Frisk luft och smuts under naglarna

Frisk luft och smuts under naglarna En enkätundersökning om varför föräldrar väljer en förskola med inriktningen I ur och skur Fresh air and dirt under the nails A survey about why parents choose a preschool with an I ur och skur - focus Julia Johansson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet Grundnivå/15hp Handledare: Johanne-Sophie Selmer Examinator: Maria Hjalmarsson 18/6-2015

Abstract The aim of my study is to investigating why parents choose to have their child in a I ur och skur-preschool. Is it the parents own interests or values that influence the choice? According to the literature the most common reason of preschool choices is that the preschool is close to the family home. I conducted a survey with parents from two I ur och skur- preschools with totaly 36 respondents. The results showed several arguments for the election. The pedagogy with a lot of outdoor visits, a smaller preschool, closeness to nature and increased knowledge about animals and nature, saw many parents as crucial to the election. It was clearly shown that all parents had the I ur och skur- preschool as first choice when they applied for preschool. But more than half of the parents in my study reported that their child's preschool is not the preschool closest to home. Keywords: Friluftsfrämjandet, Outdoor education, outdoorpreschool, Parents choice

Sammanfattning Syftet med min studie är att undersöka varför föräldrar väljer att ha sitt barn på en I ur och skur- förskola. Är det föräldrars eget intresse eller värderingar som påverkar valet? I litteraturen framkommer det att den vanligaste orsaken till val av förskola är att förskolan ligger nära hemmet. Jag genomförde en enkätstudie med föräldrar ifrån två I ur och skurförskolor med sammanlagt 36 respondenter. Resultatet visade på flera argument till valet. Pedagogiken med mycket utevistelse, en mindre förskola, närhet till naturen samt ökad kunskap om djur och natur såg många föräldrar som avgörande för valet. Det som tydligt visades var att samtliga föräldrar hade I ur och skur- förskolan som förstahandsval när de sökte förskola. Men mer än hälften av föräldrarna i min studie uppgav att deras barns förskola inte är den förskola som ligger närmast hemmet. Nyckelord: Friluftsfrämjandet, Föräldrars val, Uteförskola, Utomhuspedagogik

Innehållsförteckning Inledning... 1 Vad är I ur och skur?... 1 Föräldrars val av förskola/skola... 1 Hälsa... 2 Rörelse/motorik... 2 Miljö... 3 Syfte/Frågeställningar... 3 Metod... 4 Urval... 4 Forskningsetiska överväganden... 4 Datainsamlingsmetoder... 4 Procedur... 5 Databearbetning... 5 Resultat... 6 Aktivt val av förskoleform... 6 Varför I ur och skur- förskola?... 6 Hälsa 6 Rörelse/motorik... 7 Miljö... 8 Övriga kategorier... 9 Föräldrarnas intresse för natur/friluftsliv... 10 Sammanfattning av resultat.......10 Diskussion... 12 Metoddiskussion... 12 Resultatdiskussion... 12 Slutsats och vidare forskning... 13 Referenser... 15 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

Inledning Föräldrar som väljer att ha sitt/sina barn inom barnomsorgen har möjlighet att välja förskola. Majoriteten av alla föräldrar väljer den förskolan som ligger närmast deras hem. Men vissa föräldrar väljer även förskola på grund av dess speciella pedagogiska inriktning, till exempel Montessori, Waldorf och Reggio Emilia. Ett annat alternativ är utomhuspedagogik och I ur och skur-förskolor. Att ha kunskap om vad föräldrarna har för tankar och värderingar om sitt barns utbildning kan bidra till ett tätare samarbete mellan förskola och hemmet och göra föräldrarna mer delaktiga och involverade i förskolans verksamhet. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad det kan finnas för bakomliggande orsaker som kan påverka valet av att sätta sitt/sina barn på just en I ur och skur-förskola. Vad är I ur och skur? I ur och skur är en verksamhet som styrs av Friluftsfrämjandet. År 1985 startades den första I ur och skur-förskolan och idag finns drygt 200 enheter som arbetar med pedagogiken I ur och skur. För att en förskola, skola, fritidshem eller familjedaghem ska kunna titulera sig som en I ur och skur- verksamhet ska minst 75 % av all pedagogisk personal genomgått I ur och skurs grundutbildning. Denna pedagogik är utomhus-och upplevelsebaserad. Barns kunskap och behov av rörelse och gemenskap tillfredsställs genom vistelse i naturen. Att upptäcka med alla sina sinnen och uppleva med hela kroppen bidrar till fördjupad kunskap och främjar nyfikenhet, kreativitet och samarbete (Friluftsfrämjandet, 2009). En I ur och skur- förskola har som alla andra förskolor läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) som grund. I samband med läroplanens mål ger denna pedagogik barnen kunskap om naturen, allemansrätten, ett ekologiskt synsätt och ger barnen grunden till ett livslångt intresse för friluftsliv (Friluftsfrämjandet, 2009). En I ur och skur-förskola har ständigt en utomhuspedagogisk inriktning. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande genom ett tematiskt arbetssätt. Förskolans uppdrag är att främja lek och lärande inomhus respektive utomhus. Utomhusvistelsen bör ske i både planerade miljöer och i naturmiljöer. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. (Skolverket, 2010 s. 7). Föräldrars val av förskola/skola Damgren (2002) beskriver föräldrars val av fristående skolor. Han anser att när föräldrar redan från skolstart väljer friskola till sitt barn beror det ofta på att skolan har en speciell profil och pedagogisk inriktning och mer engagerade lärare. I enstaka fall kan skolans status spela in, eller att föräldrarna anser det finare att deras barn gått i en fristående skola. Han menar vidare att många föräldrar vill ha en skola som gynnar personlighetsutvecklingen hos barnet och att miljön på skolan ska vara lugn, trygg och harmonisk. Damgren (2002) redogör 1

