Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning för Lönnebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet 3 2.1 Beskrivning av rektorsområdet 3 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper och personal 4 3. Arbetet i verksamheten 4 3.1 Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande 4 3.1.1 Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnen i deras språkliga och matematiska/logiska utveckling 3.1.2 Arbetet med handlingsplanen i matematik 5 3.1.3 Analys av hur verksamheten har utvecklats under året 5 3.1.4 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse 6 3.2 Förskolans arbete för likabehandling 6 3.2.1 Analys av hur verksamheten har utvecklats under året 6 3.2.2 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse 7 3.3 Förskolans arbete med dokumentation 8 3.3.1 Analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten 3.3.2 Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen 8 3.4 Hälsa och livsstil 8 3.4.1 Arbetet med hälsa och livsstil 8 3.4.2 Analys av hur arbetet har utvecklats under året 9 3.4.3 Framtida åtgärder 9 3.5 Lärmiljö 9 3.5.1 Åtgärder som vidtagits under året för bättre lärmiljö 9 3.5.2 Analys av åtgärder och effekter 10 3.5.3 Framtida åtgärder för en bättre lärmiljö 11 3.6 Pågående utvecklingsarbete inom förskolan 11 4. Rektorn har ordet 11 4.1 Reflektion kring samverkan vid övergångar till förskoleklass och 11 fritidshem 4.2 Övrigt 12 Bilagor 1 Barngrupper och personal 13 2. Handlingsplan i matematik 15 3. 4 8 2

1. Sammanfattning Vårt nya arbetssätt har präglat hela detta läsår och då också denna kvalitetsredovisning. Ett arbetssätt som vi är mycket stolta över. Vi beskriver hur dessa lärmiljöer, verkstäder, har stimulerat barnens språkliga och matematiska utveckling och hur vi utmanar barnen i deras tankar och handlingar. Barn som dagligen rör sig mellan olika lärmiljöer kan lätt försvinna och då inte bli sedda eller bekräftade under en dag, detta kräver en kvalificerad dokumentation. Föräldrar ska veta att just deras barn blivit sedd och bekräftad under dagen. En föräldraenkät gjordes under våren, 65 enkäter lämnades ut och 26 föräldrar svarade. De svarande är till stor del positiva, undantag finns. I enkäten visade sig bl.a. att 96 % av de svarande instämmer helt eller i stort i att, mitt barn trivs på förskolan. 92 % av de svarande instämmer helt eller i stort i att, jag som förälder är nöjd med förskolan. Vad det gäller bemötande anser 96 % av de svarande att de instämmer i stort eller helt i att jag och mitt barn blir bra bemötta vid lämning och hämtning. 100 % av de svarande instämmer i stort eller helt i att, personalen har en bra attityd gentemot barnen. 92 % av de svarande håller med i stort eller helt i att, personalen uppmuntrar mitt barn till att uttrycka sina åsikter. En barnintervju gjordes strax innan terminsslutet, 75 barn intervjuades av 100 i åldern 4-6 år i hela rektorsområdet. Det fanns barn som hade svårt att förstå innebörden i ordet bestämmer. På frågan, Vad får du vara med och bestämma om? Svarade 67 % av barnen att det är i leken de får bestämma, 26 % vet ej. På frågan, vad skulle du vilja vara med och bestämma? svarade också 67 % i leken. 25 % vet ej. 94 % tycker att det är fröken som bestämmer på förskolan. 2. Presentation av rektorsområdet 2.1 Beskrivning av rektorsområdet. I Ölycke rektorsområde finns det tre förskolor, Aspebo förskola, Lönnebo förskola i Löberöd och från den 1 januari 2008 Bokebo förskola i Hurva, som flyttades från Centrum Öster. Upptagningsområdet är stort till ytan och består av Löberöd och Hurva som de största orterna och övrig landsbygd. På förskolorna har vi även barn placerad som är boende i andra kommuner (Höör och Hörby). I området finns också en enskild förskola. Antalet förskolebarn i upptagningsområdet under läsåret var fördelat på följande sätt. Barn födda 2002, 23 st 2003, 28 st 2004, 25 st 2005, 28 st 2006, 29 st 2007, 25 st 3

