NAMN TITEL DATUM Ulrika Ardestam Förskolechef 2016-06-30 Kvalitetsrapport Bo förskola
Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering... 3 3 Måluppfyllelse resultat och analys... 4 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande... 4 3.2 Normer, värden och inflytande... 5 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete... 6 3.4 Övergång, samverkan och omvärld... 7 4 Identifierade utvecklingsområden... 7 Bilagor Bilaga 1: mål 2016 2017 Bo förskola, Kvalitetsrapport 2(8)
1 Förutsättningar för genomförande Bo förskola är en kommunal förskola som ligger på norra Lidingö i ett villaområde i närheten till naturen. Förskolan finns i två byggnader, dels i förskolans ursprungliga huvudbyggnad med tillhörande gård och en avdelning i Bo skolas lokaler som delar gård med skolan. Förskolan startade 1977 med två avdelningar och har succesivt utökats och består idag av fyra avdelningar med 70 inskrivna barn i verksamheten. På Bo förskola finns en förskolechef på enheten på 50 % och de övriga 50 % är placerad på närliggande förskola. På förskolan har vi 70 barn inskrivna barn men med en ökning under våren. På varje avdelning finns det 2,75 heltidstjänster, på vissa avdelningar kan det finnas några fler tjänster p.g.a. barn i behov av särskilt stöd. Avdelningar och åldersindelningar redovisas nedan. Söderbo 13-14 st. 1-2 åringar Österbo 16-17 st. 2-3 år åringar Västerbo 19 st. 4 åringar. Norrbo 21 st. 5 åringar. Denna avdelning ligger i eget hus i anslutning till Bo skola. På Bo förskola finns det 14 st. anställda på avdelningarna varav 6 st är förskollärare och övriga är utbildade barnskötare. Till tre av de fyra avdelningarna har vi eget kök där vi har en person som lagar maten på plats. Till Norrbo som ligger i skolans lokaler har vi ISS som levererar mat och denna avdelning äter lunch i skolan matsal. På hela förskolan har vi kvällsstäd på entreprenad. 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering På förskolan har vi flera olika planerade möten där vi diskuterar verksamheten och dessa samtal ligger till grund till utvärderingar som görs löpande. Arbetsplatsträffar 1 gång/ månad Avdelningsmöten 1 gång/ månad Reflektionsmöten 2 gånger/månad Förskollärarmöten 1 gång/vecka Medarbetarsamtal 1 gång om året Utvecklingsamtal med vårdnadshavare 2 gånger/ året Dagliga samtal med föräldrar, barn och pedagoger. På Bo förskola har alla avdelning under läsåret genomfört skattningar i BRUK och vi har även detta år använt oss av förskolornas projektstruktur där planeringar, reflektioner och utvärderingar har skrivits ner. Vi har haft skriftliga delutvärderingar kopplat till målen två gånger under läsåret, första gången under november och andra på utvecklingsdagen i maj. För att få in föräldrar och barns tankar i planering och utvärderingar så har vi använt oss av föräldraråd, brukarundersökning, samtal med vårdnadshavare och även barnråd. Förskolechefen har under året gått en 7,5 p utbildning via skolverket med inriktning på det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har nu arbetat fram nytt underlag kring det systematiska kvalitetsarbetet, i syfte för att analys och måluppfyllelsen ska vara mer i fokus. Med de nya underlagen så hoppas vi på att vi ska kunna mäta effekter på de insatser som görs i verksamheten. Vi kommer under nästa läsår att ha tydligare målbeskrivningar och även indikatorer så vi tydligare kan se när utveckling pågår i verksamheten. Bo förskola, Kvalitetsrapport 3(8)
3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande Vi har under detta läsår arbetat extra mycket med IT och matematik, då det har varit våra främsta fokusområden på båda förskolorna. Barns inflytande har varit en viktig del i alla de aktiviteter som har genomförts på förskolan, det har bidragit till att barnen i högre utsträckning har fått vara delaktiga i verksamhetens innehåll. Utifrån barnens intresse har det skapats aktiviteter och pedagogerna har arbetat för att koppla barnens intressen till de olika ämnena ex. matematik, teknik, språk, skapande, musik, rörelse osv. Nedan kommer den största delen att handla om just de två fokusområdena vi har haft under detta läsår IT och matematik. 3.1.1 Matematik ska vara en naturlig del i barnens vardag. Matematiken har varit ett av de mål som vi har haft med oss hela läsåret, man har arbetat med olika metoder beroende på barnens ålder och mognad. De yngsta barnen på förskolan har arbetat med sorteringsövningar, räknat, färger och former. Pedagogerna har varit noga med att benämna matematiska begrepp i vardagen. De äldre barnen har arbetat med räkning, mönster och man har använt sig mycket av matematiska uträkningar och begrepp kopplat till när barnen spelar spel. Barnen har även skapat olika saker kopplat till antal och siffror. Vissa matematik-appar har andvänds tillsammans med pedagoger och man har även tittat på filmer som mattelandet. När pedagogerna på avdelningarna själv fick utvärdera hur väl de tyckte att detta mål var uppnått så är upplevelsen att man på en niogradig skala där nio = helt uppnåt så ligger medelvärdet på 7,5. Småbarnsavdelningarna har skattat sig något lägre än de andra då mycket tid i början av läsåret gick till att fokusera på att få in nya barn i gruppen. På frågan hur många procent anser ni pedagoger att matematikarbetet på avdelningen har ökat sedan juni 2015 tom idag juni 2016 så är svaret omvänt, att småbarnsavdelningarna upplever att arbetet har ökat med 50% men storbarn med 30-40%. Det kan bero på att de äldre barnen har arbetat mer med matematik tidigare år och därav så är ökningen lägre just i dessa åldrar, samtliga avdelningar skriver att de har ökat sitt arbete kring matematik under året och det är ett bra resultat. Som förskolechef kan jag se att det har varit ett tydligt fokus på matematiken och att pedagogerna på många olika sätt har fått in matematiken i vardagen och även kopplat detta mål till ITmålet där Ipad och dator har varit en del i utforskandet i ämnet. Pedagogerna har uppmärksammat att barnen gärna pratar matematik i lekar och i olika situationer under dagarna, barnen frågar också mer och vill lära sig mera. Inför nästa läsår skulle de vara bra om vi kan få in en extern föreläsare kring förskolebarns matematiska utveckling för att få ytterligare kunskap i detta ämne att arbeta vidare med. 3.1.2 IKT ska användas som ett verktyg tillsammans med barn, föräldrar och pedagoger i den dagliga verksamheten. Pedagoger har utbildat sig via externa kurser och även internt med hjälp av en It ansvarig pedagog på Kalvhagens förskola. IT har under läsåret varit ett prioriterat område där vi har arbetat i workshopsform på APT, för att pedagoger ska kunna lära sig tekniken och även prova appar. Pedagogerna har sedan fått pröva det dom lärt sig i barngruppen för att sedan diskutera vidare i IT grupper, där en grupp pedagoger ses med jämna mellanrum. På alla möten har IT legat med som en punkt och alla pedagoger har fått extra stöd om det behövts. Vi har främst arbetat med filmskapande och matematikappar och i slutet av läsåret börjat med programmering. I juni 2016 avslutades projektet med en filmvisning i stadshuset för alla barn och föräldrar där alla skapade filmer visades upp. Alla appar har provats och utvärderats innan barnen har börjat arbeta med dem, så att de appar vi arbetar med har en tydlig koppling till läroplanen och barns lärande. Bo förskola, Kvalitetsrapport 4(8)
Upplevelsen är att vi har uppnått målet väl under detta läsår, då både pedagoger och barn har lärt sig mycket kring tekniken och även skapat filmer. När frågan ställdes till pedagogerna om hur väl de tyckte att vi uppnått målet på en 9 gradig skala där 9 är = helt uppfyllt så blev medelvärdet 5. Småbarnsavdelningarna skattade sig lägre än de äldre då de under hösten hade svårare att hitta appar som har varit pedagogiska och gick att koppla till Läroplanens mål på ett tydligt sätt. Svaret på frågan hur många procent användandet av IT har ökat sedan juni 2015 är ca 60%,här ser man en lägre ökning på småbarn jämfört med äldre barn. Några aktiviteter under året som har varit viktiga för måluppfyllelsen är : Föräldramötet i september med en kort genomgång om vårt IT projekt Workshops och IT handledningar på APT och i verksamhet. Utvecklingsdag på Lärcenter i Workshopsform. Sammarbete mellan förskolechef, It ansvarig på enheten, stadens IT stateg och Lärcenter. Flera personalenkäter som legat till grund för kommande workshop. Pedagogernas aktiva närvaro när barnen arbetar med tekniken. Några exempel på appar/verktyg som har används är: Skapande: Fluidity, Garageband, I stop motion, Minecraft Språk: Babblarna, Skolstil Matematik: Färgmonstet, Förskolemix Programmering: Blue bot, Light bot jr. Positiva effekter och lärdommar hos barnen som vi har sett utifrån arbetet med IT målet är Ett ökat intresse för tekniken och vilja att lära. Turtagning. Ökat Samarbete. Problemlösningsförmåga. Väckt intresse för bokstäver och ljudandet som bidragit till läsinlärning. Matematik kunskaper ökat med hjälp av apparna förskolemix och Pettsson och Findus. 