Verksamhetsförlagd utbildning LP11 VFU-bedömning beskrivning

Relevanta dokument
)10 ANTAGANDEHANDLING. DETALJPLAN för Dyrtorp 1:129, Håvestensgården Färgelanda kommun Ajourhållning verkställd GRÄNSER

ÖVERSIKTLIG ANALYS AV OLYCKSRISKER FÖR OMGIVNINGEN FRÅN NY STAMNÄTSTATION

Handbok. för evenemang och möten i Borås. Framtagen av Säkerhetsnålen Borås välplanerat värdskap

Återhämtningskonferens 16 mars 2017:

Inlämningsuppgift 2 i Digital signalbehandling ESS040, HT 2010 Måndagen den 22 november 2010 i E:B.

Programutvärdering av psykologprogrammen VT15

Från avdelning till barngrupp fokus på barns utveckling och lärande

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning Grundläggande idé. Linjära transformer. Linjära transformer ( ) ( ) ( )

Digital signalbehandling Sampling och vikning på nytt

Har du sett till att du:

Krav på en projektledare.

Investering = uppoffring av konsumtion i dag för högre konsumtion i framtiden

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

Programinformation Teknikcollege Allhamra. Kinda Lärcentrum Kontakt. Teknisk utbildning, för framtida anställning

Sammanställning av kursutvärdering PBL/Case ht 09

TRANSPORT. 3:an. Låt dom inte fortsätta slita isär vårt land. För solidaritet och en gemensam välfärd den14 september!

INTRODUKTION. Akut? RING:

LARMET GÅR. Är du redo? TEMA. Om skolan brinner ner. Vi övar i samhället SÅ SKYDDAR DU DIG SOM ÄLDRE

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Föreläsning 9. Digital signalbehandling. Kapitel 6. Sampling. LTH 2014 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

VFU-nyhetsbrev från Stockholms universitet, Nr 7 december 2012

Översiktsplan. Antagen

TRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad,

Visst är det skönt med lite varmare

Yrkes-SM. tur och retur. E n l ä r a r h a n d l e d n i n g k r i n g Y r k e s - S M

Tunnling. Förra gången: Spridning mot potentialbarriär. B T T + R = 1. Föreläsning 9. Potentialmodell (idealiserad): U = U B U = 0

Sverige har torv av högsta Europaklass. Tidningen. Branschföreningen. Torvens konkurrenskraft i ny rapport Sid 3-4

Lust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

Föreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

Uppfattningar kring skolmåltiden hos en grupp elever i årskurs 7

FÖRELÄSNING 13: Analoga o Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga filter = tidskontinuerliga filter

Statistisk mekanik (forts) Kanonisk ensemble. E men. p 1. Inledande statistisk mekanik:

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun

Säker mat i din butik! Dagligvaruhandelns branschriktlinjer för egenkontrollprogram baserat på HACCP enligt EG 852/2004

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasiet 2016

ANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?

Digital signalbehandling

Bildning och kreativitet Det här är en skola för dig med höga ambitioner

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002

Räkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar

1. Hur gammalt är ditt barn?

Kulturskolerådets remissyttrande på SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola på egen grund

Sommarpraktik - Grundskola 2017

Kommentarer till övningen om Jespers glasögon

INFORMATIONSFOLDER FRÅN HUMANUS. Nya. Arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd Outplacement

INFORMATIONSFOLDER FRÅN HUMANUS. Nya. Arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd Outplacement

Anvisningar för inrättande av utbildningsprogram vid Humanistiska fakulteten

Frasstrukturgrammatik

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid

Fyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 6. Ex) på användning av z-transform: En avancerad hörapparat

Handlingsplaner för Arbetsmiljö och Lika Villkor

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Bengt Sebring September 2000 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2000

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten

Kust till kustbanan Delen Mölnlycke Rävlanda/Bollebygd

ISO ISO Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

Tanken och handlingen. ett spel om sexuell hälsa och ordassociationer

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Handlingsplaner för Arbetsmiljö och Lika Villkor

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Fasta tillståndets fysik.

