Barn i migration. - trauma och psykisk ohälsa - behandling och bemötande. Ericastiftelsen,13/4-16

Relevanta dokument
Integrativ traumafokuserad psykoterapi med ensamkommande flyktingungdomar

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Barn och unga på flykt Trauma, reaktioner och förhållningssätt. Göteborg

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Ensamkommande barn och ungdomar -omsorg och bemötande vid trauma. Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG

Traumamedveten omsorg - Att skapa en läkande miljö för barn och unga i vardagen

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Traumamedveten omsorg - Att skapa en läkande miljö för barn och unga i vardagen

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

- hur kan vi alla hjälpa till?

Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Affektteori och affektsmitta

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Kris och Trauma hos barn och unga

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Child Parent Psychotherapy, CPP

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Andelen trygga relationer i förskolan

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet.

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Trauma och Prostitution

BUP Asylmottagning. Föreläsning: Vanliga reaktioner vid trauma

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Att utveckla den egna regleringsförmågan

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Ensamkommande barn och ungdomar psykisk ohälsa och traumasymptom

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Bemötande aspekter för nyanlända.

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

Flyktingbarnteamet Göteborg

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Mentalisering och smärta

Trauma och återhämtning

Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Barn och ungas utsatthet för våld

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Om autism information för föräldrar

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Flyktingmedicinskt centrum

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Diplomerad Behandlingsassistentutbildning

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn. Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar:

Transkript:

Barn i migration - trauma och psykisk ohälsa - behandling och bemötande Ericastiftelsen,13/4-16 1

Agenda för dagen Bakgrund Kultur? Trauma och psykisk ohälsa Lunch Behandling och bemötande (traumamedveten omsorg) Sammanfattning 2

Hassan Hvorfor traumeforståelse? 3

Ensamkommande flyktingbarn CSN Skatteverket Försäkringskassan Skolverket Tolkar Skatteverket Länsstyrelserna Sjukvården Socialstyrelsen Marcus Wihk, Rädda Barnen 4

Jag känner mig ensam. Du kanske inte tror mig, men jag känner mig verkligen ensam på riktigt. 5

Identifierade behov utifrån barns berättelser Jag kan inte planera mitt eget liv Ökat emotionellt stöd i vardagen Ökad grad av kontinuitet Ökad tillgång till stöd/behandling Ökad kunskap om påfrestningar och trauma Ökad traumamedveten omsorg Den där klappen på axeln efter fotbollsmatchen hade betytt så mycket Jag vill ha någon att berätta för 6

Vilka är barnen och ungdomarna som migrerar utan vårdnadshavare? Antalet barn som kommer utan vårdnadshavare till Sverige har ökat varje år Mer än hälften är under 15 år Nästan två tredjedelar är från Afghanistan De flesta har asylskäl, men inte alla 7

Erfarenheter av barnfamiljer i migration Förälderns eget lidande (PTSD?) och ev påverkan på omsorgsförmåga (minnessvårigheter, sömnproblem, sorg, ilska etc) Hög stress, otrygghet och brist på stabilitet som kan påverka relationerna i familjen Frågor hos barnet, svårt förstå migration, varför är vi här? Saker som är svåra att prata om Omvänd omsorg, barnet som tröstar Inget enskilt symptom hos barnet utan en stor variation av reaktioner 8

Jag befinner mig på en tågstation. Jag vet inte hur länge jag ska vara här, om tåget kommer och när Och om det kommer vet jag inte åt vilket håll det ska (ensamstående mamma med dotter i asylprocess) 9

Migrationsstress Före migrationen Ankomst till Sverige Efter migrationen Tiden före migrationen: - i hemlandet - på vägen till Sverige Påfrestningar: - extrem stress av delad och diffus karaktär - enskilda, konkreta extrema händelser Tiden efter migrationen: - tiden före och efter PUT i Sverige Påfrestningar: - asylprocess, beroendeställning - PUT - syndrom : anpassningspotential och möjligheter, hantering av sorg och förluster Marie Balint 10

Kulturkunskap kulturell sensitivitet Facklitteratur Landkunskap Ha en klar idé över vad det innebär att vara Statisk Förhållningssätt Fråga, lyssna och lära Bygga relationer Dynamisk Gwyn Øverland, RVTS Sør / UiA 11

Kulturkompetens Kulturkunskap kulturell sensitivitet Gwyn Øverland, RVTS Sør / UiA 12

Hur mycket kulturkunskap kontra kulturell sensitivitet bör man ha med sig i ett möte? 13

