SAMRÅDSHANDLING Gestltningsprogrm E4 Cykelåtgärder Norrtull - Kist Soln och Sollentun kommun, Stockholms Län Vägpln, 2017-10-27 Dirienummer: TRV 2015/93755 Uppdrgsnummer: 145704
Förord Snbbcykelvägen löper längs med ett v Stockholms mest värdefull kultur- och nturområden, Kunglig Ntionlstdsprken som omftts v bärnde kulturhistorisk och rkitektonisk element med känslighet för påverkn. I rbetet med gestltningsprogrmmet hr en viktig förutsättning vrit tt minimer nläggningens påverkn på Ntionlstdsprken, Sttligt byggndsminne och lndskpsbilden. Föreliggnde gestltningsprogrm redovisr ett genomgripnde koncept för ett reltivt nytt begrepp -snbbcykelväg. I gestltningsprogrmmet presenters en lndskpsnlys, gestltningsprinciper för snbbcykelvägen och hur cykelvägen sk npsss på ett br sätt till befintlig miljö och pltser. Gestltningsprogrmmet fungerr som en väglednde hndling för det fortstt rbetet i kommnde skeden. E4 CYKELÅTGÄRDER NORRTULL-KISTA GESTALTNINGSPROGRAM Smrådshndling Trfikverket 781 89 Borlänge. Besöksdress: Röd vägen 1 E-post: trfikverket@trfikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Gestltningsprogrm, E4 cykelåtgärder Norrtull-Kist, Smrådshndling Dokumenttyp: Gestltningsprogrm Utgivre: Trfikverket Förfttre: Fnny Lundén, Johnn Petersson, WSP Foton: Fnny Lundén, Johnn Petersson, Ann Gronow, WSP om inget nnt nges. Illustrtioner: Fnny Lundén, Ev Åberg, Johnn Petersson, Kristin Svensson,Juli Johnsson & Birger Gustfsson, WSP om inget nnt nges. Dokumentdtum: 2017-10-27 Objektsnummer: 145704 Uppdrgsnummer: 145704 Version: 1. Kontktperson: Norn Khlfllh,Trfikverket Foto frmsid: Vy över Brunnsviken, Fnny Lundén, WSP
Läsnvisning I det inlednde kpitlet ges en bkgrund till projektet smt en beskrivning v gestltningsprogrmmets mål, syfte, omfttning och vgränsning. I kpitlet Förutsättningr beskrivs de förutsättningr som ligger till grund för progrmmet. Ntur- och kulturmiljön, berg- och geoteknisk förhållnden, geohydrologi smt rekretion och friluftsliv beskrivs. Här ges också en lndskpsnlys v sträckn uppdelt i olik krktärsområden. De olik områdens känsligheter och potentiler beskrivs i reltion till en ny snbbcykelväg. Sträckns olik krktärsområden undersöks ur ett upplevelseperspektiv där blnd nnt områdens krktär, struktur och skl beskrivs. I kpitlet Övergripnde gestltningsprinciper beskrivs hur snbbcykelvägen förhåller sig till intilliggnde lndskp, ett övergripnde gestltningskoncept och förslg presenters för utformningen v snbbcykelvägen och dess sidonläggningr. I kpitlet Gestltningsprinciper för fokusområden beskrivs hur snbbcykelvägen sk gestlts för tt integrers i miljöer som nses vr extr känslig längs med sträckn. I kpitlet Gestltningsrbete i kommnde skede beskrivs viktig spekter gällnde drift och underhåll smt ndr viktig spekter tt bekt i nästkommnde skede. Frågor som återstår tt utred vidre presenters också. I dett kpitel beskrivs även riktlinjer för skyddsåtgärder och lösningr under byggskedet. Gestltningsprogrmmet bör läss tillsmmns med illustrtionskrtor 139T0201-7, smt 239T028-13. 1. Inledning 2. Förutsättingr 3. Övergripnde gestltningsprinciper 4. Gestltningsprinciper för fokusområden 5. Gestltningsrbete i kommnde skede
Innehållsförteckning 1 Inledning 8 1.1 Omfttning och bkgrund...9 1.2 Geogrfisk vgränsning... 10 1.3 Förslget... 10 1.4 Gestltningsprogrmmets syfte... 13 2 Förutsättningr 14 2.1 Projektets ändmål... 15 2.2 Projektmål... 15 2.3 Gestltningsvsikter... 18 2.4 Trfiknt- och åskådrperspektiv... 20 2.5 Smordning v intressen...21 2.6 Lndskpets förutsättningr...21 2.6.1 Lndskpsbeskrivning i stor drg...21 2.6.2 Kulturmiljö och kulturhistori...24 2.6.3 Berg- och geoteknisk förhållnden... 28 2.6.4 Geohydrologi... 28 2.6.5 Nturmiljö... 30 2.6.6 Rekretion och friluftsliv...32 2.7 Lndskpsnlys...34 2.7.1 Krktärsområden...34 3 Övergripnde gestltningsprinciper 52 3.1 Snbbcykelvägens förhållningssätt till lndskpet... 53 3.2 Koncept pärlbndet... 53 3.3 Designelement...54 3.4 Linjeföring... 56 3.5 Typsektioner och sepreringsformer... 56 3.6 Beläggning... 59 3.7 Berg... 60 3.8 Utformning v sidoområden och slänter...64 3.9 Vegettion...64 3.9.1 Mrkvegettion...64 3.9.2 Träd och buskr utmed cykelvägen... 66 3.10 Korsningspunkter... 68 3.11 Konstruktioner... 70 3.11.1 Befintlig bror som bredds... 70 3.11.2 Befintlig gc-tunnlr... 70 3.11.3 Ny bror...72 3.11.4 Stödkonstruktioner och stödmurr...74 3.12 Belysning... 88 3.12.1 Riktlinjer för belysning... 88 3.13 Teknikskåp... 90 3.14 Skyltr och stolpr... 90 3.15 Räcken...91 3.15.1 Vägräcke...91 3.15.2 Broräcke...91 3.15.3 Gång- och cykelräcke...91 3.15.4 Stängsel...91 3.16 Skärmr...92 3.16.1 Linvävrtorpet- Hg Norr...92 3.16.2 Söder om Brunnsviken...94 3.17 Cykelprkeringr... 96 3.18 Bänkr och ppperskorgr... 96 3.19 Cykelpump/cykelbrometer & orienteringstvl... 98 4 Gestltningsprinciper för fokusområden 99 4.1 Hg södr grindr... 102 4.2 Hg norr grindr...110 4.3 Annelund, Lingsväg...112 4.4 Brunnsviken...114 4.5 Bro över Bergshmrleden... 124 5 Gestltningsrbete i kommnde skeden 154 5.1 Drift och underhåll... 155 5.2 Gestltningsrbete i kommnde skeden... 155 5.2.1 Vägsektion... 155 5.2.2 Bror... 155 5.2.3 Vegettion... 156 5.2.4 Utrustning... 156 Referenser...158 Bilgor: nlyskrtor...160
1.1 Omfttning och bkgrund Gestltningsprogrmmet är en del v den vägpln som omfttr en cirk 7 km ny snbbcykelväg med tillhörnde gångväg utmed E4 i Stockholms län. Målet med projektet är tt skp en snbbcykelväg melln Norrtull och Kist som kn ingå i det längre regionl cykelstråket Märststråket i frmtiden. Förhoppningen i och med dett är tt fler sk välj cykeln frmför bilen och tt cykelpendlingen sk ök. Målet är även tt förbättr möjligheten tt res hållbrt och på så sätt minsk ökningen v biltrfiken på vägrn i tkt med tt Stockholm växer. Att prioriter cykeln som färdmedel hr vist sig ge smhällsvinster, frmförllt minskde kostnder inom hälsovård. Att cykl bidrr till bättre luftkvlitet, förbättrr människors mobilitet och påverkr människors livsstil. 1. Inledning I den regionl utvecklingsplnen för Stockholmsregionen (RUFS, 2010) finns blnd nnt mål om tt trnsportsystemet sk bidr till en ökd regionl tillgänglighet. Som en regionl åtgärd för perioden 2020-2030 nges tt det sk ske en överflyttning från resor med bil till kollektivtrfik, gång och cykel. Som åtgnde nges blnd nnt tt energi- och resurseffektiv trnsporter sk stimulers. För tt möt ökde miljökrv och människors behov v rörlighet sk lterntiv till den trditionell kollektivtrfiken, till exempel cykelstråk, prövs i när smverkn med kommuner, stten och näringsliv (RUFS, 2010). I den regionl cykelplnen som lndstinget i Stockholms län ntog våren 2014 slås fst tt en femtedel v ll resor sk utförs med cykel frm till år 2030 (Regionl cykelpln för Stockholms län, 2014). 1 Inledning 5% 20% 2014 2030 Figur 1. Målet med den regionl utvecklingsplnen för Stockholm är tt ntlet cykelresor sk utgör 20 procent v ll länets resor år 2030, vilket är en stor ökning jämfört med den senste undersökningen som gjordes 2014, som uppgv fem procent (Regionl cykelpln för Stockholms län, 2014).
1. Inledning I Europ hr snbbcykelvägr utvecklts de senste åren i länder som Dnmrk, Nederländern, Belgien och Storbritnnien. Snbbcykelvägr är ett reltivt nytt begrepp i Sverige. Cykelvägrn möjliggör en extr säker och gen cykelupplevelse där fyr cyklister kn cykl i bredd, två i vrder riktning och omkörning kn utförs på ett trfiksäkert sätt. Sträckn Norrtull-Kist är den först snbbcykelvägen som Trfikverket nsvrr för i Stockholm. Tnken är tt fler snbbcykelvägr sk erbjuds i frmtiden. 1. Inledning Mång cyklister nvänder idg befintligt cykelstråk som idg löper öster om E4, men en mängd problem med frmkomlighet och trfiksäkerhet hr identifierts. Det llmänn intrycket är tt cykelbnorn är för sml för tt kunn hnter ett stort flöde v cyklister. Kpciteten för dubbelriktd cykeltrfik är idg låg. Cyklister och gående i två riktningr smss till stor del på en väg som är melln 2,5 och 3,5 meter bred. Den befintlig cykelvägen upplevs bitvis som ogen och underordnd biltrfiken. Generellt sätt är cykeltrfiken idg inte seprerd från gångtrfiken. På fler sträckor smss även cyklister med biltrfik. Längs det befintlig cykelstråket finns också ett flertl frmkomlighetsproblem som tvär kurvor och bristfällig sikt i korsningr vilket minskr ttrktiviteten för cykelpendling. 1.2 Geogrfisk vgränsning Gestltningsprogrmmet för snbbcykelvägen omfttr sträckn från Tingshuset i söder (som liger strx norr om Norrtull) till Silverdl i norr, (strx öster om Kist), där den nsluter till befintlig cykelväg som leder till Kist och norrut mot Sollentun. Utredningsområdets längd är cirk 7 kilometer. För geogrfisk vgränsning, se översiktskrt på sid 12. Snbbcykelvägen löper längs med E4s östr sid. Gestltningsprogrmmet omfttr främst området melln E4 och Ntionlstdsprken. Soln std och Sollentun kommun berörs v den föreslgn snbbcykelvägen. Stockholms std berörs i viss mån genom det ny stdsdelsprojekt Hgstden som plners i närheten v Krolinsk sjukhuset. Här finns det potentil tt gör god nslutningr till snbbcykelvägen från Hgstden. 1.3 Förslget Snbbcykelvägen nläggs i huvudsk på befintlig gång- och cykelväg som bredds till en 4,5 meter bred cykelbn som möjliggör tt fyr cyklister kn cykl i bredd och tt omkörning kn ske säkert. Där cykelväg och gångbn nläggs prllellt utforms gångbnn till en bredd v 2 meter som möjliggör möte melln t.ex. gående med brnvgn och rullstol. Där helt seprerd gångbn nläggs utforms även denn till en stndrdbredd på 2 meter. Vid Kvrnvretens koloniområde 4/740-5/040 görs vsteg i bredd på gångbnn till 1,6 meter pågrund v tt befintlig gångbn behålls och nvänds. Figur 2. Sektion som visr principutformning för snbbcykelvägen. Cykelvägen och gångvägen seprers genom fem rder smågtsten där de löper prllellt med vrndr för en tydlig seprering. Figur 3. Snbbcykelvägr är ett reltivt nytt begrepp i Sverige. Cykelvägrn möjliggör en extr säker och gen cykelupplevelse där fyr cyklister kn cykl i bredd (två cyklister i vrder riktning) och omkörning kn utförs på ett trfiksäkert sätt. 10 Foto: Pixby. 11
1. Inledning 1.4 Gestltningsprogrmmets syfte Det övergripnde syftet med ett gestltningsprogrm för vägpln är tt säkr en hög rkitektonisk kvlitet smt säkr en god npssning till befintligt lndskp. I enlighet med Väglgens 4 sk hänsyn ts till omgivningen och en estetisk utformning sk eftersträvs. I 13 nämns även hänsyn till stds- och lndskpsbilden smt ntur- och kulturvärden. Gestltningsprogrmmet för snbbcykelvägen melln Norrtull och Kist syftr till tt identifier och beskriv gestltningsåtgärder i smbnd med den ny snbbcykelvägen. Gestltningsprogrmmet ger en övergripnde beskrivning med generell gestltningsprinciper för snbbcykel- vägen och dess sidoområden. Ett ntl fokusområden längs med stråket lyfts frm där principer för gestltningen beskrivs. Gestltningsprogrmmet syftr till tt förklr och ge motiv till de lösningr som presenters smt rekommendtioner för det fortstt rbetet. I enlighet med Väglgens 4 sk hänsyn ts till omgivningen och en estetisk utformning sk eftersträvs. I 13 nämns även hänsyn till stds- och lndskpsbilden smt ntur- och kulturvärden. 1. INLEDNING Inledning Krolinsk sjukhuset Strt/Slut Tingshuset Norr begrvningspltsen Norrtull-Kist på c 25 minuter Figur 5. Flygbild över Brunnsviken, Krolinsk sjukhuset, Kunglig Ntionlstdsprken och Hgprken. Cykelvägen börjr/ slutr norr om Norrtull vid Tingshuset. Den ny snbbcykelvägen möjliggör en säkrre och snbbre cykelres melln Norrtull och Kist. Foto: Soln std. Hgprken Brunnsviken Figur 4. Översiktskrt över förslg på snbbcykelvägens sträckning. Aktuell sträck går öster om E4 och löper från Tingshuset, norr om Norrtull till Silverdl, strx öster om Kist där den nsluter till befintligt cykelnät. 12 13
I dett kpitel presenters viktig förutsättningr som ligger till grund för gestltningsprogrmmet. 2.1 Projektets ändmål Projektet hr följnde ändmålsformulering: Projektets ändmål är tt bygg en snbbcykelväg för ll typer v cyklister som önskr t sig frm melln sträckns målpunkter. För tt åstdkomm dett sk snbbcykelvägen h hög säkerhet, hög stndrd och den sk upplevs som ttrktiv. 2.2 Projektmål 2 Förutsättningr För tt uppnå ändmålet hr ett ntl projektmål tgits frm, som kopplr till de trnsportpolitisk målen, enligt tbellern på nästkommnde sid. Projektmålen är uppdelde under tre huvudrubriker: hög säkerhet, hög stndrd smt hög ttrktivitet. Projektmål är ett verktyg som ger vägledning och möjlighet tt styr projektet under hel plneringen, projekteringen och byggskedet. 1. 2. Hög säkerhet Hög stndrd Figur 6. Projektmål för snbbcykelvägen. 3. Hög ttrktivitet 14 15
1. Hög säkerhet Cyklister och gångtrfiknter sk känn sig prioriterde och säkr. Följnde kriterier hr inrbetts i den föreslgn vägsträckn. Projektmål: Hög säkerhet Cykeltrfiken sk prioriters i korsningr med biltrfik Cykeltrfiken sk gå seprerd från motorfordon, fotgängre och ndr trfikslg Cykelvägen sk h god sikt Koppling trnsportpolitisk mål Hänsynsmålet- säkerhet Cykelvägen sk h skyltr som uppmärksmmr cyklistern på exempelvis hinder och nslutningr Snbbt, tryggt och säkert Genhet 2. Hög stndrd För tt cykelvägen sk h god frmkomlighet och hög kpcitet hr följnde kriterier inrbetts i den föreslgn vägsträckn. Projektmål: Hög stndrd Restiden sk korts ned Cykelvägen sk klr en större mängd cyklister Cykelvägen sk h god nslutningsmöjligheter Koppling trnsportpolitisk mål Funktionsmålet- tillgänglighet Det sk finns god vägvisning 3. Hög ttrktivitet Cykelvägen sk upplevs ttrktiv och trygg och vr tillgänglig för ll. En npssning v nläggningen till lndskpets krktär är särskilt viktig i och intill Ntionlstdsprken, Sttligt byggndsminne smt Ulriksdls och Igelbäckens nturreservt. Hög upplevelsefktor/ Lndskpsnpsst Hög kpcitet Projektmål: Hög ttrktivitet Cykeltrfiken sk h en gen sträckning, lutningr sk minimers och det funktionell smbndet sk behålls Minimer konfliktpunkter genom så få stopp som möjligt Cykelvägen sk vr lndskpsnpssd Koppling trnsportpolitisk mål Funktionsmålet- tillgänglighet Hänsynsmålet- säkerhet, miljö och häls Cykelvägen sk upplevs trygg. Grönstråk och socil smbnd sk stärks Tillgängligt för ll Plnskildhet Figur 7. Projektmålen hög säkerhet, hög stndrd & hög ttrktivitet innefttr viktig spekter som bildern ovn illustrerr. 16 17
2.3 Gestltningsvsikter I projektets strtskede frmrbetdes PM gestltningsvsikter, vilk hr legt till grund för utformningen v snbbcykelvägen. Gestltningsvsiktern är uppdelde inom områden helhet, npssning till omgivningen, trfikntupplevelse, åskådrupplevelse, fysisk utformning/typsektion, byggd delr/ konstruktioner, nläggningskompletteringr, växtmteril/vegettion och underhåll/service. Helhet Ett funktionellt och genomgående koncept med ett helhetsuttryck, men som npsss i detlj till respektive plts. En enhetlig design med genomgående mteril, utformning och skyltning. En cykelväg som välkomnr ll tt cykl. Det sk vr trivsmt och tryggt tt cykl på snbbcykelvägen smt tt gå på intilliggnde gångbn. Anpssning till omgivningen Cykelvägen psserr känslig områden med hög ntur- och kulturvärden, vilket betyder tt gestltningen är v stor betydelse och behöver npsss därefter. Påverkn på ntur- kultur och lndskpsvärden sk minimers och nläggningen sk npsss och gestlts utifrån omgivnde lndskp och stdsbygd. God nivånslutning där vl v metod npsss till pltsen. God nslutningr till loklt GC-nät. Trfikntupplevelse Orienterbrheten sk vr god, med god signlering och skyltning. Upplevelsen förstärks genom tt t tillvr på god utblickr v omgivnde lndskp och lndmärken tt orienter sig efter längs med cykelstråket. Möjliggör kombintionsresor med kollektivtrfik och cykel. Undvik tt cyklister blir bländde smt störd v trfiken från E4. Åskådrupplevelse Undvik tt snbbcykelstråket skpr brriäreffekter. Undvik tt snbbcykelstråkets belysning skpr störningr. Figur 8. Gestltningsvsiktern är målbilder som sk driv gestltningsrbetet genom projektet. Gestltningsvsiktern kn likns vid länkr i en cykelkedj som behövs för tt driv cykeln frmåt. Gestltningsvsiktern hr förnkrts i 18 projektgruppen genom ett gemensmt målbildsseminrium. Foto: Pixby 19
Fysisk utformning/typsektion Hållbr och tilltlnde mteril som ger ett omhändertget helhetsintryck. Tydlig vgränsning melln gång- och cykeltrfik. Gångbn minst lik br som idg med god pssgemöjligheter v snbbcykelvägen. Åskådrupplevelsen omfttr ll de som befinner sig intill gång- och cykelvägen, till exempel boende, de som rbetr intill stråket, rör sig i ntionlstdsprken eller på ngränsnde gång- och cykelvägr. Cykelvägen sk h god belysning även i området intill GC-stråket för tt ök känsln v trygghet. Trivselhöjnde åtgärder i form v vskärmning från buller, vgser, prtiklr, stänk och bländning från biltrfik sk övervägs. Korsningr melln cykelvägr och bilvägr sk utforms så tt cyklister ges företräde, t.ex. genom tydlig skyltning, färgd sflt och så klld grön våg som innebär tt cyklister får företräde vid trfiksignlljus. Byggd delr/konstruktioner Konstruktioner i form v bror, vidukter, rmper, murr och skärmr sk vr rkitektoniskt tilltlnde och utforms och plcers optimlt med hänsyn till omgivning, lndskpsbild och funktion. Anläggningskompletteringr Funktionell och npssde till omgivning och behov. Växtmteril/vegettion Värdefull vegettion och skyddsvärd träd bevrs i störst möjlig mån och ersätts med nyplntering på lämpligt läge om de behöver ts i nspråk. I först hnd i närheten v det ursprunglig läget och i ndr hnd i närområdet. Underhåll/service Figur 9. Inspirtionsbild, cykelvägen sk välkomn ll tt cykl och uppmuntr till cykelpendling på en säker och gen sträck. Foto: Peter J. Thompson Hållbr mteril och ett hållbrt utförnde. 2.5 Smordning v intressen Utformning som underlättr för drift och underhåll. 2.4 Trfiknt- och åskådrperspektiv En viktig förutsättning för snbbcykelvägens utformning är trfiknt- och åskådrperspektivet. Med trfiknter vses ll som nvänder cykelvägen och gångvägen, det vill säg huvudskligen cyklister och elcyklister liksom fotgängre som seprers från cyklistern på en egen gångbn. Det är viktigt tt ll trfiknter känner sig välkomn tt nvänd cykelvägen vre sig mn är snbbcyklist, motionär, brn, äldre eller hr en funktionsvrition. Ur ett trfikntperspektiv sk cykelvägen vr gen, lättfrmkomlig, vrierd, trygg och trivsm. Det sk vr lätt tt orienter sig. Orienterbrheten sk h stöd i såväl stråkets utformning som intilliggnde krktärsgivnde element i form v exempelvis byggnder, mrkformtioner och vegettion smt utblickr. Det är mång intressen och krv som möts i nslutning till projektet där åtgärdern behöver smordns med ngränsnde projekt som till exempel Hgstden och Norr länken. Stockholm std, Soln std, Sollentun kommun och Sundbyberg kommuns översiktsplner och detljplner sk ts hänsyn till. Förändringsärenden är påbörjde. Sttens fstighetsverk (SFV) hr tgit frm en restureringspln smt ett vårdprogrm för Hgprken som gestltningsprogrmmet hr till vsikt tt t hänsyn till. Även ndr myndigheter och intressegruppers plner sk bekts och smordns. 2.6 Lndskpets förutsättningr 2.6.1 Lndskpsbeskrivning i stor drg Lndskpet utgörs i stor drg v ett sprickdlslndskp i nordvästlig sydostlig riktning omgiven v höjdryggr med rullstensåsen Stockholmsåsen som löper från norr till söder. De topogrfisk förhållnden längs sträckn är reltivt flck men prägls v Stockholmsåsen som snbbcykelstråket följer på en lång del v sträckn. 20 21
