Blackebergs gymnasium 1 Tjänsteutlåtande Dnr: 1.1:6 Sid 1 (19) 2018-01-31 Handläggare Till Anna Högfors Lindståhl Blackebergs gymnasium 1 Telefon: Verksamhetsplan 2018 för Blackebergs gymnasium 1 Naturvetenskapligt program inriktning naturvetenskap Blackebergs gymnasium 1 anna.lindstahl@
Sid 2 (19) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...5 1. Ett Stockholm som håller samman...6 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...6 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...15 2. Ett klimatsmart Stockholm...16 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva...16 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...16 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion...16 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...17 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...17 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...18 av ekonomi... 18 Resursanvändning...18 Budget 2018...19 Övrigt... 19 Bilagor Bilaga 1: Budget ILS Blg 2018
Sid 3 (19) Inledning Inledning På Blackebergs gymnasium har i januari 2018 knappt 1350 personer sin arbetsplats. Av dessa är cirka 1230 elever och ett hundratal personal. Personalen består av cirka 80 lärare som är legitimerade. Elevhälsoteamet om 11 personer har alla adekvat utbildning. Övrig personal, vaktmästeri, administration, IT-avdelning, bibliotek uppgår till 11 personer och kökspersonalen utgörs av 10 personer. Skolan erbjuder fyra studieförberedande program: det naturvetenskapliga programmet med inriktningarna naturvetenskap, naturvetenskap och samhälle samt de särskilda varianterna musik och arkitektur, det samhällsvetenskapliga programmet inriktning samhällsvetenskap samt det ekonomiska programmet inriktning ekonomi. Vidare tar skolan emot sex klasser gymnasieförberedande språkintroduktion. Enhet 1 utgörs av det naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap, totalt cirka 380 elever fördelade på 12 klasser. För att möta framtidens utmaningar vill vi på Blackebergs gymnasium bli ännu bättre på det som är våra styrkor: trivsel och lärande. Blackebergs gymnasiums, och därmed även enhet 1:s verksamhet, bygger dels på de nationella styrdokumenten Skollagen, Gymnasieförordningen och Läroplanen, dels på Stockholms stads verksamhetsplan. Skolans systematiska kvalitetsarbete har en stor betydelse för att konkretisera såväl de nationella som de kommunala styrdokumenten. Blackebergs gymnasiums pedagogiska plattform visar riktning i arbetet. Genom ett pedagogiskt arbete i takt med tid och forskning vill vi förbereda våra elever för bästa möjliga framtid, både för dem själva och för andra. Det gör vi genom: att erbjuda ett klimat där alla elever och all personal bemöter varandra på ett respektfullt sätt att ge eleverna förutsättningar att nå utmärkta kunskapsresultat, höga avgångsbetyg och högskolebehörighet kontinuerligt arbete med likvärdig bedömning och betygsättning kontinuerlig kommunikation mellan elev och lärare för ökat lärande; för att eleverna ska veta var de står, varför och hur de kan förbättra sig fasta rutiner och en god organisation goda kontakter med universitet och högskolor en undervisning förankrad i vetenskapliga resultat och beprövad erfarenhet ett pågående lärande hos personalen med hjälp av auskultationer, pedagogiska samtal och annan kontinuerlig fortbildning spännande projekt och utvecklande resor elevdemokratiska processer i klassrum, klassråd, lagråd, elevkår och skolkonferens mentors- och elevhälsoarbete som ser hela eleven och får hen att må bra under skoltiden aktivt elevsocialt arbete med årligt återkommande traditioner som skapar trivsel och