Antal barn med annat modersmål i ro. är 11 stycken. Barnantalet i upptagningsområdet har ökat sedan ett par år tillbaka och beräknas fortsätta att öka. För att klara denna ökning öppnades en ny avdelning på Aspebo våren 2008 och detta innebär att vi idag har platser lediga i rektorsområdet, även en tid framöver. 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper och personal Lönnebo förskola är en avdelningslös förskola där de yngsta barnen har en hemvist, för trygghetens skull. Personalen har ansvarsbarn. Avdelningarna är omgjorda till verkstäder, lärmiljöer. Bilaga 1. 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande Lpfö 98 - Barnens språkliga utveckling Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och tillvarata barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. (s 6) Lpfö 98 - Barnens matematisk/logiska utveckling Förskolan skall sträva efter att varje barn: - utvecklar sin förmåga att använda och använda matematik i meningsfulla sammanhang - utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum (s. 9) 3.1.1 Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnen i deras språkliga och matematiska/ logiska utveckling Språklig utveckling Vårt nya arbetssätt med lärmiljöer och personal som ansvarar för den skapar dialoger runt specifika ämnen. Barnen ska t.ex. i gymnastikoch utegruppen, kunna förstå och ta instruktioner, förstå och följa regler, knyta ord till handling. I skapande arbetar och pratar vi mycket om storlekar, former, färger, material och konsistens. I Dramarummet leker vi med olika dialekter, uttryckssätt och använder hela kroppen i kommunikationen. 4

I språkrummet arbetar vi med de barn i behov av extra språkstimulans vid matsituationerna. Vi samtalar, spelar memory och leker in lärandet med ett medvetet arbete från oss pedagoger. Vi använder memory som ett hjälpmedel att samtala kring bilder för att öka ordförrådet och vi gör sagor med hjälp av bilderna. Vi har veckans ord, t.ex. en preposition. Vi har regelbundna samtal med föräldrarna om barnets utveckling och använder loggböcker. En del av oss pedagoger har gått en TAKK utbildning (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). Tillsammans med specialpedagogen fick vi återkoppling från KAIF, (kartläggning i förskola), ingen personal från förskoleklass var med. Resultatet var vad vi kunde förvänta oss. Resultatet var i stort sätt godkänt. Matematisk/logisk utveckling I våra lärmiljöer har vi utvecklat vårt arbete med matematik. I t.ex. experiment använder vi matematiska termer som t.ex. grader, dl, lång-kort och räkneord. Här får barnen också prova sin erfarenhet i en vattenbalja med att bl.a. mäta volym. I mattehörnan finns material som gör att barnen kan experimentera med vikt, sortering, former osv. I byggrum, legorum, skapanderum m.fl. får barnen utlopp för sitt kreativa och logiska tänkande när de i leken bygger, konstruerar, sorterar och tillverkar olika saker. Barnen jämför storlek, mönster och räknar. Allt med personalens goda inverkan, inspirerande arbete och hur vi utmanar barnen. För att flickor ska ta för sig i typiskt pojkaktiga lärmiljöer som t.ex. bilrum eller byggrum krävs det att det finns en personal i rummet. Experimentrum och mattehörnan besöks lika mycket av pojkar som av flickor. 3.1.2 Arbetet med handlingsplanen i matematik Under vårterminen blev vår handlingsplan som gäller för hela ro klar. En grupp från förskolorna i ro. har tagit fram den och all personal har fått vars ett ex. Föräldrarna har inte fått kännedom om handlingsplanen men ska få detta under läsåret 0809. Bilaga 2 3.1.3 Förskolans analys av hur verksamheten har utvecklats under året. TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). gör att det blir lätt för barnen att ta efter, härma, och göra sig förstådd, eftersom många barn på småbären inte är så verbala ännu. Vi använder det för att förstärka språket och en del barn snappar upp tecknen och använder dom. 5

Placeringen i huset av bokrummet blev fel, det hamnade avskilt och där blev lätt bus och inte mycket läsning. Detta måste flyttas till en mer central plats i huset. I bl.a. språkrummet har vi nått stora framgångar genom ett fokuserat arbete, genom att vi leker in lärandet i vardagssituationer. Barnen har ökat sitt ordförråd, börjar förstå tid och rum osv. Detta tack vare att det är samma pedagog som följer språkbarnen både för och eftermiddag, då vi observerar och arbetar fokuserat och medvetet med varje barns språkbehov. Vi upplever att när barn ställs inför nya utmaningar att upptäcka och utforska matematiska begrepp stillas hos många barn en nyfikenhet. Barns nyfikenhet att lära och utforska är en resurs som vi använder oss av. När vi är utmanade och ställer utmanande frågor utvecklas barnen. 100 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort i att, personalen ger mitt barn goda möjligheter till lärande och utveckling. 3.1.4 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Under läsåret 2008/2009 ska vi Förankra handlingsplanen både hos personal och föräldrar. Starta en matematikverkstad Personal ska vistas mer i bl.a. legorummet Ge barnen mer små utmaningar i leken Flytta sagorummet till en mer central plats i huset I dramarummet dramatisera barnens egna påhittade historier Samtlig personal som arbetar med de yngsta barnen ska kunna använda TAKK Använda mer matematik utomhus 3.2 Förskolans arbete för likabehandling Ur Skolverkets Allmänna Råd 2006 För arbetet med att främja likabehandling För varje verksamhet, t.ex. förskola, skola, fritidshem skall det finnas en likabehandlingsplan. I planen skall de åtgärder som planeras att påbörjas eller genomföras konkret beskrivas. Barn skall finnas med i arbetet enligt förordning (2006:1083) om barns deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. (s. 22) 3.2.1 Analys av hur verksamheten har utvecklats under året I många av våra lärmiljöer har barnen varit med och tagit fram regler hur vi ska vara mot varandra i leken. Detta har gjort att leken har blivit tryggare och om en konflikt uppstår påminner vi barnen om 6

