Tanums kommun Kommunstyrelsens förslag till Budget 2009

Tanums kommun Kommunstyrelsens förslag till Budget 2009

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 2 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 3 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 5 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 7 OMVÄRLD... 8 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 9 REDOVISNINGSPRINCIPER... 10 RESULTATBUDGET... 11 FINANSIERINGSBUDGET... 11 BALANSBUDGET... 12 NOTFÖRTECKNING... 13 EKONOMISK ANALYS... 14 EKONOMISK PLAN FÖR 2010-2012... 18 RISKANALYS... 20 KÄNSLIGHETSANALYS... 21 DRIFTBUDGET 2009... 22 SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG... 23 NÄMNDSREDOVISNING... 24 Kommunstyrelsen... 24 Tekniska nämnden... 31 Miljö- och byggnadsnämnden... 43 Barn- och utbildningsnämnden... 50 Omsorgsnämnden... 59 Kommunrevisionen... 65 INVESTERINGSBUDGET 2009-2011... 66 BESKRIVNING AV INVESTERINGSPROJEKT... 68 KOMMUNALA BOLAG... 70 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER... 71 PERSONAL... 74 MILJÖ... 76 HANDIKAPPLAN... 79 BEGREPPSFÖRKLARING... 80 Bilaga - STYRMODELL... 81 Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN... 82 1

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE På vilket sätt påverkar en global finansiell kris och en antågande lågkonjunktur Tanums kommun och den kommunala budgeten? Prognoserna har från maj månad till den senast kända skatteprognosen i oktober haft en klart vikande kurva. Därutöver har avgifterna för LSS förändras till en högre börda än som var beräknat i maj månad, detsamma gäller kostnadsutjämningssystemet. Både dessa avgifter regleras mellan kommunerna i Sverige. Det är således ingen ekonomisk reglering från staten. I våras fanns cirka tio miljoner kronor att fördela till styrelse och nämnder för ny eller utökad verksamhet, efter kompensation för beräknade löne- och prisökningar samt ett driftresultat om cirka fem miljoner. I oktober när budgetberedningens förslag om budget för 2009 presenterades har ovanstående utrymme minskat med elva miljoner. Således hade budgetberedningen inga nya pengar utöver löne- och priskompensation att föreslå fullmäktige fördela. Därför har omfördelning av medel mellan styrelse och nämnder gjorts. Situationen hade kunnat vara ännu tuffare om inte skatteintäkterna ökat med nära sju miljoner kronor till följd av intäkter från den kommunala fastighetsavgiften och att regeringen sänkte arbetsgivaravgiften med en procentenhet, vilket för Tanums del innebär sänkta kostnader med tre miljoner kronor. Dessa två poster innebär såldes ett resurstillskott på tio miljoner kronor. Ovanstående beskrivning av förutsättningarna under budgetarbetet, är ett sätt att svara på de inledande frågorna. Utöver de rent krassa effekterna av vikande prognoser anser jag att det finns ett stort mått av psykologi i en försämrad konjunktur. Media av olika slag basunerar ut den ena negativa nyheten efter den andra. Givetvis skall detta inte negligeras men det leder till att man inte vågar handla, bygga eller göra andra investeringar. Sammantaget gör detta att företag får färre uppdrag i sin orderportfölj som sin tur gör att man måste varsla. Kommunens investeringsbudget är mycket omfattande inklusive satsningen på det nya avloppsreningsverket. Tanums kommun håller definitivt inte igen beträffande investeringar. Dels hoppas vi på lägre priser vid upphandling av de olika objekten. Investeringarna och då framförallt avloppsreningsverket kommer under byggnationen att skapa ett antal arbetstillfällen. Investeringsbudgeten är i hög grad en miljösatsning inom vatten- och avloppssektorn som måste genomföras för en fortsatt positiv utveckling av Tanums kommun. Tanums kommun har under ett flertal år redovisat mycket bra resultat. Bokslut för 2008 visar enligt prognos på årsbasis ett resultat om cirka 5,5 miljoner kronor. Driftresultatet i budget 2009 motsvarar antaget ekonomiskt mål. Enligt nu kända prognoser visar det för 2010 en fortsatt nedskrivning av skatteprognoser för kommuner och landsting. Den borgerliga majoriteten har bedömt att oförändrat skatteuttag, 21,99 konor ger ekonomiskt utrymme för att även under 2009 erbjuda bra verksamhet inom skola, vård och omsorg. Givetvis fordras det som alltid en god ekonomisk hushållning. Det är i högsta grad tillåtet att tänka nytt som på sikt ger lägre kostnader och effektivare arbetssätt. Tanum har en stabil ekonomi som ger goda förutsättningar att klara av de kommande åren med förväntad lägre ekonomisk tillväxt. I Tanums kommun finns engagerade politiker, personal och invånare som känner stort ansvar för sin kommun, är kreativa och kommer även i en konjunktursvacka ge god service och utveckla kommunen. Avslutningsvis kan jag konstatera att budgeten för 2009 innebär både att gasa och att bromsa. En droppe droppad i livets älv, har ingen kraft till att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe: Hjälp till att håll de andra oppe. (Tage Danielsson). Clas-Åke Sörkvist Kommunstyrelsens ordförande. 2

BUDGETEN I SAMMANDRAG Resultat Det budgeterade resultatet uppgår till 8,8 mkr varav 3,8 mkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet är tillräckligt för att nå kommunens övergripande ekonomiska målsättning och för att uppfylla kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Utdebitering Utdebiteringen hålls oförändrad 21,99 kronor. Verksamhetsresultat Verksamhetens nettokostnader ökar med 20,0 mkr (3,7 procent). Ökningen förklaras främst av prisoch löneökningar. I budgeten har antaganden gjorts om att lönerna kommer att öka med i genomsnitt 4,3 procent och övriga priser med 2,5 procent, vilket tillsammans med sänkta arbetsgivaravgifter medför ökade kostnader med 18,3 mkr. Antalet elever i grundskola och gymnasieskola minskar något vilket sänker kostnaden med 0,9 mkr. Omsorgsnämnden erhåller 3,0 mkr för volymökning inom handikappomsorgen och 0,8 mkr för volymökning inom äldreomsorgen. Dessa ökningar finansieras genom motsvarande besparingar av övriga nämnders budgetramar. Verksamhetens nettokostnader ökar mer än intäkter från skatteintäkter och generella statsbidrag. Nämndernas ramar Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen 43,6 mkr 14,9 mkr 3,6 mkr 255,4 mkr 213,6 mkr 0,7 mkr Verksamhetsförändringar Kommunstyrelsen Inom kommunstyrelsens ram avsätts särskilda medel inom näringslivsanslaget beroende på nedläggningen av IAC i Tanumshede. Kommunstyrelsen finansierar också en tjänst som GIS-samordnare. Tjänsten delas med Munkedal och Strömstads kommuner. Tekniska nämnden För att stimulera till besparingar inom energiområdet prövas inom några enheter avräkning av förbrukning av el, vatten och värme. Syftet är att alla enheter år 2010 ska betala för sin verkliga förbrukning av el, vatten och värme. Miljö- och byggnadsnämnden För att förbättra service och tillgänglighet i planbygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden Antalet elever i grundskolan och gymnasieskola minskar vilket medför att barn- och utbildningsnämndens budgetram minskas med 0,9 mkr. Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens ram ökas med 3,8 mkr varav 3,0 avser volymökning inom handikappomsorgen och 0,8 mkr avser volymökning inom äldreomsorgen. 3