Sid 4 (19) samhörighet regelbundna utvärderingar av verksamheten att använda tekniska hjälpmedel, särskilt digitala, för att utveckla och förbättra undervisning, lärande och administration Verksamhetsplanen har arbetats fram i dialog med skolans personal. Styrdokument, olika enkätundersökningar och brukarundersökningar har analyserats och gett upphov till prioriterade områden. Andra delar av verksamheten 2018 som inte nämns specifikt i åtagandena är följande: Ämnestiden 2018 kommer bland annat användas till ett fortsatt arbete med att genom IT underlätta elevernas lärande och därmed öka måluppfyllelsen. Skolan har en förstelärare med uppgift att stötta kollegornas IT-utveckling, t ex genom riktade workshops. Antalet karriärlärare på skolan har utökats till 15 och dessa arbetar, tillsammans med övriga kollegor, i sina respektive ämnesgrupper med fokus på IT, likvärdig bedömning, återkoppling och kollegialt lärande. Cirka hälften av skolans lärare ingår under våren 2018 i Läslyftet. Under hösten 2018 kommer cirka en tredjedel att delta. För elever med behov av särskilt stöd har skolan en tydlig utvecklad organisation. Sociala medier och ständig uppkoppling, krav på prestationer i olika sammanhang, upplevd press från skola, arbete och föreningsliv skapar hos många elever en svårhanterad stress med konsekvenser - ibland av allvarlig art. Att stötta eleverna att hantera livet som helhet och att ställa rätta och rimliga krav på sig själv är numera en viktig del av skolans arbete. Skolbiblioteket är en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet med det övergripande syftet att stödja elevernas lärande och personliga utveckling, så att de når uppsatta utbildningsmål och därmed blir väl förberedda för arbetsliv och högskolestudier. Arbetet handlar bland annat om att öka elevernas läslust och läsförmåga, att utveckla deras förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet och lära dem vedertagna referenssystem samt att bedriva ett samarbete mellan lärarna och bibliotekarien så att biblioteket och dess resurser kommer elever och lärare tillgodo på effektivast möjliga sätt. Skolans hemsida och sociala medier är en viktig del av skolans marknadsföring och kanaler för kontakt med och mellan elever. Stadens nya skolplattform kommer att implementeras inför läsårsstart 2018. Till trivseln bidrar också det fina bemötande som elever och besökare möts av på skolan. Förutom lärarna är personalen på kansliet, vaktmästeriet och IT-avdelningen och i biblioteket alla oerhört serviceinriktade och måna om skolans höga kvalitet. En av skolans stora tillgångar är skolrestaurangen och dess personal som ordnar med ett utmärkt utbud av olika rätter, soppa, salladsbord, nybakat bröd och frukt varje dag. Vidare finns alltid frukost för den elev som så önskar till endast 5 kronor, lägre än självkostnadspris. Blackeberg skulle inte vara den framgångsrika skola den är om det inte vore för eleverna. Stämningen på skolan är god och såväl elevkåren som skolans idrottsförening bidrar genom att engagera eleverna i olika typer av aktiviteter. Övriga elevföreningar bidrar. Skolan har en väl fungerande elevdemokratisk organisation med möjligheter för eleverna att komma med tankar och förslag såväl genom elevskyddsombud och elevkår som genom organisationen
Sid 5 (19) med sex lagråd. Återkommande inslag av traditionskaraktär på Blackebergs gymnasium är konserter eller musikal, som sätts upp och visas för publik, liksom traditioner kring luciafirande, avslutningar och läsårsstarter. Den av Skol-IF organiserade volleybollturneringen Curare och gemensamma onsdagsrasterna, bidrar till den positiva och engagerande stämning som präglar skolan. Skolans föräldraförening är livaktig, och träffar kontinuerligt såväl skolledning som elevkår. Föräldraföreningen ordnar egna arrangemang men stöttar också befintliga projekt och