1. Test av anpassning.

Frikort utskrivet 14/6 2013, giltigt t.o.m 23/ / kr 150 kr Första avgift erlagd för nytt avgiftsåret

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV SJUKFRÅNVARO. Bengt Sebring Februari 2004 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2003

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker

Recept och inspiration

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

energibyggare EnergiTing Sydost Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union

Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen

Vurdering for og av læring. Ett allmänt och europeiskt perspektiv

Bilaga 1 Kravspecifikation

Aktivitet Beskrivning Ansvarig Startdatum Slutdatum 1. Adminstration. Bokföringsfirma. Vattenråd

Integrerade ledningssystem artikelsamling

Arbetsmiljöuppföljning IFO-FH enhet: Vuxenenheten 26 år -

BILAGA 1 UTREDDA ALTERNATIV NY KORTEBOVÄGEN OCH ANSLUTNING TILL FALKÖPINGSVÄGEN SAMRÅDSUNDERLAG

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

Modersmål - på skoj eller på riktigt

Institutionen för data- och elektroteknik samplingsvillkoret f. Den diskreta fouriertransformen ges av

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner

Rakennusalan täydennyskurssit y 2016 Kurser inom byggnadsbranschen

Bengt Sebring OKTOBER 2001 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2001

Enkätsvar Sommarpraktik - Grundskola 2016

Handbok. för evenemang och möten i Borås. Framtagen av Säkerhetsnålen Borås välplanerat värdskap

Transkript:

Vrksamhtsförlagd utbildig LP11 VFU-bdömig bskrivig Grudlärarprogrammt md iriktig mot årskurs 4 6 Profssiosutvcklig mot xamsmål udr VFU frå ovis till profssioll I LUN:s Riktlijr för VFU bskrivs hur d vrksamhtsförlagda utbildig kytr samma tori och praktik udr utbildig till lärar och att d dssutom är d da ara där studt ka utvckla förmåga till att i praktisk hadlig agra som lärar. Där bskrivs också hur xamsmål för lärarprogramm pkar mot rad olika förmågor och komptsr som färdig lärar ska bsitta, och att i stort stt samtliga av dssa dlvis utvcklas udr VFU: gom dss itgratio av tori och praktik. I grudlärarprogrammts iriktig mot årskurs 4-6 utgör därför xamsmål grud för värdrig av studtras prstatior på si VFU-skola udr VFU-kurs 1 till VFU-kurs 4. Spcifikt utgör d a) udrlag för självvärdrig, b) udrlag för obsrvatio och ftrföljad samtal vid xamirad bsök av VFU-kurslärar udr VFU-kurs 2 till VFU-kurs 4 och c) udrlag för d lokala lärarutbildars (LLU) omdöm om studt. Udr VFU-kurs 1 skr igt xamirad bsök, m studt gör ädå självvärdrig och d lokala lärarutbildar gr tt omdöm som VFU-kurslärar tar dl av. Examsmål dlas i i rubrikra Kuskap och förståls, Färdight och förmåga, samt Värdrigsförmåga och förhålligssätt 1 och dt är äv utifrå da idlig som VFU-kurslärar, d lokala lärarutbildar och studt kommtrar och dokumtrar studts agrad udr VFU:. Kommtarra syftar till att utvckla studts yrkskompts och utgör därför i hög grad formativ bdömig. För VFU-kurslärars dl utgör bsök dl av xamiatio i VFU-kurs 2 till 4 och är därför äv av summativ karaktär. Lokal lärarutbildars omdöm utgör tt av flra udrlag för xamiatio i VFU-kursra, m skall it ss som sum- 1 För att särskilja dssa i hög grad itgrrad områd ka ma tala om vad studt skall 1. kua; 2. kua göra, rsp. 3. värdra och förhålla sig profssiollt till.