också anledningarna till varför föräldrar flyttar sina barn från en kommunal skola till en friskola. Den största orsaken är oftast stora och/eller stökiga klasser och att föräldrarna tycker de har för lite inflytande i sitt barns utbildning. Enligt Kjellman (2011) är det dålig kommunikation och delaktighet i barnens skolarbete i den kommunala skolan som ligger till grund för att föräldrar bytt till en friskola. Däremot framgår det i både Kjellman (2001) och Damgrens (2002) studier att de allra flesta föräldrar väljer den skola som ligger närmast hemmet och som deras barn administrativt tillhör. Enligt Skolverkets rapport (Skolverket, 2013) anser föräldrar till barn i åldern 1 5 år att de viktigaste faktorerna vid valet av förskola är närheten till hemmet, personalen och miljön (inne och utemiljön). Skolverket (2013) jämför även betydelsen av profil/inriktning/pedagogik mellan fristående och kommunala förskolor. Resultatet visar att en tredjedel av föräldrarna i de fristående förskolorna anser att den är viktig jämfört med endast 12 procent i kommunal förskola. Hälsa I en studie av Blennow och Söderström (1998) visade det sig att barn på uteförskolor är friskare och blir snabbare friska efter sjukdom än barn på traditionella förskolor. Forskarna uppger det beror på att smittspridning minskar ute i den friska luften och för att det är mindre trängsel ute än inne. Det anser även att barnen är mindre stressade vid utevistelse än när de är inne. Mårtensson (2004) anser även hon att barn som vistas i naturlik miljö är lugnare och att barnen kan använda naturmiljön som en plats till att bara vara. Söderström, Boldemann, Sahlin, Mårtensson, Raustorp & Blennow (2012) betonar barns behov av sömn och dess relevans för deras hälsa. Studien visar att barn som vistas utomhus större delen av dagen sover längre och bättre om natten. En annan synvinkel som Blennow och Söderström (1998) tar upp är att barn på en utomhusförskola ofta börjar där vid 3 års ålder och att det kan vara en effekt av att resultaten visar att dessa barn är friskare. De anser även att barnen på en uteförskola kan tillhöra en grupp av barn som håller sig allmänt friska och att föräldrarna vet att deras barn klarar av att vistas utomhus flera timmar dagligen. Föräldrar som har infektionskänsliga barn kanske väntar något år innan de väljer att placera sina barn i sådan förskoleverksamhet. Rörelse/motorik Barn som leker i naturlika miljöer och involverar hela kroppen, får bättre balans och musklerna blir starkare. Förskolepersonal i Sverige brukar rekommendera föräldrar som har barn med dålig balans och motorik att gå ut med dem i naturen, där marken är ojämn. Genom att gå i ojämn terräng tränas balansen hos människor i alla åldrar (Mårtensson, Lisberg- Jensen, Öhman & Söderström, 2011). Enligt Ericsson (2003) har motoriken stor betydelse för den kognitiva inlärningen och hon anser även att mycket utevistelse gör att motoriken tränas på ett bra och varierat sätt. Utomhus finns det naturliga utmaningar som uppmuntrar till äventyrlighet och risktagande. Att kämpa sig upp för en stor sten eller få ytterligare fart när man springer nedför en backe är faktorer som kan höja spänningen i leken (Mårtensson, 2004). Ericsson (2003) menar att det är bra för barnen att vara ute. Ute får barnen frisk luft 2

och rörelsefrihet på ett annat sätt än inne. Detta främjar deras utveckling och även deras förmåga att koncentrera sig. Grahn (2007) beskriver att barn på förskolor med naturrika utegårdar tränar sin förmåga att springa både snabbt och uthålligt. Vighet och koordination tränas också genom de varierande underlagen på gården. Barn har ett naturligt behov av rörelse och lek. Får barnen inte utlopp för sina behov uppvisar de beteenden som tyder på sämre förmåga till motorisk utveckling samt sämre förmåga att koncentrera sig (Grahn, 2007). Miljö Ward Thompsons (i Mårtensson et al, 2011) forskning visade att avsaknad från miljöminnen och upplevelser i naturen som barn gjorde det mindre troligt med intresse för friluftsliv i vuxen ålder. Positiva naturminnen från barndomen var avgörande om naturen uppfattades som avkopplande och som en kraftsamlare i vuxen ålder. Att bedriva lärande utomhus bidrar enligt Szczepanski (2007) till ökad motivation och förståelse för vår omvärld. Genom sinnesupplevelser (se, känna, smaka, lukta, höra) väcks barns engagemang om miljöfrågor och naturen gör sig begriplig. Magntorn (2007) hävdar att det är omöjligt att lära sig om naturen genom andrahandserfarenheter, exempelvis genom att titta på bilder. Genom att vara i naturen blir ekologi och kunskapen om naturens fenomen begriplig. Han skriver You must have walked in the moss to be able to understand the forest (Magntorn, 2007 s. 54). Mårtensson (2004) har i sin studie uppmärksammat att det blir lättare för barn att vistas sida vid sida i en miljö där det finns gott om saker att greja med som inte uppfattas som dina eller mina. Detta visar sig tydligast vid lek med material som lätt förvandlas, som snö, is och vatten, men tycks skildra barnens relation till utomhusmiljön i stort. En speciell väderlek kan bidra till lekens karaktär och höja stämningen i leken. Det växer fram en generositet mellan barnen som gör det lättare för barnen att samarbeta, hjälpa varandra och hittar lösningar på problem anser Mårtensson (2004). Vidare i Mårtenssons avhandling beskrivs också barns intresse och fascination för djur. Barnen samlar på smådjur, bygger hus och letar mat till dem. På så vis väcks omsorg och aktsamhet för djuren. Ibland frågar barnen om arter och väljer att utforska om dess karaktär, genom att kolla upp fakta om djuret. Syfte Syftet med min studie är undersöka varför föräldrar väljer att ha sitt barn på en I ur och skurförskola. Jag vill veta om föräldrars intresse för utomhusaktiviteter påverkar valet eller om attityderna till att lära utomhus och i samverkan med naturen ligger till grund för deras val av förskola. Frågeställningar - Varför väljer föräldrar att ha sina barn på en I ur och skur- förskola med en utomhuspedagogisk inriktning? - Är föräldrar som har sitt/sina barn på en I ur och skur- förskola själva intresserade av natur och friluftsliv? 3

Metod Urval Studien är gjord på två förskolor som har den pedagogiska inriktningen I ur och skur. De två förskolorna ligger i olika kommuner, båda på landsbygden. Dessa förskolor är de enda som finns i respektive kommun med just inriktningen I ur och skur. Den ena förskolan har barn i åldrarna 1-5 och den andra har barn i åldrarna 3-5. Sammanlagt på de två förskolorna fanns det 35 familjer, båda föräldrarna i varje familj tillfrågades att medverka. I studien har 36 föräldrar deltagit varav 70 tillfrågades att medverka. Det resulterar i en svarsprocent på 51 % och ett bortfall på 49 %. Forskningsetiska överväganden Det finns fyra huvudkrav inom forskningsetiken: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta innebär att forskaren ska informera om studiens syfte för de berörda. Uppgifter om personer i studien ska i möjligast mån vara konfidentiella, det vill säga att personers identitet skyddas så att ingen kan veta att de är just dem. Personuppgifter om deltagarna i forskningsprojektet ska förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Den insamlade empirin får endast användas för forskningens ändamål. (Löfdahl, 2014). Deltagarna i min studie har informerats om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när de vill. De är välunderrättade om sin anonymitet och att uppgifterna som lämnas ut endast används till denna studie och hanteras så obehöriga inte kan ta del av dem. Min studie fokuserar på föräldrarna men även personalen på förskolorna är informerade om de forskningsetiska kraven och att förskolornas namn och orten inte kommer nämnas i studien. Datainsamlingsmetoder För att undersöka varför föräldrar väljer en I ur och skur- förskola valde jag att göra en enkätundersökning med föräldrarna (Bilaga 3). Detta för att kunna nå så många som möjligt. Jag anser även att enkäter är en passande metod till småbarnsföräldrar då föräldrarna kan ta hem enkäten och fylla i den när han/hon har tid och möjlighet. Enkäten innehöll både öppna och slutna frågor vilket har resulterat i data med både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Är frågorna öppna betyder det att det inte finns några svarsalternativ utan respondenterna får svara hur de vill. Detta ger en kvalitativ data där föräldrarnas personliga åsikter och resonemang framkommer och gemensamma mönster kan urskiljas (Trost, 2012). Är frågorna slutna är svarsalternativen givna på förhand (Larsen, 2009). I denna enkätundersökning var de slutna frågorna Ja och Nej- frågor. Frågor med givna svarsalternativ resulterar i kvantitativ data där frågor som hur många eller hur ofta kan redovisas i tabeller och diagram (Larsen, 2009). Trost (2012) varnar för många öppna frågor vid en enkät eftersom det kräver mycket efterbearbetning, kan ge luddiga svar eller inga alls. Men jag ansåg att eftersom min undersökning är så liten så valde jag att ha med sju öppna och sex slutna frågor. Jag har utformat min enkät i två delar som Johansson & Svedner (2006) förespråkar. Första delen ger 4

Bakgrundsfakta om t.ex. kön, ålder, yrke/sysselsättning och andra delen består av frågor som rör frågeställningarna som jag vill undersöka i min studie. Procedur Jag började med att söka på internet efter I ur och skur- förskolor i min kommun och närliggande kommuner och hittade dessa två förskolor. Sedan tog jag kontakt med förskolorna via telefon där jag presenterade mig och berättade om min undersökning. Vid telefonkontakt med den ena förskolan kom jag direkt till förskolechefen, medan den andra förskolan bara hade ett telefonnummer till själva förskolan, men efter att jag presenterat mig och mitt arbete blev jag i telefon hänvisad till en förskollärare som sedan fungerade som min kontaktperson. Jag tog reda på hur många familjer som fanns på respektive förskola så att jag skulle veta hur många enkäter och informationsbrev jag skulle skriva ut. Dagen efter åkte jag till de båda förskolorna och delade ut ett informationsbrev (Bilaga 1) om min studie till personalen på förskolorna, med syfte, information om forskningsetik och anonymitet samt min mail och telefonnummer. På barnens hyllor placerades en enkät (Bilaga 3) till varje förälder samt ett informationsbrev (Bilaga 2). Personalen på respektive förskola fick en plastficka av mig att lägga besvarade enkäter i. Jag ansåg det smidigare att föräldrarna lämnade enkäten på förskolan än att de skulle skicka tillbaka den till mig via post. Föräldrarna fick tio dagar på sig att besvara enkäten. Jag valde att ha ute enkäten på förskolan längre än en vecka eftersom vissa barn gick femtontimmarsvecka och endast var på förskolan tisdag, onsdag och torsdag. Personalen på de båda förskolorna erbjöd sig att under veckan påminna föräldrarna om enkäten. När en vecka gått ringde jag upp de båda förskolorna igen och kollade hur det hade gått med enkäterna och om föräldrarna hade haft några frågor eller funderingar. Databearbetning Eftersom min enkät innehöll både öppna frågor utan svarsalternativ och slutna frågor med Ja/Nej- svar resulterade det i insamlad data som både är av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Frågorna med öppna svar där respondenten fått svara fritt gav kvalitativ data. För att tolka den insamlade informationen använde jag mig av innehållsanalys som enligt Larsen (2009) används för att identifiera mönster, samband och gemensamma drag. Jag har grupperat svaren från flera enkätfrågor och identifierat mönster och gemensamma drag utifrån föräldrarnas tydligaste argument för valet av en I ur och skur- förskola (forskningsfråga ett). Efter att jag urskilt gemensamma drag kategoriserade jag dessa. Jag utgick från de tre teman som jag i inledningen diskuterat, hälsa, rörelse/motorik och miljö och delade upp de olika kategorierna inom de tre temana. Enkätfrågorna med Ja/Nej svar gav mig kvantitativ data. Den kvantitativa datan är mätbar och kan redovisas genom tabeller och diagram (Larsen, 2009). Jag har valt att redovisa det kvantitativa materialet i tabeller för att få en bra överskådlighet kunna redovisa mycket fakta i varje tabell. 5