aktiviteter i skolan. Det internationella arbetet på skolan är viktigt, även om de ekonomiska förutsättningarna lägger en del hinder i vägen. Återkommande resmål är Berlin och utbyten med London. Grupper av elever som läser spanska, franska och italienska besöker Barcelona, Paris och Bari. Under våren 2018 genomförs en resa till Skottland för elever i Engelska 7. Blackebergs gymnasium, och enhet 1, samarbetar med näringsliv och med högskolor i regionen. Flertalet elever i årkurs 2 besöker KTH s Future Friday, en inspirationsdag kring den framtida teknikutvecklingen. Ytterligare samarbete med KTH samt med Karolinska Institutet (KI) och Stockholms Universitet (SU) sker inom ramen för den Naturvetenskapliga specialiseringskursen, där fördjupade kontakter mellan elever och forskare sker. Inom den Naturvetenskapliga specialiseringskursen sker också elevutbyten och samarbeten med skolor i Finland och Estland. KI erbjuder även ett mentorsprogram för ett antal av enhetens elever. Genom ett samarbete med den geografiska institutionen på SU ges elever möjligheter att göra sitt gymnasiearbete i fält, i Abisko. SU erbjuder skolans elever att delta i språkdagar och i forskardagar. Förbundet Unga Forskare anordnar Stockholm International Youth Science Seminar som eleverna i årskurs 2 deltar i, samt Utställningen Unga forskare där elever i årskurs 3 ges möjlighet att ställa ut sina gymnasiearbeten eller projekt från den Naturvetenskapliga specialiseringskursen. Elever på enheten deltar i workshops kring hållbarhetsfrågor, We change. Samarbetet med Vetenskapens Hus fortsätter vilket möjliggör studiebesök och laborationer där. Eleverna i årskurs 3 besöker Gröna Lund för en dag, för att göra mätningar och observationer på nöjesfältets åkattraktioner. Elever från enheten erbjuds att delta i Svenska Kemistsamfundets Berzeliusdagar och, av Umeå Universitet, anordnade Sonja Kovalevskydagar. En karriärdag anordnas under våren för eleverna i årskurs 3 i syfte att skapa möten mellan våra elever och samhället utanför i form av högskolor och representanter för olika yrken eller utbildningar. Yrkesverksamma inom den naturvetenskapliga sektorn bjuds in till klasser för att berätta om sitt arbete. Prioriterade åtgärder för utveckling Prioriterade åtgärder för utveckling Under 2018 kommer följande utvecklingsområden stå i fokus för att öka elevernas lärande: Fortsatt användning och utveckling av IT som ett pedagogiskt verktyg, för att öka elevernas lärande, samt implementering av ny skolplattform. Fortsatt användning och utveckling av ett formativt förhållningssätt och återkoppling i undervisningen. Fortsatt satsning på det kollegiala lärandet för att öka likvärdigheten i undervisning
Sid 6 (19) och bedömning, genom Läslyftet och i andra konstellationer, där ett naturligt tillvägagångssätt är ömsesidiga auskultationer. Fortsatt fokus på att examensmålen ska få ökat genomslag i undervisningen, med ett särskilt fokus på att öka elevernas nyfikenhet, kreativitet och analytiska förmåga, såväl inom olika kurser som i ämnessamverkan, i syfte att motivera eleverna till fortsatta studier. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever som slutfört utbildningen inom tre år 93 74% År Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever med examensbevis, oavsett studielängd 98 % År Andel gymnasieelever med minst betyg E i samtliga kurser i examensbevisen 96 % År Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 100 % År Digitalisering för ett ökat lärande Utvecklad användning av IT som ett pedagogiskt verktyg för att öka elevernas lärande. Bättre kommunikation mellan elev, skola och vårdnadshavare genom stadens nya skolplattform. Större variation på arbetssätten under lektionerna, då eleverna så önskar.