Investeringar Den totala investeringsvolymen 2009 uppgår till 73,7 mkr, varav 25,7 mkr avser den skattefinansierade verksamheten och 48,0 mkr avser VA-verksamheten. Större investeringar som kommer att genomföras under året är bland annat Vatten- och avloppsanläggningar (48,0 mkr) Exploateringsverksamhet (4,2 mkr) Fastigheter och lokaler (11,0 mkr) Gator och trafiksäkerhet (4,3 mkr) Räntenetto Räntenettot har kunnat sänkas de senaste åren. I 2009 års budget beräknas räntenettot uppgå till cirka -11,0 mkr vilket är 1,0 mkr lägre än föregående år. Soliditet Budgeten för 2009 innebär en förstärkning av soliditeten med 0,8 procentenheter till 7,3 procent. Förstärkningen av soliditeten beror på det positiva resultatet. Långfristig skuld De senaste årens goda resultat har gjort att låneskulden har kunnat minskas kraftigt, främst beroende på överskott i den löpande verksamheten. 2009 års investeringsvolym kan dock inte finansieras med egna medel utan en nettoupplåning med 25,7 mkr är nödvändig. Hela upplåningen avser finansiering av VA-verksamheten. Långfristig skuld uppgår till totalt 270,8 mkr varav 17,0 avser förinbetalda anslutningsavgifter och 253,8 mkr avser lån från finansieringsinstitut. 4

VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Visionen att kommunen ska växa till 13 000 invånare symboliserar den positiva utvecklingen som ska karaktärisera Tanums kommun. En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom att kommunen satsar och är framgångsrik inom utvecklingsområdena: boende, infrastruktur, skola och näringsliv. Vision Tanums kommun ska växa och ha 13 000 invånare år 2013. Utvecklingsområden För att nå visionen om 13 000 invånare krävs att kommunen ökar sin befolkning med cirka 100 personer per år. Kommunens befolkningsstruktur gör att det krävs ett inflyttningsöverskott för att möjliggöra en befolkningsökning. För att skapa förutsättningar för en ökad inflyttning, och minskad utflyttning har kommunen angett fyra utvecklingsområden: Boende Infrastruktur Näringsliv Sveriges bästa skola BOENDE Målsättning: I Tanums ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boendemiljöer av hög kvalitet. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett konkurrensmedel för att öka inflyttningen till kommunen och att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Planerade åtgärder under 2009 Ett ökat boende i kommunen förutsätter att det sker detaljplanering för boende. Kommunen har startat detaljplanearbete för cirka 40 egna detaljplaner. Ökade resurser avsätts för att färdigställa planerna. INFRASTRUKTUR Målsättning Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Väl utbyggd och fungerande infrastruktur i form av vägar, järnväg, bredband och telefoni är av grundläggande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Planerade åtgärder under 2009 Tanums kommun ska arbeta aktivt genom kommunalförbundet Fyrbodal, Västra Götalandsregionen och genom egna initiativ för att vägar och järnväg byggs ut till den standard som behövs för att tillgodose näringslivets och tanumsbornas behov av snabba och säkra kommunikationer. Kommunen kommer att fortsätta arbetet med att verka för en väl utbyggd kommunikation avseende data och telefoni. LANDETS BÄSTA SKOLA Målsättning Tanum ska ha landets bästa skola. Planerade åtgärder under 2009 Skolans uppdrag är omfattande och komplext men kan i huvudsak brytas ned till att omfatta två deluppdrag; fostran och lärande. Uppdraget till skolan kommer från hela samhället för att detta långsiktigt ska kunna tryggas och utvecklas. Målen för uppdraget anges på olika nivåer och i olika styrdokument. Tanums kommun har genom beslut i kommunfullmäktige definierat skolan som ett av kommunens utvecklingsområden och angett att Tanum ska utveckla Landets bästa skola. Det finns många olika sätt att definiera vad som är en bra skola beroende på vilken utgångspunkt man väljer. Dessutom är det ofta svårt att mäta hur bra en skola är. Tanums kommun tar barnens och elevernas lärande, trygghet och trivsel som utgångspunkt för att avgöra vad som är en bra skola. Hur bra en skola är kan med en sådan utgångspunkt avgöras utifrån hur bra barn och elever trivs, hur väl eleverna lyckas i sina studier, i vilken omfattning de går vidare till studier och arbete efter skolan samt hur föräldrar bedömer verksamheten. 5

Målen för förskola och skola i Tanum är följande: Alla barn/elever uppger att de trivs bra eller mycket bra i förskolan/skolan Alla barn/elever uppger att de är trygga och att de aldrig utsätts för kränkande behandling Alla föräldrar bedömer att förskolan/skolan som helhet fungerar bra eller mycket bra Alla elever kan läsa (punkt 15 LUS) i slutet av år 3 Alla elever når målen i de nationella proven i år 5 Alla elever når målen i de nationella proven i år 9 Alla elever når målen i de nationella proven i gymnasieskolan Alla elever i år 9 är behöriga till gymnasieskolan Alla elever i år 9 har betyg i samtliga ämnen Alla elever får avgångsbetyg från gymnasieskolan inom fyra år Alla gymnasieelever ska börja högskola/universitet eller arbeta inom ett år efter avslutade gymnasiestudier NÄRINGSLIV Målsättning Kommunens näringslivsinsatser sker med syfte att stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. Planerade åtgärder under 2009 Tanums kommun ska skapa ett bra näringsklimat i kommunen genom att bland annat: ta fram nya markområden för verksamhetsetableringar tillsammans med det lokala näringslivet arbeta för ett bättre företagsklimat ta fram ett handlingsprogram för näringslivsinsatser göra fler företagsbesök. 6

