KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008



Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

1 (10) Myrans kvalitetsredovisning 2010/2011 Fastställd Myrans förskola. Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET Hedängsgårdens förskola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET Hindås dagbarnvårdargrupp Bollebygds kommun

Odensgårdens Förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Stockens förskola ALINGSÅS

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Kvalitetsredovisning år 2008

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

1 (10) Fastställd Av Ulf Gunnarsson Förskolechef. Ekdalens Förskola. Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING 2007/08

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekenäs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

för Havgårdens förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Blankaholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, familjedaghem Ht 2008 vt 2009

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola

Stora Höga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Korallens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Frejagårdens Förskola

Kvalitetsredovisning för Blåklintens förskola Skivarp läsåret 07/08

Transkript:

Kvalitetsredovisningen fastställd av Elinor Lundin förskollärare Jane Edlund förskollärare Ulla Andersson barnskötare Kerstin Johansson rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Odensgårdens förskola Bollebygds kommun

1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Odensgårdens förskola har med sitt geografiska läge i centralorten nära till allt som samhället har att erbjuda men har också närhet till skog och mark. Vi har 81 barn mellan 1-5 år, fördelade på fyra hemvister. Öppettiderna är 6 30-17 30. 1.2. Personal Vi som arbetar i barngrupperna på Odensgården är 14 personer varav hälften är förskollärare och hälften barnskötare. En av pedagogerna har 4 tim/v avsatt för IT-samordning för förskolorna i centralorten. Huset rymmer också eget tillagningskök, rektorsexpedition samt kontor för administratörer, vilket innebär att totalt 22 personer arbetar i huset. Förskolan har tillgång till specialpedagog och uppdrag till specialpedagogen prioriteras av rektor. 1.3. Materiella resurser Odensgården byggdes 1982. Lokalerna är stora ljusa och ändamålsenliga men inte anpassade efter pedagogiska metoder som gynnar samverkan mellan hemvister. Alla hemvister har tillgång till dator och digitalkamera. 1.4. Ekonomiska resurser För drift av verksamheten tilldelas förskolan en barnpeng baserad på antal barn och åldrar på barnen. 1.5. Ledarskap och personalens yrkesutveckling Förskoleverksamheten leds av rektor som också har sin arbetsplats belägen på förskolan. Rektor deltar vid arbetsplatsträffar, vissa verksamhetsmöten, inflytanderåd och vid behov även vid andra former av föräldramöten, elevärenden och arbetslagsplanering. Verksamhetsbesök görs av rektor varannan vecka. Medarbetarsamtal och lönesamtal löper kontinuerligt under året. Rektor deltar i en kommunövergripande fortbildning i ledarskapsutveckling samt ett utvecklingsprojekt som berör barn och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Samtliga chefer i kommunen har fått utbildning i brandskyddsarbete. Förskolan har tagit del av det statliga bidraget för kvalitetssäkrande åtgärder. Bidraget har använts till kompetensutveckling för samtlig personal i EQ-arbete, likabehandling, och barnolycksfall. All personal har fått brandskyddsutbildning. Datautbildning har påbörjats i personalgrupperna utefter var och ens grundkunskaper. Vi har också fått utbildning i miniröris. Nätverksträffar tillsammans med pedagoger från andra förskolor i kommunen har genomförts i syfte att utbyta kunskaper och erfarenheter pedagoger emellan. Ämnet för nätverksträffarna detta läsår har varit likabehandling, pedagogisk dokumentation och barns lärande. All personal har getts möjlighet att delta i nätverksträffar 2-3 gånger per termin. På Odensgården finns två utvecklingssamordnare (USAM)som har det övergripande ansvaret för utvecklings och kvalitetsarbete tillsammans med rektor. I barngrupperna på Odensgården arbetar 14 personer varav 7 är förskollärare och 6 är barnskötare. En av barnskötarna är tillfällig resurs. En av barnskötarna har påbörjat utbildning till förskollärare. Denna utbildning finansieras genom statligt bidrag. Framtida kompetensutveckling som behövs är fortbildning i uppföljning och utvärdering.