Cykelvägen tngerr områden med värdefull prkmrk inom ntionlstdsprken som Hgprken och Ulriksdls slott, skyddsvärd trädmiljöer, nturreservt som Ulriksdl och Igelbäcken, riksintresse för kulturmiljövården (Soln AB 37) med värdefull bebyggelse, kulturhistorisk miljöer, flertlet skyddde kulturmiljöobjekt såsom grvfält och bopltser smt större trfikpltser och kontors- och bostdsområden. Någon större mängd bostäder finns inte på den ktuell sträckn men i dess närhet ligger Vsstn, Hgstden, Hglund, Frösund, Soln, Ulriksdl och Silverdl. Kunglig ntionlstdsprken hr mång historier tt berätt. I prken finns spår v viktig skeden i Sveriges histori. Vi kn se olik tiders idel i prkens rkitektur och lndskpsutformning. Kungrns personlig förkärlek till olik områden vspeglr sig också, liksom ders fritidsintressen. Prken hr också genom århundrden hft en betydnde rekretiv plts i de vnlig Stockholmrns liv och hr det än idg. Figur 10. Utflykt i Hgprken vid Brunnsviken, någon gång 1940-1949. Hgprken hr länge hft en betydnde roll som rekretionsområde. Foto: Stockholms stdsmuseum. Figur 11. Stockholmsområdets berggrund och rullstensåsr enligt geologen Gerrd De Geer 1897. Snbbcykelvägen följer Stockholmsåsens riktning i lndskpet från söder till norr. Figur 12. Konstnären Krl Nordströms Höstlndskp vid Brunnsviken dterd 1917. Mång konstnärer hr genom tidern fscinerts och inspirerts v det unik lndskpet i Ntionlstdsprken med dess vckr vyer. 22 23
2.6.2 Kulturmiljö och kulturhistori Inom den unik miljön som projektet omfttr finns en rd olik lgskydd och bestämmelser för kulturmiljö som påverkr projektet. Längs med stor delr v sträckn löper den Kunglig Ntionlstdsprken i öst och någr områden omftts också v Sttligt byggndsminne och riksintresse för kulturmiljövården. Området som snbbcykelvägen löper längs med är strkt präglt v de kunglig miljöern Hgprken och Ulriksdls slott. I lndskpet återfinns även väl bevrde odlingsmrker och gårdsmiljöer. I lndskpet smss gårds- och byetbleringr från forntiden med en v Stockholms viktigste medeltid kyrkor Soln kyrk, 1600-tlets säterier och slott, Gustv III:s stor lndskpsprk Hgprken från 1700-tlet smt den mer sentid urbniseringens byggnder och modern kommuniktionsstråk. I lndskpet finns också fysisk uttryck som är kopplde till 1900-tlets militärhistori smt modernismens stdsbyggnd. Från söder till norr ges nedn en kort överblick över de kulturhistorisk smmnhngen. Norrtull-Hg södr; med en histori prägld v kommuniktioner sedn forntid. Idg hr områdets direkt koppling till Hgprkens rekretiv miljöer stor betydelse för det utpräglde kulturlndskpet kring Brunnsviken. Hgprken; präglt v kunglig närvro smt bevrde strukturer från 1700-tlet och 1800-tlet. Prken prägls v engelsk lndskpsprkens idel med slingrnde vägr, vttendrg, exotisk pviljonger och skulpturer. Hgprken utgör nvet i kulturlndskpet kring Brunnsviken. Frösundvik; inom området finns flertlet byggnder v kulturhistorisk värden någr v dess är Annelund, Linneholm och Frösundvik. Ulriksdl; Norr om Brunnsviken dominers lndskpet v Ulriksdls slotts nläggning med dess miljöer som blnd nnt innehåller äldre vägsträckningr, en rik fornlämningsbild och tydlig torp- och gårdsstrukturer. För vidre informtion se PM Kulturrvsnlys. Figur 13 & 14. Den överst bilden visr Fredrik Mgnus Pipers generlpln för Hgprken 1781. Norr är till höger. Den nedre bilden visr illustrtion v Louis Jen Desprez över Hgs plnerde och befintlig byggnder, omkring 1791.Till vänster i bilden syns Stor Hg slott som ldrig fullborddes. I höger bildmitt finns Gustv III:s pviljong och bkom den kärlekstemplen Amor och Psyketemplet som revs 1869. På det så kllde Grottberget i högr bildknten reser sig observtoriet och långt bort på ndr sidn Brunnsviken syns obelisken vid Vill Frescti. 24 25
Figur 15. Krt kulturmiljö som visr registrerde lämningr, riksintresse kulturmiljövård och sttligt byggndsminneobjekt smt sttligt byggndsminneområden. Figur 16. Krt kulturmiljö som visr sttligt byggndsminneområden, riksintresse kulturmiljövård smt riksintresse ntionlstdsprk. 26 27
2.6.3 Berg- och geoteknisk förhållnden Den först hlvn v sträckn söderifrån prägls v fst mrk i form v postglcil snd enligt SGU:s jordrtskrt, se krt på sid 29. Sndig morän förekommer, då oft i närhet till prtier med berg i dgen. På sträckns norr hlv är den dominernde jordrten glcil ler med vbrott för mindre prtier sndig morän smt berg i dgen, iblnd med ett tunt eller osmmnhängnde ytlger v morän. Även kortre prtier med postglcil snd förekommer. 2.6.4 Geohydrologi Från strten vid Hg Södr upp till Frösund gångbro, förekommer svllsediment i form v postglcil snd. Höjden öster om gång- och cykelvägen vid Hg Södr är en bergknlle och höjdryggen upp mot Hg Norr är en ås bestående v isälvssediment. Mrken hr hög genomsläpplighet längs sträckn och dräneringsförhållnden bedöms vr god. Från Frösund gångbro och cirk 1 kilometer norrut består mrken v postglcil ler med låg genomsläpplighet. Efter denn sträck förekommer fyllningsmteril och genomsläppligheten bedöms vr hög. Norr om Järv Krog fortsätter Stockholmsåsen rkt norrut medn cykelstråket följer E4/Uppslvägen i nordvästlig riktning till korsning med järnvägen. Längs denn sträck är det i huvudsk ler som förekommer med någr inslg v moränmrk. Genomsläppligheten är generellt låg längs sträckn. Cykelstråket psserr också Igelbäcken. Efter Igelbäcken följer cykelstråket järnvägen och även där är jordrten huvudskligen ler med låg genomsläpplighet. Figur 17. Jordrter längs cykelstråket (SGU, 2016). 28 29