Kulturens (o)betydelse? Generellt: det finns inga homogena kulturer inom någon nationalstats gränser (lagar, institutioner vs livsmönster, värderingar, religion och trossystem, seder, språk etc) Psyket fungerar universellt: Psykisk hälsa och ohälsa följer allmänmänskliga mönster Marie Balint 14

15

Det viktigaste Att förstå och förhålla sig till individernas unika personlighet i sin unika livssituation och unika sociokulturella förutsättningar. Samma gäller de enskilda familjernas individuella system och inre dynamik. Marie Balint 16

Vad är trauma? En extremt påfrestande händelse (innehållande hot, våld, skräck) som varken kan undflys eller bekämpas av den drabbade kan orsaka skada (van der Kolk) Biologiska, kognitiva och känslomässiga överlevnadsreaktioner aktiveras (stress-respons systemet) 17

Adverse Childhood Experiences Dysfunktionell hemmiljö Missbruk Föräldrar som separerar/skiljer sig Psykisk sjukdom Våld i hemmet Kriminalitet Misshandel Psykisk Fysisk Sexuell Försummelse Känslomässig Fysisk 18

ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser i barndomen är mycket vanligt i alla samhällsklasser - 67 % hade upplevt en eller flera. Det finns ett starkt samband mellan våld, övergrepp och försummelse och andra starkt negativa händelser i barndomen med sämre psykisk och fysisk hälsa senare i livet. En negativ händelse är sällan ensam. (Robert F. Anda, Vincent J. Felitti) 19

ACE poäng exempel (Felitti & Anda, 1998 och 2010) 20

Dessa resultat utgör en övertygande grund för en ny paradigm inom medicin, offentlig vård och social omvårdnad. Felitti och Anda 21 21

Frågan är inte Vad är det för fel på dig? utan Vad har du varit med om? Sandra Bloom 22 22

Typer av trauma Typ 1 Avgränsad psykisk traumatisering Ex misshandel, bilolycka eller våldtäkt Typ 11 Långvarig och upprepade tillfällen av hot/fruktan. Ex långvariga sexuella övergrepp, våld i familjen, upplevelser av krig. 23

Utvecklingstrauma Brist på regleringsstöd från anknytningsperson Traumatisk stress Traumtisk stress + brist på hjälp att reglera affekt är en mycket olycklig kombination! Barnet blir hänvisat till sig själv att lugna sig En omöjlig uppgift 24

Symtom efter trauma Ångest/oro Dålig självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Skol-/inlärningssvårigheter Aggressiva beteenden Ätstörningar Självmordsbenägenhet Hyperaktivitet Depression Missbruk Självskadebeteende Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Fobier Tvång Sömnsvårigheter 25

Regleringssvårigheter Den allvarligaste konsekvensen av tidiga relationella trauman är att barnet/ungdomen inte kan utveckla förmågan att reglera känslornas intensitet och varaktighet. Allan Schore 26

Regleringssvårigheter efter komplex trauma Affekter och kroppsliga tillstånd Uppmärksamhet och beteende Socialt och emotionellt 27

Hur vi upplever världen, hur vi relaterar till andra och finner mening i livet beror på hur väl vi lärt oss att reglera våra känslor. Daniel Siegel 28

Effekter av potentiellt traumatiska händelser beroende av Personlighet, ålder, utvecklingsnivå Grad av exponering Tolkning av egen roll Föräldrars stöd och reaktioner (före, under, efter) Socialt stöd (före, under, efter) RISKFAKTORER SKYDDSFAKTORER 29

Trauma och livsomständigheter Horisontell stress Vertikal stress Ex. Flykt, separation (akuta kriser) Ex. åldrande, utvecklingskriser 30

PTSD Posttraumatic Stress Disorder Tillstånd som kan drabba traumatiserade människor Återupplevande Genom ex. drömmar, flashbacks eller i lek. Undvikande Försök att undvika tankar, känslor eller samtal rörande situationen. Undvikande av aktiviteter platser eller personer som kan påminna om situationen. Minnesflykt. Förändringar i tanke och sinnesstämning ex. minnessvårigheter, självanklagelser, skam, skuld, svårigheter att känna positiva känslor Förhöjd vakenhetsgrad - Svårt somna, ständigt uppvaknande under sömnen, hyperuppmärksamhet, överreaktion på överraskande stimuli, irritabilitet, vredesutbrott, självdestruktivt beteende Specificera med eller utan dissociativa symptom (depersonalisering, derealisation) Barn under 6 år, notera ex. mer återupplevade i lek, begränsat intresse för lek 31