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen god ekonomisk hushållning som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiellt perspektiv Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Övergripande ekonomiskt mål För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till cirka en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter från markexploatering. En sådan nivå innebär en värdesäkring av det egna kapitalet. Verksamhetsperspektiv För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det måste vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policy och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit och dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. Övergripande verksamhetsmål Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Personal Målsättning För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Fastigheter och anläggningar Målsättning Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte minskar. Miljö Målsättning Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. I miljöarbetet prioriteras följande områden: energi, livsmedel och transporter. Kommunens miljöbelastning från transporter och förbrukning av el och olja ska minska, dessutom ska andelen miljöcertifierade livsmedel öka. 7

OMVÄRLD Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet påverkas i hög grad av olika omvärldsfaktorer. Samhällsekonomi Den internationella konjunkturavmattning som inleddes mot slutet av 2007 och fortsatte under första halvåret i år har nu fördjupats till följd av den finansiella oron. Turbulensen på de finansiella marknaderna har fortsatt och förstärkts under de senaste månaderna och resulterat i kraftiga börsras och konkurshot. I Sverige dämpas tillväxten i år och nästa år, men efterfrågan tar åter fart mot slutet av nästa år när optimismen sakta återvänder till företag och hushåll. Den försvagade internationella efterfrågan medför att exporttillväxten saktar in. Dessutom sprider sig pessimismen allt mer bland hushållen. Trots den fortsatt expansiva finanspolitiken försvagas arbetsmarknaden ytterligare nästa år och BNPtillväxten fortsätter att dämpas. Tidigast 2010 beräknas tillväxten ta fart igen. Sysselsättningen börjar nu vända nedåt. Tillgänglig statistik tyder på en allt svagare efterfrågan på arbetskraft och kalkylerna pekar mot en minskande sysselsättning 2009. Arbetslösheten kulminerar 2010 och väntas uppgå till 6,7 procent. Inflationen är för närvarande hög till följd av höga räntekostnader för egna hem, höga energipriser och höga livsmedelspriser. Det svagare efterfrågeläget bedöms dock få relativt stort genomslag på inflationen nästa år, vilket i kombination med sjunkande energipriser beräknas medföra en snabbt sjunkande inflation. Västsverige Västsverige tillhör de regioner i Sverige som drabbats hårdast i form av ökade varsel det senaste halvåret. Framförallt är det bilindustrin som på grund av minskad försäljning aviserat stora personalminskningar. En svagare utveckling av såväl export som konsumtion och investeringar dämpar tillväxten under 2008 och 2009. Sysselsättningen minskar under 2009 framförallt i industrin samtidigt som arbetslösheten stiger. avvecklade sommaren 2008 sin verksamhet i Tanumshede varvid 300 arbetstillfällen försvann. Nedläggningen av IAC har inneburit att arbetslösheten i Tanum ökat. I september 2008 var 2,8 procent av arbetskraften arbetslös, en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med september 2007. Arbetslösheten i Tanum är nu högre än genomsnittet i både riket och i Västra Götaland. Demografisk utveckling Kommunernas kostnader styrs i hög grad av den demografiska utvecklingen då kostnader för barnomsorg, utbildning och äldreomsorg är de dominerande posterna i den kommunala budgeten. Kommunens verksamhet finansieras i huvudsak av skatteintäkter som styrs av bland annat antalet sysselsatta i samhället. Kostnaden för äldreomsorg kommer att öka bland annat beroende på att antalet äldre i samhället kommer att öka. Andelen personer över 65 år satt i relation till den yrkesverksamma befolkningen (den så kallade äldrekvoten) beräknas öka från dagens 30 procent till 44 procent år 2035. Kostnaderna för barnomsorg och utbildning beräknas utifrån demografiska faktorer inte långsiktigt öka under perioden fram till år 2035. Antalet personer i yrkesverksam ålder beräknas minska de kommande åren, vilket kommer att påverka den kommunala skattebasen negativt. Den kommunala sektorn Kraftiga inkomstökningar från skatter och statsbidrag har gjort att kommunsektorn redovisat betydande överskott de senaste åren. Inkomstökningen från skatter och statsbidrag bedöms vara stora även under 2008 för att därefter sakta minska. Höga löneavtal och ökad kommunal konsumtion gör att resultaten för kommunsektorn försämras under 2008. I takt med att inkomsttillväxten avtar under 2009 och 2010 minskar också utrymmet för den kommunala konsumtionen. Kommunsektorn som helhet beräknas klara balanskravet under åren 2008-2009. Om konsumtionsökningen inte kan begränsas riskerar sektorn att redovisa underskott under 2010. Tanum Tanum och Strömstad har under flera år tillhört de områden i Sverige som haft högst tillväxt mätt som ökning av lönesumman. Förvärvsintensiteten i Tanum ligger över genomsnittet i länet och riket. IAC, som var Tanums största privata arbetsgivare 8