Sid 7 (19) En förbättrad återkoppling från lärare till elev om elevens kunskapsutveckling. En ökad återkoppling till läraren från eleverna. En ökad kompetens att hantera de problem som digitaliseringen medför, som t ex uppmärksamhetsstörning och fusk. Under våren utbildas inspirationspedagoger i den nya skolplattformen som i sin tur utbildar skolans lärare och elever. Genom kontinuerligt kollegialt lärande samt genom andra utbildningsinsatser ska den digitala kompetensen hos skolans personal höjas. I takt med att lärarnas digitala kompetens höjs, kommer IT-användningen i klassrummen att utvecklas. Resursanvändning Varje elev har tillgång till en egen bärbar dator och varje lärare har tillgång till en egen bärbar dator och en Ipad. I klassrummen kan alla datorer kopplas till en fast projektor. Vissa klassrum är utrustade med Apple TV. Utbildningsförvaltningen har ett avtal med DigiExam om en programvara som möjliggör digitala examinationer. Skolan har i alla sina lokaler trådlöst nätverk. På grund av ett nytt avtal kommer alla skolans datorer att bytas ut hösten 2018. Resultaten från Gymnasieundersökningen i årskurs 2 samt resultaten av kursutvärderingar som genomförs två gånger per år analyseras. Skolans IT-plan utvärderas genom att en ny självskattning görs. Eleverna gör under året kursutvärderingar i syfte att skapa underlag för högre måluppfyllelse Kursutvärderingarna ger underlag till diskussioner om hur undervisningen kan förbättras avseende de utvärderade områdena. Resultaten blir också ett medel för lärare och skolledning att reflektera över styrkor och förbättringsområden. Vid två tillfällen genomförs kursutvärderingar enligt en av skolledningen fastställd tågordning. Det finns möjlighet att utöka kursutvärderingarnas obligatoriska frågor med frågor från respektive lärare eller annan personal. Resursanvändning Skolan använder en webbaserad tjänst för kursutvärderingarna.
Sid 8 (19) Kursutvärderingarna analyseras och gör det möjligt för lärare och rektorer att på ämnes-, kursoch individnivå se elevernas skattningar. Resultaten är underlag för diskussioner i olika konstellationer såsom i ämnesgrupper och arbetslag samt i medarbetarsamtal. Examensmålen ska få ökat genomslag i syfte att öka elevernas motivation för fortsatta studier Examensmålen ska få ett ökat genomslag i undervisningen, särskilt insatser som stimulerar elevernas nyfikenhet, kreativitet och analytiska förmåga. I såväl ämnessamverkan som i enskilda kurser ska elevernas upplevelse av en helhetssyn, att kurserna inom programmet hänger ihop, öka. Målet är att elevernas motivation för fortsatta studier skall öka. Inom varje arbetslag genomförs, med utgångspunkt i examensmålen, minst ett ämnesövergripande samarbete i varje klass i årskurs 1 och årskurs 2. Ett större inslag av laborationer, fältstudier och experiment genomförs i framförallt de lägre årskurserna. I de högre årskurserna fortsätter det goda arbetet med studiebesök/laborationer/fördjupningsarbeten i samarbete med universitet och högskolor i regionen. Resursanvändning Upparbetade kontakter med universitet och högskolor i regionen är en resurs, liksom Vetenskapens hus. "Randig tid" på schemat möjliggör schemabrytande aktiviteter. Gymnasieundersökningen i åk 2, frågan "Undervisningen motiverar mig att vilja lära mig mera". Fortsatt satsning på det kollegiala lärandet för ökad måluppfyllelse Ökad likvärdighet i bedömning och undervisning mellan olika lärare och därigenom ökad måluppfyllelse för eleverna. Under våren 2018 kommer cirka hälften av skolans lärare, oavsett ämnesbehörighet, att ingå i Läslyftet. Drygt en tredjedel av lärarna kommer att ingå i Läslyftet även läsåret 2018/19. Det kollegiala lärandet utvecklas också genom att förstelärarna/lektor leder ämneskollegor som tillsammans planerar, genomför, utvärderar och utvecklar något eller några delar av ämnet, som kollegiet uppfattar att eleverna har svårigheter med. Arbetslagsledare och