3.2 Normer, värden och inflytande Vi har aktivt arbetat med barns inflytande i vardagen för att de ska bli delakiga i skapandet av aktiviteter och verksamhetens innehåll. Brukarundersökning Brukarundersökningen har genomförst vid två tillfällen de senaste två åren och under 2015 års brukarundersökning fick vi ett svarsfrekvens på 81 % och under 2016 70 %. Om man jämför resultatet på frågan Mitt barns tankar och idéer tas tillvara så kan man se en nedåtgång i andelen som instämmer. 2015 svarade 83 % av de svarande att de instämde och i år är det 70 %, vi kommer därför att arbeta vidare med detta mål under nästa läsår. Vi kommer också att informera föräldrarna mer om hur vi tänker och arbetar kring barns inflytande på förskolan. Indikatorer Enheten är certifierad med Grön Flagg Utfall Nej Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 87 % Bo förskola, Kvalitetsrapport 5(8)
3.2.1 Förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med sin omvärld På samtliga avdelningar har man arbetat med barns inflytande i verksamheten och att alla barn ska våga prata och lära sig att lyssna på varandra. En stor del i detta arbete har handlat om att arbeta med gruppen, hur man är en bra kompis och hur man respekterar varandra. Kommunikationen har även handlat om att arbeta med konfliklösningar och att pröva på olika uttrycksformer som exempelvis musik, dans, lek och skapande sagor. Många aktiviteter har även kopplats till IT projektet där barnen har fått bestämma över vad deras film ska innehålla och sedan med hjälp av IT som verktyg få skapa sin historia. När pedagogerna i juni fick skatta hur väl varje avdelning hade uppnått målet Förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med sin omvärld så blev medelvärdet på skalan 1-9 sju. En av anledningarna till att man uppnått detta resultat är att man uppmuntrat barnen att prata och lyssna på varandra i högre utsträckning och att man hela tiden jobbat med att barngruppen ska hitta lösningar tillsammans genom att tala med varandra. De lärdommar man ser hos barnen sedan juni 2015 är: Att jag-uppfattningen och självkänslan har ökat och att man lyssnar på varandra i högre utsträckning. Att barnen pratar mer med varandra för att delge kunskaper och berätta. Att samarbetet mellan barnen har ökat i verksamheten och i lekar. Barnen reflekterar mer i gruppen och gruppkänslan har blivit bättre. Språkutvecklingen. Som förskolechef kan jag också se att detta mål har bidragit till att barnen har fått mer inflytande i verksamhetens innehåll, då de har kunnat berätta mer om vad de önskar göra och pedagogerna har varit öppna för att skapa aktiviteter utifrån barnens önskemål. Detta har lett till att många nya idéer har provats med lust och glädje. 3.2.2 Förskolan ska hitta nya vägar att jobba med hållbar utveckling. Vi hade i början av läsåret satt ett mål att detta var något som vi skulle arbeta extra med under läsåret, tyvärr så har det målet kommit i skym undan för de andra två stora målen IT och matematik. Vissa insatser har gjorts men vi kan inte säga att vi nått dit vi önskade så skattningen på detta mål är bara 4,5 på en nioskalig skala från pedagogerna på Bo förskola. Det är några insattser som har genomförts under året och de är: Sortering av papper. Sortering av matavfall. Sorterat ut skadliga plaster på enheten (giftfri förskola). Pratat om förhållande natur och miljö. Medverkat i Håll Sverige rent. Till nästa år så behöver detta område prioriteras då det är ett otroligt viktigt område att arbeta med i förskolan. 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete 3.3.1 Arbetet med att tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan Under läsåret har förskolechefen gått en 7,5p utbildning via rektorsprogrammet om systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Under våren 2016 så användes BRUK och en skattning gjordes bland Bo förskola, Kvalitetsrapport 6(8)
annat i området systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån resultatet av skattningen skrev förskolechefen en rapport som låg som grund för en plan till vidare arbete med att diskutera målskrivningarna för förskolan. Förskolechefen arbetade fram ett första förslag på hur man kan följa upp verksamheten och hur vi kan mäta effekten av våra insatser. Ett intensivt arbete med att skapa tydligare målformuleringar startades först med förskollärarna och sedan med hela arbetslaget på förskolan. I skrivande stund har vi målen klara och även indikatorer på hur vi ska se att utveckling pågår. Vi har nu satt mål som gör att kollegiebedömning och observationer kommer att vara en bärande del för att kunna mäta effekterna av de insatser vi gör och därmed ta reda på vad barnen lär sig. I detta område har det hänt mycket särskilt under våren 2016 och arbetet är på gång med en entusiasm från alla pedagoger som har varit delaktiga i arbetet. Vi har kommit en bra bit på väg och vi är nöjda med det resultat vi har fått fram under detta läsår och kommer att arbeta vidare med det framöver. 