reglerna. Barnen känner ett ansvar för reglerna och detta utvecklar och håller leken igång. Lärmiljöerna är utrustade att passa både pojkar och flickor men legorummet har blivit populärast bland pojkarna, de äger rummet. Flickorna går dit när det inte är några pojkar där eller om det finns en vuxen i rummet. Våra starka sidor är att vi tar tag i situationer när de händer och tar allvarligt på allt och att vi behandlar alla lika. Våra svaga sidor är att vi behöver fortsätta med samtal om hur vi bemöter varandra. Vi ska som personal se till att varje barn ges möjlighet till att utveckla sina intressen och samtidigt visa på alternativ och inspirera till nya upptäckter genom att mer delta i leken. 96 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort att, personalen reagerar och arbetar mot okamratligt beteende i förskolan. I barnintervjun, på frågan, hur ska en bra kompis vara? Svarade 61 % att den ska vara snäll och bra, 23 % att den ska leka med en, 4 % att den ska vara hjälpsam. 9 % visste inte. På frågan, hur är din kompis? Svarade 79 % att den är snäll och bra, 10 % att den leker med mig, 6 % att vi bråkar ibland och 5 % att de är lite dumma. 3.2.2 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Under läsåret 2008/2009 ska vi Ha återkommande diskussioner om bemötande på pedagogmötena. Förankra Likabehandlingsplanen i personalgruppen. Införskaffa mer lego som riktar sig mot flickor Sortera bort det pojkattraktiva legot Observera mera Låta alla komma till tals 7

3.3 Förskolans arbete med dokumentation I personalens ansvar för kvaliteten ligger att planera och dokumentera det egna, arbetslagets och förskolans kvalitetsarbete. (s. 27) En övergripande fråga är vilka avtryck arbetsprocesserna ger i fråga om barnens utveckling och lärande. Hur vet arbetslaget i förskolan exempelvis att de arbetar så att barnen upplever verksamheten rolig och meningsfull? (s. 30) Skolverkets Allmänna Råd 2006 Kvalitetsredovisning 3.3.1 Analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten. Vårt nya arbetssätt kräver en större och effektivare dokumentation, dels för att tydliggöra och synliggöra barnens utveckling, se brister i verksamheten, utvärdera pedagogernas arbete, delge varandra information men också för att föräldrarna ska veta att just deras barn idag har blivit bekräftat använder vi loggböcker. I de olika lärmiljöerna dokumenterar vi ständigt i olika former, protokoll, loggböcker, fotografering, IUP, portfolio och planeringar. För att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten använder vi en utvärderingsmall med observationsfrågor. Detta gör att vi bl.a. har fått bättre rutiner och bättre struktur i våra lärmiljöer. 3.3.2 Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen Under läsåret 2008/2009 ska vi Fotografera mer Skriva ner barnens reflektioner I resp. lärmiljö använda ett kartläggningsdokument för observationer 3.4 Hälsa och livsstil I förskolans uppdrag ingår att erbjuda barn en trygg miljö som samtidigt lockar till lek och aktivitet. Måltidernas kvalitet är av betydelse både som en förutsättning för trivsel och lärande och för att bidra till hälsa och goda kostvanor. Ur Skolverkets Allmänna Råd 2006 Kvalitetsredovisning s. 19 3.4.1. Arbetet med hälsa och livsstil Småbären har mycket utevistelse, minst 2 gånger per dag och alla barn sover ute i vagnar. Vid måltider hjälper vi barnen att få del av allt det nyttiga som serveras som t.ex grönsaker, att det finns på tallriken enligt 8