Resultat Aktivt val av förskoleform Svaren på frågorna om hur många föräldrar som hade I ur och skur som förstahandsval och ligger förskolan närmast familjens hem (Se bilaga 3 fråga 1-2) redovisas i tabell 1. Tabell 1. Avrundad procentuell fördelning av angivna svar om förskolan som förstahandsval och närhet till hemmet (n= 36). I ur och skur som förstahandsval I ur och skur- förskolan närmast hemmet JA NEJ Summa 100 % 39 % 0 % 61 % 100 % 100 % Tabell 1 visar att samtliga 36 föräldrar hade I ur och skur som förstahandsval när de sökte barnomsorg. Mer än hälften av föräldrarna 61 % (n=22) bor närmare någon annan förskola än den som deras barn går på. Vilket tyder på att föräldrarna har gjort ett aktivt val av denna förskoleform. Varför I ur och skur- förskola? Faktorer som styrt föräldrarnas val av en I ur och skur- förskola har jag här delat in i tre olika teman. Under varje tema framkommer kategorier som föräldrarna uppgav i svaren på enkäten. Kategorierna uppger de tydligaste argument för föräldrarnas val av en I ur och skur- förskola med en utomhuspedagogisk inriktning. Kategorierna skrivs ut i kursiv. I anslutning till resultatet visar jag ett urval citat från föräldrarna, detta för att tydliggöra föräldrarnas argument. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av resultatet. Hälsa Fyra föräldrar skriver att de upplever att ljudnivån blir lägre utomhus. En förälder uppger att om man är utomhus minskar ljudets styrka och man kan lättare gå ifrån om man tycker det är för stojigt och sätta sig ensam i lugn och ro. Fem föräldrar menar att det blir färre konflikter mellan barn utomhus än inomhus. En förälder hänvisar till egen erfarenhet av arbete i barngrupp. Hen menar att konflikterna ute blir mindre och att det blir lättare att vara flera barn i samma lek. (Förälder 1). Barnen behöver inte tävla om leksaker på samma sätt. Mindre könsstereotypa lekar utomhus. Pojkar och flickor leker mer tillsammans och på samma villkor (Förälder 1). 6

I naturen är inget tillrättalagt och tänkt att lekas med, detta ökar problemlösningsförmåga och skapar kreativitet (Förälder 2). Sju föräldrar uppger att det råder mindre stress utomhus och i skogen. Det lugnet som skogen ger kan ses som en motpol till dagens IT-samhälle och är bra för våra barn (Förälder 3). Här kan jag se att flera föräldrar upplever den stora ytan i utomhusmiljön som avkopplande och mindre stressig. Att kunna gå ifrån och vara ifred eller leka avskilda i en mindre grupp blir lättare utomhus (Förälder 4) Nio föräldrar anser att utomhuspedagogik bidrar till friskare barn. De talar bl.a. om hur frisk luft minskar smitta och sjukdomar samt bidrar till piggare barn. Bra för allergiker och astma. Jag har själv haft ett barn med astma som blev bättre av att vara på I ur och skur än en kommunal förskola (Förälder 5). Smittspridningen minskar när barnen är ute mycket och sover ute. Barnen är inte lika mycket på varandra (Förälder 4). Två föräldrar menar att lite smuts är bra för barn och deras hälsa. Att få vara lite smutsig är bara nyttigt (Förälder 6). Bidrar till ett starkare immunförsvar tror jag, mitt barn har inte alls varit mycket sjuk sen hen började på I ur och skur (Förälder 7). Harmoni är ett ord som flera föräldrar använder sig av när de beskriver natur/friluftsliv i samband med hälsa (se Bilaga 3, fråga 10). Tolv föräldrar beskriver den fridfullhet och känslan av frihet som naturen och skogen ger. Flera föräldrar vill att deras barn ska lära sig värdesätta naturen och se den som en plats för njutning och återhämtning. Att röra sig ute i naturen är en känsla utav frihet, även för barnen anser jag. Det är som balsam för själen och betyder mycket för hälsan (Förälder 8). Jag vill att mitt barn ska tycka om att vara ute i naturen (Förälder 1). Att som barn kunna se skogen och naturen som vacker och fascinerande är en viktig egenskap som tre föräldrar diskuterar. Att vi är en del av något stort. Att allt hänger ihop. Att få stanna upp och se det stora i det lilla och vice versa. En skalbagge på stigen eller en röd sol vid horisonten (Förälder 9). Rörelse/motorik Lära under fysisk aktivitet. Fem föräldrar anser att barnen har lättare att upptäcka och utforska utomhus på ett mer spontant sätt, upptäckarlust och upptäckarglädje är ord som två föräldrar använder för att beskriva detta. Jag tror man befäster kunskap om naturen och dess invånare genom att vara i den (Förälder 10). Sinnena stimuleras mera vid utomhusaktiviteter ex hörseln (Förälder 3). Utomhus får barnen vara fysiskt aktiva på ett naturligt sätt, klättra, balansera osv. Men även lära sig om naturen och tillägna sig annan kunskap med hjälp av naturen som att räkna (Förälder 11). 7

