Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lagga och Långhundra rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lagga fritidshem 2014-11-01 2015-10-31 2015-01-21

1. INLEDNING 3 2. DEFINITION AV BEGREPP 3 Diskriminering 3 Trakasserier 3 Kränkande behandling 3-4 Mobbning 4 3. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE 4 Främjande arbete 4 Förebyggande arbete 4 4. ANSVAR 4-5 5. STRUKTUR FÖR ARBETET MED PLANEN 5 Analys och ny plan 5 6. FRÄMJANDE ÅTGÄRDER 7 7. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV FÖRRA PLANENS ÅTGÄRDER. 7 8. ÅRETS KARTLÄGGNING 8 9. RESULTAT OCH ANALYS AV ÅRETS KARTLÄGGNING 8 10. MÅL FÖR ARBETET MED DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. 9 11. KRONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN ( VEM SOM ANSVARAR FÖR VAD) 10 12. HANDLINGSPLAN VID DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 10 13. DOKUMENTATION BILAGOR 10 Processbeskrivning, incidentrapport, avslutande ärenden, enkät, självskattning, ordningsregler

1. Inledning Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (2008:567) i kraft. Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagarna följs av anställda och uppdragstagare i verksamheten. Varje enskild verksamhet ska utforma en årlig plan innehållande en redovisning över främjande och förebyggande åtgärder samt hur man förhindrar, utreder och åtgärdar diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Lagstiftaren har ansett att det inte är tillräckligt att förbjuda diskriminering och kränkande behandling. Det behövs även aktiva åtgärder för att minska förekomsten av trakasserier och kränkande behandling. 2. Definition av begrepp Det är viktigt att alla som arbetar i verksamheterna har kunskap om innebörden av begreppen för att förstå de allmänna råden samt för att kunna bedriva ett effektivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Man behöver inte ha haft uppsåt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Däremot behöver man ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering kan också ske genom skolans regler, rutiner, undervisning, läromedel etc. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.

Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 3. Främjande och förebyggande arbete Främjande arbete Enligt diskrimineringslagen och skollagen ska huvudmannen bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever inom ramen för varje verksamhet. Det främjande arbetet ska vara en del av verksamhetens kontinuerliga värdegrundsarbete och ska syfta till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att bidra till en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna. Förebyggande arbete Enligt diskrimineringslagen och skollagen ska huvudmannen vidta och genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. För att ha effekt är det viktigt att det förebyggande arbetet bedrivs systematiskt. 4. Ansvar Enligt 3 kap. 15 diskrimineringslagen och 6 kap. 7 skollagen ska huvudmannen vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna eller kränkande behandling såsom mobbning och rasistiskt beteende bland barn och anställda. Rektor/förskolechef har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Han/hon är ansvarig för att se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling. När rektor/förskolechef får kännedom om att det förekommer diskriminering eller kränkning ska denne informera huvudman som ansvarar för att diskrimineringen/kränkningen utreds.

Enligt läroplanen ska pedagogen uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Pedagogen ansvarar för att informera rektor/förskolechef vid förekomst av diskriminering eller kränkande behandling. 5. Struktur för arbetet med planen Barn, elever och personal ska medverka i arbetet med likabehandling och vårdnadshavarna ska ges möjlighet att involveras. För att öka möjligheterna till inflytande och delaktighet måste de ha kunskap om såväl sina rättigheter som sina skyldigheter. För att sätta in alla i likabehandlingsarbetet använder förskolan/skolan sina vanliga informationskanaler så som, klassråd, elevråd, veckorbrev, föräldramöten, förskole-skolråd, arbetslagsmöten och APT. Förskolan/skolan använder flera olika underlag för att kartläggning risker. Barn och elevers trivsel tas upp på utvecklingssamtalet. Innan har vårdnadshavare fyllt i hur de uppfattar hur deras barn upplever situationen på förskolan och eleverna fyller i själva hur de upplever sin skolsituation på Unikum. Under våren görs en föräldraenkät i förskolan och för vårdnadshavare som har elever i år 2, 5 och 6. Eleverna i år 2, 5 och 6 fyller i en elevenkät. Förskolan och skolan gör även kartläggningar gällande barn i behov av särskilt stöd som ibland används som underlag i kartläggningen för likabehandlingsarbetet. I augusti till oktober görs en större kartläggning för att ta fram där det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkningar. Inför kartläggningen diskuterar pedagoger och elever diskrimineringsgrunderna och vad de innebär. Under kartläggningen: - fyller skolbarnen i en enkät år 4-6 - intervjuas skolbarnen i år F-3 - intervjuas barnen på fritids. - fyller skolbarnen/fritidsbarnen i på en karta var de känner sig otrygga - fyller förskolepersonalen i på en karta var det uppstår konflikter mellan barnen för att identifiera otrygga miljöer och situationer - pedagogerna gör en omvärldsorientering och diskuterar tillsammans vilka förhållanden som utgör grunden för vårt arbete - gör all personal en självskattning av arbetet kring diskrimineringsgrunderna - diskuterar skolelever och äldre förskolebarn ordningsregler hemma tillsammans med vårdnadshavare utifrån förutbestämda frågor Efter att kartläggningen är avslutad: - gör personalen på förskolan en analys och tar fram åtgärder. - går elever och pedagoger igenom resultatet och gör en analys och tar fram åtgärder tillsammans. - resultatet och klassanalyser presenteras för all personal som gör en skolövergripande analys och tar fram förslag på åtgärder. Analys och ny plan I den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling ska tydligt framgå vilka behov som har kommit fram i kartläggningen, vilken typ av förebyggande arbete som krävs, vilka mål som finns och konkreta tidsbestämda åtgärder för hur målen ska

