar att kdningen sker i två steg. I det första steget görs en öppen kdning då man försöker kategrisera materialet. Därefter gås materialet igenm ytterligare en gång för att kunna filtrera brt kdningsmaterial sm inte är nödvändigt för analysen. Kdning kan göras både deduktivt ch induktivt. Respndenternas kmmentarer har kdats för att identifiera relevanta kategrier utifrån våra frågeställningar. Vi har gjrt vad Aspers (2011) kallar en induktiv kdning dvs. kder uppstår när man sm frskare identifierar dem i det insamlade datamaterialet. Med hjälp av ett wrd-dkument har vi gjrt en manuell kdning där vi i den första öppna kdningen identifierat tre kategrier i ett kdschema: 1. Förslag på insatser för barn med frihetsberövade föräldrar, 2. Kmpetensutveckling 3. Samarbete ch samverkan. De kmmentarer sm inte fick plats under de kder vi ansåg relevanta utifrån våra frågeställningar lyftes brt. Syftet med den kvalitativa delen av vår enkät var att få ta del av scialsekreterarnas uppfattning ch åsikter m hur arbetet med barn 27

33 till frihetsberövade föräldrar kan utvecklas ch förbättras inm scialtjänsten i Uppsala län. 4.7 Brtfall Jacbsen (2007) beskriver att brtfall, det vill säga de respndenter sm inte svarar, kan vara ett prblem. Brtfall innebär att en respndent väljer att inte delta i undersökningen eller att respndenten avstår från att svara på vissa av frågrna. Jacbsen (2007) menar att man kan använda sig av en tumregel vad gäller acceptabel svarsprcent vid enkäter. Överstiger svarsprcenten 50 prcent är detta en tillfredställande andel svar. Är svarsprcenten över 60 prcent är detta bra ch slutligen är en svarsprcent över 70 prcent mycket bra. Den viktigaste frågan är dck inte hur strt brtfallet är utan vilka sm utgör brtfallet, det vill säga m brtfallet är systematiskt eller slumpmässigt. Bryman (2002) hävdar att brtfallet är en begränsning med enkätundersökningar. Brtfallet kan öka risken för skevhet i resultatet, m det inte går att visa att brtfallet är slumpmässigt. För att minska brtfallet kan man enligt Bryman (2002) vidta åtgärder så sm att skicka ut påminnelser, utfrma ett följebrev sm mtiverar respndenten att delta samt att hålla enkäten krt. Vi har valt att utfrma enkäten så att respndenten själv avgör vilka frågr denna vill besvara. Det gick med andra rd att skicka in enkäten trts att inte alla frågr i enkäten hade besvarats. Respndenterna i vår undersökning har i de flesta fall svarat på samtliga frågr i enkäten. Vi kmmer endast att redvisa brtfallet för hela undersökningen ch inte för enskilda frågr då brtfallet på enstaka frågr är mycket litet. Vi har vidtagit de åtgärder Bryman (2002) beskriver genm att skicka påminnelser vid tre lika tillfällen, mtiverat till deltagande i studien via följebrevet samt att utfrma vår enkät med så få frågr sm var möjligt. Efter att sista svarsdatum för enkäten passerat hade det inkmmit 68 enkäter av ttalt 109 distribuerade. Detta ger en svarsprcent på 62 prcent vilket enligt Jacbsen (2007) anses vara bra. Vi har använt ss av uppdaterade e- pstadresser men det finns en risk att flera av scialsekreterarna inte är på plats med anledning av tjänstledighet, sjukskrivning eller liknande. Det finns åtta kmmuner i Uppsala län. Vi har fått tillgång till samtliga scialsekreterares e-pst adresser i sex av kmmunerna. Antalet scialsekreterare i de två kmmuner sm inte deltagit i studien är få, någt sm gör att brtfallet inte kmmer att ha någn större påverkan på resultatet. 4.8 Etiska överväganden Sm frskare har man frskningsetiska principer att följa. Frskaren har även skyldighet att kunskaper fördjupas ch utvecklas samt att metder förbättras. Det fenmen frskaren studerar eller de persner sm delar med sig av sina upplevelser ch erfarenheter har ett berättigat krav till skydd. Det finns fyra huvudregler sm frskare har att följa; Infrmatinskravet, samtyckeskravet, knfidentialitetskravet ch nyttjandekravet (vetenskapsrådet 2002). Vi har använt ss av Vetenskapsrådets riktlinjer ch har i följebrevet infrmerat m syftet med vår studie samt att deltagande i studien är frivilligt. Det framgår av 28