En friare lek anser nio föräldrar att en stimulerande utomhusmiljö bidrar till. Flera föräldrar skriver att utomhus är barnen inte bundna till rummets väggar och till leksaker. Detta bidrar till att barnen blir mer kreativa och spontana. Utomhus blir leken inte lika uppstyrd (Förälder 12) Jag tror det är lättare att leka många i en lek utomhus, eftersom materialet ute är obegränsat så finns det alltid någonting som något barn kan bidra med (Förälder 6). Två föräldrar talar för att lek över olika åldersgrupper underlättas utomhus. Alla kan vara med och gräva i sanden (Förälder 13). Barn är mer aktiva utomhus beskriver 14 föräldrar. Utomhuslek inbjuder till fysisk aktivitet och ger möjlighet för barnen att springa av sig. Man rör mycket på sig utan att egentligen tänka på det, på ett naturligt sätt (Förälder 5). Barns balans och motorik tränas när de går i skog och mark (Förälder 13). Barnen vill gärna sitta stilla framför skärmen idag. Men är de ute så rör de sig naturligt, springer, leker och hoppar och det behövs! (Förälder 14). Fyra föräldrar uppger att de är aktiva i friluftsfrämjandet och att de vill att sina barn ska utveckla ett intresse för friluftsliv. Friluftsliv har flera fördelar, frisk luft och allsidig motion är en bra kombination (Förälder 12). Uterummet innebär rörelse men också fridfullhet (Förälder 15). Miljö Barnen får vara utomhus mycket. Sjutton föräldrar uppger att de valde att placera sitt/sina barn på en I ur och skur- förskola för utevistelsens skull. En försäkran om mycket utomhusaktivitet (Förälder 6). 3 föräldrar svarade att närheten till skogen var en avgörande faktor. Att bara kunna gå ut och ha skogen så nära är en fantastisk tillgång (Förälder 10). Möjligheten att få mer tid utomhus och inte bara på en vanlig lekplats med gungor och liknande. (Förälder 16). En förälder nämner att även typiska inomhusaktiviteter görs ute på sitt barns förskola, som att rita. Hen argumenterar för den positiva inställningen barnen får till att det som kan göras inne går också att göra ute. En annan förälder påpekade att när barnen på en I ur och skur- förskola är utomhus finns det ett syfte med aktiviteterna och verksamheten. De är inte bara ute, det blir en mening och en helhet när de ständigt har den inriktningen (Förälder 7). Endast en förälder nämner fördelen med att vara inomhus ibland: På är de alldeles lagom mycket ute. De är ute mycket men inte hela tiden. Det kan t.ex. vara skönt att efter flera timmar ute vara inne och kanske läsa en bok med en vuxen i soffan (Förälder 15). 8

Femton föräldrar är positiva till att deras barn ska utveckla fördjupad kunskap om djur och natur. Hållbar utveckling, miljömedvetenhet, allemansrätten, kretslopp och årstider är exempel på områden som många föräldrar vill att I ur och skur- förskolan ska ge kunskap och erfarenheter om. Några föräldrar pratar om barnens övergripande kunskap om natur och djurliv. Att se det stora i det lilla. Att följa årstider. Att allt hänger ihop. Att upptäcka naturen och se och förstå att vi är en del av något större (Förälder 9). Jag tror det är lättare att förstå sambanden i naturen när de ständigt har den inriktningen (Förälder 8). Värna om naturen. Sjutton föräldrar vill att deras barns förskola ska ge värderingar om Varsamhet och vördnad för vår gemensamma miljö (Förälder 9). Tre föräldrar beskriver det som betydelsefullt att deras barn vill vara i naturen och vågar vara det. Att vara rädd om naturen men inte rädd för den (Förälder 16). Genom kunskap om naturen och om allemansrätten lära sig att respektera och använda naturen och alla des tillgångar. Naturen är ett uterum dit alla är välkomna (Förälder 8). Värdesätta, vårda och akta vår natur. Att det är roligt och intressant att vara i naturen. Att den är vacker och viktig! (Förälder 1). Att barns kreativitet och fantasi ökar genom utomhuslek och lek i skogen anser tjugo föräldrar. Tre föräldrar beskrev hur leken blev mer kreativ och fantasifull med färre tillverkade leksaker. Utomhusleken är nog mer spontan d.v.s. man tager vad man haver (Förälder 3). Större möjlighet till fantasi och egna påhitt (Förälder 17). Större yta att leka på bidrar till att barnen rör på sig mer än inomhus. Bidrar även till spontana lekar t.ex. om något barn hittar en rolig sten som ser ut som något, blir detta helt plötsligt en fantasilek! Möjligheterna ute har inga gränser! (Förälder 8). Övriga kategorier Pedagogiken och engagerad personal. Elva föräldrar menar att den pedagogiska inriktningen hade störst betydelse och att personalen är mer engagerad då de är utbildade inom inriktningen I ur och skur. Ett par föräldrar anser att kunskapen om djur, natur, odling, kretslopp m.m. blir djupare då utomhuspedagogiken genomsyrar hela verksamheten. En pedagogik som står för miljötänkande, friluftsliv och intresse för djur och natur (Förälder 1) Har aktivt sökt denna typ av verksamhet. Vi hade valt detta oavsett avstånd till hemmet (Förälder 9). Mindre förskola/ barngrupp. Åtta av föräldrarna anger storleken på barngruppen och på förskolan som viktig. Mer personligt och hemtrevligt beskriver en förälder. En förälder säger att det var ett medvetet val med en mindre förskola då deras barn vantrivdes på sin förra förskola. En liten förskola med mindre grupper och bra koncept. (Förälder 17). Fyra föräldrar angav förskolans goda rykte och bra referenser som den främsta anledningen till att de sökte till just den förskolan. 9