2. Viktiga händelser under året Vi har bildat en arbetsgrupp som vi kallar Nytänkarna, där vi startat ett projekt som vi kallar LEKA- LÄRA- LEVA (detta beskrivs mer under 3:4) Alla förskolor har haft språkgrupper för 5-åringar. Arbetsgrupper i portfolio, språk, och mattematik har påbörjats i USAM gruppen. I portfoliogruppen framarbetas en portfolio som ser likadan ut i hela förskoleverksamheten. Vi arbetar utefter våra individuella utvecklingsplaner som färdigställdes under föregående år. Det systematiska arbetsmiljöarbetet undersöks årligen bland annat genom en enkät om den psykosociala arbetsmiljön. Arbetslaget har utefter resultatet av enkätsvaren valt ut två prioriterade arbetsmiljömål: Att alla känner sig ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Att alla känner att man hinner med sina arbetsuppgifter För att åstadkomma detta behöver vi hitta nya arbetssätt och former för samverkan för att lösgöra resurser och bättre utnyttja varandras kompetenser. 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Trivsel och trygghet Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att alla barn/elever trivs och upplever trygghet. 3.1.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: - I skolans lokala arbetsplan skall det särskilt anges hur skolan avser att arbeta med förebyggande antimobbningsarbete, och den skall innehålla en plan för hur man hanterar olika mobbningssituationer. - Förvaltningen skall kontinuerligt följa upp barnens/elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö samt vidta nödvändiga åtgärder. Vi har ett utarbetat program för inskolningssamtal, utvecklingssamtal och utskolningssamtal. En gemensam likabehandlingsplan finns framtagen för våra förskolor. Vi Har också skrivit en utvecklingsplan på hur vi tänker arbeta med likabehandling. Vi är noga med att hälsa barn och föräldrar välkomna och har en öppen dialog med föräldrar om barnens dag på förskolan. Fasta rutiner och regler ger kontinuitet och trygghet för barnen. Vi har arbetat med olika teman under läsåret. Innehållet har varit hur vi människor skall vara mot varandra. Barnens skall få en förståelse för varandras olikheter och visa hänsyn och aktsamhet mot natur och miljö. Leken är en viktig del i barnens lärande. Det är mycket viktigt med en närvarande pedagog i det dagliga arbetet. 3.1.2 Resultat och bedömning av måluppfyllelse God Vi ser att målet är nått när barnen är glada och utvecklas på ett positivt och bra sätt. Under våra utvecklingssamtal har vi fått mycket positiv respons från föräldrarna, de trivs och är trygga i vår verksamhet.

Tillsammans med barnen har vi arbetat fram ett förhållningssätt som alla såväl barn som vuxna ska ta hänsyn till. Vi lär barnen att se och lyssna på varandra genom att vara goda förebilder. Vi är alla olika och tycker inte alltid samma sak. Alla har lika värde men det betyder inte att alla kan behandlas helt lika. Barnen ska få en förståelse för varandras olikheter och visa hänsyn och omtanke om varandra. Bedömningen av det specialpedagogiska arbetet grundar sig på att specialpedagogen märkt en tydlig skillnad i att antalet uppdrag gällande enskilda barn har minskat om man jämför med tidigare och är mer preciserade då de inkommer. Specialpedagogen upplever sig också ha fått en god kontakt med de barn och den personal som finns i de olika verksamheterna då hon lär känna barnen och personalen bättre vid varje besök och personalen visar intresse och engagemang och har förberett sig med eventuella frågor. 3.1.3 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi fortsätter att arbeta med stöd av likabehandlingsplanen och EQ. Vi kommer att börja med flexibel frukost för att möta föräldrars olika behov. Vi ska början med att utveckla samarbete mellan hemvisterna, där innehållet bla. blir språk matematik och uterummet. 3.2 Barninflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att varje barn/elev har stort inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 3.2.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med barnets/elevens inflytande och det inre arbetet i skolan. Vi intervjuar och observerar barnen för att kunna utgå ifrån deras utvecklingsnivå och intressen i vårt arbete. Barnens material är väl synligt och kan nås av barnet själv. Barnen väljer böcker på bibliotek och vid sagostunder. Vi tränar att berätta/rita sagor. Ansvarsbarn har utsetts för att duka, vattna blommor, byta handdukar o dyl. Vi har också ett faddersystem. Sexåringarna får själva bestämma när de vill vara ute. 3.2.2 Resultat och bedömning av måluppfyllelse God Vi ser/ bedömer att barnen utvecklas på ett positivt sätt. De stora barngrupperna gör att vi pedagoger tvingas tänka i nya banor för att hitta arbetssätt som gör att vi kan dela upp barnen i mindre grupper vilket också kräver samverkan mellan hemvister och fler olika aktiviteter i olika rum. 3.2.3 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Barnen får i större utsträckning vara delaktiga i olika beslut. Vi ska bli bättre på pedagogisk dokumentation, att observera, dokumentera och göra bedömningar. Vi behöver arbeta mer med att skapa ett gemensamt förhållningssätt till barnen.

