Utgiven av Tillväxt Frostviken Satsning på tidsresor för fem åringar i kommunen Hur såg livet ut för över hundra år sedan? Vid fem tillfällen i september har fem åringar från hela kommunen möjlighet att göra en lekfull tidsresa. De får se, känna, lyssna, lukta och smaka på livet från förr. Genom lekens magi har de varit med om ett riktigt äventyr, säger förskolläraren Helvi Rosendahl. Två år i rad har kommunen satsat på Jamtli öppna förskola på Ströms hembygdsgård under sommaren. Verksamheten har blivit en succé och för att ta konceptet vidare och göra det mer tillgängligt för barn från andra delar av kommunen, pågår just nu ett speciellt tidsreseprojekt. Vid fem tillfällen i september har femåringarna möjlighet att göra en annorlunda och spännande tidsresa. Förskolor i Backe, Rossön, Hammerdal, Hallviken, Hoting, Kyrktåsjö har deltagit. Måndagen 17 september var det en speciell tidsresa på Gäddedes hembygdsgård för förskolorna i Gäddede och Jormvattnet. Temat var då Gårdfarihandlarens tidsresa. Snurrar locket och åker Tillsammans med barnen skapar vi en gemensam upplevelse av hur det var att leva och handla för över hundra år sedan. Vi tänder ljuset, tar varandra i händerna, snurrar locket och åker tillbaka i tiden. Alla barn är delaktiga och får hjälpa till att göra alla sysslor som var vanliga i ett hushåll på den tiden. De får både se, känna, lyssna, lukta och smaka på historien. De tycker det är väldigt spännande och roligt, säger förskolläraren Helvi Rosendahl. Äventyr på gården Barnen får nya namn som var vanliga vid förra sekelskiftet, och något klädesplagg som förstärker att de hamnat i en ny tidsepok. Sedan börjar äventyret på gården. Någon får leta efter ägg som måste tas in och tvättas, mattor ska skakas, duken ska manglas och sedan blir det en tur till handelsboden. Äventyret avslutas med en gemensam fika men innan dess ska kaffet malas och tunnbrödstutarna förberedas. Barnen får tillsammans upptäcka hur livet kunde te sig år 1895. Jag önskar att tidsresorna ger barnen någon slags bild av, och förståelse för, hur det kunde gå till för över hundra år sedan. Att livet såg helt annorlunda ut då, att pengarna var knappa och det ofta var byteshandel som gällde. Genom leken kan vi använda många begrepp inom både språk och matte som går helt i linje med förskolans läroplan, säger förskolechefen Linda Saarinen som är ansvarig för satsningen. Tidsresorna är möjliga tack vare pengar från Skapande skola. 28 September 2018 Evenemang Lördag 29 september kl 19 Konsert i Gäddede Kyrka med Jard Samuelson Fri entré. Välkomna! Nästa läsecirkelträff äger rum den 23 oktober 2018 kl 15.15 på Naturum. Diskussionsbok är Den rädda löparen av Kristina Paltén o Desirée Wahren Stattin
Skräpiga funderingar av Joachim Fisch Jag vill försöka att fånga in lite av den ilskan jag drabbades själv av när jag i slutet av augusti var ute för att leta efter skapelsens läckerheter och skönheter. Det jag fick se lät min annars fredliga natur sjuda över. Starka intryck behöver starka ord, så känns det än idag. Den här gången blev bara för mycket! På bara två dagar vid Mossbäcken fyllde jag två kassar med kvarlåtenskap av respektlösa, hjärnfattiga individer. Får jag kalla dem för "asocialt gehopse", "homo idioticus" eller "homo egomanicus"? De har enligt min uppfattning lika litet att söka i vår underbara natur såsom skräpet dom hade lämnat efter sig. Min tes är att det inte rör sig om frostviksbor, så att ingen frostviksbo behöver komma på falska banor. Det finns även motoriserade turister som har en ren natur som huvudresmål. Och så vill jag gärna påpeka att ett dåligt rykte är svårt att tvätta bort. Alltså, hur kan vi minska avfallet i framtiden? Och då menar jag inte bara i väglöst land utan också längs efter vägarna. Idéer har jag redan. Vi hörs och ses. Undrar just hur folk tänker när dom dumpar sina sopor i naturen. Så här ser det ut på ett ställe i närheten av Fågelberget. Vi önskar att de ansvariga tar sig en rejäl funderare över detta. Kan det vara bristen på kärl där man kan kasta sina färdsopor? eller är det bara en respektlöshet bland dom som orsakar detta? Kanske dags för en ny "Håll Sverige Rent" kampanj?...och så här ser det ut i vindskyddet vid Lillspännviken... sida 2