34 följebrevet att det insamlade materialet kmmer att hanteras annymt samt förvaras på ett sådant sätt att behöriga inte kan ta del av infrmatinen. Följebrevet innehåller kntaktuppgifter till ss författare ch till vår handledare m det uppkmmer några frågr. Vidare infrmerar vi m att alla respndenter har möjlighet att ta del av uppsatsen när den är färdig. Vad gäller samtyckeskravet anser vi att detta är uppfyllt då en respndent har fyllt i enkäten. Vår avsikt var att inte ställa frågr sm kunde uppfattas sm kränkande eller nedvärderande. 29

35 5. Resultat Barn med frihetsberövade föräldrar löper en ökad risk att utveckla ett nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa. Frskning visar att samhällets stöd inte mtsvarar det behv av stöd barn med frihetsberövade föräldrar har. Brister i samverkan mellan scialtjänsten, andra myndigheter ch rganisatiner framkmmer i den frskning vi tagit del av. Vad gäller insatser riktade till målgruppen är tidigare frskning mycket begränsad. I detta kapitel ska vi redvisa resultaten av vår undersökning mt bakgrund av tidigare frskning. Vi har undersökt hur scialtjänstens stöd till barn med frihetsberövade föräldrar ser ut i Uppsala län. Detta har gjrts genm en enkätundersökning där 68 Scialsekreterare i Uppsala län sm arbetar med barnavårdsärenden har svarat på 13 frågr med fasta svarsalternativ vilka presenteras i diagram nedan. Först kmmer vi presentera i vilka kmmuner respndenterna arbetar följt av arbetslivserfarenhet samt frekvensen av hur fta respndenterna möter barn med frihetsberövade föräldrar. Vidare kmmer resultaten av uppsökande ch förebyggande verksamhet presenteras samt m ch vilka insatser scialtjänsten i Uppsala län erbjuder barn med frihetsberövade föräldrar ch dess msrgsförälder. Därefter presenteras resultatet av samarbete ch samverkan mellan scialtjänsten i Uppsala län, andra myndigheter ch rganisatiner. Här redvisas även resultatet av hur barn med frihetsberövade föräldrar kmmer till scialtjänstens kännedm. Enkäten avslutades med en 14:e ch öppen fråga sm redvisas sist i kapitlet. Kapitlet är indelat i fem avsnitt 5.1 Scialsekreterarnas yrkeskmmun ch erfarenhet 5.2 Förekmst av förebyggande ch uppsökande verksamhet inm scialtjänsten i Uppsala län 5.3 Insatser till barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län 5.4 Insatser till msrgsföräldern 5.5 Samarbete ch samverkan mellan scialtjänsten i Uppsala län ch andra myndigheter ch rganisatiner 5.6 Öppen fråga 5.1 Scialsekreterarnas yrkeskmmun ch erfarenhet Under detta avsnitt redvisas de frågr sm berör scialsekreterarnas yrkeserfarenhet. Resultaten avser fråga 1,2 ch 5 i enkäten. (se bilaga 2) Diagram 5.1 nedan visar antalet scialsekreterare sm svarat på enkäten samt i vilken kmmun de är yrkesverksamma. Sm framgår av diagrammet är det scialsekreterare i 6 av länets 8 kmmuner sm deltagit i studien. Scialtjänsten i Håb ch Östhammars kmmuner avstd från att delta i studien. Scialsekreterare i Uppsala kmmun står för tre fjärdedelar av svaren vilket vi anser är rimligt utifrån att Uppsala kmmun är den största i länet. 30