Vad händer i vår hjärna vid stress och trauma? 32

33

Jag sitter ju tryggt här på föreläsning på Ericastiftelsen. Det var visst bara ett smart pedagogiskt verktyg. Falsk alarm! Stressrespons systemet Hot! Prefrontal cortex Amygdala Hippocampus Erfarenheter från tidigare i livet säger mig att ormar inte utgör något hot om de finns på bild! HPA-aksen Utsöndring av adrenalin m.m. Fight, flight och freeze Binyrene Utsöndring av kortisol Dag Ø. Nordanger, 2012 34

Omedelbara reaktioner vid fara 35

Fight, flight, freeze Ändamål: Hålla mig levande Hypervaksamhet Uppmärksamhetsfokus: HOT (inre/yttre) Informationsinhämtningen förvrängs till cues som överrepresenterar fokus på överlevnad (Kevin Creeden 2013-05-21 Keeping the brain in mind) 36

Aktivering Toleransfönstret Hyperaktivering Toleransfönstret Område av optimal aktivering Hypoaktivering (Efter D. Siegel, 1999) 37

Film om Toleransfönstret https://vimeo.com/channels/874104 Mer info: förklaring toleransfönstret med Dag Nordanger https://www.youtube.com/watch?v=ugc4edm skwc 38

Några neurobiologiska konsekvenser av tidigt trauma Ökad limbisk irritabititet (överkänslighet) Minskad utveckling av vänster hemisfär V hemisfär Logik, analys, matematik H Hemisfär Kreativitet, språk, holistiskt tänkande känslor Icke-verbalt rytm Minskad integration av höger och vänster hemisfär Påverkan på cerebellum (lillhjärnan) Kevin Creeden, 2013-05-21 39

40

RÖD BLÅ GUL GRÖN BLÅ VIT SVART LILA GUL RÖD BLÅ SVART GRÖN LILA GUL 41

Jag kanske inte kommer att minnas vad du sa men jag glömmer aldrig hur du fick mig att känna Maya Angelou 42 42

Den tredelade hjärnan Den autonoma, sinnesförnimmande hjärnan (mest primitiv) Det limbiska systemet, känslohjärnan, minnescentrum. Prefrontal cortex, den tänkande och reflekterende hjärnan 43

Logikhjärnan/tänkande hjärnan Känslohjärnan Sinnesförnimmande hjärnan/överlevnadshjärnan 44

Film Den tredelade hjärnan https://vimeo.com/channels/874104 45

Mentalt tillstånd påverkar hjärnan 46

Kapt ein (Prefrontal Cortex) Den tenkende hjernen Maskinist (Det limbiske system) Følelseshjernen RVTS Sør, etter ide av Brown & Cahill, 2006 Fyrbøt er Lillehjernen, øvre del av ryggmargen Den autonome, selvstyrte hjernen 47

Film Den traumatiserade hjärnan https://vimeo.com/channels/874104 48

Top-down Bottom-up 49

Integrering är en central mekanism för att skapa hälsa Ett system som inte är integrerat har en tendens att röra sig mot antingen kaos eller rigiditet Siegel 50

The healthy mind An integrated mind RIGID INTEGRERT KAOS 51

Sensitivitet och omsorg påverkar samma strukturer i hjärnan som vid hot 52

Gör bemötandet och omsorgen skillnad? God sensitiv omsorg påverkar samma strukturer i hjärnan som vid hot, fast i positiv riktning Vi behöver ge omsorg i överdos (Dag Nordanger) 53

Behandling och bemötande 54

Karin.thorell@telia.com 55

Kliniska erfarenheter av ensamkommande barn Heterogen grupp Vikten av trygghetsskapandet, skydd Vikten av att förstå svårigheter kring affektreglering som en konsekvens av trauma Vikten av integrativt synsätt Vikten av bred syn på behandling oavsett metodval med stabilisering som centralt inslag Samverkan Omsorg i vardagen Behov på gränsen mellan vård och omsorg http://www.mellanrummet.net/nr31-2014/artikel-integrativtraumafokuseradpsykoterapi.pdf 56

Jag vill ha någon att berätta för Jag kan inte sova. Jag tänker på mamma och pappa och drömmer mardrömmar om min syster. Jag fick aldrig ta farväl av någon av dem Jag vill ha någon att berätta för 57