nås. I slutet av läsåret utvärderas arbetet. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska upprättas varje läsår. Varje arbetslag ansvarar för att uppdatera sin del (punkt 6-11) utifrån analys och åtgärdsförslag från årets kartläggning. Den nyupprättade planen gäller mellan den 1 november till den 31 oktober. Planen läggs ut på respektive verksamhets hemsida och mentor för respektive klass presenterar den färdiga planen för eleverna för att förankra planen, detta görs senast vid vårterminens start. De nya ordningsreglerna som tagits fram gäller per kalenderår, mellan den 1 januari till 31 december.

Verksamhetens plan 6. Främjande åtgärder I vårt dagliga arbete på fritids diskuterar och samtalar vi om värdegrundsfrågor kontinuerligt. I det främjande arbetet har vi pedagogerna på fritids bestämt att vi ska vara aktiva och delta i de olika aktiviteterna tillsammans med barnen. Det är ett bra sätt för att skapa trygghet. När vi vistas tillsammans med barnen kan vi vägleda barnen vid konflikter och ta tag i dem direkt när de uppstår. Vi uppmanar även barnen att gå till en vuxen och söka hjälp om en konflikt uppstår för att kunna reda ut konflikten när den är aktuell. För att alla barn ska bli sedda och utveckla sin självkänsla och kreativitet har vi organiserat oss så att vi har våra planerade aktiviteter i mindre grupper t ex dans, fruite carving, lässtund, spa, bakning mm. Pedagogerna lägger stor vikt vid att uppmuntrar barnen att delta på lika villkor i de olika aktiviteterna oavsett könstillhörighet. 7. Uppföljning och utvärdering av förra planens åtgärder Enkätundersökning om barnens trivsel på fritids som gjordes under våren visar att barnen trivs och de känner sig trygga där. Pedagoger vistas bland barnen hela tiden och finns som stöd vid konflikter när de uppstår. Pedagogerna uppmanar barnen att gå till en vuxen för att få hjälp på en gång, det är lättare att reda ut konflikten när frågan är aktuell. Pedagogerna upplever att kamratskapen mellan eleverna har förbättrats, då de vuxna inte lika ofta behöver hjälpa till att lösa konflikter som uppstår. Ett annat arbetssätt som pedagogerna har arbetat med för att skapa trygghet är att ha återkommande smågrupper med lekstationer ledda av en pedagog. Pedagogerna upplever också att barnen visar bra respekt för vår skolgård och tar hand om vår närmiljö. I arbetet med att göra aktiviteter och lärmiljö tillgänglig för alla elever oavsett kön, upplever pedagogerna att det är ganska jämn fördelning av kön i de olika aktiviteterna. 8. Årets kartläggning Året kartläggning genomfördes under v. 39 och 40. En och samma pedagog hos oss intervjuade 48 av 60 inskrivna barn. Personalen fyllde i en självskattning ang. vårt arbete med diskrimineringsgrunderna under v. 42. 9. Resultat och analys av årets kartläggning Intervjuresultatet visade att 40 av 48 barn trivdes bra på fritids. Åtta barn svarade att de trivdes men tyckte att de inte hade någon att vara med när deras kompisar åkte hem. 43 av 48 barn trivs bra med pedagogerna men några tycker att vissa pedagoger kan vara stränga ibland. Arbetslaget tror att det kan bero på att pedagogerna inte alltid säger samma sak eller är konsekventa, t ex gällande användandet av ipads. 41 av 48 barn säger att de känner sig trygga på fritids, de barn som inte känner sig helt trygga säger att de känner sig otrygga i skogen och två av barnen att de upplever otrygghet i idrottshallen. Pedagogerna ser att det är friare lekar som sker i skogen och att det inte alltid finns en vuxen där. När alla som vill vara i idrottshallen är där, kan det ibland bli ganska många där samtidigt och blandade