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling Under perioden 1997-2007 ökade Tanums befolkning med cirka 100 personer och uppgick den 31 december 2007 till 12 246 personer. Ökningen beror helt och hållet på ett positivt inflyttningsnetto, som under perioden uppgick till 750 personer, främst på en hög bruttoinflyttning. Födelseunderskottet uppgick under perioden till cirka 650 personer. Ålderssammansättning Sedan 1997 har antal personer under 19 år minskat med cirka 300 personer. Antalet personer över 65 år har varit i stort sett oförändrat, dock minskar åldersgruppen 65-79 år medan antalet personer äldre än 80 år ökat. Befolkningen i åldrarna 20 till 64 år har ökat med cirka 390 personer. Befolkningsprognos SCB har tagit fram en befolkningsprognos för Tanums kommun. Prognoserna visar på ett positivt inflyttningsnetto på cirka 50 personer per år. Födelsetalen ligger kring 105 personer per år och antalet avlidna är cirka 150 personer per år. Enligt befolkningsprognosen kommer Tanums befolkning att minska cirka 70 personer mellan 2008 och 2011 för att sedan minska med ytterligare 120 personer fram till 2015. Skatteintäkter och statsbidrag Främst tack vare en stark sysselsättningsutveckling ökade skatteunderlaget i riket kraftigt under 2007 och 2008. En uppbromsning av samhällsekonomin beroende på konjunkturavmattning medför att ökningen av skatteunderlaget blir lägre de kommande åren. År 2009 och framåt beräknas skatteunderlaget öka med 3,2 procent och 2010 ökar skatteunderlaget med 3,9 procent. Skatteintäkter och statsbidrag baseras på Sveriges kommuner och landstings oktoberprognos. Periodisering av skatteintäkter sker enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisningsanvisning. Taxor och avgifter Taxor och avgifter höjs med konsumentprisindex om inte annat anges i nämndernas budgetbeskrivningar. Räntor De senaste årens överskott i boksluten har gjort det möjligt att amortera på låneskulden. Detta tillsammans med låga räntenivåer har gjort att räntekostnaden kunnat minskas. För 2009 beräknas låneskulden uppgå till cirka 270 mkr. Medelräntan på låneskulden har beräknats till 5,0 procent. Tillsammans med räntor på pensionsskulden uppgår kostnadsräntorna till 13,3 mkr.. Pris- och löneökningar Kostnaden för löneökningar beräknas till 4,3 procent från 2008 års lönenivå. Övriga priser väntas stiga med 2,5 procent. Detta innebär att pris- och löneökningar sammantaget beräknas öka kostnaderna med cirka 21,2 mkr. Pålägget för personalomkostnader uppgår till 40,76 procent. Elevtalsförändringar Elevantal Förändring Prestationsanslag 2008 2009 elevantal 2009 elev/år Förskola 314 335 21 51 541 Familjedaghem 152 145-7 38 374 Fritidshem 307 331 24 29 079 Kooperativ 83 83 0 33 574 Grundskola 1 241 1 172-69 32 440 Gymnasieskola 566 557-9 103 555 Befolknings utv 1997-2007 Totalt 0-4 5-14 15-19 20-64 65-79 80-1997 12 152 653 1 678 678 6 405 1 942 796 1998 12 111 589 1 713 641 6 453 1 921 794 1999 12 069 545 1 714 662 6 460 1 899 789 2000 12 105 523 1 705 686 6 521 1 867 803 2001 12 116 493 1 680 697 6 574 1 859 813 2002 12 210 507 1 634 744 6 662 1 843 820 2003 12 288 518 1 563 795 6 761 1 841 810 2004 12 317 533 1 476 863 6 732 1 883 801 2005 12 252 529 1 370 908 6 790 1 850 841 2006 12 253 555 1 291 926 6 759 1 867 855 2007 12 246 542 1 218 946 6 793 1 886 861 9

REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunerna ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Redovisning och budgetering Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter ska redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på ekonomistyrningsverkets prognostiserade belopp. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Intäkter från tomtexploatering budgeteras som intäkt på driftbudgeten. Avskrivningstider: Förvaltningsfastigheter Övriga verksamhetsfastigheter Industrifastigheter och Fritidsanläggningar Inventarier exkl. datorutrustning Datorutrustning VA-utrustning Övervakningssystem,vattenmätare, instrumentering, el-utrustning PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation Distributionsnät vatten, avlopp & dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. Matarledningar vatten & avlopp, vattentorn 50 år 33 år 20 år 5 år 3 år 10 år 15 år 30 år 50 år Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2009 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt, som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 10

Plan Plan Plan Budget Kompl Bokslut RESULTATBUDGET 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Verksamhetens nettokostnader -528,4-517,1-498,8-485,7-468,3-447,2 Intäkter tomtexploatering 3,0 3,0 3,0 3,8 7,0 2,4 Avskrivningar -36,0-31,5-31,0-30,3-30,9-29,6 Verksamhetsresultat -561,4-545,6-526,8-512,2-492,2-474,4 Skatteintäkter och utjämningsbidrag Not 1 586,7 565,6 546,4 531,7 515,9 498,2 Finansiella intäkter 1,3 5,8 3,9 2,6 1,3 2,3 Finansiella kostnader -17,7-17,1-14,9-13,3-13,3-9,3 Res efter skatteintäkter och finansnetto 8,9 8,7 8,5 8,8 11,7 16,8 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT Not 2 8,9 8,7 8,5 8,8 11,7 16,8 ökning verksamhetskostnader i procent 2,2% 3,7% 2,7% 3,7% 4,7% ökning skatteintäkter och bidrag i procent 3,7% 3,5% 2,8% 3,1% 3,6% antal invånare 1/11 året innan 12 178 12 212 12 234 12 250 12 270 FINANSIERINGSBUDGET Plan Plan Plan Budget Kompl Bokslut 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Löpande verksamhet Årets resultat 8,9 8,7 8,5 8,8 11,7 16,8 Justering för avskrivning 23,3 23,3 23,1 22,5 23,0 21,6 Just. för avskrivning VA 12,7 8,2 7,9 7,8 7,9 8,0 Justering för rörelsekapitalets förändring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,8 Medel från löpande verksamhet 44,9 40,2 39,5 39,1 42,6 51,2 Investeringar Investeringar skattefinansierad verks. -30,0-26,7-30,5-25,7-55,4-32,6 Investeringar VA-verksamhet -14,8-45,0-68,5-48,0 beslutade - ej utförda inv. -50,4 Försäljning anl.tillg 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 1,3 Investeringsnetto -41,8-68,7-96,0-70,7-102,8-31,3 Finansiering Summa nettoupplåning -19,6 23,9 31,8 25,7 3,3-35,5 Långfristig upplåning skattefinansierad verks. -5,2-8,3-4,1-8,8 Långfristig upplåning VA-verksamhet -14,4 32,2 35,9 34,3 Anslutningsutgifter VA-verksamhet 16,5 4,6 24,7 5,9 Beslutade, ej upptagna lån 50,4 Finansieringsnetto -3,1 28,5 56,5 31,6 53,7-35,5 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 0,0 0,0 0,0 0,0-6,5-15,6 11

