Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Relevanta dokument
MATENS KLIMATPÅVERKAN

FRÅN HAGE TILL MAGE. RISE Jordbruk och livsmedel + = SANT! Tre blir ett RISE. Katarina Nilsson & Britta Floren, RISE 1. Research Institutes of Sweden

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Matens miljöpåverkan Sid 1 (5)

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Mat och klimat för storkök. Katarina Nilsson

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Christl Kampa-Ohlsson

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

KLIMATSMARTA MATTIPS

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Världen har blivit varmare

Matens klimatpåverkan

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan av livsmedel

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Mat, miljö och myterna

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Mat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska vi äta? Elin Röös

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Klimatpåverkan från skolmåltider

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Mål resurshushållning i kursplanen

God mat + Bra miljö = Sant

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Maria Unell Verksamhetsledare, Ph.D. Tel:

Gården i ett livscykelperspektiv

ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN

Hur äter vi hållbart?

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Köttindustrin och hållbar utveckling

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN

MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket

Olof Cerne, Ann Sellbrink Skolmatsakademin, 2-3 september 2014

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Bra måltider i skolan

VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN?

Hållbar mat i offentliga kök

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Klimatsmart i köket - Minska svinnet

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Klimatsmart mat i Malmö

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

FÖRPACKNINGAR på gott och ont

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets utsläpp och trender

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Klimatanpassa din matlagning

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Miljö- och klimatsäkra maten, motion av Karin Ernlund (C)

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

One Planet Plate 2019 kriterier och bakgrund

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Frågor för framtiden och samverkan

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Tips och råd från Upphandlingsmyndigheten på hur upphandling kan användas för hållbara inköp

Lektion nr 3 Matens resa

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Transkript:

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1

FNs Globala hållbarhetsmål

Var ger din matkonsumtion upphov till störst miljöavtryck? Global påverkan: Klimat Atmosfärisktozon Energi Avskogning Lokal och Regional påverkan: Övergödning Försurning Biodiversitet Ekotox Humantox Arbetsmiljö Vatten Markanv. Energi Avskogning 4

Earth Overshoot day 2 AUGUSTI (21 dec 1971)

Utsläpp av växthusgaser (CO 2 -ekv.) per person & år, orsakade av vår konsumtion 8-10 ton 2 ton Ca 2 ton Totalt Sverige Hållbar nivå Totalt Globalt Livsmedel Sverige

Men visst händer det Regeringens strategi för Hållbar konsumtion Regeringens livsmedelsstrategi Ny klimatlag Fossilfritt Sverige 2030 Klimat 2030 (VGR) Upphandlingsmyndigheten klimatdialog 7

ALLT HÄNGER IHOP Total Miljöpåverkan = mängd produkt * påverkan/mängd produkt Hållbar livsmedelskonsumtion och måltider Svinn Hållbar produktion

Miljöavtrycket är summan av hela värdekedjan

KLIMATPÅVERKAN FRÅN LIVSMEDELSKEDJAN Sallad Bröd Fläskkött 0,4 kg CO 2 e/kg produkt 0,8 kg CO 2 e/kg produkt 5,5 kg CO 2 e/kg produkt Gård Förpackning Industri Transport Handel och konsument

Växthusgaser

Klimatpåverkan mäts i koldioxid-ekvivalenter CO 2 e Utsläpp som bidrar till miljöeffekt Utsläppens styrka till miljöeffekten Totalt bidrag till miljöeffekt Koldioxidd 1x Metan x28 Klimatpåverkan CO 2 e Lustgas x265 IPCC Fifth Assessment Report, 2014 (AR5)..

CO 2 -ekvivalenter - Vad ska jag jämföra med? 1 kg CO 2 e är klimatpåverkan från: Produktion av 1 liter mjölk Bilkörning 7 km (Bilkörning 1 år (1218 mil) ca 1,7 ton CO 2 e.) Produktion av 50 plastkassar

Stora variationer mellan råvarors klimatpåverkan

Vad är stort och litet? Inköp % av mängd Inköp % av klimatpåverkan Grönsaker (6%) Köttet 10 % av inköpt mängd 50 % av klimatpåverkan Mejeri (28%) Grönsaker (25%) Mejeri (24%) Kött (50%) Grönsakerna 25 % av inköpt mängd 6 % av klimatpåverkan Kött (10%) Mejeriprodukterna 28 % av inköpt mängd 24 % av klimatpåverkan 15 Underlag från DKAB gruppen och verktyget Hantera Livs samt RISE klimatdatabas 2017. Motsvarar offentliga livsmedelsinköp för ca 3 miljarder SEK (knappt hälften av Sveriges offentliga inköp)

