Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

starten på ett livslångt lärande

2.1 Normer och värden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Förändringar i Lpfö 98

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Läroplan för förskolan

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola Läsår: 2017/2018

Tyck till om förskolans kvalitet!

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal Pedagogisk Plan Hösten 2018/ Våren 2019 Förskolan Solstrålen

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Innehå llsfö rteckning

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Det nya i Läroplan för förskolan

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Ryds förskola

Lokal arbetsplan 14/15

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alboga förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN. Förskolan Bryggan. Läsåret 2009/2010

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Kvalitetsrapport Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Förskolans arbete med jämställdhet

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. Killingens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

Arbetsplan 2015/2016

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan Verkö förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan Duvans förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

ARBETSPLAN FÖR BIKUPAN MARS PLUTO

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Transkript:

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen 13 fax 212000-1843 org nr 686 80 Sunne Sunne

2 (9) Innehåll Presentation av förskolan... 3 Förskolan Bäcken... 3 Kunskap och kompetens... 4 Bakgrund... 4 Vision för förskolan Sunne kommun... 5 Vad ska känneteckna undervisningen... 5 Lärandemiljö... 6 Nulägesbeskrivning:... 6 Mål:... 6 Process/insatser/åtgärder:... 6 Dokumentation:... 6 Uppföljning:... 6 Utvärdering:... 6 Hållbar utveckling... 7 Nulägesbeskrivning:... 7 Mål:... 7 Process/insatser/åtgärder:... 7 Dokumentation:... 7 Uppföljning:... 7 Utvärdering:... 7 Förskolan i världen... 8 Jämställdhet... 8 Nulägesbeskrivning:... 8 Mål:... 8 Process/insatser/åtgärder:... 8 Dokumentation:... 8 Uppföljning:... 9 Utvärdering:... 9 Mångfald... 9 Nulägesbeskrivning:... 9 Mål:... 9 Process/insatser/åtgärder:... 9 Dokumentation:... 9 Uppföljning:... 9 Utvärdering:... 9

3 (9) Presentation av förskolan Förskolan Bäcken Förskolan Bäcken ligger i Bäckalund, ca 15 kilometer nordöst om Sunne, med nära till natur, skola, gymnastiksal och fotbollsplan. Förskolan är en enavdelningsförskola med barn i åldrarna 1-5 år. Vi arbetar för att vara nära och delaktiga i barnens lek och vi tycker att det är viktigt att se till barnens behov och intressen i utformandet av vår verksamhet. Vi anser att utevistelse är viktigt för barnens hälsa, vi är ute varje dag och vårt mål är att varje vecka gå till skogen och använda oss av dess möjligheter till lek och lärande.

4 (9) Kunskap och kompetens Bakgrund Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov. Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande. Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.

5 (9) Vision för förskolan Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential Vad ska känneteckna undervisningen Sunne kommuns skolplan innehåller utvecklingsområdena Lärandemiljö, Hållbarutveckling och Förskolan i världen. Dessa områden kommer att genomsyra förskolans arbete. Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling. Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

6 (9) Lärandemiljö Alla individer lär på olika vis. Varje elev har rätt att nå sitt max. Det är skolans ansvar att ge en varierad undervisning där alla på något sätt kan känna att det passar dem och att de får hjälp i sitt lärande. Varje elev ska få uppleva en stimulerande lärmiljö där alla kan känna trygghet. Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb. (s. 4 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015) Nulägesbeskrivning: Vi håller just nu på att forma miljön på förskolan så att den främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Vi kommer att lägga vårt största fokus på det norra rummet genom att bygga upp en tilltalande miljö för barnen. Vår tanke är att skapa ett bygg- och konstruktionsrum där vi i utformandet av rummet och dess material utgår från barnens intressen. Mål: Vårt mål är att tillsammans skapa en miljö i det norra rummet som lockar till lek och lärande. Process/insatser/åtgärder: För att kunna skapa denna miljö så ska rummet målas om, garderob och hyllplan tas bort. Vi vill skapa rum i rummet känsla genom möblering. Inspirationsbilder ska sättas upp på väggar och vi vill försöka få till en lekyta i fönstren. Dokumentation: Under årets gång kommer vi att göra observationer över hur barnen leker i det norra rummet. Genom observation så kan vi se om barnen går till det norra rummet och lockas till lek. Uppföljning: Vi tar upp det som en stående punkt på arbetslagsplaneringen februari och april 2016 och på så sätt diskuterar vi och analyserar vi rummets fortsatta utveckling till lek och lärande. Utvärdering: En första utvärdering sker den 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete.