2.6.5 Nturmiljö Snbbcykelvägen psserr genom Stockholms längst regionl grönkil, Järvkilen. Kilen hr betydelse för biologisk mångfld, friluftsliv och tätortsnär rekretion, men även för spridning och upprätthållnde v växt- och djurlivet. Lndskpet i området kring snbbcykelvägen består blnd nnt v ett världsunikt eklndskp, prker och odlingslotter. Hg-Brunnsviken fungerr som en spridningszon melln Ulriksdl och Norr Djurgården. Skyddet som Ntionlstdsprk innebär tt åtgärder som påverkr prklndskpet eller nturmiljön negtivt inte får ske, smt tt det historisk lndskpets ntur- och kulturvärden inte får skds. Snbbcykelvägen går även genom Igelbäckens nturreservt. Flertlet rpporterde rödistde rter hr hittts i både Ntionlstdsprken och Igelbäcken. De är främst knutn till gml grov ädellövträd som ekr och lindr. Andr viktig vegettionsområden längs med sträckn är nturlig gräsmrker, äldre brrskog, och våtmrker. För vidre informtion se rpport Nturvärdesinventering och smmnställning v trädinventering. Exempel på åtgärder för tt värn om nturvärdern är tt spr och skydd värdefull träd, npss släntern med ängsfröblndning i lämplig områden, förbättr förutsättingrn för de rödlistde rtern vid igelbäcken i smbnd med byte v trumm, värn om llén vid Lings, välj växtmteril och träd med bär och blommor som gynnr fåglelliv och pollinering. Förstärk smbndet melln Brunnsviken och Ulriksdl. I kpitel 3, 4 och 5 i gestltningsprogrmmet presenters gestltningsprinciper som tr hänsyn till nturvärden. Figur 18. Ståtlig, krktäristisk ekr med högt nturvärde rmr in Hg södr entré som leder in Figur 19. Krt nturmiljö som visr nturvärdesinventering v objekt och ytor, skyddsvärd träd, rödlistde rter, riksintresse till Hgprken. Foto WSP. ntionlstdsprk smt nturreservt. 30 31
2.6.6 Rekretion och friluftsliv Runt hel Brunnsviken löper hälsns stig som erbjuder en nturskön promendsling. Hgprken hr hög rekretiv värden och nvänds flitigt v motionärer och turister. Norr om Brunnsviken ligger Igelbäckens- och Ulriksdls nturreservt smt en golfbn. Områdets skönhet och tillgänglighet, de kulturhistorisk värden och det omväxlnde lndskpet med prker, intressnt bebyggelsemiljöer och stränder gör tillsmmns området ttrktivt för besök, rekretion och friluftsliv. Hgprken och Brunnsviken nyttjs idg med mång olik ktiviteter så som prk- och skogspromender, motionslöpning, skid- och skridskoåkning, cykelutflykter med mer. De öppn ytorn är populär mötespltser och nvänds för picknick och solbd. Hgprken är också när rekretionsområde för intilliggnde bostdsområde. Figur 20. Hälsns stig är en populär rekretionsväg som går runt Brunnsviken. Figur 21 och 22. Brunnsviken är populär för de som är ktiv inom vttenktiviteter såsom till exempel knot, kjk, segling och pddelbräd. Cykelstråket tngerr Ntionlstdsprken Hgprken i öst med rik kultur-och nturvärden. Ntionlstdsprken hr även hög rekretiv värden och nvänds v mång besökre för blnd nnt promender, joggingturer och picknick. Foto: WSP. Figur 23. Krt rekretion och friluftsliv. 32 33
2.7 Lndskpsnlys Denn lndskpsnlys är en fortsättning på den översiktlig lndskpsnlys som togs frm i smbnd med sträckningsstudien för snbbcykelvägen. Den översiktlig lndskpsnlysen innefttr områden som ligger på den västr sidn om E4 och beskrivs i PM Gestltningsvsikter. I dett vsnitt koncentrerr sig lndskpsnlysen på den östr sidn om E4 då dess områden främst påverks v snbbcykelvägen. Anlysen syftr till tt utgör underlg för vl v utformning v snbbcykelvägen. För tt snbbcykelvägen sk psss in i lndskpet är det viktigt tt t tillvr på områdets förutsättningr. En lndskpsnlys är en systemtisk krtläggning v ett vgränst områdes krktär, funktion,värden, känslighet och potentil. I vsnitt bilgor i gestltningsprogrmmet finns nlyskrtor vilket kompletterr texten på nästkommnde sidor. 2.7.1 Krktärsområden Längs sträckn hr sex huvudsklig krktärer i lndskpet identifierts, så kllde krktärsområden. Infrstrukturdominert lndskp Prkmiljöer Verksmhetsområden Smld bebyggelse med bostäder och verksmheter Öppn ytor Nturområde med blndskog I vrje krktärsområde hr ett ntl värden som är särskilt betydelsefull för lndskpsbilden och lndskpets funktioner och förutsättningr lyfts frm. Likså hr potentiler och känsligheter listts i smbnd med en ny snbbcykelväg. Figur 24. Krt krktärsområden 34 35
I följnde vsnitt presenters lndskpsnlysen v krktärsområden på den östr sidn om E4. Infrstrukturdominert lndskp (1, se krt på sid 35) E4 är frmträdnde i lndskpet och utgör en fysisk och visuell brriär. Motorvägen kn upplevs storsklig och dominnt ur ett cyklist- och gångtrfikntperspektiv. Fem trfikpltser längs med E4 som löper i nord-sydlig riktning tr upp stor ytor i lndskpet. Trfikpltsern är från söder; Hg södr, Hg Norr, Järvkrog, Sörentorp och Kist. Motorvägen är strkt trfikerd och växlr från tre till fyr körfiler. Vid Trfikplts Järvkrog nsluter E18, även klld Bergshmrleden. Bergshmrleden utgör också en brriär melln Brunnsviken och Ulriksdls nturreservt för människor och djurliv. Till det infrstrukturdominernde lndskpet hör även järnvägsspåret längre norrut som är visuellt påtgligt i Silverdl där snbbcykelvägen löper prllellt med spåret. Potentiler: Brunnsviken Kvrnvretens koloniområde Järv krog Hgprken Ulriksdlsfältet E4 hr en tydlig riktning i lndskpet som ökr orienterbrheten längs med cykelvägen. En ny förbindelse över Bergshmrleden för gående och cyklister kn stärk det rekretiv smbndet melln Brunnsviken och Ulriksdl och ök tillgängligheten i området. Känsligheter: Bländningsrisk från E4s bilstrålkstre för cykel- och gångtrfiknter. E4 är strkt trfikerd, vilket kn innebär minskd trivsel för cyklister och gångtrfiknter då cykelvägen ligger när vägen. En utmning är tt skydd trfikntern mot den trfikerde miljön visuellt och ljudmässigt, utn tt bryt viktig siktlinjer eller tt trfikntern sk känn sig inträngd. Figur 27. Snbbykelvägen löper på den östr sidn om E4 vrs lndskp vrierr i skl, struktur och rytm. Snbbcykelvägen går blnd nnt förbi Brunnsviken där vckr utblickr erbjuds och förbi Kvrnvretens småsklig koloniområde. E4 är frmträdnde i lndskpet och utgör en fysisk och visuell brriär. Flygfoto: Soln std. N E4s vägområde är brett och dominernde och bildr brriärer. Där cykelvägen går dikt n motorvägen finns det risk tt cykelvägen upplevs som en del v E4s vägrum. Kist p Igelbäcken Sörentorp 15. 15. 13. Ulriksdlsfältet Infrstrukturdominert lndskp Järv krog Frösund 8. Hg Norr Hglund Linvävrtorpet 4. Norr begrvningspltsen Hg Södr 1. Norrtull Figur 25 & 26. E4 kn upplevs som ett brett vägrum i lndskpet. Längre norrut i Silverdl går cykelvägen prllellt med järnvägen. Foto: WSP 36 37
Kunglig ntionlstdsprken Hgprken (3, se krt på sid 35) N Från Tingshuset till Frösundvik går snbbcykelvägen i utknten v Hgprken, förbi befintlig bergsskärning vid Hg södr, vidre förbi Linvävrtorpet där ett lndskpsrum öppnr upp sig på den västr sidn in mot prken. Vid Linvävrtorpet ligger cykelvägen lägre än E4. Från Linvävrtorpet frm till Frösundviks gångbro stiger cykelvägen och ligger ovn E4s nivå. Kist Sörentorp 15. p 15. Hgprken nldes på inititiv v Gustv III, 1780 v rkitekt Fredrik Mgnus Piper. Området prägls v sin engelsk lndskpsprk och herrgårdsmiljö, ett unikt lndskp som skiljer sig från omgivnde lndskp. Prken hr flertlet v den engelsk prkens rkitektonisk krktärsidel; långsträckt vyer, siktlinjer, slingrnde promendvägr etc. Lndskpet inne i prken vrierr melln öppet och slutet. Vegettionen består v flertlet skogstyper med stort inslg v ädellöv. Prken hr en rik histori och utgör sedn 1995 en del v riksintresset Kunglig Ntionlstdsprken. Fler byggnder inom området är v kulturhistoriskt intresse. Hgprken är i sin helhet förklrd som byggndsminne och riksintresse för kulturmiljövård. Hgprken hr två historisk entréer, Hg Södr grindr och Hg Norr grindr. Idg finns det fler entréer till prken. Hg norr är Hgprkens huvudentré med prkering, bussngöring och informtionstvlor. Inom prken och i nslutning till snbbcykelvägen finns flertlet skyddsvärd träd. Hgprken är ett ttrktivt turist- och besöksmål. 13. Ulriksdlsfältet Järv krog Frösund 8. Hg Norr Hglund Linvävrtorpet 4. Hg Södr Hgprken 1. Norrtull Figur 28. Sml pssge vid Tingshuset, där snbbcykelvägen börjr/slutr. Foto: WSP Potentiler: Hgprken är ett välbesökt område och viktig målpunkt. Det finns möjligheter tt skp god nslutningr till Hgprken och förbättr tillgängligheten till prken. En snbbcykelväg kn vlst Hgprken från cykelgenomfrtstrfik och på så sätt gör det lugnre på befintlig gc-vägr inne i prken. Känsligheter: Sml pssge vid Tingshuset. Kunglig ntionlstdsprken är känslig för förändringr som påverkr upplevelsen, lndskpsbilden, skyddsvärd träd, ekologisk och kulturell smbnd. En god lndskpsnpssning krävs smt npssning till befintlig gestltning vid Linvävrtorpet, Hg södr och Hg norr entréområden. Figur 29. Vid Hg Norr ligger cykelvägen högre än E4. Björkplnteringr i grupper skpr rumslighet och rytm längs med sträckn. Foto: WSP Figur 30. Grnitmurr rmr in det öppn lndskpsrummet vid entrén till Hgprken vid Linvävrtorpet. Foto: WSP Delr v Hgprken ligger när E4 och är idg utstt för buller. Där cykelvägen föreslås gå dikt n E4 finns utmningr i tt skp en trivsm miljö för cyklister. Befintlig björkplnteringr vid Hg Norr. Figur 31. Hg norr och Hg södr entréområde. Foto: WSP 38 39
Verksmhetsområde, SAS Frösundvik (9, se krt på sid 35) I den norr delen v Hgprken hr fler genomgripnde lndskpsomvndlingr skett. Det historisk lndskpet hr fått ge vik för nutid mer modern inslg som ett hotell i det äldre ksernområdet Frösundvik och SAS huvudkontor med tillhörnde cirkelformd prkeringsyt. SAS närområde är uppfört som prk med plnteringr, lléer och en dmm. Området bryter v från resterde Hgprken med de modernre inslgen och med bilvägrn som frgmenterr miljön. Området upplevs npsst för bilisten och E4 ligger när inpå. I området finns det två busshållpltser som främst nvänds för rbetspendlre. Här finns även en pssge under E4 som kopplr ihop området med Frösund på ndr sidn E4. Potentiler: Frösund Ritorp SAS, Frösundvik Kollektivtrfikspunkt med busshållplts och målpunkt med rbetspltser. Finns eventuellt motiv för rbetspendling med cykel. Skyddsvärd träd Vckr och rumsbildnde träd med fin höstfärger. Känsligheter: Figur 32. SAS Frösundvik. Flygfoto: Soln std Skp en trivsm och säker miljö för cyklister och gående. Skyddsvärd träd strx söder om SAS-prkeringen. Sml pssger melln prkeringsplts och väg. Skp god orienterbrhet vid korsningspunkt vid pssgen till Frösund. N Kist Sörentorp 15. p 15. Figur 33 SAS prkeringsplts. Foto: WSP 13. Ulriksdlsfältet Järv krog Frösund 8. Hg Norr Hglund Verksmhetsområde, SAS Frösundvik Linvävrtorpet 4. Hg Södr 1. Norrtull Figur 34. SAS kontorsområde. Foto: WSP 40 41
Kulturhistorisk herrgårdsmiljö vid Annelund (10) N Snbbcykelvägen fortsätter genom befintlig gc-tunnel vid Frösund och vidre till området norr om Frösundvik där den psserr herrgården Annelund med omgivnde lndskp. Herrgården tillhörde under 1800-tlet Per Henrik Ling. Det vr under den tiden som gården fick sitt nuvrnde utseende. Ling lät även upprätt den röd timmerbyggnden, gymnstikslen. Efter Ling köptes herrgården v Kronn 1905, för tt ingå i Frösundviks militärområde. Runt 1980-tlet köptes det v SAS, då även herrgården och trädgården resturerdes. Kulturmiljön är del v den smmnhålln prkmiljön vid SAS. Vegettionen utmärks frmförllt v de lindlléer som är skyddde genom biotopskydd. Lindträdrdern kntr båd sidor v Lingsväg. Den östr hr äldre krktär och den västr nldes i smtid då SAS köpte upp området. Herrgården är utförd i ntionlromntisk stil och omges v en trädgård med typisk trädgårdsväxter som syrénbuskr. Pltsen ligger vskilt från E4 och upplevs småsklig och trivsm. Kist Sörentorp 15. p 15. 13. Ulriksdlsfältet Järv krog Frösund 8. Hg Norr Hglund Linvävrtorpet 4. Hg Södr Kulturhistorisk herrgårdsmiljö vid Annelund 1. Norrtull Potentiler: Figur 37. Lindllé vid Lings väg. Den östr lindträdrden är mycket gmml och bär på kulturhistoriskt värde. Lindllén hr ett högt nturvärde och fungerr som spridningszoner för insekter. Foto: WSP Pltsen ligger vskild från E4 och upplevs småsklig och trivsm. Känsligheter: Skrp kurv före och efter gc-tunneln.otrygg miljö vid gc-tunneln strx söder om Lings väg. Då trädrdern på båd sidor om vägen står i när nslutning till Lings väg, behöver den yngre trädrden flytts cirk två meter västerut för tt snbbcykelvägen sk få plts. 9. Snbbcykelvägen behöver npsss till omkringliggnde miljö så tt den inte påverkr lndskpsbilden negtivt. Figur 38. Herrgårdsmilljön vid Annelund, precis intill Lings väg. Foto: WSP Figur 35 & 36. T.v. Härdsekonomisk krt från 1901 smt ekonomisk krt t.h. från 1951. I krtorn finns br den östr lindllén med. Den västr lindllén nldes i smtid då SAS köpte upp området Figur 39. Skrp sväng efter gc-tunneln in på Lings väg. Figur 40. På bägge sidor om gc-tunneln vid Annelund finns skrp svängr. Foto: WSP 42 och är ett reltivt modernt tillägg i miljön. 43
Öppet lndskpsrum vid Brunnsviken (11, se krt på sid 35) Åslndskp vid Ulriksdls nturreservt (12, se krt på sid 35) Området vid Brunnsviken krktärisers v ett öppet lndskpsrum med lång vyer och siktlinjer bort mot Norr Djurgården. Brunnsviken ingår i Kunglig ntionlstdsprken och utgör en del v ett ttrktivt ntur-, kultur- och rekretionslndskp. Bergshmrleden i norr är både en visuell och fysisk brriär som bryter v ntur- och kulturhistorisk smbnd. Närheten till vttnet hr stor kvliteter och rekretionsvärden. Området ligger i när nslutning till E4/ Uppslvägen, men skydds från buller v ett genomskinligt bullerskydd. Viktig värden här är de lång utblickrn och siktlinjern ut över Brunnsviken, det öppn lndskpetsrummet och kontkten med vttnet, värdefull träd som skpr rumsligheter och rmr in vyern över vttnet. Potentiler: T till vr på värdefull vyer ut mot Brunnsviken. Ny sittpltser som ersätter nedgångn bänkr smt informtionsskylt om ntur- och kulturvärden i området. Till exempel informtion om vilk fåglr som häckr vid Brunnsviken. Känsligheter: Smlt utrymme melln E4 och Brunnsviken. Påverkn på befintlig träd och Ntionlstdsprken. Eventuell konstruktioner ovn mrk kn påverk betydelsefull utblickr och siktlinjer. I höjd med Järv krog öster om E4 går snbbcykelvägen genom delr v Ulriksdls nturreservt. Nturreservtet är utpekt med syfte tt bevr och vård en del v den långsträckt rullstensåsen Stockholmsåsen med dess hög geologisk och biologisk värden. Berggrunden består till stor del v sedimentgnejs medn åsryggrn är uppbyggd v välsorterde sediment. Stockholmsåsen är hel 60 km lång och hr fyr mrkerde åsryggr. Två v dess, Kvrnkullen och Järvkullen, finns inom nturreservtet för Ulriksdl. Ders östr och sydöstr sidor sluttr brnt ner medn den västr sidn är mer flck. Södr delen v åsen klls för Kvrnkullen och är den del v åsen är som mest intressnt på grund v dess geologisk, botnisk och kulturhistorisk värde. Kvrnkullen är även det end återstående grusåsprti i Stockholms närhet som visr på ett långvrigt kontinuerligt bruknde. Kvrnkullens södr del består främst v öppn gräsmrker, närmst stäpprtde vegettion. Kvrnkullen hr tidigre nvänds som grustäckt, men fylldes igen under 1970 80-tlet. Idg är släntern bevuxn med plnterd tll och lövträd. Norr om Kvrnkullen på östr sidn om den ursprunglig lndsvägen ligger Järvkullen. Området här består till stor del v löv- och blndskog med inslg v ädellöv. Övrig delr v åsen är reltivt sluten och består v olik skogstyper som hällmrkstllskog, ädellövskog och trivilskog med ädellövträd. Inom området finns två grvfält som härstmmr från yngre järnålder. Den störst v dem, Mellnjärv gård är en v Solns äldst känd bosättningr. Viktig värden i dett område är åslndskpets krktär, nturreservtet, Kvrnkullen och Mellnjärv gård. Potentiler: Viktig rekretionsvärden. Undvik upplevelsen tt känn sig inträngd melln E4 och Brunnsviken. Anpss eventuell ny stödmurr till pltsens krktär. Värdefull vttenmiljö för djur, insekter och fiskr smt häckningsplts för fåglr. N Känsligheter: Bibehåll sin värden och krktärer och bevr och inte frgmenter de kulturhistorisk och ekologisk smbnden. N Kist Sörentorp 15. p 15. Öppet lndskpsrum vid Brunnsviken Kist Sörentorp 15. p 15. 13. Ulriksdlsfältet Åslndskp vid Ulriksdls nturreservt 13. Ulriksdlsfältet Järv krog Frösund 8. Hg Norr Hglund Linvävrtorpet 4. Hg Södr 1. Norrtull Figur 41. Brunnsviken. Foton: WSP Figur 42. Ulriksdls nturreservt. Foto: WSP Järv krog Frösund 8. Hg Norr Hglund Linvävrtorpet 4. Hg Södr 1. Norrtull 44 45
Småskligt koloniområde vid Ulriksdl (14, se krt på sid 35) Igelbäckens flck lndskp med blndskog (15, se krt på sid 35) Området omftts v Kvrnvretens koloniområde som uppfördes under 1950-tlet. Koloniträdgårdrn upplevs som småsklig i med de vriernde trähusen i rött, grönt och gult med tillhörnde små trädgårdr. Området ger en trivsm krktär sett från befintlig gång- och cykelväg, men kn upplevs som ett privt och slutet område för besökre som inte själv hr tillgång till kolonilottern. Området hr socil, rekretiv, lndskpsbildsmässig och biologisk värden då den småsklig strukturen med träd, buskr och perenner gynnr tex insekter, småkryp och fåglr. Potentiler: Kolonilottern är en målpunkt med betydelse för rörelsen i området. Området ligger vskilt från E4. Området vid Igelbäcken omfttr både östr och västr sidn v E4/Uppslvägen. Berggrunden består v sedimentär bergrt som överlgrs med ett lger v postglciller. Området vrierr med mer öppen mrk till sluten skogsmrk. De öppn prtiern är tidigre åker- och ängsmrker, på viss ställen hr prtier vuxit igen v blnd nnt sp. Genom området rinner Igelbäcken som hyser flertlet v de mest skyddsvärd vttenmiljöern i Stockholmsregionen. Området är således v regionlt intresse. På östr sidn om E4/Uppslvägen omges Igelbäcken v gmml nturskogsliknnde fuktlövskog. Igelbäcken är även en värdefull länk för den regionl grönstrukturen då den binder smmn norr delen v Järvfältet med Kunglig ntionlstdsprken. Förutom de hög nturoch kulturvärden så är området även värdefullt för rekretion och friluftsliv. Potentiler: Känsligheter: Förbättr befintlig vägtrumm vid Igelbäcken så tt rödlistde rter gynns. Området är småskligt och hr en tydlig identitet som bör ts hänsyn till vid gestltning v tex stödmurr i närheten. Känsligheter: Nturreservt Igelbäcken med dess djur-, insekts- och växtliv. N N Kist Småskligt koloniområde vid Ulriksdl Kist Igelbäckens flck lndskp med blndskog p p Sörentorp 15. 