Lärarutbildigsämd (LUN) 2 / 6 mativ bdömig utifrå kursmål. Studts självvärdrig bör äv d vara framåtsyftad och ka ss som formativ värdrig där studt själv rflktrar övr si kompts utifrå xamsmål. Udrlag för VFU-kurslärars bdömig utifrå xamsmål, udrlag för studts självvärdrig och udrlag för lokal lärarutbildars omdöm fis i form av tr olika blakttr. Bskrivig av progrssio udr VFU-kursr N o v i s Nivå 1 Nivå 2 B g y a d k o m p t t K o m p t t Nivå 3 P r o f s s i o l l Nivå 4 Studt förvätas it uppå xamsmål förrä i VFU-kurs 4, och da gs därför bskrivig av hur grll utvcklig mot dssa ka s ut. Da bskrivig försökr sätta ord på d komplxa förmågor som skall utvcklas udr utbildig. Fokus är på VFU, m samtidigt är progrssio i samklag md d uivrsittsförlagda dlara av utbildig. För att tydliggöra dtta bskrivs äv vilka kursr studt läst ia d spcifika VFU-kurs. Alla bskrivigar av utvcklig till att kua arbta profssiollt som lärar blir dock viss förklig. Brod på d spcifika studts rfarhtr och kuskapr iom olika områd såväl som d spcifika VFU-skolas förutsättigar kommr vissa dlar av lärarkompts att träda fram mr ä adra udr d olika VFU-kursra. M ftrsom xamsmål täckr i d förmågor och komptsr som profssio krävr, så fis möjlight att udr utbildigs gåg syliggöra och lyfta fram hlht i läraryrkt, och att säkrställa att da hlht framträdr udr d fyra VFU-kursra.

Lärarutbildigsämd (LUN) 3 / 6 VFU-kurs 1 fokus på skolmiljö, lokal lärarutbildars praktik och försök att själv agra som lärar Studt har allmäa kuskapr om läraruppdragt och tt sökad och iakttagad förhålligssätt, m visar vilja att då dt krävs agra som lärar på tt prövad vis. Studt har i tidigar kursr läst 1) Lärad, utvcklig och didaktik 1, 2) Styrsystm, orgaisatio och bdömig, 3) Svska 1 för lärar. Studt har iför dlkurs 2 äv läst dl av kurs Matmatik för lärar 1. Studts obsrvrar oggrat båd skolmiljö och si lokala lärarutbildars plarig och gomförad av udrvisig. Udrvisig aalysras och studt rflktrar utifrå tidigar kursr, och förvätas kyta a till såväl allmäa torir om lärad som mr spcifikt ämsdidaktiska torir. Studt bör äv lyfta fram och problmatisra ga lvrfarhtr och vilk roll dssa ka spla i utvcklig mot att bli lärar. Vid ågra tillfäll udr VFU-kurs 1 förvätas studt ta tt ökat asvar för udrvisig och md stöd av LLU plara och lda vrksamht, samt bdöma dt lärad som sktt udr d ga udrvisig. Studt rflktrar övr båd spcifika (t.x. skilda lvr) och grlla faktorr (t.x. atal lvr i klass) i d skolmiljö VFU-skola utgör, och hur dssa påvrkar lärars praktik. Studt kär till styrdokumts grudläggad värdrigar och försökr följa dm. Studt isr att lvr har skilda förutsättigar/förkuskapr och försökr bmöta dm på tt idividullt pla. Kommuikatio md lvr fugrar och balas mlla att vara privat och prsolig börjar ta form. Grässättadt uppmärksammas och prövas och dt ga hadladt ifrågasätts på tt problmatisrad vis. Studts språkliga förmåga räckr till för att på tt tydligt sätt förstå och bmöta lvr och kollgr i d pdagogiska vrksamht. Vilja att systmatiskt obsrvra och pröva g udrvisig ska visas rda udr VFU-kurs 1, liksom vilja att diskutra och rflktra övr sia VFUupplvlsr utifrå ga tidigar skolrfarhtr (som lv, och vtullt lärarvikari) samt kuskapr frå tidigar högskolförlagda kursr.