BALANSBUDGET Plan Plan Plan Budget Kompl Bokslut 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Anläggningstillgångar Not 3 758,3 752,5 715,3 650,3 609,9 538,0 Fordringar mm 30,8 30,8 30,8 30,8 30,8 30,8 Likvida medel 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 26,5 Summa tillgångar 809,1 803,3 766,1 701,1 660,7 595,3 Eget kapital 305,3 296,6 288,1 279,3 267,6 250,8 Justering Årets resultat 8,9 8,7 8,5 8,8 11,7 16,8 Summa eget kapital 314,2 305,3 296,6 288,1 279,3 267,6 Avsättningar 35,7 35,7 35,7 35,7 35,7 35,7 Låneskuld till kreditinstitut 289,9 309,5 285,6 253,8 228,1 174,4 Förutbetalda anslutningsavgifter mm 62,8 46,3 41,7 17,0 11,1 11,1 Summa långfristiga skulder 352,7 355,8 327,3 270,8 239,2 185,5 Kortfristiga skulder 106,5 106,5 106,5 106,5 106,5 106,5 Summa kortfristiga skulder 106,5 106,5 106,5 106,5 106,5 106,5 Summa skulder och eget kapital 809,1 803,3 766,1 701,1 660,7 595,3 Soliditet inkl pensionsskuld 9,6% 8,6% 7,8% 7,3% 6,5% 5,2% Soliditet exkl pensionsskuld 38,8% 38,0% 38,7% 41,1% 42,3% 45,0% Pensionsskuld 236,6 Borgensförbindelse Tanums Bostäder AB 161,6 * *(Borgensram 175,0 from 2008) 12

NOTFÖRTECKNING Not 1 Skatteintäkter och statsbidrag Budgetförslaget är baserat på en utdebitering på 21:99 kronor per skattekrona. Slutavräkning av skatteintäkter redovisas inkomståret. I budget 2009 har preliminär slutavräkning upptagits enligt Svenska kommunförbundets prognos. Den definitiva slutavräkningen fastställs i december 2009 From 1 januari 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet var reformen att vara intäktsneutral för kommunerna. Ökningar på grund av nya taxeringsvärden eller nya fastigheter samt indexuppräkningar tillfaller kommunerna from 2009. Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Skatteintäkter 471,4 452,3 435,5 427,0 412,1 388,3 Avräkning skatteintäkter -5,7-2,9 5,5 Kostnadsutjämning -16,6-16,6-16,7-16,7-11,3-6,5 Kostnadsutjämning för LSS -11,0-11,1-11,1-11,1-11,3-11,1 Sysselsättningsstöd Inkomstutjämningsbidrag 133,6 128,2 123,0 121,3 118,3 108,7 Införandebidrag 0,5 2,0 Regleringsbidrag -13,4-10,0-7,2-6,0-5,5 11,2 Kommunal fastighetsavgift 22,8 22,8 22,8 22,9 16,1 Summa 586,7 565,6 546,4 531,7 515,9 498,2 Not 2 Årets resultat Årets resultat visar resultatet efter extraordinära poster. Årets resultat binder samman resultaträkningen med balansräkningen. Denna post kan också räknas fram genom att jämföra årets eget kapital med föregående års eget kapital. Budgetförslaget innebär att kommunens eget kapital förbättras med 8,8 mkr. Resultat exklusive intäkter från markexploatering uppgår till 5,0 mkr. Not 3 Anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar för stadigvarande bruk. Tillgångarna ökar genom nya investeringar samt ökade långfristiga fordringar. Minskning av tillgångarna sker genom försäljning, värdeminskning i form av avskrivningar samt minskade långfristiga fordringar. Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Ingående värde 752,5 715,3 650,3 609,9 538,0 540,0 Nettoinvesteringar 44,8 71,7 99,0 73,7 55,4 32,6 Ej finansierade investeringar Beslutade ej genomförda investeringar 50,4 Försäljningar -3,0-3,0-3,0-3,0-3,0-1,3 Minskning långfristiga fordringar Avskrivningar -36,0-31,5-31,0-30,3-30,9-29,6 Övrigt -3,7 Utgående värde 758,3 752,5 715,3 650,3 609,9 538,0 13

EKONOMISK ANALYS Resultatutveckling Tanums kommun har redovisat positiva resultat varje år sedan år 2000 och även klarat det lagstadgade balanskravet varje år. För år 2007 redovisade kommunen ett positivt resultat på 16,8 mkr. För perioden 2000-2007 uppgick det samlade resultatet till cirka 100 mkr vilket är tillräckligt för att uppfylla kraven för god ekonomisk hushållning. Resultaten för denna period har delvis kompenserat för svaga resultat under slutet av 1990-talet. Sammantaget räcker dock inte resultaten under perioden 1997-2007 för att leva upp till nivån för god ekonomisk hushållning. Kostnadsutveckling Under början på 2000-talet ökade nettokostnaden för den kommunala verksamheten kraftigt vilket kunde balanseras av ökade skatteintäkter. Besparing och effektiviseringsåtgärder gjorde att nettokostnadsökningen bromsades upp under 2004 och 2005. I bokslut för 2006 och 2007 skedde dock en kraftig ökning av nettokostnaden som innebar att kostnaderna steg med nära tolv procent på två år. Detta skedde samtidigt som skatteintäkterna bara ökade åtta procent. På sikt är det viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkterna om balans i ekonomin ska kunna upprätthållas. 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0 Resultatutveckling 1997-2009, mkr -34,9 2,3 1997 1998-29,3 23,8 22,4 15,7 16,8 11,7 8,8 5,3 3,6 4,9 5,8 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Budget 2009 Enligt kommunens övergripande ekonomiska mål ska kommunens resultat, exklusive intäkter från exploateringsverksamheten, uppgå till minst en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett resultat på 5,3 mkr. Ett sådant resultat uppfyller också kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Resultatet i 2009 års budget uppgår till 8,8 mkr. Av resultatet avser 3,8 mkr intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet exklusive exploateringsintäkter är i princip tillräckligt för att uppnå kommunens övergripande ekonomiska mål och att uppfylla kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Nettokostnadsutveckling 2000-2009, procent 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% 5,3% 6,8% 4,8% 4,9% 1,0% 5,6% 5,9% 4,7% 3,7% -0,3% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Budget 2009 Verksamhetskostnaderna ökar med 3,7 procent, 20,0 mkr. Hela kostnadsökningen förklaras av höjda priser och höga kostnader för nya löneavtal. Verksamhetsvolymen minskar något inom grundskola och gymnasieskola medan volymen inom handikappomsorgen och äldreomsorgen ökar. Ökningen av skatteintäkter uppgår till 3,1 procent, 15,8 mkr. Den relativt låga ökningen beror dels på att konjunkturavmattningen innebär att skatteunderlaget växer i en långsammare takt än tidigare och dels på att Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet ökar med cirka fem mkr under 2009. Däremot ökar intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften kraftigt med 6,9 mkr. För att bibehålla en ekonomisk balans är det viktigt att inte kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. 14