VEGETABILISKA LIVSMEDEL Har nästan alltid mindre miljöpåverkan än animaliska Vissa färska frukt och grönt svinnkänsliga Välj frukt och grönt efter säsong Grövre grönsaker som kål och rotfrukter är ofta bättre alternativ än traditionella salladsgrönsaker (sallad, tomat, gurka) För vegetabiliska produkter är närproducerat ofta bättre så länge att hela kedjan är effektiv (ex transport) Undvik flygtransporterad frukt & grönt Undvik produkter från fossilt eldade växthus 16

Ris eller potatis? Riset har färdats 45 gånger längre, 1100 mil Konsumtion av potatis minskar Konsumtion av ris och pasta ökar KLIMATPÅVERKAN 17 Potatis Pasta Ris

ANIMALISKA LIVSMEDEL Kött, fisk och mejeri Animaliska livsmedel har oftast högre miljöpåverkan än vegetabilier Foderproduktionen viktig Klimatpåverkan från kött ÄR INTE LIKA MED transporter! Metanet från idisslarna påverkar klimatet Stallgödselhantering Krävs stora ytor för att odla foder Naturbete ger öppna landskap med ökad biologisk mångfald Hållbart fiske 18

Så här mycket kött åt vi 1990 och 2015 Vi äter: 88 kg kött med ben = Köttkonsumtion per person, kg 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1990 2015 Övrigt Lamm Nöt Fågel Gris ca 44 kg Kött utan ben Ökning med 46% Ökningen från import! Källa: JV statistikdatabas 19

Klimatpåverkan från kött Jordbruket Kullstorlek Rapar Livslängd Foderproduktion

Miljöpåverkan från svensk produktion av kött Klimatpåverkan Biologisk mångfald Bekämpningsmedel Påverkan internationellt 21

FISK och SKALDJUR 170 miljoner ton fångas i världen miljoner ton Vild fångad Odling Hållbara bestånd? OK! OK men på gränsen Överfiskat 22 Källa: FAO SOFIA 2016

Odling Transport Filetering Transport Filetering Kylmedia Foder Diesel Odlad Lax KLIMATKAMPEN Vildfångad Torsk

Viktigt: Ingen utfiskning och effektiv fångstmetod!

MAT FRÅN EN FOTBOLLSPLAN 45 ton morötter ELLER 390 kg benfritt fläskkött 25

VATTEN Hur mycket vatten går det åt för att. Förse alla hem och industrier i San Fransisco med vatten Odla alla pistagenötter som exporteras från Kaliforninen Förse alla hem och industrier i Los Angeles med vatten Odla alla valnötter som exporteras från Kaliforninen Odla alla sötmandlar som exporteras från Kaliforninen Till all odling av sötmandlar i Kaliforninen miljarder kubikmeter 26 http://www.motherjones.com/environment/2015/01/almonds-nuts-crazy-stats-charts

Konventionellt eller ekologiskt Förpackningar Transporter 27

Ekologiskt vs Konventionellt Giftfritt Djurvälfärd Biologisk mångland Endast organiskt gödsel Högre skördar per ha Mineral och organisk gödsel Lägre skördar per ha Mer energi i jordbruket Växtskyddmedel får användas Mineralgödsel 28

Klimatpåverkan från förpackning och livsmedel Klimatavtryck från filen som är kvar i tom förpackning Packaging Green packaging Product left in pack when "empty" 29 3 g mindre i vikt

En bra förpackning är bra för miljön! Förpackningens FUNKTION viktigast: Skydda och förlänga hållbarheten Kunna tömmas på livsmedlet Designen för minskad transportvolym Minimera mängden förpackningsmaterial Använda miljömässigt bästa materialslaget MED bibehållen funktion av förpackningen

Transportera på rätt sätt! Food mode istället för Food mile Tåg Lokalproducerat? Tänk på transporterna! Båt Lastbil Flygplan

BENSTRÄCKARE! Research Institutes of Sweden