Likabehandlingsplan/Årlig plan Klockargårdens skola 10/11 Likabehandlingsplanen/Årlig plan är till för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller ålder samt för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Innehållsförteckning Klockargårdens skolas vision sidan 3 Till dig som är elev sidan 4 Till dig som förälder/vårdnadshavare sidan 4 Till dig som personal sidan 4 Vilka lagar gäller? sidan 5 Definitioner av begreppen kränkningar, diskriminering, trakasserier och mobbning? sidan 6 Här bedrivs förebyggande elevvårdsarbete på skolan. sidan 8 Rutiner och åtgärder när skolan får kännedom om kränkandebehandling eller trakasserier, elev-elev. sidan 9 Rutiner och åtgärder när skolan får kännedom om diskriminering eller trakasserier, skolan/vuxen - elev. sidan 9 Rutiner och åtgärder vid ärenden som behandlas av vänskapsgruppen sidan 9 Kartläggning och nulägesanalys sidan 9 Mål sidan 10 Åtgärdsplan sidan 10 Uppföljning, utvärdering och arbetsgång för ny Likabehandlingsplan/Årligplan. sidan 11 2
Klockargårdens skolas vision för likabehandlingsarbetet. Ledningen för Källängens skolområde och all personal tar avstånd från alla tendenser till kränkningar, diskriminering och trakasserier. All personal som arbetar inom skolan ska känna aktning för varje människas egenvärde och ha respekt för vår gemensamma miljö. De som verkar inom Källängens skolområde ska främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling mellan individer. Utgångspunkten för vårt arbete är den värdegrund som personal, elever och föräldrar tillsammans har beskrivit som trygghet, respekt, kunskap, livsglädje och social kompetens och att alla har ett lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet, sexuell läggning eller ålder. Utgångspunkten för skolans agerande är den enskildes subjektiva upplevelse av vad som har skett. Alla barn är allas ansvar Livsglädje Respekt Klockargården Social kompetens Kunskap Trygghet 3
Till dig som är elev Som elev på Klockargårdens skola förutsätts att du respekterar andra och visar hänsyn och gott omdöme. Om du någon gång blir utsatt för mobbning, kränkandebehandling, trakasserier eller diskriminering vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller även när du vet att någon annan är utsatt. Till dig som förälder/vårdnadshavare Föräldrar har ett stort ansvar. Om skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnet. Prata med ditt barn om kränkande behandling. Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Om du misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling kontakta ditt barns mentor, skolans Vänskapsgrupp eller skolans rektor. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling kontaktar du ditt barns mentor, skolans Vänskapsgrupp eller skolans rektor. Ni föräldrar utgör en viktig resurs i vårt arbete med eleverna. Skolan vill samverka så att vi tillsammans kan hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra. Till dig som personal Du som personal har ansvar för att skolans likabehandlingsplan/årlig plan och att värdegrunden genomsyrar all verksamhet i Klockargårdens skola. Vi har ett gemensamt förhållningssätt där alla vuxna på skolan markerar att alla former av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling inte accepteras. En öppen kommunikation mellan vuxna och elever ökar möjligheterna till att tidigt upptäcka kränkande behandling. Du som personal är skyldig att vid misstanke om trakasserier, diskriminering och kränkande behandling skriftligen dokumentera och anmäla allvarligare händelser till Vänskapsgruppen eller skolans rektor. Du som mentor ansvarar för att eleverna i din klass är delaktiga i utformning av trivselregler. Du som mentor ansvarar för att skolans likabehandlingsplan/årlig plan, skolans värdegrund och trivselregler förankras hos eleverna i din klass. Du som mentor ansvarar för att skolan trivselenkät genomförs med din klass en gång per termin. Du som personal ansvarar för att skolans trivselregler efterlevs. Du som personal har ansvar för att alltid stanna upp och ingripa när du ser elever som bråkar eller använder nedlåtande kommentarer, miner eller liknande mot varandra. Du som personal skall alltid ha ett respektfullt bemötande gentemot elever, föräldrar, och kollegor. Du som arbetslagsledare ansvarar för att likabehandlingsplan/årlig plan förankras i ditt arbetslag. 4
Du som mentor ansvarar för att det vid föräldrarmöten ges tid till diskussioner om skolans värdegrundsarbete och likabehandlingsplan/årlig plan. Vilka lagar gäller? Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Sedan den första januari 2009 finns det två lagar som ska skydda eleverna från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen 14 a kapitlet (1985:1 100) och diskrimineringslagen (2008:567). Det är Barn- och elevombudet som övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen och Diskrimineringsombudsmannen som övervakar diskrimineringslagen. Skollagen Enligt 14 a kapitlet i skollagen så ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet (till exempel varje förskola eller skola):. målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I skollagens 14 a kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev till exempel säga taskiga saker, hota eller använda våld. Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska den som äger skolan se till att varje verksamhet (till exempel förskola eller skola): arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna 5
varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Definitioner av begreppen kränkningar, diskriminering, trakasserier och mobbning? Kränkande behandling Är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara: Fysika (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) Texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities) Kränkande behandling kan delas in i: Trakasserier Annan kränkande behandling Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Exempel: Några elever på skolan sprider ett rykte om eleven K, att hon är dum för att hon har utländska föräldrar R är mörkhyad, någon har retat honom för hans mörka hy och lockiga hår Annan kränkande behandling Är uppträdanden som - utan att vara trakasserier - kränker en elevs värdighet. Exempel: En elev blir retad i idrottens omklädningsrum vid flera tillfällen. En elev använder svordomar och hot mot andra elever i leken. 6
Diskriminering Är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. Diskriminering kan delas in i: direkt indirekt Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Exempel: Att en pojke nekas plats på skolan på grund av att det redan finns ett överskott av pojkar. Indirekt diskriminering är när skolan behandlar alla lika, som exempelvis om skolan serverar alla elever samma mat, trots att det finns elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Begreppet mobbning Är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 7
Förebyggande elevhälsoarbete på skolan. Arbetslag Ett fortlöpande arbete med elevhälsofrågor sker i arbetslagen. När situationer uppstår i elevgruppen ska den inblandade läraren eller fritidshemspersonalen föra diskussioner med eleverna om detta. Alla arbetslag har i uppdrag att möjliggöra ett reellt inflytande för eleverna över sin arbetssituation. Arbetslagen sammanträder varannan vecka. Föräldraråd, elevråd och klassråd. Frågor rörande likabehandling, arbetsmiljö, uppträdande, trivsel och arbetssätt är exempel sådant som kan tas upp i dessa råd. Elevrådet ansvarar för att samla in förslag på trivselregler från alla klasser och sammanställer skolans fem viktigaste trivselregler. Elevhälsogruppen Består av skolsköterska, skolkurator, specialpedagog och rektor. Gruppen driver ett förebyggande arbetet bland annat genom kontinuerlig uppföljning av eleverna och kontakt med elevernas mentorer. Gruppen sammanträder varje vecka samt vid extra behov. Skolsköterskan Har en öppen mottagning för elever under två dagar per vecka. Skolkurator Erbjuder möjlighet till enskilda samtal med elever, föräldrar och personal. Skolpsykolog Utreder barn med särskilda behov och är rådgivande vid elevhälsoarbete. Vänskapsgrupp Består av representanter från samtliga arbetslag och personalkategorier. Gruppen träffas varje vecka och vid behov. SET-handledare (Social och emotionell träning) SET-programmet bygger på aktuell forskning och innefattar de olika färdigheter som kan sägas spegla emotionell intelligens: självkännedom, att kunna hantera sina känslor, empati, motivation och social kompetens. SET-handledarna består av representanter från samtliga arbetslag och personalkategorier. Gruppen träffas varje vecka och arbetar förebyggande med bl a handledning av all personal en gång per månad. Skolan arbetar med elever kontinuerligt (schemalagd tid minst en gång/vecka) utifrån SETprogrammet. Rutiner och åtgärder när skolan får kännedom om kränkande behandling eller trakasserier, elev-elev. Mentorn och/eller berörd vuxen har samtal med den utsatta eleven så fort som möjligt för att utreda vad som har inträffat. Allvarssamtal genomförs av mentorn och/eller berörd vuxen med den/de som har utsatt en annan elev för kränkning. Mentorerna till de inblandade eleverna kontaktar alla berörda vårdnadshavare om kränkningen/trakasseringen bedöms som allvarlig. 8
Mentorerna till de inblandade eleverna gör en anmälan till Vänskapsgruppen vid behov. Mentorerna till de inblandade eleverna är ansvariga för att händelsen utreds och Vänskapsgruppen dokumenterar och följer upp. Polisanmälan kan göras i vilket skede som helst. Anmälan görs av rektor. Rutiner och åtgärder när skolan får kännedom om diskriminering eller trakasserier, skolan/vuxen - elev. Vid kränkande behandling och diskriminering vuxen - elev ska alla vuxna som ser eller får kännedom om en sådan kränkning informera rektor. Rektor ansvarar för att händelsen utreds genom samtal med eleven och den vuxne. En åtgärdsplan upprättas av rektorn och händelsen polisanmäls om den bedöms vara av sådan art att detta krävs. Rutiner och åtgärder vid ärenden som behandlas av Vänskapsgruppen En anmälan görs till Vänskapsgruppen. Därefter genomförs följande av