åldrar. Pedagogerna märker att de äldre ibland spelar tufft vilket kan bli svårt för de mindre. Självskattningen visade att pedagogerna upplever att de är bra att arbeta med genusperspektivet och att utgå ifrån individen oavsett kön i planering av och i verksamheten. Pedagogerna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper om funktionsnedsättningar och hur man kan bemöta elever med funktionsnedsättningar på bästa sätt i verksamheten. Pedagogerna ser också att de behöver bli bättre på att arbeta med mångfald (kultur, religion, etnicitet). 10. Mål för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling - Alla ska uppleva fritids som en lugn och trygg plats - Alla ska trivas på fritids - Alla ska känna trygghet både med pedagoger, kamrater och omgivning. - Att alla ska känna företroende för de pedagoger som arbetar på fritids. Det är särskilt viktigt att de vågar anförtro sig till pedagogerna vid konflikter eller problem. 11. Konkreta åtgärder för att nå målen (vem som ansvarar för vad) De vuxna kommer att oftare ta en tur upp i skogen när barnen är ute på fritids tid för att alla barn ska känna trygghet där. Alla pedagoger på fritids ansvarar för detta. För att skapa en tryggare miljö i idrottshallen och för att fler barn ska våga pröva olika saker kommer fritids dela in grupper utifrån de ålderhomogena klasserna som får vara i idrottshallen en gång per vecka med en vuxen. Pedagogen som ansvarar för och planerar aktiviteten ser till att det både blir lek och spel. Ansvariga är Carina och Michael. Arbetslaget kommer att prata ihop sig om en struktur på användande av ipad, t ex veckans app, begränsad tid eller liknade. Carina ansvarar för att planera in diskussionen på fritids planeringstid. Arbetslaget kommer att diskutera vidare hur fritids kan uppmärksamma andra kulturer. Carina ansvarar för att planera in det på fritids planerings tid. Personalen på fritids kommer att läsa boken Hur får man det att funka av Jill Nyqvist. Boken handlar om förhållnings och arbetssätt med barn som har funktionsnedsättningar i samarbete förskola och vårdnadshavare. På pedagogiska konferensen tillsammans med Långhundra fritids kommer bokens innehåll att diskuteras i syfte att personalen ska få verktyg för ett gemensamt förhållnings- och arbetssätt för alla barn på fritids. Rektor ansvarar för att möjliggöra och planera in tid för det.

12. Handlingsplan vid diskriminering och kränkande behandling Om en elev upplever sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling ska vårdnadshavare, mentor och skolledning informeras så fort som möjligt. Åtgärder När Vem/vilka ansvarar 1. Direkt ingripande vid kränkning Omedelbart Alla vuxna 2. Samtal med de inblandade Snarast Mentor, aktuell person 3. Incidentrapport skrivs Samma dag Aktuell person 4. Vårdnadshavare till berörda elever samt skolledning informeras 5. Skolledning anmäler till huvudmannen 6. Kränkningen utreds (Vem, var, när, hur, varför, analys) 7. Åtgärder sätts in för att kränkning ska upphöra 8. Om kränkningen är upprepad eller bedöms som allvarlig skall skolledning göra en ny anmälan till huvudmannen. 9. Situationen för de inblandade följs upp 10. Avsluta ärendet lokalt och Meddela huvudmannen 11. Bedöms kränkningen som allvarlig görs en anmälan till socialtjänsten och/eller polis 12. Om personal misstänks för kränkning av en elev skall detta utredas 13. Om verksamheten upptäcker diskriminering anmäls det till huvudmannen Snarast/samma dag Snarast/samma dag Snarast/inom två vecka Snarast/Direkt efter utredning Snarast/samma dag Inom en månad och fortlöpande Inom två månader Snarast Snarast Mentor Rektor/förskolechef Mentor, rektor/förskolechef Mentor, rektor/förskolechef Rektor/förskolechef Mentor, vårdnadshavare Mentor Rektor/förskolechef Mentor, arbetslag, rektor/förskolechef Rektor/förskolechef All personal

13. Dokumentation Minnesanteckningar från samtal med elever och vårdnadshavare ska dokumenteras och sparas. Dokumentationen förs på separata akter för varje elev. Då ett ärende avslutas ska elev, vårdnadshavare och mentor skriva under ett papper Avslutande av ärende. Utvärdering och revidering av insatser ska finnas med i arbetslagens verksamhetsberättelse. Preskriptionstiden är två år vid diskriminering, tio år vid kränkande behandling. Bilagor Årshjul Incidentrapport Enkät Intervju frågor Självskattning Avslutande av ärende Ordningsregler hem