Skatteintäkter och utjämningsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av tre faktorer: Kommunens invånarantal, utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt den egna utdebiteringen. Beräkningen av skatteintäkter baseras på att Tanums utdebitering hålls oförändrad, 21,99 kronor. Främst tack vare en stark sysselsättningsutveckling ökade skatteunderlaget kraftigt under åren fram till och med 2007. Konjunkturavmattningen innebär att skatteintäkterna för 2008 och de närmaste åren därefter ökar långsammare än tidigare. Tanums skattekraft uppgår till 86,5 procent av genomsnittet i riket vilket gör Tanum förhållandevis känslig för förändringar i inkomstutjämningen. Kostnadsutjämning Från att ha varit nettomottagare i kostnadsutjämningssystemet är Tanum sedan några år betalare till utjämningssystemet. Den främsta orsaken till denna förändring är Tanums demografiska utveckling relativt övriga kommuner i landet. Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) preliminära beräkning för 2008 kommer Tanums avgift till systemet att öka med drygt fem mkr jämfört med 2008. Avgiften för 2009 skulle efter ökningen uppgå till 16,7 mkr. Kostnadsutjämning mkr 2003 11,6 2004 4,2 2005-5,2 2006-6,9 2007-6,5 2008-11,3 2009-16,7 Kostnadsutjämning för LSS Ett särskilt utjämningssystem för LSS infördes 2004. Mellan 2004 och 2008 ökade Tanums kostnader för LSS-utjämning från 0,3 mkr till 11,3 mkr. Enligt preliminära beräkningar för 2008 ska Tanums avgift uppgå till 11,1 mkr vilket är i princip oförändrat jämfört med 2008 års avgift. En särskild utredning har haft till uppgift att se över utjämningssystemet för LSS-kostnader. Utredningens förslag innebär ingen större förändring för Tanums vidkommande. Kostnadsutjämning LSS mkr 2004-0,3 2005-5,9 2006-9,9 2007-11,1 2008-11,3 2009-11,1 Pensioner Ett nytt pensionsavtal för de kommunala avtalsområdena trädde i kraft den 1 januari 2006. Avtalet innebär en livsinkomstbestämd pension. Pensionen är kopplad till löneutvecklingen i ekonomin, på så sätt bryts den kostnadsdrivande effekten i nuvarande avtal. Den avgiftsbestämda premien för 2009 uppgår till 4,25 procent och till 4,5 procent 2010. Beräkningsgrunderna för pensionsskulden förändras från och med 2006. Förändringen innebär att den i modellen antagna livslängden höjs samtidigt som avkastningsräntan sänks. Både dessa förändringar ger en ökad pensionsskuld. De kommande åren kommer kostnaderna för pensioner att öka, främst beroende på ökade utbetalningar då antalet personer som går i pension ökar. Pensionskostnader mkr 2006-22,9 2007-27,3 2008-25,0 2009-24,0 2010-25,5 2011-27,5 15 Investeringar Den senaste tioårsperioden har nettoinvesteringarna i Tanums kommun uppgått till 343 mkr vilket

motsvarar cirka 34 mkr per år. Investeringsvolymen har, sett över hela perioden kunnat, täckas med egna medel. 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Nettoinvesteringar 2000-2009, mkr 55,7 29,4 44,1 27,6 33,7 27,0 35,0 32,6 55,4 73,7 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Budget 2009 I budgeten för 2009 finns investeringar upptagna med 73,7 mkr. Totalt för perioden 2010-2012 uppgår investeringsvolymen till cirka 200 mkr. Utöver dessa investeringsmedel beräknas tidigare beslutade investeringsmedel, som inte är förbrukade, uppgå till 26 mkr förbrukade fram till och med 2008. Av investeringarna i 2009 års budget avser: Va-investeringar 48,0 mkr Exploateringsverksamhet 4,2 mkr Skattefinansierad verksamhet exkl exploateringsverksamhet 21,5 mkr Långfristig skuld Kommunens långfristiga skuld uppgick i bokslut 2007 till 186 mkr varav 174 mkr avser lån från banker och andra kreditinstitut. Utöver dessa lån finns beslutade ej upptagna lån med 67 mkr som avser finansiering av budgeterade investeringar som senarelagts. De senaste åren har starka resultat medfört att låneskulden kunnat nettoamorteras. Under den senaste fyraårsperioden har de långfristiga skulderna minskat med cirka 100 mkr, varav 50 mkr är en amortering av den långfristiga skulden som gjorts möjlig tack vare de senaste årens goda resultat. De resterande 50 mkr är beslutade investeringar som senarelagts och därför ej finansierats. 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Låneskuld 2000-2009, mkr 259,3 275,9 274,5 277,2 278,2 230,2 225,9 185,5 270,8 239,2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Budget 2009 Den löpande verksamheten lämnar ett överskott på 39,1 mkr som tillsammans med beräknade försäljningar av anläggningstillgångar med 3,0 mkr ger ett utrymme för investeringar och eller amortering av låneskulden på 42,1 mkr. Hela utrymmet används för investeringar vilket innebär att det inte finns något utrymme att amortera på låneskulden. 16

Soliditet Soliditeten minskade under perioden 1989-1991 från 57 procent till 1,0 procent. Försämringen beror dels på negativa resultat och dels på justeringar av det egna kapitalet till följd av engångsåtgärder, exempelvis avsättning för återställande av soptipp. Sedan 2001 har en viss förstärkning skett av soliditeten beroende på starka resultat vilket ökat det egna kapitalet. I bokslut 2007 försämrades soliditeten trots ett starkt resultat, detta beroende på ändrade beräkningsförutsättningar avseende pensionsskulden. Budget 2009 Förslaget till budget för 2009 innebär en förstärkning av soliditeten med 0,8 procentenhet till 7,3 procent. Förändringen av soliditeten beror främst på att ökningen av årets resultat ger en förhållandevis stor ökning av eget kapital samtidigt som tillgångsökningen är förhållandevis måttlig. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 41,1 procent. Sett över hela perioden från 1989 har en kraftig urholkning av kommunens förmögenhet skett, vilket innebär att denna generation av skattebetalare inte fullt ut betalat sin konsumtion av kommunala tjänster. Soliditetsförsämringen motsvaras av minskning av det egna kapitalet med cirka 300 mkr. Soliditet 1989-2007, procent 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 17

