Melleruds kommun Budgetberedningens förslag Budget 2018 och plan 2019-2020 Innehållsförteckning Sid Innehåll Tidsplan... 1 Förutsättningar... 1 Förutsättningar omvärld... 2 Resonemang - Förslag... 4 Nämnder och partigrupper... 4 Driftsbudget... 8 Vision, Nämndplan, Verksamhetsplan...10 Investeringsbudget...10 Förslag till beslut...12 Vision...13 Verksamhetens mål...14
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 1 Tidsplan Ksau fattar förslag till beslut 2017-05-23 MBL 2017-05-22 19, kl 16 MBL 2017-06-02 11, kl 13 Ks fatta förslag till beslut 2017-06-07 Kf fattar beslut om budgetramar 2018 2017-06-21 Kf, uppdaterat med aktuella 2017-11-22 finansieringsförutsättningar och nämndernas mål samt ökning av anslag till Kommunfullmäktiges revisorer. Förutsättningar Befolkning Det finns tre områden med demografiska data som är väsentliga vid beräkning av budgetförutsättningarna. Dels är det antalet unga i för-, grundskola och gymnasium, dels är det antalet äldre vilket påverkar omsorgsbehovet och dels är det totala antalet invånare som ligger till grund för statsbidrag och skatteintäkter. Den omfattande mottagningen av flyktingar gör befolkningsprognoserna komplicerade, främst gäller det påverkan på skola och förskola. Det är ett skeende som till stora delar är utanför kommunens kontroll och som kommunen måste ha beredskap för. För beräkning av skatt och bidrag har beräkningarna utgått ifrån en befolkning på 9 200 invånare den 1 november 2017. Vid årsskiftet uppgick antalet invånare till 9 323, i oktober 2017 var antalet invånare 9 336. Det finns en försiktighet i bedömningen av antalet invånare. Skatter och bidrag För beräkningen har använts senaste skatteunderlagsprognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (okt 2017). En oförändrad skattesats jämfört med 2017. Räntor Kommunens befintliga krediter har ränteberäknats med 2,3 %. Beräkningen är gjord utifrån en nyupplåning på 20 mnkr under 2017 och ytterligare 135 mnkr under 2018, på nyupptagna krediter beräknas räntan till 1,5%. Övrigt Bidraget i den mellankommunala utjämningen för LSS utgår från senaste prognos vilken ger oförändrat utjämningsbidrag. Affärsverksamheten Affärsverksamheterna VA, renhållning och fjärrvärme förutsätts hålla 100 % avgiftsfinansiering. För denna del av kommunens verksamhet görs ingen schablonmässig uppräkning. Intäkter Verksamheternas intäkter har inte schablonuppräknats, de flesta taxor har någon form av max. De specialdestinerade statsbidragen kan inte påverkas. Övriga taxor är små och påverkar finansieringsförutsättningarna marginellt. Varje nämnd/förvaltning bedömer själva om de kan hantera konsekvenserna av riktade statsbidrag, t.ex. vad händer när bidraget upphör? Personalkostnader I underlaget har använts en personalkostnad uppräknad med 3 % jämfört med budget 2017. Personalkostnadsuppräkningen fördelas schablonmässigt och ska inkludera en anpassning av personalbudgeten till faktiskt antal anställda. Det uppräknade underlaget föreslås fördelas schablonmässigt till nämnderna med 2,5 % och att 0,5 % av utrymmet används för riktade åtgärder. F.n. är arbetsmarknadens parter inte överens om avtal för 2017 och framåt. 1
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 2 Löpande kostnader I löpande kostnader inbegrips köp av varor och tjänster. Inflationen ökar och uppgår f.n. till 1,8 % inkl. räntekostnader. I uppräkningsunderlaget har en schablonuppräkning på 1 % använts för löpande kostnader, kostnadsökningar därutöver ska inrymmas i tilldelad ram. Finansiella mål i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning A. Investeringar ska finansieras med egna medel. Definieras som summan av årets resultat och avskrivningar. (Vill man investera mer så krävs bättre resultat) B. Soliditeten ska vara positiv inklusive ansvarsförbindelse. Soliditeten beräknas genom att ställa eget kapital minus ansvarsförbindelsen i förhållande till tillgångarna. C. Låneskulden ska för den skattefinansierade verksamheten ej överstiga 10 tkr/inv. Ökar antalet invånare så ökar återbetalningsförmågan och skulden kan öka, eller omvänt. D. Resultatet ska minst uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Resultatet ska inflationssäkra eget kapital, men minst uppgå till 2 %. Undantag medges 2018 medges för mål A, C och D. Avstämning av förslag och kommunfullmäktiges finansiella mål A. Egna medel är definierat som årets avskrivningar + årets resultat. I budgetförslaget ger detta ett finansieringsutrymme på 43,4 mkr. Förslaget till investeringsbudget uppgår till 116 mnkr. Målet uppfylls inte. Den främsta orsaken är byggnation av särskilt boende. B. Soliditeten beräknas vara positiv. Målet uppfylls. C. Antal invånare beräknas till 9 200, vilket ger 92 mnkr i låneutrymme. Vid ingången av budgetåret beräknas låneskulden för den skattefinansierade verksamheten vara 116 mnkr. Låneskulden beräknas öka med 80 mnkr, varav 24 mkr avser skattefinansierad verksamhet. Vilket innebär att målet inte uppfylls. Ytterligare upplåningsbehov 2019 innebär att måluppfyllelsen försämras ytterligare. D. Resultatnivån beräknas understiga resultatmålet för budgetåret 2018 men inte för planåren 2019 och 2020. Antas detta budgetförslag behöver kommunfullmäktige medge undantag från mål A, C och mål D, orsaken är en hög investeringsnivå. Förutsättningar omvärld Befolkning Antalet invånare i Mellerud fortsätter att ökat, under 2016 blev det 154 fler invånare, antalet uppgick till 9 323. Nivån fortsätter att öka, i oktober uppgår folkmängden enligt riksskatteverket till 9 330. Antalet invånare är en viktig faktor vid beräkning av finansieringsförutsättningarna. I detta underlag har vi utgått från att antalet invånare den 1 november 2017 uppgår till 9 200 och är oförändrat under planperioden. I det fall Mellerud har samma demografiska relation med övriga kommunsverige som idag, så innebär en ökning med 100 invånare en nettoförändring av inkomstoch kostnadsutjämningen med 5,4 mnkr år 2018, 1 mnkr 2019 och 2,1 mnkr är 2020. 2