36 Diagram 5.1 Fördelning av scialsekreterare uppdelat efter kmmun i Uppsala län. Anges i prcent ch antal. n=68 I vilken kmmun är du yrkesverksam? Diagram 5.2 nedan visar att de flesta scialsekreterare sm deltagit i undersökningen har varit yrkesverksamma på barn- ch ungdmsenheter i mer än ett år. Ungefär hälften av scialsekreterarna har arbetat mer än fyra år med barnavårdsärenden. Vår uppfattning är att scialsekreterare sm medverkat i studien har en förhållandevis lång erfarenhet av att arbeta med barnavårdsärenden. Diagram 5.2 Fördelning av scialsekreterarnas arbetslivserfarenhet. Anges i prcent ch antal. n=41 Hur länge har du varit yrkesverksam inm scialtjänstens barn-ch/eller ungdmsverksamhet? Mindre än 1 år 20% år 32% 4-9 år 24% Mer än 10 år 24% Diagram 5.3 nedan visar att 86 prcent av de tillfrågade scialsekreterarna möter barn med frihetsberövade föräldrar minst en gång per år. 26 prcent av scialsekreterarna uppger att de träffar barn med frihetsberövade föräldrar minst en gång per halvår. Endast 14 prcent av de tillfrågade scialsekreterarna uppger att de aldrig möter barn med frihetsberövade föräldrar. Utifrån vår undersökning är mfattningen av hur fta 31

37 scialsekreterare möter barn med frihetsberövade föräldrar relevant eftersm detta säger någt m scialsekreterarnas erfarenhet av att möta barn med frihetsberövade föräldrar. Resultatet nedan påvisar att vår undersökning nått den målgrupp vi ämnat nå, närmare bestämt scialsekreterare i Uppsala län sm möter barn med frihetsberövade föräldrar. Diagram 5.3 Fördelning av hur fta scialsekreterare möter barn med frihetsberövade föräldrar. Anges i prcent ch antal. n=66 Hur fta möter du barn/ungdmar sm har/har haft en förälder frihetsberövad? Aldrig 14% 38 Minst en gång per år 58% 17 Minst en gång per halvår 26% 2 Minst en gång per månad 3% 5.2 Förekmst av förebyggande ch uppsökande verksamhet inm scialtjänsten i Uppsala län Vad gäller förebyggande ch uppsökande verksamhet, gäller fråga 4 i enkäten (Se bilaga 2), har endast två prcent av scialsekreterarna uppgett att det förekmmer någn uppsökande ch förebyggande verksamhet, vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar, på den enhet de arbetar. En förklaring till den låga siffran kan varar att scialnämnden har delegerat den uppsökande verksamheten till andra aktörer inm scialtjänsten sm råd- ch stödverksamhet. Scialnämnden är enligt lag skyldig att bedriva uppsökande verksamhet vilket framgår av 5 kap. 5 SL. 5.3 Insatser till barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län Under detta avsnitt redgörs resultaten för de frågr sm rör scialsekreterarnas uppfattning gällande specifika insatser samt scialtjänstens utbud av insatser till barn med frihetsberövade föräldrar. Resultaten avser frågrna 6, 8 ch 9 (se bilaga 2). Av diagram 5.4 nedan går att utläsa att en mycket str andel, 89 prcent, av scialsekreterarna sm deltagit i vår studie anser att barn med frihetsberövade föräldrar är i behv av specifika insatser. 32

38 Diagram 5.4 Fördelning av huruvida scialsekreterare anser att barn med frihetsberövade föräldrar är i behv av specifika insatser. Anges i prcent ch antal. n=64 Utifrån din erfarenhet ch kunskap, anser du att barn med frihetsberövade föräldrar behöver specifika insatser? Ja 89 % Nej 11 % Utifrån vår frågeställning m scialtjänsten erbjuder barn med frihetsberövade föräldrar specifika insatser visar resultaten att scialtjänstens insatser till målgruppen är mycket begränsade. Detta framgår tydligt av diagram 5.5 nedan sm åskådliggör att endast sex prcent av scialsekreterarna uppger att de erbjuder barn med frihetsberövade föräldrar specifika insatser. Att en str andel scialsekreterare anser att barn med frihetsberövade föräldrar är i behv av insatser men att det inte finns specifika insatser att erbjuda visar således att det finns en betydande diskrepans mellan vad scialsekreterarna anser vara behvet av insatser till barn med frihetsberövade föräldrar ch de insatser scialtjänsten erbjuder målgruppen. 5.5 Fördelning av huruvida det finns specifika insatser till barn med frihetsberövade föräldrar. Anges i prcent ch antal. n=66 33