EKONOMISK PLAN FÖR 2010-2012 Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en ekonomisk planering som omfattar minst tre år. Förutom att Tanums kommun upprättar budget för 2009 görs en ekonomisk plan för åren 2010-2012. Planen redovisar verksamhetsutrymmet utifrån kända finansiella förutsättningar. Kommunen upprättar också en investeringsplan för åren 2010-2011. Kommunalekonomiska förutsättningar Kommunsektorn har de senaste åren haft gynnsamma förutsättningar med en hög tillväxttakt avseende skatteintäkter och statsbidrag, dels har skatteunderlaget vuxit mer än kostnadsökningen för löner och priser och dels har sektorn erhållit ökade statliga bidrag. Kommunerna har dock kostat på sig höga ökningar av verksamhetskostnaderna. I boksluten för 2006 och 2007 redovisade de flesta kommuner betydande överskott. Prognoser för 2008 års bokslut visar att kommunsektorn som helhet kommer att göra ett överskott men att antalet kommuner som redovisar ett underskott blir fler. För åren 2010-2012 ser skatteintäkter och statsbidrag ut att öka betydligt långsammare än under åren 2000-2007. Ökningen begränsas dels av en svagare konjunktur men också av att regeringen inte avser att räkna upp de generella statsbidragen men inflationen. För Tanums vidkommande påverkar också en negativ befolkningsutveckling ökningstakten. Kostnaderna för grund- och gymnasieskola kommer att minska de kommande åren då de stora barnkullarna från slutet på 1980- talet och början på 1990-talet lämnar skolan. Kostnaderna för äldreomsorg kommer däremot att öka till följd av demografiska förändringar. I ett längre perspektiv framstår finansieringen av de offentliga tjänsterna som bekymmersam då andelen av befolkningen som förvärvsarbetar minskar samtidigt som kostnaderna för äldreomsorg, pensioner och sjukvård ökar när 40-talisterna når pensionsåldern. De närmaste åren ser skatteintäkter och statsbidrag ut att öka med drygt tre procent per år. Ökningen begränsas av att regeringen inte avser att räkna upp de generella statsbidragen med inflationen. För Tanums vidkommande påverkar också en negativ befolkningsutveckling ökningstakten. Kostnaderna för grund- och gymnasieskola kommer att minska de kommande åren då de stora barnkullarna från slutet på 1980-talet och början på 1990-talet lämnar skolan. Kostnaderna för äldreomsorg kommer däremot att öka till följd av demografiska förändringar. Befolkningsprognos Tanums befolkning ökade under åren 2001-2007 med cirka 150 personer och uppgick den 31 december 2007 till 12 246 personer. Ökningen sedan 2001 beror helt på ett positivt inflyttningsnetto. I resursberäkningarna för 2009 har befolkningen antagits uppgå till 12 250 personer vilket är i princip oförändrat jämfört med den 31 december 2007. Under perioden 2010-2012 beräknas befolkningen minska med cirka 50 personer. Utdebitering I den ekonomiska planen för åren 2010-2012 har skatteberäkningarna baserats på att utdebiteringen hålls oförändrad vid 21,99 kronor. 18

Skatteintäkter och statsbidrag Enligt senaste kända prognoser beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med cirka 3,0 procent per år under perioden 2010-2012. Pris- och löneökningar För åren 2010 till 2012 har pris- och löneökningarna beräknats till 4,0 procent årligen. Resultat För att nå det ekonomiska målet med resultat som uppgår till en procent av skatteintäkter och statsbidrag kräva att nettokostnaderna minskas med cirka tio mkr under perioden 2010-2012. Merparten av minskningen behöver göras i början på planperioden Investeringar I investeringsplan för 2010-2011 finns investeringar upptagna med cirka 200 mkr. Låneskuld Under förutsättning att resultatnivån upprätthålls och att investeringsvolymen ligger på budgeterad nivå krävs en nettoupplåning med cirka 45 mkr under perioden 2010-2012. Soliditet Om resultatnivån hålls uppe i enlighet med kommunens övergripande finansiella mål och investeringarna inte blir högre än budgeterats kommer soliditeten att förstärkas och uppgå till 9,6 procent 2012. 19

RISKANALYS Finansiella risker Valutarisk Kommunkoncernen har inga in- eller utbetalningar i utländsk valuta. Hela låneskulden är placerad i svensk valuta. Likviditetsrisk Den finansiella krisen hösten 2008 har inneburit ökade svårigheter att snabbt skaffa finansiering till bra räntenivåer. Genom medlemskapet i Kommuninvest har kommunen och Tanums Bostäder AB kunnat skaffa kapital på ett effektivt sätt. Till koncernkontot finns en checkkredit på 20 mkr knuten som kan utnyttjas utan förbehåll.. Ränterisk Kommunen och Tanums Bostäder AB har fastställt en finansieringspolicy som bland annat reglerar hur strukturen på låneportföljen ska utformas för att minimera ränterisken. Enligt policyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden ej understiga ett år och inte heller överstiga sex år. För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. Räntebindningen frikopplas från de enskilda lånen. Detta ger kommunen möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. Borgensåtaganden Kommuninvest Tanums kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening som är ett samarbete kring finansiella tjänster, främst upplåning. Kommuninvest har drygt 200 medlemmar. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av kommunal borgen. Denna borgen kombineras med ett avtal borgensmännen emellan som innehåller bestämmelser om i vilken ordning en borgensman kan fördela eventuella krav från en långivare. Grundtanken i avtalet är att varje borgensman har ett slutligt ansvar för ett belopp som motsvarar vad borgensmannen i fråga lånat från Kommuninvest. Tanums kommun och Tanums Bostäder hade i augusti lån hos Kommuninvest med 180,0 mkr motsvarande 55 procent av den totala låneskulden. All upplåning som Tanums Bostäder AB gör hos Kommuninvest sker med kommunal borgen som säkerhet. Borgen till bostadsändamål Kommunfullmäktige har beslutat om en ram för borgensåtaganden gentemot Tanums Bostäder AB med 175 mkr. Per den 30 september var 160 mkr av borgensramen utnyttjad. Kommunens ansvarsåtagande avseende statligt reglerade lån för egna hem var vid årsskiftet 2007 1,6 mkr vilket var 40 procent av den totala låneskulden 5,0 mkr. Intern kontroll Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Nämnderna genomför varje år en uppföljning av den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Säkerhetsarbete Kommunen har samlat ansvaret för säkerhetsarbete och skadeförebyggande arbete under kommunstyrelsen och anställt en särskilt säkerhetssamordnare. Tanums kommun har utarbetat en risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Räddningstjänsten utarbetar dessutom en risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen om skydd mot olyckor. Försäkringsskydd Kommunen och Tanums Bostäder AB har tecknat försäkringsavtal som bland annat ger fullvärdesförsäkring av fastigheter samt en ansvarsförsäkring. Nu gällande försäkringsavtal för kommunen löper till och med 30 juni 2009. Kommunstyrelsen har antagit en riskhanteringsplan för den kommunala verksamheten. Tanums Bostäder AB har upphandlat och tecknat ett nytt försäkringsavtal som gäller under tiden 1 juli 2009 till och med den 30 juni 2012. IT-säkerhet Kommunstyrelsen har fastställt riktlinjer för ITsäkerhet. En särskild studie av säkerheten i verksamhetskritiska system gjordes under början på 2004. Under 2009 kommer en riskanalys av säkerheten i kommunikationslösningar, centrala servrar med mera att genomföras. Riskanalys Tanums kommun har utarbetat en risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Räddningstjänsten utarbetar dessutom en risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen om skydd mot olyckor. 20