Lärarutbildigsämd (LUN) 4 / 6 VFU-kurs 2 fokus på att agra som lärar i situatio och ut Studt visar kuskap om läraruppdragt, uppmärksammar, aalysrar, prövar, omprövar och sökr sig aktivt fram i si praktik. Studt har sda VFU-kurs 1 läst:1. Matmatik 1 för lärar (slutförd) 2. Lärad utvcklig och didaktik 2; 3. Eglska 1 för lärar och läsr parallllt md VFU-kurs 4. Spcialpdagogiskt arbt. Studt börjar kua artikulra och md bstämd riktig gstalta si kuskap om lärars uppdrag och asvar, m prövar sig fram och är fortfarad brod av stöd frå LLU. I gaska hög utsträckig ibär äv VFU-kurs 2 att obsrvra lokal lärarutbildars praktik och dlta i d vrksamht som LLU plarat, m studt visar också tydlig vilja att ta tt ökat asvar. Vid flra tillfäll utformar u studt si g udrvisig på vtskaplig grud, m är samtidigt brdd att ompröva d ftr gjorda rfarhtr. Studt visar i udrvisig rlvata äms-, ämsdidaktiska och allmädidaktiska kuskapr, däri ikludrat bgyad förmåga att aalysra och bdöma dt lärad som sktt. Studt ka utifrå ga rfarhtr och tidigar kursr rflktra övr såväl spcifika som grlla faktorr i d skolmiljö VFU-skola utgör, och hur dssa påvrkar lärars praktik. Studt försökr skapa vrksamht där ma aktivt arbtar md värdgrudsfrågor och hatrar lvrs olika förutsättigar och bhov. Spcillt visar studt itrss för hur VFU-skola arbtar md lvr som har hamat i llr riskrar att hama i läs- och skrivsvårightr, matmatiksvårightr llr sociomotiolla svårightr. Evtulla kofliktr mlla lvr uppmärksammas och försök görs att hatra dm, vid bhov md stöd av LLU. Studt fortsättr utvckla si ldarroll och lär käa sia starka rspktiv svaga sidor samt visar tt mpatiskt förhålligssätt. Studt försökr aktivt utvckla si förmåga till kommuikatio präglad av tt profssiollt förhålligssätt och språk, m visar äv gom sia rflktior hur da förmåga ka bhöva vidarutvcklas udr ästa VFU-kurs. VFU-kurs 3 fokus på lvras lärad och utvcklig såväl idividullt som i grupp, samt att i hadlig visa sig förstå lärars uppdrag och asvar Studt ka formulra läraruppdragt och ka omsätta si lärarkuskap i hadlig, kritiskt graska sitt agrad och drar slutsatsr iför framtid. Studt tar tt allt störr asvar för att plara och gomföra udrvisig övr tid. Studt har sda VFU-kurs 2 läst valbara kursr iom olika områd; NO, SO llr praktisk-sttiska områdt.

Lärarutbildigsämd (LUN) 5 / 6 Studt gstaltar u si kuskap om lärars uppdrag och asvar på tt alltmr självstädigt vis, m äv i dialog md si LLU. Studt tar tt ökat asvar för udrvisig och visar förmåga att ta häsy båd till grupp och spcifika lvr. Utifrå si g och d lokala lärarutbildars praktik drar studt slutsatsr som visar på växlvrka mlla tori och praktik. Studt visar i udrvisig fortsatt rlvata äms-, ämsdidaktiska och allmädidaktiska kuskapr däri ikludrat ökad förmåga att aalysra och bdöma dt lärad som sktt. Studt ka också allt tydligar motivra sia didaktiska val. Flxibilitt och förmåga att hatra oförutsägbara situatior har börjat utvcklas. Till xmpl uppkoma kofliktsituatior hatras md ökad självstädight, äv om LLU förvätas vara tt stöd och dialogpartr. Studt har hittat si prsoliga ldarstil, m är brdd att ompröva och apassa d. Studt arbtar för att skapa tt öppt och dmokratiskt klimat, och visar äv mdvtht om hur prsoliga värdrigar ka komma till uttryck i d ga praktik. Rprtoar av olika kommuikativa färdightr har tydligt utvcklats och studt visar lyhördht iför lvras idividualitt är d kommuicrar md varadra llr lärar. Värdgrudsfrågora får störr btydls i studts praktik. Målsättig är att flickor och pojkar får lika myckt utrymm, alla lvr gs lika värd och vrksamht udrstödjr solidaritt mlla lvra. Studt ka aalysra och rflktra övr värdgrudsarbtt i skola och drar slutsatsr iför framtid. VFU-kurs 4 fokus på att utifrå hlhtssy agra som lärar och att mdvrka till att utvckla vrksamht Studt problmatisrar och tolkar läraruppdragt, sökr ya ifallsviklar för si praktik och utvcklar stratgir utifrå vtskaplig grud och bprövad rfarht. Sr si dl och sitt asvar i vrksamht som hlht och försökr mdvrka till utvcklig av vrksamht. Studt har sda VFU-kurs 3 läst: 1. Styrdokumt, bdömig och btygssättig; 2. Eglska 2; 3. Lärarprofssio och vtskapligt förhålligssätt; 4. Sociala rlatior, koflikthatrig och ldarskap; 5. Examsarbt 1; 6. Svska 2; 7. Matmatik 2 och 8. Lärarprofssio och vtskapligt arbt. Studt gstaltar u si kuskap om lärars uppdrag och asvar i si praktik, och agrar gtmot si LLU huvudsaklig som midr rfar kollga. Studt förvätas ta fullt asvar för dlar av udrvisig och plara da på tt autoomt vis, m utvärdra i dialog md si LLU. Mist hälft av udrvisig är lämpligt att studt asvarar för.