Vänskapsgruppen: Vänskapsgruppen har en dialog med den som gjort anmälan, för att samla in konkret fakta och tala om vad de skall göra. Viktigt att samtal med de barn som är inblandade sker inom 1-3 dagar efter det att anmälan gjorts. Därefter kommer Vänskapsgruppen överens med personalen som har barnen när samtalen kan ske. Alla samtalen sker efter varandra. Under samtalet är det alltid två vuxna med. En leder samtalet och en gör noga minnesanteckningar. I samråd med barnet upprättas ett muntligt avtal. Vänskapsgruppen följer upp med barnen dels genom att spontat visa dem uppmärksamhet under skoltiden/fritidshemstiden, men också genom uppföljningssamtal. Vänskapsgruppen genomför uppföljningssamtal och ser om avtalet ni kom fram till förra gången har gått att genomföra. Vänskapsgruppen talar om för anmälaren vad som hänt och om ert avtal. Anmälaren (eller närmast lämplig) kontaktar föräldrar och berättar vad som hänt och vad man tillsammans med barnet beslutat. Vill föräldern veta mer får man kontakta Vänskapsgruppen. Kartläggning och nulägesanalys Årets kartläggning och nulägesanalys har bl.a. skett genom regelbundna samtal i klasserna, arbetslagsmöten, elevhälsogruppen och elevråd. Trivselenkät har genomförts två gånger per termin med tillägg gällande kartläggning av otrygga och trygga platser på skolan. Trivselenkäten gav sammantaget ett mycket gott resultat. I trivselenkäten framkom att flera elever kände sig otrygga på vissa platser av skolgården. De åtgärder som vidtogs var: * rastvakter bär gula västar * tydligare indelning av rastvaktsområden * förstärkning av rastvakter på otrygga platser * återkommande samtal med eleverna * Inköp av en ny mjölkbar. Inköpt för att minimera trängsel vid mjölkbaren i matsalen. I november genomfördes en Synovate-undersökning i Lidingö stads regi på Klockargårdens skola. 9
Resultatet av samtalen och undersökningarna ligger som underlag för kommande års mål och åtgärder. I årets analys framkom bland annat: Måluppfyllelse gällande skolans mål med värdegrundsarbetet kan vi se ett tydligt resultat av i undersökningen. Skolan har i denna undersökning mycket höga resultat både vad gäller förtroende och nöjdhetsgrad. Föräldrarna i skolan är mer nöjda med skolan än genomsnittet i kommunen. På frågan gällande trygghet uppgav 100 % av föräldrarna att deras barn känner sig trygga i skolan. Mål Årets mål utifrån nulägesanalysen blir att fortsätta säkra tryggheten på skolan samt att förankra årets likabehandlingsplan/årliga plan bland eleverna genom ett aktivt elevrådsarbete som utgår från skolans värdegrundsord. Åtgärdsplan Mål Nuläge Åtgärd Tidsplan Ansvar: 1. Ytterst ansvarig 2. Operativt ansvarig Uppföljning 100 % trygga barn. Synovat e I trivsel enkäter och i samtal upplever personal en att barnen är trygga. Vi arbetar förebyggande med SET-materialet. All personal får handledning i SET. 100% trygga barn är ett övergripande mål för hela skolan. Vi har fler rastvakter. Vi har elevskyddsombud. Vi har fadderverksamhet. Vi genomför trivselenkäten en gång per termin. Hela läsåret, dagligen. 1.Rektor 2.All personal på skolan Kontinuerliga samtal med eleverna och i arbetslagen. Analys av trivselenkäten och eventuella åtgärder. Målutvärdering under läsåret. Mål Nuläge Åtgärd Tidsplan Ansvar: 1. Ytterst ansvarig 2. Operativt ansvarig Att förankra likabehandlingsplanen bland En majoritet av eleverna känner inte till att skolan 1. Personalen informeras om årets plan. 1. oktober 2010. 1. Rektor 2. Rektor Uppföljning Kontinuerli ga samtal med 10
eleverna. har en likabehandlingsp lan. 2. Planen förankras i arbetslagen, elevrådet och i föräldrarådet. 3. Mentorerna förankrar planen hos elever 4. Mentorerna förankrar planen hos föräldrarna. 5. Mentorerna genomför trivselenkäten en gång per termin. 2. oktober 2010. 3. ht 2010. 4. Vid föräldramöten 5. v.46 och v. 13 1 & 2 A- lagsledaren och rektor 1 & 2 Mentor 1 & 2 Mentor 1.Vänskapsgr uppen. 2.Mentor eleverna. Uppföljning sdiskussion i a-lagen i juni 2011 Analys av trivselenkät en, och eventuella åtgärder. Uppföljning, utvärdering och arbetsgång för ny Likabehandlingsplan/Årlig plan. I Likabehandlingsplanen/årliga planen skall det finnas en beskrivning av hur planen årligen ska följas upp och utvärderas. På Klockargårdens skola arbetar vi enligt följande. Synovate-undersökning genomförs i november..trivselenkäten genomförs två gånger per år och är barnens utvärdering av skolan. Resultaten sammanställs och elevrådet arbetar med resultatet av kartläggningen. Resultaten redovisas och diskuteras i klasserna och i föräldrarådet samt med personalen på APT. Resultatet av diskussionen samt resultatet av enkäten ligger till grund för ny problemanalys. Arbetet med den nya Likabehandlingsplanen genomförs i maj. Likabehandlingsplanen behandlas i skolledningen. Likabehandlingsplanen görs känd och förankras hos personalen (genom APT och i arbetslagen) och elever via mentor Likabehandlingsplanen görs känd via hemsidan och förankras hos föräldrar av mentorerna på föräldramöten och via föräldrarådet i början av höstterminen. 11
12