Föräldrarnas intresse för natur/friluftsliv Föräldrarnas intresse för natur och friluftsliv, medverkan i någon organiserad friluftsaktivitet som barn samt dess påverkan för valet av förskola (Se bilaga 3 fråga 7-9) redovisas i tabell 2. Tabell 2. Avrundad procentuell fördelning av angivna svar om intresse för friluftsliv och medverkan som barn i någon friluftsaktivitet, relaterad till påverkan av förskoleform till barnet/barnen (n= 36). Intresse för natur/friluftsliv Medverkat som barn i friluftsaktivitet JA 83 % 61 % 86 % NEJ 17 % 39 % 14 % Intresset för natur/friluftsliv har påverkat valet av en I ur och skur-förskola Summa 100 % 100 % 100 % Tabell 2 visar att 83 % (n= 30) har ett intresse för natur/friluftsliv, varav 17 % (n=6) säger sig inte ha ett intresse. 61 % (n=22) medverkade som barn i någon form av friluftsaktivitet, 39 % (n=14) gjorde det inte. 86 % (n=31) menar att erfarenheter och intressen för natur/friluftsliv som barn eller i vuxen ålder har påverkat valet av en I ur och skur- förskola. 14 (n=5) säger att det inte påverkat. Sammanfattning av resultat Efter en sammanställning av alla enkäter kunde jag se att ett genuint intresse för djur och natur genomsyrar de allra flesta föräldrars värderingar. Många föräldrar värderar utomhusvistelsen högt och menar att vistelse utomhus i skog och mark är bra för hälsan både fysiskt och psykiskt. Majoriteten av föräldrarna valde just en förskola med utomhuspedagogik därför att de ville att sitt barn skulle få ökad kunskap om naturen och allt som lever i den. Att värna om naturen och se den som en tillgång vad det många som ansåg som viktig. Många föräldrar diskuterade fördelar med lek och lärande utomhus och såg det som en drivkraft för upptäckande och nyfikenhet samt mer fantasifull och kreativ. En slutsats jag drog utifrån föräldrarnas svar var att den specifikt inriktade pedagogiken och personalens engagemang hade stor betydelse inför valet. Flera föräldrar valde förskola efter dess storlek och antal barn i barngruppen och såg det som betydelsefullt med en mindre förskola. Samtliga föräldrar i min studie uppger att den I ur och skur- förskolan som deras barn går på var deras förstahandsval. Dock bor mer än hälften av föräldrarna inte närmast den 10

förskolan. Detta tyder på att föräldrarna gjort ett aktivt val av just denna pedagogiska inriktning. En förälder uppger klart och tydligt att det var ett aktivt val och att hen hade valt denna typ av verksamhet oavsett avstånd till hemmet. Att många föräldrar har ett intresse för natur och friluftsliv synliggörs i min studie. Många föräldrar medverkade i t.ex. mulle eller i scouterna som barn. Erfarenheter och intresse för natur och friluftsliv som barn eller i vuxen ålder var en bidragande faktor vid valet av en I ur och skur- förskola anser flertalet föräldrar. 11

Diskussion Metoddiskussion Urvalet i min studie skedde på två I ur och skur- förskolor i två olika kommuner. Eftersom dessa två förskolor var de enda i respektive kommun med inriktningen I ur och skur så bedömer jag att resultatet går att generalisera. Det vill säga skulle någon göra undersökningen igen på samma förskolor eller genom samma procedur så anser jag att resultatet skulle bli liknande. Enligt min uppfattning är den grupp som ingått i min studie d.v.s. föräldrarna klart representativa för studiens syfte. Mätningsnoggrannheten (reliabiliteten) i min studie ser jag som god då svaren på mina forskningsfrågor fick tydliga svar. Att 100 % av föräldrarna uppger att de hade I ur och skur som förstahandsval vid val av förskoleform visar tydligt på tillförlitlighet samt enighet hos föräldrarna i urvalet. Jag anser att sanningsenligheten (validiteten) i min undersökning även den är god, då undersökningen gjordes på de enda I ur och skur- förskolorna i två kommuner. Då jag använde mig av både öppna och slutna frågor hade jag möjlighet att både föra statistik samt få personliga åsikter från föräldrarna. De öppna frågorna såg jag som ett alternativ till intervju som metod. Nackdelen med att ställa öppna frågor i enkäten var att jag i vissa fall sorterade bort svar som jag inte förstod. Hade jag istället använt mig av intervju som metod hade jag kunnat ställa följdfrågor om något var oklart, vilket jag inte kunde göra genom enkäten. Det fanns även vissa enkätfrågor som inte gav någon relevans till undersökningen och vissa frågor som jag fått tolka om och sätta in i andra sammanhang än vad som tidigare var tänkt. Då enkäterna skickats ut till samtliga föräldrar kan det vara så att i de familjer då båda föräldrarna svarat genom varsin enkät finnas risk för att de båda föräldrarna har påverkat varandra med sina svar. I vissa fall kanske bara en förälder har svarat på en enkät från båda två i familjen. Med bortfallet på 49 % kan jag omöjligt veta om dessa är enkäter som kommer från samma hushåll eller inte. Om fler svar kommit in hade det kunnat ge en bredare bild med ett ännu tydligare mönster. Men generellt är svaren dock ganska entydiga. Resultatdiskussion Syftet med min studie var att ta reda på vad det fanns för bakomliggande orsaker till att föräldrar väljer att sätta sitt/sina barn på en I Ur och Skur- förskola. Samt om dessa föräldrar själva har ett intresse för natur och friluftsliv. Damgren (2002) beskriver att föräldrar ofta väljer en fristående skola på grund av en speciell pedagogisk inriktning, engagerade lärare och en lugn, trygg, harmonisk miljö. Detta kan jag relatera till min undersökning då flera föräldrar nämnde den pedagogiska inriktningen och dess engagerade personal som betydande för deras val av en I ur och skur- förskola. Lugn, trygg och harmonisk miljö ligger även det i linje till föräldrarnas svar på enkäten. Flera föräldrar ville att deras barn skulle få mycket utomhusvistelse och lära sig se naturen som en harmonisk och vacker lekplats. Att uppleva skogen som en trygg plats och att våga vistas i naturen ansåg några föräldrar som viktigt. Enligt Mårtensson (2004) är naturmiljön en plats som barn kan använda för att bara vara vilket även flera föräldrar upplyste som en av naturmiljöns positiva egenskaper. 12