Lärarutbildigsämd (LUN) 6 / 6 Studt visar i udrvisig väl utvcklad äms-, ämsdidaktiska och allmädidaktiska kuskapr. Förmåga att aalysra och bdöma dt lärad som sktt är väl utvcklad och bdömig aväds för att vidarutvckla lvras lärad. Studt ka också på tt tydligt vis motivra sia didaktiska val och visar tt profssiollt förhålligssätt till praktik som vilar på vtskaplig grud. Elvra stimulras att själva rflktra övr sitt lärad. Studt visar u på flxibilitt i si plarig och agrad, samt utvcklad förmåga att hatra oförutsägbara situatior. Kofliktsituatior hatras på tt profssiollt sätt och studt dltar i vtull kotakt md vårdadshavar. Studt fugrar u som arbtsldar för lvra, m äv som samarbtspartr till si LLU. Studt agrar som förbild i värdgrudsfrågor och försökr aktivt arbta md dssa i si praktik, samt vid bhov diskutra dm i lärarlagt. D kommuikativa förmåga hos studt är väl utvcklad. D har såväl tt utvcklat profssiollt språk som förmåga att tydligt kommuicra md lvr och vårdadshavar. Dt fis äv lyhördht iför d prso och spcilla situatio som rådr vid kommuikatio. Studt visar förmåga att idtifira hur skolvrksamht ka utvcklas, och har idér om hur dtta ka sk utifrå vtskaplig grud llr bprövad rfarht. Dtta ka gälla såväl strukturlla frågor som förhållad som är spcifika för tt skilt skoläm, skild lv llr grupp av lvr.

Vrksamhtsförlagd utbildig LP11 VFU-bdömig Grudlärarprogrammt md iriktig mot årskurs 4 6 Studts självvärdrig Datum Studts am: Pr Kurskod: Trmi/år: GU-mail VFU-områd: Skola LLU VFU-kurslärar Försök att idtifira d områd där du tyckr du utvcklats väl och områd som du måst arbta särskilt myckt md att yttrligar utvckla. Kommtra utifrå ivåbskrivigara samt utifrå xamsmåls 1. kuskapr och förståls; 2. färdightr och förmågor samt 3. värdrigsförmågor och förhålligssätt. Visa båd på starka sidor och på sidor du asr du bhövr utvckla. Di VFU-kurslärar utgår frå samma bskrivigar i si bsöksbdömig i VFUkurs 2 4, md tilläggt att VFU-kurslärar också bdömr di förmåga till rflktio övr dt som sktt. Äv d lokala lärarutbildar gör tt utlåtad utifrå samma kritrir. Bdömig skr utifrå d bskrivig som gs ova av VFU-bdömig avsd progrssio för d fyra VFU-kursr som fis i utbildig. Examsmål grudlärarxam md iriktig mot arbt i grudskolas årskurs 4 6: För grudlärarxam ska studt visa såda kuskap och förmåga som krävs för att självstädigt arbta som grudlärar i d vrksamht som utbildig avsr. Studt ska äv visa kuskap och förmåga för aa udrvisig för vilk xam ligt gällad förskriftr ka g bhöright.