39 Med utgångspunkt i vår frågeställning m ch vilka insatser scialtjänsten erbjuder barn med frihetsberövade föräldrar ställdes frågan vilken typ av insats sm erbjuds. Diagram 5.6 nedan visar fördelningen mellan de insatser sm erbjuds barn med frihetsberövade föräldrar. De scialsekreterare sm uppgivit att det finns specifika insatser att erbjuda barn med en frihetsberövad förälder erbjuder det ftast i frm av enskilt stöd men även gruppverksamhet kan erbjudas. Det är dck viktigt att ha i åtanke att endast sex prcent av de tillfrågade scialsekreterarna uppger att de erbjuder specifika insatser till barn med frihetsberövade föräldrar. Resultatet nedan bygger därmed på en mycket liten andel scialsekreterares svar. Av den anledningen är det inte möjligt att dra några generella slutsatser av resultatet. Diagram 5.6 Fördelning av insatser till barn med frihetsberövade föräldrar. Anges i prcent ch antal. n=11 Vilken/vilka insatser har ni till barn med frihetsberövade föräldrar på den enhet du arbetar? Sammanfattningsvis visar våra resultat avseende frågr gällande insatser att de scialsekreterare sm deltagit i vår studie generellt är medvetna m att barn med frihetsberövade föräldrar är en särskilt utsatt grupp barn. Vidare visar resultatet vad gäller tillgängliga insatser att dessa är mycket begränsade vilket mtverkar barnens möjlighet till att få adekvata insatser. Av resultaten i Berman et al.(2010) studie framgår att barnen själva önskar akuta insatser samt att de ska sättas in när behvet är sm störst. Resultaten av studien visar 34

40 även att de insatser sm samhället erbjuder barn med en frihetsberövad förälder inte är tillräckligt utifrån barnens behv. Våra resultat visar att barn med frihetsberövade föräldrar inte erbjuds specifika insatser sm mtsvarar barnens behv. Detta kan enligt tidigare frskning medföra att barnen utvecklar ett nrmbrytande beteende ch psykisk hälsa. Berman et al. (2010) studie visar att barnen behöver specifika insatser för att acceptera ch hantera sin situatin. Insatser sm svarar mt barnens behv ökar barnens chanser att finna balans i sin utveckling. Det sm dck talar emt att barnen ska beredas möjlighet att ta del av specifika insatser sm är direkt riktade till deras behv är avsaknaden av studier avseende insatsers effekter. Frskningen är mycket knapphändig ch den frskning vi tagit del av mfattar en kartläggning av insatser riktade till barn i risksituatiner. Inm mrådet risksituatiner nämns barn med frihetsberövade föräldrar. Här framkmmer att stödgruppsverksamhet är den insats sm scialtjänsten erbjuder i störst utsträckning. Våra resultat visar dck att stödgruppsverksamhet inte erbjuds i någn större utsträckning för vår målgrupp. De få utvärderingar av stödgruppsverksamhet sm genmförts visar på psitiva resultat då barnen sm deltagit upplever en ökad livskvalitet. Det är möjligt att implementera stödgruppesverksamhet för barn med frihetsberövade föräldrar då de är anpassade för barn i riskmiljöer, där även barn med frihetsberövade föräldrar är inkluderade. Resultaten i vår studie sm avser insatser visar att scialtjänstens insatser inte mtsvarar de behv, tidigare frskning, hävdar att barn med frihetsberövade föräldrar har. 5.4 Insatser till msrgsföräldern i Uppsala län Under detta avsnitt redgörs resultaten för de frågr sm rör scialsekreterarnas uppfattning gällande specifika insatser samt scialtjänstens utbud av insatser till msrgsföräldern. Resultaten avser frågrna 7, 10 ch 11 (se bilaga 2). Tidigare frskning visar att även msrgsföräldern är i behv av stöd ch hjälp samt att den hjälp msrgsföräldern får indirekt påverkar barnet i psitiv riktning. Vi ställde därför två frågr sm berör msrgsförälderns behv av insatser samt utbud av insatser riktade till msrgsföräldern. 35

41 Av diagram 5.7 nedan framgår att 78 prcent av scialsekreterarna anser att det finns ett behv av insatser riktat till msrgsföräldern. Diagram 5.7 Fördelning av huruvida scialsekreterare anser att msrgsföräldern är i behv av specifika insatser. Anges i prcent ch antal. n=63. Av diagram 5.8 nedan framgår att endast ett fåtal scialsekreterare uppger att det finns specifika insatser till msrgsföräldern. Diagram 5.8 Fördelning av huruvida det finns specifika insatser till msrgsföräldern. Anges i prcent ch antal. n=66 36