En förälder svarade i enkäten nästan exakt som Mårtensson (2004), att barn har lättare att vistas sida vid sida utomhus och att det är inte en ständig kamp om saker som uppfattas som dina eller mina. Mindre konflikter var det några föräldrar som angav som följd av utomhusvistelse och lek utomhus. Precis som Magntorn (2007) och Szczepanski (2007) anser många föräldrar att utomhusvistelser hjälper människan förstå hur världen hänger ihop. Motivationen till att lära blir starkare genom konkreta upplevelser och att ständigt vara i en lärmiljö där fantasi och nyfikenhet används som drivkraft. Några föräldrar värderade den röda tråd som de ansåg fanns i utomhuspedagogik. Att lärandet blir mer naturligt och att sambanden i naturen blir mer påtagliga. Detta beskrivs även i förskolans läroplan (Skolverket, 2010) att genom ett tematiskt arbetssätt blir lärandet mer mångsidigt och sammanhängande. Att barn på utomhusförskolor är mindre sjuka framhävs av Blennow och Söderström (1998). Flera föräldrar anser att det förekommer en minskad smittospridning när barnen är ute och leker mestadels av dagen. De flesta av dessa föräldrar pratar om barn i allmänhet. Att det är bra för barn med frisk luft och att vara lite smutsig ibland. Två föräldrar anger sitt/sina barn som exempel på att sjukdomar/astma/allergi faktiskt har minskat sen de började på I ur och skur. I enkäten ställde jag en fråga om föräldrarna tror att deras intresse för frilufts- och utomhusaktiviteter som barn, eller som vuxen påverkat deras val av förskoleform (Se bilaga 3 fråga 9). Denna fråga influerades av Ward Thompsons (i Mårtensson et al, 2011) forskning som visade att avsaknad från miljöminnen och upplevelser i naturen som barn gjorde det mindre troligt med intresse för friluftsliv som vuxen. Min studie visade att fler föräldrar har ett intresse för friluftsliv än de som uppgav att det medverkat i friluftsaktiviteter som barn. Vilket både kan tyda på att intresset för friluftsliv kommit i vuxen ålder eller att de fått positiva miljöminnen på annat sätt i sin barndom. I Kjellman (2001), Damgren (2002) och Skolverkets rapport (Skolverket, 2013) framgår det att den allra vanligaste faktorn vid val av förskola är närhet till förskolan från hemmet. Över 60 % av föräldrarna angav att I ur och skur-förskolan inte ligger närmast deras hem. Detta visar att föräldrarna i min studie såg andra faktorer som viktigare och mer betydelsefulla än närhet till hemmet. Slutsats och vidare forskning Varför väljer föräldrar att ha sina barn på en I ur och skur- förskola? De slutsatser jag kan dra av min undersökning är att flera faktorer har påverkat föräldrarnas val av just denna förskoleform. Många av föräldrarna i min studie menade att det var pedagogiken som i huvudsak lockade. En pedagogik som ger barnen mer utevistelse, naturupplevelser, kunskap och vördnad om vår omvärld. Föräldrarna menade att pedagogiken och utevistelsen bidrog till god hälsa, mindre stress, kreativitet och fysisk aktivitet. En mindre förskola med mindre barngrupper och engagerade förskollärare var för flera föräldrar också en bidragande faktor till valet. Är föräldrarna som har sitt/sina barn på en I ur och skur- förskola själva intresserade av natur och friluftsliv? De allra flesta föräldrar som ingått i min studie har uppgett att de har intresse för natur och friluftsliv. Att detta intresse och värderingar bidragit till valet av en I ur och skur- förskola med utomhuspedagogisk inriktning framhävs i resultatet. 13

En tanke jag började reflektera över under bearbetningen av enkäterna var hur det skulle fungera i skolan för barn som gått i en I ur och skur-förskola. Många föräldrar beskrev hur barn på en I ur och skur-förskola är vana vid daglig utevistelse, mycket fysisk aktivitet samt lärande i samband med fysisk aktivitet. Då skolan ofta bygger på stillasittande aktiviteter och teoretiskt lärande anser jag att det skulle vara intressant för vidare forskning att följa upp skolgången för barn som gått på en I ur och skur-förskola. Min förhoppning är att min studie gett ökad förståelse till föräldrars val av I ur och skur. Jag är tacksam för möjligheten, att ha fått en fördjupad inblick i föräldrarnas perspektiv och deras tankar om utomhuspedagogik. 14

Referenser Blennow, M & Söderström, M. (1998). Barn på utedagis hade lägre sjukfrånvaro. Läkartidningen 1998;951670-2. Damgren, J. (2002). Föräldrars val av fristående skolor. (Doktorsavhandling). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer- En Inventionsstudie I skolår 1-3, (Doktorsavhandling), Malmö högskola, Lärarutbildningen, No. 6. Friluftsfrämjandet. (2009). I ur och skur: Grundbok från friluftsfrämjandet. (2., rev. Uppl.) Stockholm: Friluftsfrämjandet. Grahn, P. (2007). Barnet och naturen. I Dahlgren, L.O., Sjölander, S., Strid, J. P & Szczepanski, A (Red.), Utomhuspedagogik som kunskapskälla- Närmiljö blir lärmiljö (s. 55-80). Lund: Studentlitteratur. Johansson, B & Svedner, P.O. (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen- Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget. Kjellman, A. C. (2001). Hurra för valfriheten- men vad ska vi välja? (Doktorsavhandling). Stockholm: HLS förlag. Magntorn, O. (2007). Reading Nature Developing ecological literacy through teaching PhD (Diss., Studies in Science and Technology Education No 6). Linköping: Linköpings University. Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken En studie av utomhusleken på förskolegården. (Doktorsavhandling). Alnarp: Institutionen för landskapsplanering, SLU. Mårtensson, F., Lisberg-Jensen, E., Öhman, J & Söderström, M. (2011). Den nyttiga utevistelsen? [Elektronisk resurs]: Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Stockholm: Naturvårdsverket. Larsen, A. K. (2009) Metod helt enkelt- En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups utbildning AB. Löfdahl, A. (2014). God forskningssed- Regelverk och etiska förhållningssätt. I. Löfdahl, A., Franzén, K & Hjalmarsson, M (Red.) Förskollärares metoder och vetenskapsteori (s.32-43) Stockholm: Liber. 15