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 3 Befolkningsförändringen 2016 var fördelat på 70 invånare mellan 0 och 18 år, 82 invånare mellan 19 och 64 år och 2 invånare mellan 65 och 100. Det innebär att genomsnittsåldern fortsatt att sjunka. Konjunkturen Konjunkturbarometern är en rapport som sammanställer företagens och hushållens syn på ekonomin. Rapporten publiceras varje månad. Vidstående diagram är hämtat från Konjunkturinstitutets mätningar i september. Barometerindikatorn har ökat från 111,6 i februari till 113,8 i september, och indikerar en starkare tillväxt än normalt i den svenska ekonomin. Samtliga ingående företagssektorer rapporterar om ett starkt eller mycket starkt läge. Även detaljhandelns förtroende har återhämtat sig från förra månadens nedgång och ligger nu åter något över det historiska genomsnittet. Hushållens syn på ekonomin är fortsatt optimistisk. Källa: Konjunkturinstitutet Skattekraftsprognos Vid beräkningarna av framtida finansieringsförutsättningar används en skattekraftsprognos från Sveriges- kommuner och landsting. Den prognos vi använt oss av är SKL prognosen från september: % 2016 2017 2018 2019 2020 SKL. sep 5,0 4,4 3,4 3,5 3,8 Reg, sep 4,9 4,8 3,4 4,0 3,9 ESV, sep 5,3 4,5 3,5 3,4 3,4 SKL, feb 4,9 4,6 3,7 3,5 3,6 Vilken väg konjunkturen i verkligheten kommer att ta vet ingen nu. Det kan både bli en mer ihållande högkonjunktur eller en snabbare nedgång. För en fortsatt högkonjunktur talar de tecken på en något bättre tillväxt i omvärlden och att det trots allt finns vissa möjligheter att öka sysselsättningen i gruppen utrikes födda. Vi vet dock av erfarenhet att den internationella utvecklingen snabbt kan ta en annan och svagare utveckling. Den inhemska utvecklingen rymmer också stor osäkerhet. Bostadsbyggandet har bidragit stark till tillväxten men kan knappast öka nämnvärt från nuvarande nivåer. Hushållens höga belåning innebär en stor risk om priserna på bostäder av något skäl faller. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Tolvmånaderstalen för KPI har tillfälligt nått över 2 procent, men en starkare krona gör att inflationen pressas tillbaka under nästa år. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi beräknas stabiliseras på en hög nivå nästa år. Under 2019 och 2020 förutsätts konjunkturläget normaliseras. BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas dessa år därför svagare än normalt. BNP-ökningarna begränsas till runt 1,5 procent samtidigt som antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin stagnerar. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter växa i snabb takt. Källa: SKL 3
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 4 Fastighetsavgift De årliga intäktsförändringarna från fastighetsavgiften ska tillföras respektive kommun. Förändringarna ska adderas till det ursprungliga regleringsbeloppet som fastställdes vid den kommunala fastighetsavgiftens införande. De årliga intäktsförändringarna beror av förändringar i taxeringsvärdena på bostäderna inom kommunen samt ändrade gränsvärden för avgiftsuttaget. Bostädernas taxeringsvärden förändras vart tredje år i samband med allmän eller förenklad fastighetstaxering. Fastighetstaxeringarna för småhus, småhus på lantbruk respektive flerbostadshus sker olika år. År 2018 ska en taxering av småhus göras. Taxeringsvärdena för småhusen bestäms då av prisnivån år 2016. Statistiska centralbyrån har utifrån försäljningspriserna under 2016 uppskattat förändringen av taxeringsvärdena och dess effekter på den kommunala fastighetsavgiften per kommun. Uppskattningen innehåller en viss osäkerhet, särskilt i mindre kommuner där antalet försäljningar varit begränsat. Prognosen har ökat med 3,5 mnkr till 22,1 mnkr. Staten betalar ut avgiften preliminärt och många kommuner har stora fordringar på staten, för Melleruds del var fordran 10,3 mnkr vid bokslut 2016. Flyktingar Det råder en stor osäkerhet om väldigt mycket kring den stora volymen flyktingar. F.n. sker en stor omflyttning av asylsökande, hur detta kommer att påverka förskola, skola och IFO är oklart. Under främst 2016 men även tidigare har statens bidrag överstigit kostnaden, det har inneburit att kommunen har fått möjlighet att göra en bokföringsmässig avsättning för kommande kostnader. I oktober 2017 uppgick avsättningen till flyktingpåsen till 33,9 mkr. Förvaltningschefsgruppen har under 2017 att finansierat uppkomna kostnader för flyktingverksamheten med hjälp av denna avsättning. Det gäller t.ex. kostnader för integrationsverksamhet, extra kostnader för SFI och försörjningsstöd men även Överförmyndarens kostnader för flyktingar. Avsättningen fylls på under året med schablonersättning mm. Denna hantering föreslås att bestå så länge det finns medel avsatta. Resonemang - Förslag På grund av ökad befolkning och extra statsbidrag för kompensation av flyktingkostnader, ser det ut att vara goda finansieringsförutsättningar för budget 2018. Kommunstyrelsen har beslutat inom vilka ekonomiska ramar som budgetförslaget ska tas fram. Inför 2019 finns främst två stora osäkerheter som påverkar kommunens kostnader, dels är det nybyggnationen av äldreboende och dels är det på vilket sätt fördelningen av välfärdsmiljarderna påverkas av förändrat antal asylsökande. Det kan innebära ökade kostnader och minskade intäkter på 20 mnkr vilket skulle innebära behov av kostnadssänkningar för att uppnå Kommunfullmäktiges finansiella mål. Budgetförslaget har därför försökt att så långt möjligt hålla tillbaka kostnader som följer med från 2018 till 2019. Kostnader som kan hänföras till flyktingar/nyanlända finansieras med hjälp av avsättningen av statsbidrag. Av det utrymme som 2018 finns inom resultatmålet föreslås finansiering av ett antal projekt som syftar till att kommunen ska sänka sina kostnader 2019 och framåt. Nu i oktober så innebär den ursprungliga fördelningen att det leder till ett underskott i förhållande till resultatmålet. Nämnder och partigrupper Nämnder och partigrupper har beretts möjlighet att inkomma med förslag till förändringar av det förslag som tjänstemännen lämnat. Det är endast en förändringar från kommunfullmäktiges beslut i juni, det är ett ökat anslag till kommunfullmäktiges revisorer. Påsen Ramökn. Projekt Beskrivning Gemensamma kostnader 0 96 3 186 E-arkiv. Ersättning till Fyrbodal. Den årliga driftskostnaden på ca 600 200 tkr fördelas på berörda förvaltningar 100 Programvara för lönekartläggning En ett-årig projektanställning för att 486 arbeta med kompetensförsörjning. 4
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 5 500 500 Ame jobbar med att kartlägga nyanländas kompetenser. Klart till sommaren 2017 Ta fram översiktsplan tillsammans med bygg m.fl. Upphandling av ekonomi och lönesystem tillsammans med samarbetskommunerna. 96 Kf-presidium önskar uppräkning av hela revisionsanslaget med 96 tkr 1 000 Projekt för att minska sjuktalen. HR + alla förvaltningar 120 Utökat bidrag till Dalslands konstmuseum, avsatta medel Samhällsbyggnadsförv. 0 1 946 400 200 Utökat driftsbidrag till Melleruds golfklubb, avsatta medel 150 FixarMalte, beslutat 161207 att permanenta tjänsten. 150 Nils Ericsson utställning 2018, beslut 20170509-620 Minskat utrymme till KS förfogande 224 Kapitalkostnader Tingshuset 1 722 Kapitalkostnader, skogsvård mm 400 Plan- och bygg 0 0 500 Kultur och utbildningsförvaltningen 7 050 425 2 000 Effektivisera administrationen. Se över vilka uppgifter som kan föras ner till Medborgarkontoret I det fall det beslutas om att utöka investeringsanslaget för att jobba ikapp asfalteringsbehovet, krävs utökade anslag för kapitalkostnader Behov av att renovera Strömbron. Ifall det kommer igång krävs utrymme för kapitalkostnader. 500 Detaljplaner 1 000 Behålla personalnivå inom fsk. 750 2 000 Elevökning i grundskolan pga. nyanlända Extra satsning för att klara nyanlända 2 000 Behov av fler SFI-grupper 1 400 1 000 Utveckla SFI för att få bättre resultat 425 Hyra ny bollhall 1 000 Ta fram en vård- och omsorgsutbildning på 40 v för arbetslösa och nyanlända. Samarbete med af och Ame. Jobbgaranti.? Framtid för Åsens skola Hyra för Lunden och Tallåsens förskolor. Samt modul Nordal 5
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 6 Socialförvaltningen 0 0 1 300 500 500 300 SUMMA 7 050 2 467 7 386 "Påsen" Ramökn Projekt Utveckla e-tjänster, teknikutveckling av försörjningsstöd, automatisering Utveckla kopplingar mellan IFO och Ame för att minska behovet av försörjningsstöd. Få fler i arbete. Lokalutredning tillsammans med Ks-förv. Ängenäs, Bergs. Älvan, Lss. Hur behöver Ängenäs utrustas och bemannas vad kan tas med Ev. behov av att utnyttja Kommunstyrelsens utrymme till förfogande (3,3 mkr) Gemensamma kostnader Fyrbodal har startat ett projekt för att införa e-arkiv den initiala kostnaden för Mellerud är 600 tkr. HR-avdelningen önskar tillgång till en programvara för att göra regelbundna lönekartläggningar. HR-avdelningen vill göra en projektanställning för att bli bättre på kompetensförsörjningsfrågor. Det finns kommuner som kommit betydligt längre i processen med att införa e-tjänster Mellerud behöver komma ikapp. Medborgarkontoret har utrymme för att möta invånarna med utökad service. Kommunstyrelsen har satt upp ett mål att göra en ny översiktsplan för kommunen det vore bra med utrymme att köpa vissa tjänster. Ekonomi- och HR-avdelningen är med i uppstarten av upphandling av system för ekonomi och lön tillsammans med samarbetskommunerna. Melleruds andel av de gemensamma konsultkostnaderna beräknas till 500 tkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningen har behov av att det tillförs anslag i relation till de investeringar som beslutas. Ett exempel är Tingshuset där det inte finns någon hyresgäst som beställt/beslutat om åtgärderna. En utebliven anslagsökning innebär att utrymmet för löpande underhåll minskar. Ksau har beslutat att tillföra ytterligare 1,7 mnkr till förvaltningen för att kompensera för ökade kapitalkostnader samt uteblivna vinster i skogsförvaltningen. I investeringsbudgeten finns investeringar eller investeringsförslag som innebär kapitalkostnader om de genomförs. Förvaltningen önskar hjälp med att se över effektiviteten. Plan- och byggenheten Denna del av Kommunstyrelsens administrativa förvaltning kommer att jobba mycket med översiktsplanen, men bedöms klara sig utan ramökning utöver schablonfördelningen. Socialtjänsten Socialtjänsten kommer liksom kultur- och utbildningsförvaltningen att få sina kostnader för nyanlända täckta via flyktingpåsen så länge som det finns utrymme. Det kommer att ske en översyn av äldreomsorgen, dels i samband med införande av nyckelfri och dels i samband med lokalöversynen inför det nya äldreboendet. Den kraftiga ökningen av försörjningsstödet ska mötas med en utveckling av kopplingen mellan IFO och arbetsmarknadsenheten. En ny förvaltningsledning med nya infallsvinklar ser nya möjligheter att få förvaltningens ekonomi i balans. Kommunstyrelsens medel för särskilda behov kan komma att efterfrågas för konkreta åtgärder. Kultur- och utbildning Kultur- och utbildningsförvaltningen har utökat sina verksamheter pga. ett stort antal nyanlända. För att täcka upp tidigare schablonfördelning av etableringsbidrag och riktade statsbidrag föreslås att förvaltningen får äska 7,1 mkr ur kommunens flyktingpåse. En löpande översyn av resursbehovet pga. nyanlända föreslås ske på samma sätt som under 2017. För att kommunen ska kunna behålla utökningen av antal invånare och kunna dra nytta av ny arbetskraft, föreslås att ett projekt som syftar till att hitta former för SFI som ger bättre resultat. Kommunen har behov personal inom vård- och omsorg. Förvaltningen ska därför ta fram en vård- och omsorgsutbildning för arbetslösa med jobbgaranti. Det ska ske i samarbete med Arbetsförmedlingen och Ame. Åsens skola har ett vikande elevunderlag ska skolan finnas kvar eller drivas på annat sätt? 6
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 7 Vad får vi för pengarna? I Melleruds kommun behöver vi utveckla modeller och metoder som visar vad anslagen används till. Ett sätt är att följa utvecklingen av prestationer och kostnader Några av dessa mått redovisas nedan: Vad Bokslut Budget Prognos Prognos 2015 2016 2017 2018 - LSS antal brukare 98 98 100 100 - Boende i grupp- och servicebostäder (antal) 53 52 52 52 - Bemanning LSS i grupp- och servicebostäder (åab) 54,59 57,85 57,00 57,00 - Daglig verksamhet LSS/AME - antal brukare 64 69 70 70 - Daglig verksamhet - bemanning (åab) 14,00 14,40 14,40 14,40 - Korttid Stjärnan - beslutade dygn 381 300 300 300 - Socialpsykiatri antal boende Axet 5 5 5 5 - Socialpsykiatri Axet - bemanning (åab) 4,28 4,35 4,35 4,35 - Socialpsykiatri boendestöd - timmar per månad 401 610 610 610 - Socialpsykiatri boendestöd - bemanning (åab) 4,28 5,20 5,20 5,20 - Beslut SFB/personlig assistans - antal 18 18 18 18 - Beslut personlig assistans LSS - timmar/år 4 384 3 245 3 245 3 245 - Äldreomsorg antal platser särskilt boende 130 130 130 130 - Bemanning särskilt boende 0,71 0,71 0,71 0,71 - Beläggning i särskilt boende 98% 100% 100% 100% - Vårddygskostnad somatik 1 636 kr 1 645 kr 1 678 kr 1 711 kr - Vårddygnskostnad demens 1 844 kr 1 829 kr 1 866 kr 1 903 kr - Hemvård - utförda timmar 89 502 85 574 92 000 93 000 - Bemanning hemvård 63,7 60,8 65,3 66,0 - Hemvård - kostnad per timme 426 kr 424 kr 435 kr 443 kr - Andel utförd tid 73% 73% 73% 3% - Vårddygn i korttidsvård 5 871 6 935 6 935 6 935 - IFO antal vårddygn - HVB vuxna 1 339 855 1 150 1 150 - IFO antal vårddygn - HVB barn och unga 2 137 900 1 380 1 380 - IFO antal vårddygn - familjehem barn och unga 3 861 3 860 4 000 4 000 - Bemanning Myndighetsenheten 20,6 24,7 24,7 24,7 - Bemanning ensamkommandeverksamhet 12,3 14,2 14,2 14,2 - Antal ensamkommande 87 71 71 71 7
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 8 Nyckeltal för Kultur- och utbildningsförvaltningens verksamhet KUN Bokslut Bokslut Budget Prognos 2015 2016 2017 2018 Barnomsorg antal barn 323 348 368 375 Bemanning barnomsorg 5,5 6 5,5 5,5 Pedagogiskomsorg antal barn 40 46 25 25 Bemanning pedagogiskomsorg 4,9 5,8 5,5 5,5 Fritids antal barn 274 274 319 338 Bemanning fritids, elev/anställd 18 17,9 20 18 Grundskola antal elever 910 922 923 921 Lärartäthet grundskola, elev/lärare 10,8 11,5 11,5 -- Asylelever grundskola antal elever 66 99 84 50 Lärartäthet förberedelseklasser grundskola 6,8 8,3 -- -- Grundsärskola antal elever 10,5 8 11 10 Bemanning grundsärskola, elev/lärare 2,6 3,2 -- -- Grundsärskola köpta platser 2 2 2 2 Gymnasieskola egen antal elever 112 157 121 121 Gymnasieelver antal sålda platser 36 44 Bemanning gymnasieskola Mellerud, elev/lärare 9,2 9,8 -- -- Gymnasium asylelever Dahlstiernska 49 44 28 10 Gymnasium, köpta platser antal elever 171 169 168 205 Kostnad per elev Dahlstiernska Gymnasiet 115 000 112 000 112 000 -- Kostnad per elev IKE 115 000 115 000 112 000 -- Gymnasiesärskola antal elever 6 8 8 8 Vuxenutbildning antal elever 220 117 107? Bemanning vuxenutbildning 20,8 21,3 -- -- SFI elever 198 209 205? Driftsbudget Efter att tjänstemannaförslaget presenterats för presidier och partigrupper har nämnderna beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Samtliga nämnder har haft protokollförda möten som visar att budget 2018 varit uppe för diskussion. Åtgärderna i budgetförslaget för 2018 bedöms även rymmas inom det finansiella utrymmet för planåren 2019 och 2020. Beräkningarna för 2018 gav ursprungligen en hög resultatnivå, större delen av detta utrymme föreslås användas för att genomföra projekt som syftar till att minska kostnader 2019 och framåt. Kostnader för ett nytt äldreboende, osäkerhet kring fördelning av välfärdsmiljarderna och behovet för nyanlända gör att resultatnivån sjunker kraftigt. För att inte hamna i en situation som innebär en kraftig inbromsning föreslås en längre planeringshorisont. Arbetet med nyanlända bedöms att helt kunna finansieras med reserverade eller nya statsbidrag under 2017 och 2018. Den kraftigt ökade investeringsnivån innebär mer än en fördubbling av låneskulden, ränteeffekten är beräknad utifrån 1,5 %. 8
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 9 Resultaträkning Kassaflödesanalys Belopp i Mkr Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Belopp i Mkr Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Intäkter 231,7 179,8 180,2 180,2 180,2 Periodens resultat 45,7 21,2 10,6 17,2 21,4 Kostnader -729,9-717,6-730,4-748,4-765,1 Avskrivningar 23,2 22,3 22,6 22,6 22,6 Kortfr. Skulder/fordringar -72,7 24,6-15,4-10,3-0,1 Avskrivningar -23,2-22,3-22,6-22,6-22,6 Löpande verksamhet -3,8 68,1 17,7 29,5 43,8 Verksamhetens nettokostnader -521,4-560,2-572,7-590,7-607,5 Investeringsverksamhet -45,4-71,7-166,2-30,3-21,6 Finansieringsverksamheten 0,0 20,0 130,0 0,0-20,0 Skatteintäkter 338,1 355,7 367,6 380,7 395,2 - varav nyupplåning 20,0 130,0 0,0 0,0 Statsbidrag & utjämning 182,5 190,4 178,9 197,3 209,7 Extra statsbidrag 30,8 19,4 18,5 13,0 7,4 Periodens kassaflöde -49,2 16,4-18,4-0,8 2,3 Fastighetsavgift 18,4 18,5 22,1 22,1 22,1 Summa skatt & bidrag 569,7 584,0 587,1 613,1 634,3 Likvida medel Räntenetto -2,6-2,6-3,8-5,1-5,5 Vid periodens början 58,4 9,3 25,6 7,2 6,4 Periodens resultat 45,7 21,2 10,6 17,2 21,4 Vid periodens slut 9,3 25,6 7,2 6,4 8,7 Ursprunglig budget 13,1 10,5 9,7 Balansräkning Avstämning finansiella mål Belopp i Mkr Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Belopp i Mkr Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Tillgångar A. Investeringar ska finansieras med egna medel Anläggningstillgångar 424,3 473,7 617,3 625,0 624,0 Avskrivningar 23,2 22,3 22,6 22,6 22,6 Omsättningstillgångar 120,3 96,6 78,2 77,4 79,7 Resultat 45,7 21,2 10,6 17,2 21,4 - varav likvida medel 9,3 25,6 7,2 6,4 8,7 Investeringar -45,4-71,7-166,2-30,3-21,6 Summa tillgångar 544,5 570,3 695,5 702,4 703,7 Mål = positiv 23,5-28,2-133,0 9,5 22,4 Skulder B.Soliditeten ska vara positiv inkl. ansvarsförbindelse Eget kapital 262,8 284,0 294,6 311,8 333,2 Soliditet inkl ansvarsförbinde 9,9% 13,9% 13,6% 16,4% 19,9% Avsättningar 13,4 13,0 12,6 12,3 12,2 Mål = positiv >0 >0 >0 >0 >0 Långfristiga skulder 127,3 147,3 277,3 277,3 257,3 Kortfristiga skulder 141,1 126,1 111,1 101,1 101,1 C. Låneskulden ska för den skattefinansierade verksamheten ej överstiga 10 tk Summa skulder 544,5 570,3 695,5 702,4 703,7 Långfristiga lån 127,3 147,3 277,3 277,3 257,3 Varav affärsverksamhet 70,3 71,7 93,6 89,6 85,6 Pensionsskuld 208,9 205,0 200,2 196,7 193,5 Varav skattefinansierad vht. 57,0 75,6 183,7 187,6 171,7 Antal invånare 9 169 9 200 9 200 9 200 9 200 Låneskuld per invånare 6,2 8,2 20,0 20,4 18,7 Resultatutjämningsreserv Mål = <10 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 2016 2017 2018 2019 2020 Ingående värde 27,8 62,1 77,4 82,2 93,3 D. Resultatet ska minst uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Årets förändring 34,3 15,3 4,7 11,1 15,1 Resultat 8,0% 3,6% 1,8% 2,8% 3,4% Utgående värde 62,1 77,4 82,2 93,3 108,3 Mål 3,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% I ovanstående resultaträkning är 2018-2019 års budgetramar schablonuppräknad med 1 % löpande kostnader och personalkostnaderna enligt prognos från SKL, 3,0 %. Resultatmålet för perioden är satt till 2 %. 9
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 10 Vision, Nämndplan, Verksamhetsplan Visionen med inriktningsmål pekar riktningen för Melleruds kommun Kommunfullmäktige har antagit en vision för Melleruds kommun. Visionen återfinns i slutet av dokumentet. Visionen gäller tills Kommunfullmäktige beslutar något annat, visionen innehåller fem inriktningsmål: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Till inriktningsmålen har Kommunfullmäktige kopplat nämndspecifika mål som är lite mer konkreta än inriktningsmålen och som gäller för innevarande mandatperiod och första året i nästkommande. Dessa uttrycker Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna under åren, 2016-2019. Utifrån dessa nämndspecifika mål har nämnderna beslutat om mål för sin verksamhet, verksamhetsmål kan förändras varje budgetår och måluppfyllelsen stäms av vid delårsbokslut och bokslut. Eftersom Kommunfullmäktiges nämndspecifika mål gäller i fyra år så kan en total avstämning först göras i samband med årsredovisning 2019. Verksamhetsmålen ska tillsammans med kommunens finansiella mål leda fram till god ekonomisk hushållning. Målen och en beskrivning av målen återfinns längs bak i dokumentet under rubriken Styr- och ledningsplan. Kommunfullmäktiges styrning genom Nämndplanen Kommunfullmäktiges inriktningsmål är väldigt abstrakta och måste konkretiseras till en nämndnivå. Det är dock viktigt att kommunfullmäktige behåller det övergripande ansvaret i målarbetet. Nämndplanen är ett samlingsdokument som i huvudsak är en uppdragsbeskrivning till respektive nämnd. Nämnderna får i uppdrag att ge förslag på mål men det är kommunfullmäktige som fastställer dem. På detta sätt involveras respektive nämnd med sin specialkompetens men det är fortfarande kommunfullmäktige som äger frågan. Varje respektive Nämndplan ska innehålla mål, anvisningar, direktiv samt budget för nämnden. Nämnden beskriver en budget som anger vad som ska åstadkommas, när i tiden det ska ske och hur resurserna ska fördelas. Den ska ange tydliga, mätbara och målsatta indikatorer för de verksamheter som nämnden ansvarar för. Det måste tydligt framgå vad som fordras för att man ska ha uppfyllt målen och hur uppföljningen ska ske. Budgeten ligger till grund för verksamhetsplanerna och detaljbudgeten. Nämndens styrning genom en verksamhetsplan Verksamheten erhåller sitt uppdrag genom en verksamhetsplan som talar om vad politikerna vill ha utfört. Verksamhetsplanen beskriver uppdraget genom verksamhetsmål. Nämnden styr med verksamhetsmål. I nämndernas verksamhetsmål har politikerna översatt kommunfullmäktiges inriktningsmål till sin verksamhet. Nämnderna konkretiserar helt enkelt de prioriterade målen genom att bryta ned dem så att de blir tydligare för den egna verksamheten. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram verksamhetsmål men det är nämnderna som fastställer dem Investeringsbudget Det är flera stora investeringar på gång, trots att flera är fördelade på mer än ett år så kommer det inte att vara möjligt att uppfylla mål A att investeringar ska finansieras med egna medel. Låneskulden ökar med 140 mkr på två år och uppgår därefter till 267 mkr vilket nästan är dubbelt så mycket som fullmäktiges mål för låneskulden. 10