Sid 9 (19) ämnesansvariga underlättar detta genom att organisera auskultationer. Under 2018 avsätts mer tid för konferenser för att möjliggöra det kollegiala lärandet och ämnesöverskridande samarbeten. Resursanvändning Medel avsätts för att finansiera minskad undervisningsmängd för de lärare som deltar i Läslyftet. Undervisningstiden för samtliga lärare är fortsatt något lägre för att skapa utrymme för kollegialt lärande. Förstelärare/lektor har en naturlig och ledande roll i arbetet med det kollegiala lärandet på skolan. Arbetet följs upp genom rapporter, delrapporter och utvärderingar. Hög andel elever med minst betyget E i alla kurser i examensbeviset samt höga genomsnittliga betygspoäng Enheten fortsätter att visa höga betygsresultat. Bland avgångseleverna våren 2017 som erhöll examensbevis är det 97 % som har minst E i alla kurser. Den genomsnittliga betygspoängen för enhetens elever med examensbevis ökar något från en redan hög nivå, till 17,1 poäng. Enheten kommer även fortsättningsvis ha en hög andel elever med minst betyget E i alla kurser och höga genomsnittliga betygspoäng. Eleverna på Blackebergs gymnasium erbjuds en god studiemiljö där kunskap värderas högt och målet är att den genomsnittliga betygspoängen även fortsättningsvis ska vara hög. Undervisningsmetoder utvecklas ytterligare, t ex genom kollegialt lärande, och skolan erbjuder regelbunden öppen stödverksamhet i olika ämnen. Elevhälsoteamet arbetar på olika sätt med att stötta elever i behov av stöd, exempelvis genom anpassningar, studievägledning, elevhälsosamtal, riktade insatser av speciallärare. Elevernas känsla av trygghet och trivsel skapar en grund för en god studiemiljö och höga studieresultat. Frågor som skolan ständigt arbetar med. Under läsåret erbjuds elever göra kompletteringar vid flera tillfällen. Resursanvändning Skolan har drygt två tjänster speciallärare/specialpedagog. Vidare erbjuds olika stödstugor eller stöd i matematik, naturvetenskapliga ämnen, engelska och moderna språk. Genomgång och analys av examensbevisen 2018.
Sid 10 (19) Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner 77 % År Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan 100 % År Total frånvaro i gymnasieskolan 6 % År En inkluderande skola Elevernas och personalens psykosociala miljö handlar bland annat om upplevelsen av bemötande och trygghet i och utanför skolan. Ett fortsatt arbete med att öka medvetenheten om begränsande normer samt arbetet med plan mot kränkande behandling och trakasserier leder till en skola där alla känner sig välkomna och bekväma. Ett normkritiskt synsätt förväntas vara en integrerad del av verksamheten på skolan. Två förstelärare ansvarar för det fortsatta normkritiska arbetet t ex genom att introducera nyanställda samt stödja skolans jämlikhetskommitté. Denna elevförening träffar arbetslag och klasser och för samtal kring normkritik samt anordnar en Pridedag i januari 2018. Under våren 2018 utarbetas en Plan mot kränkande behandling och trakasserier. Detta arbete leds av en förstelärare och involverar både personal och elever. Planen kommer att tas upp vid läsårsstarten i augusti. Eleverna i årskurs1 har vid läsårsstarten en gemensam introduktion för att stärka trygghet och gruppkänsla. I december deltar de i hälsodagar som såväl teoretiskt som praktiskt behandlar fysisk och psykisk hälsa. Eleverna i årskurs 1 och 2 deltar under året i olika temaaktiviteter kring nätetik 7/2, sex och samlevnad 25/1 och 30/3, vilka följs upp på mentorstid. Gymnasieundersökningen liksom Stockholmsenkäten 2018 analyseras under våren.