KÄNSLIGHETSANALYS Invånarantal Invånarantalet påverkar bland annat statsbidrag och skatteintäkter. Den 30 juni 2008 uppgick befolkningen till 12 298 invånare. I budgeten för kommande år bygger beräkningen av skatteintäkter och utjämningsbidrag på en befolkning på 12 250 invånare. Skulle invånarantalet minska med ytterligare 50 personer minskar skatteintäkterna med cirka 2,0 mkr. Statsbidrag/utjämningssystem I budget 2009 erhåller Tanums kommun ersättningar för inkomstutjämning med 121,3 mkr. I kostnadsutjämningssystemet betalar Tanum en avgift på 16,7 mkr. Tanums kommun har en egen skattekraft på 86,5 procent och påverkas därmed i hög grad av förändringar i inkomstutjämningssystemet. Löneökningar I budgeten för 2009 har utrymmet för löneökningar beräknats till i genomsnitt 4,3 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman medför en personalkostnadsökning med cirka 4,2 mkr. Räntor En höjning av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge ökade räntekostnader vid fullt genomslag med 2,6 mkr. Skatteintäkter En förändring av skattesatsen med 10 öre ger förändrade intäkter med cirka 1,9 mkr. 21

DRIFTBUDGET 2009 Kompl budget 2008 pris/lön volym övrig justering Sänkt PO verks.för budget 2009 Förslag budget 2009 Kommunstyrelsen -43 817-1 504 465 127 1 100-43 629 Tekniska nämnden -15 119-725 385 108 450-14 901 Miljö- och byggnadsnämnden -3 556-235 10 45 100-3 636 Barn- och utbildningsnämnden -249 993-9 789 878 950 1 093 1 500-255 361 Omsorgsnämnden -202 732-8 986-800 890 1 000-3 000-213 628 Kommunrevisionen -544-14 -100-658 Summa nämndsverksamhet -515 761-21 253 78 2 700 2 373 50-531 813 Pensionskostnader -25 000 1 000-24 000 Kommunstyrelsens oförutsedda -500 100-400 Semesterlöneskuld -670 670 0 Projekt Näringsliv not 1) -700-100 -800 Summa övriga verksamhetskostnader -26 870 0 0 1 000 0 670-25 200 Disposition av överskott 0 0 Summa verksamhetskostnader -542 631-21 253 78 3 700 2 373 720-557 013 Avskrivningar -30 900 600-30 300 Interna poster 74 384-3 609 527 71 302 Verksamhetskostnader (externa) -499 147-21 253 78 691 2 900 720-516 011 Räntenetto -12 000 1 300-10 700 Skatteintäkter och bidrag 515 900 15 844 531 744 Årets resultat 4 753-21 253 78 17 835 2 900 720 5 033 Intäkter tomtexploatering 7 000-3 200 3 800 Årets resultat inkl tomtexpl. 11 753-21 253 78 14 635 2 900 720 8 833 not 1) Anslaget inkluderar 430 tkr avseende medfinansiering projekt Fyrbodal. 22

SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG Kommunstyrelsen Ram budget 2008 43 817 Pris- och löneökningar 1 504 Justeringar Kapitalkostnader -465 Sänkt PO -127 verksamhetsförändringar Effektiviseringsåtgärder -1100 Förslag ram budget 2009 43 629 Tekniska nämnden Ram budget 2008 15 119 Pris- och löneökningar 725 Justeringar Kapitalkostnader -385 Sänkt PO -108 Verksamhetsförändringar Effektiviseringsåtgärder -450 Förslag ram budget 2009 14 901 Miljö- och byggnadsnämnden Ram budget 2008 3 556 Pris- och löneökningar 235 Justeringar Kapitalkostnader -10 Sänkt PO -45 Verksamhetsförändringar Effektiviseringsåtgärder -100 Reception miljö-, bygg- och planavd. inom ram Förslag ram budget 2009 3 636 Barn- och utbildningsnämnden Ram budget 2008 249 993 Pris- och löneökningar 9 789 Justeringar Volymförändring Bun -878 Internhyra -950 Sänkt PO -1093 Verksamhetsförändringar Effektiviseringsåtgärder -1 500 Förslag ram budget 2009 255 361 Omsorgsnämnden Ram budget 2008 202 732 Pris- och löneökningar 8 986 Justeringar Volymförändring On 800 Internhyra -890 Sänkt PO -1 000 Verksamhetsförändringar Utökad ram On 3 000 Förslag ram budget 2009 213 628 Kommunrevisionen Ram budget 2008 544 Pris- och löneökningar 14 Verksamhetsförändringar Utökad ram Kommunrevisionen 100 Förslag ram budget 2009 658 23