tallriksmodellen. Barnen serveras frukt varje dag. Vi lär barnen att handhygien är viktigt. I de olika lärmiljöerna har vi arbetat mycket med hälsa och livsstil, kroppen och mat. Dramagruppen använder kroppen som instrument, barnen får uppleva kroppens funktioner och möjligheter, känna skillnaden mellan rörelse och vila. Kunskapen om mat omsätts till verkliga händelser med hjälp av sinnena. I den skapande lärmiljön har vi arbetat med kroppens anatomi och födoämnen i kostcirkeln. I experiment gruppen har vi tillverkat potatismjöl, smör och ost. Barnen får en kunskap om var maten kommer ifrån och hur den påverkar vår kropp. Vi gör experiment för att visa hur hjärta, lungor och hela kroppen fungerar. Eftersom det finns personal med från förskolan i schemagruppen har de lyckats med att få tid för förskolan i Ölyckeskolans idrottshall. Detta innebär att barnen får gymnastik var annan vecka mot ingen tid tidigare. Vid promenader använder vi inga vagnar. 3.4.2. Analys av hur arbetet har utvecklats under året Att alla barn sover ute har gjort att de sover längre och de är inte lika lättstörda när någon annan vaknar. Effekten av att sova ute, vilket vi observerat, är att barnen äter mer mellanmål än tidigare och att barnen är piggare om de får sova ut utomhus. Engagerad kökspersonal gör att frukost och mellanmål är mer utformade utifrån hälsosammare mat, mindre fett och mindre socker. Tiden i idrottshallen och engagerad personal har skapat positiva förväntningar, både hos barn och föräldrar som också uttryckligen blir besvikna om de av någon anledning inte kan vara med. Barnen uttrycker ett stort intresse för de aktiviteter som utegruppen ansvar för, det är spännande med nya miljöer. 3.4.3. Framtida åtgärder för att utveckla verksamheten 3.5 Lärmiljö Under läsåret 2008/2009 ska vi Satsa på utemiljön Fortsätta att få en bra tid i idrottshallen Utveckla dramarummet Vidga vår kunskap kring ämnet Hälsa och Livsstil 3.5.1. Åtgärder som vidtagits under året för en bättre lärmiljö Under året skulle vi utveckla utemiljön och fick 60 000 kr som investeringspengar till detta. Tanken var att bl.a. flytta en lekställning men pengarna räkte inte så långt som vi ville. Men vi har köpt in 9

cyklar, trafikmärken och en mindre rutschkana. När utemiljön ska utvecklas till en kreativ och stimulerande miljö upplever vi att det finns många regler som är hinder i denna process. Från en förskola med fyra avdelningar har vi omorganiserat till en avdelningslös förskola där de yngsta barnen har en hemvist och de äldre har lärmiljöer. Rummen, lärmiljöerna, är uppdelade tematiskt, de är: Drama, Experiment/matte, Skapande, Lägenhet och Ute/gymnastik. Dessutom finns Läsrum, Byggrum, Djurrum, Bilrum, Språk- och Mattehörna och Utklädningsrum. Personalen väljer efter intressen vilken lärmiljö man vill ansvara för och då används personalens kompetenser rätt. I lärmiljöerna arbetar vi tematiskt och laborativt undersökande. I lärmiljöerna har vi samlat allt material från de gamla avdelningarna och placerade det i respektive lärmiljö. 3.5.2. Analys av åtgärder och effekter I de olika lärmiljöerna får barnen ett större rumsligt utrymme att vara på, utbudet av material har ökat och de kan vara fler i leken. De förverkligar och blir bejakade, i sina kreativa idéer. Barnen blir inte lika styrda av yttre faktorer som tid, utan kan leka färdigt. Generellt kan vi se i observationer att barnens lek har utvecklats. Gränser mellan lärmiljöerna korsas och byggs ihop av barnen. En stor betydelse för det positiva gensvaret från barnen är att personalen ansvarar för den lärmiljö som de är intresserade av och brinner för. I en del lärmiljöer har vi sett, vid barn- och rumsobservationer, en skillnad ur ett genusperspektiv. T.ex. i dramarummet leker pojkar prinsar och riddare medan flickorna leker prinsessor. Pojkarna använder smink till skäggstubb och mustasch medan flickarna använder det traditionellt. Leksaker som låter, tutar, piper, tjuter osv. undviker vi att använda. 84,6 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort i att, inne- och utemiljön på mitt barns förskola lockar mitt barn till lek och aktiviteter. I barnintervjun, på frågan, hur lär du dig nya saker svarade 23 % av fröken eller annan vuxen, 20 % att prova och träna, 3 % på att lyssna, 5 % av kompisar, 4 % på att titta, 33 % visste inte hur de lär sig saker eller förstod inte frågan. 10