Sid 11 (19) Ett gott elevhälsoarbete En god psykisk och fysisk hälsa samt goda studieresultat för samtliga elever. Under vt 2018 kommer Elevhälsplanen och Årshjul för hälsofrämjande arbete att revideras. Grunden till revideringarna lades med hjälp av professionsstöd under hösten 2017. En arbetslagsledare för elevhälsoteamet tillsattes i augusti 2017 och utgör nu en del av skolans utökade ledningsgrupp. Skolsköterskorna: * Skolsköterskorna erbjuder alla elever i årskurs 1 ett elevhälsosamtal. Målet är att 95 % av eleverna ska ha haft ett sådant samtal. Speciallärarna/Specialpedagogerna: * Samtliga elever med för skolan känd neuropsykiatrisk diagnos och/eller i behov av stödåtgärder träffar speciallärare för studieplanering eller stödundervisning, antingen vid enstaka tillfälle eller regelbundet. * Lärare som gör extra anpassningar för en elev i undervisningen erbjuds handledning av specialpedagog. Studie- och yrkesvägledarna: * Studie- och yrkesvägledarna besöker alla skolans klasser i årskurs 1 och 2 för att informera om individuella val och meritpoäng. * Alla elever i årskurs 3 erbjuds information om högskolestudier samt studie- och yrkesvägledning. Lärarna/mentor: * Lärare och mentorer följer rutiner för frånvarorapportering och frånvaroavstämning. * Mentor meddelar skyndsamt elevhälsoteamet om det finns oro för en klass eller en elev. * I arbetslagen arbetar lärarna för att minska elever stress och press samt samverkar för att elevernas lärmiljö ska vara så inkluderande och välfungerande som möjligt. * I arbetslagen utarbetar lärare en plan för hur de kan hjälpa elever att utveckla sin studieteknik. Resursanvändning Skolan har ett väl fungerande elevhälsoteam med tre skolsköterskor, två kuratorer, tre studieoch yrkesvägledare samt tre specialpedagoger/speciallärare. Elevhälsoteamet finns till hands för att stötta och vägleda eleverna i andra sammanhang än den reguljära undervisningen. Ibland handlar det om rutinundersökningar eller enklare frågor, ibland om stöd och vägledning av olika slag, i syfte att eleverna ska må så bra som möjligt och ha de bästa förutsättningar att lyckas med sina studier. Det förhållandevis omfattande elevhälsoteamet bekostas delvis av det socioekonomiska bidraget till skolan.
Sid 12 (19) Utvärdering av elevhälsoteamets arbete görs samt genomgång av relevant statistiskt underlag, såsom Gymnasieundersökningen i årskurs 2. Fortsatt låg total frånvaro Bland enhetens elever föregående läsår var den totala frånvaron 6 %. Frånvaron varierade något mellan årskurserna och låg på 4 % i årskurs 1, 6 % i årskurs 2 och 7 % i årskurs 3. Målsättningen för innevarande läsår är att den totala frånvaron för enhetens elever inte ska överstiga 6 %. Ett verktyg för att uppmärksamma frånvaro är skolans frånvaroprogram med automatisk återkoppling till vårdnadshavaren om en elev är ogiltigt frånvarande. Inom enheten läggs dessutom, av mentorer, elevhälsoteam och rektor, stor vikt vid frånvarouppföljningen som följer fastlagda rutiner. Månatliga frånvaroavstämningar samt årlig sammanställning över elevfrånvaron görs. Ökad trygghet och trivsel När det gäller trygghet och trivsel är siffrorna i Elevundersökningen i årskurs 2 mycket höga. 2017 kände 97 % av enhetens elever sig trygga i skolan. Målsättningen för 2018 är att samtliga elever på enheten ska känna sig trygga i skolan. Elevernas psykosociala miljö handlar bland annat om upplevelsen av stress respektive trygghet i och utanför skolan. I december deltar eleverna i årskurs 1 i hälsodagar som såväl teoretiskt som praktiskt behandlar fysisk och psykisk hälsa. Hälsosamtalen som skolsköterskorna genomför med eleverna i årskurs 1 bidrar ytterligare till att stärka elevernas självkänsla. Under hösten 2017 genomfördes en utbildning för en elevgrupp i ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Under 2018 planeras för fler elevgrupper. En plan mot kränkande behandling och trakasserier kommer att utarbetas under våren 2018. I årskurs 1 och till viss del i övriga årskurser har eleverna fasta placeringar i klassrummen och