42 Diagram 5.9 nedan visar fördelningen mellan de insatser sm erbjuds msrgsföräldern. De scialsekreterare sm uppgivit att det har specifika insatser att erbjuda msrgsföräldern erbjuder det ftast i frm av enskilt stöd men även gruppverksamhet kan erbjudas. Det är även här viktigt att ha i åtanke att endast ni prcent av de tillfrågade scialsekreterarna uppger att de erbjuder specifika insatser till msrgsföräldern. Resultatet nedan bygger därmed på en mycket liten andel scialsekreterares svar. Det är av den anledningen inte möjligt att dra några generella slutsatser av resultatet. Diagram 5.9 Fördelning av insatser till msrgsföräldern. Anges i prcent ch antal. n=11 Vilken/vilka insatser har ni till msrgsföräldern på den enhet du arbetar? Resultatet visar att det finns en medvetenhet hs scialsekreterarna vad gäller msrgsförälderns behv av insatser. I likhet med resultatet avseende insatser riktade till barn finns det även vad gäller msrgsföräldern en diskrepans mellan vad scialsekreterarna anser vara behvet av insatser ch de insatser scialtjänsten erbjuder. Berman et al. (2010) lyfter fram att msrgsföräldern påverkas när barnets andra förälder frihetsberövats. Majriteten av msrgsföräldrarna i studien uppgav att deras erfarenhet av scialtjänsten var negativ då den upplevdes byråkratisk samt att det var svårt att få adekvat hjälp. Resultaten av vår studie visar att utbudet av insatser riktade till msrgsföräldern är mycket begränsat. Därmed är det rimligt att tr att msrgföräldern upplever att det är svårt att få adekvat hjälp. 37

43 5.5 Samarbete ch samverkan mellan scialtjänsten i Uppsala län ch andra myndigheter ch rganisatiner I följande avsnitt redvisas resultaten av frågr sm berör samverkan ch samarbete mellan scialtjänst, andra myndigheter ch rganisatiner. Även frågan m hur det kmmer till scialtjänstens kännedm att barn har en förälder frihetsberövad redvisas under detta avsnitt. Resultaten avser fråga 3 samt fråga 12 ch 13 (se bilaga 2). Av diagram 5.10 framgår att 67 prcent av scialsekreterarna uppger att de hänvisar barn med frihetsberövade föräldrar till verksamheter utanför scialtjänsten. Diagram 5.10 Huruvida scialtjänsten hänvisar barn med frihetsberövade föräldrar till verksamheter utanför scialtjänsten. Anges i prcent ch antal. n=64 38

44 Av diagram 5.11 nedan framgår att 48 prcent av scialsekreterarna samarbetar med andra rganisatiner eller myndigheter vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar. Diagram 5.11 Scialtjänstens samarbete med andra rganisatiner ch myndigheter. Anges i prcent ch antal. n=64 Samarbetar den enhet där du arbetar med andra rganisatiner ch/eller myndigheter när det gäller barn sm har/har haft en förälder frihetsberövad? 33 32, , , Ja 48 % Nej 52 % Då tidigare frskning framhåller brister vad gäller anmälningar till scialtjänsten m hur målgruppen kmmer till scialtjänstens kännedm, ställdes en fråga gällande vilka aktörer sm anmäler till scialtjänsten m att ett barn har en frihetsberövad förälder. Scialsekreterarna kunde här svara på mer än ett svarsalternativ vilket medför att n=128 Utifrån vår frågeställning hur det kmmer till scialtjänstens kännedm att ett barn har en förälder frihetsberövad visar resultatet av diagram 5.12 nedan att plis ch kriminalvård är de sm ftast anmäler detta till scialtjänsten. Det är ett väntat resultat då plis ch kriminalvård är de myndigheter sm ftast möter persner sm är frihetsberövade. Vidare framgår att skla ch sjukvård står för en liten andel av anmälningarna till scialtjänsten vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar. Alla nedanstående myndigheter mfattas dck av anmälningsskyldigheten jämlikt 14 kap. 1 SL. Detta innebär att de har skyldighet att anmäla till scialtjänsten m det finns r för att ett barn far illa. Av resultatet går dck inte att utläsa m det förekmmer brister i anmälningar utan resultatet avser endast vilka myndigheter sm anmäler till scialtjänsten. 39