3.5.3. Framtida åtgärder för en bättre lärmiljö Under läsåret 2008/2009 ska vi Utveckla vårt nya arbetssätt, t.ex. ska experiment prioriteras, kompletteras med en matteverstad och medvetandegöras bland personalen. I Skapanderummet se till att det finns mer utrymme för barnens alster. Låta barnen ta beslut hur en del miljöer ska utvecklas. Arbeta med utematematik 3.6 Pågående utvecklingsarbete inom förskolan Lärmiljöer Vi har ändrat arbetssätt från avdelningar till lärmiljöer. Vi har en småbarnsavdelning och lärmiljöer i övrig verksamhet. Lärmiljöerna är: Experiment/Matte, Drama, Ute/gymnastik och skapande för 2-5 åringar. De yngsta barnen har Skapande, Ute och sång och musik. 2 dagar i veckan har vi grupper i dessa lärmiljöer samt en dag fri i lärmiljöerna. Småbären har grupp 3 dagar i veckan och 2 dagar fri lek. Övriga lärmiljöer är: Legorum, Byggrum, Språkrum, Läsrum, Djurrum, Lägenhet och Frisör. Syftet är att stärka självförtroendet hos barnen, utnyttja lokaler och material optimalt. Personalen är speciallister i sin lärmiljö och det är utvecklande för både personal och barn. Mål 3 Personalen i hela ro. från förskola till åk 9 är indelade i ansvarsgrupper. Grupperna träffas varannan måndag en timme. Grupperna är: Pedagogisk utveckling, Dator och profilering, Förebyggande elevvård, Barn, elever och föräldrar, Dokumentgrupp, Tradition och kultur, Fortbildningsgrupp och Schemagrupp. Syftet är att göra all personal delaktiga i organisationen och att se verksamheten i ett helhetsperspektiv 1-16 år. 4. Rektorn har ordet 4.1 Reflektioner kring övergångar inom förskolan och mellan olika skolformer Förskolebarn i dag har många kontakter med olika vuxna, det är personal på avd, vikarier, övriga vuxna på förskolan osv. Vi strävar efter, framför allt för de yngsta barnen, att de ska ha så få olika vuxenkontakter som möjligt men ibland är detta oundvikligt. Ett sådant tillfälle är vid byte av avdelning. Ett senare är övergången till förskoleklass. För att dessa övergångar ska bli så bra 11

som möjligt krävs det förberedelser, en inskolning. Modellerna kan vara många hur övergångarna ser ut, men det ska vara dokumenterade rutiner som alla känner till och alla lever upp till. Några sådana modeller finns inte idag i vårt rektorsområde. Detta ska arbetas fram under hösten av en ansvarsgrupp. 4.2 Övrigt Som ny rektor sedan 1 januari 2008 för förskolorna i Ölycke rektorsområde känner jag nu att jag kommit in i arbetet och funnit mig väl till rätta. Jag ser tre förskolor som arbetar på olika sätt med olika inriktningar, vilket är en styrka för rektorsområdet. Jag ser också stora möjligheter att utveckla förskolornas arbete med att arbeta mot att profilera sig. Lönnebo Lärmiljöer. Ansvarsgrupperna med pedagoger från förskola till åk 9 är också en styrka för rektorsområdet. All personal är indelade i ansvarsgrupper som t.ex. Data och profilering eller Pedagogisk utveckling, grupperna träffas varannan vecka, 1 timme. Personalen känner sig delaktiga i en lärande organisation och ser helheten från förskola till åk 9. Ett utvecklingsområde under det kommande året är rektorsområdets föräldraråd. Föräldrarådet, som jag ser det, ska vara ett konstruktivt forum där föräldrarna tillsammans med personalen, är med och driver frågor gällande verksamheten i förskolan och grundskolan framåt, så är fallet inte idag. Rektorsområdet har sedan grundskolan byggdes arbetat Bifrostinspirerat. Pedagoger har kommit och gått sedan detta startade, Bokebo har tillkommit och nya infallsvinklar har tillstött vilket har gjort att personalen och arbetslagen har börjat gå åt olika håll. Det känns som att vi rektorer ska samla leden tillbaka på spåret och att vi tillsammans utvecklar vårt Bifrostinspirerade arbete åt en gemensam riktning. Förskolornas pedagogiska utvecklingsgrupp startade våren 2008. Gruppen består av en förskollärare från varje förskola och rektor. Gruppen träffas en gång i månaden. Gruppens uppgift är att bl.a. driva gemensamma pedagogiska frågor framåt och se till fortbildningsbehovet. t.ex. utifrån verksamhetsplanen eller läroplanen. Lennart Svensson Rektor 12