3.3 Föräldrars delaktighet och inflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. 3.3.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: - I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med föräldrasamverkan. Vi har ett inflytanderåd där föräldrar, personal och rektor deltar och kan föra diskussioner och där utbyte av information ges.vi har inskolningssamtal och utvecklingssamtal med föräldrarna Föräldramöte har vi två gånger per år där vi bla. har pedagogiska diskussioner. I verksamheten har vi också luciafest, trivselfest, sommarfest och drop- in. Föräldrarna har också deltagit på olika sätt i vår verksamhet. Vi synliggör vår verksamhet bla. genom att använda oss av vår digitalkamera som varje hemvist har tillgång till. Barnens portfolio och individuella utvecklingsplaner ger föräldrarna möjlighet att ta del av barnens utveckling. 3.3.2 Resultat och bedömning av måluppfyllelse God. Intresset för att delta i inflytanderådet har varit lågt från föräldrarnas sida, men de föräldrar som deltagit har visat stort engagemang. Vi har också haft en gemensam arbetsdag för föräldrar och personal där vi tillsammans arbetade för att förbättra utemiljön. Detta var mycket uppskattat från alla berörda och barnen fick nya spännande aktiviteter till sin utemiljö. Föräldrar bidrog förutom med egen handkraft också med diverse material. Föräldrarna verkar att ha uppskattat det som har anordnats på de olika hemvisterna och det har varit god uppslutning på föräldramöten och fester. 3.3.3 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi fortsätter som tidigare men vi vill uppmuntra föräldrarna att ta större del av vår verksamhet. Vi vill fortsätta utveckla dokumentationen genom att avsätta mer tid för reflektion tillsammans med barnen. Barn och föräldrar kan göras mer delaktiga genom att utveckla portfolioarbetet.port foliotid läggs in i veckoschemat. På föräldramöten skall möjlighet ges till pedagogiska diskussioner. Utvecklingssamtal skall vi ha 2 gånger/år. Vi kommer också att ha uppföljningssamtal efter inskolning och avslutningssamtal för de barn som slutar på förskolan. Vi vill jobba på att ha ett fortsatt positivt och tryggt bemötande och vara lyhörda för ett fortsatt gott samarbete med barn och föräldrar. 3.4 Barns hälsa och livsstil Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att utveckla varje barns/elevs möjligheter till ett rikt liv och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. 3.4.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen - Skolan skall erbjuda alla barn/elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