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 11 Objekt Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Övergripande 12 300 000 300 000 300 000 Tekniska övergripande 300 000 300 000 300 000 8217 Västerråda 9 000 000 Torg/Parker 3 000 000 Gatu och parkverksamhet 3 986 000 7 925 000 6 600 000 Nya eller utbyte komponenter 200 000 200 000 200 000 Byte av hjullastare 1 500 000 Ny lekplats vid Ängenäs 500 000 Uppdatering av lekplatser 300 000 300 000 300 000 Tillgänglighetsanpassningar 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Reinvestering asfallt 2 300 000 2 300 000 Asfallt Gärdserud 1 200 000 Utbyte Gatubelysning 500 000 500 000 Elljusspår belysning 300 000 300 000 300 000 Småmaskiner 100 000 100 000 100 000 Asfallt + belysning gata Autogruppen 546 000 Asfallt + belysning gata Ängenäs 885 000 GC-vägar Ängenäs 340 000 340 000 Ny GC bro Ängenäs 1 900 000 Förråd och Service 1 900 000 400 000 400 000 Nya eller utbyte komponenter 400 000 400 000 400 000 Byte redskapbärare och liten sopmaskin. 1 500 000 Kostverksamhet 200 000 230 000 100 000 Inventarier kök 50 000 50 000 100 000 Värmevagnar serviceenheten 180 000 Elektroniskt kupongsystem pedagogiska luncher 150 000 Lokalvårdsverksamhet 100 000 100 000 100 000 Maskininvestering 100 000 100 000 100 000 Fastighetsverksamhet 125 100 000 12 950 000 2 950 000 Nya eller utbyte komponenter 1 500 000 1 500 000 1 500 000 Särskilt boende 45 000 000 Särskilt boende 50 000 000 10 000 000 Särskilt boende från 2017 prognos 2 20 000 000 Inredning av de tre sista sjöbodarna 900 000 Utbyte av tak 450 000 450 000 450 000 8284 Sporthall 3 600 000 Diverse 3 650 000 Kallförråd 1 000 000 1 000 000 VA-verksamhet 20 380 000 8 750 000 6 850 000 Nya eller utbyte komponenter 1 850 000 1 850 000 1 850 000 8273 Sanering ovidkommande vatten 6 500 000 5 000 000 5 000 000 Vattenledning Vita Sannar från 2017 prognos 1 10 500 000 VA kpl. Ängenäs 1 900 000 VA Upperud (förberedande för Köpmannebro) 730 000 VA Upperud (byte av bef. vattenledning) 800 000 Renhållning 250 000 250 000 250 000 Nya eller utbyte komponenter 250 000 250 000 250 000 Fjärrvärme 100 000 100 000 100 000 Nya eller utbyte komponenter 100 000 100 000 100 000 Socialnämnden 300 000 300 000 300 000 Inventarier 300 000 300 000 300 000 Kultur- och utbildningsnämnden 1 300 000 1 300 000 1 300 000 8271 Datorer -inventarier IKT 2016 800 000 800 000 800 000 8272 Skolmöbler 500 000 500 000 500 000 SUMMA 165 916 000 32 605 000 19 250 000 Varav nya eller utbyte komponenter 4 300 000 6 600 000 4 300 000 11
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 12 Förslag till beslut Beslut Antagande av budgethandlingen omfattar även nedanstående förslag till beslut. Finansiella mål i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning A. Investeringar ska finansieras med egna medel. Definieras som summan av årets resultat och avskrivningar. (Vill man investera mer så krävs bättre resultat). Vid beslut av Kommunfullmäktige om investeringsnivå som kräver upplåning, upphävs detta mål. B. Soliditeten ska vara positiv inklusive ansvarsförbindelse. Soliditeten beräknas genom att ställa eget kapital minus ansvarsförbindelsen i förhållande till tillgångarna. C. Låneskulden ska för den skattefinansierade verksamheten ej överstiga 10 tkr/inv. Ökar antalet invånare så ökar återbetalningsförmågan och skulden kan öka, eller omvänt. D. Resultatet ska minst uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Resultatet ska inflationssäkra eget kapital, men minst uppgå till 2 %. Undantag medges budgetåret 2018 och planåret 2019 för mål A, C och D. Verksamhetsmål i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning Beskrivs i stycket Styr- och ledningsplan på nästa sida i detta dokument. Kommunfullmäktiges mål är avsedda att gälla innevarande mandatperiod och ett år in i nästkommande. Nämndernas mål beslutas för ett år i taget. Rapportering av måluppfyllelse till Kommunfullmäktige sker i samband med delårsbokslut och bokslut. Skattesats För 2018 fastställs skattesatsen till 22:60 kronor per skattekrona. Borgensram och låneram Kommunfullmäktige har under våren beslutat om utökad låneram för AB Melleruds bostäder, utöver detta finns inget behov av utökning. I samband med budgetbeslut för budgetåret 2017 beslutade Kommunfullmäktige att utöka kommunens låneram med 60 mkr. Under 2018 behöver låneramen utökas med ytterligare 80 mkr. 12