Sid 13 (19) det är lärarna som gör gruppindelningar, i syfte att minska risken för utanförskap. Stor vikt läggs vid introduktionen av nya elever på höstterminen samt andra aktiviteter som stärker trygghet och gruppkänsla. Elevkåren och andra elevföreningar är viktiga i detta arbete. God framförhållning i form av läsårsplanering, kalendarium, schema och examinationsschema medverkar till att minska stressen för elever och personal. Skolan är låst även på dagtid, vilket ökar tryggheten på skolan. De planerade åtgärderna ovan kommer att följas upp under året, och efter analys vid behov kompletteras med ytterligare åtgärder. Resursanvändning Medel avsätts för utbildning i ACT. Effektivt lokalutnyttjande bidrar till bra studiemöjligheter för eleverna, genom att aula och matsal utnyttjas som studieplatser då dessa inte är upptagna av ordinarie verksamhet. Skolans elevföreningar utnyttjar skolans lokaler för gemensamhetsskapande aktiviteter. Resultaten från Gymnasieundersökningen i årskurs 2 samt från skolans kursutvärdering analyseras. Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 70 % År 70 % År 40 % År
Sid 14 (19) Inslagen av ett formativt förhållningssätt och återkoppling utvecklas i undervisningen Det formativa förhållningsättet framhålls av den pedagogiska forskningen som ett av de mest framgångsrika sätten att systematiskt förbättra och effektivisera elevernas lärande för en högre måluppfyllelse. Ett sådant förhållningssätt är idag en självklarhet på skolan och vi fortsätter att utveckla de olika formativa arbetssätten i de olika kurserna. Målet är att eleverna tydligare ska veta vad som krävs och hur de ligger till i kurserna. Detta leder till minskad stress och därmed ett mer hållbart lärande. Det formativa förhållningssättet ska genomsyra undervisningen och utgöra utgångspunkt för lärarens arbete såväl enskilt som i ämnessamverkan och i ämnesövergripande samverkan. I det kollegiala lärandet delger kollegor varandra goda exempel, gemensamma matriser utvecklas och ökad samsyn eftersträvas. IT- användningen ska underlätta de formativa arbetssätten. Ett projekt som leds av två av skolans förstelärare har som syfte att utveckla återkopplingen med stöd av aktuell forskning, intervjuer av elever och lärare. Målet är att till hösten skapa en bank fungerande metoder och exempel på formativa arbetssätt och återkoppling. Varje år får eleverna fylla i sina mål i varje pågående kurs i databasen FORUM. Därefter ger lärarna såväl formativ som summativ respons i samma databas. Detta underlag används sedan vid utvecklingssamtal med eleverna och mentor i februari-mars. Resursanvändning Förstelärare/lektor har en naturlig och ledande roll i arbetet. Gymnasieundersökningen i årskurs 2, frågeområde lärande analyseras, liksom skolans egna kursutvärderingar. Särskild vikt läggs vid frågorna "mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen" samt "mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till".
Sid 15 (19) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 60 % År Eleverna upplever och deltar i kulturlivet. Alla elever på skolans samtliga program ska under året få ta del av minst en kulturell upplevelse utanför skolan samt flera inom skolan. Inom ramen för undervisningen besöker eleverna museer, teaterföreställningar och andra kulturella evenemang, som till exempel Internationell författarscen. Under skolans internationella vecka varje höst erbjuds filmvisning, författarbesök, dans och besök av kulturpersonligheter. I skolans ljushall anordnas vid ett flertal tillfällen under året kreativa workshops, till exempel påskäggsmålning. Inslag av dans, musikaliska framträdanden och elevutställningar sker återkommande. Under läsåret 2018/19 kommer skolan i samarbete med Raul Wallenberg Academy deltaga i projektet Kuben. Skolan har en ny litteraturförening som ska stimulera till upplevelser av litteratur och teater. Gymnasieundersökningen åk 2.