Lärarutbildigsämd (LUN) 2 / 4 Kuskap och förståls För grudlärarxam md iriktig mot arbt i grudskolas årskurs 4 6 ska studt: visa sådaa ämskuskapr, ibgript isikt i aktullt forskigs- och utvckligsarbt, som krävs för yrksutövig visa sådaa ämsdidaktiska och didaktiska kuskapr som krävs för yrksutövig visa fördjupad kuskap om läs-, skriv- och matmatikutvcklig visa kädom om praktiska och sttiska läroprocssr visa kuskap om vtskapstori och kvalitativa och kvatitativa forskigsmtodr samt om rlatio mlla vtskaplig grud och bprövad rfarht och dss btydls för yrksutövig visa fördjupad kuskap i bdömig och btygsättig visa såda kuskap om bars utvcklig, lärad, bhov och förutsättigar som krävs för yrksutövig visa kuskap om och förståls för sociala rlatior, koflikthatrig och ldarskap, och visa kuskap om skolväsdts orgaisatio, rlvata styrdokumt, läroplastori och olika pdagogisk- didaktiska prspktiv samt visa kädom om skolväsdts historia Färdight och förmåga För grudlärarxam md iriktig mot arbt i grudskolas årskurs 4 6 ska studt: visa fördjupad förmåga att kritiskt och självstädigt tillvarata, systmatisra och rflktra övr ga och adras rfarhtr samt rlvata forskigsrsultat, för att därigom bidra till utvcklig av yrksvrksamht och kuskapsutvcklig iom yrksområdt, visa förmåga att kommuicra och rflktra krig frågor som rör idtitt, sxualitt och samlvad, visa fördjupad förmåga att skapa förutsättigar för alla lvr att lära och utvcklas, visa förmåga att ta tillvara lvrs kuskapr och rfarhtr för att stimulra varj lvs lärad och utvcklig, visa förmåga att självstädigt och tillsammas md adra plara, gomföra, utvärdra och utvckla udrvisig och d pdagogiska vrksamht i övrigt i syft att på bästa sätt stimulra varj lvs lärad och utvcklig,

Lärarutbildigsämd (LUN) 3 / 4 visa förmåga att idtifira och i samvrka md adra hatra spcialpdagogiska bhov, visa förmåga att obsrvra, dokumtra, aalysra och bdöma lvrs lärad och utvcklig i förhållad till vrksamhts mål och iformra och samarbta md lvr och dras vårdadshavar, visa förmåga att kommuicra och förakra skolas värdgrud, ibgript d mäskliga rättightra och d grudläggad dmokratiska värdrigara, visa förmåga att förbygga och motvrka diskrimirig och aa kräkad bhadlig av lvr, visa förmåga att bakta, kommuicra och förakra tt jämställdhts- och jämlikhtsprspktiv i d pdagogiska vrksamht visa kommuikativ förmåga i lyssad, talad och skrivad till stöd för d pdagogiska vrksamht visa förmåga att säkrt och kritiskt aväda digitala vrktyg i d pdagogiska vrksamht och att bakta btydls av olika mdirs och digitala miljörs roll för da, och visa förmåga att i d pdagogiska vrksamht tilläga sig färdightr som är värdfulla för yrksutövig Värdrigsförmåga och förhålligssätt För grudlärarxam md iriktig mot arbt i grudskolas årskurs 4 6 ska studt: visa självkädom och mpatisk förmåga visa förmåga till tt profssiollt förhålligssätt gtmot lvr och dras vårdadshavar visa förmåga att i dt pdagogiska arbtt göra bdömigar utifrå rlvata vtskapliga, samhällliga och tiska aspktr md särskilt baktad av d mäskliga rättightra, i syrht barts rättightr ligt barkovtio, samt hållbar utvcklig, och visa förmåga att idtifira sitt bhov av yttrligar kuskap och utvckla si kompts i dt pdagogiska arbtt

Lärarutbildigsämd (LUN) 4 / 4 Jag har följad starka sidor Jag bhövr utvckla följad områd/förmågor: Ort Datum