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 13 Vision Mellerud en drivande och nytänkande kommun i framkant av utvecklingen, där barnfamiljer och ungdomar prioriteras. Att samlas kring en tydlig vision ger en stark ledstjärna mot framtiden. Melleruds vision ska ge en bild och en samsyn kring utvecklingen som överbryggar politiska gränser och som inbegriper alla. Mellerud från historia till framtid Melleruds historia präglas av jordbruk, järnväg, industri och handel med varor och tjänster. Akvedukten i Håverud byggdes med djärv och innovativ teknik. Akvedukten är en symbol för hur nytänkande ligger till grund för utveckling. På samma sätt som industrin och tekniken utvecklats under 1900-talet ska företagen utvecklas under 2000- talet. Det ska ligga ett tydligt fokus på miljö och miljövänlig produktion och tillverkning. Mellerud ska tillvarata kommunens stora möjlighet när det gäller biogas och vindkraft. Genom satsningar på förnyelsebar energi ska Melleruds kommun bli självförsörjande på energi. Att satsa på hållbar utveckling där varje generation bär sina kostnader och inte överlämnar ekonomiska skulder eller miljöskulder till kommande generationer är av största betydelse. Turismnäringens utveckling är av vikt för kommunen. Denna ska utvecklas ytterligare genom kunskap, kompetens samt vilja och mod att tänka nytt. De kommunala verksamheterna För att kunna attrahera framtidens företag, både existerande och nya, lokala och externa, ska Mellerud vara bland de bästa inom sitt geografiska område när det gäller näringslivsklimat, utbildningsmöjligheter, livskvalitet och omtanke om människorna som bor och verkar i kommunen. Melleruds kommuns verksamhet ska inta en särställning, och erbjuda service med hög kvalitet, som svarar upp mot de krav kommuninvånarna ställer. Mellerud det framtida valet Melleruds kommun ska vara det självklara valet för såväl boende som företag. Detta ger oss en möjlighet att tillsammans skapa välstånd i framtiden. Kommunens roll ska vara att mobilisera alla krafter och få dem att arbeta mot samma mål. De stora resultaten ska nås genom att människor i näringslivet, organisationerna och de kommunala verksamheterna drar åt samma håll. Inriktningsmål Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt 13
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 14 Verksamhetens mål Kommunstyrelsens administrativa förvaltning Inriktningsmål KF mål Nämndmål Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Melleruds kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Att utveckla ett hållbart samhälle Melleruds kommun ska arbeta för ett hållbart samhälle. Med hållbart samhälle menas ett starkt näringsliv för kommunens företag, goda förbindelser för kollektivtrafik och IT-infrastruktur, en stark integration, en tydlig miljömedvetenhet, samt för kommunens invånare. Att utveckla kommunens attraktivitet Melleruds kommun ska arbeta intensivt med att var en attraktiv kommun så att fler företag och invånare väljer att etablera sig i kommunen. Att öka antalet invånare ger även bättre underlag för handel och service Att stärka infrastrukturen Kommunstyrelsens mål är att stärka infrastrukturen, internt och externt. Med infrastruktur menas kommunikation, IT-infrastruktur samt faktorer som främjar pendling. Att stärka krisberedskapsförmågan Melleruds kommun ska utveckla förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer för att stärka säkerheten för sina invånare. Att utöka andelen etableringar av nyinflyttade Kommunstyrelsen mål är att utöka andelen etableringar av nyinflyttade. Med etableringar menas att sysselsättningsgrad utbildningsgrad, boendesituation motsvarar den övriga befolkningen i syfte att få fler självförsörjande invånare. Att utöka samarbetet mellan skola, vuxenutbildning och näringsliv. Kommunstyrelsen mål är att utöka samarbetet mellan skola och näringsliv för att främja tillväxt i befintliga företag samt attrahera nyetableringar. Att revidera översiktsplanen. Kommunstyrelsens mål är att revidera översiktsplanen syfte att skapa en god beredskap för nybyggnation, bostäder och industri. Att utöka marknadsföringen av kommunen Kommunstyrelsens mål är att utöka marknadsföringen för att attrahera invånare, näringsliv samt besöksnäring Attraktiv arbetsgivare Melleruds kommun ska bidra till att göra Mellerud attraktiv som arbetsgivare. Detta innebär att på ett framgångsrikt sätt kunna rekrytera, bibehålla och kompetensutveckla medarbetare. Detta kommer att mätas genom att titta på personalomsättning, orsak till avslut och statistik över genomförda utbildningsinsatser under året. 14
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 15 Melleruds kommun ska erbjuda god livskvalité Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet Att främja en jämlik och jämställd hälsa Melleruds kommun ska verka för en god och rättvis tillgång till hälsofrämjande tjänster för samtliga invånare oavsett ursprung eller socioekonomisk status. Att utveckla dialogen mellan politiker och tjänstemän Melleruds kommun ska utveckla och stärka dialogen mellan politiker och tjänstemän för att främja effektivitet och nytänkande. Att främja goda livsvillkor Kommunstyrelsens mål är att möjliggöra för invånare att engagera sig i sin hälsa utifrån sina egna förutsättningar Att aktualisera kommunens planer, policy och reglementen. Kommunstyrelsens mål är att aktualisera samtliga styrdokument i syfte att främja och utveckla dialogen mellan politiker och tjänstemän. Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsförvaltning Inriktningsmål KF mål Nämndmål Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Melleruds kommun ska erbjuda god livskvalité Att utveckla ett hållbart samhälle Melleruds kommun ska arbeta för ett hållbart samhälle. Med hållbart samhälle menas ett starkt näringsliv för kommunens företag, goda förbindelser för kollektivtrafik och IT-infrastruktur, en stark integration, en tydlig miljömedvetenhet, samt för kommunens invånare. Att främja en jämlik och jämställd hälsa Melleruds kommun ska verka för en god och rättvis tillgång till hälsofrämjande tjänster för samtliga invånare oavsett ursprung eller socioekonomisk status. Att öka andelen förnybar energi Kommunstyrelsens mål är att öka andelen förnybar energi för att motverka betydelsen av fossila bränslen. Att främja goda livsvillkor. Att starta byggandet av ett särskilt boende. Att upphandla entreprenör för att bygga ett särskilt boende. Byggnadsnämnden Inriktningsmål KF mål Nämndmål Melleruds kommun ska erbjuda god livskvalité Att skapa goda förutsättningar för ett attraktivt boende. Melleruds kommun ska arbeta intensivt med att skapa goda förutsättningar för att attraktivt boende. Ett attraktivt boende är en förutsättning för att erbjuda god livskvalitet för kommunens invånare Att revidera minst två detaljplaner Byggnadsnämndedens mål är att revidera minst två detaljplaner och göra dem ändamålsenliga som en del av att skapa goda förutsättningar för ett attraktivt boende och tillgodose näringslivets behov. Att utforma två nya detaljplaner Byggnadsnämndedens mål är att utforma två nya detaljplaner som en del för att skapa goda förutsättningar för ett attraktivt boende. 15
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 16 Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet Att uppmuntra till ett hållbart byggande Melleruds kommun ska vara en nytänkande kommun som uppmuntrar till hållbart byggande. Att utöka informationen om energieffektiva hus till allmänheten Byggnadsnämndens mål är att utöka informationen om energieffektiva hus till allmänheten för att uppmuntra till ett hållbart bygganden inom kommunen. Kultur- och utbildningsnämnden Inriktningsmål KF mål Nämndmål Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Melleruds kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Melleruds kommun ska erbjuda god livskvalité Melleruds kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet Varje verksamhet ska ha en välutvecklad dialogmed brukaren Melleruds invånare får möjlighet att ge synpunkter på verksamheterna inom vår förvaltning. Utveckla samverkan mellan skola, vuxenutbildningen och arbetsliv Utveckla samarbetet med näringslivet i Mellerud. Alla verksamheter ska bedriva ett hälsofrämjande arbete Verksamheterna ska verka för en god och rättvis tillgång till hälsofrämjande tjänster för samtliga brukare. Alla barn ska erbjudas en god start i livet Förskolan ska präglas av flexibilitet och en god kvalitet. Alla elever ska erbjudas en utbildning med en hög och likvärdig kvalitet Alla elever ska ges det stöd de behöver för att klara kunskapskraven. Kun ska utveckla sin verksamhet med ett fokus på inkludering och mångfald Identifiera förbättringsområden. Genomföra brukarenkäter för att identifiera förbättringsområden. Utveckla lärlingsprogrammet och vuxenutbildningen efter näringslivets behov Kartlägga och näringslivets och kommunens behov och anpassa utbildningsutbudet. Alla elever får godkända betyg i alla ämnen för att främja en jämlik och jämställd hälsa Genom ett fullständigt betyg ges eleven möjlighet till ett livslångt lärande. Utmana och stimulera barns utveckling och lärande i förskola och fritidshem Personalen läser dagligen för förskolebarnen. Fritids barnen får hjälp med läxläsning. Hög andel förskollärare och fritidspedagoger i kommunens verksamheter. Öka måluppfyllelsen i grundskolan och gymnasiet så att alla elever ska klara kunskapskraven. Eleverna når betyg i alla ämnen genom tidiga insatser. Nyanlända elever ska erbjudas en utbildning av hög och likvärdig kvalitet Varje skola arbeta aktivt med att nyanlända elever ska få en bra skolgång. I arbetet är det viktigt att kartlägga elevernas kunskaper och skapa en bra samverkan mellan skolans förberedelseklass och elevens ordinarie klass. Eleverna ska komma ut i ordinarie undervisning så snart som möjligt. Ökat kulturutbud i kommunen för att nå nya grupper Utveckla informationen om kommunens kulturutbud och kultur pris. 16
Budget 2018 Beslut i Kf Nov. 2017 17 Socialnämnden Inriktningsmål KF mål Nämndmål Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Melleruds kommun ska erbjuda god livskvalité Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet Kvalitativ omsorg i relation till kommunens förutsättningar Melleruds kommun ska erbjuda en kvalitativ omsorg som återspeglar kommuninvånarnas behov i relation till kommunens förutsättningar. Med kvalitativ omsorg menas en individanpassad omsorg, ett tydligt förebyggande arbete och goda boendealternativ. Jämlik och jämställd hälsa Melleruds kommun ska verka för en god och rättvis tillgång till hälsofrämjande tjänster för samtliga invånare, oavsett ursprung eller socioekonomisk status. Attraktiv arbetsgivare Melleruds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla, men även attrahera kompetent personal. Kompetent personal är en förutsättning för att Mellerud ska var en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. Förebyggandearbete inom verksamhet Utöka det förebyggande arbetet inom verksamheterna Individanpassad omsorg Utveckla en mer flexibel och individanpassa omsorg med trygghet och delaktighet för alla brukare Inventera behovet av boendealternativ Inventera behovet av boendealternativ inom äldreomsorgen i syfte att få en tydlig bild av behovet för att erbjuda en kvalitativ omsorg. Minska behovet av externa placeringar Socialnämndens mål är att minska behovet av externa placeringar. Fokus ska sättas på individens bästa i relation till de förutsättningar som finns tillgängliga. Genusperspektiv Genusperspektivet ska inkluderas inom verksamheterna för att säkerställa brukarnas samt personalens likabehandling. Stötta och inkludera nyanlända Nyanlända ska ges samma kvalitet i stöd och hjälpinsatser som övriga kommunmedborgare Arbetsmiljö Arbetsmiljön ska stärkas inom förvaltningen både inom den egna organisationen och hemma hos brukarna. 17