Hållbar utveckling Sida 7 (9) Hållbar utveckling handlar inte bara om att säkra jorden miljö utan även om fördelning och demokrati. Begreppet har tre dimensioner som tillsammans skapar en nödvändig helhetssyn. De tre är den ekologiska, den sociala och den ekonomiska. Den demokratiska ingår i alla tre dimensionerna. Eleverna måste så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla kunskap och förhållningssätt för att på ett medvetet sätt kunna ta ställning till globala och lokala frågor för hållbar utveckling. Då kan de också mera aktivt delta i arbetet att å ett hållbart samhälle. (s. 5 Skolplanen för Sunne kommun 2012-2015) Nulägesbeskrivning: I dagsläget förbrukas det alldeles för mycket papper på förskolan, både ritpapper och pappershanddukar, vilket påverkar både ekonomi och miljö. Mål: Vårt mål är att minska pappersförbrukningen och öka barnens förståelse för vikten av att spara på papper. Process/insatser/åtgärder: Vi pratar om vart papper kommer ifrån och provar att göra eget papper tillsammans med barnen så att de blir medvetna om vilken stor process det är hur ett papper blir till. Vi kommer att dela ritpapprena, uppmuntra barnen att måla på båda sidorna och fylla ut teckningen på hela pappret. Dokumentation: Att se det egna tillverkade pappret och även använda det är en del i vår dokumentation. Vi kommer att fotografera pappertillverkningen. Vi kommer att dokumentera innan läroprocessen hur barnet använder pappret när de ritar. Sen gör vi samma sak efter läroprocessen för att se om det är någon skillnad. Uppföljning: Detta kommer vi att följa upp genom diskussion på arbetslagsplaneringarna i januari, mars och maj 2016. Vi fotograferar papperstillverkningen. De äldre barnen kommer att få diskutera sina före och efter teckningar. Utvärdering: En första utvärdering sker den 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete.

8 (9) Förskolan i världen Små barn möter världen som kompetenta individer. Det är vi vuxna som ska lotsa dem vidare i livet. Huvuduppdraget är föräldrarnas, men många barn tillbringar stor del av sin dag i våra verksamheter och då bär vi också ett stort ansvar, och ett ansvar för att barnet skall ha det tryggt och bra. Barnets medvetande om sin omvärld utökas successivt från att omfatta familjen, till att så småningom omfatta hela världen. (s.6 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015) Jämställdhet Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (s.6 Lpfö-98/10) Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. (s.7 Lpfö-98/10) Nulägesbeskrivning: Vi blev inspirerade av föreläsningen med Lisa Andersson Tengnér som pratade om normkritiskt förhållningssätt. Ett normkritiskt förhållningssätt handlar om att synliggöra och ifrågasätta de normer som påverkar vår syn på människor och om vad som uppfattas som normalt. Mål: Vårt mål är att öppna upp våra egna ögon för ett normkritisk förhållningssätt i vardagen. Process/insatser/åtgärder: Vi ska genom vårt eget förhållningssätt arbeta för en förändring för att motverka traditionella könsmönster. Dokumentation: Vi tar upp det som en stående punkt på våra arbetslagsplaneringar för att hålla det normkritiska förhållningssättet färskt hos oss alla och det förs in i protokollet.

9 (9) Uppföljning: Vi tar upp på våra arbetslagsplaneringar och diskuterar samt gör ett reflektionsunderlag i januari, mars och maj 2016. Utvärdering: En första utvärdering sker den 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete. Mångfald Nulägesbeskrivning: I vår förskola har vi just nu barn med två olika nationaliteter: Norge och Sverige. Mål: Vårt mål är att barnen utvecklar sin förmåga och förståelse för andra nationaliteter. Process/insatser/åtgärder: Processen i detta arbete kommer t.ex. att innehålla enkla ord och fraser, räkna, titta på kartor och flaggor samt sätta upp de olika länderna på väggen. Dokumentation: Dokumentation på väggar samt att vi tar upp det som en stående punkt på våra gemensamma planeringar där vi för protokoll. Uppföljning: Vi tar upp på våra arbetslagsplaneringar och diskuterar samt gör ett reflektionsunderlag i januari, mars och maj 2016. Utvärdering: En första utvärdering sker den 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete.