Tekniklyftet Startenkät 2011 Aula Magna 16:e augusti

Relevanta dokument
Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Arbeta med Individuella mål och Överenskommelser

Skolledarträff. 14 februari 2013 IVA

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri.

Jag känner mig trygg på min skola

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Effektiv kommunikation inom skolan

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN

Innehåller: Mer dokumentation finns på Unikums supportsidor>> Sida 1 av 10

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Teknik gör det osynliga synligt

Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Internationella Engelska Skolan i Nacka

utbildningsgarantier

Vad tycker du om komvux?

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen

Ugglums skola i Partille. Startade 1914 som folkskola Blev F-9 skola elever läsåret 10-11

Råd skriftliga omdömen 2013

Arbetsplaner en indikator på effekter av Tekniklyftet?

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Råd skriftliga omdömen

Birgitta Högberg. Göteborg 15 april 2009

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan?

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Rapport Gemensam skolundersökning åk 8 Göteborgsregionen 2011

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

1. Verksamhetens förutsättningar

Verksamhetsplan 2011/12 Grundskolan

Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden

SVENSKA Inplaceringstest A

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Dexter. Närvaro/Frånvaro. Handledning för lärare del /BR

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Välkomna Kontaktpersoner BoB

Till vårdnadshavare till elever i åk F-5

Det handlar om teknik också!

Gäller er som har samtalsmall utan omdömessida.

Denna beskrivning gäller bedömning. Introduktion till Dexter och andra separata instruktioner finns på

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

IUP-plan för Sofia skola

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

om Regiongemensam elevenkät 2014

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Gör så här första gången du loggar in i InfoMentors familjewebb: Ta fram brevet som du fått hemskickat med inloggningsuppgifterna.

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker

Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Vad tycker du om komvux?

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Utbildningsinspektion i Hagalidskolan, grundskola årskurs 6 9

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Resultat för: Stockholms län / Stockholm / Viktor Rydberg gymnasium Odenplan

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

ABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni Grundskola årskurs 1-5

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Förra regeringens motiv till IUP

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

Plan för matematikutvecklingen

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

3101 studentschema v001, 22 februari 2014

Vanliga frågor och svar

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Arbetsmiljöenkät vt 2010 genomförd med elever i åk 2, 5 och 8

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Marieborgsbladet 2015:1

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Vill du utbilda dig till lärare? Hos oss kan du ta lärarexamen och arbeta samtidigt!

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.

Transkript:

Tekniklyftet Startenkät 2011 Aula Magna 16:e augusti

Tekniklyftet är ett fortbildningsprojekt i teknik för skolor i Stockholms län som pågår mellan 2011 och 2013. Under projekttiden kommer olika former av utvärderingar att genomföras. Dessa skall fungera som stöd för projektledningen under pågående arbete, möjliggöra utvärdering av slutresultatet och fungera som underlag för teknikdidaktisk forskning. Föreliggande enkät riktar sig till alla projektdeltagare. Dess syfte är att kartlägga utbildningsbakgrund, inställning till teknik och teknikundervisning samt hur man arbetar med utvärdering på de deltagande skolorna. Enkäten är anonym och att delta är frivilligt. Vid frågor, kontakta Tekniklyftets utvärderingsgrupp: Lena Gumaelius, Eva Hartell, Per Norström, Joakim Svärdh

Skola: Befattning: Lärare Skolledare Övrigt, ange: Kön: Kvinna Man 1. Följande yrken är tekniska: Byggnadssnickare Ingenjör Kock Lagerarbetare Lastbilsförare Sjuksköterska Städare Tekniklärare på grundskolan Verktygsmaskinoperatör 4. På Christians cykel är det svårt att lägga i alla växlar. I vissa lägen hoppar kedjan av. Christian skruvar isär baknavet utan att hitta något fel. Han skruvar ihop det igen och upptäcker till sin förvåning att det fungerar. Christian kan laga krånglande växelnav på cyklar. 2. Anders skall koppla samman sin dator med en avancerad ljudinspelningsutrustning. Han har aldrig gjort något liknande förut. Genom att steg för steg följa en detaljerad instruktion får han till sist det hela att fungera. Anders kan koppla samman datorer med inspelningsutrustningar. 3. Berit tror att arbetet i hennes dator sköts av en ande. När hon har använt datorn länge och startat många program händer det att den hänger sig. Oavsett vilka tangenter hon trycker på så reagerar den inte. Berit tror att detta beror på att anden är trött och brukar därför stänga av datorn en stund för att den skall få vila sig. När hon slår på datorn igen brukar den starta och fungera som den ska. Berit vet hur man skall få datorer att fungera igen efter att de har hängt sig. 5. Daniella smider spikar på gammalt vis. Hon har hittills gjort drygt 300 stycken. Erik frågar henne hur man gör. Han frågar ihärdigt om temperatur, kolhalt i stålet, hur hårt man skall slå och så vidare. Daniella har svårt att förklara proceduren i detalj; hon berättar att man värmer en metallbit och sedan hamrar till den får rätt form. Daniella kan inte berätta något utöver vad Erik kan se med sina egna ögon. Daniella vet hur man tillverkar spikar. 6. Erik kan upprepa vad Daniella berättade om spiktillverkningen. Dessutom har han studerat metallurgi på universitetet och kan i detalj berätta om stålets kristallstruktur, hur dess egenskaper beror av kolhalten och vad som händer på mikronivå när man hamrar på det. Däremot har han aldrig själv tillverkat några spikar. Erik vet hur man tillverkar spikar.