3.4 Övergång, samverkan och omvärld Det är viktigt att förskola och hem har en god kommunikation och att vi samverkar för barnets bästa. På Bo förskola arbetar vi för att alla föräldrar och barn ska bli lyssnade på och att de ska få information om vår verksamhet. I 2016 års brukarundersökning kan man se att andelen som instämmer i frågan om informationen om verksamhetens innehåll är bra har minskat från 95 % 2015 till 83 % 2016. När det gäller nöjdheten hos föräldrarna gällande deras inflytande i verksamheten har 79 % (2016) och 81 % (2015) svarat att de instämmer. Vi behöver under hösten göra en analys i personalteamet kring dessa siffror och hitta nya vägar för att föräldrar ska känna sig mer informerade och delaktiga i Bo förskolas verksamhet. 3.4.1 Fortsätta att samarbeta med förskoleklassen De flesta barnen som går på Bo förskola och ska börja skolan söket till Bo skola så därför är det den skolan vi har störst samarbete och kontakt med i dagsläget. Vi har under läsåret samarbetat med Bo skola främst vid vårens överlämningar av blivande skolbarn. För Norrbos barn och pedagoger som delar skolgård och matsal med skolan har samarbetet och kontakten varit större. Vi har haft möjlighet att låna gymnastiksalen vilket har varit uppskattat av barn och pedagoger. Inför nästa läsår behöver vi fundera lite extra på detta, då vi nu till sommaren lägger ner Norrbo på grund av sviktande barnunderlag och därmed inte får den direkta vardagliga kontakten med skolan. 4 Identifierade utvecklingsområden När vi samlades på en gemensam utvecklingsdag i maj för båda förskolorna kom vi fram till att målen måste bli tydligare så att vi kan mäta resultatet av våra insattser på ett bättre sätt. Utifrån de utvärderingar som genomfördes och brukarundersökningen kom vi fram till följande mål som ska vara i fokus nästa läsår på båda enheterna. Varje arbetslag kommer att bryta ner målen för just sin barngrupp. Här redovisas bara målen, men till målen finns ytterligare dokument där vi skrivit indikatorer under rubriker,så ska vi jobba för att nå dit, utveckling pågår när och hur/när uppföljningar ska göras. Nedan är nästa läsårs mål beskrivna i korthet. Vi hittar olika former att kommunicera med varandra genom lugn, lust och glädje! Små barn Bo förskola, Kvalitetsrapport 7(8)
Pedagogerna ska ge varje barn en jaguppfattning Pedagogerna ska arbeta för att alla barn får öva sin förmåga att göra sin röst hörd och därigenom få inflytande över sin vardag. Pedagogerna ska se till att gemenskap, trygghet, glädje och lärande är en grundpelare i barnens vardag Stora barn Alla ovanstående punkter under rubriken Små barn. Pedagogerna ska ge varje barn en jaguppfattning Att man kan välja aktivitet utifrån intresse och inte vad vännerna gör Pedagogerna ska erbjuda ett brett spektra på aktiviteter och öppenhet för att skapa nya aktiviteter och förverkliga barnens egna idéer Pedagogerna ska se till att gemenskap, trygghet, glädje och lärande är en grundpelare i barnens vardag Se/arbeta för glädjen för matematiska termer och koppla ihop matematiken med bygg och konstruktion samt skapande. Pedagogerna ska på ett inspirerande sätt arbeta med olika metoder för att höja glädjen i det matematiska tänket: alla barn ska ha förståelse för matematiska termer så som: färger, sortering, turordning skapande bygg och konstruktion ska användas som verktyg i arbetet med matematiken. Pedagogerna ska på ett inspirerande sätt arbeta med olika metoder för att höja glädjen i det matematiska tänket: alla barn ska ha förståelse för matematiska termer så som: färger, sortering. lägesord, antal, turordning former, vikt mängd, mönster och symmetri. Grundläggande räkning. Skapande bygg och konstruktion ska användas som verktyg i arbetet med matematiken. Vi kommer under nästa läsår att fortsätta vårt IT arbete och utveckla metoder för arbetet med hållbar utveckling och även bjuda in föräldrarådet i arbetet med vad de önskar för inflytande och information om verksamheten. Jag ser fram emot ett spännande läsår med många nya utmaningar och framför allt att få följa barnen i deras kunskapsresa. Ulrika Ardestam Förskolechef Bo förskola Bo förskola, Kvalitetsrapport 8(8)