Vi erbjuder en mycket varierad verksamhet där både kropp och hjärna får arbeta. Vi är ute mycket varje dag oavsett väder. Vi har miniröris/gymnastik ett par gånger i veckan, all personal har fått utbildning i Miniröris. Utöver detta har vi också dagliga fysiska aktiviteter. Vi arbetar aktivt med EQ. Vi pratar med barnen om hur man sköter sin hygien och vad och varför man äter varierad kost. Huset har också eget tillagningskök vilket gör det lättare att påverka vad som serveras. Det finns gemensamma kostriktlinjer för förskola och skola, vilka gäller hela kommunen. Några hemvister har månadens fest för de barn som har fyllt år för att därmed minska sockerintaget istället för att bjuda på glass eller tårta den dagen de fyller år. 3.4.2. Resultat och bedömning av måluppfyllelse Mycket god. Barnen tycker det är roligt att röra på sig och är vetgiriga. Vi har observerat att vid utevistelse minskar konflikterna mellan barnen och alla upptäcker vad mycket man kan göra ute. Motoriken utvecklas på ett mycket bra sätt. Barnen blir starkare och stadigare. 3.4.3. Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi har under våren startat planeringen av projektet LEKA- LÄRA- LEVA som beräknas pågå under 2008-2009. Syftet med projektet är Att ge barnen grundläggande vanor för en god fysisk och psykisk hälsa. Att maten som serveras skall så långt det är möjligt lagas från grunden Att öka barns inflytande över sin vardag och skapa möjlighet till arbete i mindre grupper Att öka barns upplevelse av trygghet genom att utveckla arbetet med EQ. Att öka helhetssynen och samverkan mellan avdelningarna. Att alla barn på Odensgården skall få tillgång till de olika pedagogernas kompetens. Att pedagogerna upplever att de utvecklas i sitt arbete. Att öka andelen föräldrar som är mycket nöjda med verksamheten. Genomförande: Verksamhetsmöten och arbetsplatsträffar skall användas som gemensamma forum för diskussioner. Vi startar en arbetsgrupp Nytänkarna, med en representant för varje hemvist, köket samt rektor. Vi gör ett antal studiebesök för att få inspiration. Alla pedagoger svarar på en enkät om vilket område man helst vill arbeta med. Vi vill skapa möjligheter för barnen att arbeta i verkstäder inom och utomhus. Vi söker medel från folkhälsorådet för hjälp med finansiering av projektet. 3.5 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen 3.5.1 Vision och målsättning för barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång.

3.5.2 Eventuella delmål/mål för enheten. 3.5.3 Insatser Större delen av vår fastanställda personal har under vårterminen 08 fått utbildning i att arbeta med EQ metoder vilket har lett till att ett aktivt EQarbete har bedrivits på förskolan. Likabehandlingsplanen har diskuterats på inflytanderåd och föräldramöten. Den finns också synlig för alla i tamburen. Nätverksträffar och arbetsplatsträffar har varit personalens diskussionsforum i likabehandlingsfrågor. Fallbeskrivningar har använts som diskussionsunderlag. Varje hemvist har också utformat en enkel utvecklingsplan över likabehandlingsarbetet. Personalen arbetar mer medvetet med att dela upp sig både ute och inne för att uppmärksamma och motverka kränkande behandling. 3.5.4. Resultat och bedömning av måluppfyllelse God Vi kan inte se att det har förekommit något fall av kränkande behandling och vi upplever att det förebyggande arbetet fungerar bra men vi behöver få ner likabehandlingsplanen mer levande i vardagsarbetet. 3.5.5. Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet Vi skall under nästa arbetsår utveckla en egen plan med den gemensamma som grund. 4. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Verksamhetens måluppfyllelse bedöms som helhet vara god. Barnens erfarenheter, intressen och behov är grunden för hur arbetet läggs upp. Vi betonar lekens betydelse för barnens lärande och att våra förskolor skall vara öar av lust. Bedömningen grundar sig på enkätresultat, våra utvärderingar och spontana telefonsamtal, brev och kommentarer från föräldrar. Förskoleverksamheten totalt i kommunen har expanderat kraftigt under senare år och nybyggnationen av förskolor har inte hängt med i samma takt som utökningen av förskoleavdelningar. Detta har bidragit till att vi i kommunen har många provisoriska lokaler för förskoleverksamhet 4.1 Åtgärder för bättre måluppfyllelse 4.2 Bristen på förskollärare är stor såväl i Bollebygd som i riket. Det är därför viktigt att öka antalet förskollärare för att säkerställa kvaliteten inom Bollebygds förskolor. Två barnskötare startade utbildning till förskollärare ht 2007 och ytterligare två barnskötare kommer att påbörja utbildning ht 2008. Då konkurrensen om behöriga förskollärare är hög kommer vi att satsa på en aktiv rekrytering. Kvalitetsredovisningen sammanställd av Elinor Lundin förskollärare Jane Edlund förskollärare Ulla Andersson barnskötare Kerstin Johansson rektor