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2013). Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem- Resultat från föräldraundersökningen 2012. Stockholm: Fritzes. Szczepanski, A. (2007). Uterummet- ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Dahlgren, L.O, Sjölander, S., Strid, J. P & Szczepanski, A (Red.), Utomhuspedagogik som kunskapskälla- Närmiljö blir lärmiljö (s. 9-37). Lund: Studentlitteratur. Söderström, M., Boldemann, C., Sahlin, U., Mårtensson, F., Raustorp, A & Blennow, M. (2012). The quality of the outdoor environment influences childrens health - a crosssectional study of preschools. Acta Pædiatrica, 102 (1), 83-91. Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB. 16

Bilaga 1 Hej personalen på förskolan! Jag heter Julia Johansson, jag är 26 år och bor i Skövde. Jag läser till förskollärare på distans ifrån Karlstads universitet. Jag går nu termin sex av sju och ska nu ge mig in i att skriva mitt examensarbete. Jag har tänkt undersöka varför föräldrar väljer en I ur och skur- förskola till sina barn. För att ta reda på detta ska jag göra en enkätundersökning bland föräldrar/vårdnadshavare. Tanken är att båda föräldrar/vårdnadshavare ska fylla i varsin blankett. Jag kommer den 20/4 placera ut enkäter samt informationsblad på barnens hylla för föräldrarna att ta hem och fylla i. Jag kommer lämna en plastficka som de ifyllda enkäterna sedan kan läggas i när ni får tillbaka dem av föräldrarna, senast den 30/4 Deltagandet i studien är helt frivilligt! Materialet kommer att behandlas konfidentiellt och deltagarna är anonyma Det kommer inte framgå i studien vilken förskola eller kommun det handlar om och de uppgifter deltagarna lämnar kommer att hanteras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Den information som lämnas in kommer endast att användas till detta examensarbete. Allt insamlat material och data kommer att förstöras när examensarbetet är inlämnat och betygsatt. Frågor? Ring/smsa mig på Eller maila

Bilaga 2 Hej föräldrar på förskolan! Jag heter Julia Johansson, jag är 26 år och bor i Skövde. Jag läser till förskollärare på distans ifrån Karlstads universitet. Jag går nu termin sex av sju och ska nu ge mig in i att skriva mitt examensarbete. Jag har i mitt examensarbete tänkt undersöka varför föräldrar väljer en I ur och skur- förskola till sina barn? För att ta reda på detta behöver jag din hjälp som förälder!.. Jag har därför förberett en enkät som jag gärna ser att ni fyller i. Tanken är att båda föräldrar/vårdnadshavare ska fylla i varsin blankett. Deltagandet i studien är helt frivilligt, om du inte vill medverka så bortse bara från dessa blanketter. Materialet kommer behandlas konfidentiellt och du är anonym Det kommer inte framgå i studien vilken förskola eller kommun det handlar om och de uppgifter du lämnar kommer att hanteras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Den information du lämnar kommer endast att användas till detta examensarbete. Allt insamlat material och data kommer att förstöras när examensarbetet är inlämnat och betygsatt. Det skulle betyda mycket för mig om du ville vara med och medverka i min studie. Har du frågor? Ring/smsa mig på Eller maila Enkäten lämnas senast den 30/4 till personalen på förskolan!

Bilaga 3 Enkätfrågor till föräldrar Allmänna frågor Man Kvinna Ålder Yrke/Sysselsättning Boendeform: Villa/radhus Lägenhet Antal barn i familjen Antal barn som går på förskolan Ålder på barnet/en som går på förskolan Fråga 1 Var förskolan ert förstahandsval vid val av förskola? JA NEJ Fråga 2 Är denna förskola närmast ert hem? JA NEJ Fråga 3 Hur fick du/ni kännedom om förskolan och att det fanns något som heter I ur och skur? Svar:

Fråga 4 Vad var det som i huvudsak lockade dig/er att söka till förskolan? Svar: Fråga 5 Vad vill du att I ur och skur- förskolan ska ge för kunskap till ditt/dina barn, som en traditionell förskola inte erbjuder? Svar: Fråga 6 Vad vill du att I ur och skur- förskolan ska ge för värderingar om naturen till ditt/dina barn? Svar: Fråga 7 Är du som förälder intresserad av friluftsliv? JA NEJ

Fråga 8 Medverkade du i någon friluftsaktivitet som barn? (t.ex. Skogsknytte, skogsmulle, scouter) JA Jag medverkade i: NEJ Fråga 9 Tror du att dina erfarenheter/intressen om friluftsliv som barn eller i vuxenlivet påverkat dig i valet av en I ur och skur- förskola till ditt/dina barn? JA NEJ Fråga 10 Anser du att natur/friluftsliv och hälsa hänger ihop? Om ja, på vilket sätt? Svar: Fråga 11 Tror eller anser du att barns lek är annorlunda utomhus än inomhus? På vilket sätt? Svar:

Fråga 12 Hur är din inställning till att vara utomhus idag? Svar: Fråga 13 Tror eller anser du att det är bra för barnen att vara ute så mycket som möjligt? JA NEJ (Extra fråga till förskolan med barn i åldrarna 3-5) Fråga 14 förskola bedrifts med barn i åldrarna 3-5 år vad hade ditt/dina barn för typ av barnomsorg innan ni bytte till? Svar: Stort tack för din medverkan!! Hälsningar Julia