Jag vill ha någon att berätta för När jag kommer hem till mitt rum känns det som att väggarna ska falla över mig. Jag känner att det inte är någon där. Mörkret skrämmer mig. Med natten kommer tankarna, minnena, oron för framtiden Jag vill ha någon att berätta för 58

Traumafokuserad behandling Bedömning av skydd och stabilitet situation, system och individ Stabilisering (nutidsfokus) psykoedukation om reaktioner, symtom och hur hantera dessa Traumabearbetning (dåtidsfokus) exponering rekonstruktion: berätta om, visa, leka Skapa ett narrativ Konsolidering (framtidsfokus) Framtidsperspektiv, hopp, stärka nyutvecklade strukturer 59

Målsättning: Bidra till minskad grad av upplevd stress samt ökad upplevd grad av trygghet och välbefinnande i vardagen Hjälpa barnet att reglera affekt, dvs hjälpa barnet att hantera och förstå stressreaktioner Öka medvetenhet om affekters kroppsliga manifestationer Integration och bearbetning av traumatiska upplevelser Bistå med upplevelse av tillit och hopp inför framtiden 60

Ensamkommande ungdom, fallbeskrivning 1 Trauma: Bevittnat förälders våldsamma död, blivit misshandlad, kroppsliga gränser kränkta. Trigger: Folk som går in i mitt rum utan att knacka, flyttar saker i mitt rum utan att fråga Reaktion: Explosiv ilska 61

Ensamkommande ungdom, fallbeskrivning 2 Trauma: Smärtsam förlust av föräldrar lämnad ensam Trigger: Vänliga personer med föräldrakvaliteter Reaktion: Djup sorg, ilska, förvirring, flyktkänslor 62

Att hitta varandra och ett gemensamt språk 63

Den tredelade hjärnan Heine Steinkopf 64

Intoning på tre nivåer Instinktshjärnan: Jag vill vara tillsammans med dig (förnimmande) Emotionshjärnan: Jag känner hur det är att vara du (emotionell) Logikhjärnan: Jag kan hjälpa dig att skapa en berättelse, som ger mening åt det som sker (mentalisering) (fritt översatt efter Susan Hart) 65

Samspelsnivåer 66

Mitt möte med Hassan Under första tiden i Hassans och min kontakt kommer han in i mottagningsrummet med huvudet nedböjt, han möter sällan min blick. Det är som om vi delar en frånvaro och tomhet. Det är så vi börjar bygga tillit. Ur den ordlösa samvaron skapas ett sammanhang. 67

Samspelsnivåer och tredelade hjärnan (Brodin & Hylander, Stern, Hart) 68

Top-down Bottom-up 69

Tidsaxel 70

Stabilisering Andningstekniker Psykoedukation 71

Affect attunement and regulation of attention 72

Self regulation techniques 73

74

75

Skapa en berättelse 76

Konsolidering Jag vet nu att jag är ensam och att jag behöver ordna saker och ting själv 77

Rusta inför framtiden! Marie Balint 78

Avslut 79

Jag vill lägga till en diagnos brist på ömhet! 80

81

Traumamedveten omsorg Reglering Relation Trygghet (Howard Bath) Traumaförståelse 82

83

Den där klappen på axeln efter fotbollsmatchen hade betytt så mycket 84

Traumamedveten omsorg (TMO) - Ett förhållningssätt Kunskap och färdigheter för vuxna som arbetar direkt med barn och ungdomar som varit med om svåra påfrestningar och trauma. Parents, counsellors, teachers, coaches, direct-care workers, case managers, and others are all in a position to help a child heal Greenwald, 2005 85

Traumarelaterade behov Generella behov (tillhörighet, autonomi, kompetens, meningsfullhet) Traumarelaterade behov Individuella behov 86

Åtgärder Metod Teori Värderingar 87

God medveten omsorg är den bästa terapin som finns! (Mogens Albaek RVTS, Norge) 88

Vilka insatser behövs? Specialist resurser Bas resurser Stödjande vardagsmiljöer 89

Att stärka skyddsfaktorer Skyddsfaktorer Sårbarhet/ Riskfaktorer Stress 90

Smärtuttryck (pain based behaviours) Barnets/ungdomens beteende Barnets/ungdomens känslor, tankar, forväntningar och uppfattningar 91

92 92

De vanligaste DSM-diagnoserna Troubled children are in some kind of pain-and pain makes people irritable, anxious and aggressive. Perry & Szalavitz 93 93