Sid 16 (19) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Skolans sopsortering för återvinning skall öka. Andelen ekologiska livsmedel skall öka. Skolans sopsortering för återvinning skall öka. Andelen ekologiska livsmedel skall öka. Öka medvetenheten hos samtlig personal och elever gällande vikten av sopsortering. Antalet sorteringskärl på skolan skall öka. Köket skall prioritera inköp av ekologiska livsmedel. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion Nämndmål: Alla elever har kontakt med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer Alla elever ska under sin utbildning ha kontakter med högskola, branscher eller näringsliv utifrån utbildningens innehåll och mål. Eleverna ska därigenom ges möjlighet till kunskap, inspiration och underlag inför framtida studier och yrkesval. Aktivitet Startdatum Slutdatum Gymnasieskolorna ska i tertialrapport 2 redovisa samarbeten/kontakter med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer 2016-01-01 2018-12-31
Sid 17 (19) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 81 81 År Sjukfrånvaro 5 % tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag 1-14 1 % tas fram av nämnden Tertial Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enheten har kompetenta och engagerade medarbetare Blackebergs gymnasium strävar efter att rekrytera och behålla kompetenta och engagerade medarbetare. Skolans goda rykte underlättar den processen. Personalen har adekvat utbildning, lärarna är behöriga och legitimerade, och alla bidrar tillsammans till skolans utveckling. Arbetsmiljön är god och trivseln hög. I arbetsbeskrivningar och vid tjänstefördelningsarbetet beaktas stress och arbetsbelastning. Ledarskap i och utanför klassrum står i fokus. Nya medarbetare genomgår ett introduktionsprogram, som hålls av skolledning, arbetslagsledare och elevhälsopersonal. Stora satsningar görs på kollegialt lärande och annan kompetensutveckling. Skolans organisation med arbetslag och ämneslag ger goda möjligheter till samarbete och inflytande.
Sid 18 (19) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 2 på gymnasiet, som inte har utsatts för kränkande behandling eller trakasserier 100 % År En jämställd skola med mångfald Kravet på och behovet av ökad mångfald och ökad jämställdhet är utmaningar på skolan. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas och personalen är insatt i normkritiskt tänkande. Skolan uppmärksammar HBTQ-frågor genom årligen återkommande tema-veckor och i undervisningen. Trots skolans goda arbete kan vi bli bättre, både på att beakta mångfaldsperspektivet vid rekryteringar och att arbeta med frågor kring jämlikhet och normer i klassrummet. av ekonomi Resursanvändning För skolan i stort läggs en nollbudget. Enhetens strukturtillägg (det socioekonomiska tillägget) under 2018 är begränsat. Den tilldelning som sker under 2018 kommer främst att användas till speciallärartjänster och elevhälsoarbete. Tilldelade investeringsmedel kommer till viss del att användas till förnyelse av inventarier och förbättringar av arbetsmiljön,t ex ljudisolerade dörrar.
Sid 19 (19) Skolans innestående fond kommer delvis att användas till minskad undervisningsmängd för lärare som deltar i Läslyftet i kompetenshöjande syfte. Budget 2018 Se bilaga. Övrigt Synpunkter, såväl positiva som negativa, framförs i första hand till närmast berörd personal. Om ytterligare samtal behövs kan synpunkterna framföras till enhetens rektor, Anna Högfors Lindståhl. Lättaste sättet att nå rektor eller annan personal är genom skolans hemsida där telefonnummer och e-postadresser återfinns. På hemsidan finns också ett formulär för att framföra synpunkter och klagomål till skolan. Om inte rektors förslag eller åtgärder anses räcka, hänvisas uppgiftslämnaren till Hans Kristian Widberg som är gymnasiechef för gymnasieområde 3 där Blackebergs gymnasium ingår.