15. Sörentorp 15. Ulriksdlsfältet Ulriksdlsfältet Järv krog Järv krog Frösund 8. Frösund 8. Hg Norr Hglund Linvävrtorpet 4. Hg Södr 1. Norrtull Figur 43. Kvrnvretens koloniområde. Foto: Holger Ellgrd Figur 44. Igelbäcken rinner under bron som bredds för tt rymm snbbcykelvägen. I smbnd med breddningen byts trummn ut. Foto: Google mps Hg Norr Hglund Linvävrtorpet 4. Hg Södr 1. Norrtull 46 47
Kupert brrskogsdominernde lndskp med verksmheter (16, se krt på sid 35) Området vid Sörentorp hr en vrierd terräng från kuperd till mer flck. Längs med Järvvägen hr mn gjort krftig bergsskärningr för tt pss in vägen. Området dominers v sin närhet till E4 och järnvägen. Vid Järvvägen är området smlt melln E4 och bergsskärningen. Mot E4 finns idg bländningsskydd för tt skydd trfiknter på Järvvägen mot bländning. De kuperde områden är till stor del brrskogsbeklädd, här finns utpekde värdefull trädmiljöer. Sörentorp bebyggdes med dgens byggnder kring 1940-tlet och hr sedn 1970 vrit utbildningslokler för polishögskoln. Innn dess fnns grrbebyggelse på pltsen. Ulriksdls slott och dess tillhörnde prkmiljö ligger ner mot Edsviken och är idg ett betydelsefullt utflyktsmål med ntur- och kulturupplevelser och rekretiv värden. Småsklig bostdsbebyggelse med verksmheter, Silverdl (18) Silverdl ligger på östr sidn om E4 och utgörs v bostäder med bostdsnknuten service, kontor och verksmheter. Bebyggelsen består främst v småsklig ny rdhusbebyggelse med tydlig gt- och kvrtersstruktur. Gtorn knts v träd. Den mrk som inte är bebyggd består v öppen flck mrk. Längs med Sollentunvägen är bebyggelsen högre och består v kontor och verksmheter. Väster om Sollentunvägen går järnvägsspåret och där i melln en gång och cykelväg. Potentiler: Flertlet målpunkter som rbetspltser, verksmheter och Ulriksdls sttion, som hr betydelse för rörelse i området. Potentiler: Gtorn är kntde v trädrder som skpr rumslighet i gturummet smt ekologisk strukturer. Skp god nslutningr till Ulriksdl Känsligheter: Området är kupert med berg i dgen. Det kn finns behov v bergsskärning längs med Järvvägen för tt få plts med cykelvägen. Skp god nslutningr till befintlig gc-vägr smt god orienterbrhet och skyltning från snbbcykelvägen. Möjliggör för kombintionsresor med kollektivtrfik och cykel. Känsligheter: E4 ligger när inpå cykelvägsförslget. Det finns därför risk för bländning smt minskd ttrktivitet i och med buller. En när nslutning till järnvägen kn innebär negtiv inverkn på ttrktiviteten för cyklistern. Ntur och kulthistorisk värden. Stor gmml ek vid befintlig gc-väg bör sprs och skydds. Polishögskolns verksmheter Kist N Kupert brrskogsdominernde lndskp med verksmheter Kist N Småsklig bostdsbebyggelse med verksmheter, Silverdl p Sörentorp 15. p 15. Sörentorp 15. 15. Ulriksdlsfältet Ulriksdlsfältet Järv krog Frösund 8. Järv krog Frösund 8. Hg Norr Hglund Linvävrtorpet 4. Hg Södr 1. Norrtull Figur 45. Befintlig bergskärning vid Järvvägen. Foto: WSP Figur 46 & 47. Silverdl. Bild 2 visr den stor gml eken. Foton: WSP 48 49 Hg Norr Hglund Linvävrtorpet 4. Hg Södr 1. Norrtull
Smmnfttning v potentiler och känsligheter Smmnfttningsvis finns det fler potentiler och känsligheter identifierde i krktärsområden som berör förslget för snbbcykelvägen. En 4.5 meter bred snbbcykelväg kn påverk lndskpets krktärsområden olik beroende på hur känsligt lndskpet är. Ambitionen är tt npss cykelvägen till lndskpets krktär och omgivningens förutsättningr. Dett innebär åtgärder för tt skp utrymme för snbbcykelvägen och smtidigt behåll lndskps-, kultur- och nturvärden. Åtgärder kn exempelvis vr begränsd dikesutbredning, brntre släntlutningr smt nläggning v stödmurr för tt minsk den geogrfisk påverkn v Ntionlstdsprken och Sttligt byggndsminne. Med dess åtgärder bevrs så mycket mrk och vegettion som möjligt. Gestltningen v ovn nämnd åtgärder är högst prioriterd för tt npss cykelvägen till omgivnde lndskp så br som möjligt och begräns påverkn. I trång lägen kn grönremsor och träd behöv ts i nspråk, t.ex.vid Brunnsviken vilket ger förändrd krktär och upplevelse både för nvändre v cykelvägen och för omgivningen. I sådn lägen är det mycket viktigt tt ersätt med ny vegettion och träd med smm kvlitéer. Det är viktigt tt komm ihåg tt snbbcykelvägen sk upplevs ttrktiv för de som nvänder cykelvägen men också från ett åskådrperspektiv för de som vists bredvid i området. Kist N Infrstrukturdominert lndskp Kist Tpl Kist Sörentorp Småsklig bostdsbebyggelse med verksmheter, Silverdl Edsviken Koloniområde Ulriksdls nturreservt Mellnjärv Soln Ridklubb Ulriksdls slott Kist Kupert brrskogsdominernde lndskp med verksmheter Igelbäckens flck lndskp med blndskog Igelbäcken Småskligt koloniområde vid Ulriksdl Åslndskp vid Ulriksdls nturreservt Ulriksdlsfältet Järv krog Öppet lndskpsrum vid Brunnsviken Frösund Brunnsviken Kulturhistorisk m herrgårdsmiljö vid Annelund Verksmhetsområde, SAS Frösundvik Frösundvik Brunnsviken Järv krog Soln Hg Norr Hglund Hgprken Linvävrtorpet Figur 48. Flygbild: Soln std Figur 49. Krktärsområden läöngs med snbbcykelvägen på E4s östr sid. Hg Södr 1. Norrtull 50 51