Frostvikens Begravningsbyrå Vår målsättning är omtanke och god service Hos oss är det inte priset på begravningen som avgör hur fin eller minnesvärd högtiden blir. Tex.. När vi beräknar kostnaden för transporter så utgår vi från Gäddede Vi hjälper er att skapa ett personligt och vackert minne allt efter den avlidnes och/eller anhörigas önskemål. Känn er alltid välkommen till oss Ni kan alltid nå oss på telefon alla dagar dygnet runt Tel. 0670 101 41, 070 328 74 89 www.stromsunds.se Mona Agneta Oktober i Frostvikens församling: 7/10 kl 11 Mässa i Gäddede kyrka, E Björklund och I Lundgren 10/10 kl 11 13 "Öppet kyrkis" för barn med förälder, G Grindefors (G församlingshem) 10/10 kl 13 14 Dagledigträff, Gunilla G (G församlingshem) 21/10 kl 11 "De äldres dag" : Gudstjänst med sopplunch och efterrätt (G församlingshem) G Grindefors och M Lindgren. Kyrktaxi 0672 100 78 24/10 kl 11 13 Öppet kyrkis" för barn med förälder, G Grindefors (G församlingshem) 28/10 kl 14 Gudstjänst med kyrkkaffe på Forsgården, R Månsson sida 3
sida 4
Ingen nybyggnad eller ombyggnad av Frostviksskolan Varken ombyggnad eller nybyggnad av Frostviksskolan kommer att utföras. I stället kommer underhållet att ökas för att höja standarden på lokalerna. Skälet är att kostnaderna beräknades bli för höga, c:a 55 miljoner för nybyggnad och c:a 35 40 miljoner för ombyggnad. Politikerna i kommunen beslutade att man inte har råd med något av alternativen. Den skola vi har ska vi underhålla, renovera och fortsätta med, säger Lars Melander, byggprojektledare på kommunen. Det blev väl litet antiklimax på det här, säger han. Om det är behov av eventuella förändringar av lokalerna får skolan begära pengar på sedvanligt sätt i fortsättningen. Skolan byggdes i slutet av 50 talet med utrymmen för c:a 300 elever. Numera är det ungefär 100 elever som går där. Någon del av lokalerna kommer inte att stängas i nuläget. Underhållet har varit nerdraget i flera år eftersom det varit på gång att göra något åt skolan. Nu kommer skolans behov av underhåll läggas med i ordinaie plan för underhåll. I år kommer förhoppningsvis taket att åtgärdas och fönsterbyte blir aktuellt nästa år. sida 5
Annons från Centerpartiet OUTDOORS utvecklingspotential Frostviksskolan som är delaktig i det EUdelfinansierade projektet Let s get school outside tillsammans med fyra andra europeiska länder blev än en gång skådeplats för en utomhusupplevelse för elever från ett annat land. Tretton elever, två pedagoger och en expedition leader besökte Sveriges vackraste ställe och delade med sig deras syn på skola, disciplin, lagarbete och ledarskap och vad ungdomar kan lära sig av att vara outdoors. sida 6 Tjeckien, Polen, Spanien och Finland För litet mer än tre år sedan gick Frostviksskolan med i ett internationellt EU finansierat skolprojekt. Under rubriken Let s get school outside arbetade fem skolor från Tjeckien, Polen, Spanien, Finland och Frostviksskolan, som representerade Sverige i projektet, ihop för att få fram idéer, pedagogiska metoder m.m. om hur man kan förlägga det pedagogiska arbetet utanför klassrummet. För pedagoger (eller, som i mitt fall, pedagogiskt arbetande anställda) ger sådana projekt alltid möjlighet att titta över kanten på plattan, utvecklas, få nya idéer, nya synvinklar på arbete med barn och ungdomar. Frågan är ju: vad behöver ungdomar nu för tiden för att klara en allt mer komplex framtid? Och visst är det kul när man ser i jämförelse med andra skolor och länder att man ligger inte så illa till i det valda ämnet av samarbetet. Vi, lilla Frostviksskolan, i lilla Frostviken, bortglömt i skogen bakom fjället, vi ligger i framkant... England... För ungefär två år sedan fick jag en förfrågan av ett företag i England som är specialiserad på expeditioner för skolor/elever på alla kontinenter (förutom antarktis) att samordna en expedition för en skola för upp till 16 elever, två pedagoger och en expedition leader. Det önskades lite paddling, vandring, något kulturellt och även någon tjänst för allmänheten, en extra uppgift för eleverna, exempelvis plocka skräp.