7. Det är viktigt med teknikundervisning eleverna skall få arbeta med händerna och utveckla sina praktiska talanger och intressen. 8. Det är viktigt med teknikundervisning eleverna skall få fördjupad förståelse för det de lär sig i NOämnena. 9. Det är viktigt med teknikundervisning eleverna skall förstå den teknik som de möter i vardags- och yrkesliv. 10. Det är viktigt med teknikundervisning eleverna skall förstå samhällsutvecklingen och kunna delta i det offentliga samtalet. 11. Det är viktigt med teknikundervisning eleverna skall lära sig praktiska vardagsfärdigheter, som att tapetsera, laga cyklar eller byta stickproppar. 12. Det är viktigt med teknikundervisning eleverna skall kunna fatta välgrundade beslut om framtida yrkes- och utbildningsval. 13. ä Jag tycker att följande ämnen är viktigare än teknik (flera ämnen får markeras) ä ä ö å ä 14. Hur många års undervisningserfarenhet har du? 15. Vilket år tog du lärarexamen? (markera med streck om du inte har lärarexamen) 16. I vilka ämnen var du behörig att undervisa under läsåret 2010 2011? Inget ämne 18. I vilka årskurser undervisade du under läsåret 2010 2011? (ringa in en eller flera) F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 20. Jag kände mig tillräckligt säker i mina ämneskunskaper för att kunna informera eleverna om vilka kunskaper och kunskapskvaliteter som skulle bedömas enligt den förra läroplanen, Lpo 94. 21. Individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen fungerar som ett aktivt verktyg i varje elevs lärande på min skola. 17. I vilka ämnen undervisade du under läsåret 2010 2011? Elevens val ö 19. Jag känner mig säker när jag beskriver hur den nationella kursplanen konkretiseras i min undervisning. Inget ämne

ö 22. Individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen är, på vår skola, utformad på ett sådant sätt att de underlättar kontinuiteten i elevens lärande vid byten av lärare, grupp och/eller skola. 23. När jag får en ny grupp elever använder jag informationen i de skriftliga omdömena för min planering. 24. Ämnessamverkan mellan teknik och något eller några andra ämnen, är väl etablerat på min skola. Vet ej 25. Jag ser tydliga kopplingar mellan teknikämnet och följande ämnen (flera får markeras): å ä 27. Hur många högskolepoäng (hp) i skolämnet teknik ingår i din lärarexamen? (30 hp motsvarar en termin, 1 gammal poäng motsvarar 1,5 hp) Saknar lärarutbildning Inga hp 1 7,5 hp 8 15 hp 15,5 30 hp 30,5 60 hp >60 hp 28. Hur många högskolepoäng i skolämnet teknik har du läst som fortbildning? Inga hp 1 7,5 hp 8 15 hp 15,5 30 hp 30,5 60 hp >60 hp 29. Ange annan formell teknisk utbildningsbakgrund från högskola, gymnasium eller motsvarande. 30. Har du någon annan teknisk bakgrund, specialintresse eller annan teknisk erfarenhet? Ange vilken: ö 26. Jag har genom integrering undervisat i teknik i följande ämnen: 31. I vilken typ av undervisningslokaler bedriver du vanligen teknikundervisning? Tekniksal sal Vanligt Klassrum NO-salar Annat rum 32. Markera vad som gäller för dina typiska undervisningsgrupper i teknik. Helklass Halvklass Könsuppdelat Nivågrupperat Annat ä ä ö 33. I vilka årskurser undervisade du i teknik under läsåret 2010 2011? (ringa in en eller flera) F 1 2 3 4 5 6 7 8 9

34. Undervisningslokalerna är ändamålsenliga för min teknikundervisning. ö ä 42. Under tidigare läsår kände jag mig säker när jag informerade elever om vilka kunskaper och kunskapskvaliteter som ska bedömas i teknik. 35. Jag har tillgång till den utrustning (verktyg etc.) som jag behöver för att bedriva en bra teknikundervisning. 43. Jag kan beskriva elevernas kunskaper i teknik i skriftliga omdömen på ett tydligt sätt. 36. Jag har tillgång till det konstruktions- och förbrukningsmaterial som jag behöver för att bedriva en bra teknikundervisning. 44. Under tidigare läsår har jag tydligt kunnat beskriva för eleverna vilka kunskaper som krävs för olika betyg i teknik. 37. Jag har god tillgång till förvaringsmöjligheter för pågående teknikprojekt 45. Jag har kunnat sätta välgrundade betyg i teknik under Lpo 94. ä ö 38. Den nationella kursplanen i teknik har stor betydelse för hur jag undervisar. 39. Min skolas lokala kursplan i teknik har stor betydelse för hur jag undervisar. 40. Min skola har en tydlig plan för hur mycket teknikundervisning eleverna skall få i olika årskurser. 41. Teknikämnet får tillräckligt mycket tid på min skola. ö