Trygghet Fysisk trygghet Emotionell trygghet Social/relationell trygghet Kulturell trygghet Gender trygghet Identitetstrygghet Andlig trygghet UPPLEVD trygghet 94

Barnet som var där på båten är hos oss nu... 95

Vad kan du göra för att skapa trygghet för det barnet? 96

Trygghet och tillit är grundläggande Maslow 97

Harlows moderssubstitut 98

Anknytning https://www.youtube.com/watch?v=apzxgeb Zht0 99

100

Bath 101

Relation (connections) Skapa nya trygga relationer med anknytningskvalitet Skapa relationer till omgivningen (ekologin); skola, kamrater, fotbollslaget etc Stärka känslan av normalitet Relationer för att få hjälp att reglera sina känslor, sitt beteende och sina impulser Resilience via känsla av tillhörighet 102

Connections skapar förändring 103

Hur skapar vi connections? The power of play! Tillgodose behov Uppmärksam på när barnet bjuder upp till relation (bids) Bjud in till gemensam aktivitet som är rolig, som skapar framgång och som ger positiv erfarenhet LEK, turtagning 104

Uppmärksamma när barnet/den unge bjuder in till relation Barnet bjuder in till relation Den vuxne ger en positiv respons Den unge känner sig accepterad och förstådd (Bath) 105

106

Affektreglering att kunna ta hand om sina känslor, sitt beteende och sina impulser. 107

Det vi vet: Barn kan inte reglera på egen hand Om barnet är rädd eller frustrerad måste det finnas någon där som reglerar Barn behöver regleringsstöd för att kunna utvecklas på ett positivt sätt Att kunna bemästra stress, träna på reglering, skapar känsla av egenmakt 108

Generell stressrespons Stress Ålder 109

Samreglering- ett viktigt verktyg Medvetenhet om sina egna känslor Fokus på barnets känslor och uttryck Lugnande, stadig ton Möta barnets behov Ej agera på barnets verbala kränkningar Time in Sätta ord på känslor Aktivt lyssnande 110

Time in istället för time out! Innebär att omsorgspersonen tar paus tillsammans med barnet/ungdomen Bygger på kunskapen om att barn som varit med om svåra påfrestningar ofta har svårt att lugna sig själva (regleringssvårigheter). 111

Hur samreglerar vi? Medvetenhet om sina egna känslor Fokus på barnets känslor och uttryck Lugnande, stadig ton Möta barnets behov Ej agera på barnets verbala kränkningar Time in Sätta ord på känslor Aktivt lyssnande 112

Barnet upplever stress 113

Brist på samreglering 114

Samreglering 115

Brist på samreglering 116

Samreglering 117

Filmklipp Kramer vs kramer Billy acts ut http://www.youtube.com/watch?v=ew6gys3hf a0&feature=em-share_video_user 118

Konfliktcykeln Stressig situation Vuxnas reaktioner KONFLIK T Barns känslor och interna dialog Vuxnas känslor och interna dialog Barns beteende Nicholas Long 119

Den viktigaste utmaningen för alla som samspelar med traumatiserade barn: Att hantera primär smärta utan att i onödan orsaka sekundär smärta genom bestraffande eller kontrollerande reaktioner James Anglin 120

Samreglering Medveten om egna känslor Tvingande reglering Ej medveten om egna känslor Fokus på barnets känslor Möta barnets behov Fokus på barnets beteende Ignorera barnets behov Lugn, bestämd ton Hög, aggressiv ton Mål: Hjälpa barnet att få ro Mål: Att stoppa olämpligt beteende Bl.a. Bath 2006, 2011 121

122 122

123 123

Självinsikt 124

Vad triggar mig? Vad triggar dig? Vad får dig ut ur toleransfönstret? Ge exempel! 125

Aktivering Toleransfönstret Hyperaktivering Omsorgspersonen: Sömnproblem Oro irratabilitet går i clinch sätter tydliga gränser/konsekvenser tendes till att snabbt döma barnen. Hypoaktivering Toleransfönstret Område av optimal aktivering Omsorgspersonen; Mister intresset dra sig tillbaka Gör bara det man måste låg energi mister lekfullheten brister i kontakten. (Efter D. Siegel, 1999) 126

Det finns inga besvärliga barn. Bara barn som har det besvärligt. Varma vuxna gör skillnad. https://www.youtube.com/watch?feature=play er_embedded&v=jfq6-ns65ry 127

Tack för mig! Anna Thom Olin Leg psykolog Rädda Barnen 08-698 92 65 anna.thom.olin@rb.se 128