Hur kul är det att plocka skräp på semester?, tänkte jag då, paketerade en resa åt dem, bad om ursäkt att det är inte möjligt i dagsläget att samordna skräpplockningen eller något liknande, men att det kan tillkomma, när jag har en bättre fingertoppskänslan för målgruppen Jag hörde ingenting på mer än sex månader och hade nästan glömt bort allt tills företaget kontaktade mig igen. Bland många andra områden i hela Sverige valdes Frostviken! Vi, i lilla Frostviken, bortglömt i skogen bakom fjället, vi ligger i framkant i Frostviken I juli 2018 kom tretton elever, helt förtrollade av bussresan från Trondheim över fjället till Gäddede. Som småstadsbor (ca. 100 000 invånare) norr om London har de aldrig sett så mycket natur på en gång. Vad var det första de gjorde? Kasta sten! När såg jag senast 13 pojkar i åldrar mellan 13 och 16 år roa sig med att kasta sten i vattnet? Jag minns inte! I alla fall samlade vi pojkarna och jag presenterade mig, och deras uppehåll hos oss i lilla Frostviken. Jag tänkte i alla fall försöka att få dom och fundera på att stänga ner mobiltelefonen åtminstone när vi paddlar. MEN inte en enda hade mobiltelefon med sig! Just det, då har man tid att nöja sig med att kasta sten i vattnet. Kort och koncist: Eleverna paddlade, vandrade, lyckades, misslyckades, var trötta, blev bitna av mygg, lagade mat, diskade och, vad gör ungdomar, när de är klara med de dagliga uppgifterna (och inte har mobiltelefon med sig, och har kastat tillräckligt många stenar i vattnet)? Jo, man organiserar en schackturnering, spelar kort, spelar boll, man pratar med varandra, man gör saker tillsammans! I alla fall för mig, var det något nytt i det här utsträckningen. När var våra ungdomar senaste gången tretton dagar kollektivt utan mobiltelefon? Utvecklings potential Det är ganska vanligt i Storbritannien att skolor, såväl privata som offentliga, organiserar sådana expeditioner för deras elever i olika åldrar. För yngre, handlar det om kortare resor inom hemlandet, för 13 16 åringar är det det europeiska utlandet den skolan hade parallellt en expedition i Albanien, för äldre kan det handlar om 25 dagar i Peru, Burma eller Kenya. Visst är expeditionerna betalda av föräldrar, dock avsätter skolan undervisningstid för de elever som är med på en expedition. Sju av de tretton dagarna var skoltid, resten lov. På arbetsmarknaden är den så kallade The Duke of Edinburgh's Award in Gold (DoEA) meriterande. Förenklat är DoEA ett upplägg där ungdomar lär sig att organisera och genomföra åtminstone tre nätter och fyra dagar helt utan vuxenstöd i naturen och Gold får man när man visar att man kan. Det finns en del företag som är specialiserat på att organisera school expeditions och ramar för DoEA s. Vad är vitsen med allt det där? Svaren är det samma som på följande frågor: Vad behöver ungdomar på tröskeln till vuxenåldern för att klara den allt mer komplexa framtiden, oavsett om de vill bli företagare, undersköterska, lärare eller asfaltläggare? Mer matte? Programmering? NO eller teknik? Svaren jag har fått av de tretton elever, två pedagoger och expedition leader var följande: att våga ta steg i det obekanta, ansvarstagande, beredskap att lära sig något nytt, klara motgångar, disciplin, lagarbete, ledarskap, förmåga att lösa konflikter konstruktivt, organisera och genomföra egna projekt m.m Det är det expeditionerna går ut på (inte att de lär sig att paddla!). Det är det, skolorna i Storbritannien satsar tid och föräldrar satsar pengar på. Det är det som efterfrågas av arbetsmarknaden. Just det. Inte att glömma att föräldrarna är tvungna att släppa sina ungdomar ett tag, att lita på personalen som följer med på expedition, att vänta tills de får ett gemensam mejl från alla elever efter halva resan. Ungdomarna har ju ingen mobil med sig. De ska fokusera på utveckla soft skills ej tekniska skills. Mobilförbud för deras skull! Let s take school outside betyder inte nödvändigtvis att man har en mattelektion i skogen, eller att man lägger en biologilektion på en utflykt. Ibland kan det betyder att satsa helt och hållet på andra viktiga förmågor ungdomar behöver för att bemästra framtiden. När jag tittar på lilla Frostviksskolan, i lilla Frostviken, bortglömt i skogen bakom fjället, vi ligger rätt så bra till Förresten, expeditionen blev inte bara en pedagogiskt uppgift. Tack vare alla samarbetspartnerna: Campingen Gäddede, Vilseledaren, Anna Jonasson och Rolf Opsedal blev det en fantastisk upplevelse i Frostviken. De vill komma tillbaka till lilla Frostviken, bortglömt i skogen bakom fjället. Text och bild: Björn Benz sida 7
Nästa nummer av Frostviksbladet kommer 26 oktober Deadline för annonser och inlägg 16 oktober Skicka dina bidrag till: frostviksbladet@aggemyr.se Har du något intressant spännande roligt eller annat som rör Frostviken är du välkommen att dela med dig av det i Frostviksbladet Ditt närmaste blad sida 8